Årsberättelse 2013 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Transkript

1 Årsberättelse 2013 ger en inblick i verksamheten på Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL. I år fokuserar vi på vår roll i utvecklingen inom forensiken. Visionen är att vara ett av världens främsta forensiska laboratorier. Vi har valt att presentera sex viktiga områden för forskning och utveckling: Resultatvärdering, dna-registersökning, haltbestämning av droger, ofta i samarbete med andra myndigheter, inklusive olika svenska och utländska universitet. Under 2013 fortsatte arbetet för att förbättra SKL:s handläggningstider, bland annat genom implementering av lean. Det har genomsyrat hela vår verksamhet och redovisas därför ur olika askundfokus behandlar vi ämnet handläggningstider mer ingående, genom att redogöra för de faktorer som styr hur lång handläggningstiden blir i olika ärenden. Under 2013 deltog vi i förberedelserna för en ny polisorganisation 2015, där SKL kommer att vara en nationell avdelning. Arbetet fortsätter under I årsberättelsens inledande avsnitt ges några exempel på SKL:s spetskompetens inom olika forensiska områden. Vi har till exempel deltagit i ett Europeiskt samarbete för resultatvärderande sakkunnigutlåtanden. I ett annat avsnitt beskriver vi arbetet för ett för det så kallade Prümrådsbeslutet. Under 2013 blev Sverige operativa i samarbetet, genom utbyte med Nederländerna. Därefter följer en genomgång av SKL:s enheter och olika verksamheter, samt en ekonomisk redovisning över året som gått. För en mer detaljerad disposition, se innehållsför- Årsberättelse 2013 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

2 Innehållsförteckning SKL i korthet 2 Chefen har ordet 4 Forskning och utveckling 6 Exempel på forensisk utveckling 8 Dna-utbyte med andra EU-länder 8 Resultatvärderande sakkunnigutlåtanden 9 Haltbestämning av cannabis 10 Personer följs på 11 Undersökning och analys 12 Ärendestatistik 13 Expertstöd till rättsväsendet 14 Kundfokus 16 Exempel på större projekt under Finger- och skoavtryck 18 Farliga ämnen 19 Biologi 20 Dokument och informationsteknik 22 Droganalys 24 Kemi och teknik 26 Förvaltning och service 28 Utbildning 30 Kriminalteknisk grundutbildning Information till rättsväsende och allmänhet 34 Internationellt samarbete 36 Kvalitet och miljö 38 Personal 40 Ekonomi 42 Resultat- och balansräkning 43 Publikationer och vetenskapliga artiklar 44 Deltagande i konferenser 45 Summary in English 46 Fotografer Marcus Andrae, bilder på omslag, baksida och på sidan 5, 13, 16, 18, 21, 27, 28, 29, 31, 33, 34. Leif Wetterström, bilder på omslag, sidan 4, 7, 9, 15, 23, 29, 35, 39, 41 och 42. Johan Palm, bilder på sidan 8. Håkan Bergstredt, bilder på sidan 19. Illustrationer istockphoto; illustration på sidorna 3 och 47. Produktion kommunikationsgruppen, SKL. Tryck: DanagårdLiTHO, SKL I KORTHET SKL ska vara ett av världens främsta forensiska laboratorier 2013 Årets verksamhet har präglats av ett uttalat kundfokus och arbetet mot en polismyndighet. Kortare handläggningstider Arbetet med att sänka våra handläggningstider har gett effekt inom att antal områden: narkotika, urkund, volymbrott. Hur lång handläggningstiden blir i ett till exempel vilken typ av brott det handlar om och om de forensiska undersökningarna i sig är tidskrävande eller ej. Läs mer om handläggningstider på sidan 16. Operativa och laborativa rutiner för att hantera farliga ämnen Projekteten Operativa rutiner och Laborativa rutiner är ett samarbete mellan SKL, FOI, SLV och RPS i syfte att skapa en operativ förmåga att hantera så kallade CBRNE-händelser ur ett forensiskt perspektiv. Läs mer projekten på sidan 19. utvärdering av narkotika Vid Droganalysenheten pågår arbete med att utveckla ett stödsystem för att kunna införa typ av narkotika. Vidare ska samma stödsystem ersätta de beräkningsprogram i excel som används i Biologienhetens dna-verksamhet. Läs mer om automatisk Internationellt intresse för resultatvärdering Vårt arbete inom resultatvärdering har bidragit till att detta område lyfts upp på den internationella agendan. Läs mer om arbetet på sidan 9. Snabba analyssvar för registertopsningar SKL:s digitaliserade och semiautomatiserade process för registertopsningar ger Polisen analyssvar inom några dagar. Läs mer om dnaverksamheten på sidan 20. SKL är en nationell forensisk expertmyndighet som i dialog med rättsväsendet utvecklar och tillgodoser dess behov av forensisk expertis inom sina ansvarsområden. Vår huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Fristående myndighet under Rikspolisstyrelsen (RPS). Vi ingår därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med RPS och de olika polismyndigheterna. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC för merparten av de undersökningar som vi utför, samt enligt ISO/IEC för brandplatsundersökningar. Medarbetare med säkerställd specialistkompetens Våra medarbetare är inte poliser, utan specialister inom grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställer vi att medarbetare på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. En del av rättsväsendet Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs åt rättsväsendet polis, åklagare och domstol i brottmål. Dessutom utför vi uppdragsärenden, det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare som försäkringsbolag och privatpersoner. Ett exempel på regelbundet återkommande uppdragsärenden är strukturutredningar av nya designade droger samt handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. Nationellt och internationellt drivande inom det forensiska området Vid SKL arbetar vi även med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes) har gett oss en framskjuten internationell placering. Engagerade, effektiva och tillgängliga Arbetet vid SKL genomsyras av Polisens gemensamma värdegrund som innebär att vi genomför vårt uppdrag genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Effektiva för resultat och utveckling. Tillgängliga för allmänheten och varandra. 2 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013

3 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL I KORTHET SKL Chef Kort fakta Antal anställda: 307 personer Årsarbetskraft: 270 st Antal ärenden: st Anslag: 240 milj kronor Ackreditering: ISO 17020, Ledning Stab Förvaltning och service Antal medarbetare: 34 Alkoholutandning Administrativ service Ärendeservice IT-förvaltning Biologi Antal ärenden: Antal medarbetare: 83 Dokument och informationsteknik Antal ärenden: Antal medarbetare: 43 Droganalys Antal ärenden: Antal medarbetare: 58 Kemi och teknik Antal ärenden: Antal medarbetare: 77 Grova Brott 1 Grova Brott 2 Dokumentanalys Drog 1 Data Drog 2 Brandkemi, miljö, olja Kemi Volymbrott Bild och ljud Instrumentanalys Fingeravtryck Extraktion Typning och register Spår och teknisk brand Vapen Polisens organisation Regeringen Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen RPS Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Linköping Säkerhetspolisen Rikskriminalpolisen 21 Polismyndigheter SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

4 CHEFEN HAR ORDET CHEFEN HAR ORDET Basen för vårt uppdrag ligger alltid i en effektiv och daglig verksamhet Det är åter dags att summera ett verksamhetsår för Statens kriminaltekniska laboratorium. Ett år som vanligt präglat av att vara en nationell expertmyndighet med uppgift att försörja rättsväsendet med forensiska resultat men också att mer och mer involveras i arbetet med att skapa den nya Polismyndigheten som ska träda i kraft 1 januari SKL:s ledningsgrupp, stående: Billy Edquist ekonomidirektör, Roger Carlsson enhetschef Kemi- och teknikenheten, Mia Almkrantz enhetschef Biologienheten, Birgitta Rasmusson forskningsledare, Tore Olsson laboratoriechef. Sittande: Anna Stenfeldt enhetschef Drog, Sabine Rütten enhetschef Dokument- och informationsteknik, Maria Öberg tf personaldirektör, Titti Bäckström enhetschef Förvaltning och service, Liselotte Nielsen Sundberg biträdande laboratoriechef. Porträttbild: Christina Bertler Edlund verksamhetsexpert. Inriktning i Polisorganisationskommitténs betänkande var att SKL skulle bli en nationell avdelning i den nya Polismyndigheten och i slutet av året tog riksdagen beslut om att SKL ska ingå i den nya Polismyndigheten. I regeringens tilläggsdirektiv till den särskilde utredaren Thomas Rolén framgår att den nya nationella avdelningen ska ges ett huvudansvar för den forensiska processen och att SKL därigenom byter namn till Nationellt forensiskt centrum den 1 januari Arbetet med att kartlägga nuläget och att kravställa kompetensbehovet för att därefter forma en organisation för den forensiska processen inom Polismyndigheten pågår och kommer att avslutas under våren Vår verksamhet utgör visserligen en liten del av rättskedjan totalt, men är trots allt en viktig del. Det är tydligare än någonsin att de forensiska resultaten som tas fram i utredningsprocessen utgör mycket viktiga inslag, inte bara i lagföringsdelen, utan allt oftare i spanings- och underrättelsearbetet. Ett exempel på betydelsen av det senare framgår i tillsynsrapporten från Rikspolisstyrelsen som gjordes i efterspelet till de skjutningar som Peter Mangs dömdes för i Malmö. Där framgår det att forensiska utlåtanden var ett väsentligt inslag för att möjliggöra en effektiv brottssamordning. Utveckling och praktik inom forensiken är därför ett tema i årsberättelsen, och vi beskriver några områden där vi ser att utvecklingen just nu ökar möjligheten och värdet av att bättre ta tillvara potentialen inom olika forensiska undersökningsområden. Möjligheten att lösa fler kalla fall kan exemplifieras genom att framförallt använda dna-tekniken. Den närmast explosionsartade utvecklingen inom det digitala området ställer höga krav på att den forensiska metodutvecklingen ska hålla jämna steg med hur kriminella anpassat sig till att exempelvis använda internet för att begå brott. Behovet av en effektiv forskning och utveckling är som framgår ovan stort, men genom vårt samarbete med universitet och högskolor, ofta i kombination med gränsöverskridande myndighetssamarbete kan verkningsgraden i arbetet öka. Även våra goda kontakter på det internationella planet är en bidragande orsak till att lyckas med utvecklingsverksamheten. Basen för vårt uppdrag ligger som alltid i en effektiv och daglig verksamhet för undersökning och analys med kundanpassade handläggningstider. Det ökade behovet av undersökningar och kraven på kortare häktningstider ställer i sin tur stora krav på vår förmåga att effektivisera verksamheten då våra handläggningstider annars riskerar att leda till onödiga dröjsmål i rättsprocessen. Därför är vårt arbete med att öka flödeseffektiviteten och samtidigt behålla rätt kvalitet prioriterat inom de områden där vi har en ökad ärendebalans. Genom ett långsiktigt arbete baserat på lean hoppas vi åstadkomma en kulturförändring i både lednings- och medarbetarskap där delaktighet är en nyckelfaktor för att nå framgång. Den samlade kompetensen hos oss, men också hos alla andra som arbetar i den forensiska processen inom polismyndigheterna, har gjort det möjligt att skapa en forensisk verksamhet som på ett betydande sätt bidrar till medborgarnas krav på rättsäkerhet och ökad brottsuppklaring. En sammanhållen svensk polis och en sammanhållen forensisk process i den nya myndigheten tillsammans med ett allt mer utvecklat samarbete med åklagarväsendet ger alla förutsättningar för att ytterligare öka värdet i det forensiska uppdraget. Jag gör bedömningen att laboratoriet fullgjort det uppdrag vi har ålagts utifrån vår instruktion och det åtagande vi har gentemot Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheterna. Vi har en ekonomi i balans och vi har klarat våra produktionsmål med några undantag. Tore Olsson laboratoriechef, SKL 4 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

5 FORSKNING OCH UTVECKLING Forskning och utveckling är viktigt för en effektiv och rättssäker forensisk process 2013 Under 2013 har SKL:s FoUverksamhet utvecklats genom bland annat förbättrat strategiskt arbete och även verksamhetsoch budgetplaneringen av projektverksamheten anställning av en projektkoordinator för externa projekt, särskilt CBRN förberedelser för införande av en ny modell för sakkunnigutlåtanden med ökad transparens avseende resultatvärdering externa anslag från Vetenskapsrådet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för forskning kring dna, utveckling, implementering och validering av nya analysmetoder. Forskning och utveckling, FoU är av stor betydelse för den forensiska processen. Under 2013 har vi bland annat intensifierat vårt strategiska arbete, rekryterat en projektkoordinator för externfinansierade projekt, stärkt ekonomistödet kring FoU samt slutredovisat vårt arbete inom EU-projektet AniBioThreat. Under 2013 var vi på SKL aktiva i drygt 130 projekt, motsvarade cirka tio procent av den personella resursen. FoU-verksamheten vid SKL omfattar allt från kortare utvecklingsprojekt med en handfull deltagare till fleråriga forskningsprojekt. Våra fokusområden för FoU är resultatvärdering, dnaanalys av svåra prov, nya droger, CBRNE, IT-forensik, samt fingeravtrycksidentifiering. Större projekt drivs ofta i samarbete med andra myndigheter, inklusive olika svenska och utländska universitet. Bland dessa finns Lunds tekniska högskola/lunds universitet, LTH/LU, Chalmers tekniska högskola, CTH, National Institute of Standards and Technology, NIST i USA. Linköpings universitet, LiU, Université de Lausanne, UniL, i Schweiz, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Livsmedelsverket, Försvarets forskningsinstitut, FOI och Rättsmedicinalverket, RMV. En projektkoordinator för externa projekt, särskilt CBRNE, anställdes vid SKL i februari Det strategiska arbetet inom FoU-området, verksamhets- och budgetplanering respektive uppföljning och utvärdering av olika satsningar har utvecklats inom organisationen. FoU-verksamheten har särskilt utvecklats inom fokusområdena resultatvärdering, dna-analys och CBRNE. Vi har under året haft externa forskningsmedel från bland annat Myndighetens för samhällskydd och beredskap, MSB samt EU. Arbetet med att stärka och utveckla FoU-verksamheten inom hela den forensiska processen har inletts genom olika nationella projekt relaterade till Polis2015. Resultatvärdering Transparenta Utlåtanden Arbetet med att förbättra våra sakkunnigutlåtanden så att det bland annat framgår tydligt för uppdragsgivaren vilka hypoteser som använts har fortsatt. En förbättrad förklaringstext till SKL:s utlåtandeskala driftsattes i januari Tre rapporter där arbetet inom transparanta utlåtanden beskrivs har färdigställts. Förberedelser har gjorts för att under 2014 börja använda och utvärdera den nya modellen för sakkunnigutlåtande i verkliga ärenden. Birgitta Rasmusson är forskningsledare vid SKL och även adjungerad professor i teknisk mikrobiologi vid Lunds universitet. FORSKNING OCH UTVECKLING Under året har vi fortsatt förstärka och fördjupa vår externa och interna undervisning och information om resultatvärdering. Bland annat har vi besökt flera hovrätter samt de tekniska rotlarna i Stockholm respektive Västra Götaland. Vi har även tillsamman med kriminaltekniker arbetat fram en modell för brottsplatsanalys som länkar samman arbetet på brottsplats med laboratoriearbetet. Dna-analys Det strategiska arbetet inom området har intensifierats och SKL:s forskningssamverkan med Lunds tekniska högskola/ Lunds universitet, LTH/LU har fortsatt att utvecklas. I december 2013 beviljades SKL och LTH tillsammans två externa anslag för år 2014 till 2016 från Vetenskapsrådet respektive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, på sammanlagt drygt 10 miljoner kronor. Projektet som finansieras av Vetenskapsrådet är inriktat mot mekanismerna för PCR-hämning i svåra prover, statistisk modellering och kvalitetssäkring av ny analysmetodik och innefattar samarbete med National Institute of Standards and Technology i USA och Chalmers tekniska högskola. MSB-projektet är ett tvärsektoriellt samarbete i syfte att stärka den nationella förmågan att analysera genetiskt material i olika omgivningar genom att optimera provtagning, prov-bearbetning och analys. pre-pcr processing. CBRNE Projektet Operativa rutiner har framgångsrikt avslutats liksom arbetet inom EU-projektet AniBioThreat. Artiklar och konferensbidrag De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning under året och SKL:s bidrag till internationella konferenser redovisas på sidan Målsättningen för SKL:s FoU-verksamhet 2014 innefattar implementering av transparenta utlåtanden vid SKL genom skarpa piloter samt arbete med standardförfaranden för resultatvärdering presentation av vårt arbete inom forensisk statistik och resultatvärdering vid en internationell konferens i Nederländerna fördjupat forskningssamarbete inom dna-området med LTH, CTH, NIST samt olika svenska myndigheter. I detta ingår rekrytering av en ny doktorand samt projektanställning av en ny forskare/postdoc harmonisering och utveckling av den forensiska processen i Europa inom CBRNE via EU-projektet GIFT fortsatt arbete med FoU i den forensiska processen inför Polis SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

6 EXEMPEL PÅ FORENSISK UTVECKLING Från manuella dna-sökningar till automatiskt utbyte med EU-länder EXEMPEL PÅ FORENSISK UTVECKLING Europeisk standard för resultatvärderande sakkunnigutlåtanden Ian Jamieson, Christina Widén och Karin Hedberg har arbetat med implementeringen av Prüm. Dna-registren har funnits i snart 15 år i Sverige. Under den tiden har utvecklingen gått från manuell hantering till en mycket automatiserad hantering som saknar motstycke i de flesta andra länder. Den 1 april 1999 trädde lagstiftningen om dna-register i Sverige i kraft. Dna-profiler från spår på brottsplatser och profiler från personer fick registreras och det skedde då manuellt i en accessdatabas. För att få veta vilka profiler från personer som skulle gallras skickades listor till registervårdsgruppen i Kiruna som gjorde slagningar i misstankeregistret och belastningsregistret. Listor skickades tillbaka till SKL som gallrade profilerna manuellt. När spårprover sökts i registren redovisades resultatet från sökningen, träff eller ej träff, i det sakkunnigutlåtande med resultaten i ärendet där de registrerade spåren undersöktes. Automatiserad hantering I slutet av 2003 togs ett stort steg mot en automatiserad hantering av dna-registren. SKL installerade CODIS, Combined DNA Index System, som utvecklats av FBI, för att hantera dna-profilerna i registren och för att söka fram träffar. Samtidigt utvecklades nya delar i ärendehanteringssystemet Forum för att kunna hantera uppgifterna i dna-registren och redovisa träffrapporter samt för registervården i Kiruna. Nu kunde uppgifter automatiskt föras över från Forum till dna-registren och systemet gjorde sökningar mot misstankeregistret och belastningsregistret varje natt för att kontrollera om personer skulle gallras. Dna-profiler fördes, via datanätverket, över från Forum till CODIS där profilerna jämfördes med varandra. De träffar som uppstod fördes sedan över till Forum där de kunde tas fram och granskas. En träffrapport skapades genom en knapptryckning och alla uppgifter fördes automatiskt in i rapporten kom en ny lag för dna-register som gjorde det möjligt att registrera fler personer i dna-registren. För att hantera den ökning av prover för registrering som väntade utvecklades nya delar i Forum. Mottagning och analys av jämförelseprover automatiserades. I april 2007 infördes digital signatur på träffrapporter. En digitalt signerad pdf-fil bifogas ett e- postmeddelande till polismyndighetens funktionsbrevlåda för träffrapportmottagning. Gränsöverskridande samarbete I juni 2008 fattade EU ett beslut om fördjupat gränsöverskridande samarbete, det så kallade Prümrådsbeslutet. Beslutet innebär bland annat att länderna inom EU automatiskt ska kunna söka dna-profiler i varandras dna-register. För att kunna genomföra beslutet inskaffades en ny version av CODIS. Denna version gör det möjligt att på ett säkert sätt skicka och ta emot dna-profiler från andra länder genom ett nätverk. I november 2013 genomfördes den första automatiska sökningen av svenska dna-profiler i Nederländernas dna-register. Från att ha varit en manuell hantering av registrering, träffrapportering och gallring har registerverksamheten av dna i Sverige övergått till automatiserad hantering. Det innebär dels att kontrollen och kvaliteten förbättras avsevärt men också att dessa handläggningstider är avsevärt kortare än i de flesta andra länder. Europeiska Kommissionen, EC tilldelade 2009 så kallad monopolstatus till ENFSI beträffande forensisk vetenskap i Europa. Det innebär att ENFSI på EC:s uppdrag har att utifrån en viss budget - besluta om och fördela anslag för forsknings- och utvecklingsprojekt inom det forensiska området i Europa. Detta går under namnet ENFSI Monopoly Programmes. Utlysningen år 2010 hade temat Strengthening the Evaluation of Forensic Results Across Europe, STEOFRAE och hade en total anslagbudget om Euro. Bland de projekt som beviljades anslag var The development and implementation of an ENFSI standard for reporting evaluative forensic evidence. Detta projekt pågår under perioden 2012 till 2014 och projektledare är Sheila Willis, chef för det irländska forensiska laboratoriet, EFE i Dublin. SKL är partner i projektet och företräds av Birgitta Rasmusson och Anders Nordgaard. Utkast har sänts på remiss Projektet tillämpar en processmodell där samtliga medarbetare vid ett partnerinstitut har rätt att ge synpunkter och att få dem bemötta. Ett antal möten har därför hållits inom projektet, där utkast till standard successivt har vuxit fram utifrån den återkoppling som getts. Aktuellt utkast har behandlats av ENFSI Quality & Competence Committe, QCC och har under 2013 sänts på remiss till ENFSI:s arbetsgrupper för diskussion. Detta kommer att fortsätta under Kan klassas som guideline Mottagandet i arbetsgrupperna har på flera håll varit svalt och den huvudsakliga invändningen är att det ses som svårt, för att inte säga omöjligt, att fastställa en standard inom ENFSI. Argument som lyfts fram handlar dels om att utkastet föreslår en nivå inom resultatvärdering som de flesta institut inom ENFSI ligger mycket långt ifrån, dels om att den varierande lagstiftningen i medlemsländerna skulle kunna förhindra att standarden kan användas överallt. Förslag finns om att dokumentet istället skulle klassas som en guideline. SKL:s hållning i frågan är: Vi ställer oss helt bakom beskrivningen i dokumentet av hur värderande och tolkande rapporter bör göras. Vi ställer oss avvisande till användandet av ordet standard, eftersom tolkningen av detta ord kan vara kontraproduktiv. Dokumentet ska ses som ett mål att arbeta mot för laboratorierna inom ENFSI. Arbetet inom projektet fortsätter under 2014 med omhändertagande av de synpunkter som framkommit i remissomgången. Anders Nordgaard, statistiker på SKL, är en av dem som deltar i det Europeiska projektet om resultatvärdering i sakkunnigutlåtanden. ENFSI Monopoly Programmes Sedan 2009 har ENFSI varje år utlyst medel att söka för olika projekt. Medelsomfattningen började med Euro och har sedan ökat successivt. Se mer på webbplatsen: 8 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

7 EXEMPEL PÅ FORENSISK UTVECKLING EXEMPEL PÅ FORENSISK UTVECKLING En person går in i ett rum som filmas av en övervakningskamera. På skärmen markerar programmet med en färgad rektangel var personen är. När fler personer kommer in i rummet markeras även de på skärmen, men med andra färger. Haltbestämning av cannabis utan instrumentanalys Begäran om haltundersökningar på cannabismaterial är vanligt förekommande och haltanalysen är tidskrävande. Ett moment som utförs vid haltbestämning av THC är att homogenisera växtmaterialet, exempelvis med hjälp av industrimixer. Droganalysenheten har i ett projekt undersökt möjligheten till haltbestämma vissa materialtyper utan att utföra en instrumentanalys. Den aktiva substansen i växten Cannabis sativa är THC, tetrahydrocannabinol. Mängden THC i en planta varierar beroende på vilken del av plantan undersökningen utförs på. I stjälkarna och bladen är halterna av THC generellt lägre än i plantans blomställningar och toppskott. Datainslamling och bearbetning Under flera år har standardiserade materialbeskrivningar använts för att beskriva hur cannabismaterialet ser ut. Materialbeskrivningarna diskuteras kontinuerligt och ärendena granskas av annan handläggare innan de redovisas, vilket gör att sättet att beskriva materialet är kalibrerat. Under tre års tid samlades data för haltbestämningar av THC i materialtyperna stjälkar, blad samt blad och stjälkar. Den insamlade datan bearbetades statistiskt. Materialens medianhalt, medelvärde för halt, högsta uppmätta respektive lägsta uppmätta halt, spridning av resultat med mera beräknades och resultaten undersöktes med avseende på normalfördelning. Då resultaten logaritmerades bedöms de vara tillräckligt nära en normalfördelning och kan användas i en statistisk modell. I en modell där hänsyn tas till vad ett resultat kan förväntas bli med ledning av kända uppgifter kan fördelningen illustreras i bilder. THC-halten följer ett mönster Resultatet av projektet blev att halten THC i ovan beskrivna materialtyper följer ett mönster. Hos ett material som enbart består av blad är THC-halten i genomsnitt 1,45 procent och hos ett material som består av en blandning av blad och stjälkar är THC-halten i genomsnitt 1,15 procent. Om materialet utgörs av enbart stjälkar är halten av THC mindre än 1 procent. Med statistiska beräkningar kan man även uttala sig om vad den högsta halten kan förväntas vara med hänsyn till materialtyp. Nu pågår ett arbete med att implementera metoden i den dagliga verksamheten och korta handläggningstiden för dessa haltundersökningar. Att följa en person på videofilm från flera kameror En övervakningsfilm i tunnelbanesystemet fångar ett gängbråk. Vad gör de enskilda personerna? Hur aktiva är de? Vart tog de sedan vägen? Att följa och markera personer i en eller flera övervakningsfilmer är ofta svårt och tidskrävande. För att öka möjligheterna att bild- och ljudområdet hantera nya frågeställningar, förbättra kvaliteten och förenkla arbetsmoment bedriver vi ett flertal projekt årligen. Exempel från det senaste året rör digitala signaturer från läsplattor, automatisk ansiktsigenkänning, lösenordsknäckning och fotografering av runda föremål. Ett spännande projekt som gjorts tillsammans med två examensarbetare, Victor Johansson och Johannes Markström, har haft som mål att utveckla ett verktyg för att följa en person i videofilmer från flera kameror. Victor går över golvet i ett rum som filmas av en övervakningskamera. På skärmen markerar programmet var Victor är i filmen. När Johannes och andra personer går in i rummet markeras även de på skärmen fast med en annan färg. Processen sker i två steg. Första steget är att programmet ska lära sig att känna igen människor. Nästa steg är att följa de olika personerna. Några av utmaningarna är att särskilja människor från andra föremål, personer med liknande kläder, följa personer som delvis är dolda, till exempel bakom möbler, samt följa personer mellan olika videoinspelningar. Det fungerar i de fall då personen går att särskilja från bakgrunden och då den person man försöker följa har något distinkt särdrag som skiljer sig från andra. Detta kan vara till exempel mönster eller färg på kläderna, berättar Johannes Markström. Följer även delvis dolda personer För att följa personer analyseras både bildinnehållet samt rörelseriktningen i bilderna. Vi försöker beräkna avståndet till personen, baserat på hur stor personen blir i bilden. Kan man skatta personens position är det lättare att följa personen även när personen delvis är dold. Positionerna visualiseras ovanifrån i form av cirklar vars utsträckning indikerar osäkerheten i punkten, berättar Victor Johansson. Det är imponerande att de klarat av så många utmaningar i det som kallas målföljning, utan annan information än videofilmen, säger Peter Bergström, handledare för examensarbetet. Tanken är att automatiskt kunna följa och markera människor i videomaterial från till exempel en fotbollsmatch eller olika kameror i Stockholms tunnelbanesystem. Mer arbete kommer att krävas men examensarbetet är en god grund som visar på vilka möjligheter och utmaningar som finns. 10 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

8 UNDERSÖKNING OCH ANALYS I våra sakkunnigutlåtanden sätts den tekniska bevisningen i sitt sammanhang ÄRENDESTATISTIK Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de analysdata som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller även värderingar där vi utifrån kunskap och erfarenhet har satt in den tekniska bevisningen i sitt sammanhang. Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer hos oss som har behörighet att avge sakkunnig utlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar Produktion av ärenden under 2013 Under 2013 har antalet begärda undersökningar från rättsväsendet, exklusive personprover av dna, ökat med 8,2 procent och begärda undersökningar gällande personprover har minskat med 27,1 procent. Antalet registrerade personer i dna-registren var omkring personer vid årets slut Detta är en ökning med 10,5 procent, vilket tyder på att Polisen, när de topsar, gör det på relevanta personer och att i faktiska siffror mer än var fjärde person som Polisen topsat under året nu ligger i dnaeller utredningsregistret. Antalet registrerbara spår i spårregistret ökade med 8 procent och där finns nu ca spår som ännu inte givit träff med en person. Tyvärr har antalet träffar minskat med 12 procent vilket väl korrelerar till det minskande antalet topsade personer. Gällande de traditionella kriminaltekniska disciplinerna inom Kemi- och teknikenheten finns en ökning inom spårområdet, som ofta relaterar till mängdbrott, med cirka 9 procent. Vidare ökade fingeravtryck med cirka 19 procent. Miljöundersökningar som tidigare visat en kraftig årlig ökning har under året minskat med 15 procent. Inom narkotikaområdet har vi sett en fortsatt ökning av nya substanser och arbetet med strukturutredningar och informationsunderlag för klassning av nya substanser har fortsatt. Den nya satsning som gjorts på en NMR-utrustning har fallit väl ut och medfört att tiden för strukturbestämningar har kunnat minskas. Under året har antalet inkomna narkotikaärenden ökat med 12 procent. Undersökningsområdena urkund och sedlar har haft en uppgång. Under året har antalet begärda undersökningar ökat med cirka 24 procent. Området IT-forensik har en kontinuerlig tillväxt och har under året ökat med 26 procent. Området är också föremål för en snabb teknikutveckling. Vi har under året fortsatt uppbyggnaden av expertområdet mobiltelefonundersökningar och elektronik. Handläggningstider Det totala antalet avslutade undersökningsärenden har under 2013 ökat med cirka 11 procent. Ökningen har skett med cirka 17 procent inom dokumentundersökningar och sedlar samt inom IT-området. Inom narkotikaområdet har antalet avslutade ärenden ökat med 20 procent. Även inom delar av de traditionella kriminal tekniska disciplinerna har det skett en ökning av antalet avslutade ärenden. Antalet öppna ärenden har ökat med 20 procent. Stora delar av ökningen kan tillskrivas problematiken med våra vapenärenden. Även områdena narkotika, fingeravtryck och urkund som haft en kraftig ökning av ärendevolymen har en ökning av antalet öppna ärenden. Arbete med att sänka våra handläggningstider har gett effekt inom att antal områden. Det är i första hand samma områden som även hanterat en ökad ärendevolym som återkommer när det gäller minskade handläggningstider. Områdena är urkund och sedlar, digitala bevis, narkotika, brand, fingeravtryck samt dna-volymbrott. Handläggningstiderna inom de här områdena har minskat med mellan 14 och 45 procent. Totalt har handläggningstiden minskat med cirka 3 procent SKL:s ärendeutveckling mellan 1992 och Monica Green arbetar i fingeravtrycksgruppen på Kemi- och teknikenheten. Ärendeproduktion under 2013 jämfört med 2012 Typ av undersökning Inkomna ärenden* totalt år 2012 Utfört antal undersökningar** totalt år 2012 Inkomna ärenden* totalt år 2013 Utfört antal undersökningar** totalt år 2013 Biologienheten Handläggningstider 2013 antal dagar, mediantider Dna-spår (undersökningsuppdrag) Dna (jämförelse prover FTA) Morfologi, hår, med mera Dokument- och infor mationsteknikenheten Digitala bevis Handstil Urkund Droganalysenheten Gift med mera Narkotika Alkoholanalyser Utandningsalkohol Kemi- och teknikenheten Brand Fingeravtryck Kemi Verktygsspår, skoavtryck, fibrer med mera Vapen*** TOTALT * Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller, i vissa fall färre, utförda undersökningar och siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar. ** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. *** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen. 12 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

9 EXPERTSTÖD TILL RÄTTSVÄSENDET Vår kompetens gör oss till en stark länk i rättskedjan 2013 Under det gångna året har vi deltagit i det förberedande arbetet med förslag till en ny polisorganisation utvecklat och driftsatt system för att kunna utbyta dna-profiler med andra länder inom EU enligt Prümkonventionen och startat det första Prüm-utbytet mot Nederländerna med gott resultat arbetat vidare på att sprida och förankra modellen för resultatvärdering utanför SKL, bland annat i samband med den kriminaltekniska fortbildningskonferensen på Djurönäset där en god grund lades till graderad skala för bedömningar i arbetet med brottsplatsundersökning genomfört ytterligare två lokus-utbildningar så att det nu finns 60 utbildade lokala brottsplatsundersökare, enligt det nya konceptet, runt om i landet startat en webbtidning Kriminalteknik.nu stöttat polismyndigheternas arbete avseende ackreditering av fingeravtrycksverksamheten med bland annat en kurs för internrevisorer påbörjat utvecklingen av en ny eliminationsdatabas för dna. Utifrån SKL:s position inom polisväsendet kan vi bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan från förste polisman på plats, brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. Kriminalteknisk strategi I juni 2007 presenterade Rikspolisstyrelsen (RPS) den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol. RPS ska i samverkan med oss utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd inom området och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. De vill också i samverkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje polismedarbetares dagliga arbete. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Inom ramen för det Forensiska rådet (FOR) har ett antal specifika arbetsgrupper startats som under året har slutfört sina uppdrag i syfte att förbättra det forensiska arbetet. Exempelvis har under 2013 färdigställts rapporter om utvidgade dnaanalyser, nationellt stöd vid vapenrelaterade brott, konsekvenser för Polisen och SKL av den borttagna preskriptionstiden för bland annat mord och dråp, samt rapport avseende SKL:s prioritering av fall av ouppklarat dödligt våld. Inom drogområdet har en förstudie genomförts avseende vidareutveckling av preparattester. Slutligen har den kriminaltekniska strategin uppdaterats. Pågående arbeten är bland annat ett projekt rörande arbetsmiljö för kriminatekniker samt en exempelsamling med goda exempel och kriminaltekniska metoder för ökad uppklaring av inbrott i bostad. Forensiska rådet och andra mötesforum Forensiska rådet, FOR, leds av Rikspolisstyrelsen och har representation från Polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen, RKP, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, RMV, SKL samt facklig representation. Under rådet finns fem samordningsgrupper med följande huvudtema: grova brott, mängdbrott, urkundsfrågor, narkotika och digitala medier. Till samordningsgrupperna knyts efter behov tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper för att hantera ett ämnesområde eller projekt. Som ett komplement till FOR träffas även cheferna vid de tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid RPS samt SKL vid två tillfällen per år. De mötesfora som nu finns syftar till att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom Polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet, som exempelvis åklagarna. Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom olika områden i syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten. SKL stimulerar även enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. EXPERTSTÖD TILL RÄTTSVÄSENDET Metodstöd till verksamheten SKL samverkar med Polisens kriminaltekniker i utveckling av både metoder och rutiner som används i fält och på de tekniska rotlarna. Vi provar även olika typer av kriminalteknisk utrustning, och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Vi medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet. Under året har SKL deltagit i inspektion avseende polisens kriminaltekniska spårsäkring. Vidare är vi en del av det stödprojekt som Polismyndigheten i Västra Götaland leder med mål att bygga upp såväl verksamhet som utbildning på det kriminaltekniska området i Serbien. Bättre IT-stöd SKL har under 2013 åtgärdat de problem med prestandan som uppkom i samband med Forums lyft till Java och Limboplattformen Vidare har vi anpassat alla våra system till polisens nya datakoncept Polar samt infört och driftsatt ett stöd för Prüm-dna. SKL:s ledningssystem, Spelreglerna, har ersatts med ett särskilt systemstöd för samtliga QA-system. För att stötta hanteringen av SKL:s modell för kompetens, utbildning och behörighet, KUB, har KUB-system vidareutvecklats. Slutligen har SKL skapat en tablettdatabas som stöd till Polisen och utbildade tablettidentifierare ute i myndigheterna, för att de själva ska kunna göra vissa typer av tablettidentifieringar istället för att skicka ärendet till oss SKL:s målsättning inför det kommande året innebär att vi fortsätter arbetet mot en polismyndighet 2015 där vi nu vet att SKL ska ingå i det nya nationella forensiska centret och bli en avdelning inom den enade polismyndigheten, med ett huvudansvar för den forensiska processen har fokus på våra kunders behov framförallt i syfte att sänka våra handläggningstider ytterligare övertar huvudmannaskapet för skoavtryck fortsätter satsningen på kalla fall, där vi ska ta fram ett förslag för långtidsförvaring av material och spår i ärenden där det inte längre finns någon preskriptionstid arbetar med överföringen av huvudmannaskapet för fingeravtrycksverksamheten inför mer transparenta utlåtanden. Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande laboratoriechef. 14 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

10 KUNDFOKUS Målsättningen är att optimera våra handläggningstider efter rådande förutsättningar Hur lång handläggningstiden blir i ett specifikt ärende avgörs av en rad olika faktorer som exempelvis vilken typ av brott det handlar om, hur vanligt förekommande denna typ av brott är och om Simon Dunne på Droganalysenheten vid ett av instrumenten som används för droganalyser. undersökningarna i sig är tidskrävande eller ej. Vår målsättning är att kunna ge våra kunder en handläggningstid som är rätt anpassad i det aktuella ärendet utifrån de förutsättningar som finns. I de fall vi hör några negativa uttalanden om SKL så är det sällan rörande vår kompetens eller våra resultat, utan istället är det våra handläggningstider som får kritik. Det kan då låta som att vi alltid har långa handläggningstider, och att våra kunder i rättsväsendet alltid blir fördröjda av att vi inte levererar i tid. Finns det någon sanning i detta, eller är det en förklaring att ta till när journalister ligger på i massmedialt intressanta utredningar? Vår målsättning är att kunna ge våra kunder en handläggningstid som är rätt anpassad i det aktuella ärendet utifrån de förutsättningar som finns. Därför varierar våra handläggningstider beroende på undersökningsområde för olika ärendetyper, som brottets grovhet samt närvaro av ungdomar, häktade eller andra skäl för förtur. För vissa ärendetyper klarar vi målen, medan vi för andra ärendetyper har en förbättringspotential. Under 2013 har vi sänkt handläggningstiden på områden som droger, dna, urkund, digtala brott, alkohol, gift, brand och fingeravtryck. Tyvärr har vi för några andra ämnesområden, av olika orsaker, fått en höjning av handläggningstiderna. Framförallt har vi under året haft långa handläggningstider för ärenden som innehåller vapenundersökningar, där vi tidigare haft brist på handläggare på grund av att medarbetare fick nya tjänster, var föräldra lediga eller sjukskrivna. När vi nu åter börjar bli bra bemannade och ärenden betas av, resulterar det i långa handläggningstider i och med att ärenden blivit liggande för lång tid. Stora volymer med likartade ärenden Inom några ärendetyper har vi stora volymer med likartade frågeställningar om till exempel narkotikaanalyser, personärenden till dnaregistret och dnaspår i mängdbrott. Detta medför att vi kan skräddarsy hela processen från metodik till en väl fungerande stödprocess med automatiserade instrument och ett bra IT-stöd till handläggningen. För de här typerna av ärenden har vi bra handläggningstider, några av de bättre i Europa. Små volymer Flertalet av våra olika ärendetyper ligger under eller långt under ärenden per år, och hanteras av ett fåtal handläggare inom varje ärendetyp. Svårigheten är att få effektiva flöden inom en ärendetyp med ett lågt antal ärenden. Den effektiva arbetstiden i våra ärenden är för merparten av dem resurseffektiv, men i de aktuella ärendetyperna uppstår ofta liggtider i avvaktan på att handläggaren måste utföra andra arbetsuppgifter. Ett sådant exempel är när ärenden med absolut förtur måste gå emellan för att få en tillräckligt snabb hantering. Undersökningstyper som är mycket tidskrävande Det finns ärendetyper där själva analysförfarandet i sig tar mycket lång tid att utföra. Ett sådant område är de olika specialanalyserna inom dna till exempel LT, Low Template där man utgår från en liten mängd ursprungsmaterial. Andra exempel är tid sedan senaste skjutning och analys av kulpennspasta. Mängdbrott Det är rimligt att ett mängdbrott inte får kräva lika mycket i resurser som ett grovt brott. De resurser som åtgår i mängdbrott ska dock vara av sådan art att de ger mycket valuta för pengarna, och resultaten ska helst peka mot en person eller en KUNDFOKUS brottserie för att vara direkt användbara i en brottsutredning. Att på förhand besluta om vad som är rimligt att göra i denna typ av ärenden ger även det, precis som vid de stora volymerna. möjlighet till en anpassad snabb process. Grova brott De grova brotten måste nästan alltid hanteras individuellt utifrån förutsättningarna i just det specifika ärendet. Ofta blir utredningsprocessen mycket lång, såväl inom Polisen som vid SKL. Det normala i denna typ av ärenden är att vi inte får allt material till SKL med en gång, utan att material prioriteras för analyser och undersökningar av olika slag i omgångar via samråd mellan SKL:s handläggare, polis och åklagare. Utredningen är ofta inledningsvis beroende av snabba resultat för att man ska kunna rikta in det fortsatta arbetet. Det är inte ovanligt att det i denna typ av ärenden kommer in material till SKL utspritt över en mycket lång tidsperiod. Samarbetsärenden De grova brotten är ofta även samarbetsärenden vid SKL, det vill säga att de ska undersökas beträffande flera olika ärende typer. Ett grovt rån kan till exempel behöva undersökas av seende dna, fingeravtryck, vapenundersökning och fibrer. Ofta är det samma material som ska undersökas med flera tekniker. Detta kräver att vi i förväg strukturerar arbetet så att de olika analysteknikerna förstör så lite som möjligt för varandra. Även detta medför långa handläggningstider då vi vill förvissa oss om att vi har fått ut den information som finns att få innan vi går vidare med nästa analysteknik. Vi ska bli lättare att nå utanför kontorstid Vi strävar kontinuerligt efter att förbättra våra tjänster för att kunna ge ett relevant stöd i rättsprocessen. Våra tjänster och vår personal är normalt nåbara under vardagar. Vid behov kan vi även hantera ärenden utanför kontorstid. För att ytterligare förenkla för våra kunder att nå oss kommer vi att starta en tjänsteman i beredskap TIB i början av På kontorstid nås vi lättast på våra servicetelefoner. Servicetelefoner Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersökningstyper det vill säga vilka analyser som gjorts och när SKL beräknar att kunna återkomma med ett besked. Vi kan också ge råd om spårsäkring och förpackning av bevismaterial, med mera. Telefonnumren finns på Polisens intranät Intrapolis, på sidan Kontakta SKL som ligger under området Kriminalteknik. De finns även på vår externa webbplats under Kontakta oss. 16 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

11 EXEMPEL PÅ STÖRRE PROJEKT UNDER 2013 EXEMPEL PÅ STÖRRE PROJEKT UNDER 2013 Marie Lindbergh vid Kemi- och teknikenheten gör jämförelser av fingeravtryck. Finger- och skoavtryck Sambioövning är en fält- och seminarieövning där bland annat brottsplatsundersökning ingick.. Krisberedskap för farliga ämnen SKL överlämnade i januari 2013 till Rikspolisstyrelsen ett förslag till en ny nationell fingeravtrycksorganisation. Under året har vi även arbetat med en plan för huvudmannaskap för skoavtrycksverksamheten. Förslaget har sin grund i det inriktningsbeslut, daterat den 13 april 2012, där SKL fick i uppdrag att ta fram en plan för överföring av verksamhet i enlighet med de slutsatser och rekommendationer som lämnats i förstudierapporten Fingeravtryck, signalement och daktning. Inriktningsbeslutet innebär att SKL blir huvudman för den forensiska verksamheten avseende identifiering av fingeravtryck. SKL föreslår i det överlämnade förslaget en organisation där såväl verksamhetsansvar som personalansvar övergår i SKL:s regi. Verksamheten avseende registerhantering, för både AFIS och signalementsregistret, samt personidentifieringar flyttas fysiskt från Rikskriminalpolisen (RKP) till SKL. Spårjämförelse kommer fortsättningsvis att ske med lokaliseringsort vid tre myndigheter utöver SKL. Polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne kommer således enligt förslaget att även fortsättningsvis att ha fingeravtrycksverksamhet men både verksamhetsansvar som personalansvar ligger på SKL. Den verksamhet som idag finns vid RKP flyttas till SKL och medarbetarna i verksamheten erbjuds tjänst och placering vid SKL i Linköping eller vid identifieringsverksamheten vid de tekniska rotlarna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Ett huvudmannaskap för fingeravtrycksidentifieringsverksamheten ger inte med automatik nyttor i verksamheten men är en förutsättning för att styra verksamheten mot ett ökat och förbättrat stöd till utredningsverksamheten genom att på sikt både kunna öka antalet fingeravtrycksträffar och använda mer information i befintliga avtryck. Bättre effektivitet uppnås i verksamheten genom gemensam och enad metodik samt ett anpassat systemstöd. Vidare finns förutsättningar för att genomföra de krav som finns i den kriminaltekniska strategin om att samma och rätt kvalitet ska levereras till utredningsprocessen oavsett utförare. Skoavtrycksverksamheten I ett inriktningsbeslut daterat 22 april 2013 fick SKL i uppdrag att ta fram en plan för en nationell skoavtrycksverksamhet med SKL som huvudman för verksamheten i enlighet med de slutsatser och rekommendationer som lämnats i förstudierapporten, Skospår PoA /11. Beslutet berör inte resursägandet för berörd personal. Planen ska innehålla förslag till hur SKL ska kunna ansvara för den övergripande nationella skoavtrycksverksamheten. Planen ska även innehålla förslag på kravspecifikation för säkring, bedömning och fullständiga skoavtrycksjämförelser. Vidare ska den innehålla beskrivning av rutiner och arbetsmetoder, nationella enhetliga kompetenskrav inom området, en plan för kompetensutveckling, samt nationella bedömningar och resultatvärdering. I uppdraget ingår även att ta fram ett förslag för inrättande av en nationell skospårsdatabas och referensdatabas. Arbetet sker tillsammans med representanter från polismyndigheten i Stockholm, Västra Götaland, Uppsala och Skåne. För uppdraget är tre arbetsgrupper och en styrgrupp tillsatta där de olika myndigheterna är representerade. Uppdraget ska redovisas till Rikspolisstyrelsen senast 28 februari Samarbete, kunskapsöverföring och utbyte av information är viktiga aspekter i vårt gemensamma arbete för att förstärka krisberedskapen gällande CBRNE-ämnen och händelser kopplade till dessa. SKL har under året deltagit med forensisk expertkunskap i ett flertal samarbetsprojekt inom området så som Operativa rutiner, Laborativa rutiner, AniBio Threat och Hyperion. Projektet Operativa rutiner fokuserar på hela analyskedjan, från agerande på brottsplats, transport av materialet till provmottagning, analys och slutligen redovisning av resultat. Både teoretiska och praktiska övningar har genomförts inom projektet, inklusive övning på säkerhetslaboratorium. Scenarioövningar har genomförts tillsammans med polisens bombtekniker och kriminaltekniker, specialister från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och Livsmedelsverket. Ett uppskattat seminarium med temat, Vad händer sedan? genomfördes under våren Utgångspunkten för diskussionerna var att ett positivt analyssvar har genereras hur tas detta omhand i samhället? Under seminariet deltog representanter från ett tiotal olika myndigheter, bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rättsmedicinalverket och Smittskyddsinstitutet. Projektet har uppmärksammats i många olika forum under det gångna året vilket är positivt då det är viktigt att öka den forensiska medvetenheten hos alla aktörer vid en CBRNE-händelse. Forensiska bevis som CBRNE-kontaminerats Forensiska bevis från CBRNE-kontaminerat material måste analyseras vid ett säkerhetslaboratorium medan material som är dekontaminerat kan analyseras vid ett vanligt forensiskt laboratorium. Detta under förutsättning att dekontamineringsprocessen inte påverkat de forensiska bevisen. I projektet Laborativa rutiner undersöks metoder för dekontaminering både med avseende på själva effekten gällande oskadliggörandet av agens samt även påverkan på forensiska bevis. Projektarbetet är inriktat på klassiska forensiska bevis så som dna, fibrer, fingeravtryck och IT-material. Det genomförs i samverkan med specialister på mikrobiella och kemiska, BC, ämnen vid FOI i Umeå. Samarbetet på brottsplats AniBio Threat är ett EU-projekt som fokuserar på händelser med mikrobiella agens, B, inom djurnäringen. SKL har bland annat bidragit med att ta fram en så kallade forensic response plan, samt med kunskaper om dna-analys i svåra prover och resultatvärdering. En forensic response plan är en beskrivning av grundläggande principer för hur samarbetet mellan polisen och andra aktörer ska fungera på en misstänkt brottsplats samt även principer och rutiner för resten av analyskedjan inklusive transport, provmottagning, analys och presentation av resultaten. En stor fält- och seminarieövning genomfördes under våren 2013 i vilken personal från SKL deltog både som lokal övningsledare och övande, utvärderare och observatörer. Övningen gav oss möjlighet att praktiskt testa en del av de rutiner som tagits fram i projektet Operativa rutiner. Vi deltar också i Hyperion som är ett EU-projekt inom explosivämnesområdet,e. Projektets syfte är bland annat att utveckla metoder för att kunna bestämma vilket sprängämne som använts vid en viss händelse och i vilken mängd. Detta kan göras genom att undersöka sprängämnesrester, men även genom att studera till exempel skadeomfattning. 18 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

12 BIOLOGI Uppstart av europeiskt dna-utbyte och prioritering av kalla fall BIOLOGI Antal ärenden Vid Biologienheten undersöks material som tillvaratagits på brottsplatser i syfte att påvisa biologiska spår och ta fram dna-profiler, för jämförelse mot person eller för registrering i spårregistret. De biologiska spår som analyseras utgörs vanligtvis av saliv, blod och sperma. Biologienheten genomför varje år även ett stort antal dna-analyser på registertopsningar från personer som är misstänkta för brott. verksamhet har under året präglats av SKL:s övergripande målsättning att tillgodose 2013Enhetens våra uppdragsgivares behov, vilket bland annat visats sig i att vi arbetat med förberedelser inför starten av utbytet av dna-profiler enligt Prümrådsbeslutet och under hösten kom ett driftsättningsbeslut från Rikspolisstyrelsen gällande IT-stödet haft ett utbyte av information mellan de svenska och norska dna-registren vilket resulterat i träffrapporter som har redovisats till svensk polis och till Tullverket har deltagit i framtagning av en modell för prioritering av kalla fall samt ökat vår förmåga att undersöka kalla fall arbetat med förändringsarbete i syfte att sänka våra handläggningstider Biologienheten DNA-ärenden Personärenden, DNA Ärendeutveckling Ärendeutveckling på Biologienheten År Året har, förutom ärendeproduktion, präglats av förberedelser och uppstart av internationellt utbyte av dna-profiler inom ramen för Prümrådsbeslutet, samt arbete med att ta fram riktlinjer för prioritering och undersökning av kalla fall. Biologiska spår undersöks i tre huvudflöden Biologienheten undersöker och analyserar biologiska spår och dna från brottsplats, samt analyserar salivprover från person för jämförelse direkt i ett ärende eller för registrering. På enheten utförs dna-analyserna med så kallad PCR-baserad teknik, varvid 15 områden och kön undersöks. För att uppnå hög effektivitet i verksamheten delas ärenden och material in i tre huvudflöden. Ett flöde för så kallade volymbrott, såsom inbrott, stöld och biltillgrepp, med olika undersöknings material och spår, och ett flöde för material och spår från grova brott såsom mord, rån och våldtäkt. För sistnämnda ärenden finns möjlighet till olika former av specialanalys. De mest frekvent använda specialanalyserna är LT/LCN dna-analys för mycket små mängder dna, och analys av Y-kromosomalt dna. Specialanalyser är som regel resurskrävande då de kräver specialanpassad material- och provhantering, samtidigt som utvärderingen av resultaten är mer komplex och tidskrävande. Det tredje huvudflödet hanterar personprover, där merparten utgörs av registertopsningar på FTA-kort. Personprover hanteras i en automatiserad analysprocess. SKL administrerar de svenska dna-registren På SKL finns de svenska dna-registren. Spårregistret innehåller profiler från brottsplatsspår som ännu inte gett träff mot person. Utredningsregistret innehåller profiler från personer provtagna utifrån brottsmisstanke som kan leda till fängelse och med en annan förväntad påföljd än böter. Dna-registret innehåller profiler från personer som dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom. Handläggningstiden för hanteringen av registertopsningar är mycket kort och eventuella registerträffar når utsedda mottagare vid polismyndigheterna inom 2 till 5 dagar. Förberedelser inför gränsöverskridande europeiskt samarbete enligt Prümrådsbeslutet Prümrådsbeslutet från juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpande av gränsöverskridande brottslighet och terrorism, innebär bland annat att medlemsländerna automatiskt ska kunna söka i varandras dna-register. I februari blev Sverige utvärderat av en delegation från Nederländerna och i mars blev vi godkända av EU för att påbörja utbytet. I september kom ett driftsättningsbeslut från Rikspolisstyrelsen vilket innebär att Sverige blev tekniskt redo att utbyta dna-profiler. Utbytet påbörjas med ett land i taget och i november 2013 inleddes utbytet med Nederländerna. Sussan Nordlöf och Karin Johansson på Biologienheten utför spårsäkring på Biologienheten. Utbyte av dna-profiler från spårprover med Norge Under hösten 2012 genomfördes ett bilateralt utbyte med Norge av dna-profiler från spår i spårregistret. Under våren 2013 har de träffar som erhölls i det norska dna-registret redovisats till svenska polismyndigheter och till tullen. Sammanlagt träffade 168 spår från Sverige mot en dna-profil från en person eller ett eller flera spår i dna-registren i Norge. Alla polismyndigheter i Sverige utom tre erhöll träffar. Av de168 spåren träffade 142 spår mot en dna-profil från en person. De resterande 26 spåren träffade mot en dna-profil från ett eller flera spår i de norska dna-registren. Tre träffar redovisades till Tullverket. Minskning av antalet personärenden under 2013 I november 2011 ökade antalet inkomna personärenden stort på grund av polisens satsning på att öka antalet registertopsningar, men framförallt på grund av omtopsningar för att uppdatera dna-profiler i linje med den nya utökade Europastandarden. Antalet inkomna personärenden låg därefter på ett högt inflöde för att sluta på närmare ärenden Under våren 2013 började inflödet av dessa ärenden sjunka och hamnade på vid årets slut på cirka ärenden, vilket är i nivå med Prioritering av kalla fall Den 1 juli 2010 avskaffades preskriptionstiden för vissa fall av dödligt våld. Rikspolisstyrelsen gjorde därefter en inventering av antalet olösta fall och kom fram till att det finns cirka 500 kalla fall i hela landet, varav 75 procent finns i storstadslänen. Att undersöka spår i kalla fall är ofta mycket tidskrävande. Förnyade undersökningar av gamla spår med nya tekniker ger förhoppningsvis användbara resultat. Under året har en arbetsgrupp bestående av utredare från storstadslänen, SKL, Rikskriminalpolisen och Rikspolisstyrelsen tagit fram riktlinjer för prioritering av kalla fall. Efter prioritering tillsammans med tekniker och utredare läggs ärendena upp på en prioriteringslista som berörda utredare och tekniker kan gå in och titta på för att se var deras ärende ligger. Den nya modellen togs i bruk den 1 november Verksamhetsplaneringen för 2014 har följande huvudsakliga inriktningar: Fortsätta utbyggnaden av Prümsamarbetet med att påbörja utbyte av dna-profiler med fler länder inom EU. Upphandling och validering av nya dna-analyskit. Bevaka teknikutveckling inom dna-analysområdet. 20 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

13 DOKUMENT OCH INFORMATIONSTEKNIK Samlade kompetenser inom alla typer av informationsbärare driver forensisk utveckling framåt DOKUMENT OCH INFORMATIONSTEKNIK Vid Dokument- och informationsteknikenheten arbetar vi inom ett mycket brett område med bärare av information. Det äldsta undersökningar av handstil och dokument kombineras med det allra nyaste IT-undersökningar. verksamhet har under året präglats av att utveckla vår 2013Enhetens spetskompetens när det gäller att ta emot stora, komplexa och udda ärenden genom att vi Databärare i skriven, tryckt eller digital form utgör enhetens gemensamma nämnare. Metodutveckling är en viktig del av verksamheten och där har SKL ett nationellt uppdrag inom det IT-forensiska området. Vi hjälper våra uppdragsgivare med att ta fram dold, raderad eller skadad information. Enhetens undersökningar kan handla om att ta reda på om materialet är äkta eller manipulerat. Det kan även vara frågor om jämförelser som exempelvis i handstils-, ljud eller bildärenden. Vi bedriver en kvalitetssäkrad verksamhet med en samlad kompetens och kunskap inom allt som gäller tryckta produkter, handskrivet material och digitala spår. tagit hand om ett flertal komplexa mobiltelefoniärenden reparerat trasiga hårddiskar för att utvinna information möjliggjort undersökningar av ärenden med mycket stora datamängder med hjälp av handstilsundersökningar bidragit till uppklarning i stora bedrägeriärenden medverkat med expertishjälp vid tillslag mot förfalskarligor bistått med expertishjälp vid nationella frågeställningar kring ID-handlingar och upphandling av nya fartkameror utvecklat vårt internationella samarbete inom återskapande av media och bildrelaterad biometri utökat våra möjligheter att bistå med vår experthjälp vid brottsplatsdokumentation fördjupat vårt nationella samarbete inom våra ämnesområden. Kvalitetssäkrade sakkunnigutlåtanden Att avge sakkunnigutlåtande inom alla våra specialistområden kräver specialkompetens inom området, kvalitetssäkrade metoder samt kunskap och utbildning inom resultatvärdering.. Tillgång till referensdatabaser och kunskaper om förväntade variationer och deras betydelse i värderingssammanhang är viktiga verktyg. Vi har därför 2013 bland annat aktivt inhämtat information kring syriska handlingar som en del i omvärldsbevakningen. Vi deltar i europeiska projekt inom ENFSI rörande digital restaurering och bildrelaterad biometri för att utveckla våra metoder inom bildärenden och vår förmåga i resultatvärdering. Vi har ett aktivt internt projektarbete kring resultatvärdering inom våra områden. Antal ärenden Dokument- och informationsteknikenheten Urkund Handstil, tal Digitala bevis Ärendeutveckling Dokument- och informationsteknikenheten År Dan Nyberg i bild- och ljudgruppen. Internationellt arbete SKL stod som värd för ENFSI:s arbetsgrupp för IT-forensik där metod- och kvalitetsfrågor stod på agendan. Vi utför jämförande handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet och medverkar aktivt inom ENFSI arbetsgrupper. Förbättrade handläggningstider och processer Leanarbetet med processöversyn, utveckling av Kanbanmetodik, snabbfiler, koncentration av ärendetid och fler examinerade forensiker är några åtgärder för att förbättra våra handläggningstider på enheten. SKL minimerar risken för spelfusk Sedan flera år tillbaka har SKL en överenskommelse med Lotteriinspektionen (LI). Vi hjälper till i det brottsförebyggande arbetet och utvecklar metoder för att minimera risken för spelfusk. Lotter granskas mot kravspecifikation, spelbolagens programvaror testas angående lämplighet för spelgenerering och säkerhetsgranskningar hos lottproducenter utförs på uppdrag av lotteriinspektionen. Handstilen och teknik avslöjar bedragarna Handstilsundersökningar är biometriska undersökningar som ofta leder till en identifiering på individnivå. I bedrägeriärenden som orsakat stor ekonomisk skada för samhället har vi med hjälp av handstilsjämförelser bidragit till att fastställa vilka gärningsmän som legat bakom. Vi har bistått med expertishjälp vid tillslag och undersökning av digitalt och annat material rörande förfalskade 1000 kronors sedlar som upptäcktes i omlopp under Överkörda telefoner och dränkta hårddiskar Den utveckling som har bedrivits har lett fram till att vi nu har kunnat bistå med att återskapa data och information i ärenden med trasiga och fuktskadade telefoner och hårddiskar. För utredningar viktig information har kunnat säkras ur bland annat en överkörd mobiltelefon och digitalt material som låg på Östersjöns botten. Talanalys och privata uppdragsgivare Vi har ett välutvecklat samarbete med en fonetiker vid Göteborgs universitet för att kunna tillhandahålla talanalysundersökningar åt rättsväsendet. En tredje del av handstilsundersökningar som vi har gjort 2013 är åt andra uppdragsgivare än polis och åklagare såsom advokater, privatpersoner och försäkringsbolag Verksamhetens målsättning inför det kommande året är att utveckla vårt stöd till rättsväsendet genom ytterligare förbättring av våra handläggningstider genom nya arbetssätt enligt lean-koncept och -kultur våra fokusområden för utvecklingsarbete 2014; kryptering, mobiltelefoni, elektroniska signaturer upptagna på skrivplattor, resultatvärdering samt ackreditering av metoder inom ljud och digital restaurering. 22 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

14 DROGANALYS Vid Droganalysenheten arbetar vi med att identifiera och analysera material som misstänks innehålla ämnen som i Sverige är klassade som narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel. Dessutom utförs analyser av illegal alkohol och material med misstänkta gifter. Enheten har fokus på att snabbt kunna analysera redan kända droger samt att i ärendeflödet rationellt plocka ut de material som innehåller nya substanser. Dessa material genomgår en särskild utredning och under året har mer än en ny substans identifierats per vecka. 2013För att bidra till det europeiska arbetet mot narkotika och ge rättsväsendet användbara och snabba svar har verksamheten under året gjort följande: 45 nya missbrukssubstanser har identifierats under Ett flertal av dem har identifierats i material från Tullverket som del av ett samarbete för snabb och rationell hantering av nya substanser som förekommer i Sverige. Strukturutredningsarbete av nya substanser har utförts åt Finska Tullaboratoriet samt åt myndigheter inom rättsväsendet i Danmark. Ett 70-tal nya missbrukssubstanser har rapporterats till Early Warning System inom EU. Sverige är ett av de länder som rapporterat flest förekomster av nya substanser. 31 substanser har under året klassats nationellt som narkotika eller hälsofarlig vara. SKL har bidragit i klassningsarbetet av dessa substanser. Missbrukssubstanserna som identifierats ger åklagare möjlighet att verka enligt förstörandelagen (2011:11) i samband med att ett analyssvar erhålls. Under året har underlag och hänvisning till lagen lämnats i 1837 ärenden. Metoder för substansidentifiering och haltbestämning på NMR har ackrediterats. Metod för analys av tillväxthormon och andra proteininnehållande material inom dopingområdet har utvecklats. En metod för redovisning av halt för cannabismaterial som beskrivs på ett specifikt sätt, exempelvis blad, har tagits fram. Metoden bygger på att halten för dessa materialtyper statistiskt varierar inom ett snävt område. En gemensam instruktion för schablonberäkning av mängden kat i ett beslag har tagits fram i samarbete med Tullverket. Vår utmaning en ny substans i veckan Enheten har under året skapat en processorganisation som ger bättre förutsättningar för effektiva materialflöden. För att bibehållna korta handläggningstider för samtliga narkotikaärenden är flexibelt resursanvändande och gemensam problemlösning ledord. Utmaningen under året har varit att på ett resurseffektivt sätt analysera den stora ärendevolymen och att i detta flöde rationellt identifiera och utreda nya missbrukssubstanser. Under året har i snitt en ny missbrukssubstans i veckan identifierats på enheten och Sverige är ett av de länder som rapporterat flest nya substanser inom EU. Narkotika, doping, hälsofarlig vara och andra missbrukssubstanser Material bestående av till exempel pulver, tabletter, vätskor, kapslar och ampuller analyseras för att kunna identifiera substanser som är klassade som narkotika, dopningsmedel eller hälsofarlig vara. Vid stora volymer, eller på begäran av uppdragsgivaren, görs även haltundersökningar om materialet visar sig innehålla en klassad substans. Vid analyser av tabletter registrerar vi även yttre kännetecken såsom färg, vikt, mått, prägling med mera för att kunna jämföra med litteratur och eventuellt uttala oss om preparatnamn på svenska registrerade läkemedel. Förekomsten av de klassiska drogerna amfetamin och heroin minskar i de material som skickas in till SKL för analys. Förekomsten av så kallade nätdroger* fortsätter att öka i de analyserade materialen, vilket överensstämmer med situationen i övriga Europa. Under året har samarbetet med Tullverkets laboratorium gällande analys av okända material fortsatt, ett stort antal nya missbrukssubstanser inkommit till SKL i dessa material. Antal ärenden Droganalysenheten, narkotika Narkotika Ärendeutveckling narkotika på Droganalysenheten År Fördelning av drogbeslag som inkom till SKL för analys under Nya ej kontrollerade droger 5% Nya kontrollerade droger 5% GHB/GBL 0% LSD 0% Nark läkemedel 18% Doping 4% Ärenden, Drog 2013 Spice 7% Opium 0% Kat 1% Kokain 4% Heroin 1% Växtmaterial Växter som misstänks innehålla narkotiska substanser undersöks makroskopiskt, mikroskopiskt och med kemisk analys för att identifieras och/eller påvisa aktiv substans. Dessutom utförs haltbestämning av THC, den mest aktiva substansen i cannabis. Cannabis och cannabisharts (hasch) är den i särklass vanligast förekommande ärendetypen för växtmaterial och en konstant ökning kan ses. Spice är en produkt som missbrukas på liknande sätt som cannabis, och är vanligen en blandning av örter till vilka syntetiskt framställda cannabinoider tillsatts. Andra typer av växtmaterial som analyseras är till exempel opium, svampar, kat, kaktusar, fröer och bark. Gift Våra uppdragsgivares frågeställningar kring gift kan vara mycket varierande, och ibland krävs ett omfattande utvecklingsarbete för att kunna be svara en frågeställning. Det kan till exempel gälla att be stämma om material i ett ärende innehåller eller har tillförts en giftig eller narkotisk substans. En stor del av undersökningarna avser spårsökning och identifiering av påträffade substanser. Antal ärenden Droganalysenheten, utom narkotika Alkohol Gift Alkohol I analyser av alkohol avgörs till exempel om ett beslag innehåller hembränd sprit, kemiskt tillverkad sprit eller renaturerad teknisk sprit. SKL utför även undersökningar av mäsk. En analys av aktivt kol kan ge besked om materialet har använts för sprittillverkning. Jämförande analyser utförs för att kunna svara på frågan om spriten kommer från samma tillverkningssats eller om den kan ha framställts med samma tillverkningsmetod. *Substanser som i sin kemiska struktur liknar redan klassade substanser men inte är klassade. Dessa substanser har ofta motsvarande effekter på kroppen som de substanser som har klassats. Utandningsalkohol Ärendeutveckling, utom narkotika, År DROGANALYS Amfetamin 12% Metamfetamin 1% Ecstasy 1% Cannabisharts 18% Cannabis 24% 2014 Verksamhetens målsättning inför det kommande året är att utveckla vårt stöd till rättsväsendet genom att: effektivisera med fokus på större narkotikaärenden med många undersökningstyper och genomströmningstiden för denna typ av ärenden ska kortas ackreditera metoden för analys av tillväxthormon och andra proteininnehållande material inom dopingområdet utveckla och validera metod för att kemiskt sammanbinda stora kapselbeslag ta fram utbildning för tablettidentifierare på polismyndigheterna samt lansera en tablettdatabas. 24 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

15 KEMI OCH TEKNIK Vid Kemi- och teknikenheten ut förs främst olika typer av jäm förelser mellan spår som exempelvis fingeravtryck, fibrer, skoavtryck, verktygsspår, färger, glas, kulor och patronhylsor med mera. Ofta används jämförelse mikroskop där två spår kan jämföras sida vid sida. Vid identifiering av olika ämnen som brännbara vätskor, explosivämnen, tårgas, plaster med mera används olika typer av analysinstrument. verksamhet har under året präglats av SKL:s övergripande målsättning att tillgodose 2013Enhetens våra uppdragsgivares behov, vilket bland annat visat sig i att vi fortsatt arbetet med att utveckla våra sakkunnigutlåtanden för att öka förståelsen hos mottagaren under året, av Swedac, fått ackreditering enligt ISO/ IEC för inledande granskning av fingeravtryck samt enligt ISO/IEC för undersökning av tekniskt material och rekonstruktion av brandförlopp deltagit i samordnings- respektive arbetsgrupper i enlighet med Forensiska rådets beslut bistått våra uppdragsgivare med expertkompetens vid utredning av brott deltagit som lärare/handledare vid grundutbildningen för blivande kriminaltekniker och vid utbildning av andra aktörer inom rättsväsendet genomfört utbildning för lokala brottsplatsundersökare ansvarar för ett nationellt projekt rörande skoavtrycksjämförelse fått ansvaret för införandeprocessen av Prüm inom fingeravtrycksområdet deltagit i det nationella arbetet med att ta fram ett nytt AFIS ansvarat för framtagandet av en nationell utbildning inom fingeravtrycksjämförelse deltagit i framtagandet och genomfört en utbildning inom kriminalteknisk bevisning i miljöbrottsutredningar deltagit i framtagande av och genomfört pilotutbildning för kriminaltekniker inom området vapenlag deltagit i arbetet med att utveckla forensiska metoder inom CBRNE-området. Den klassiska kriminaltekniken är ständigt aktuell Enhetens medarbetare har deltagit i Forensiska rådets samordnings- och arbetsgrupper samt varit handledare vid de utbildningar som SKL anordnat. Medarbetare från enheten har också deltagit i framtagande och genomförande av en ny utbildning inom det forensiska området samt, i samarbete med bland annat högskolan och polisen i Blekinge, deltagit i utvecklingen av en mall för undersökning av bostadsinbrott. Kemi- och teknikenheten har en mångfasetterad verksamhet och hanterar ärenden och undersökningar inom många undersökningsområden. Intresset för den klassiska kriminaltekniken är ständigt levande, både när det gäller utredning av grova brott såväl som mängdbrott. Som exempel kan nämnas satsningen på fingeravtrycksverksamheten, skoavtryckverksamheten och utbildning av kriminaltekniker/lokala brottsplatsundersökare. Bevisvärde är A och O När ett ärende kommer in är det inte bara att börja arbeta med analyser och undersökningar, utan vi bör först fundera över vad SKL kan och ska göra. Vad är mest intressant ur rättssynpunkt, vad behöver utredarna ha för forensisk information för att driva ärendet framåt och vad ger starkast bevisvärde i just det här ärendet? Kan och bör SKL göra något mer? Samarbete och en bra dialog mellan polis, åklagare och SKL ger en bättre och robustare utredning. Under året har enheten deltagit i arbetet med att ta fram transparenta utlåtande. Syftet är att rättsväsendet ska få en bättre insyn i vad som ligger till grund för våra bedömningar och hur dessa utförs. Antal ärenden Kemi- och teknikenheten År Vapen Kemi Brand Fingeravtryck Spår Morfologi Ärendeutveckling Kemi- och teknikenheten Vapen Kemi Brand Fingeravtryck Spår Morfologi Utbildning Utbildningen inom den klassiska kriminaltekniken fortsätter att utvecklas. Inom de utbildningar som enheten deltar i fortsätter utvecklingen av säkringsmetoder och brottsplatsanalys. Ett resonemang om huvudhypoteser respektive alternativa hypoteser är inlagt som moment i de brottsplatsövningar som medarbetarna deltar i. Framtida fingeravtrycksverksamhet Ett förslag på hur den nationella fingeravtrycksidentifieringsverksamheten ska se ut i framtiden, enligt direktiv från 2012, överlämnades till Rikspolisstyrelsen i januari. Något beslut i frågan har dock inte meddelats. En projektgrupp med representanter från samtliga myndigheter som arbetar med fingeravtrycksjämförelse har haft i uppdrag att ta fram underlag i form av nationella kompetenskrav och en gemensam kravspecifikation för en nationell utbildning för personer som ska utföra fingeravtrycksjämförelse. Projektgruppen har tagit fram kravspecifikationer med tillhörande upplärningsplan för spårjämförelse och personidentifiering samt gjort ett förslag till en kursplan för en komplett nationell utbildning i tre block. Framtida skoavtrycksverksamhet I ett inriktningsbeslut, beslutat av Rikspolischefen ges SKL i uppdrag att ta fram en plan för en nationell skoavtrycksverksamhet med SKL som huvudman. Under hösten startade därför ett projekt med deltagare från SKL och polismyndigheterna i Stockholm Uppsala, Västra Götaland och Skåne. Projektet kommer bland annat att ta fram arbetsrutiner för undersökningar och kompetenskrav för de personer som ska utföra undersökningar inom området, detta för att få en enhetlig nationell verksamhet. I uppdraget ingår även att ta fram en kravspecifikation för inrättande av en nationell skoavtrycksdatabas. Instrument Enheten har under året dels upphandlat ett nytt IBIS, Integrated Ballistics Identification System, med 3D-system och dels ett svepelektronmikroskop med tillsats för energidispersiv röntgenanalys, SEM/EDX. IBIS-systemet innebär att vi får en effektivare och snabbare jämförelse av kulor och patronhylsor som skickas in till SKL från polisen för att jämföra med tidigare ej uppklarade brott i Sverige, Norge och Danmark. Den nya SEM/EDX utrustningen är dels tänkt att kunna möta den ökade efterfrågan av analyser beträffande tändsatspartiklar, och dels ersätta det äldsta av laboratoriets två SEM/EDX utrustningar. Det nya svepelektronmikroskopet bedöms vara mer driftsäkert tack vare en stabilare elektronkanon och har utrustats med en snabbare EDX-detektor som kräver mindre skötsel. En ny EDX-detektor har även införskaffats till det nyare av laboratoriets befintliga svepelektronmikroskop. I samband med inköpet har även lokalen, där elektronmikroskopen är placerade, byggts om för att bli mer ändamålsenlig. Förutom analys av tändsatspartiklar används SEM/EDX bland annat i glas-, färg- och materialundersökningar för att undersöka grundämnessammansättningen. Det nya elektronmikroskopet kommer också ge möjligheter till att utforska nya användningsområden. KEMI OCH TEKNIK 2014 Verksamhetens målsättning inför det kommande året är att utveckla vårt stöd till rättsväsendet genom att: fortsätta arbetet med att utveckla vårt arbetssätt genom att arbeta med Lean och därigenom uppnå effektivare arbetsflöden och kortare handläggningstider fortsätta arbetet med resultatvärdering för att bättre kunna stödja rättsväsendets brottsutredningar. utveckla SKL:s roll inom fingeravtrycksverksamheten på ett nationellt plan delta som föreläsare i höstens fortbildnings konferens för kriminaltekniker starta en utbildning för fingeravtrycksidentifierare ansvara för/delta i att ta fram en nationell utbildning för skoavtrycksjämförelser. 26 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

16 FÖRVALTNING OCH SERVICE FÖRVALTNING OCH SERVICE Adam Hedman, Catarina Enstedt och Andreas Andersson i alkoholutandningsgruppen. Gruppen för alkoholutandning Gruppen för alkoholutandning ger support avseende bevisinstrumentet Evidenzer till Polisen, Tullverket och Kustbevakningen samt kontrollerar och kalibrerar instrumenten efter årlig service hos tillverkaren. Gruppen utför även kontroll och kalibrering av Nordiska Evidenzer-instrument. SKL utbildar instrumentansvariga och handlägger ärenden där resultatet från alkoholutandningsprov ifrågasatts. Ärendeservice Ärendeservice består av diarium, vaktmästeri och laboratoriedisk. Gunilla Ekholm och gruppen för ärendeservice. Administrativ verksamhet frigör tid för operativa enheter Förvaltning och service uppgift är att frigöra tid till den operativa verksamheten Enhetens verksamhet har under året präglats av SKL:s övergripande målsättning att tillgodose våra uppdragsgivares behov, vilket visat sig i att: effektiviseringsarbete med LEAN och 5S som verktyg pågår löpande uppföljning och visualisering av verksamheten har ökat delaktigheten hos samtliga medarbetare vi har utökat supporten till operativa enheter har vi fokuserat på kartläggning av våra processer för att uppnå en servicenivå som stödjer SKL:s operativa enheters förväntningar. Vår målsättning har också varit att utöka vårt stöd och omfattar idag även administration av betalärenden. Administrativ service Gruppen bistår chefer och medarbetare med administrativt stöd vid till exempel genomförande av utbildningar, resebokningar, konferenslogistik, fakturahantering, personaladministration samt inköp och skapar på så sätt frigjord tid för operativa enheter. IT-Förvaltning IT-förvaltningen utvecklar och förvaltar SKL:s interna datasystem och IT-utrustning. Gruppen består av systemutvecklare, IT-tekniker samt SKL:s arkivarie. Linus Ek vid IT-förvaltningen. Magnus Olofsson och Christer Svensson i vaktmästeriet. Laboratoriedisk Vid laboratoriedisken rengörs utrustning som används vid analyser på de operativa enheterna såsom provrör, kanyler, mortlar och saxar. En del av verksamheten sköts manuellt då det är ett krav att viss utrustning ska vara dna-fria. Här färdigställs även vissa av laboratoriets lösningar och reagenser. Diarium Diariet hanterar och registrerar inkommande och utgående skrivelser och försändelser, både från Polismyndigheterna och privata uppdragsgivare. Diariejour och e-post till SKL:s myndighetsbrevlåda hanteras av våra registratorer. Vaktmästeri Vaktmästeriet ansvarar för post- och pakethantering, avfalls-återvinning, tjänstebilar samt för den dagliga tillsynen av gasanläggningen. Vi utför även vissa hantverksarbeten Vår målsättning är att ytterligare effektivisera vår verksamhet med bibehållen kvalitet: Tillse att moment som inte är värdeadderande elimineras Vår verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt. Genom arbetsrörlighet och backup-system upprätthålla förväntad servicenivå oavsett bemanning. 28 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

17 UTBILDNING Utbildningar som bidrar till en nationell kriminalteknisk standard Vi ger utbildningar inom olika forensiska områden för personal inom rättsväsendet, framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem de kunskaper och färdigheter som behövs för arbetsuppgiften. Därigenom uppnås en likvärdig kriminalteknisk verksamhet i landet. Vi ger även kurser för myndigheter som har behov av att ge sin personal ökade kunskaper om kriminaltekniken och dess verksamhetsnytta. året har vi genomfört 2013Under följande utbildningar: Kriminalteknisk grundutbildning, 20 deltagare. Utbildningen är på 17 schemalagda veckor fördelat under året. Kriminalteknisk fortbildningskonferens, 200 deltagare Kriminalteknisk vidareutbildning - tillämpning av vapenlagen, 10 deltagare Kriminalteknisk bevisning i miljöbrottsutredningar, 20 deltagare Nationell utbildning för lokala brottsplatsundersökare lokus, 40 deltagare Preparatbedömare, 20 deltagare Granskning av persondokument kompetensnivå 2, 10 deltagare Fiskaler - Domstolsverket, 62 deltagare Värdering av teknisk bevisning - Domstolsverket, 22 deltagare Ekobrott - Ekobrottsmyndigheten, 10 deltagare Utredare, 14 deltagare Granskning av persondokument - Skatteverket, 72 deltagare Granskning av körkort Transportstyrelsen, 16 deltagare Juridikstuderande Stockholms universitet, 26 deltagare Assistentåklagare - Åklagarmyndigheten, 28 deltagare Vidareutbildning för åklagare - Åklagarmyndigheten, 23 deltagare Forensisk kemi, 22 deltagare Föreläsningar utanför SKL, 15 stycken. Vår målsättning är att tillgodose behov av utbildningsinsatser inom området kriminalteknik för olika målgrupper inom rättsväsendet. Vi genomför grund-, fort- och vidareutbildningar där föreläsningar av professionella föreläsare varvas med praktiska moment i våra lokaler som anpassats för denna verksamhet. Vissa kurser har krav på examination och det är inom verksamhetsområden där en funktion ska ha en speciell kompetens. Ett exempel är kriminalteknisk grundutbildning, som innehåller en omfattande examination för funktionen kriminaltekniker. Vår utbildningsverksamhet ska stödja den verksamhetsutveckling som pågår eller ska påbörjas inom rättsväsendet. I rättsprocessen har vi aktörer med olika bakgrund och kunskaper och vi ska alla bidra till att uppnå effektiva och rättssäkra utredningar. En del i detta är att det inom Polisen bedrivs en likvärdig kriminalteknisk verksamhet i hela landet. Det innebär att kriminaltekniska undersökningar inom olika discipliner genomförs efter enhetliga metoder. Kompetensutvecklingsinsatserna planeras och genomförs utifrån verksamhetens behov av vad som ska uppnås och vilken kompetens som behövs för uppgiften. Under 2013 har vi för olika målgrupper genomfört utbildningsinsatser i bedömning av fakta och resultat när det gäller kriminaltekniska undersökningar, samt hur det dokumenteras och förmedlas till en mottagare som inte har kriminalteknik som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Kriminalteknisk grundutbildning Under 2013 har kriminalteknisk grundutbildning genomförts under 17 schemalagda veckor för 20 kursdeltagare. I utbildningen ges föreläsningar av externa och interna föreläsare, och teori varvas med praktiska övningar. I Brottsplatsvillan, som är en villa om cirka 150 kvadratmeter i två plan, har vi möjlighet att arrangera brottsplatser av olika svårighetsgrad. Villan fungerar lika bra nu som när den uppfördes för mer än tio år sedan, och det är utan tvekan den mest brottsutsatta platsen i Sverige. I kriminalteknisk grundutbildning har vi succesivt utökat utrymmet för brottsplatsanalys, och det området kommer att prioriteras även framöver i olika utbildningsinsatser för kriminaltekniker. Detta motiveras av att det utöver dokumentation och spårsäkring är en självklar och viktig del i en kriminalteknikers arbetsuppgifter att göra en analys av ett möjligt händelseförlopp. I sin analys av brottsplatsen gör kriminalteknikern bedömningar och drar slutsatser och därför är det viktigt att belysa frågan om vilka värdeord som är aktuella att använda i redovisningen av en brottsplatsundersökning. Det bör arbetas fram en gemensam utlåtandeskala för de bedömningar som görs i Gunnel Carlsson, studierektor på SKL. samband med brottsplatsundersökningar som motsvarar den utlåtandeskala som finns för forensiska undersökningar. Blodbildsanalys Även 2013 genomfördes en vidareutbildning i blodbildsanalys för ett tiotal kriminaltekniker men i en annan utformning än tidigare. Inför 2013 planerades ett nordiskt möte för personal inom Polisen som arbetar med blodbildsanalys. Mötet genomfördes i Norge och i form av seminarier och olika workshops. Här svarade personal från SKL för delar av innehållet och ett färdighetsprov som skickats ut inför mötet användes som diskussionsunderlag. Från Sverige deltog de tio UTBILDNING kriminaltekniker som sedan 2007/2008 har gått utbildningen i blodbildsanalys vid SKL. Det har framförts önskemål om att den här formen av nordiska möten bör prioriteras som kompetensutvecklingsinsatser. Utredning av miljöbrott RPS prioriterade för 2013 en utbildning inom miljöbrott som en vidareutbildning inom kriminalteknik. En brottsplatsundersökning där det finns misstanke om miljöbrott är komplex och ska utföras av personal som har en speciell kompetens för den uppgiften. SKL utvecklade och genomförde en veckolång utbildning för 20 deltagare som fick kunskaper om bl.a. tillsynsmyndigheternas ansvar, hur gränsöverskridande illegal avfallstransport hanteras, provtagning, materialhantering och begäran av forensiska undersökningar och resultat. I kursen ingick föreläsningar och en praktisk fältövning och effekten framöver förväntas bli bättre och effektivare miljöbrottsutredningar. Tillämpning av vapenlagen En annan kriminalteknisk vidareutbildning som prioriterades och genomfördes 2013 var utbildningen Tillämpning av vapenlagens bestämmelser samt provskjutning av kolsyre- och luftvapen. Utbildningen omfattade 2,5 dagar för 10 kursdeltagare som uppfyllde förkunskapskravet om en godkänd kriminalteknisk grundutbildning. Kursen innehöll en examination och deltagarna förväntas utföra, dokumentera och redovisa undersökningar som avser vapenlagsfrågor. Genom att dessa undersökningar utförs vid tekniska roteln av personal som har kunskaper för uppgiften får vi en effektivare verksamhet. Lokala brottsplatsundersökningar Under 2013 examinerades totalt 39 lokala brottsplatsundersökare i den utbildning som genomförs vid SKL. Utbildningen, som är tre veckor lång, genomfördes första gången hösten Syftet är att ge lokala brottsplatsundersökare samma grundläggande kunskaper i att utföra mängdbrottsrelaterade brottsplatsundersökningar på ett kvalitetssäkert sätt. Kursen är problembaserad och omfattar både teori och praktiska övningar. Den motsvarar innehållsmässigt till viss del fallstudie 1 i kriminalteknisk grundutbildning och i kombination med praktisk erfarenhet på den egna polismyndigheten, kan det bli ett första steg till att bli kriminaltekniker. Om utbildningen för lokala brottsplatsundersökare blir en kurs som ska genomföras inför kriminalteknisk grundutbildning öppnar det för att den utbildningen kan få ännu större fokus på grova brott, i linje med den kriminaltekniska strategin. Dokumentundersökningar Inom området dokumentundersökningar genomfördes en utbildning för personal som ska utföra tekniska undersökningar av rese- och identitetshandlingar inom den yttre gräns- och inre utlänningskontrollen. Målet med utbildningen var att ge deltagarna kunskaper för att utföra dokumentundersökningar på nivå 2, som är en kompetensnivå som är definierad inom ett europeiskt samarbete. Utbildningen omfattade två veckor uppdelade i två perioder där det ingick föreläsningar, praktiska övningar och en avslutande examination. Mellan kursperioderna genomförde deltagaren en individuell hemuppgift. 30 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

18 UTBILDNING KRIMINALTEKNISK GRUNDUTBILDNING 2013 Utbildning för målgrupper utanför Polisen Förutom kurser för kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare genomför SKL även kurser för olika aktörer inom rättsväsendet, andra myndigheter och universitet. För åklagare genomförs sedan flera år kurser på två olika nivåer En grundläggande kurs för assistentåklagare omfattar cirka en vecka. Vidareutbildning för åklagare är en mer avancerad kurs, och där lägger vi ett större fokus på att åklagare ska förstå forensiska resultat och sakkunnigutlåtanden i framförallt grova brottsutredningar. På motsvarande sätt genomför vi en grundkurs för fiskaler och sedan 2011 genomför vi en utbildning i värdering av teknisk bevisning för ordinarie domare. Förutom att genomföra kurser vid SKL genomför vi externa föreläsningar i kurser som genomförs av myndigheter eller i annan regi där det finns önskemål om ökade kunskaper om forensisk verksamhet. Exempel på områden där föreläsningar efterfrågas är miljöbrottsområdet, IT-forensiska områden och dna-området. Under 2013 har SKL genomfört ett flertal föreläsningar om Resultatvärdering, utlåtandeskala och SKL:s sakkunnigutlåtanden vilket är ett område som efterfrågas mer och mer. På uppdrag av Linköpings universitet genomför SKL i samarbete med Rättsmedicinalverket utbildningen Forensisk kemi som ger 6 högskolepoäng. År 2013 deltog 22 studenter i utbildningen där det ingår föreläsningar, laborationer och ett godkänt examensarbete. Internationellt arbete SKL deltar i ett SIDA-projekt som bedrivs i Serbien, och som leds av Polismyndigheten Västra Götaland. Inom projektet ska bland annat en utbildning i kriminalteknik utarbetas, och i det arbetet ingår att ta fram kursplaner och riktlinjer för lokaler och utrustning. Den delen av projektet avslutades hösten Inom projektet kommer SKL att genomföra en grundkurs i blodbildsanalys, motsvarande den kurs som SKL ger i svensk kriminalteknisk grundutbildning, och kursen genomförs i Belgrad under Inför 2014 är SKL:s målsättning att bidra till att utveckla kompetensutvecklingsinsatser som kan genomföras 2014, men även insatser på längre sikt. Fortbildning i kriminalteknik planeras att genomföras på Djurönäset under vecka 38, Temat för kursen är brottsplatsanalys, och motsvarande kurs och innehåll genomfördes Syftet är att utveckla området brottsplatsanalys och det arbete som påbörjades i fortbildningen 2010/2011. På motsvarande sätt som tidigare planerar vi att genomföra en fortbildning i kriminalteknik med ett nytt tema 2015 och Ett prioriterat område inom utbildningsverksamheten är en nationell utbildning i fingeravtrycksidentifiering: Ett arbete med att ta fram en utbildning för personal som ska få kompetens i fingeravtrycksidentifieringar har avslutats I arbetsgruppen har representanter från Polismyndigheterna Stockholm, Skåne och Västra Götaland samt från Nationella Fingeravtrycksavdelningen (NFA) och SKL deltagit. I en utbildning som ska ge kompetens i fingeravtrycksidentifiering måste det finnas utrymme för olika praktiska övningsmoment, och utbildningen föreslås genomföras i olika moduler. Målsättningen är att den första utbildningsmodulen påbörjas 2014 med fortsättning Fullständiga skoavtrycksjämförelser är ett annat område som ställer krav på en kvalitetssäkrad verksamhet med nationella enhetliga bedömningar, resultatvärderingar och redovisningar. Under 2013 påbörjas ett projektarbete där det ingår att beskriva rutiner, arbetsmetoder och ansvarsfördelning. I arbetet ingår dessutom att ta fram nationella enhetliga kompetenskrav och en plan för kompetensutveckling. Det arbetet kommer att generera olika former av utbildningsinsatser som bör planeras och påbörjas För målgruppen lokala brottsplatsundersökare mängdbrott finns nu en nationell utbildning med en fastställd kursplan. Två kurser är inplanerade under 2014 för totalt 40 deltagare. SKLs målsättning är att genomföra två kurser per år framöver. All kriminalteknisk utbildning ska prioriteras utifrån verksamhetens behov av kompetens inom specifika områden. Ett sådant område är tillämpning av vapenlagens bestämmelser. SKL anser att det går att uppnå en effektivare verksamhet om undersökningar som avser vapenlagsfrågor utförs vid tekniska rotlar av personal som genom en nationell utbildning fått kompetens för den uppgiften. Utbildningen är prioriterad som kriminalteknisk vidareutbildning 2013 för 10 kursdeltagare med förkunskapskrav på genomförd godkänd kriminalteknisk grundutbildning. På motsvarande sätt bör den utbildning prioriteras som kriminalteknisk vidareutbildning I samband med brottsplatsundersökningar i grova brottsutredningar efterfrågas ofta kompetens inom blodbildsanalys. Mot bakgrund av detta har SKL, sedan 2007/2008, varje år genomfört en utbildning i blodbildsanalys för en och samma grupp om 12 kriminaltekniker. Målsättningen är att det inom de olika samverkansregionerna ska finnas kompetens för att utföra avancerade och komplicerade blodbildsanalyser. För att uppnå en likvärdig nationell kriminalteknisk verksamheten finns det idag behov av att flera medarbetare får den specialistkompetensen. SKL föreslår därför att en projektgrupp får i uppdrag att ta fram kompetenskravspecifikationer för att utföra avancerade och komplicerade blodbildsanalyser och därefter utarbetas en utbildning med examinationskrav. SKLs förslag är att samtliga medarbetare som ska ha specialistkompetens inom disciplinen blodbildsanalys genomgår en examination. Deltagarna i kriminalteknisk grundutbildning Specialarbeten utförda under kriminalteknisk grundutbildning 2013 Leukomalakitgrön Leuko crystal violet -En jämförande studie Pernilla Pettersson, Polismyndigheten Gotland, Visby Påverkas resultaten vid jämförelse av cannabisharts av fingeravtrycksframkallning med CNA och BY 40? Pierre Johansson BTK (Bullet-hole testing kit) - Tid och miljöpåverkan Andreas Forén Värme eller kemikalier? En jämförande undersökning vid fingeravtrycksframkallning Per Ingvarsson Växter en hjälp i brottsutredningar Karin Bonomi Forensisk dykning- spårsäkring under vattnet Hanna Carrer Flytande latex - Avlägsning av brandsot från material för en efterföljande spårsökning Peter Jönsson Går det att påvisa brännbar vätska på händer? Förstudie Frida Thelin Är det möjligt att pensla fram DNA? Utvinning av DNA från oidentifierbara fingeravtryck i mängdbrott Pär Mahrs Fotografering eller skanning med likvärdig kvalitet? Jämförelsestudie av skospår säkrade med gelatinfolie Peter Sjöberg VR-fotografering - Ett outnyttjat hjälpmedel? Thomas Nordberg Att säkra saliv i utomhusmiljö -med sökhunden som hjälpmedel Anna Schneider Brottsplatsdokumentation - Fotografering Mats Falkdalen Fingeravtryck på patroner och hylsor Peter Hermansson Fingeravtrycksframkallning! Jämförelse mellan PC och CNA/BY40 Carola Rosenqvist Gelatinfolier - Försämras skospår i avvaktan på fotografering? Jenny Viksten Nya nationellt gemensamma värdeord i kriminaltekniska protokoll Urban Hagström Jämförelseavtryck av behöriga skor Sofia Hemmingsson Säkring och paketering av markering utomhus utförd av spermasökhund Monica Johnzon Kinds reagens vs Phosphatesmo KM - En jämförande studie Cecilia Lööf 32 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

19 INFORMATION TILL RÄTTSVÄSENDE OCH ALLMÄNHET INFORMATION TILL RÄTTSVÄSENDE OCH ALLMÄNHET För att på bästa vis illustrera vår kommunikation med bilder har vi tre forensiska fotografer till hjälp för kvalitativa pressoch verksamhetsbilder. Fotograferna svarar också för fotodokumentation i den operativa verksamheten. Ann-Louise Flisbäck, Lina Engström, Sabine Rütten och Ylva Hammarlund i kommunikationsgruppen. Öppen och tydlig kommunikation Kommunikationsgruppen arbetar såväl strategiskt som operativt med SKL:s interna och externa kommunikation. 2013Under det gångna året märks bland annat följande insatser: Digitalisering av tidningen Kriminalteknik, med läsare främst inom det svenska rättsväsendet, Förbättrings- och utvecklingsarbete både på externa webbplatsen skl.polisen.se och på polisens intranät. Medverkan i tv-produktioner som Aftonbladets webb-tv samt danska Strix. Fälthandboken och Kriminalteknikt kompendium uppdaterades och nya upplagagor trycktes. Införande av lean i våra kommunikationsprocesser. SKL:s uppdrag som expertorgan inom kriminalteknik och forensiskt arbete stöds av att vi har en bra kommunikation såväl internt som externt och att den är målgruppsanpassad och aktuell. Vår externa kommunikation riktar sig såväl till svenska rättsväsendets aktörer som till internationella intressenter. Vi har goda relationer med media, som främst genom tv förmedlat kunskap om kriminalteknik och det forensiskt arbete till allmänheten. Vår kommunikation vill underlätta samarbete och genom öppenhet och transparens verka för det forensiska arbetets utveckling. Genom att förmedla kunskaper till rättskedjan bidrar vi till en säker rättsprocess. För intern kommunikation är intranätet den största kanalen för medarbetare inom SKL och Polisen. Den personliga kontakten med medarbetarna sker genom många olika typer av samarbeten. Syftet med vår interna kommunikation är att ge medarbetarna ett helhetsperspektiv för att de i sin yrkesroll kan känna sig kunniga, motiverade och delaktiga. Det för att de i sin tur ska kunna ge bästa tänkbara service till våra kunder och uppdragsgivare inom rättsväsendet. Facklitteratur Handböcker, rapporter och särtryck som gäller inom vår verksamhet presenteras på intranätet och säljs som stöd för dem som utför kriminaltekniskt arbete. Vi ansvarar för innehåll, produktion och administration av Fälthandboken och Kriminalteknikkompendiet. Fälthandboken är ett stöd i det praktiska arbete för poliser ute i fält med instruktioner och checklistor för hur olika situationer och spårsäkring ska hanteras. Kriminalteknikkompendiet är kurslitteratur för blivande kriminaltekniker och stöd för kriminalteknikern i arbetsvardagen. Facktidningen Kriminalteknik ges ut i pappersformat fyra gånger om året. Fördjupade artiklar från papperstidningen läggs löpande i webbtidningen, vilket gör att tidningen kan läsas digitalt innan den blivit tryckt. Digitala kanaler I webbtidningen publiceras aktuella och djupgående artiklar om kriminalteknik och forensisk utveckling. Den är gratis och riktar sig främst till yrkesutövare inom svenska rättsväsendet, men också till rättsvårdande myndigheter exempelvis tullen, kustbevakningen, räddningstjänsten med flera, samt till privatpersoner med kriminaltekniskt intresse. Vår externa webbplats riktar sig till rättsvårdande myndigheter, allmänhet och media. Vi använder Polisens gemensamma intranät, Intrapolis. Här publicerar vi information riktad till kriminaltekniker och andra uppdragsgivare inom polisen samt information riktad till våra egna medarbetare inom SKL. Under 2013 påbörjades projektet med att ta fram ett helt nytt intranät för polisens nya organisation, som ska gälla från 1 januari SKL som är ansvariga för den forensiska processen inom Polismyndigheten är delaktiga i arbetet, som kommer att fortlöpa under hela Via vår informationsbrevlåda info@skl.police.se tar vi dagligen emot och besvarar frågor från allmänhet och media. Studiebesöken en viktig kontaktyta Till SKL kommer många förfrågningar från organisationer och privatpersoner som vill besöka oss. Vi tar emot två till tre studiebesök per månad av grupper som arbe tar inom rättsväsendet, exempelvis poliser och domstolspersonal. Avsikten med studiebesöken är att ge information om vår verksamhet som kan ge nytta i det dagliga arbetet inom rättsväsendet. Samtidigt får vi genom besöken en viktig återkoppling som visar hur vi i ännu högre grad kan tillgodose våra uppdragsgivares behov. Med anledning av vår verksamhets känsliga natur har vi inte möjlighet att ta emot besök från allmänheten. Vi har därför valt att delta i aktiviteter som Öppet hus tillsammans med andra myndigheter på Garnisonsområdet och att medverka i olika tv-produktioner, exempel Strix Danmark och tv-serien Fällande bevis. Studiebesöken följer ett välbalanserat tvåtimmarskoncept som ger besökarna en generell övergripande teoretisk Studiebesöksguiderna Sabine Rütten, Linda Granquist, Helene Carlsson, Erica Juntti, Elisabeth Andersson, Svante Lagman, Cecilia Gullman och Anna Wiktander. Forensiska fotograferna Leif Wetterström, Marcus Andrae och Johan Palm. information om organisationen och verksamhet, samt med praktiska demonstrationer som visar hur vi utför vissa forensiska undersökningar på SKL. Besökarna får följa ett fiktivt ärende från en inkommande beställning på undersökning och analys via olika undersökningar fram till ett sakkunnigutlåtande. Studiebesöken guidas av ett team besöksguider som alla arbetar som handläggare och experter i inom våra olika verksamhetsområden Målsättningen inför det kommande året är bland annat att delta i arbetet med polisens nya intranät och där utveckla området kriminalteknik och forensik till en för den gemensamma Polismyndigheten samlad informationsplats delta i nationella projekt för att samla 22 myndigheter till en Polismyndighet utveckla faktahandboken Kriminalteknik till ett pedagogiskt utbildningsmaterial och en än mer grundläggande faktahandbok inom den forensiska processen stärka vår kommunikation internationellt. 34 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

20 INTERNATIONELLT SAMARBETE Internationella kontakter är allt viktigare för verksamheten Vårt internationella engagemang ska präglas av aktiviteter som är till nytta för verksamheten eller bidrar till att stödja andra laboratorier i deras utveckling. Fokus är att vara aktiv inom de områden som ger störst genomslagskraft i verksamheten och resultatvärdering har därför prioriterats under året. Internationella aktiviteter har under året skett på nordisk, europeisk och global nivå. SKL har som expertmyndighet stort utbyte av internationella kontakter för att vidareutvecklas och ta till sig nya rön. 2013Vi har under året gett stöd åt andra organisationer som är under utveckling inom olika ämnesområden eller i mer generella forensiska frågeställningar genom att vi fortsatt arbetet med projektet Future of ENFSI är svensk kontaktpunkt i EU-arbetet med en forensisk plattform 2020 fortsatt arbetet med de tre projekt inom ENFSI, delvis EU-finansierade, för att förbättra kvalitetsarbetet inom det forensiska området detta är bland annat projekt som syftar till att ta fram kvalitetstester inom området forensisk IT varit aktiva i certifieringsarbetet inom Nordakt bistått med vår kompetens i SIDA-projektet i Serbien som leds av Polismyndigheten i Västra Götaland fortsatt arbetet som initierades av det polska standardiseringsorganet, PNK, 2011 avseende standardiseringsarbete inom det forensiska området CEN fortsatt arbetet inom ramen för DHS-avtalet med USA på CBRN-området genomfört ett ENFSI-arbetsgruppsmöte i Linköping inom forensisk IT deltagit i ett större EU-projekt, Ani Bio Threat, för ökad beredskap vid terroristaktioner med CBRNagens riktade mot djurbesättningar deltagit i bedömarkurs för tekniska bedömare, gällande standarden ISO/IEC på begäran av det danska ackrediteringsorganet, DANAK, samt för standarden ISO/IEC För att kunna följa vad SKL har deltagit i används Rapport för Internationella Aktiviteter (RIA). Detta medför att det går att följa syftet med en aktivitet samt återkoppling av densamma. Nordiskt samarbete Under 2013 har vi varit aktiva i certifieringsarbetet genom Nordakt och arrangerat ett nordiskt brandgruppsmöte. Vi har deltagit i nordisk konferens i blodbildsanalys i Norge och i svensk-finsk dna-samverkan. Cheferna för de nordiska kriminaltekniska laboratorierna träffades vid ett möte på SKL senvåren Tyvärr hade Island inte möjlighet att delta i chefsmötet. Vid mötet, som även gästades av European Network of Forensic Science Institutes (ENFSI:s) ordförande Üllar Lanno, gjordes avstämningar mellan de olika länderna då samtliga har större organisatoriska förändringar framför sig som påverkar den forensiska verksamheten. Vid chefsmötet gjordes en utvärdering av den genomförda verksamheten i de nordiska arbetsgrupperna och respektive grupp fick rekommendationer inför det fortsatta arbetet Resultat från såväl chefsmötet som från samarbetet i de nordiska arbetsgrupperna återrapporterades till det nordiska rikspolischefsmötet. Cheferna för de nordiska laboratorierna träffades på SKL, tillsammans med ENFSI:s ordförande. Europeiskt samarbete Under året har medarbetare deltagit i 16 av ENFSI:s 17 arbetsgrupper för olika ämnesområden. I ett flertal av grupperna är SKL:s representanter aktiva genom att ingå i styrelsen, vara kontaktperson för kvalitets-/kompetenssäkringsfrågor samt att ta fram och genomföra kvalitetstester. Vi har även svarat för värdskapet för en arbetsgruppskonferens inom forensisk IT. Vi har varit aktiva inom flera rådsarbetsgrupper inom EU. Vi deltar med expertkompetens framförallt inom dokumentoch dna-frågor där vi ingår i grupperna Artikel 6 och FAUX- DOC (båda arbetar med falska dokument) samt DAPIX/DNA (Information Exchange and Data Protection). Inom den operativa verksamheten bedrivs också samarbete med andra laboratorier för att utföra undersökningar på uppdrag av dem, eller för att kunna nyttja deras kompetens och kapacitet när det behövs. INTERNATIONELLT SAMARBETE Vi engagerar och är drivande i ENFSI-arbetet European Network of Forensic Science Institutes ENFSI har målet att främja en god kvalitet i tillhandahållande och utveckling av forensiska undersökningar, samt att ligga i framkant på det internationella planet. För att uppnå detta arbetar man intensivt med kvalitetsaktiviteter och uppmuntran av utveckling och informationsöverföring inom aktuella ämnesområden. En viktig del är framtagande och genomförande av kvalitetstester. ENFSI:s årsmöte i maj 2013 ägnades åt att diskutera hur organisationens framtida arbete ska bedrivas dels utifrån de förslag som ställts från Future of ENFSI, dels utifrån de behov som uppstår i och med att organisationen som sådan växer, vilket till exempel berör finansieringsmöjligheter och behov av kommunikationsplan. ENFSI arbetar genom tre kommittéer och 17 arbetsgrupper. Kommittén för Education and Training startades under 2011 och är under uppbyggnad. En av kommitténs uppgifter är att se över utbildningar som kan ges till dem som använder resultaten från forensiska undersökningar, det vill säga utredare, åklagare med flera. Från SKL deltar Gunnel Carlsson. ENFSI har 17 arbetsgrupper: Digital Imaging Fire and Explosive Investigation DNA Forensic Information Technology Documents Forensic Speech and Audio Analysis Drugs Handwriting Explosives Marks Textile and Hair Paint and Glass Fingerprints Road Accident analysis Firearms/Gun Shot residue Scene of Crime Animal, Plant and Soil Traces SKL deltar i alla grupper utom Road Accident analysis. Christina Bertler Edlund är ordförande i kommittén för Quality and Competence. SKL deltar i 16 av ENFSI:s 17 arbetsgrupper. Grupperna arrangerar årliga möten med informationsöverföring, redovisning av projekt, samt genomgång av utförda kvalitetstester. Ackreditering av forensisk verksamhet ENFSI bedriver ett samarbete med EA (European Cooperation for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation) i syfte att göra en översyn av hur ackrediteringen av den forensiska verksamheten genomförs i ett internationellt perspektiv. I samarbete med ILAC och andra regionala forensiska organisationer håller man också på med en omarbetning av ILAC:s guideline G19:2002 Guide for forensic science laboratories, vilken beskriver hur standarden ISO/IEC kan tillämpas av forensiska laboratorier i deras verksamhet. Ambitionen är att den reviderade upplagan av guidelinen ska omfatta hela den forensiska processen från brottsplatsarbete till sakkunnigutlåtande och därmed omfatta både ISO/IEC och ISO/IEC I november 2013 hölls en kvalitetskonferens på Irland; ENFSI Conference on Quality in Forensic Science. Konferensen innehöll fyra delar: nys guidelines för validering och för PT/CE-tester, development of a Knowledge Exam, samt QCLG:s årliga konferens. Resultatvärdering ENFSI driver ett större EU-projekt inom området resultatvärdering. Projektet som startades 2012 beräknas pågå till 2014 och syftar till att ta fram en standard för hur värderande och tolkande rapporter bör göras. Från SKL deltar Anders Nordgaard i detta arbete Målsättningen inför det komman de året är att vara drivande inom våra kunskapsfält genom att: aktivt delta i ENFSI:s arbetsgrupper enligt gjorda prioriteringar. ingå i de två av de tre kommittéerna inom ENFSI fortsätta bistå med vår kompetens i SIDA-projektet i Serbien som leds av Polismyndigheten i Västra Götaland, bland annat med en kurs i blodbildsanalys stötta andra forensiska laboratorier i utveckling av kvalitetssystem fortsätta arbetet med CEN-standardiseringsarbetet inom det forensiska området fortsätta arbetet inom ramen för DHS-avtalet med USA med framtagning av operativa och laborativa rutiner vid CBRNE-händelser fortsätt arbetet med EU-projekt i syfte att ta fram färdighetstester för IT-forensiker start av ett EU-projekt (MP2012) med syftet är att harmonisera Best Practice Manuals inom utvalda områden. 36 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

21 KVALITET OCH MILJÖ Kvalitet är fundamentet för hela verksamheten SKL:s kvalitetsgrupp: Jyrki Juntunen, Åsa Klasén, Christina Forsberg, Cecilia Jonsson, Anna Ahlsten Anderson, Birgitta Roseen Pettersson, Helene Hed och Stefan Ström. Saknas på fotot Christina Bertler Edlund Under året har vi infört ett nytt digitalt dokumenthanteringssystem utökat droganalysenhetens flexibla ackreditering med NMR-metoder för substansidentifiering och haltbestämning påbörjat arbete för att få ett mer anpassat examinationsförfarande genomfört förnyade examinationer driftsatt ett digitalt stödsystem för KUB, Kompetens Utveckling Behörighet. Kvalitetssäkringsarbetet syftar till att stödja verksamheten genom att arbeta dokumenterat, systematiskt och därigenom spårbart. Det innebär att vi kontinuerligt jobbar med att vidareutveckla kvalitetssystemet genom internrevisioner, avvikelsehantering och kvalitetstester, med mera. Detta medför även ett behov av en förenkling av arbetet för att kunna nyttja systemet mer effektivt. Utökad ackreditering under 2013 Under 2013 har vi fortsatt att underhålla och utveckla kvalitetsarbetet vid laboratoriet. Vi har utökat vår flexibla ackreditering på Droganalysenheten med NMR-metoder för substansidentifiering och haltbestämning. Vi får hela tiden in nya substanser och flexibel ackreditering innebär att vi inte behöver godkännande av Swedac varje gång det kommer en ny substans i ett ärende. De ändringar som har gjorts följs istället upp vid nästkommande bedömningstillfälle. Tekniska rotlarna Under 2013 har vi stöttat polisens tekniska rotlar i deras ackrediteringsarbete. Detta har gjorts i form av en internrevisionskurs och även genom samordning av internrevisioner ute på rotlarna. Nytt dokumenthanteringssystem Vi har lämnat hanteringen av pappersoriginal av kvalitetsdokument och har nu ett helt digitalt dokumenthanteringssystem. Det nya systemet ger stöd till versionshantering, publicering, arkivering och åtkomst för alla medarbetare. Kompetenssäkringssystemet KUB Med vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställs att vi alltid använder rätt kompetens för att utföra våra uppdrag. KUB är ett dokumenterat system för introduktion, kompetenssäkring och utveckling av personal. Här ingår examinationsförfarande, tillsyn och förnyad examination för att säkerställa och upprätthålla kompetensen. Under 2013 har ett digitalt stödsystem driftsatts för att förenkla administrationen för både ledning och medarbetare. Bland annat kan en medarbetare nu enkelt se vem som har en viss behörighet och en chef får bra stöd vid den regelbundna tillsynen av en medarbetares behörigheter. Vidare under 2013 har arbetet påbörjats för att utveckla ett ännu tydligare och mer verksamhetsanpassat examinationsförfarande. Kvalitetspolicy Vår verksamhet ska kännetecknas av högt ställda krav på rättssäkerhet undersökningar och stödrutiner med kvalitet som samstäm mer med överenskommelse mellan SKL och uppdragsgivare ständigt pågående arbete med förbättringar kompetent, kvalitetsmedveten och delaktig personal ackreditering enligt ISO/IEC för samtliga frekvent använda standardförfaranden och metoder samt enligt ISO/IEC för brandplatsundersökning i fält deltagande och aktiv uppföljning av kvalitetstester och samlaborativa övningar Våra målsättningar för kvalitetsarbetet under 2014 innebär bland annat att vi ska arbeta med att vidareutveckla våra internrevisioner införa valideringsrutiner i ledningssystemet förbättra grundorsaksanalys i avvikelsehantering arbeta vidare för att få ett mer anpassat examinationsförfarande. Cecilia Vahlberg är intern miljökonsult. Miljöarbete KVALITET OCH MILJÖ För att organisera, strukturera och förenkla miljöarbetet vid SKL används ett miljöledningssystem. En väsentlig del av miljöledningssystemet baseras på en miljöutredning som är en nulägesanalys för att bland annat kartlägga vilken miljöpåverkan verksamheten medför. Polisen genomför under hösten 2013 en miljöutredning, i vilken vi också medverkar. Den nya miljöutredningen kommer att ligga till grund för nya miljömål och en ny miljöpolicy. Under året har en internrevision genomförts av vårt miljöledningssystem och som en följd av detta har till exempel miljöcitatet Behöver du verkligen skriva ut din e-post? Genom att avstå deltar du i vårt miljöarbete. införts i all utgående e-post för att minska utskrifterna av papper. Arbetet med att minska pappersförbrukningen kommer att fortsätta även under nästkommande år. Miljö har också kommit med som en punkt i vårt avvikelsehanteringssystem. Vi har under året arbetat med införandet av Gröna Linjen för sortering av matavfall, som sedan kommer att användas för produktion av biogas. 38 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

22 PERSONAL Delaktighet och samverkan är motorn i all utveckling inom vår kunskapsorganisation Personalfakta Antalet anställda vid SKL var vid årets slut 302 personer, varav 66 procent var kvinnor. Medelåldern bland de anställda var 44 år. Av våra medarbetare är drygt 75 procent högskoleutbildade inom framförallt områdena kemi, biologi, biomedicin och olika inriktningar inom teknik. Stärka samverkansprocessen SKL är en kunskapsorganisation. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna är en viktig förutsättning för utveckling och förbättring i verksamheten. Under året har former utvecklats för bemannings-, verksamhetsplanering och budgetarbetet mellan parterna på den SKLövergripande nivån. Formerna appliceras även på enhets- och gruppnivå. I årliga avstämningsmöten från och med 2013 utbyts goda exempel på samverkan som genomförts vid de olika enheterna. Polissamordningen Den pågående omorganisationen inom hela polisen innebär ett stort förändringsarbete. Förberedande arbete, som exempelvis deltagande i övergripande centrala avstämningsmöten och interna dialoger kring omorganisationen, har inletts. Koppling mellan mål och löneprocess Vårt gemensamma arbete att integrera mål och löner har gett utdelning. Att utarbeta individuella målplaner, med koppling till verksamhetens mål, har under året blivit en allt mer etablerad modell för den individuella lönesättningen. Att i prestationen även bedöma och utgå från konkreta verksamhetsinriktade mätetal upplevs som ett bra verktyg av både lönesättande chefer och medarbetare. Vi har hållit den partsgemensamma målsättningen att följa tidsplanen för löneprocessen. Lönepolicy Under året har vi i samverkan utarbetat ett nytt, bättre dokument rörande lönebildning. Löneprocessen har blivit en naturlig och integrerad del i vår årscykel för verksamhetsplanering. Mångfald och likabehandling Vi har utvecklat en modell på individnivå för lönejämförelse ur ett genusperspektiv. Under 2013 har denna tillämpats vid 6 tillfällen och resulterat i 3 åtgärder gällande lön. Inför lönerevision 2013 har prioriteringar gjorts bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom har en övergripande strukturell lönekartläggning ur ett genusperspektiv påbörjats med hjälp av en metod som kallas BESTA-vägen. En ny treårig mångfalds- och likabehandlingsplan har utarbetats. I planen lägger vi vikt på att internt utveckla kunskap och medvetenhet om likabehandling samt att fortsatt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid lönesättning. Medarbetarundersökning 2013 För fjärde gången sedan år 2005 genomfördes den polisgemensamma medarbetarundersökningen. 86 procent (247 personer) av SKLs medarbetare svarade på enkäten. Resultaten har partsgemensamt bearbetas på olika nivåer. Under hösten fastställdes den SKL-övergripande handlingsplanen och de områden som prioriterades att arbeta med fram till 2016 är utveckling, information, ersättning, påverkan/samverkan och arbetstakt/krav. Arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv I början av året gavs en utbildning om stress för alla chefer, arbetstagarorganisationerna och skyddsombud. Utbildningen som hölls av PREVENT utmynnade i ett samtalsverktyg som chef och medarbetare kan använda vid upplevelse av stress. Personaldirektören har därefter deltagit i gruppmöten på enheterna för att föra en dialog kring stress och samtalsverktyget. Under hösten inbjöds alla medarbetare att delta vid en föreläsning om stress. Dessutom hölls ytterligare en föreläsning i ämnet för chefer, skyddsombud och arbetstagarorganisationer. Den sammanlagda sjukfrånvaron blev för 2013 totalt 2,7 procent. PERSONAL 2014 Målsättningen med arbetet inom personalområdet inför 2014 är att omhänderta och driva frågeställningar i polisorganisationens pågående omorganisationsprocess Polissamordningen 2015 slutföra arbetet med frågeställningar kring den psykosociala arbetsmiljön fullfölja de planerade aktiviteterna i handlingsplan utifrån 2013 års medarbetarundersökning. Vi inom personal arbetar med både strategiska och praktiska frågor inom personalområdet som stöd för verksamheten. året har arbetet varit 2013Under inriktat på att stärka samverkansprocessen inleda arbete med anledning av polissamordningen 2015 koppla verksamhetsmål och löneprocess utarbeta handlingsplaner utifrån årets medarbetarundersökning arbeta förebyggande med frågor kring den psykosociala arbetsmiljön. Forskarubildning 4% 59% Högskoleutbildning >3 år 24% Ej högskoleutbildning 13% Högskoleutbildning >3 år Utbildningsgrad bland anställda på SKL. Maria Öryd, t.f. personaldirektör. 40 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

23 EKONOMI Medarbetarnas förståelse och delaktighet är grundstenar för att nå våra mål SKL har under 2013 totalt sett haft en ökning av kostnaden per ärende med ca12 procent jämfört med föregående år (exklusive personärenden har kostnaden per ärende minskat med drygt 7 procent). Att kostnaden per ärende totalt ökar beror på den kraftiga minskningen av personärenden som skett under året. Vi har lyckat uppnå en ökning av produktiviteten gällande undersökningsärenden och att omhänderta en förhållandevis stor ökning av ärendevolymen på ett flertal områden, samtidigt som ett antal strategiska satsningar inom prioriterade utvecklingsområden pågår. De aktiviteter vi genomför koncentreras till att öka flödeseffektiviteten i verksamheten och sänka handläggningstiden, vi kommer då även att få en ökad produktivitet. Målsättningen är att genom en ökad flödeseffektivitet minska antalet öppna ärenden och sänka våra handläggningstider. Det kommer i sin tur att generera produktivitetsförbättringar och ett ökat kostnadsmedvetande. Vi kan då frigöra utrymme för en ökad utveckling av nya tekniker och områden som totalt sett kan öka effekten av vårt arbete i rättsväsendet. Arbetet med att öka medarbetarnas delaktighet och engagemang i både planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi har fortsatt, och under året har Lean-arbetet fortsatt. Lean är för oss inte enbart rationaliseringsarbete, utan innebär en förändring av vår kultur, där ledarskap och medarbetarskap i grunden förändras; det vill säga ett nytt sätt att arbeta och tänka. Lean handlar om att förändra vårt sätt att driva, leda och utföra verksamheten. Det är ett paradigmskifte som ställer stora krav på övertygelse och engagemang, både inom verksamhetens ledning och hos medarbetarna. Många effekter tar tid att nå, vilket kräver uthållighet. Det är viktigt att inse att det handlar om en långsiktig förändring med ständiga förbättringar, och att man aldrig blir färdig. En hög grad av delaktighet och samverkan ger förutsättningar för en fortsatt effektivisering av verksamheten. Kommentarer till resultaträkningen År 2013 uppgick verksamhetens intäkter i resultaträkningen till totalt 264,5 miljoner kronor, vilket är samma nivå som föregående år. Intäkter av anslag uppgick till 240,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljoner kronor. Intäkter från avgifter och andra ersättningar uppgick till 10,6 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,1 miljoner kronor. Övriga intäkter minskade med 1,3 miljoner kronor till 3,9 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader var totalt sett oförändrade under året. Kostnaderna för personal ökade med 5,7 miljoner kronor inklusive löneökningar. Övriga driftskostnader minskade med 4,3 miljoner kronor. Kostnader för lokaler minskade med 2,0 miljoner kronor, varav hyreskostnaden minskade med 1,5 miljoner kronor, kostnaden för elektricitet var minskade med 0,1 miljoner kronor och kostnaderna för underhåll av lokaler ökade med 0,1 miljoner kronor. Övriga lokalkostnader var i stort sätt oförändrade. Sammantaget har personalkostnaderna ökat under året beroende på och löneökningar Driftskostnaderna har minskat med anledning av en minskad ärendeproduktion gällande personprover. Antalet personprover minskade med tjugosex procent, avslutade ärenden exklusive personprover, ökade totalt sett med elva procent. Ökningarna har till största delen skett inom narkotikaområdet och inom områdena dokument-, sedel- och IT-undersökningar. Även inom delar av kemi- och teknikområdet har antalet avslutade ärenden ökat. Antalet inkomna ärenden minskade totalt med cirka tio procent jämfört med föregående år, inkomna ärenden exklusive personprover ökade med sju procent. De finansiella kostnaderna har med anledning av ett lägre ränteläge under året varit 0,3 miljoner kronor lägre än föregående år. Billy Edquist, ekonomidirektör och Liselotte Hjulin, ekonom. Finansiering Verksamheten vid SKL finansieras till största delen av anslagsmedel från Rikspolisstyrelsen. Till detta kommer inkomster från fakturering för bland annat uppdragsutbildningar (i huvudsak riktade till Polisen) och uppdragsärenden från andra än rättsväsendets myndigheter. Anslagstilldelningen för 2013 uppgick till 247,2 miljoner kronor, vilket tillsammans med övriga intäkter medförde att den totala intäkten i verksamheten blev 267,9 miljoner kronor. De totala kostnaderna uppgick under året till 261,3 miljoner kronor vilket innebar ett överskott på 6,6 miljoner kronor. Kommentarer till balansräkningen De bokförda tillgångarna uppgick vid utgången av 2013 till 94,5 miljoner kronor. Drygt cirka 58 procent av dessa utgörs av materiella anläggningstillgångar. I samband med flytten Resultaträkning Belopp i tusen kronor Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Koncerninterna intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Koncerninterna kostnader Ej omförd reavinst-/förlust Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL 0 0 Balansräkning Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Varulager med mera Fordringar Periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Kassa och bank År avrundat Belopp i tusen kronor År avrundat Summa tillgångar Kapital och skulder Myndighetskapital Avsättningar Skulder med mera Periodavgränsningsposter Rapposteringsdifferens RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING till Garnisonsområdet 2001 och den nya tillbyggnaden 2006, finansierades ett antal anpassningar av husen med lån. Vid utgången av 2013 var dessa anpassningar totalt bokförda till 19,7 miljoner kronor. Årets anskaffning av nya anläggningstillgångar bestående av olika instrument och installationer uppgick till 14,84 miljoner kronor, och vid utgången av året uppgick det bokförda värdet för dessa till 28,8 miljoner kronor. Majoriteten av investeringarna i anläggningstillgångar finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Dessa lån uppgick vid utgången av 2013 till 54,1 miljoner kronor. Varulagret har minskat med 0,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Resultat- och balansräkningen visar värden enligt SKL:s bokföring per utgången av Hänsyn har inte tagits till omföringar som sker på central nivå i samband med sammanställningen av Polisens gemensamma bokslut. År avrundat År avrundat Summa kapital och skulder SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

24 PUBLIKATIONER OCH VETENSKAPLIGA ARTIKLAR DELTAGANDE I KONFERENSER Vetenskapliga artiklar R. Ansell, Internal quality control in forensic DNA analysis. Accreditation and Quality Assurance 18, 2013, J. Hedman, R. Knutsson, R. Ansell, P. Rådström, B. Rasmusson, Pre-PCR Processing in Bioterrorism Preparedness: Improved Diagnostic Capabilities for Laboratory Response Networks. Biosecurity and Bioterrorism: Biodefense Strategy, Practice, and Science 11, 2013, S87-S101. J. Hedman, P. Rådström, Overcoming inhibition in real-time diagnostic PCR. Methods in Molecular Biology 943, 2013, J. Hedman, M. Lövenklev, P. Wolffs, C. Löfström, R. Knutsson, P. Rådström: Pre-PCR processing strategies. In: PCR Technology, Current innovations. Edited by Nolan T, 3rd edn: CRC Press, Boca Raton, USA; J. Hedman, J. Skiby, R. Knutsson, A. Nordgaard, A. Blomström, O. Karlsson, P. Rådström: Academic courses and workshops, ISBN ; K. Norell, K. Brorsson, P. Bergström, A. Rice, V. Natu, The effect of Image Quality and Forensic Expertise in Facial Image Comparisons. Journal of Forensic Sciences, L. Norén, R. Hedell, R. Ansell, J. Hedman, Purification of crime scene DNA extracts using centrifugal filter devices. Investigative Genetics 4, 2013, 8. B. Rasmusson, C. Vahlberg, J. Hedman, T. Ottinger, A. Lindström, M. Forsman, M.G. Andersson: Forensic response plan and improved forensic sampling and DNA analysis. CWA 15793, ISBN ; S. Tilling, B. Cardell, Latest trends in Sweden and a discussion about mysterious frauds. Keesing Journal of Documents & Identity, Annual Report Identity Management : Passport Design and Development. C. Vahlberg, Improved CBRN preparedness and response through teamwork and knowledge sharing, Biosecurity and Bioterrorism: Biodefense Strategy, Practice and Science, 2013, Volume 11, Supplement 1, S45. Externa rapporter 4.3 Forensic response plan and improved forensic sampling and dna analysis 6.1 Academic courses and workshops 2013:01 Taktisk manual för brandundersökningar i Norden Conny Ohlsson, Kemi- och teknikenheten Interna rapporter 2013:01 Internal Quality Control in Forensic DNA Analysis Ricky Ansell, Biologienheten 2013:02 Nytt arbetssätt Riskmaterial Per Lundquist, Ann Liljebäck, Kjell Fager, Niklas Hägerström och Suzan Hannouche, Droganalysenheten 2013:03 Årsrapport 2012 DNA-registerverksamheten Anna Granlund, Karin Hedberg, Christina Widén och Lars Andersson, Biologienheten 2013:04 SYREN - Bakgrundsundersökningar för automatisk utvärdering Sten Jonson, Andreas Carlsson, Anna Stenfeldt Hen nings, Marie Wetterhall, Droganalysenheten 2013:05 FIC test 2012 Fredrik Eklöf, Dokument- och informationsteknikenheten 2013:06 Relevanta omständigheter - inverkan på resultatut värderingen vid bildjämförelser Peter Bergström, Dokument- och informationsteknikenheten 2013:07 UV-reflextion, Marcus Andrae, Dokument- och informationsteknikenheten 2013:08 Kontaminering av amfetaminmaterial förvarade i plastpåsar Kjell Andersson, Droganalysenheten 2013:09 Identifiering av biprodukter relaterade till fluoramfe tamintillverkning Kjell Andersson, Droganalysenheten 2013:10 Validering av X-Ways Forensics Theodoros Tachos, Klara Eklund, Peter Bergström Dokument- och informationsteknikenheten 2013:11 Validating PIA, Puzzler and Adroit Theodoros Tachos, Klara Eklund, Peter Bergström Dokument- och informationsteknikenheten 2013:12 Cannabis och inomhusodlingar av cannabis Intern version Maria Wallberg, Ingrid Areskoug, Åsa Klasén, Droganalysenheten 2013:13 Cannabis och inomhusodlingar av cannabis Publik version Maria Wallberg, Ingrid Areskoug, Åsa Klasén, Droganalysenheten Examensarbeten Johannes Markström, 3D Position estimation of a Person of Interest i Multiple Video Sequences: People Detection. Examensarbete vid Linköpings universitet, Victor Johansson, 3D Position estimation of a Person of Interest i Multiple Video Sequences: People of Interest Recognition. Examensarbete vid Linköpings universitet, Weine Drotz från SKL, 2:a från höger, besökte i oktober det kinesiska laboratoriet Beijing Forensic Institute och föreläste bland annat om blodbildsanalys. Konferenser, seminarier etc. Under 2013 har vi från SKL deltagit aktivt i samt föreläst vid flera internationella konferenser, seminarier och möten: Working Group on Information Exchange and Data Protection, Bryssel. Exchange of DNA data under the Prüm Decision and the related post-hit procedure, Haag Fagdag, Nasjonalt ID-senter, Oslo. Projektmöte STEOFRAE M1, Haag. FORSTAT Workshop and Research meeting, Krakow. Beijing Forensic Institute, Beijing. The fabrics of bloodstain course, Nieuw-Vennep. ETHG WG, Haapsalu, Estland. 7th International DNA Users Conference for Investigative Officers, Lyon Future trends in forensic DNA technology, Helsingfors. INTERPOL Firearm Forensics Symposium, Canada. Working Group on Information Exchange and Data Protection, DAPIX, Bryssel. 9th European CODIS User Conference, Bratislava. 44th EDNAP meeting, Bratislava. 45th EDNAP meeting, Aten. IFC, Immigration Fraud Conference Conference on Forensic Science Quality. Betygsnämnd vid doktorsdisputation, ESC, Lausanne. Projektet AniBioThreats slutkonferens, Bryssel. ISO-arbetsgrupp, Sydney. Finska och svenska DNA-samarbetet, Linköping. Nordiska blodbildsgruppen, Kongsvinger. Teknisk bedömarkurs, London. På ENFSI Marks WG, SP/TM, möte i Bled, Slovenien, bidrog SKL med följande postrar: The missing link- Estimation of likelihood ratios in a case concerning physical match of plastic bags. Ekberg K., Elmqvist J. and Jonasson L. Same but different manufacturing features in screwdrivers Bahlmann K., Ledin M. and Westberg V. 44 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

25 SUMMARY IN ENGLISH SKL is aming to be one of the world s leading forensic laboratories 2013Our operations in 2013 demonstrated our total customer focus and our participation in the development of a single police authority. Shorter investigation times Our efforts to reduce investigation times have had a positive effect in a number of areas: narcotics, documents, bank notes, digital evidence, fire, fingerprints and DNA evidence in volume crimes. A number of factors determine how long a specific case takes to investigate, including the type of crime involved, and whether or not the forensic investigations themselves are time-consuming. For more information about investigation times, please see page 16. Operational and laboratory procedures for handling hazardous substances The Operational procedures and Laboratory procedures projects are carried out in collaboration with FOI, SLV and RPS, with the aim of ensuring that SKL has the operational capability to handle CBRNE events from a forensic perspective. For more information about the projects, please see page 19. Support system for automatic identification and assessment of narcotics The Drugs Analysis Unit is in process of developing a support system which will allow it to carry out the automatic identification and assessment of certain types of narcotics. The same support system will also replace the Excel-based calculation software used by the Biology Unit in DNA-related activities. For more information about automatic identification, please see page 10. International interest in results evaluation SKL s work with results evaluation has helped give this area greater prominence on the international agenda. For more information about this work, please see page 9. Quick analysis results for DNA database swabs SKL s digitised and semi-automatic process for analysing swabs against the DNA database provides the Police with analysis results within a few days. For more information about DNA-related activities, see page 20. SKL is a national organisation forensics expert agency which develops and meets the needs of the judicial system for forensic expertise within our areas of responsibility, in consultation with the judicial authorities. As an impartial expert agency, SKL s principal task is to carry out investigations in criminal cases on behalf of the judicial authorities. Independent agency SKL is an independent service financed through subventions and operating under the auspices of Rikspolisstyrelsen (the Swedish National Police Board). This makes us organisationally part of the police as an expert agency working in close partnership with the various police authorities. SKL holds ISO/IEC accreditation for the majority of the investigations it carries out, as well as ISO/IEC accreditation for fire scene investigations. Staff with guaranteed specialist expertise Our staff are not police officers, but are specialists in their own areas. Most of them have academic qualifications, supplemented by extensive in-house training. We use our competence assurance system (Expertise Development Qualification) to ensure that staff at different levels have the appropriate skills to perform their individual tasks. An integral part of the judicial system The majority of forensic investigations are carried out on behalf of the judicial system police, public prosecutors and courts in criminal cases. In addition, we accept assignments, i.e. investigations carried out on behalf of individual customers, such as insurance companies and private individuals. Examples of regularly recurring assignments include the structural analysis of new designer drugs and the analysis of handwriting on behalf of the Icelandic judicial system. Fees are charged for assignments outside the judicial system. National and international player in forensics SKL is also involved in research, development, information, training and the provision of support and services across the full spectrum of forensic investigation. The work carried out primarily via the ENFSI working groups, the European Network of Forensic Science Institutes, has ensured a prominent international role for SKL. Committed, efficient and available Our work at SKL is imbued with the fundamental values of the Swedish Police. This means that, in carrying out our assignments, we are: Committed showing responsibility and respect. Efficient with respect to results and development. Available to the general public and each other. 46 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2013

26 Swedish National Laboratory of Forensic Science SKL SUMMARY IN ENGLISH Director Chef Breath Alcohol Group Facts Number of employees: 307 Full-time equivalents: 270 Number of assignments: Budget: skr Acreditering: ISO 17020, Senior Management Administration Administrative Service Number of staff: 34 Case Work Administration Staff Officers IT Administration Biology Number of assignments: 55,385 Number of staff: 83 Document and Information Technology Number of assignments: 2,153 Number of staff: 43 Drugs Number of assignments: 33,667 Number of staff: 58 Serious Crime 1 Questioned documents Drugs 1 Serious Crime 2 Forensic IT Drugs 2 Volume Crime Forensic Audio and Digital Imaging Instrumental Analysis DNA Extraction Chemistry and Technology Number of assignments: 4,894 Number of staff: 77 Environment, Flammables and Oil Chemistry Fingerprints DNA Typing and DNA Database Marks and Technical Fire Firearms Organization of the Swedish Police Swedish Government Ministry of Justice National Police Board (RPS) Swedish Security Service Swedish National Laboratory of Forensic Science SKL National Criminal Police 21 Police Authorities Linköping

27 SKL är en nationell forensisk expertmyndighet som i dialog med rättsväsendet utvecklar och tillgodoser dess behov av forensisk expertis inom de ämnesområden myndigheten ansvarar för. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Linköping, tel vxl skl@skl.polisen.se,