Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Transkript

1 Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 1

2 Innehåll Chefen ha Chefen har ordet 2 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 4 Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus 6 SKL och det svenska EU-ordförandeskapet 8 Undersökning och analys 9 Ärendeutveckling Produktion av ärenden under 11 Stöd och service 12 Forskning och utveckling 14 Utbildning och information 16 Kvalitet och miljö 18 Internationellt samarbete 20 Biologienheten 22 Dokument- och informationsteknikenheten 24 Droganalysenheten 26 Kemi- och teknikenheten 28 Förvaltning och service 30 Personal 32 Resultat- och balansräkning 34 Ekonomi 35 Artiklar och deltagande i konferenser 36 Swedish National Laboratory of Forensic Science SKL 38 Fotografer: Marcus Andrae: Fotografier på fram- och baksida, samt sidorna 9, 10, 13, 14, 17, 18, 19, 23, 25, 27, 29, 30 och 31. Johan Palm: Fotografi på sidan 7. Leif Wetterström: Fotografier på sidorna 3, 33 och 35. Johnny Bengtsson: Fotografi på sidan 36. Europeiska kommissionen i Sverige ( press_services/audiovisual/flaggor_sv.htm): Fotografi på sidan 8. Government Analyst Department, Colombo, Sri Lanka: Fotografi på sidan 20. SSFRC (State Scientific Forensic Research Centre of the Ministry of Internal Affairs of Ukraine): Fotografi på sidan 21. Rätt kvalitet och kompetens i den forensiska processens samtliga delar är avgörande för den tekniska bevisningens trovärdighet. Brottsligheten är idag, och kommer, med all sannolikhet, även i framtiden, att fortsätta vara, ett allvarligt samhällsproblem. Rättsväsendets behov av en tillgänglig och kvalitetssäkrad kriminalteknik kommer därmed också att vara bestående. I takt med att samhällsresurser satsats för att minska brottsligheten och öka brottsuppklarningen, har belastningen på SKL under en lång följd av år också ökat när det gäller undersökningsärenden. Detta gäller framför allt de stora volymområdena narkotika och DNA. År blev i detta avseende ett trendbrott, då vi kunnat konstatera att antalet begärda undersökningar i brottmålsärenden minskade något jämfört med tidigare år. Att efterfrågan inom ett visst undersökningsområde planar ut och stabiliseras är i och för sig naturligt. Det var dock något oväntat att det skedde för de ovannämnda områdena vid den här tidpunkten med hänsyn till de satsningar som genomförts för rättsväsendet, och då i synnerhet för att öka insatserna mot de så kallade mängdbrotten. Det är en viktig framgångsfaktor att så många brottsaktiva som möjligt finns i fingeravtrycks- och DNA-registren. Detta förbättrar nämligen förutsättningarna för en ökad brottsuppklarning genom att eventuella träffar kan användas både som spaningsinformation i utredningsskedet och/eller som bevis vid en rättegång. Det är därför glädjande att antalet undersökta personprover som kan läggas in i DNA-registret fortsätter att öka. Vid årets slut innehöll DNAregistret tillsammans med Utredningsregistret ca DNA-profiler, medan det i Spårregistret fanns ca DNAprofiler. Redigering och layout: Ann-Louise Flisbäck 2

3 r ordet Den internationalisering som varit så självklar inom många områden börjar nu också bli märkbar inom rättsväsendet. Det finns ett tydligt behov av en större samverkan och en anpassning av rättsväsenden länder emellan för att kunna lösa brott, vilket naturligtvis får konsekvenser även inom det forensiska området. Det svenska ordförandeskapet inom EU har inneburit ett utmärkt tillfälle att driva frågor som syftar till en ökad harmonisering av arbetssätt och gemensamma kvalitetskrav för att underlätta utbyte av analysresultat, samt öka tilltron till dessa. Ett konkret resultat under ordförandeskapet, var det svenska initiativet (som SKL arbetat mycket aktivt med) om ackreditering av DNA- och fingeravtrycksverksamheten, som sedermera resulterade i ett nytt EU-direktiv. Direktivet är det första steget för att fastställa en lägsta nivå för den forensiska verksamheten i Europa. Det absolut viktigaste europeiska samarbetsorganet för forensiska laboratorier är European Network of Forensic Science Institutes, ENFSI. Från att ha startats av en handfull laboratorier i västra Europa, däribland SKL, har det utvecklats till en närmast heltäckande organisation för de europeiska forensiska laboratorierna som inte enbart är inriktade på rättsmedicin och/eller rättskemi. Den stora förändringen under består i att EU har gett ENFSI monopolstatus. Detta innebär att EU-kommisionen har identifierat ENFSI som den enda existerande organisation som finns för de forensiska laboratorierna i Europa. EU är därmed beredd att öronmärka medel för att utveckla verksamheten inom detta område. SKL:s långvariga engagemang i ENFSI ger oss nu unika möjligheter att påverka inriktningen i det pågående arbetet. Ett exempel på ett viktigt område som vi kommer att driva är en vetenskapligt grundad resultatvärdering för att kunna göra graderade slutsatser. Under publicerades också en rapport 1 från National Research Council of the National Academies, som innehåller en ordentlig genomlysning av den kriminaltekniska verksamheten i USA, samtidigt som den blottlägger ett antal brister inom den forensiska vetenskapen. Nu kan visserligen inte förhållandena i USA helt jämnställas med de europeiska, men i rapporten understryks ändå ett antal faktorer på generell nivå som i vissa avseenden mycket väl kan appliceras även hos oss. I sammanfattningen framhålls att tilliten till den kriminaltekniska bevisningen i en rättegång måste vila på två fundamentala faktorer: Ett fullgott kvalitetssystem som säkerställer att alla analyser av bevismaterial genomförs på ett vetenskapligt och tillförlitligt sätt och en kompetens hos dem som arbetar inom en forensisk disciplin att utföra en resultatvärdering som ger rättsväsendet underlag för rätt bevisvärde. Ett fullgott kvalitetssystem innebär i detta hänseende att ett foren- Laboratoriechef Tore Olsson. siskt undersökningsområde måste baseras på en tillförlitlig vetenskaplig metodik som har kapacitet för en noggrann analys. Den som praktiserar en viss forensisk disciplin ska ha kompetens och integritet för att kunna göra en tolkning som är fri från direkta fel, partiskhet, och som baseras på en välgrundade metodik och robusta standardförfaranden. En förutsättning för en väl fungerande demokrati är rättssäkerhet. Eftersom teknisk bevisning numera är ett väsentligt inslag i rättsprocessen ställer detta höga krav på hanteringen i alla led i den forensiska processen; från spårsäkringen vid en brottsplatsundersökningen till laboratorieanalyserna vid SKL. Att till fullo möta den uppgiften är den utmaning som jag och mina medarbetare dagligen ställs inför. Min uppgift är att leda och utveckla verksamheten så att personalen vid SKL har rätt förutsättningar för att hantera detta uppdrag. Denna årsredovisning hoppas jag ger dig som läsare en möjlighet att själv bilda dig en uppfattning om SKL är kompetent för den uppgiften. För min egen del är jag i trygg förvissning om att vi genom vårt lagarbete vid SKL har lagt en stabil grund för framtiden. 1 National Research Council of the National Academies (): Strengthening Forensic Science in the United States: A Path Forward. The National Academies Press. Washington D.C. United States of America. 3

4 Statens kriminalteknis SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. SKL förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, och framförallt har vi välutbildade medarbetare med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC för merparten av de undersökningar som vi utför. Forskning och utveckling Undersökning och analys Verksamhetsområden Vid SKL arbetar vi även med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes), har gett oss en framskjuten internationell placering. Utbildning och information Stöd och service Självständig myndighet SKL är en anslagsfinansierad och självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen. Vi ingår i därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med de olika polismyndigheterna. Våra medarbetare är dock inte poliser, utan specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst någon form av akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställer vi att medarbetare på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs för rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utför vi uppdragsärenden, det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare. Ett exempel på regelbundet återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Linköping Tel , Fax skl@skl.polisen.se, 4

5 ka laboratorium SKL Korta fakta om SKL Statens kriminaltekniska laboratorium SKL är beläget på Garnisonen i Linköping. Antal anställda: cirka 285 personer fördelat på fem enheter samt en stab. Könsfördelning: 32 procent män, 68 procent kvinnor. Medelålder: 44 år Antal ärenden totalt: Kemi- och teknikenheten Verksamhetsfält: Klassisk kriminalteknik, det vill säga fingeravtryck, fibrer, skospår, vapen, inbrottsverktyg, brand, färger med mycket mera. Antal ärenden: Antal medarbetare: 68 Dokument- och informationsteknikenheten Verksamhetsfält: Olika typer av informationsbärare, från handstil och dokument till datorer. Antal ärenden: Antal medarbetare: 36 Förvaltning och service Verksamhetsfält: Frigör tid till den operativa verksamheten genom att ge support inom IT, personal, ekonomi, diarieföring, arkivering, utbildning och övrig administration. Antal interna administrativa ärenden: Antal medarbetare: 33 Droganalysenheten Verksamhetsfält: Narkotikaoch dopningsbeslag, gifter, illegal alkohol samt bevisinstrumentet för alkoholutandningsprov, Evidenzer. Antal ärenden: Antal medarbetare: 61 Biologienheten Verksamhetsfält: DNA-analyser i brottmål samt hantering av DNA-registren. Antal ärenden: Antal medarbetare: 73 5

6 Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus SKL:s roll i rättskedjan är att stötta rättsväsendet när det gäller resultatvärdering som rör den tekniska bevisningen. Från och med 2008 har vi antagit en teoretisk modell det logiska synsättet för resultatvärderingsprocessen. Med denna modell som grund vill vi förtydliga slutledningsprocessen och slutsatsen i sakkunnigutlåtanden så att dessa blir mer transparenta för både uppdragsgivare och användare. Målsättningen är en transparent och vetenskapligt baserad resultatvärdering i form av graderade slutsatser som tydliggör hur vi tolkar och presenterar värdet av undersökningsresultat på ett objektivt och opartiskt sätt. Detta ska underlätta för hela rättskedjan att sätta undersökningsresultat från SKL i sitt rätta sammanhang, samt vara en garant för att resultatet i slutänden får sitt rätta bevisvärde. Hur går det till när ett ärende kommer in för undersökning hos SKL? Uppdragsgivaren skickar in undersökningsmaterial och beskriver frågeställningen i sin begäran om undersökning. Våra handläggare diskuterar material, metoder och möjligheter relaterade till frågeställningen med varandra, och vid behov även med uppdragsgivaren. Utifrån detta formuleras dels en huvudhypotes, dels en alternativ hypotes. Huvudhypotes och alternativ hypotes Huvudhypotesen beskriver ett scenario eller förutsättningar utifrån uppdragsgivarens frågeställning i ärendet t.ex.: Adressen har skrivits av person P. Den alternativa hypotesen beskriver ett annat scenario som är en motpol till huvudhypotesen t.ex: Adressen har skrivits av en annan person. Mot dessa hypoteser värderas sedan resultaten från undersökningen. Resultat och resultatvärdering Resultat är kort och gott alla observationer man gör utifrån bevismaterialet oavsett om det handlar om okulära observationer eller rena analysresultat (analyssvar). Varje observation testas var för sig mot de uppställda hypoteserna där en värdering görs av hur starkt resultaten talar för eller emot respektive hypotes. Det som ligger till grund för värderingen är insamlade data, kunskaper, beprövad erfarenhet och vetenskapliga rön. Med hjälp av en beräkningsmodell omformar forensikern sedan bedömningarna av resultaten till resultatvärden. Resultatvärdena kan i vissa fall kombineras, och kan då stärka eller försvaga varandra. Det bedömda resultatvärdet översätts till en grad på vår niogradiga utlåtandeskala (se sidan 9). Varje grad på utlåtandeskalan beskriver sannolikheten att erhålla undersökningsresultaten om en viss given huvudhypotes är sann, ställd mot sannolikheten att erhålla resultaten om det istället är den alternativa hypotesen som är sann. Från källnivå till aktivitetsnivå Traditionellt har SKL i sina utlåtande oftast svarat på frågor om ursprung, dvs. vi har uttalat oss på den så kallade källnivån. Exempel: Flera glasbitar påträffas i den misstänktes jacka. Sannolikheten för resultaten av glasundersökningen kan då bedömas mot ett hypotespar på källnivå: Huvudhypotes: Glasbitarna kommer från det krossade fönstret. Alternativ hypotes: Glasbitarna kommer från ett annat glasföremål. Lyfter man frågeställningen en nivå till aktivitetsnivå (dvs. att en händelse eller en aktivitet har begåtts) bedöms sannolikheten för resultaten från glasundersökningen mot ett hypotespar på aktivitetsnivå: Huvudhypotes: Den misstänktes jacka var i nära anslutning till den aktuella glasrutan när denna krossades. Alternativ hypotes: Den misstänktes jacka har inte varit i nära anslutning till den aktuella glasrutan när denna krossades. Vår ambition är idag att oftare svara på frågor om en aktivitet eller händelse, på den så kallade aktivitetsnivån. Vi vill således pröva resultaten mot ett hypotespar på aktivitetsnivå. Vår uppfattning är att det i många fall ger ett bättre stöd i rättsprocessen än svar på källnivån. Vid svar på källnivå vägs endast egenskaper i själva glaset in (tjocklek, brytningsindex, färg etc.). På aktivitetsnivå kan även värderas antal partiklar, vilken storlek partiklarna har, och var exakt de har anträffats. Denna sakkunskap används inte i värdering på källnivå, men tillför ett mervärde i rättsprocessen. Vad uttrycker SKL:s slutsats och gradskala? Slutsatsen är en värdering av erhållna resultat i relation till respektive hypotes. Ibland kan flera undersökningsresultat kombineras, och ger då en sammanvägd slutsats. Ibland måste resultaten värderas var för sig och slutsatsen för varje resultat redovisas var för sig. Graden anger hur mycket mer (positiva grader) eller mindre (negativa grader) sannolikt det är att erhålla undersökningsresultaten om en viss given huvudhypotes är sann jämfört med om den alternativa hypotesen är sann. 6

7 SKL:s grupp i bevisvärdesprojektet (fr.v): Jenny Elmqvist, Inger Wistedt (projektledare), Niklas Adolfsson, Jane Palmborg, Anders Nordgaard, Lars Jaeger, Weine Drotz, Siw Sullivan och Tobias Höglund. SKL bedömer alltså inte om en hypotes eller ett scenario är sann eller inte, utan istället värderar vi sannolikheten för att erhålla ett visst resultat om en definierad hypotes är sann. Fördelen med en enhetliga skala och ett logiskt synsätt Oavsett vilken undersökning som gjorts på SKL ska slutledningsprocessen bakom varje utlåtande vara en och samma för hela SKL. Exempelvis ska resultatvärden för en handstilsundersökning och en skoavtrycksundersökning vara harmoniserade så att Grad +2 lika starkt pekar mot den aktuella hypotesen. SKL gör resultatvärderingen av erhållna undersökningsresultat domstolen gör bevisvärderingen Många pekar på betydelsen av tekniska bevis i rättsprocessen. Det är dock viktigt att framhålla att teknisk bevisning bara utgör en del av grunden för rättens bevisvärdering. SKL:s slutsatser erhåller sitt bevisvärde i rättssalen genom att de värderas och kombineras med andra utredningsfakta i ärendet. Styrkan på vår gradskalan är därför inte ensam avgörande faktor för vilket bevisvärde resultatet har i det aktuella fallet. Grad +1 i en utredning kan ha avgörande betydelse i kombination med andra uppgifter, medan Grad +3 i ett annat ärende kanske bara bekräftar ett redan känt sakförhållande. SKL:s bevisvärdesprojekt SKL har arbetat med att utveckla en gemensam slutledningsmetod sedan år 2001 då vi satte samman en första bevisvärdesgrupp som tog fram en gemensam utlåtandeskala för myndigheten. I januari 2008 antog vi det logiska synsättet som gemensam teoretisk modell för resultatvärderingsprocessen. Syftet med det nuvarande bevisvärdesprojektet är att ge våra medarbetare förbättrade förutsättningar att i enlighet med den logiska principen tolka värdet av sina undersökningsresultat på ett objektivt, opartiskt och enhetligt sätt, och därefter muntligt och skriftligt kunna förklara slutledningsprocess och slutsats så att dessa blir transparenta och tydliga för rättsväsendet. Syftet med detta är att i slutänden uppnå ett optimalt bevisvärde. Medlemmarna i projektgruppen arbetar bl.a. med att lämna förslag till intervall för de resultatvärden som ligger till grund för respektive utlåtandegrad i vår utlåtandeskala, samt att planera och genomföra aktiviteter som syftar till att kalibrera skalan så att den används på samma sätt av alla. Gruppen arrangerar också föreläsningar och tar fram utbildningsmaterial på olika nivåer för våra medarbetare, samt informerar uppdragsgivare om SKL:s resultatvärdering. 7

8 SKL och det svenska EUordförandeskapet Under Sveriges ordförandeskap i EU hösten har medarbetare från SKL deltagit i olika arbetsgrupper i Bryssel. SKL har bidragit med expertkunskap gällande ackreditering av forensisk verksamhet, DNA, narkotikaprofilering och dokumentsäkringar. Ackreditering av forensiska laboratorier Den 30 november fattade EU:s Råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) ett rambeslut (/905/RIF) om ackreditering av tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster som utför laboratorieverksamhet. Rådet anser att ackreditering av laboratorierna är ett viktigt steg mot ett säkrare och effektivare utbyte av kriminalteknisk information inom unionen, och att ackreditering också kommer att bidra till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende för validiteten i de grundläggande analysmetoder som används. Syftet med beslutet är att säkerställa att de resultat som tas fram av de ackrediterade laboratorierna inom unionen är av samma kvalitet (genom att laboratorierna ackrediterats för EN ISO/ IEC 17025) och att de därmed kan användas (på samma sätt) av rättsväsendena i alla unionens medlemsstater. Rambeslutet gäller laboratorieverksamhet som resulterar i DNA-profil och uppgifter om fingeravtryck, och de bestämmelser som anges i beslutet ska vara genomförda i medlemsstaterna om senast fyra respektive sex år. DNA Medarbetare vid SKL:s Biologienhet är aktiva medlemmar i ENFSI:s arbetsgrupp för DNA ENFSI DNA Working Group(se även sidan 23). Arbetsgruppen har under fokuserat på framtagandet av nya DNA-analyssystem med fler markörer samt att arbeta för att de nya markörerna också tillförs EU-standarden för forensiska DNA-analyser. Förslagen har riktats till EU under det svenska ordförandeskapet och frågan har drivits av Justitiedepartementet. I slutet av året beslutade EU om att utöka antalet markörer med de fem föreslagna (se även Rådets resolution 15870/09) och förändringen ska vara genomförd på alla forensiska laboratorier i EU inom två år (se även Rådets rambeslut /905/RIF). Narkotikaprofilering Vid RIF:s rådsmöte den 29 november 1 december antog Rådet slutsatserna om ett europeiskt system för profilering av narkotika. Ett införande och genomförande av ett EU-omfattande system finns sedan tidigare även medtaget i EU:s narkotikastrategi och i EU:s handlingsplan mot narkotika. Ett sådant europeiskt profileringssystem kan användas av polis i Europas medlemsstater för att bekämpa illegal tillverkning och smuggling av narkotika. Därigenom utgör systemet även ett verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Hjärtat i systemet utgörs av en forensisk profileringsdatabas (International Drugs Profiling Database IDPD) som för närvarande används av forensiska laboratorier i tio medlemsstater. Databasen gör det möjligt att på ett effektivt sätt utbyta forensiska data och information i form av forensiska länkar mellan narkotikabeslag i olika länder, vilket rapporteras till polisen i de berörda länderna. Där det är relevant kopplas även Europol in. Enligt Rådet bör en EU-databas för profilering av narkotika inrättas och drivas i nära samarbete med Europol och Europeiska kommissionen. Grunden för denna databas finns redan och har utvecklats under svensk ledning i ett antal EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt ( ). Databasen IDPD innehåller idag profiler från mer än amfetaminprover. Arbetet med profileringssystemet, i vilket databasen är en del, fortsätter nu inom ramen för det EU-finansierade projektet European Drugs Profiling System (EDPS). Efter många år med svensk projektledning tar nu Nederländerna över denna roll. I EDPS-projektet kommer systemet att expandera genom implementering av ecstasyprofilering, och förstudier på heroin och kokain kommer att genomföras (se även sidan 27). Systemet kommer även att expandera geografiskt i och med att länderna Frankrike och Schweiz ansluts till systemet. 8

9 Undersökning och analys Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de analysdata som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller även värderingar där man utifrån kunskap och erfarenhet satt in den tekniska bevisningen i sitt sammanhang (se även sidorna 6 7 om den teoretiska modellen det logiska synsättet ). Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer hos oss som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar (se även sidan 32, under rubriken kompetens). Servicetelefoner Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersökningstyper (dvs. vilka analyser som gjorts och när man beräknar att kunna återkomma med ett besked), eller få råd om spårsäkring och förpackning av bevismaterial m.m. Telefonnumren finns på Polisens intranät Intrapolis på sidan Kontakt med SKL:s enheter (sökväg: Arbetsstöd & regelverk/kärnverksamhet/kriminalteknik/undersökningar och analyser/statens kriminaltekniska laboratorium, SKL/ Kontakt med SKL:s enheter. Den SKL-gemensamma utlåtandeskalan Grad +4 Resultaten talar med visshet för att Grad +3 Resultaten talar starkt för att Grad +2 Resultaten talar för att Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att Grad 0 Frågan lämnas öppen Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att inte Grad -2 Resultaten talar för att inte Grad -3 Resultaten talar starkt för att inte Grad -4 Resultaten talar med visshet för att inte 9

10 Ärendeutveckling Antal ärenden Under har antalet begärda undersökningar från rättsväsendet stagnerat inom så gott som samtliga ärendediscipliner med undantag för personprover för registrering i DNA-registren. Detta är särskilt anmärkningsvärt när det gäller områdena DNA och narkotika. Polisen har ett särskilt uppdrag att öka andelen uppklarade mängdbrott. I detta sammanhang borde DNA vara ett självklart och resurseffektivt verktyg för att nå framgång i utredningsarbetet. Emellertid kan vi inte se någon sådan effekt i antalet begärda undersökningar. Däremot har vi en stor ökning i antalet salivtopsade personer där syftet är att registrera deras DNA-profil i DNA-registren. Detta är mycket glädjande och antalet registrerade personer i DNA-registren var vid årets slut ca personer. Det finns givetvis en gräns där de brottsaktiva personer som finns i Sverige har blivit registrerade, och målsättningen är att nå upp till den gränsen så fort som möjligt. Inom narkotikaområdet har Polisen gjort en större satsning på urinprovsscreening för att påvisa missbruk. Vi räknar med att stagnationen är tillfällig och att beslagen av narkotika kommer att öka igen, med hänsyn till Polisens mängdbrottsuppdrag Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och år 2006 beror främst på ärendetypen personärenden DNA, som infördes i samband med en ny DNA-lagstiftning den 1 januari

11 Produktion av ärenden under Typ av undersökning Inkomna ärenden* totalt år 2008 Utfört antal undersökningar** totalt år 2008 Inkomna ärenden* totalt år Utfört antal undersökningar** totalt år Handläggningstider (antal dagar, mediantider) Biologienheten DNA-spår (undersökningsuppdrag) DNA (jämförelseprover FTA) Morfologi/hår, m.m Dokument- och informationsteknikenheten Digitala bevis Handstil Urkund Droganalysenheten Gift m.m Narkotika Alkoholanalyser Utandningsalkohol Kemi- och teknikenheten Brand Fingeravtryck Kemi Verktygsspår, skoavtryck, fibrer m.m. Vapen*** TOTALT * Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller i vissa fall färre utförda undersökningar och siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar. ** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. *** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen. 11

12 Stöd och service Utifrån sin position inom polisväsendet kan SKL bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. En viktig del av detta arbete är att vi i samverkan med polisens kriminaltekniker utvecklar både metoder och rutiner som används i fält och inne på de tekniska rotlarna. Vi prövar även olika typer av kriminalteknisk utrustning och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Vi medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet. Kriminalteknisk strategi I juni 2007 presenterade Rikspolisstyrelsen (RPS) den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol. RPS ska i samverkan med oss utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd på området, och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. Man vill också i samverkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje polismedarbetares dagliga arbete. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Under har en helt ny mötesstruktur för forensiska frågor utvecklats och driftsatts det Forensiska rådet. Rådet leds av RPS och har representation från Polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen (RKP), Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket (RMV), SKL samt facklig representation. Under rådet finns fyra samordningsgrupper med följande huvudtema: grova brott, mängdbrott, urkundsfrågor och digitala medier. Till samordningsgrupperna knyts efter behov tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper för att hantera ett ämnesområde eller projekt. Som ett komplement till det Forensiska rådet träffas även cheferna vid de tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid RPS samt SKL vid två tillfällen per år. De mötesfora som nu finns syftar till att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom Polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet, som exempelvis åklagarna. Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom olika områden med syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten. SKL stimulerar även enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. Nytt under Kundenkät och kundpolicy SKL genomför regelbundet kundenkäter för att på ett strukturerat sätt tillvarata våra uppdragsgivares synpunkter på vårt arbete i syfte att ständigt förbättra oss. Under 2008 togs en handlingsplan fram efter kundenkäten som genomfördes Detta resulterade i fastställandet av en kundpolicy, ett intensifierat arbete med kartläggning av arbetsflöden och differentierade handläggningstider i ärendeverksamheten ett arbete som intensifierats under. Ny utlåtandemall SKL har tagit fram en ny utlåtandemall som baseras på att man för varje material redovisar alla de undersökningar som rör det aktuella materialet. Förslaget har varit på remiss till olika instanser i rättsväsendet under och håller nu på att införas i verksamheten. Möjlighet att lämna forensisk spaningsinformation Ett projekt som syftar till att både utreda och pröva olika möjligheter för SKL att ge information i ärenden som inte är så tillförlitlig som den information vi normalt lämnar startades och beräknas vara klart Projektet är ett samprojekt mellan SKL, RPS, RKP och storstadsmyndigheterna. Samverkan mellan SKL och Rättsmedicinalverket (RMV) SKL och RMV hade i regleringsbreven för ett uppdrag att inventera möjliga samverkansområden myndigheterna emellan. Ett flertal grupper med representanter från RMV och SKL har arbetat med frågan under hösten och resultatet föreligger i en gemensam rapport. 12

13 SKL:s nyutexaminerade generalister tillsammans med biträdande laboratoriechef Liselotte Nielsen Sundberg (fr.v.): Lars Jaeger, Ann Jangblad, Liselotte Nielsen Sundberg (biträdande laboratoriechef), Mirja Lenz Torbjörnsson, Anna Zackrisson och Siw Sullivan. Färdighetsprov Vid Polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis fotspår, DNA-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder. Vi hjälper till med rotlarnas egenkontroller genom att ta fram, sända ut och utvärdera färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt anonymt, men rotlarna får på detta sätt en möjlighet att kontrollera sin kompetens inom olika områden och kan planera åtgärder utifrån detta. Man får också ett verktyg för att avgöra om man klarar av en undersökning själv eller om man ska anlita annan expertis. Två färdighetsprov sändes ut under. Ett rörde påvisande och säkring av DNA-spår och det andra testade förmågan att säkra skoavtryck i lera. Utbildning och examination av generalistaspiranter En forensisk generalist vid SKL är en person som koordinerar de största och mest omfattande ärendena för att i slutänden avge en sammanhållen redovisning samt i de fall det går en sammanvägd analys till rättsväsendet. Den forensiska generalisten arbetar internt med att prioritera vilka undersökningar som ska utföras, samt i vilken ordning de ska ske så att en förstörande metod inte används först när flera undersökningar ska genomföras på samma material. En viktig hörnsten i arbetet är att bygga upp det nätverk för kommunikation som behövs i ett komplext ärende, såväl inom laboratoriet med berörda handläggare, som externt med uppdragsgivaren. För att bli forensisk generalist måste man uppfylla dels formella krav, dels ha vissa personliga förmågor. Formellt måste en generalistaspirant vara en examinerad forensiker, och ha flera års erfarenhet av arbete som detta, samt kunna handlägga, driva och utvärdera udda eller komplexa ärenden. Förmågor som krävs för att kunna utföra generalistarbetet är att ha en god analytisk förmåga, vara initiativrik, stresstålig och bra på att kommunicera. Dessutom krävs att generalisten är en person som litar på sina förmågor och sitt omdöme i arbetet. En forensiker som antagits som generalistaspirant internutbildas vid SKL under sammantaget två års tid. Utbildningen är spridd i tiden för att aspiranten dels ska hinna med sitt vardagsarbete parallellt med utbildningen, dels för att aspiranten stegvis ska slussas in i den nya yrkesrollen genom att hantera allt mer komplicerade ärenden tillsammans med sin generalistmentor (vilken självklart är en av våra mer erfarna forensiska generalister). Utbildningen avslutas sedan med en skriftlig, en praktisk samt en muntlig examination. Under slutfördes utbildningen för fem av våra generalistaspiranter och de examinerades med godkända resultat tidig höst. 13

14 Forskning och utveckling SKL:s forskningsorganisation med FoU-samordnare för respektive enhet samt SKL:s forskningsledare Birgitta Rasmusson (fr.v.): Rikard Gunzenheimer, Andreas Carlsson, Birgitta Rasmusson (forskningsledare), Anna Emanuelsson, Ricky Ansell och Peter Bergström. FoU-arbetet vid SKL har som syfte att öka det forensiska kunnandet och utveckla förbättrade forensiska metoder. Det innefattar metod-, verksamhets- och kvalitetsutveckling inom många olika ämnesområden. FoUverksamheten har under fått en tydligare struktur och flera nya samarbeten har inletts. till att omfatta bland annat Lunds Tekniska Högskola, Linköpings universitet, Université de Lausanne, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Umeå, Livsmedelsverket och National Bureau of Investigation Forensic Laboratory i Finland (se även separata faktarutor). SKL är en kunskapsintensiv organisation som verkar i ett ämnesfält i ständig förändring. Kontinuerlig utvärdering och utveckling av arbetsmetoder och organisation är en förutsättning för effektivitet och optimal kvalitet i den forensiska verksamheten. Vårt FoU-arbete bedrivs i linje med laboratoriets strategier och bidrar därmed till en effektiv, rättssäker och uppdragsanpassad verksamhet med rätt kvalitet. Frågeställningarna ska tydligt utgå från verksamhetens behov och resultaten ska komma den till godo. Verksamheten innefattar såväl interna projekt som samarbetsprojekt med externa parter. Under bedrevs ett drygt åttiotal FoU-projekt vid SKL, samt ett lika stort antal övriga projekt, bland annat inom kvalitets-, organisations- och utbildningsområdena. Vår forskning och utveckling bedrivs integrerat eller i nära anslutning till övrig verksamhet vid laboratoriet, och ingår som en naturlig del i verksamhetsoch budgetplaneringen. Omfattningen på FoU-projekten kan variera från någon veckas arbetstid till projekt som löper över flera år. Utvecklingsarbete kan även behövas i direkt anslutning till ett ärende. Under år har ett nytt, förbättrat system för projektplanering och uppföljning tagits i drift och utvärderats. Det nya systemet har medfört en effektivare projektverksamhet. En delvis ny FoUorganisation har också etablerats. FoUgrupper, ledda av en FoU-samordnare, finns vid samtliga enheter. FoU-samordnarna träffas regelbundet under ledning av forskningsledaren för att diskutera SKL-övergripande frågor. Samarbetet med universitet och andra myndigheter har fortsatt att ut vecklas EAFS European Academy of Forensic Sciences (EAFS) är en fast kommitté inom European Network of Forensic Science Institutes (ENFSI; se även sidorna 21 22) som hanterar forskningsfrågor. EAFS anordnar vart tredje år en internationell forensisk konferens, som år ägde rum i Glasgow. SKL deltog med totalt 20 bidrag (abstracts). Anders Nordgaard (SKL/Linköpings universitet) var inbjuden som föreläsare inom bevisvärdesområdet med föredraget Ordinal scales of conclusions for the value of evidence. Artiklar och konferensbidrag De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning under året, samt SKL:s bidrag till inter nationella konferenser (abstracts, posters med mera) redovisas på sidorna

15 Interna rapporter :01 SYREN förstudie. Utvärdering av GC-MS-analyser med fragmentvillkor Författare: Sten Jonson, Andreas Carlsson, Anna Stenfeldt Hennings, Ian Jamieson och Marie Wetterhall :02 Risker DNA-analys: Uppföljning från Författare: Christina Valgren, Charlotte Dufva, Linda Albinsson och Melina Olstedt :03 Lokalplaneringsprojekt Delprojekt fas 1 Författare: Sabine Rütten, Helene Andersson och Peter Bergström :04 3D Reconstruction of a Cuboid from a Single Image A Short Study Författare: Tobias Höglund :05 Nya Forum. Inventering av Forum inför en konvertering till Java Författare: Stig Holgersson :06 Sexualbrottsrelaterade referenser med ämnesnyckel Författare: Ricky Ansell :07 Äkthetsundersökning av analog video. En inledande studie Författare: Per Brolund, Peter Bergström och Fredrik Eklöf :08 Missfärgning av sedlar vid tvätt Författare: Carina Andersson Examensarbeten vid SKL De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola. Tre examensarbeten har lagts fram under året F. Andersson Determining Recording Time of Digital Soundrecordings Using the ENF Criterion L. Norén Forensic Low Template DNA Analysis A Comparison of Different Extraction Methods L. Ring Purification of Phychoactive Biomolecules in Plants Using Size Exclusion Chromatography 15 hsp specialarbeten i Forensisk vetenskap vid SKL : Pär Lund Ansiktsjämförelse En studie i hur bildbaserad ansiktsjämförelse kan påverkas av bildkompression och betraktningsvinkel Mikaela Cruz Delgado Från 2d-bild till 3D-ansiktsmodell En utvärdering av mjukvaror för forensisk ansiktsjämförelse Kristina Eriksson Skosulans tjocklek och dess inverkan på kroppshöjden Birgitta Andersson Relativ datering av text skriven med kulspetspenna. Analys av lösningsmedel med termisk desorption :09 Klassificeringsprojekt. Amfetamin i Östergötland Författare: Annika Sandvall, Kjell Andersson, Inger Granstam och Carina Högberg Nytt under DNA i smutsiga prover Nya metoder har utvecklats för att detektera DNA i brottsplatsspår med höga halter av s.k. PCR-hämmare. Arbetet är en del i Johannes Hedmans forskarstudier och har utförts i samarbete med professor Peter Rådström vid Lunds Tekniska Högskola. CBRNE-samarbete En fördjupad myndighetssamverkan har inletts i syfte att förbättra spårsäkring och forensisk analys av främst kemiska och biologiska strids- och terrorämnen. Arbetet innefattar flera delprojekt och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Match Probability Ett forskningssamarbete har inletts med professor Christoph Champod och hans forskargrupp vid Université de Lausanne i Schweiz. I projektet testas och vidareutvecklas systemstöd för fingeravtrycksidentifierare/ daktyloger. Kognition Tillsammans med docent Thomas Karlsson vid Linköpings universitet studeras kognitiva aspekter av fingeravtrycksjämförelse, bland annat beslutsprocessen. 15

16 Utbildning och information Utbildningar Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet, framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem den kunskap, färdighet och bedömningsförmåga inom kriminalteknik som deras arbetsuppgifter kräver. Kriminalteknisk grundutbildning Antal deltagare: 20 Målgruppen är personer anställda vid Polisens tekniska rotlar och utbildningen omfattar 20 veckor. Under utbildningen genomförs teoriveckor, fyra fallstudier och deltagarna examineras genom kunskapsprov, rättegångsövning och ett specialarbete. Utbildningen 2008 avslutades i maj. Nästa utbildning startar i januari 2010 och utbildningen kommer framöver att genomföras per kalenderår. Övriga utbildningar Blodbildsanalys 12 deltagare Utredare från Stockholm 24 deltagare Vidareutbildning för åklagare 25 deltagare Assistentåklagare 46 deltagare Domstolsverkets fiskaler 67 deltagare Ekobrottsmyndigheten 20 deltagare Tullverket Utbildning i kriminalteknik 9 deltagare Tullverket Alkoholutandningsprov 15 deltagare Kustbevakningen Alkoholutandningsprov 22 deltagare Skatteverket Granskning av persondokument 48 deltagare Juridikstuderande 23 deltagare Räddningsverket, Länsförsäkringar och Kalmar läns Brandbefälsutbildning Kurs på temat brandorsak 51 deltagare Föreläsningar genomförda utanför SKL 17 st SKL:s utbildnings- och informationsinsatser riktar sig i första hand till polisväsendet och det övriga rättsväsendet. Vi ansvarar för utbildning i kriminalteknik och bedriver en omfattande utbildningsverksamhet i särskilt anpassade lokaler. Därmed kan föreläsningar av professionella interna och externa föreläsare varvas med praktisk utbildning i laboratoriemiljö. I lokalerna finns en hel Brottsplatsvilla för träning och utbildning i brottsplatsundersökningar, och där genomförs kriminalteknisk grundutbildning och vidareutbildning för erfarna kriminaltekniker. År var blodbildsanalys temat för vidareutbildningen för kriminaltekniker. Förutom kurser för kriminaltekniker genomförs kortare utbildningar för andra aktörer inom rättsväsendet som till exempel åklagare, fiskaler och utredare. Under genomfördes även kortare kurser för Skatteverket, Kustbevakningen och Tullverket. På uppdrag av Tullverket genomfördes dessutom en fyra veckor lång utbildning med fokus på brottsplatsundersökning, dokumentation och säker materialhantering. Utbildningskonferenser Varje år har SKL anordnat en konferens i kriminalteknik. År genomfördes dock inte någon konferens på grund av de sparkrav som införts för Polisens verksamhet. Målsättningen är dock att under 2010 genomföra en fortbildning i konferensform för kriminaltekniker med temat brottsplatsanalys. Under anordnades följaktligen inte heller någon konferens för fotografer inom Polisen, men även där är målsättningen att under 2010 genomföra en fortbildning för fotografer. Information till rättsväsende och allmänhet Tidningen Kriminalteknik är en facktidning inom kriminalteknik som ges ut av SKL och utkommer med fyra nummer per år. Den distribueras gratis till viss personal inom rättsväsendet. Även övriga intresserade och privatpersoner kan prenumerera på tidningen. Vi ger även på eget förlag ut facklitteratur inom området kriminalteknik. Utöver polis- och rättsväsendet har vi också ett ansvar för att andra berörda, inklusive allmänheten, får saklig information om kriminalteknikens möjligheter. Den 19 september arrangerades ett välbesökt Öppet hus på Garnisonen i avsikt att synliggöra och presentera de myndigheter som finns på området för allmänheten. SKL var en av deltagarna och vi visade bland annat hur det går till att undersöka material från en brottsplats. 16

17 SKL:s utbildningsadministration och studierektor Gunnel Carlsson (fr. v.): Susanne Lindberg, Ann-Mari Österberg, Laila Höljervangen (administratörer) och Gunnel Carlsson (studierektor). Specialarbeten vid kriminalteknisk grundutbildning 2008 Jonas Hallin Identifierad genom en mygga Tony Möörk Bildbehandling av digitalt fotograferade fingeravtryck Staffan Rydqvist Nomenklatur för olika typer och delar av verktyg Birgitta Jansson Fingeravtrycksframkallning med pulvermetoden. Hur påverkar de vidare behandling med DFO, ninhydrin och PD? Göran Hellström Livescan eller trycksvärta? Vilken metod för fingeravtrycksupptagning ger bästa resultatet? Göran Aidenmark Att detektera latenta fingeravtryck med ljuskälla fluorescens en brottsplatsundersökningsmetod Charlotte Möller Nödraketer & handbloss. En studie om tänkbara brandstiftare och identifierbara rester Pia Stigsdotter DLK ute? Ett nytt sätt att säkra fibrer utomhus Pernilla Hemmingsson DNA-kontamination. Finns det risk för att kriminaltekniker kontaminerar sina engångshandskar vid brottsplatsundersökningar? Mats Toth Tape Glo. För framkallning av fingeravtryck på maskeringstejpers klisterskikt? Linda Leidefors Spårfotografering Örjan Westerlund Skjutplatsen ett förslag till Best Practice avseende dess spår Lotta Svensson och Malene Lindeberg Värdeord i kriminaltekniska protokoll. Hur används, tolkas och lärs de in? Margareta Jakobi Blodspårsfotografering. Fotografering av blodspår för framtida analyser Hans-Inge Johansson The Forensic Buddy. Tillvaratagande av kulor från provskjutning av pistoler och revolvrar för jämförande undersökningar Anders Meier Vatten, gel eller lera. Hur påverkas fingeravtrycken? Bengt Nyström Narkotikapåverkade fingeravtryck. Påverkas fingeravtryck på emballage av amfetamin? Carina Grönlund En studie i rött. En jämförande studie av sex blodförprövningsmedel Susanne Karlsson Jämförelseavtryck från bildäck 17

18 Kvalitet och miljö Den verksamhet som SKL bedriver har höga krav på sig, både när det gäller kvalitet och miljö. SKL är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC Det innebär att en tredje part har granskat att vi är kompetenta att utföra de provningar och analyser som vi har ackrediterats för. SKL bedriver ett mycket aktivt kvalitetsarbete, vilket leder till ständiga förbättringar av vår verksamhet. Att rättssäkerheten dessutom ökar i och med en ökad spårbarhet är ytterligare en bonus. SKL:s kvalitetspolicy SKL:s verksamhet ska kännetecknas av Verksamhetsexpert och kvalitetsansvarig Christina Bertler. högt ställda krav på rättssäkerhet undersökningar och stödrutiner med kvalitet som sammanstämmer med överenskommelse mellan SKL och uppdragsgivare ständigt pågående arbete med förbättringar kompetent, kvalitetsmedveten och delaktig personal ackreditering enligt ISO/IEC för samtliga frekvent använda standardförfaranden och metoder deltagande och aktiv uppföljning av kvalitets tester och samlaborativa övningar ISO/IEC Den här standarden kan, och bör enligt EU (se sidan 8) användas för arbete vid ett kriminaltekniskt laboratorium. SKL arbetar efter ISO/IEC 17025, och Rikspolisstyrelsen har i den kriminaltekniska strategin klargjort att man kommer att införa en gemensam kvalitetsstandard baserad på förslagen från projektet KvaTro (Kvalitetssäkring av de tekniska rotlarna). I sin rapport föreslår projektet att även landets tekniska rotlar ska använda ISO/IEC för sin interna verksamhet för att harmonisera det arbetet med SKL:s. Standarden innehåller allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, inklusive provtagning. Den omfattar provning och kalibrering utförd enligt standardmetoder, icke-standardmetoder och metoder framtagna av laboratoriet. Den tydliggör också krav på validering eller verifiering av tillämpning av olika metoder eller förfaranden. Det är även denna standard som EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) anser bör användas för ackreditering av DNA- och fingeravtrycksverksamhet (se sidan 8). ISO/IEC Detta är en internationell standard som anger, oberoende av vilken sektor som berörs, allmänna regler för kompetens hos organisationer som utför kontroll. Den här standarden kan användas för arbete på en brottsplats. En Europagemensam guideline (EA-05/03 Guideline for the implementation of ISO/IEC in the field of crime scene investigation) med tolkningar om hur standarden ska tillämpas finns tillgänglig på Internet på adressen: En översättning av dokumentet till svenska är planerad att färdigställas under

19 Ledningssystemet Ledningssystemet är den organisatoriska struktur samt ansvarsrutiner, processer och resurser som används för att leda och styra verksamheten. Här ingår: Dokumentstyrning av styrande dokument som metodbeskrivningar, standardförfaranden, verksamhetshandböcker, SKL:s Spelregler och redovisande dokument som laboratorieanteckningar, mätdata, analysresultat, kalibreringar och sakkunnigutlåtanden. KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställer att de anställda har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter (se även avsnittet Personal, sidan 32). Delaktighet genom möten gruppmöten, enhetsmöten och andra möten syftar till delaktighet och ständiga förbättringar genom en bred samverkan. Samverkan med kunderna. SKL och Polisavdelningen vid Rikspolisstyrelsen m.fl. samarbetar genom det Forensiska rådet och genom arbetsgrupperna som finns under rådet. SKL deltar i länspolismästarmöten, möten med länskriminalchefer och möten med chefer för de tekniska rotlarna. Kvalitetsuppföljningar genom stickprov, revisioner och diskussioner i ledningsgruppen för att se till att kvalitetssystemet är effektivt och fyller sin funktion och förbättras, samt genom hantering av avvikelser och förbättringsförslag. Extern revision sker genom den årliga tillsyn som SWEDAC utför. Kvalitetstester sker genom deltagande i test där resultaten från olika laboratorier jämförs mot ett känt resultat, och där en eventuell avvikelse från resultatet analyseras och följs upp. Validerade/verifierade metoder och standardförfaranden Miljöledningssystem Vårt miljöledningssystem syftar till tydliga roller och ansvarsuppgifter i miljöförbättringsarbetet. Miljökoordinatorn ser på ett övergripande plan till att processen analys planering ledning genomförande uppföljning utvärdering hålls levande. På så sätt kan SKL fortsätta att utvecklas och förbättras inom miljöområdet. Vidareutveckling av kvalitetssystemet vid SKL under Under arbetade vi med att uppfylla alla kvalitetskrav för att vi utöver att vara ackrediterade som ett provningslaboratorium även skulle bli ackrediterade som ett kalibreringslaboratorium. Båda typerna av laboratorieverksamhet ackrediteras enligt kraven som finns i ISO/ IEC 17025, men det är mer rigorösa krav på framförallt mätosäkerhet för ett kalibreringslaboratorium. Vår kalibreringsverksamhet utgörs av årskontroll av bevisinstrumentet för alkoholutandningsprov, Evidenzer. Ytterligare metoder och standardförfaranden vid Biologi-, Droganalys- och Kemi- och teknikenheterna ackrediterades under året. Våra data- och bild- och ljudgrupper har arbetat intensivt med kvalitetsarbete och har dokumenterat standardförfarande och metoder med mera för respektive område. Vi har också påbörjat ett samarbete inom kvalitetsområdet tillsammans med Rättsmedicinalverket (RMV). Långsiktiga miljömål SKL har satt upp långsiktiga miljömål. Våra medarbetare utbildas i miljöfrågor för att öka medvetenheten om vars och ens ansvar och möjligheter. Detta gäller såväl indirekt miljöpåverkan, val av kemikalier, miljömedvetna inköp, miljömedvetna resor och transporter, minskad avfallsmängd och miljöhänsyn i lokalfrågor. 19

20 Internationellt samarbete Vid SKL är internationellt arbete en del av vardagen. Vi deltar i flera internationella nätverk och samarbetsprojekt och tar regelbundet emot studiebesök från andra länder. Under har även Sveriges ordförandeskap inom EU varit en del av det internationella samarbete som vi deltagit i. Gunnel Carlsson från SKL vid ett besök på det forensiska laboratoriet i Colombo, Sri Lanka,. Vid SKL pågår det internationella arbetet både inom de operativa och de icke-operativa delarna av verksamheten. Exempel på operativa ärenden som vi utför åt andra länder är handstilsundersökningar, klassificering av narkotika och kontroll av utandningsinstrument. Den icke-operativa verksamheten består främst av samarbetsgrupper, huvudsakligen inom ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes). Varje expertarbetsgrupp består av experter inom ett särskilt område. Man arbetar bland annat med att utbyta information och erfarenheter, kvalitetssäkring och utveckling av standarder, forskningssamarbete, kvalitetstester (färdighetsprov), samt att utreda utbildningsbehov och utveckla Best Practice. Det internationella arbetet bidrar till att skapa nätverk. Polisutredningar i olika länder kan göras på ett mer enhetligt sätt och rättssäkerheten blir jämförbar olika länder emellan. Utländska studiebesök vid SKL SKL har tagit emot ett tjugotal studie- eller utbildningsbesök under. Besöken har varit SKL-övergripande eller inriktade på ett eller flera ämnesområden. Även besök med syfte att studera vårt kvalitetssystem, vårt ärendehanteringssystem och generalisternas roll har genomförts. Nordiskt samarbete Under har cheferna för de nordiska kriminaltekniska laboratorierna haft ett möte för att diskutera dokumentförslag för mandat för gruppen från ländernas Rikspolischefer, samt gemensamma frågeställningar som gruppen föreslår aktiviteter inom. Under påbörjade till exempel brandundersökningsgruppen framtagning av en manual. Ett IBISanvändarmöten arrangerades under. Det samarbete som genomförs inom Norden ska återrapporteras till respektive lands Rikspolischef. NORDAKT NORDAKT:s arbete fortskrider med certifieringar inom Norden, och under arrangerades certifieringar vid SKL (se även sidan 29). Övriga internationella aktiviteter Bland de övriga internationella aktiviteter som genomfördes under kan nämnas att SKL deltog i bedömningen av det forensiska laboratoriet Government Analyst Department (GAD) i Colombo, Sri Lanka, samt att vi deltog i ett SIDA-samarbete för att diskutera Provtagningssats efter sexualbrott som kan användas i olika regioner som ingår i utvecklingsprojekt. 20