God livskvalitet följs via Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för: Hemvård

Transkript

1 1 (16) Vård och omsorgsnämnden Verksamhetsuppdrag Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorgsinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Två målgrupper står i fokus för verksamheten, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Delar av verksamheten är konkurrensutsatt. Sex äldreboende samt två gruppbostäder och tre servicebostäder inom LSS drivs på entreprenad. Valfrihetssystem enlig lag om valfrihet (LOV) finns inom hemvården, samt för LSS-insatserna avlösar- och ledsagarservice, daglig verksamhet och ickevalsalternativet för personlig assistans. Det finns i nuläget arton olika leverantörer inom LOV systemet. Mål Fullmäktiges mål för nämnden Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska erbjuda individanpassad vård, omsorg, stöd och service som ger möjlighet till god livskvalitet. Vården och omsorgerna ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap Indikator God livskvalitet följs via Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för: Hemvård God livskvalitet följs via Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för: Särskilt boende för äldre Aktivt och innehållsrikt liv mäts utifrån andel brukare som varje vecka erbjuds minst två egna aktiviteter oavsett veckodag inom: LSS-boende Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan % >88% >88% >88% >88% 80 % >80% >80% >80% > 80% 100% 100% 100% 100% 100%

2 2 (16) Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande och ge förutsättningar för ett värdigt liv. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser med kompetenta och engagerade medarbetare som ges möjlighet till karriärsutveckling Delaktighet och självbestämmande mäts utifrån andel brukare med aktuella genomförandeplaner som är upprättade tillsammans med brukaren och/eller närstående inom: VOO:s verksamheter som helhet God vård i livets slutskede Täckningsgrad i svenska palliativregistret. VOO:s verksamheter som helhet Attraktiv arbetsplats, jag trivs och mår bra på jobbet skala 1-6 skala följs vart annat år av den kommunövergripande medarbetarenkäten VOO:s verksamheter som helhet Korttidsfrånvaro: Andel anställd personal med sjukfrånvaro <60 dagar i % av ordinarie arbetstid. VOO:s verksamheter som helhet Frisknärvaro: Avser andel månadsanställd personal med 0-dagars sjukfrånvaro. VOO:s verksamheter som helhet Personalomsättning: Avser andelen tillsvidaranställd personal som avslutar sin anställning under året. VOO:s verksamheter som helhet 72% 100% 100% 100% 100% 57% 100% 100% 100% 100% >4,6 >4,6 3,6% < 3,6% < 3,6% < 3,6% < 3,6% 36% >36% >36% >36% >36% 11,6% 9 % 9 % 9 % 9 %

3 3 (16) Kompetens, andel omvårdnadspersonal med eftergymnasial utbildning VOO:s verksamheter som helhet Karriärsutveckling mäts vart annat år via den kommunövergripande medarbetarenkäten VOO:s verksamheter som helhet 10,6% >11% >11% >11% >11% >3,8% >3,8% Nämndens mål Antagna av vård- och omsorgsnämnden Brukarna ska ha stor påverkan på innehållet i och utformningen av den vård och omsorg, stöd och service han eller hon är i behov av. Verksamheten ska utföras så att brukarna är nöjda. Verksamheten ska erbjuda ett varierat utbud av tjänster för att underlätta möjligheterna att bo kvar hemma även vid omfattande behov. Förebyggande verksamhet och anhörigstöd ska vara viktiga inslag. Medarbetarnas olika kompetenser ska motsvara verksamhetens behov. Arbetsplatsen ska präglas av motiverade medarbetare som har ett medskapande förhållningssätt. Närståendes och intresseorganisationernas kunskap och engagemang ska tillvaratas. Brukarens möjlighet att välja andra utförare ska utvecklas genom att erbjuda tjänster, där resurserna följer brukarens val. Ytterligare inriktningar och vårdfilosofier möjliggörs genom att utveckla en utmaningsrätt inom nämndens verksamhetsområde. Verksamheten ska bedrivas med så liten negativ miljö- och klimatpåverkan som möjligt. Resurserna ska fördelas efter behov och användas med iakttagande av god ekonomisk hushållning.

4 4 (16) Framtid och utveckling Lunds kommun och vård- och omsorgsförvaltningen står inför stora utmaningar med ett ökande antal äldre och ett allt större behov av kvalificerad vård och omsorg i hemmet. En ökande och åldrande befolkningen och nya och växande brukargrupper inom LSS området i kombination med allt större krav på omsorgens innehåll och kvalitet innebär omfattande uppdrag att hantera framöver. Behovet av resurstillskott är över tid omfattande för att möta dessa brukares behov. Enligt befolkningsprognoserna är det åldersgruppen åringar som är den starkast växande gruppen. Inom prognosperioden ses en 30 % ökning och i den ännu mer långsiktiga prognosen syns ökningar på upp emot 70 %. Det är i denna åldersgrupp som ofta behovet av service och hemvård debuterar. För att möta framtidens behov är det långsiktiga förebyggande arbetet och insatser i det egna hemmet viktiga och måste vidareutvecklas inom socialtjänstens alla ansvarsområden. Fortsatt prioriterade utvecklingsområden är förebyggande insatser och ett preventivt arbetssätt, en sammanhållen vård och omsorg, god läkemedelsbehandling av äldre samt god vård i livets slutskede. Satsningar behöver göras för att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden är beslutade och träder i kraft den 31 mars Ett arbete pågår inom Socialstyrelsen med att ta fram en författning som ska omfatta alla typer av särskilt boende för äldre och gälla från samma datum. Föreskrifterna omfattar handläggning och uppföljning av ärenden samt genomförande av insatserna och gäller för särskilda boenden och korttidsboende. I föreskrifterna ställs krav på utredning av individuella behov och beslut om hemtjänstinsatser i särskilt boende, uppföljningar av beslut, personalbemanning dygnet runt samt grundläggande kompetens, kompetensutveckling och stöd för personalen. Bemanningen kommer att behöva utökas utifrån föreskrifterna och enligt förvaltningens beräkningar innebär de nya föreskrifterna kraftigt ökade kostnader för verksamhet i särskilt boende. De nya föreskrifterna får konsekvenser som inte kan finansieras inom den befintliga ekonomiska ramen. En ökad bemanning utifrån föreskrifterna skulle också ge effekter av möjlig kvalitetsutveckling i verksamheten samt bättre förutsättningar för utförandet av de individuella biståndsbesluten och för den personcentrerade omvårdnaden.

5 5 (16) Under de senaste åren har nya brukargrupper med behov av LSS insatser identifierats och behovet hos andra brukargrupper förändras över tid. En grupp som ökar är ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser och en annan grupp är personer som omfattas av personkretsen i LSS och som har samproblematik med inslag av psykiatriska diagnoser. Personer som tillhör personkretsen enligt LSS har rätt att ansöka om insatser enligt den lagstiftningen. Det syns också ett behov av anpassning av innehållet i insatserna för andra grupper som exempelvis brukare med utvecklingsstörning som också utvecklat demenssjukdom. För att möta framtida behov hos befintliga och nya brukargrupper inom LSS området krävs en utveckling och ett förtydligande av de olika insatsernas innehåll och kvalitet och en verksamhetsutveckling som omfattar alla verksamheter. Särskilt fokus bör läggas på att utveckla stödinsatserna i det egna boendet, individanpassning och volymökning inom daglig verksamhet samt utbyggnad av korttidstillsyn, lägerverksamhet för ungdomar och korttidsvistelse för nya brukargrupper. Det ställs utifrån ovanstående också nya krav på både myndighetsfunktion och verksamhet i form av förändrat förhållningssätt och verksamhetsutveckling vilket också kräver utbildning och fortbildning. En ökande befolkningsmängd innebär också långsiktiga volymökningar inom LSS verksamheterna. Arbetet med utformingen av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal pågår tillsammans med Region Skåne. Nuvarande avtal gäller till och med den sista december Inriktningen i avtalet är satsningar på sammanhållen vård och omsorg för de svårast sjuka i samverkan mellan sjukvård och socialtjänst. Även ett arbete med en ny psykiatriöverenskommelse pågår tillsammans med Region Skåne. Överenskommelsen ska gälla från De ekonomiska konsekvenserna av denna nya överenskommelse är inte analyserade. Regeringen beslutade i februari 2014 om en översyn av betalningsansvarslagen (Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1990:1404). Lagen innebär ett kommunalt betalningsansvar för patienter vid enheter för somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård och psykiatrisk vård inom landstingets slutna hälso- och sjukvård, som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. En

6 6 (16) utgångspunkt för översynen ska vara att precisera formerna för samverkan mellan huvudmännen och inriktningen är att patienter i den slutna vården som bedöms utskrivningsklara och som behöver fortsatta insatser från den kommunala vården så snabbt som möjligt kan ges fortsatt vård och omsorg i det egna hemmet eller inom särskilt boende. Översynen som ska omfatta både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård och ska vara klar i februari Detta kan eventuellt innebära ett ökat betalningsansvar för kommunerna för medicinskt färdigbehandlade patienter. Socialstyrelsens modell för att beskriva behov och insatser ska tillämpas i all verksamhet med start inom äldreomsorgen under Modellen som benämns BIC (Behov i centrum) utgår från ett behovsorienterat arbetssätt och stödjer ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med nationellt fackspråk. Målet är att informationen ska vara entydig, enhetlig och jämförbar. Implementeringsarbetet beräknas vara ganska omfattande och innefattar all verksamhet. Socialstyrelsen har utarbetat förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten som föreslås träda i kraft 1 september I föreskrifterna finns särskilda bestämmelser om dokumentation under genomförande av insatser och det ställs krav på dokumentation i samband med mottagande av uppdrag, planerande och uppföljning av insats samt avslutning av insats. Det nya regelverket kommer att ställa ökade krav på utveckling av dokumentationen inom verksamheterna vilket kommer att kräva resurser. Kraven på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär krav på tydliga processer och rutiner med mera för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet med metoder och system för olika kvalitetsmätningar och brukarundersökningar behöver vidareutvecklas inom hela verksamhetsområdet. Nationella kvalitetsindikatorer och utformning av bedömningsinstrument bidrar till verksamhetsutvecklingen och ökar möjligheten till jämförbarhet mellan kommuner. Resultatet av uppföljningar måste synliggöras och användas strategiskt för fortsatt utvecklings- och implementeringsarbete vilket är nödvändigt för att fortsätta utveckla och säkra kvaliteten i organisationen. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att analysera och utvärdera effekterna av införandet av lagen om valfrihetssystem inom socialtjänstområdet och ett betänkande Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) är nu ute på remiss. I betänkandet föreslås att det i socialtjänstlagen föreskrivs att alla kommuner ska skapa förutsättningar för brukarna att välja utförare av hemtjänst men, att kommunen själv beslutar vilka delar av hemtjänsten som ska omfattas och vilket upphandlingssätt som ska användas för att uppnå valfrihet. Nuvarande valfrihetssystem ska fortsätta att utvecklas framför allt vad gäller tydlighet, jämförbarhet och transparens. Den information och kunskap som

7 7 (16) den enskilde gör sina val utifrån, måste vara relevant och uppdaterad vilket ställer stora krav på de verksamhets- och informationssystem som används. Framtida rekryteringsbehov måste tryggas med välutbildade och kompetenta medarbetare. För att lyckas med detta måste Lunds kommun och förvaltningen vara en attraktiv arbetsgivare. Utbildning och fortbildning på alla nivåer, liksom handledning inom vissa områden, måste också säkerställas så att behovet av kompetens och därmed kvaliteten i verksamheten säkras för framtiden. Utmaningen ligger i att kunna rekrytera nya medarbetare men också att behålla, ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare. Situationen med att kunna bibehålla sjuksköterskor i verksamheten behöver belysas. Framtida behov av nyrekrytering under de kommande åren är omfattande på grund av ökande volymer av insatser inom främst hemvård och hemsjukvård, nya krav på personalbemanning dygnet runt i särskilt boende för äldre samt ett ökat antal pensionsavgångar. De största pensionsavgångarna syns inom personalgrupperna chefer och sjuksköterskor. Teknikutveckling och teknikstöd krävs för att möta framtida krav på tillgänglig information, stöd i dokumentation och uppföljningsarbete och ett ekonomiskt resursanvändande. Inom området ehälsa sker det en snabb och omfattande utveckling som förvaltningen måste förbereda sig för och som kan komma att innebära behov av ekonomiska satsningar. Som ett led i arbetet mot en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar verksamhet ska den bedrivas så att klimat- och miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar Generella förutsättningarna för 2015 Med utgångspunkt för den preliminära ekonomiska ramen kommer det att finnas behov av att effektiviseringar/förändringar i verksamheten som minskar nettokostnaderna med 16,2 mnkr. Detta vid ett antagande om en uppräkning av nettokostnaderna med 2,5 % för att kompensera prognosticerad pris- och löneutökning och att den preliminära ekonomiska ramen är kompenserad med 1,5 %. I det senaste kollektivavtalet har överenskommelse gjorts på central nivå som innebär kostnadsökningar gällande ersättning för övertid, obekväm arbetstid och jourtid från och med den 1 oktober I internbudget för 2014 har det tagits hänsyn till en kostnadsökning på 1,5 mnkr, minst 6,86 % för sista kvartalet. Till 2015 tillkommer helårseffekten som innebär ökade kostnader med 4,6 mnkr.

8 8 (16) Den del av ramen som utgörs av kostnader för hyror och köpta tjänster som är indexreglerade enligt avtal och som medför kostnadsökningar på mer än 1,5 % måste finansieras av andra delar i verksamheten. Utifrån ovan nämnda förutsättningar finns det behov av effektiviseringar/förändringar som minskar nettokostnaderna med 21 mnkr inför verksamhetsåret SoL- verksamhetens förutsättningar SoL- verksamheten är personalintensiv och personalkostnaden utgör cirka % av bruttokostnaden, vilket innebär att effektiviseringar och förändring av verksamheten i hög grad påverkar personalkostnaderna och personalen. Med givna förutsättningar innebär det att SoL- verksamhetens nettokostnader ska minska med 11,0 mnkr genom effektiviseringar eller förändringar i verksamheten. Då har hänsyn inte tagits till ökade kostnader för övertid, obekväm arbetstid och jourtid vilket motsvarar ytterligare 2,9 mnkr som ska finansieras. Med dessa förutsättningar är det sammanlagt 13,9 mnkr, motsvarande ett 25-tal helårstjänster, som nettokostnaderna måste minska med i förhållande till den preliminära ekonomiska ramen. I årsredovisningen för 2013 redovisade vård- och omsorgsnämnden på flera områden goda resultat och en ekonomi i balans. Med ett minskat ekonomiskt utrymme blir det en stor utmaning att leva upp till kommunfullmäktiges och nämndens mål. Först när den slutliga ramen är fastställd anges de egentliga förutsättningarna för ekonomi och verksamhet vilket påverkar organisationens möjligheter att nå målen. Den slutliga ekonomiska ramen kan även medföra ett behov av revidering av de värdighetsgarantier nämnden antagit. I den resursfördelade verksamheten, hemvård och särskilda boenden, påverkas både intern och extern regi genom att ersättningen inte kommer att räknas upp fullt ut för pris- och lönekompensation. Inom hemvården innebär det en ökad arbetsbelastning och svårighet att upprätthålla kvaliteten i tjänsterna. Det kan vidare beröra den enskildes möjlighet att påverka hur och när insatserna ska ges samt minskad tid till stimulans i vardagen. Det kan också ytterligare försämra möjligheten till en god personalkontinuitet för brukaren. För särskilda boenden blir effekterna samma som för hemvården men därutöver kan möjligheten till utvistelse för brukarna komma att begränsas. Den stora utmaningen för särskilda boenden är att från och med den 31 mars 2015 gäller Socialstyrelsens föreskrifter om Ansvaret för personer med

9 9 (16) demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden och som sannolikt kommer att kompletteras med föreskrifter för alla typer av särskilt boende. För att leva upp till kraven som ställs i föreskrifterna behövs en utökning av bemanningen i särskilda boenden. Den ekonomiska konsekvensen redovisas under avsnittet Utökning av nettokostnadsram. För den förebyggande verksamheten kan de nya ekonomiska förutsättningarna innebära minskade öppettider och därmed minskad tillgänglighet. Alternativet kan vara att avveckla de mindre träffpunkterna och koncentrera verksamheten till de större enheterna. I övrigt minskar utrymmet för aktiviteter och verksamhetsutveckling vilket påverkar verksamhetens kvalitet. Den del som utgör tillskott från resursfördelningen för SoL- verksamheten går uteslutande till finansiering av ökade av behov inom hemvården. Det ser inte ut som att behoven minskar eller planar ut under de närmaste åren. Kommunens totala befolkning ökar med personer (ca 6 %) fram till Antalet invånare i åldersgruppen ökar med personer (ca 7 %). För denna åldergrupp utgår ett fast belopp i resursfördelningen. Gruppen 75 år och äldre ökar med personer (ca 17 %). För denna åldersgrupp följer en uppräkning i förhållande till befolkningsökningen som ska finansiera både volymökning och behovsförändring. LSS- verksamhetens förutsättningar LSS- verksamheten är personalintensiv och personalkostnaderna utgör cirka % av bruttokostnaden, vilket innebär att effektiviseringar och förändring av verksamheten påverkar i hög grad personal och personalkostnaderna. Med givna förutsättningar innebär det att LSS- verksamhetens nettokostnader ska minska med 5,2 mnkr genom effektiviseringar eller förändringar i verksamheten. Då har hänsyn inte tagits till ökade kostnader för övertid, obekväm arbetstid och jourtid vilket motsvarar ytterligare 1,7 mnkr. Med dessa förutsättningar är det sammanlagt 6,9 mnkr, motsvarande ett 15-tal helårstjänster, som nettokostnaderna måste minskas med i förhållande till den preliminära ekonomiska ramen. I årsredovisningen för 2013 redovisade vård- och omsorgsnämnden på flera områden goda resultat och en ekonomi i balans. Med ett minskat ekonomiskt utrymme blir det en stor utmaning att leva upp till kommunfullmäktiges och nämndens mål. Först när den slutliga ramen är fastställd anges de egentliga förutsättningarna för ekonomi och verksamhet vilket påverkar organisationens möjligheter att nå målen. Den slutliga

10 10 (16) ekonomiska ramen kan även medföra ett behov av revidering av de värdighetsgarantier nämnden antagit. I den resursfördelade verksamheten, boende, daglig verksamhet, ledsagaroch avlösarservice påverkas både intern och extern regi genom att ersättningen inte kommer att räknas upp fullt ut för pris- och lönekompensation. Ett resursfördelningssystem inom Boende för LSS infördes den 1 januari Under 2014 görs kontinuerlig uppföljning som kan innebära revidering/ justering av ersättningsprinciperna och som kan få effekter under kommande verksamhetsår. I boendeenheterna kan minskningen av personal exempelvis innebära att den individuella aktiviteten minskar från två tillfällen/vecka till ett tillfälle/vecka och brukare. Detta innebär en klar kvalitetsförsämring och en minskning av ambitionsnivån som vilket påverkar möjligheterna att tillgodose brukarnas individuella behov av stöd och service. För daglig verksamhet innebär en personalminskning att individuella aktiviteter inte kommer att kunna erbjudas i samma utsträckning som tidigare. Vidare kommer effektivisering att prövas genom att erbjuda plats för fler brukare/enhet på de enheter där det är möjligt. För övriga LSS- insatser kan effektiviseringar åstadkommas genom samordning av personalresurserna vilket också kan påverka den totala servicegraden och kvaliteten. Nämndens preliminära nettokostnadsram Den preliminära resultatsammanställningen redovisas i tabell 1. Tabell 1: Resultatsammanställning (tkr) Vård och omsorgsnämnden Bokslut Budget Budget Plan Plan I Intäkter Kostnader Nettokostnader Nettoram (enligt KS) Årets resultat Utökning av nettokostnadsram Utökad bemanning i särskilda boenden

11 11 (16) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden träder i kraft 31 mars Framöver kan författningen komma att omfatta alla typer av särskilt boende för äldre. Föreskrifterna gäller både vid handläggning och uppföljning av ärenden och vid genomförande av insatser som avser bostad och hemtjänstinsatser i särskilt boende. De nya reglerna innebär kraftigt ökade kostnader för verksamheten, då bemanningen kommer att behöva utökas utifrån föreskrifterna i särskilda boenden. Beräkningarna grundar sig dels på den del som finns beslut om och som gäller personer med demenssjukdom och den del som förväntas beslut om och som avser alla typer av särskilda boenden. Den totala årskostnaden beräknas öka med tkr, vilket motsvarar 161,4 underskötersketjänster, räknat från 1 april är årskostnaden tkr för I beräkningarna har hänsyn tagits till de medel som tillfördes vård- och omsorgsnämnden i budgeten för Fördelningen på särskilda boenden för personer med demenssjukdom respektive särskilda boenden för äldre redovisas i tabell 2. Tabell 2, Utökad bemanning, särskilt boende Särskilt boende Årsarbetare utökning Årskostnad (tkr) Kostnad nio månader (tkr) För personer med demenssjukdom 84, För äldre 77, Totalt 161, Beräkningen motsvarar behovet av omvårdnadspersonal vid särskilt boende för personer med demenssjukdom med en genomsnittlig personaltäthet motsvarande 1,16 undersköterskor per brukare och dygn på en enhet med åtta brukare. Personaltätheten har beräknats till 1,36 undersköterskor per brukare i enheter med särskild inriktning (Papegojelyckan, Falkvägen). Beräkningen motsvarar behovet av omvårdnadspersonal vid särskilda boenden för äldre till en genomsnittlig nivå om 1,0 undersköterskor per brukare och dygn på en enhet om åtta till tio brukare. Underlaget för beräkningarna bygger på schablonberäkningar som Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum gjorde på Socialstyrelsens förfrågan. Vid beräkningen genomfördes en särskild analys där omvårdnadspersonalens arbete delades upp i insatser för enskildas omsorg och övriga insatser. Enligt Stiftelsens beräkningar behövs 0,84 årsarbetare vårdbiträde/ undersköterska under dagtid (klockan 07-21) per brukare för att klara

12 12 (16) insatser för de enskildas omsorg och 0,07 årsarbetare per brukare för att klara övriga insatser. Därtill behövs 0,22 årsarbetare per brukare till nattpersonal under antagande att en nattpersonal kan ha samtidig tillsyn över nio (9) personer. Totalt är behovet 1,13 årsarbetare per brukare. Bemanningen ska styras av den enskildes behov och därför kommer också behovet av personal att variera mellan enheterna. Vilken bemanning som behövs för att tillgodose den enskildes behov av hemtjänstinsatser påverkas också av andra variabler som lokalernas utformning, personalens kompetens och tillgången till handledning och arbetsledning i verksamheten. Dessa variabler har till viss del beaktats vid beräkning av utökad bemanning. De flesta särskilda boenden har enheter om åtta brukare, vilket genererar en något högre bemanning nattetid för att kunna uppmärksamma behov av hjälp och utan dröjsmål och ge sådant stöd och hjälp som är till skydd för den enskildes liv, personlig säkerhet och hälsa. I socialtjänstlagens kapitel 13, paragraf 8 anges vilka sanktioner som kan användas mot kommunerna om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) finner att det i verksamheter som står under tillsyn enligt denna lag förekommer missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. I sådana fall får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Lokaler/resursbehov Verksamhet enligt SoL Det finns behov av nybyggnation av två särskilda boenden under åren , vilket vård- och omsorgsnämnden redovisade i EVP:n för Ett boende är ersättning för ett äldre boende som inte lever upp till dagens krav på boendestandard och arbetsmiljö. Det andra boendet är för volymförändring på sikt men kommer att disponeras som evakueringsboende när andra särskilda boenden renoveras eller byggas om. Planen är att ersätta Österbo som har 48 lägenheter med ett nytt boende med placering inom samma område som Österbo finns idag. Det nya boendet som planeras omfattar 40 lägenheter, vilket medför en minskning med åtta lägenheter. Driftstart för ersättningsboendet beräknas till hösten 2016 och den ekonomiska konsekvensen utöver nuvarande driftkostnader är ökade kostnader för hyra och kapitalkostnader.

13 13 (16) Det andra nya särskilda boendet planeras för att på sikt möta beräknad volymökning, men det finns behov av att renovera/bygga om äldre särskilda boenden till dagens krav på boendestandard. Boenden som är aktuella för renovering/ ombyggnation är Solhem och Mårtenslund. Under tiden som renovering/ ombyggnation pågår disponeras den nya enheten som ersättning för Solhem och Mårtenslund. Driftstart för nya särskilda boendet beräknas till hösten 2017 och den ekonomiska konsekvensen omfattar ökade hyreskostnader och kapitalkostnader. Tills vidare redovisas oförändrat behov av medel i förhållande till nuvarande ekonomiska plan. Till redovisningen för investeringsplanen och till kommande ekonomiska planperiod kommer en revidering att göras av det lånsiktiga behovet av medel. Tabell 3: Lokalbehov, Sol-verksamhet särskilt boende (tkr) Lokal och resursbehov Särskilt boende för äldre, ersättning för Österbo Särskilt boende för äldre, nybyggnation för volymökning till följd av ökat vårdbehov Summa Verksamhet enligt LSS Bostad med särskild service Förslaget som redovisas avseende lokaler och resursbehov omfattar åren och bygger på det underlag som tagits fram för den aktuella planperioden. Det har tidigare varit många år där vård- och omsorgsnämnden haft svårt att verkställa beslut eftersom det har funnits en brist på LSSbostäder. Under slutet av 2012 och 2013 har behoven kunnat tillgodosets. Aktuell bedömning är att antalet lägenheter som nu är disponibla kommer att tillgodose behoven fram till halvårsskiftet Den möjlighet som ges om inte behovet kan tillgodoses i en LSS-bostad i kommunen är köp av externa platser tills nya boenden finns tillgängliga. Enligt planen som nu finns kommer en gruppbostad och två servicebostäder att finnas tillgänglig hösten Utbyggnadstakten för nya lägenheter har senaste året varit 14 per år. Med underlag från de senaste årens ansökningar om lägenheter har behovet ökat ytterligare och från med 2016 ligger behovet på lägenheter per år fördelat på en mix av gruppbostäder med sex lägenheter och servicebostäder innefattande 10 lägenheter. Fram till 2016 finns specifika byggprojekt med i planen, men från och med 2017 finns för närvarande inga sådana byggprojekt. Detta innebär att det finns ett stort behov av att aktualisera behoven av LSS boenden i planeringen av både nya och äldre bostadsområden.

14 14 (16) Vid beräkning av det framtida behovet har hänsyn tagits till in- och utflyttning i lägenheterna. För de brukare, som idag bor i servicebostäder och har begränsade behov av insatser, ska möjligheten att erbjuda hjälp i ordinärt boende prövas. Detta kan frigöra lägenheter i servicebostäderna för andra brukare med behov av insatsen. Utöver behovet av nya boenden för volymförändring finns behov av att ersätta boenden som inte lever upp till dagens krav på boendestandard och arbetsmiljö. I första hand är det Gunnesbovägen 207, Fritidsgatan 8A-E, Fäladen 1 och Fritidsgatan 8 F-J som behöver ersättas. Det kommer att bli svårt ersätta dessa de närmaste åren mot bakgrund av beskrivningen av de ökade behoven ovan. Daglig verksamhet För åren anges behovet av utökning med nya två lokaler för verksamheten 2015 och 2018, baserat på 15 nya platser per år. För 2015 finns det behov av nya lokaler för brukare med autism och för brukare med flerfunktionshinder. Sedan valfrihetssystem infördes 2012 kan en del av den förväntade volymökningen eventuellt tillgodoses genom externa utförare. För åren används de medel som nämnden har fått för ökad volym under men som inte har disponerats ännu på grund av att de faktiska behoven har varit mindre än vad som angetts i planen. Övriga insatser Det sammanlagda behovet av medel för övriga insatser som avser korttidstillsyn, korttidsvistelse, ledsagar- avlösarservice, kontaktperson och personlig assistans enligt LSS och SFB (Socialförsäkringsbalken) ökar jämfört med tidigare års EVP. Det beror främst på att det finns behov av en ny korttidsvistelse med fem årsplatser från och med Sammanställning, lokal och resursbehov LSS-verksamhet I tabell 4 redovisas lokal- och resursbehov för LSS-verksamheten för åren 2015 till 2018 samt en jämförelse med den preliminära ekonomiska ramen som finns i anvisningarna till EVP:n. I beräkningarna för bostad med särskild service varierar kostnaderna för en plats i boendet. Detta gäller framförallt boenden för brukare med autism, som är betydligt dyrare jämfört med boenden för andra målgrupper beroende på en högre personaltäthet och att lokalerna måste anpassas till särskilda behov vilket slår igenom på hyresnivån.

15 15 (16) Tabell 4: Ekonomisk plan, stöd och service, LSS-verksamheten,( tkr) Lokaler och resursbehov Daglig verksamhet 15 pl startar hösten 2014 för helårseffekt 2015, reduceras med medel för volymökning som finns i ramen men som inte disponerats pl startar hösten 2015 helårseffekt 2016 reduceras med medel för volymökning som finns i ramen men som inte disponerats pl startar hösten 2016 helårseffekt pl startar hösten 2017 helårseffekt pl startar hösten 2018 halvårseffekt Boende Seviceboende 6 lgh, V Stationstorget, varav 2 lgh är utökning och 4 lgh inom ram, inflyttning 2014, för helårseffekt 2015 Serviceboende, Oden 1, 10 lägenheter, inflyttning juni 2014 för helårseffekt Gruppboende, 6 lgh, Nöbbelöv, halvlårseffekt Serviceboende, 10 lgh, Vänortsparken, halvårseffekt Serviceboende, 10 lgh, Oden 2, oktober 2015 med helårseffekt Serviceboende, 10 lgh, Linero Torg, halvårseffekt Serviceboende, 10 lgh, Snickaren, halvårseffekt Serviceboende, 10 lgh, Solbjer/Brunnshög, halvårseffekt Serviceboende, 10 lgh, halvårseffekt 2017, placering ej klar Serviceboende, 10 lgh, halvårseffekt 2017, placering ej klar Gruppboende, 6 lgh, halvårseffekt 2017, placering ej klar Gruppboende, 6 lgh, Offerkällan, helårseffekt Serviceboende, 10 lgh, S Sandby halvårseffekt Övriga insatser Korttidstillsyn, korttidsvistelse, ledsagarservice, avlösarsservice, kontaktperson och personlig assistans Summa, behov Ram enligt EVP Differens mellan behov och ram enl. EVP

16 16 (16) Nämndens preliminära investeringsram Vård- och omsorgsnämndens förslag till investeringar för perioden omfattar anslag för årlig upprustning inom Sol- och LSS-verksamhet samt inventarier/ utrustning vid ny- eller ombyggnation. Investeringsbehovet bygger på vård- och omsorgsnämndens behov som redovisas i tabell 3 och 4 avseende särskilt boende, bostäder med särskild service och dagligverksamhet. Tillkommande driftkostnader för avskrivningar och intern ränta inom SoL-verksamheten finansieras inom ramen för resursfördelningssystemet och inom LSS-verksamheten med centralt avsatta medel i stöd- och serviceplanen. Av tabellen framgår investeringsbehovet för åren som jämförs med den preliminära investeringsramen. Tabell 5: Investeringsplan (tkr) Ändamål/Objekt Plan Plan Plan Plan Plan Larmsystem, ett särskilt boende per år Inventarier äldreomsorg Särskilt boende, ersättning Särskilt boende, nybyggnation Ram för inventarier och upprustning LSS Inventarier, ny daglig verksamhet, LSS Inventarier nya bostäder Inventarier och utrustning, gemensamma lokaler för vård- och omsorgsförvaltningen -790 Summa Ram Förändrat behov av investeringsmedel