Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2008. Statens kriminaltekniska laboratorium"

Transkript

1 Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium 1

2 Innehåll Inledning Det här är SKL Korta fakta om SKL Ärendeutveckling Undersökning och analys Med det logiska synsättet sätts rättssäkerheten i fokus Kvalitet och miljö Forskning och utveckling Utbildning och information Stöd och service Internationellt samarbete Biologienheten Dokument- och informationsteknikenheten Droganalysenheten Kemi- och teknikenheten Förvaltning och service Personal Produktion av ärenden under Ekonomi Resultaträkning Balansräkning Artiklar och deltagande i konferenser The Swedish National Laboratory of Forensic Science SKL Bevisvärdesgruppen 2 Fotografer: Marcus Andrae: Alla fotografier utom fotografierna på sidorna 19, 37 och 40. Johan Palm: Fotografi på sidan 40. Fotograferna SKL: Fotografier i fotokollaget på sidan 6. Ricky Ansell: Fotografi på sidan 37. SSFRC (State Scientific Forensic Research Centre of the Ministry of Internal Affairs of Ukraine): Fotografi på sidan 19.

3 SKL bidrar till att höja rättssäkerheten genom en transparent och vetenskapligt grundad resultatvärdering och kompetenssäkrade medarbetare Kriminalteknik har under en följd av år vuxit till att bli ett alltmer viktigt verktyg för rättsväsendet. Att detta inte bara är ett subjektivt påstående kan man t.ex. se man när man studerar tidningsrubrikerna i samband med uppmärksammade rättsfall, som ofta präglas av förväntade eller erhållna resultat från olika forensiska undersökningsområden. Ett iögonfallande undantag var det s.k. Arbogafallet under, där just avsaknaden av uppenbara kriminaltekniska spår blev föremål för en intensiv debatt. SKL fick också i detta ärende lämna ett yttrande som förklarade varför förutsättningarna för att kunna hitta spår i just detta fall var minimala. Att kriminaltekniska undersökningar befinner sig i centrum för rättsväsendets behov bekräftades således på ett mycket tydligt sätt i detta specifika fall. Kraven som ställs på SKL som en del av rättsväsendet är höga. Det är min förhoppning att vi med denna redovisning av verksamheten för år kan visa att vi har klarat den uppgiften. Att som chef leda en så viktig och expansiv verksamhet är en stor och spännande utmaning, men den verkliga tillfredsställelsen ligger i att de resultat som vi uppnått och beskriver i vår årsberättelse är effekten av ett stort lagarbete som åstadkommits tack vare alla våra medarbetares goda individuella insatser. Under har vi förbättrat våra resultat på i stort sett alla områden när det gäller undersökning och analys. Vi har startat upp processer för att identifiera och differentiera handläggningstider i enlighet med våra uppdragsgivares krav. Vi har också kommit långt när det gäller kartläggning av våra ärendeflöden för att införa optimerade rutiner på alla områden i organisationen för att undvika flaskhalsar i processerna. Genom att skapa och införa ett kompetenssäkringssystem (KUB; Kompetens, Utbildning och Behörighet) med tydliga kompetensnivåer och examinationsförfarande tillsammans med våra anställda, har vi ytterligare höjt nivån. SKL är för närvarande det enda laboratoriet i Europa som har ett så utvecklat kompetenssäkringssystem som KUB. Det ovan nämnda är i sig viktigt för att kunna uppfylla rättsväsendet krav på tillförlitliga kriminaltekniska undersökningar. Men än viktigare är det arbete som vi lagt ned för att utveckla vårt arbetssätt gällande resultatvärdering. En transparent och vetenskapligt baserad resultatvärdering i form av graderade slutsatser i våra sakkunnig- Tore Olsson laboratoriechef för SKL utlåtanden är oerhört grundläggande för ett forensiskt laboratorium. SKL är det enda laboratoriet i Europa som använder sig av en enhetlig skala vid redovisning av slutsatser för de olika undersökningstyperna. Vi har sedan i början av detta decennium arbetat med ett bevisvärdesprojekt som syftar till att ge SKL:s personal ännu bättre förutsättningar att skriftligt och muntligt uppträda som sakkunniga i domstol. För att uppfylla detta krävs att vi kan tolka och presentera värdet av våra undersökningsresultat på ett objektivt och opartiskt sätt. I januari beslutade vi på SKL att anta den logiska principen som modell för att förklara slutledningsprocess och slutsats i våra utlåtande så att dessa blir lättare att förstå för våra uppdragsgivare. Att ha den kompetensen är den egentliga kontrollstämpeln på att vi har förutsättningar att förse rättsväsendet med relevanta och tillförlitliga slutsatser. Därigenom medverkar vi till att skapa en hög rättsäkerhet. 3

4 Det här är SKL SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. SKL förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, och framförallt har man välutbildad personal med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC för merparten av de undersökningar som utförs. Verksamhetsområden På SKL arbetar man även med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes), har gett SKL en framskjuten internationell placering. Självständig myndighet SKL är en anslagsfinansierad och självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen. SKL ingår i därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med de olika polismyndigheterna. Personalen på SKL är dock inte poliser, utan specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst någon form av akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via SKL:s kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens, Utveckling, Behörighet) säkerställer man att personal på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs för rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utförs uppdragsärenden, det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare. Ett exempel på regelbundet återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. 4 Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Linköping Tel , Fax

5 Korta fakta om SKL Statens kriminaltekniska laboratorium SKL är beläget på Garnisonen i Linköping. Antal anställda: cirka 290 personer fördelat på fem enheter samt en stab. Könsfördelning: 32 procent män, 68 procent kvinnor. Medelålder: 42 år Antal ärenden totalt: Kemi- och teknikenheten Klassisk kriminalteknik, det vill säga fingeravtryck, fibrer, skospår, vapen, inbrottsverktyg, brand, explosivämnen, glas, färger med mycket mera. Antal ärenden: Antal medarbetare: 68 Biologienheten DNA-analyser i brottmål samt hantering av DNA-registren. Antal ärenden: Antal medarbetare: 77 Dokument- och informationsteknikenheten Olika typer av informationsbärare, från handstil och dokument till datorer. Antal ärenden: Antal medarbetare: 37 Droganalysenheten Narkotika- och dopningsbeslag, gifter, illegal alkohol samt bevisinstrumentet för alkoholutandningsprov, Evidenzer. Antal ärenden: Antal medarbetare: 60 Forskning och utveckling Utbildning och information Undersökning och analys Förvaltning och service Frigör tid till den operativa verksamheten genom att ge support inom IT, personal, ekonomi, diarieföring, arkivering, utbildning och övrig administration. Antal medarbetare: 35 Stöd och service Biologienheten Dokument- och informationsteknikenheten Droganalysenheten Kemi- och teknikenheten Förvaltning och service 5

6 Ärendeutveckling Varje år upplever SKL en ökad efterfrågan på kriminaltekniska undersökningar. Antal ärenden Den stora ökningen sker just nu framförallt inom DNAområdet. Övriga områden är stabila. Den variation som sker i ärendeinströmningen år från år styrs även av specifika satsningar inom polisen Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och år 2006 beror främst på ärendetypen personärenden DNA, som infördes i samband med ny DNA-lagstiftning dokument2 6

7 Undersökning och analys Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de sifferdata som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller även värderingar där man utifrån kunskap och erfarenhet satt in den tekniska bevisningen i sitt sammanhang (se även sidorna 8 9 om den teoretiska modellen det logiska synsättet ). SKL:s bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer vid SKL som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar. Se även sidan 31, om KUB; Kompetens, Utveckling, Behörighet. Den SKL-gemensamma utlåtandeskalan Grad +4 Resultaten talar med visshet för att Grad +3 Resultaten talar starkt för att Grad +2 Resultaten talar för att Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att Grad 0 Frågan lämnas öppen Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att inte Grad -2 Resultaten talar för att inte Grad -3 Resultaten talar starkt för att inte Grad -4 Resultaten talar med visshet för att inte 7

8 Med det logiska synsättet sät ten i fokus SKL:s roll i rättskedjan är att stötta rättsväsendet när det gäller resultatvärdering som rör den tekniska bevisningen. Från och med har SKL antagit en teoretisk modell det logiska synsättet för resultatvärderingsprocessen. Med denna modell som grund vill SKL förtydliga slutledningsprocessen och slutsatsen i sakkunnigutlåtanden så att dessa blir mer transparenta för både uppdragsgivare och användare. Målsättningen är en transparent och vetenskapligt baserad resultatvärdering i form av graderade slutsatser som tydliggör hur vi tolkar och presenterar värdet av undersökningsresultat på ett objektivt och opartiskt sätt. Detta ska underlätta för hela rättskedjan att sätta undersökningsresultat från SKL i sitt rätta sammanhang, samt vara en garant för att resultatet i slutändan får sitt rätta bevisvärde. Hur går det till när ett ärende kommer in för undersökning hos SKL? Uppdragsgivaren skickar in undersökningsmaterial och beskriver frågeställningen i sin begäran om undersökning. Handläggare på SKL diskuterar material, metoder och möjligheter relaterade till frågeställningen med varandra, och vid behov även med uppdragsgivaren. Utifrån detta formuleras dels en hypotes, dels en mothypotes. Hypotes och mothypotes Hypotesen beskriver ett scenario eller förutsättningar utifrån uppdragsgivarens frågeställning i ärendet t.ex.: Adressen har skrivits av person P. Mothypotesen beskriver ett annat scenario som är en motpol till hypotesen t.ex: Adressen har skrivits av en annan person. Mot dessa hypoteser värderas sedan resultat från undersökningen. Resultat och resultatvärdering Resultat är kort och gott alla observationer man gör utifrån bevismaterialet oavsett om det handlar om okulära observationer eller rena analysresultat (analyssvar). Varje observation testas var för sig mot de uppställda hypoteserna där en värdering görs av hur starkt resultaten talar för eller emot respektive hypotes. Det som ligger till grund för värderingen är insamlade data, kunskaper, beprövad erfarenhet och vetenskapliga rön. Med hjälp av en beräkningsmodell omformar forensikern sedan värderingarna av resultaten till s.k. likelihoodkvoter. Kvoterna för olika resultat kan i vissa fall kombineras och kan då stärka eller försvaga varandra. Den bedömda likelihoodkvoten översätts till en grad på SKL:s niogradiga utlåtandeskala. Varje grad på utlåtandeskalan beskriver sannolikheten att erhålla undersökningsresultaten om en viss given hypotes är sann ställd mot sannolikheten att erhålla resultaten om det istället är mothypotesen som är sann. Från källnivå till aktivitetsnivå Traditionellt har SKL i sina utlåtande oftast svarat på frågor om ursprung, dvs. vi har uttalat oss på den så kallade källnivån. Exempel: Flera glasbitar påträffas i den misstänktes jacka. Sannolikheten för resultaten av glasundersökningen kan då bedömas mot ett hypotespar på källnivå: Hypotes: Glasbitarna kommer från det krossade fönstret. Mothypotes: Glasbitarna kommer från ett annat glasföremål. Lyfter man frågeställningen en nivå till aktivitetsnivå (dvs. att en händelse eller en aktivitet har begåtts) bedöms sannolikheten för resultaten från glasundersökningen mot ett hypotespar på aktivitetsnivå: Hypotes: Den misstänktes jacka var i nära anslutning till den aktuella glasrutan när denna krossades. Mothypotes: Den misstänktes jacka har inte varit i nära anslutning till den aktuella glasrutan när denna krossades. SKL:s ambition är idag att oftare svara på frågor om en aktivitet eller händelse, på den så kallade aktivitetsnivån. Vi vill således pröva resultaten mot ett hypotespar på aktivitetsnivå. Vår uppfattning är att det i många fall ger ett bättre stöd i rättsprocessen än svar på källnivån. 8

9 ts rättssäkerhe- Vid svar på källnivå vägs endast egenskaper i själva glaset in (tjocklek, brytningsindex, färg etc). På aktivitetsnivå kan även värderas antal partiklar, vilken storlek partiklarna har, och var exakt de har anträffats. Denna sakkunskap används inte i värdering på källnivå, men tillför ett mervärde i rättsprocessen. Vad uttrycker SKL:s slutsats och gradskala? Slutsatsen är en värdering av erhållna resultat i relation till respektive hypotes. Ibland kan flera undersökningsresultat kombineras, och ger då en sammanvägd slutsats. Ibland måste resultaten värderas var för sig och slutsatsen för varje resultat redovisas var för sig. Graden anger hur mycket mer (positiva grader) eller mindre (negativa grader) sannolikt det är att erhålla undersökningsresultaten om en viss given hypotes är sann jämfört med om alternativmothypotesen är sann. SKL bedömer alltså inte om en hypotes eller ett scenario är sann eller inte, utan istället värderar vi sannolikheten för att erhålla ett visst resultat om en definierad hypotes är sann. Fördelen med en enhetliga skala och ett logiskt synsättet Oavsett vilken undersökning som gjorts på SKL ska slutledningsprocessen bakom varje utlåtande vara en och samma för hela SKL. Exempelvis ska resultatvärden för en handstilsundersökning och en skoavtrycksundersökning vara harmoniserade så att Grad +2 lika starkt pekar mot den aktuella hypotesen. SKL gör resultatvärdering av erhållna undersökningsresultat domstolen gör bevisvärderingen Många pekar på betydelsen av tekniska bevis i rättsprocessen. Det är dock viktigt att framhålla att teknisk bevisning bara utgör en del av grunden för rättens bevisvärdering. SKL:s slutsatser erhåller sitt bevisvärde i rättsalen genom att de värderas och kombineras med andra utredningsfakta i ärendet. Styrkan på SKL:s gradskalan är därför inte ensam avgörande faktor för vilket bevisvärde resultatet har i det aktuella fallet. Grad +1 i en utredning kan ha avgörande betydelse i kombination med andra uppgifter, medan Grad +3 i ett annat ärende kanske bara bekräftar ett redan känt sakförhållande. 9

10 Kvalitet och miljö ISO/IEC Den här standarden kan användas för arbete på ett forensiskt/kriminaltekniskt laboratorium. SKL arbetar efter ISO/IEC och Rikspolisstyrelsen har i den kriminaltekniska strategin klargjort att man kommer att införa en gemensam kvalitetsstandard baserad på förslagen från projektet KvaTro (Kvalitetssäkring av de tekniska rotlarna). I sin rapport föreslår projektet att även landets tekniska rotlar ska använda ISO/IEC för sin interna verksamhet för att harmonisera det arbetet med SKL:s. Standarden innehåller allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, inklusive provtagning. Den omfattar provning och kalibrering utförd enligt standardmetoder, icke-standardmetoder och metoder framtagna av laboratoriet. ISO/IEC Detta är en internationell standard som anger, oberoende av vilken sektor som berörs, allmänna regler för kompetens hos organisationer som utför kontroll. Den specificerar också kriterier för olika grader av oberoende. Den här standarden kan användas för arbete på en brottsplats. En Europagemensam guideline med tolkningar om hur standarden ska tillämpas inom detta område har tagits fram och fastställdes dels vid ENFSI:s (European Network of Forensic Science Institutes) årsmöte i maj, dels vid EA:s (European cooperation for Accreditation) General Assembly, som hölls i november. I november genomfördes en konferens i Danmark angående implementeringen av av standarden vid brottsplatsarbete med ENFSI:s arbetsgrupp för Scene of Crime som medarrangör. Guidelinen (EA-05/03 Guideline for the implementation of ISO/IEC in the field of crime scene investigation) finns i sin helhet på Internet på adressen: n1/doc/ea-5_03.pdf. En översättning av dokumentet till svenska är planerad. Den verksamhet som SKL bedriver har höga krav på sig, både när det gäller kvalitet och miljö. SKL är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC Det innebär att att en tredje part har granskat att man är kompetent att utföra de provningar och analyser som man ackrediterats för. SKL bedriver ett mycket aktivit kvalitetsarbete, vilket leder till ständiga förbättringar av verksamheten. Att rättssäkerheten dessutom ökar i och med ökad spårbarhet är ytterligare en bonus. Kvalitetssystemet Kvalitetssystemet är den organisatoriska struktur samt ansvarsrutiner, processer och resurser som används för att leda och styra verksamheten. Här ingår: Dokumentstyrning av styrande dokument som metodbeskrivningar, standardförfaranden, enhets- och verksamhetshandböcker, SKL:s kvalitetsmanual och redovisande dokument som labanteckningar, mätdata, analysresultat, kalibreringar och sakkunnigutlåtanden. Kompetensutveckling säkerställer att de anställda har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Arbetsplatsträffar och andra möten ger delaktighet och bidrar till förbättringsarbetet. Samverkan med kunderna, främst polisen och åklagarväsendet, sker bland annat genom Kriminalteknikrådet, Utvecklingsrådet och Drogrådet. Kvalitetsuppföljningar görs internt genom diskussioner, internrevisioner och ledningens genomgångar av kvalitetsfrågor, och externt genom SWEDAC:s årliga tillsyn. Kvalitetstester sker genom deltagande i test där resultat från olika laboratorier jämförs mot ett känt resultat, och där en eventuell avvikelse från resultatet analyseras och följs upp. Validerade/kontrollerade metoder och standardförfaranden 10

11 Christina Bertler Verksamhetsexpert Personalen viktigast Personalen är den viktigaste faktorn i kvalitetsarbetet. De måste ha rätt kompetens och ges möjligheter till utveckling. En grundbult i detta är SKL:s KUB-system (se sidan 31) för medarbetarnas Kompetens, Utveckling och Behörighet. På detta sätt kan SKL nå en kvalitet som är avvägd och relevant med hänsyn till vad ändamålet kräver utifrån såväl vetenskapliga möjligheter/begränsningar, som möjligt bevisvärde och tidsåtgång. Samtidigt måste man ta hänsyn till kundens förväntningar gällande exempelvis bemötande, kommunikation och anträffbarhet. Långsiktiga miljömål SKL har satt upp långsiktiga miljömål. Medarbetarna utbildas i miljöfrågor för att öka medvetenheten om vars och ens ansvar och möjligheter. Detta gäller såväl indirekt miljöpåverkan, val av kemikalier, miljömedvetna inköp, miljömedvetna resor och transporter, minskad avfallsmängd och miljöhänsyn i lokalfrågor. Miljöledningssystem SKL:s miljöledningssystem syftar till tydliga roller och ansvarsuppgifter i miljöförbättringsarbetet. Miljökoordinatorn ser på ett övergripande plan till att processen analys planering ledning genomförande uppföljning utvärdering hålls levande. På så sätt kan SKL fortsätta att utvecklas och förbättras inom miljöområdet. 11

12 Forskning och Forsknings- och utvecklingsarbetet vid SKL har som syfte att öka det forensiska kunnandet och utveckla förbättrade forensiska metoder. Det innefattar metod-, verksamhets- och kvalitetsutveckling inom flera ämnesområden förutom teknik och naturvetenskap. Birgitta Rasmusson Forskningsledare SKL är en kunskapsintensiv organisation som verkar i ett ämnesfält i ständig förändring. Kontinuerlig utvärdering och utveckling av arbetsmetoder och organisation är en förutsättning för effektivitet och optimal kvalitet i den forensiska verksamheten. FoU-arbetet vid SKL bedrivs i linje med laboratoriets strategier och bidrar därmed till en effektiv, rättssäker och uppdragsanpassad verksamhet med rätt kvalitet. Frågeställningarna ska tydligt utgå från verksamhetens behov och resultaten ska komma den till godo. Forskningens syfte är att tillföra ny kunskap. Utveckling är att införa kända kunskaper, metoder eller verktyg som inte tidigare har använts. SKL:s forsknings- och utvecklingsverksamhet omfattar samtliga enheter inom SKL, oav- 12 Interna rapporter :01 Optimering av Chelex-metoden Författare: Christina Valgren och Oskar Hansson :02 Dubbelavgjutningar Författare: Annika Bolander :03 Kvalitetsdatabas-DNA ett sätt att upptäcka kontaminationer och öka rättssäkerheten Författare: Stig Holgersson och Thom Jönsson :04 Identifiering av amfetaminsulfat genom diffusreflektansmätning inom NIR Författare: Hans Bergkvist, Kristina Ekman, Sten Jonson : 05 Processer för narkotika och DNA genomförd automatiserad analysresultathantering vid Droganalysenheten Författare: Sten Jonson, Åsa Frank, Margareta Skarp, Jenny Tomsson :06 SYREN systemstöd för resultathantering av narkotika förstudie Författare: Andreas Carlsson, Anna Stenfeldt Hennings, Ian Jamieson, Marie Wetterhall, Sten Jonson :07 Analys av sedelskyddsfärg med mikrotermisk desorption Författare: Jan Andrasko och Anna Emanuelsson :08 Vidareutveckling av längdmätning i bild II Författare: Per Brolund och Peter Bergström :09 Limited evaluation of Evidenzer Mobile Instruments for evidential breath alcohol testing Författare: Lars Andersson :10 Mentala kognitiva processer vid fingeravtrycksjämförelse behövs oberoende vetenskapligt stöd? Författare: Malin Helgesson :11 Evidenzer long-term calibration stability. Instruments for evidential breath alcohol testing Författare: Lars Andersson

13 utveckling sett ämnesområde. Det inkluderar såväl interna projekt som samarbetsprojekt med externa parter. Forskning och utveckling bedrivs integrerat eller i nära anslutning till övrig verksamhet vid laboratoriet, och ingår som en naturlig del i verksamhets- och budgetplaneringen. Omfattningen på FoU-projekten kan variera från någon veckas arbetstid till projekt som löper över flera år. Utvecklingsarbete kan även behövas i direkt anslutning till ett ärende. Under år har ett nytt och förbättrat system för projektplanering och uppföljning utarbetats. Examensarbeten vid SKL De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola. Fyra examensarbeten har lagts fram under året. J. Ljunggren och J. Sönnerstam Estimation of human heigth from surveillance camera fotage a reliability study Mikael Karrelid Image enhancement over a sequence of images Erik Dahlin A Crime Scene Screening Tool for Saliva Från brott till dom Hösten 2007 genomförde Centrum för Forensisk Vetenskap ett samverkansorgan mellan SKL, Rättsmedicinalverket (RMV) och Linköpings Universitet en mycket uppskattad offentlig seminariedag med cirka 300 besökare. På grund av det stora intresset genomfördes denna temadag återigen våren. Åhörarna fick under dagen följa en fiktiv brottsutredning. Medverkade gjorde åklagare, kriminaltekniker, utredare samt personal från RMV och SKL. Konferenser och artiklar De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning under året, samt de internationella konferenser som SKL har deltagit aktivt i redovisas på sidan 37. Finland Ett formaliserat samarbete inom DNA-området inleddes under 2007 med det finska forensiska laboratoriet NBI/FL (National Bureau of Investigation), vilket fortsatt under. I samarbetet ingår benchmarking, att utbyta erfarenheter och att fördela utvecklingsarbete mellan laboratorierna. Inom ramen för detta samarbete har följande rapporter tagits fram: A comparative study on forensic DNA extraction in Finland and Sweden A comparative study on forensic rape case management in Finland and Sweden A comparative study on forensic DNA mixture interpretation in Finland and Sweden Report on rapid stain identification of human saliva (RSID)- amylase kit 15 hsp specialarbeten i Forensisk vetenskap vid SKL : Sofie Berisson Kapillärelektroferes påvisande av perklorat Petter Isaksson En jämförande studie mellan fingeravtrycksframkallning med Single Metal Deposition (SMD) och kombinationer med cyanoakrylatlim med efterföljande infärgning med Basic Yellow 40 Henrik Larsson En jämförande studie mellan fingeravtrycksframkallning med Multi Metal Deposition (MMD) och Single Metal Depostition (SMD) Erika Sellerstedt Variationer i örats utseende vid olika betrakningsvinklar Pontus Åkerhage Bildbaserad jämförelse och längdmätning nyttan i rättsprocessen Erik Dahlin DNA-analys av blod på FTA -papper Anna Johansson Förekomst av spermier och bakgrunds-dna i forensisk laboratoriemiljö Johan Gunnarsson Success rate of a tape-lifted method for DNA retrieval Lunds universitet Johannes Hedman är anställd vid SKL och är doktorand i Lund. Hans mål är att ta fram DNA-spårsäkrings-metoder som lämpar sig för automatisering. 13

14 Utbildning o SKL:s utbildnings- och informationsinsatser riktar sig i första hand till polisväsendet och det övriga rättsväsendet. SKL ansvarar för utbildning i kriminalteknik och bedriver en omfattande utbildningsverksamhet i särskilt anpassade lokaler. Därmed kan föreläsningar av professionella interna och externa föreläsare varvas med praktisk utbildning i laboratoriemiljö. I lokalerna finns en hel Brottsplatsvilla för träning och utbildning i brottsplatsundersökningar och där genomförs kriminalteknisk grundutbildning och vidareutbildning för erfarna kriminaltekniker. År var blodbildsanalys temat för vidareutbildningen för kriminaltekniker. Förutom kurser för kriminaltekniker genomförs kortare utbildningar för andra aktörer inom rättsväsendet som till exempel förundersökningsledare, åklagare och fiskaler. Utbildningskonferenser Varje år anordnar SKL en tredagarskonferens i kriminalteknik. År genomfördes konferensen för 225 deltagare på Djurönäset i Värmdö kommun med temat Brottsplatsen - brottsplatsanalys. Dessutom anordnas en konferens för fotografer inom Polisen. År genomfördes konferensen vid SKL för 51 deltagare. Gunnel Carlsson Studierektor Facktidning och facklitteratur Tidningen Kriminalteknik är en facktidning inom kriminalteknik som ges ut av SKL och utkommer med fyra nummer per år. Den distribueras gratis till viss personal inom rättsväsendet. Övriga och privatpersoner kan prenumerera på tidningen. SKL ger även på eget förlag ut facklitteratur inom området kriminalteknik. Utöver polis- och rättsväsendet har SKL också ett ansvar för att andra berörda, inklusive allmänheten, får saklig information om kriminalteknikens möjligheter. 14

15 ch information Utbildningar Specialarbeten vid kriminalteknisk grundutbildning Heléne Almgren Asbestfaran på brandplatser Ewa-Karin Abrahamsson Kan biometri vara ett hjälpmedel för att identifiera misstänkta från kameraövervakningsbilder? David Lindblom Bluestar Forensic och Luminol hur lång tid efter blandning ger de reagens på utspätt blod? Nils Myhr Brottsplatsanalys ett outnyttjat arbetsredskap? Erik Palmqvist Den flytande brottsplatsen. Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfärja Björn Hembold-Öhling DNA-analys av blod från tvättade kläder Liselotte Ehrnberg DNA-träff mot person vad hände sedan? Jens Plato Framkallning av fingeravtryck på vinylhandskar kan Wet Powder vara en användbar metod? Johan Sörqvist Första hjälpen vid klädundersökningar Rock on! Ann Edqvist Glasskjutning energiförluster och vinkelavvikelser Jonas Sundelin Histologi ett kriminaltekniskt verktyg Johan Höppner Kontaminering av DNA vid fingeravtrycksframkallningar? Marit Norström Friberg Kriminalteknisk grundkurs i Norden hur lika är utbildningarna? Per Larsson Luminolblandningars påverkan på fingeravtryck Björn Persson MMD eller CNA på våta fingeravtryck? Lars Friberg Provtagningssats efter sexualbrott Rape-kit Annika Krut Skoavtryck trots skoskydd Elisabeth Olsson Säkra säkert. Eller glöm inte skyddsutrustningen Jan Enmark Xena. Yrke: spermasökhund Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet, framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem den kunskap, färdighet och bedömningsförmåga inom kriminalteknik som deras arbetsuppgifter kräver. Kriminalteknisk grundutbildning Antal deltagare: 20 Anmälan sker via Polisens tekniska rotlar och utbildningen är på 20 veckor, fördelat under perioden augusti maj. Under utbildningen genomförs fyra fallstudier och deltagarna examineras genom fem kunskapsprov, en fiktiv rättegång och ett specialarbete. Övriga utbildningar Förundersökningsledare 127 deltagare Blodbildsanalys 12 deltagare Dokumentundersökningar 11 deltagare Alkoholutandningsprov 21 deltagare Assistentåklagare 92 deltagare Domstolsverkets fiskaler 51 deltagare Specialiståklagare 23 deltagare Juridikstuderande 26 deltagare Universitetskurser Kursblocket Forensisk vetenskap, 40 p (60 hp) genomförs i samarbete mellan Linköpings universitet, Rättsmedicinalverket och Statens kriminaltekniska laboratorium. 2007/ togs 15 studenter in och inträdeskraven var minst 120 p (180 hp) inom kemi, biologi eller tekniska ämnen. I utbildningen ingår förutom forensisk vetenskap även statistik, juridik, kvalitetsutveckling, kvalitetsteknik, resultatvärdering samt ett projektarbete. Säker materialhantering och spårsäkring för civilanställda 18 deltagare Kurs i fiberundersökningar för poliser från Danmark 4 deltagare Fotokonferens 51 deltagare Kurs på temat brandorsak (för Räddningsverket, Länsförsäkringar och Kalmar läns Brandbefälsutbildning) 51 deltagare Föreläsningar utanför SKL 24 stycken 15

16 Utbildning av generalistaspiranter En forensisk generalist vid SKL är en person som koordinerar de största och mest omfattande ärendena för att i slutändan avge en sammanhållen redovisning samt i de fall det går en sammanvägd analys till rättsväsendet. Den forensiska generalisten arbetar internt med att prioritera vilka undersökningar som ska utföras, samt i vilken ordning de ska ske så att en förstörande metod inte används först när flera undersökningar ska genomföras på samma material. En viktig hörnsten i arbetet är att bygga upp det nätverk för kommunikation som behövs i ett komplext ärende, såväl inom laboratoriet med berörda handläggare, som externt med uppdragsgivaren. För att bli forensisk generalist måste man uppfylla dels formella krav, dels ha vissa personliga förmågor. Formellt måste en generalistaspirant vara en examinerad forensiker, och ha flera års erfarenhet av arbete som detta, samt kunna handlägga, driva och utvärdera udda eller komplexa ärenden. Förmågor som krävs för att kunna utföra generalistarbetet är att ha en god analytisk förmåga, vara initiativrik, stresstålig och bra på att kommunicera. Dessutom krävs att generalisten är en person som litar på sina förmågor och sitt omdöme i arbetet. En forensiker som antagits som generalistaspirant internutbildas vid SKL under sammantaget två års tid. Utbildningen är spridd i tiden för att aspiranten dels ska hinna med sitt vardagsarbete parallellt med utbildningen, dels för att aspiranten stegvis ska slussas in i den nya yrkesrollen genom att hantera allt mer komplicerade ärenden tillsammans med sin generalistmentor (vilken självklart är en av SKL:s mer erfarna forensiska generalister). Utbildningen avslutas sedan med en skriftlig, en praktisk samt en muntlig examination. Under genomförde SKL utbildningsprogram för sex nya generalistaspiranter som kommer att slutexamineras under Kundenkät och kundpolicy SKL genomför regelbundet kundenkäter för att på ett strukturerat sätt tillvarata våra uppdragsgivares synpunkter på vårt arbete i syfte att ständigt förbättra oss. Under togs en handlingsplan fram efter kundenkäten som genomfördes i november Detta resulterade i fastställandet av en kundpolicy, ett intensifierat arbete med kartläggning av arbetsflöden och diffrentierade handläggningstider i ärendeverksamheten. I samband med detta påbörjades också ett arbete med att ta fram nya och bättre kontaktytor gentemot våra uppdragsgivare för rapportering av förbättringsområden och klagomål. Stöd och service Utifrån sin position inom polisväsendet kan SKL bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. En viktig del av detta arbete är att i samverkan med polisens kriminaltekniker utveckla både metoder och rutiner som används i fält och inne på de tekniska rotlarna. SKL prövar även olika typer av kriminalteknisk utrustning och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med Rikspolisstyrelsen. SKL medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet. Kriminalteknisk strategi I juni 2007 presenterade Rikspolisstyrelsen den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol. I samverkan med SKL ska RPS utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd på området och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. Man vill också i samverkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje polismedarbetares dagliga arbete. Tack vare strategin kan arbetet inom området kriminalteknik följa en röd tråd. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Möten med cheferna för de tekniska rotlarna, det kriminaltekniska utvecklingsrådet och kriminalteknikrådet är exempel på samarbetsformer avsedda att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet som exempelvis åklagarna. 16

17 Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom olika områden med syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten. SKL stimulerar enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. Ett av bidragen för möjliggjorde ett besök vid IAI-konferensen i Tampa, Florida, USA. Färdighetsprov Vid polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis fotspår, DNA-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder. SKL hjälper till med rotlarnas egenkontroller genom att ta fram, sända ut och utvärdera färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt anonymt, men rotlarna får på detta sätt reda på hur stor kompetensen är inom olika områden och kan planera åtgärder utifrån detta. Man får också ett verktyg för att avgöra om man klarar av en undersökning själv eller om man ska anlita annan expertis. Ett färdighetsprov sändes ut under. Det behandlade förmågan till brandorsaksutredning. Servicetelefoner Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersökningstyper (dvs. vilka analyser som gjorts och när man beräknar att kunna återkomma med besked), eller få råd om spårsäkring och förpackning av bevismaterial m.m. Liselotte Nielsen Sundberg Verksamhetsexpert 17

18 Internationellt samarbete På SKL är internationellt arbete en del av vardagen. Laboratoriet deltar i flera internationella nätverk och samarbetsprojekt och tar regelbundet emot studiebesök från andra länder. 18 ENFSI European Network of Forensic Science Institutes grundades 1995 och är ett europeiskt nätverk för forensisiska institut. Målsättningen är att garantera att kvaliteten på utvecklingen och förmedlandet av forensisk kunskap i Europa håller världsklass. Tore Olsson, laboratoriechef vid SKL, är sedan våren en av ENFSI:s fem styrelsemedlemmar. År ingick 54 laboratorier från 31 länder i ENFSI. För att vara medlem i ENFSI krävs att man är ett ackrediterat laboratorium eller arbetar aktivt enligt en tidplan för att bli det. I ENFSI ingår även två kommittéer; Quality and Competence Committee (QCC) och European Academy of Forensic Science (EAFS). Sedan 2003 är Christina Bertler från SKL ordförande i QCC. Totalt deltar ett trettiotal av SKL:s medarbetare i ENFSI:s arbete i första hand som medlemmar i någon av expertarbetsgrupperna, men också genom att delta i de konferenser och utbildningar som ENFSI arrangerar. ENFSI har 16 expertarbetsgrupper: Digital imaging Fire and Explosive Investigation DNA Forensic Information Technology Documents Forensic Speech and Audio Analysis Drugs Handwriting Explosives Marks Fibres Paint and Glass Fingerprints Road Accident Analysis Firearms Scene of Crime Sverige deltar i alla grupper utom två: Trafikolyckor och tal/ljud. På SKL pågår det internationella arbetet både inom de operativa och de icke operativa delarna av verksamheten. Exempel på operativa ärenden åt andra länder är handstilsundersökningar, klassificering av narkotika och kontroll av utandningsinstrument. Den icke operativa verksamheten består främst av samarbetsgrupper, huvudsakligen inom ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes). Varje expertarbetsgrupp består av experter inom ett särskilt område. Man arbetar bland annat med att utbyta information och erfarenheter, kvalitetssäkring och utveckling av standarder, forskningssamarbete, kvalitetstester (färdighetsprov), utreder utbildningsbehov och utvecklar Best Practice. Det internationella arbetet bidrar till att skapa nätverk. Polisutredningar i olika länder kan göras på ett mer enhetligt sätt och rättssäkerheten blir jämförbar. Kompetenssäkring SKL är drivande när det gäller kvalitets- och kompetenssäkringsfrågor och har fått både nationell och internationell uppmärksamhet för sitt kompetenssäkringssystem KUB (se sidan 31). Competence Assurance Project CAP Inom Competence Assurance Project (ENFSI) arbetar man med att ta fram generella forensiska kunskapsprov avsedda att testa och mäta kompetensnivåna hos yrkesgruppen forensiker. Proven kommer att introduceras inom några år, och kommer därefter att finnas tillgängliga för alla ENFSI:s medlemslaboratorier. Ackreditering av forensisk verksamhet ENFSI bedriver ett samarbete med EA (European Cooperation for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation) i syfte att göra en översyn av hur ackrediteringen av den forensiska verksamheten genomförs i ett internationellt perspektiv. I samarbete med ILAC och andra regionala forensiska organisationer håller man också på med en omarbetning av ILAC:s guideline G19:2002 Guide for forensic

19 Anna Ahlsten Andersson och Christina Bertler besökte under det Ukrainska laboratoriet, SSFRC, som är SKL:s twinningpartner inom EMFA-projektet. science laboratories (vilken beskriver hur standarden ISO/ IEC kan tillämpas av forensiska laboratorier i deras verksamhet). Ambitionen är att den reviderade upplagan av guidelinen ska omfatta hela den forensiska processen från brottsplatsarbete till sakkunnigutlåtande. EMFA European Mentorship for Forensic Accreditation (EMFA) är ett internationellt projekt där man bildat sex så kallade twinningpar av forensiska laboratorier. Varje par består av ett mentorlaboratorium, som är ackrediterat, och ett adeptlaboratorium, som inte är ackrediterat. Målet är att hjälpa adeptlaboratoriet med att nå fram till ackreditering. Projektet startades upp under 2007, då SKL bildade twinningpar med det Ukrainska laboratoriet SSFRC (State Forensic Research Centre of the Ministry of Internal Affairs of Ukraine). Under fortsatte projektarbetet och inbegrep bl.a. besök vid respektive twinninglaboratorium. Samarbetet beräknas pågå fram till år

20 Biologienheten Nytt under Samarbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala Under hösten har enheten påbörjat ett samarbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala Universitet som på regeringens uppdrag arbetar för ett rikstäckande handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. I projektet ingår att ta fram provtagningsmaterial och utbildningsinsatser för primärt vårdpersonal. Avsikten är att höja kvaliteten genom att införa nationella riktlinjer och regler vid läkarundersökning och provtagning. Samarbetet fortsätter under Certifiering av laborativ personal Certifiering av personal enligt SKL:s kompetenssystem KUB har nu pågått under några år. Under genomfördes för första gången examinationer av laborativ personal. Samarbete med Finland Samarbete med Finlands motsvarighet till SKL, NBI (National Bureau of Investigation) resulterade under i fyra rapporter (se sidan 13). Effektiviseringar inom verksamheten Projekt för utveckling av systemstöd har pågått på Biologienheten under flera år och en stor del av arbetet är idag datorstött. Under driftsattes delar som underlättar och effektiviserar verksamheten, exempelvis redovisning av digitalt signerade analysbesked (Redovisning DNA), vilket bidrar till en effektivare ärendehandläggning samt förkortar handläggningstiden. Inom analysverksamheten har ett flertal optimeringar skett som bidragit till ett ökat utbyte av DNA för vissa spårtyper. Biologens organisations- och verksamhetsprojekt (BOV) Under senare delen av året påbörjades ett projekt för att se över verksamheten och organisationen på Biologienheten. Projektet är indelat i tre olika faser där utarbetandet av ett nytt ärendeflöde i gruppen för Grova Brott är centralt liksom presentationen av ett förslag på en verksamhetsorganisation på Biologienheten som kan möta framtida behov. Projektet beräknas även pågå under Vid Biologienheten utförs och utvärderas DNA-analyser i brottmål. Materialen består av prover från personer (ofta topsade av polisen) och spår från brottsplatser grova brott och volymbrott. Personprover Den DNA-lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2006 medger att DNA-prover från personer kan tas som salivprov med hjälp av så kallad topsning. Dessa prover hanteras på SKL i en automatiserad och datastyrd process, vilket innebär att endast fyra årsarbetskrafter krävs för att hantera de cirka prov som kom in under. Samtidigt har handläggningstiderna kunnat hållas korta. DNA-profiler från misstänkta läggs in i registret inom några få arbetsdagar. Spår från brottsplatser Spår från brottsplatser är ofta betydligt mer komplicerade att hantera. Mycket handlar om själva spårsökningen och spårsäkringen. Problematiken kan gälla var på materialet man ska söka, hur man ska söka, vilket typ av spår rör det sig om, vilka metoder man ska använda för att förbereda provet för analys och hur man ska undvika eventuell kontamination. Störande ämnen eller svåra spår med en liten mängd eller nedbrutet DNA kan resultera i ofullständiga profiler. Analyserna kan även ge så kallade blandbildsresultat med DNA från två eller fler personer. ENFSI DNA Working Group Biologienheten har under deltagit i ett ENFSI-projekt där nya DNA-analyssystem provas fram. Målet är att få fram ett verktyg som ger bättre analysresultat på spårprover med sämre kvalitet, samt, genom att införa fler markörer, rusta för framtida utveckling och behov inom DNA-registerområdet. 20

Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 1 Innehåll Chefen ha Chefen har ordet 2 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 4 Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus 6 SKL och

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Ricky Ansell Verksamhetsexpert Biologienheten, SKL Statens kriminaltekniska Statens laboratorium kriminaltekniska - SKLlaboratorium 1 Statens kriminaltekniska

Läs mer

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008 Sexualbrottsärenden Den forensiska analysen och utvärderingen av erhållna resultat i sexualbrottsärenden är ofta såväl tidsödande som komplicerad vilket tillsammans med ett högt ärendetryck leder till

Läs mer

Årsberättelse 2011. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2011. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Denna skrift ger en inblick i Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL:s) verksamhet under 2011. Årets upplaga fokuserar särskilt på SKL:s roll som kundorienterat expertorgan inom det svenska rättsväsendet.

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium BESLUT Diarienr 2012-05-28 514-2012 Ert diarienr 2012200314 Statens kriminaltekniska laboratorium 581 94 LINKÖPING Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium Datainspektionen

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Klassificeringsstruktur vs andra strukturer för informationsklassning. Lena Elfving Nixon, Statens kriminaltekniska laboratorium

Klassificeringsstruktur vs andra strukturer för informationsklassning. Lena Elfving Nixon, Statens kriminaltekniska laboratorium Klassificeringsstruktur vs andra strukturer för informationsklassning Lena Elfving Nixon, Statens kriminaltekniska laboratorium Nuläget 21 länspolismyndigheter + RPS + SKL = Polismyndigheten 2015-01-01

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument m.m.;

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 Brott och digitala bevis Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 RKP:s IT-brottssektion Var finns vi i organisationen? RIKSPOLISCHEF Säkerhetspolis RKP RPS KPE Stab OPE IPO IT-brottssektionen Samordningsfunktion

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6 Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Definitioner

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Ett år med ISO 15189:2012 - reaktioner från användare och tillsynsmyndighet

Ett år med ISO 15189:2012 - reaktioner från användare och tillsynsmyndighet Ett år med ISO 15189:2012 - reaktioner från användare och tillsynsmyndighet Maria Lohmander Lite statistik Idag finns 17 ackrediteringar mot ISO 15189 3 av dessa har fått beslut enligt nya versionen Fler

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Taktisk manual för brandundersökningar i Norden

Taktisk manual för brandundersökningar i Norden Taktisk manual för brandundersökningar i Norden SKL Rapport 2013:01 Författare Conny Ohlsson Statens Kriminaltekniska Laboratorium - SKL 581 94 Linköping Kontaktperson Conny Ohlsson Statens Kriminaltekniska

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark Validering grundläggande aspekter Ulf Örnemark SKKLF och SSKF Utbildningsdagar Vår Gård, Saltsjöbaden 6-7 februari 2013 Innehåll Validering, verifiering och några andra grundläggande begrepp Några nedslag

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Chef till Nationellt forensiskt centrum

Chef till Nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till Nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5) 2013-11-15 13/3072 Avdelningen för juridik och inre marknad Erika Palmheden Direktnr: 08-406 83 33 E-post: erika.palmheden@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen 8 Rättsintygets roll i rättsprocessen Rättsintyget syftar i första hand till att användas som underlag av rättsväsendets myndigheter inom ramen för brottsutredningar. I en brottsutredning kan intyget få

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 05-08-01 Adm-2001-00016 1 Landstingsstyrelsen Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 Inledning Under år 2001 har arbetet med att utveckla AdmTjänst pågått utifrån de fem perspektiv som fastställts

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Konferens om arkeologiska metoder...metodkonferens? Metodkonferenser en flashback 1976: Arkeologisk undersökning målsättning och planering (Göteborg) 1977: Boplatsundersökningar

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Svensk standard SS-EN ISO 15189:2012 utgåva 3 Medicinska laboratorier krav på kvalitet och kompetens 15189 är en kombination av kvalitetskrav

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

OP-6 Den forensiska verksamheten

OP-6 Den forensiska verksamheten OP-6 Den forensiska verksamheten Rapport 2014-01-20 2 Innehåll Sammanfattning 2 1 Uppdraget 2 2 Genomförandet 2 3 Nulägesbeskrivning (Etapp 1) 3 De normalstora polismyndigheterna 3 Storstadsmyndigheterna

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

OP-11 Nationellt forensiskt centrum

OP-11 Nationellt forensiskt centrum Projektrapport 2014-03-31 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Leif Jennekvist Anders Ternström OP-11 Nationellt forensiskt centrum Slutrapport 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt Riktlinjer för tillförlitlig alkohol- och drogtestprocess Bakgrund De centrala organisationerna på arbetsmarknaden har tillsammans med representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac samt

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer