Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2011. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL"

Transkript

1 Denna skrift ger en inblick i Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL:s) verksamhet under Årets upplaga fokuserar särskilt på SKL:s roll som kundorienterat expertorgan inom det svenska rättsväsendet. Under 2011 har ett omfattande arbete inletts för att förbättra SKL:s handläggningstider. Detta har genomsyrat hela myndighetens verksamhet och redovisas därför ur olika aspekter i flera av berättelsens avsnitt. Årsberättelsens inledande avsnitt ger en översikt över hur SKL arbetar genom en beskrivning av vår ärendehanteringsprocess och olika yrkesroller i vår operativa verksamhet. Här lyfts även fram och presenteras resultatet av den kundenkät som genomfördes under året. I ett avsnitt belyser vi SKL:s expertroll genom beskrivningar av några av de undersökningar som vi utför. Vi presenterar också några exempel på större projekt som genomförts under Därefter följer en genomgång av SKL:s enheter och olika verksamheter, samt en ekonomisk redovisning över året som gått. För en mer detaljerad disposition, se innehållsförteckningen på insidan av denna flik. Årsberättelse 2011 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

2 SKL I KORTHET SKL I KORTHET Innehållsförteckning SKL i korthet 2 Chefen har ordet 4 Så arbetar SKL Ärendehandläggning 6 Yrkesroller 8 SKL:s expertroll 10 LT/LCN dna-analys 10 Brandplatsundersökningar 11 Fingeravtryck 12 Undersökningar av mobiltelefoner 13 Exempel på större projekt under Forensiska uppslag 14 Transparenta utlåtanden 14 SKL:s insats i PUST 15 Undersökning och analys 16 Ärendestatistik 17 Stöd och service till rättsväsendet 18 Kundenkäten Handläggningstider 21 Dokument och informationsteknik 22 Droganalys 24 Kemi och teknik 26 Förvaltning och service 28 Biologi 30 Utbildning 33 Kriminalteknisk grundutbildning Forskning och utveckling 36 Publikationer 38 Artiklar och deltagande i konferenser 39 Kvalitet 40 Miljö 41 Internationellt samarbete 42 Information till rättsväsende och allmänhet 44 Personal 46 Ekonomi 48 Resultat- och balansräkning 49 Summary in English 50 Fotografer Marcus Andrae; fotografier på omslag, sidorna 4, 6 7, 10, 16, 17, 20, 21, 23, 25, 27, 28, 31, 32, 34, 37, 44, 45 och baksidan. Johan Palm; fotografier på sidorna 15, 29 och 35. Leif Wetterström; fotografier på omslag, sidorna 5, 8 9, 11, 12, 13, 19, 28, 29, 34, 36, 37, 41, 47 och 48. Conny Olsson; sidan 11. Christer Olsson; sidan 40. Göran Rosberg; sidan 47. Bo Lundquist; sidan 45. Jimmy Gustafsson, Polismyndigheten i Stockholms län; sidan 15. European Network of Forensic Science Institutes ENFSI; fotografi på sidan 42. Illustrationer istockphoto; illustration på sidorna 3 och 51 Produktion Redigering och layout; Ann-Louise Flisbäck Tryck; DanagårdsLiTHO, 2012 verksamhet har präglats av ett uttalat kundfokus 2011Årets som visat sig genom att vi bland annat har förbättrat våra handläggningstider, genomfört en kundenkät och reviderat vår utlåtandeskala. Kundenkät Under 2011 genomförde SKL både en större generell kundenkät och en kundradar för att besvara speciella frågeställningar för våra samarbetsärenden. Båda undersökningarna visar att SKL:s uppdragsgivare generellt sett är mycket nöjda med vårt arbete. Läs mer om SKL:s kundenkät på sidan 20. Kortare handläggningstider Hur lång handläggningstiden blir i ett specifikt ärende avgörs av en rad olika faktorer som till exempel vilken typ av brott det handlar om och om de forensiska undersökningarna i sig är tidskrävande eller ej. SKL sänkte generellt sett handläggningstiderna med 15 procent under 2011 jämfört med tidigare år. Läs mer om SKL:s handläggningstider på sidan 21. Forensiska uppslag Med hjälp av forensiska uppslag kan uppdragsgivaren snabbt få tillgång till ny och viktig information från SKL som kan/ska användas i spanings- och underrättelsefasen av brottsutredningsarbetet. Läs mer om SKL:s forensiska uppslag på sidan 14. Förbättrade utlåtanden SKL:s utlåtanden ska vara så tydliga som möjligt utifrån uppdragsgivarens frågeställning, erhållet resultat, resultatvärdering och slutsats. Under 2011 togs en förbättrad mall för sakkunnigutlåtande fram som kommer att testas i pilotstudier inom utvalda ämnesområden. Läs mer om SKL:s arbete med förbättrade utlåtanden på sidan 14. Reviderad utlåtandeskala Vi har under året tagit fram och infört en reviderad version av vår utlåtandeskala. Läs mer om revideringen av SKL:s utlåtandeskala på sidan 19. SKL:s insats i arbetet med PUST PUST är Polisens nya utredningsstöd och omfattar både ett gemensamt arbetssätt och ett mobilt IT-stöd. SKL deltar i utvecklingsarbetet av PUST och är en av de myndigheter som Polisen utväxlar information med via systemet. Läs mer om SKL:s insats i arbetet med PUST på sidan 15. SKL är ett av världe ns främsta forensiska laboratorier SKL är en nationell forensisk expertmyndighet som i dialog med rättsväsendet utvecklar och tillgodoser dess behov av forensisk expertis inom sina ansvarsområden. SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Fristående myndighet SKL är en anslagsfinansierad och fristående myndighet under Rikspolisstyrelsen (RPS). Vi ingår därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med RPS och de olika polismyndigheterna. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC för merparten av de undersökningar som vi utför, samt enligt ISO/IEC för brandplatsundersökningar. Medarbetare med säkerställd specialistkompetens Våra medarbetare är inte poliser, utan specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst en akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställer vi att medarbetare på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. En del av rättsväsendet Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs åt rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utför vi uppdragsärenden, det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare som försäkringsbolag och privatpersoner. Ett exempel på regel bundet återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. Nationellt och internationellt drivande inom det forensiska området Vid SKL arbetar vi även med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes) har gett oss en framskjuten internationell placering. Engagerade, effektiva och tillgängliga Arbetet vid SKL genomsyras av Polisens gemensamma värdegrund som innebär att vi genomför vårt uppdrag genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt Effektiva för resultat och utveckling Tillgängliga för allmänheten och varandra. 1 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse 2011 Linköping

3 CHEFEN HAR ORDET CHEFEN HAR ORDET Chefen har ordet Ett väl fungerande rättsväsende är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Målet för vårt svenska rättsväsende är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället i stort för att därigenom uppnå en hög rättssäkerhet och rättstrygghet för den enskilda individen. Spetskompetens inom många olika forensiska områden och en tydlig fokusering på våra uppdragsgivares behov gör SKL till en stark länk i rättskedjan i en tid då behovet den tekniska bevisningen ökar. Statens kriminaltekniska laboratorium är en nationell expertmyndighet inom rättsväsendet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättsäkerhet och rättstrygghet och målet för kriminalpolitiken är bland annat att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Det är således en mycket viktig uppgift som alla rättsvårdande myndigheter har att ta sig an då ett väl fungerande rättsväsen är en av de viktigaste grundstenarna för ett demokratiskt samhälle. Den verksamhet som bedrivs av Statens kriminaltekniska laboratorium utgör visserligen en mycket liten del av rättskedjan totalt. Men vilket jag hoppas kommer att framgå av den här Årsberättelsen vår verksamhet utgör en synnerligen viktig del för samhällets möjlighet att uppfylla målen för rättsväsendet och kriminalpolitiken. Det har skett en samhällsförändring som gör att behovet av så kallad teknisk bevisning har ökat både under utredning och lagföring. Den utvecklingen kommer troligtvis att fortsätta då både den sociala kontrollen och civilkuraget ser ut att minska i samhället. Exempel på detta är att benägenheten att lämna uppgifter till polisen eller att vittna i domstol minskar av olika skäl, inte minst på grund av hotbilden. En helt annan orsak till behovet av teknisk bevisning är att kunskapen om ett vittnes förmåga eller snarare oförmåga att komma ihåg och redovisa vad man egentligen har sett har ökat, och därmed ifrågasätts tillförlitligheten av vittnesuppgifter alltmer. Bredden på våra arbetsuppgifter har alltid varit stor och den utvecklas alltmer i takt med samhällsutvecklingen. Idag har vi en av de största utmaningarna i den snabba och föränderliga utvecklingen på det IT-forensiska området. Genom att vi också börjar ta tillvara sådan information från våra undersökningar som enbart kan användas i polisens spanings- och underrättelsearbete så ökar även komplexiteten i vårt arbete ytterligare. Samhällsutvecklingen ställer stora krav på vår organisation. Kundundersökningen vi genomförde under 2011 visar att SKL har ett högt förtroende hos våra uppdragsgivare och att de är nöjda med det arbete vi utför. Laboratoriechef Tore Olsson framför ett porträtt av SKA:s grundare Harry Söderman. SKL:s ledningsgrupp. Stående (från vänster): Titti Bäckström (enhetschef Förvaltning och service), Sabine Rütten (enhetschef Dokumentoch informationsteknikenheten), Tore Olsson (laboratoriechef), Leif Clemedtson (personaldirektör), Roger Carlsson (enhetschef Kemi- och teknikenheten), Anna Stenfeldt Hennings (enhetschef Droganalysenheten). Sittande (från vänster): Liselotte Nielsen Sundberg (biträdande laboratoriechef), Billy Edquist (ekonomidirektör), Mia Almcrantz (enhetschef Biologienheten) och Birgitta Rasmusson (forskningsledare). Verksamheten har under det gångna året präglats av en fortsatt uppgång av antalet forensiska undersökningar. Ökningen kan i huvudsak härledas till analyser inom områdena narkotika och dna. Framförallt har antalet personprover-dna haft en stark uppgång under det sista halvåret vilket påvisar att polismyndigheterna nu fullt ut tar tillvara potentialen i dnaregistren. Det märks tydligt genom en hög och ökande andel träffar mellan spår och person. Utvecklingen ställer stora krav på organisationen och våra medarbetare. Vi har totalt sett mycket nöjda kunder som ger oss ett mycket högt betyg avseende förtroendet för att SKL utför kriminaltekniska undersökningar och analyser av hög kvalitet. Det framgår av den kundundersökning som har genomförts under året. Men det framgår också att vårt största förbättringsområde är handläggningstiderna. Att mäta effektiviteten av de forensiska undersökningsresultaten är betydligt svårare, då det är många steg i processen från brottsplats till domstol som kan påverka slutresultatet. Med hjälp av våra medarbetares höga motivation och samlade kompetens kombinerade med ett alltmer utvecklat samarbete med polis och åklagare finns alla förutsättningar för att lyfta vårt forensiska uppdraget till nya höjder. Totalt sett gör jag bedömningen att laboratoriet fullgjort det uppdrag vi har ålagts utifrån vår instruktion och det åtagande vi har gentemot Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Vi har en ekonomi i balans och vi har klarat våra produktionsmål med några undantag. 4 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

4 SÅ ARBETAR SKL/ÄRENDEHANDLÄGGNING SÅ ARBETAR SKL/ÄRENDEHANDLÄGGNING Ett brott har begåtts Kriminalteknikern säkrar material och spår på brottsplatsen. Inne på roteln gör denne en bedömning av vilka spår som ska skickas till SKL, vilka som ska sparas till senare och vilka man eventuellt kan undersöka själv. Vid fall som kan misstänkas bli komplicerade tas den första kontakten med SKL redan vid brottsplatsundersökningen då man diskuterar vad som ska säkras och hur det ska säkras. I vissa fall kan personal från SKL medverka vid brottsplatsundersökningen. Kriminalteknikern skriver en digital begäran om undersökning som därmed registreras i SKL:s ärendehanteringssystem Forum. Ett automatiskt svarsmail med ärendenummer hos SKL genereras. Via sin dator kan teknikern få en ungefärlig tid för när ärendet förväntas vara klart. SKL:s ärendenhandläggning Under 2011 utförde SKL forensiska undersökningar i över olika ärenden. Här beskriver vi förenklat och schematiskt hur vår arbetsprocess ser ut från det Polisens kriminaltekniker tillvaratar spår på en brottsplats tills vi skickar slutredovisning av våra undersökningar i form av ett sakkunnigutlåtande. Materialet kommer till SKL. Det registreras och paras ihop med den digitala begäran som kommit in tidigare. Dessutom skrivs den digitala begäran ut och läggs i en mapp som sedan följer det aktuella ärendet. Begäran skickas till berörda enheter. En ärendeansvarig handläggare utses för ärendet. Om ett ärende innehåller material som ska till olika enheter ansvarar ärendeansvarig för att materialet fördelas till andra grupper och enheter. Ärendeansvarig och de olika handläggare som ska arbeta med materialet kom - mer i dialog med uppdragsgivaren överens om hur materialet ska hanteras. Ibland ska flera undersökningar göras på samma material och det är viktigt att de görs i den ordning som ger bäst resultat. Uppdragsgivaren bidrar med relevanta frågeställningar så att SKL kan ställa upp rätt hypoteser inför undersökningarna. Med uppdragsgivaren kan man också diskutera prioriteringar och ge förslag på andra undersökningar. I en del fall behöver kontakter tas med instanser utanför SKL för att få in referensmaterial till det aktuella fallet. SKL kan remittera undersökningar och analyser till externa konsulter om ärendet kräver undersökningar utanför SKL:s kompetensområden. I vissa fall gör SKL forensiska bedömningar av de erhållna resultaten. Materialet dokumenteras. Ofta görs det genom att fotografera, rita av eller kopiera materialet. Metoder för undersökningar och analyser väljs utifrån frågeställningar och med hänsyn till metodernas begränsningar och fördelar. Undersökningar och analyser utförs. Resultaten utvärderas. Två handläggare diskuterar och kontrollerar varandras arbete vilket dokumenteras i ett arbetsblad. Resultaten kan ligga till grund för eventuella utökade eller förnyade undersökningar. Ibland kan resultaten visa att tidigare planerade undersökningar inte behövs, dessa kan då återkallas. I vissa fall kan spaningsinformation i form av så kallade forensiska uppslag förmedlas. Den slutliga värderingen sker i regel av två handläggare var för sig. Ovanstående gäller ett relativt enkelt ärende. I mer komplicerade fall, med många ingående material, sker flera liknande parallella processer som samverkar med varandra. I sådana fall utser SKL en generalist, som koordinerar undersökningarna inom SKL. Generalisten är den person som polisen kommunicerar med och polisen behöver därmed inte ha kontakter med ett flertal enskilda handläggare. I ärendeprocessen deltar många olika medarbetare, och ibland även externa konsulter, med olika kompetens. På nästa siduppslag presenteras mer ingående vad som krävs och vad några av våra olika yrkesroller innebär. För att få skriva sakkunnigutlåtanden och använda SKL:s skala krävs att man har noga definierade förkunskaper; att man har genomgått intern vidareutbildning samt att man har klarat både en generell och en ämnesspecifik examination. Redovisningen sker i olika former av utlåtanden Sakkunnigutlåtande innehåller materialbeskrivningar, resultat, värderingar och slutledningar som kan användas i den rättsliga processen. SKL:s skala används (se sidan 18). Analysbesked används vid rapportering av faktaredovisningar utan någon egentlig forensisk bedömning. Redovisningarna skickas signerade och i pappersform till uppdragsgivaren. En preliminär kopia kan skickas digitalt. Träffrapporter dna och redovisning dna skickas endast digitalt. Det undersökta materialet skickas tillbaka till uppdragsgivaren om man inte kommit överens om annat. 6 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

5 SÅ ARBETAR SKL/YRKESROLLER SÅ ARBETAR SKL/YRKESROLLER Många olika yrkesroller samverkar i vårt expertteam Laboranter, laboratoriebiträden, generalister, forensiker, aspiranter... SKL har sammantaget över 300 medarbetare som matchar de specifika kompetenskrav som ställs på vår verksamhet. Här låter vi några av våra medarbetare kortfattat beskriva sitt arbete vid SKL utifrån sin yrkesroll. Laborant Eva Norell: Jag är laborant vid SKL på Droganalysenheten och har en bakgrund som biomedicinsk analytiker. Jag har jobbat på SKL sedan Jag arbetar med analys av växtmaterial som cannabis men har under årens gång även arbetat i analysprocesser för pulver, tabletter och annan narkotika. Vår ärendehanteringsprocess är uppbyggd i ett flöde med olika stationer från mottagning, provberedning via instrumentanalys till analysbesked. Jag tar emot och förbereder växtprover som jag skickar vidare för instrumentanalys. Analyssvaren kommer tillbaka till mig och resulterar i analysbesked. Ibland behöver jag ta till mikroskopering och hjälp av våra biologer om jag får in avvikande material. I våra yrkesroller fyller vi alla en viktig funktion för att helheten ska fungera. Daglig avstämning och prioriteringar i samarbetsärenden med handläggare från andra enheter är ett viktigt inslag i arbetet. SKL är en arbetsplats där det har skett mycket utveckling och förbättringar. Tittar jag tillbaka så har vi effektiviserat och kvalitetsanpassat våra processer enormt både för rättssäkerhetens skull och för att kunna hantera de stora ärendeflöden som vi har. Forensikeraspirant Kajsa Ekberg: Jag är forensikeraspirant vid SKL. Detta innebär att jag genomgår en internutbildning på cirka två år där jag ska lära mig om rättsväsendet, resultatvärdering samt i mitt fall spårundersökningar. I grunden är jag civilingenjör i maskinteknik och har tidigare jobbat bland annat som produktionstekniker på SAAB Aerostructures. Att jobbet som forensiker innebär en samhällsnyttig uppgift känns viktigt för mig. Jag tror att min bakgrund kommer väl till pass i detta nya sammanhang. Att få genomgå ett välplanerat introduktionsprogram och att ha en erfaren handledare vid min sida känns både nyttigt och bra. Det är ju ett stort ansvar och det krävs goda kunskaper inom resultatvärdering när man ska uttala sig om undersökningar och resultat. Nu som aspirant hjälper jag till i ärenden under överinseende av erfarna forensiker. Till exempel gör jag undersökningar i mikroskop och lämnar tolkningsförslag till de som är ärendeansvariga. Det känns tryggt att få behörigheter i takt med relevant utbildning, och att veta att när man har klarat examinationen har man de grundkunskaper som krävs för att vara en ansvarig handläggare inom sitt område. Det ska erkännas att det ibland känns svårt att vara den som kan minst fast man har så mycket kunskaper med sig i bagaget. Men jag känner mig väl omhändertagen på min resa till att bli forensiker. Forensiker Helena Lyth: Jag är forensiker vid SKL på Biologienheten och har varit det sedan tio år tillbaka. Min bakgrund är lite udda jämfört med mina kollegors som i regel är biologer och civilingenjörer. Jag är arkeolog med inriktning mot biologi och dna-analyser. I mitt jobb i Grova brotts-gruppen arbetar jag med ärendehandläggning vilket innebär många kontakter med uppdragsgivare för att försöka bedöma vilka spår som ska undersökas och vilka analyser som ska göras. Innan sakkunnigutlåtandet kan skrivas behövs en utvärdering av dna-profiler, vilket är ett jobb med många inblandade. Som forensiker har man även uppgifter inom utvecklings- och förbättringsarbetet, ingår i olika projekt och har hand om jourtelefonen och mycket mer. I kontakten med uppdragsgivarna ingår prioriteringsdiskussioner. Tillsammans diskuterar vi fram de mest relevanta materialen att undersöka och om ytterligare analyser ska utföras. Prioriteringsarbete och beslut om när undersökningar och analyser ska avslutas är viktigt och svårt. Man kan inte göra allt i alla ärenden, sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Kontakten med uppdragsgivarna och den positiva responsen de ger är väldigt stimulerande. Det är speciellt roligt när vi tillsammans planerar arbetet och driver utvecklingen framåt i stora ärenden. Det är även stimulerande och roligt att få tid till att arbeta med effektiviserings- och förbättringsarbete. Generalist Ulla-Britt Åberg Jag är generalist vid SKL och började vid SKL 1987 som handstilsundersökare. I slutet av 2002 examinerades jag som generalist och jag ingår således i den första kullen generalister. Vi har alla en bakgrund som handläggare inom olika ämnesområden. Vi arbetar halva vår tid med undersökningar inom våra ursprungliga områden, och halva vår arbetstid lägger vi på vår roll som generalist. I generalistuppdraget ingår att ta hand om stora ärenden vilka oftast rör grova brott med en stor mängd material och undersökningar som behöver samordning i huset. Vi turas om att ha jourtelefon och diariejour och under jourveckan är vi nåbara även utanför arbetstid. Stora ärenden inleds ofta med ärendemöten där berörda handläggare och ibland även uppdragsgivare träffas för att lägga upp arbetet och prioritera. Som generalist har man mycket kontakt både med andra handläggare på laboratoriet och med uppdragsgivare. Ofta har uppdragsgivaren utsett en koordinator i ärendet som vi kommunicerar med, och vi är liksom spindeln i nätet var och en på sitt håll. Arbetet som generalist är mycket lärorikt man lär sig något nytt i nästan varje ärende. Utöver det direkt ärenderelaterade arbetet har vi även en del andra uppgifter såsom att vara examinator för blivande forensiker samt att ta hand om frågor som rör begäran om utlämnande av handlingar. Resultatvärdering är en central del i vårt arbete. Vad betyder våra resultat i sammanhanget? Kan resultat samvärderas? Här krävs analytisk förmåga, ödmjukhet, insikt i egna begränsningar och konsten att ta tillvara alla kunniga arbetskamraters kompetens. 8 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

6 SÅ ARBETAR SKL/SKL:S EXPERTROLL SÅ ARBETAR SKL/SKL:S EXPERTROLL Vi har spetskompetens inom många och vitt skilda områden SKL:s spetskompetens inom kriminaltekniken gör oss till en resurs för det svenska rättsväsendet. Våra experters kunskap och erfarenhet gör oss internationellt drivande och ledande för tillämpning och utveckling av nya forensiska metoder inom flera områden. Vi arbetar också för att förhindra och försvåra vissa brott som till exempel förfalskningar. Fakta LT/LCN dna-analys LT/LCN är förkortning för Low Template/Low Copy Number och syftar på att antalet analyserbara dna-molekyler är få i provet. LT/LCN dna-analys är en specialmetod som SKL har använt sedan 2004 i grova brott. Metoden tillämpas främst på spår som innehåller små mängder dna. Vid LT/LCN dna-analys utökas i regel kopieringsprocessen och resultaten måste verifieras och omanalyseras ett flertal gånger. Under 2011 utfördes LT/LCN dna-analyser i 290 ärenden hos SKL. LT/LCN dna-analys är en specialmetod som SKL använder för att analysera spår som innehåller små mängder av dna. Metoden används sedan 2004 i grova brottsärenden och under 2011 utfördes LT/LCN dna-analyser i 290 ärenden vid SKL. LT/LCN DNA-ANALYS En av SKL:s specialanalyser, LT/LCN dna-analys för ytterst små mängder dna, började under året att användas för att analysera eventuellt dna på patroner och hylsor. Eftersom det är en resurskrävande metod används den i princip endast vid grova brott. Under året analyserades patroner och hylsor i 43 ärenden. I sju av dessa gick det att få fram dna-profiler. I ett ärende, med brottsrubricering olaga hot, överensstämde dna-profilen med en misstänkt persons profil. Resultatet var betydelsefullt för utredningen då den misstänkte nekade till att ha avlossat något vapen. När analyserna av patroner och hylsor påbörjades i april 2011 var det en stor efterfrågan från polisen som hade många ärenden där de väntade på tekniken för dessa material. Vid LT/LCN dna-analys är det själva spårsäkringen av patronerna och hylsorna som är speciell. För att få fram dna måste en speciell avtvättningsvätska användas eftersom metallerna som patroner och hylsor är tillverkade av annars påverkar analysprocessen. Under 2011 infördes också rutinen att okända dna-profiler erhållna från spår med LT/LCN dna-analys söks i spår- och dna-registren cirka två gånger per månad. Sökningarna har gett flera träffar, bland annat en träff mot person i ett några år gammalt mordfall. För närvarande är sökningsrutinen manuell, men förhoppningsvis kan en automatisk sökrutin börja tillämpas under 2012 även för dna-profiler framtagna med LT/LCN DNA-analys. Det kommer att medföra att sökningar sker varje dygn och att träffrapporter automatiskt genereras av datasystemet. BRANDPLATSUNDERSÖKNINGAR Conny Ohlsson, forensisk specialist, kan kallas Sveriges brandexpert. Hans unika kunskaper gör att han för SKL:s räkning allt oftare kallas till bränder där polisen eller försäkringsbolag behöver hjälp med att utröna brandorsaken. Nyligen ackrediterades också SKL:s undersökningar av brandplatser till en ny standard, IS0/IEC 17020, vilket garanterar en hög kompetens för undersökningarna. När Conny Ohlsson blir kallad till en brandplats har polisen oftast redan påbörjat en undersökning av platsen, men har inte kunnat fastställa någon brandorsak. Conny ska då tillsammans med polisens kriminaltekniker ta reda på var och hur branden har startat. Den viktigaste aspekten för polisen är att utreda om branden var anlagd eller om det eventuellt handlar om vårdslöshet. Brandplatsen är en unik brottsplats eftersom de flesta spår är förstörda. Conny Ohlsson arbetar systematiskt och använder ofta elimineringsmetoden för att en i taget utesluta möjliga brandorsaker. Utifrån foton och förhör kan han få reda på hur platsen har sett ut från början och vittnesutsagor kan vara en hjälp för tolkningen av brandbilden. Under 2011 deltog Conny i drygt 20 komplicerade brandplastundersökningar, både i Sverige och utomlands. Han och SKL:s brandingenjörskonsult assisterade bland annat den danska polisen som ville ha en omprövning av hur en brand i en affär hade uppstått. I undersökningen kunde brandförloppet kopplas ihop med tidpunkten för när affärens larm hade utlösts. Tack vare att branden kunde tidsbestämmas blev det lättare för domstolen att koppla rätt person som möjlig miss- Conny Ohlsson forensisk specialist vid SKL:s Kemi- och teknikenhet kan på grund av sin långa erfarenhet och unika kunskaper inom brandplatsutredningsarbete kallas Sveriges brandexpert. Som en del av arbetet ingår att försöka rekonstruera brandplatsen med hjälp av det material som finns kvar efter branden för att underlätta utredningen av brandorsaken. tänkt för brottet. Conny håller även i utbildningar för åklagare, polis, räddningstjänst, försäkringsbolag och för blivande kriminaltekniker. Halvdagskursen Förste man på brandplats för ordningspolis och räddningstjänst tar upp vad den som kommer först till en brandplats ska tänka på för att underlätta för polisens tekniker. Det handlar bland annat om att inte förstöra spår som kan vara värdefulla för en eventuell utredning. Under 2011 ackrediterades SKL:s brandplatsundersökningar enligt en ny standard, ISO/IEC 17020, som är anpassad för undersökning av brottsplats. De kvalitetsdokument och de metoder som ingår i standarden fanns redan hos SKL och behövde endast mindre justeringar. En teknisk bedömare var också med ute på fältet för att bedöma kompetensen. Den nya standarden har mer fokus på kompetensen hos den som utför brandplatsundersökningen än tidigare. SKL har sedan tidigare ett system med definierade kompetenskrav som testas genom examination. Inom ENFSI är det bara SKL och ett laboratorium i Tyskland som har uppnått standarden ISO/IEC17020 för brandplatser. Vi har även samarbetat med andra länder inom ENFSI om att ta fram ett vägledningsdokument för tillämpningen av standarden för brandplatser. 10 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

7 SÅ ARBETAR SKL/SKL:S EXPERTROLL SÅ ARBETAR SKL/SKL:S EXPERTROLL Stefan Rhodin arbetar med att utveckla metoder för att forensiskt kunna undersöka mobiltelefoner. Polisen har själva verktyg för att kunna tömma mobiltelefoner på information, så SKL:s datagrupp är främst en resurs vid mer komplicerade ärenden där själva telefonen är skadad. Vid SKL undersöks i genomsnitt en mobiltelefon per vecka men behovet av denna typ av undersökningar är stort och fler och fler polismyndigheter skickar in förfrågningar och begär hjälp från SKL. SKL:s fingeravtrycksgrupp framkallar och analyserar finger- och handavtryck i totalt cirka grova brottsärenden varje år. Vilken eller vilka av de 15 olika metoderna som används för att framkalla fingeravtrycken bestäms utifrån material som avtrycket avsatts i, yttre förhållanden och hur de olika framkallningsmetoderna påverkar varandra. FINGERAVTRYCK Fingeravtrycksgruppen vid SKL tar hand om cirka ärenden per år där finger- och handavtryck i undersökningar gällande grova brott ska framkallas och jämföras. Nästan alla dessa ärenden är samarbetsärenden där flera enheter är inblandade för att säkra olika typer av spår. Undersökningarna ska göras i rätt ordning för att inte något spår ska förstöras för de andra enheterna. SKL analyserar nästan enbart fingeravtryck som rör grova brott. Polisens tekniska rotlar kan själva framkalla fingeravtryck som rör volymbrott och i storstadslänen gör de även jämförelserna själva. Övriga polismyndigheter skickar avtrycken för jämförelse till nationella fingeravtrycksavdelningen hos Rikskriminalpolisen. Medarbetarna vid fingeravtrycksgruppen hjälper gärna polisen med rådgivning över telefon och ibland kan SKL lyckas med att framkalla avtryck som polisen har misslyckats med. På SKL finns samlad erfarenhet, många metoder, olika typer av utrustning och speciella instrument. 15 olika framkallningsmetoder för fingeravtryck används i dag och vissa är anpassade för avtryck i fukt, klister, blod och för feta avtryck. Gruppen har tagit fram en metodvalsguide som tar hänsyn till material, yttre förhållanden och hur framkallningsmetoderna påverkar varandra. Arbetsmiljön är också en viktig aspekt vid val av metoder, och vissa kemikalier har bytts ut i en strävan att använda så hälsovänliga produkter som möjligt. Eftersom fingeravtrycksverksamheten är ackrediterad ställs särskilda krav på standarddokument och resultatutvärderingar. Det är alltid minst två handläggare som bedömer om ett fingeravtryck är identiskt eller ej. För fingeravtryck används inte den niogradiga skalan, men det är möjligt att den kommer att införas i framtiden. Gruppen deltar i flera internationella samarbeten på fingeravtrycksområdet. SKL är piloter i ett projekt där ett universitet i Schweiz utvecklar statistiska metoder för säkra jämförelser av fingeravtryck. Gruppen har också deltagit i ett samarbete för framkallning av fingeravtryck på patronhylsor. Under 2011 genomförde Polismyndigheten i Östergötland en ökad satsning på volymbrott, och eftersom den tekniska roteln finns i samma lokaler som SKL i Linköping kunde fingeravtrycksgruppen på ett smidigt sätt hjälpa till med jämförelser. Det visade sig vara ett lyckat projekt där polisen sparade mycket tid och SKL har sedan dess fortsatt att jämföra fingeravtrycken åt polisen i länet. UNDERSÖKNINGAR AV MOBILTELEFONER Under 2011 började SKL bygga upp en verksamhet för att utveckla metoder för forensiska undersökningar av mobiltelefoner. Datagruppen tar hand om komplicerade ärenden där telefonen på något sätt är skadad och behöver plockas isär för att få ut information. Polisen har själva verktyg för att göra vanliga tömningar av mobiltelefoner och de förfrågningar som kommer in till SKL kan röra telefoner som någon har försökt förstöra eller telefoner som har legat i vatten. Från skadade mobiltelefoner plockas elektroniken ut så att informationen kan läsas av på kretsnivå. Metoderna är nära besläktade med de som används för att läsa av hårddiskar från datorer. Informationen kan innehålla både samtalslistor, SMS och annat, även sådant som tidigare har raderats av användaren. Ett viktigt steg i undersökningen är också att tolka de spår eller fragment som tas fram. Datagruppens mobilverksamhet är i en utvecklingsfas och tar emot ungefär en mobiltelefon i veckan, men behovet av mobilundersökningar är stort. Polismyndigheterna skickar in fler och fler förfrågningar. Det rör sig ofta om samarbetsärenden där olika enheter på SKL ska hitta olika spår som fingeravtryck, dna och data från samma mobiltelefon. Det är viktigt att allt görs i rätt ordning och de som ofta arbetar med mobiltelefoner har hittat formen för hur all information ska säkras. I ett ärende skickade polisen in en stor tv-apparat där de misstänkte att det fanns avlyssningsutrustning. Stefan Rhodin vid Datagruppen arbetade med ärendet och hittade en mobiltelefon som satt monterad i tv:ns högtalare. Mobiltelefonen hade utrustning för videoinspelning och satt monterad så att mobilens öga fångade det som hände framför tv:n. Kunde telefonen användas för avlyssning eller inspelning? Stefan återställde de delar som inte fungerade på telefonen. Det visade sig att telefonen kunde programmeras för att filma olika långa frekvenser. Funktionen aktiverades genom att någon skickade ett SMS till telefonen och filminspelningen kunde startas genom uppringning. Vid analyser av mobiltelefoner är det många moment som ska fungera för att det ska gå att återställa innehållet, men Datagruppen blir allt bättre på tekniken. Samarbetet genom bland annat ENFSI betyder mycket för utvecklingen av nya metoder. Det är också utomlands som programvaror och adaptrar till olika minneskort finns. Vid extra avancerade ärenden konsulteras andra laboratorier, till exempel i Tyskland, Holland och Norge. Tekniken går snabbt framåt, men Datagruppens ambition är att ligga i framkant för att blir ännu bättre på att analysera mobiltelefoner. 12 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

8 EXEMPEL PÅ STÖRRE PROJEKT UNDER 2011 EXEMPEL PÅ STÖRRE PROJEKT UNDER 2011 I samverkan med andra uppdagas nya områden där det finns behov av vårt kunnande och kompetens SKL deltar i många olika samarbets- och samverkans konstellationer i syfte att optimera nyttan av de analys er och undersökningar som vi utför, men också för att bistå med forensiskt kunnande inom olika områden. FORENSISKA UPPSLAG FÖR BROTTS- UTREDNINGAR FRAMÅT Under genomförde SKL ett samarbetsprojekt tillsammans med Rikspolisstyrelsen (RPS) och Rikskriminalpolisen (RKP) för att hitta former och processer för hur SKL skulle kunna ta fram, hantera och lämna underrättelse- och spaningsinformation till Polisen i form av forensiska uppslag. Resultatet av projektet togs emot mycket positivt och arbetet har därför fortsatt i ett ettårigt pilotprojekt som inleddes i oktober Syftet med pilotprojektet är att ta fram relevanta uppslag och pröva de former och processer som togs fram i det föregående projektet i praktiken genom att utföra pilotärenden. I uppdraget ingår också att utreda hur mottagandet och hanteringen av SKL:s uppslag ska ske hos uppdragsgivaren polisen. De forensiska uppslagen kan antingen tillkomma på initiativ av SKL:s medarbetare i ärendehanteringsprocessen eller genom en direkt förfrågan från uppdragsgivaren. Forensiska uppslag kan utgöras av: kopplingar mellan ärenden/spår/material eller olika ämnesområden överskottsinformation som framkommer vid en undersökning, men som inte har med den aktuella frågeställningen att göra resultat av forensiska undersökningar utförda vid SKL som inte håller tillräckligt hög kvalitetsnivå för att redovisas i ett utlåtande och användas som material i den påföljande domstolsprocessen uppmärksammande av brottstrender vad gäller till exempel tillvägagångssätt, nya preparat etcetera. Pilotärendena utförs vid samtliga SKL:s operativa enheter, men de forensiska uppslagen lämnas endast för brottstyperna grova brott, brott kopplade till grov organiserad brottslighet och seriebrott. Med hjälp av forensiska uppslag kan uppdragsgivaren snabbt få tillgång till ny och viktig information från SKL som kan/ska användas i spanings- och underrättelsefasen av brottsutredningsarbetet. Uppslagen kan bidra med nya infallsvinklar i problematiska brottsutredningar. Med hjälp av SKL:s resurser bland annat i form av medarbetarnas expertis kan också samband mellan olika brott upptäckas och på sikt leda till en ökad brottsuppklaring. TRANSPARENTA UTLÅTANDEN TYDLIGGÖR SKL:S ARBETE OCH ÖKAR FÖRSTÅELSEN FÖR VÅRA RESULTAT SKL strävar efter att våra sakkunnigutlåtanden ska vara så tydliga som möjligt utifrån uppdragsgivarens frågeställning, erhållet resultat, resultatvärdering och slutsats. Det ska på ett enkelt och tydligt sätt framgå av utlåtandet vad SKL har gjort med materialet, hur vi har bedömt resultaten av våra undersökningar och hur vi har nått den grad som anges i utlåtandet. SKL har under flera år aktivt informerat våra uppdragsgivare om hur vi utför vårt resultatvärderingsarbete enligt den logiska principen. Den logiska principen utgör den teoretiska grunden för vårt arbete och innebär att vi inför varje undersökning fastställer en huvudhypotes utifrån uppdragsgivarens frågeställning som testas mot en alternativ hypotes. Graden i utlåtandeskalan anger hur stor vi bedömer att sannolikheten är att få det uppnådda resultatet av undersökningen om huvudhypotesen är sann jämfört med om den alternativa hypotesen är sann. Under 2011 togs en förbättrad mall för sakkunnigutlåtanden fram som innebär en tydligare rubriksättning i dokumentet och att såväl huvud- som alternativhypotes skrivs ut. De nya mallarna kommer att testas i pilotstudier inom utvalda ämnesområden. Målsättningen är att kunna införa de nya utlåtandena successivt under SKL:s projektledare för respektive projekt (från vänster): Birgitta Rasmusson (forskningsledare) är sammankallande för bevisvärdesgruppen som arbetar med transparenta utlåtanden, Ricky Ansell (verksamhetsexpert) är huvudprojektledare för pilotprojektet för forensiska uppslag och Anna Zackrisson (generalist) arbetar med SKL:s insats i PUST. SNABBARE TILLGÅNG TILL SKL:S EXPTERTIS MED NYTT IT-BASERAT UTREDNINGSSTÖD (PUST) Rättsväsendets myndigheter bedriver sedan flera år tillbaka ett gemensamt arbete för att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Arbetet samordnas av Justitiedepartementet och syftar till att ersätta det manuella informationsutbytet myndigheterna emellan med ett gemensamt elektroniskt flöde som gör det möjligt att dela information i ärenden genom hela rättsprocessen. I praktiken innebär detta att uppgifter bara ska behöva registreras en gång hos en av parterna för att processens övriga delar ska kunna ta del av dem. Som ett led i utveckling mot detta har man inom Polisen tagit fram ett nytt utredningsstöd PUST. PUST omfattar både ett gemensamt arbetssätt enligt Polisens nationella utredningskoncept och ett mobilt IT-stöd. PUST ska bidra till att effektivisera polisens arbete genom att utredningar kan inledas och i vissa fall också avslutas direkt på plats när polisen kan registrera uppgifter, göra registerslagningar samt hämta och utbyta information med PUST är Polisens nya utredningsstöd och omfattar både ett gemensamt arbetssätt och ett mobilt ITstöd. Med hjälp av PUST kan Polisen börja utreda på plats nära händelsen, vilket höjer kvaliteten på polisarbetet, kortar handläggningen och gör Polisen mer synlig för allmänheten. andra myndigheter i rättskedjan via IT-stödet. Avsikten är också att PUST till slut ska kunna ersätta flera av de system som i dag används inom Polisen, så att många olika system blir till ett enda. PUST utvecklas successivt och omfattar i dagsläget enklare brottstyper som till exempel snatteri, brott mot knivlagen, alkoholbrott och rattfylleri. SKL deltar i utvecklingsarbetet av PUST och är en av de myndigheter som Polisen utväxlar information med via systemet. SKL lägger idag in digitalt signerade analysbesked för narkotika direkt i PUST, vilket innebär att informationen blir tillgänglig snabbare än tidigare men också att den kan nås av alla de personer som behöver ta del av den. Ambitionen är att SKL i framtiden också ska kunna lägga in digitalt signerade sakkunnigutlåtanden i PUST. För all SKL:s information gäller att den måste användas i sin helhet. SKL:s information är mer än ett enkelt provsvar den innefattar en expertbedömning av det undersökta materialet som sätter den tekniska bevisningen i ett sammanhang och ökar dess bevisvärde i rättsprocessen. 14 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

9 UNDERSÖKNING OCH ANALYS ÄRENDESTATISTIK I våra sakkunnigutlåtanden sätts den tekniska bevisningen i sitt sammanhang Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de analysdata som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller även värderingar där vi utifrån kunskap och erfarenhet har satt in den tekniska bevisningen i sitt sammanhang. Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer hos oss som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar (se även sidan 46, under rubriken kompetens). Ärendeutveckling samt produktion av ärenden under 2011 Under 2011 har begärda undersökningar från rättsväsendet totalt ökat med tio procent. Inom området dna-undersökningar har det skett en ökning både gällande spårundersökningar med fem procent och personprover med 17 procent. Utvecklingen har återhämtat sig och har visat en stabil uppgång under andra halvåret. Utvecklingen inom dna-spårundersökningar borde vara högre om man beaktar föregående års stagnation samt Polisens uppdrag att öka andelen uppklarade mängdbrott. Behovet av undersökningar och personprover inom dna-området borde fortsätta att öka. Antalet registrerade personer i dna-registren var cirka personer vid årets slut Detta är en glädjande ökning med 16 procent vilket tyder på att polisen, när de topsar, gör det på relevanta personer. SKL har under våren 2011 bytt till ett nytt dna-analyskit, som innebär att antalet markörer har ökat från 10 till 15 markörer. Det nya analyskitet har dessutom en bättre prestanda jämfört med tidigare kit vilket gör att vi idag får information i prover som tidigare blev blanka. Detta tillsammans med att varje analys har 50 procent mer information avläsningspunkter. Sedan det nya dna-analyskitet infördes våren 2011 har både antalet registrerbara spår i spårregistret ökat med sex procent och antalet träffrapporter med 14 procent. Antalet begärda undersökningar gällande de traditionella kriminaltekniska disciplinerna inom Kemi- och teknikenheten har totalt sett ökat med tio procent. Ökningen har till största delen skett inom områdena kemi och fingeravtryck. Behovet inom de här undersökningstyperna borde fortsätta att öka med anledning av polisens uppdrag att öka andelen uppklarade mängdbrott. Inom narkotikaområdet har vi sett en fortsatt ökning av begärda undersökningar. Arbetet med strukturutredningar och informationsunderlag för klassning av nya substanser har fortsatt. Under slutet av 2011 har en NMR-utrustning installerats som ett led i en fortsatt utveckling av området. Undersökningsområdena urkund/sedlar har haft en nedgång med 27 procent av antalet begärda undersökningar. Området IT-forensik har en kontinuerlig tillväxt och är också föremål för en snabb teknikutveckling. SKL har under året fortsatt uppbyggnaden av expertområdet mobiltelefonundersökningar och elektronik. Det totala antalet avslutade ärenden har under 2011 ökat med drygt åtta procent. Ökningen har skett inom dna- och nar ko tika området. De traditionella kriminaltekniska disciplinerna har en oförändrad mängd avslutade ärende medan dokumentundersökningar har minskat. Antalet öppna ärenden har minskat med sex procent och handläggningstiderna har under året varit 15 procent kortare än föregående år. Antal ärenden SKL:s ärendeutveckling mellan åren 1965 och Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och 2006 beror främst på ärendetypen personärende dna, som infördes i samband med en ny dna-lagstiftning den 1 januari SKL:s produktion av ärenden under 2011 jämfört med Typ av undersökning Inkomna ärenden* totalt år 2010 Utfört antal undersökningar** totalt år 2010 Inkomna ärenden* totalt år 2011 Utfört antal undersökningar** totalt år 2011 Biologienheten Dna-spår (undersökningsuppdrag) Handläggningstider 2011 (antal dagar, mediantider) Dna (jämförelse prover FTA) Morfologi, hår, med mera Dokument- och informationsteknikenheten Digitala bevis Handstil Urkund Droganalysenheten Gift med mera Narkotika Alkoholanalyser Utandningsalkohol Kemi- och teknikenheten Brand Fingeravtryck Kemi Verktygsspår, skoavtryck, fibrer med mera Vapen*** TOTALT * Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller, i vissa fall färre, utförda undersökningar och siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar. ** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. *** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen. 16 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

10 STÖD OCH SERVICE TILL RÄTTSVÄSENDET STÖD OCH SERVICE TILL RÄTTSVÄSENDET Vår forensiska kompetens gör oss till en stark länk i rättskedjan året märktes en liten ökning av begärda undersökningar från rättsväsen- 2011Under det inom de flesta områden. Antalet registerade personer i dna-registren har också ökat markant. SKL har: Utökat sitt sortiment av tjänster till att inkludera forensiska uppslag. Uppgraderat dna-register och ärendehanteringssystem till Polisens nya plattform. Infört en reviderad utlåtandeskala. Medverkat i en enhetlig digital kedja från PUST till PUST. Den SKL-gemensamma utlåtandeskalan Grad +4 Resultaten talar extremt starkt för att Grad +3 Resultaten talar starkt för att Grad +2 Resultaten talar för att Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att Grad 0 Resultaten talar varken för eller emot att... Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att inte... Grad -2 Resultaten talar för att inte... Grad -3 Resultaten talar starkt för att inte... Grad -4 Resultaten talar extremt starkt för att inte... Utifrån vår position inom polisväsendet kan SKL bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. Kriminalteknisk strategi I juni 2007 presenterade RPS den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol. RPS ska i samverkan med oss utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd inom området och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. De vill också i samverkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje Polismedarbetares dagliga arbete. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Under 2011 har arbetet i mötesstruktur för forensiska frågor det Forensiska rådet (FOR) intensifierats och ett antal arbetsgrupper har startats i syfte att förbättra det forensiska arbetet. Exempelvis har under 2011 färdigställts rapporter om lokala brottsplatsundersökare, den framtida fingeravtrycksverksamheten, kompetenskrav för de olika nivåerna inom det IT-forensiska området, snabbtester av narkotika i samband med erkännande samt forensisk brottssamordning. Vidare har arbetsgrupper startats för att dels definiera olika undersökningsnivåer med tillhörande kompetenskrav för skoavtrycksundersökningar och vapenundersökningar. Arbetet för det digitala området har gått vidare med en kartläggning av kompetens och kompetensutveckling motsvarande de kompetenskrav som tagits fram. FOR och andra mötesforum FOR leds av RPS och har representation från Polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen (RKP), Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket (RMV), SKL samt facklig representation. Under rådet finns fyra samordningsgrupper med följande huvudtema: grova brott, mängdbrott, urkundsfrågor och digitala medier. Till samordningsgrupperna knyts efter behov tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper för att hantera ett ämnesområde eller projekt. Som ett komplement till FOR träffas även cheferna vid de tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid RPS samt SKL vid två tillfällen per år. De mötesfora som nu finns syftar till att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom Polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet, som exempelvis åklagarna. Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom olika områden i syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminal tekniska verksamheten. SKL stimulerar även enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. Metodstöd till verksamheten SKL samverkar med Polisens kriminaltekniker i utveckling av både metoder och rutiner som används i fält och på de tekniska rotlarna. Vi provar även olika typer av kriminalteknisk utrustning och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med Rikspolisstyrelsen (RPS). Vi medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet. Under året har SKL deltagit i inspektion avseende myndigheternas verksamhet med lokala brottsplatsundersökare. Vidare är vi med start hösten 2011 en del av det stödprojekt som Polismyndigheten i Västra Götaland leder med mål att bygga upp såväl verksamhet som utbildning på det kriminaltekniska området i Serbien. Bättre IT-stöd och PUST SKL har under 2011 utvecklat och driftsatt såväl ärendehanteringssystem som dna-register i Polisens nya IT-plattform detta för att i första hand sänka kostnaderna för driften av Polisens IT-system. Systemen har även byggts samman med Polisens nya utredningsstöd PUST i avsikt att information ska registreras en gång och sedan kunna användas fullt ut mellan Polisen och SKL. Hittills är det i huvudsak drogrelaterade ärenden som vid SKL är berörda av PUST, men tanken är att alla ärenden mellan Polisen och SKL ska gå denna väg vid den fortsatta utbyggnaden av PUST. Färdighetsprov Vid Polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis fotspår, dna-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder. Vi hjälper till med rotlarnas egenkontroller genom att ta fram, sända ut och utvärdera färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt anonymt, men rotlarna får på detta sätt en möjlighet att kontrollera sin kompetens inom olika områden och kan planera åt gärder utifrån detta. Rotlarna får också ett verktyg för att avgöra om de klarar av en undersökning själva, eller om de ska anlita annan expertis. Under 2011 gjordes en större satsning på ett mer omfattande prov avseende förmågan till brottsplatsanalys. Vidare gavs ett riktat prov avseende blodbildsanalys till de specialister som finns inom detta område. Reviderad utlåtandeskala SKL har tagit fram och infört en reviderad skala där bland annat den verbala utformningen av grad 4 är justerad från med visshet till talar extremt starkt för. Vidare har numeriska spann avseende resultatvärde knutits till de olika skalstegen. Liselotte Nielsen Sundberg är SKL:s biträdande laboratoriechef. Servicetelefoner Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersökningstyper det vill säga vilka analyser som gjorts och när man beräknar att kunna återkomma med ett besked, eller få råd om spårsäkring och förpackning av bevismaterial med mera. Telefonnumren finns på Polisens intranät Intrapolis på sidan Kontakt med SKL:s enheter (sökväg: Arbetsstöd & regelverk/kärnverksamhet/ Kriminalteknik/Undersökningar och analyser/statens kriminaltekniska laboratorium, SKL/Kontakt med SKL:s enheter) SKL:s målsättningar inför det kommande året innebär att vi: Har fokus på våra kunders behov framförallt i syfte att sänka våra handläggningstider ytterligare. Övertar huvudmannaskapet för fingeravtryck. Påbörjar utbyte av dna-profiler med andra länder inom EU enligt Prüm-konventionen. Kommer även att satsa på så kallade Cold Cases. Inför mer transparenta utlåtanden. 18 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

11 KUNDENKÄTEN 2011 HANDLÄGGNINGSTIDER SKL har nöjda kunder Dialogen vi för med våra uppdragsgivare eller kunder är mycket viktig för att vi ska kunna fullfölja vårt uppdrag på ett rättsäkert och kundfokuserat sätt. En del av denna dialog sker i form av enkäter som vi med några års mellanrum skickar till våra kunder dels i en generell form, dels i specifika ärenden. Under 2011 genomförde SKL både en större generell kundenkät och en kundradar för att besvara specifika frågeställningar inom samarbetsärenden (det vill säga ärenden som innehåller undersökningar inom flera olika ämnesområden). Båda undersökningarna visar att SKL:s uppdragsgivare generellt sett är mycket nöjda med vårt arbete. Två enkäter ger underlag för förbättringar SKL har sedan början av 1990-talet skickas en större generell kundenkät till våra kunder. Syftet är att mäta uppfattningen om oss i nuet och över tiden för att få ett underlag för att förbättra vår verksamhet. Enkäten skickas ungefär var tredje år till målgrupperna åklagare och kriminaltekniker. Den generella enkäten följs sedan upp med en enkät som följer vissa specifika ärenden där mottagaren ombeds besvara en mindre mängd frågor. Årets kundradar var riktad mot så kalllade samarbetsärenden det vill säga ärenden som innehåller undersökningar inom flera ämnesområden som till exempel vapen-, fingeravtryck- och dna-undersökning. Kundenkäten belyste hela verksamheten Kundenkäten omfattar hela SKL:s verksamhet och har tagits fram av SKL i samarbete med CMA, Centrum för marknadsanalys Research AB. Enkäten skickades ut till kriminaltekniker och åklagare senvåren 2011 och var detta år möjlig att besvara digitalt. CMA har skött insamlingen av svar och gjort en sammanställning och analys av resultaten. Enkäten besvarades av 217 kriminaltekniker och 98 åklagare, vilket innebär en svarsfrekvens på 63 respektive 50 procent för respektive målgrupp. SKL tar emot två till tre studiebesök per månad från vår huvudsakliga uppdragsgivare rättsväsendet. Studiebesöken guidas av handläggare och experter från verksamheten som visar och berättar om SKL samtidigt som besökarna får följa ett fiktivt ärende från beställning, via undersökningar till framtagandet av ett sakkunnigutlåtande. Avsikten med besöket är att ge våra kunder information om vår verksamhet som de kan ha nytta av i sitt arbete. Resultatet visar på många förbättringar men också områden med förbättringspotential! Resultatet visar att SKL:s kunder generellt sett är mycket nöjda med vårt arbete. De förbättringsområden som identifierades vid den förra kundmätningen har så gott som i samtliga fall fått ett högre betyg denna gång. Områden som fokuserades efter förra mätningen var handläggningstider, som helhet är jag nöjd med SKL:s arbete, jag vet vart jag vänder mig om jag har kritiska synpunkter, svårigheter att nå personalen, utveckla Polisens kriminalteknikverksamhet, SKL:s tjänster är viktiga för mitt arbete och jag är väl informerad om vad SKL kan och inte kan. Även om vi denna gång har ett mer positivt svar än vid den senaste mätningen så kan några tydliga förbättringsområden urskiljas. Vi ska arbeta vidare med att förbättra våra handläggningstider, vår kapacitet inom några områden, dialogen vid prioriteringsdiskussioner och tydligheten i våra utlåtanden. Kundradarn fokuserade på samarbetsärenden Överlag är även de kunder som har svarat på kundradarn nöjda med SKL. SKL:s utlåtanden får höga betyg medan handläggningstiden får något lägre. Kunderna är nöjda med tillgängligheten till de medarbetare på SKL som är ärendeansvariga och tycker att de får svar på de frågor som ställs. Antingen de har fått delredovisningar i ärendet eller ej är de nöjda med hanteringen. Detta tyder på att våra handläggare är bra på att avgöra när det behövs delredovisningar i ärendena. Dialog krävs för en effektiv ärendehantering Enligt undersökningen har endast 48 procent av uppdragsgivarna haft kontakt med ärendeansvarig i ärendet. I den här typen av ärenden bör det föras en dialog för att ärenden ska bedrivas effektivt. Resultatet ger en samstämmig bild av SKL Handläggningstiden för samarbetsärenden har i stort sett samma betyg som andra typer av ärenden, men ligger ändå sämst till vid en jämförelse olika ärendetyper emellan. Generellt sett stödjer resultatet i kundradarn väl de slutsatser avseende förbättringsområden som finns i den generella kundenkäten, där just handläggningstider är ett angeläget område för framtida förbättringar. Vår målsättning är att optimera våra handläggningstider efter rådande förutsättningar Under 2011 sänkte vi generellt sett våra handläggningstider med 15 procent jämfört med tidigare år. Hur lång handläggningstiden blir i ett specifikt ärende avgörs av en rad olika faktorer som till exempel vilken typ av brott det handlar om, hur vanligt förekommande denna typ av brott är och om undersökningarna i sig är tidskrävande eller ej. SKL:s målsättning är att kunna ge våra kunder en handläggningstid som är rätt anpassad i det aktuella ärendet utifrån de förutsättningar som finns. I de fall man hör några negativa uttalanden om SKL så är det sällan rörande vår kompetens eller våra resultat, utan istället är det våra handläggningstider som får kritik. Man kan lätt få för sig att SKL alltid har långa handläggningstider och att våra kunder i rättsväsendet alltid blir fördröjda av att vi inte levererar i tid. Finns det någon sanning i detta eller är det en förklaring att ta till när journalister ligger på i massmedialt intressanta utredningar? Vår målsättning är att kunna ge våra kunder en handläggningstid som är rätt anpassad i det aktuella ärendet utifrån de förutsättningar som finns. Därför varierar SKL:s handläggningstider beroende på undersökningsområde för olika ärende typer, brottets grovhet samt närvaro av ungdomar, häktade eller andra skäl för förtur. För vissa ärendetyper klarar vi målen, medan vi för andra ärendetyper har en förbättringspotential. Under 2011 har vi haft en förbättring där vi generellt sänkt våra handläggningstider med 15 procent. Faktorer som påverkar handläggningstiden Stora volymer med likartade ärenden Inom några ärendetyper har SKL stora volymer med likartade frågeställningar om till exempel narkotikaanalyser, personärenden till dna-registret och mängdbrott dna. Detta medför att man kan skräddarsy hela processen, från metodik till en väl fungerande stödprocess med automatiserade instrument och ett bra IT-stöd till handläggningen. För de här typerna av ärende har SKL bra handläggningstider (några av de bättre i Europa). Små volymer Flertalet av SKL:s olika ärendetyper ligger under eller långt under ärenden per år och hanteras av ett fåtal handläggare inom varje ärendetyp. Svårigheten är att få effektiva flöden inom en ärendetyp med ett lågt antal ärende. Den effektiva arbetstiden i våra ärenden är för merparten av våra ärenden resurseffektiv, men i de här aktuella ärendetyperna uppstår ofta liggtider i avvaktan på att handläggaren måste utföra andra arbetsuppgifter. Ett sådant exempel är när ärenden med absolut förtur måste gå emellan för att få en tillräckligt snabb hantering. Undersökningstyper som är mycket tidskrävande Det finns ärendetyper som i sig själva tar mycket lång tid att utföra. Ett sådant område är de olika specialanalyserna inom dna till exempel LT (Low Template) där man utgår från en liten mängd ursprungsmaterial. Andra exempel är analys av kulpennpasta och tid sedan senaste skjutning. Mängdbrott Det är rimligt att ett mängdbrott inte får kräva lika mycket i resurser som ett grovt brott. De resurser som åtgår i mängdbrott ska dock vara av sådan art att de ger mycket valuta för pengarna och resultaten ska helst peka mot en person eller en brottserie för att vara direkt användbara i en brottsutredning. Att på förhand besluta vad som är rimligt att göra i denna typ av ärenden ger även det precis som vid de stora volymerna möjlighet till en anpassad snabb process. Grova brott De grova brotten måste nästan alltid hanteras individuellt utifrån förutsättningarna i just det specifika brottet. Ofta blir utredningsprocessen mycket lång såväl inom Polisen som vid SKL. Det normala i denna typ av ärenden är att vi inte får allt material till SKL med en gång, utan material prioriteras för analyser och undersökningar av olika slag i omgångar via samråd mellan SKL:s handläggare, polis och åklagar. Utredningen är ofta inledningsvis beroende av snabba resultat för att man ska kunna rikta in arbetet vidare. Det är inte ovanligt att det i denna typ av ärenden kommer in material till SKL utspritt över en mycket lång tid. Samarbetsärenden De grova brotten är ofta även samarbetsärenden vid SKL, det vill säga att de ska undersökas beträffande flera ärendetyper. Ett grovt rån kan till exempel behöva undersökas avseende dna, fingeravtryck, vapenundersökning och fibrer. Ofta är det samma material som ska undersökas med flera tekniker. Detta kräver att man i förväg strukturerar arbetet så att de olika analys teknikerna förstör så lite som möjligt för varandra. Även detta medför långa handläggningstider då vi vill förvissa oss om att vi har fått ut den information som finns att få innan vi går vidare med nästa analysteknik. 20 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

12 DOKUMENT OCH INFORMATIONSTEKNIK DOKUMENT OCH INFORMATIONSTEKNIK Skrivet, filmat, sparat, tryckt vi undersöker vad som är äkta och vad som är falskt! Antal ärenden: Antal medarbetare: 40 I våra undersökningar vid Dokument- och informationsteknikenheten arbetar vi inom ett mycket brett område med bärare av information. Det äldsta undersökningar av handstil och dokument kombineras med det allra nyaste IT-undersökningar. Dokument och informationsteknikenheten hanterar alla typer av databärare. Uppdragsgivarnas frågeställningarna handlar ofta om äkthet, manipulation eller eventuella ingrepp som kan ha gjorts i olika typer av dokument, vilket medför jämförelseundersökningar av till exempel handstil och bildmaterial eller att ta fram dold information från olika lagringsmedia. SKL har ett nationellt uppdrag för metodutvecklingen inom det IT-forensiska området. verksamhet har under året präglats av 2011Enhetens SKL:s övergripande målsättning att tillgodose våra uppdragsgivares behov, vilket bland annat visat sig i att: Vi har kunnat bistå rättsväsendet med avancerade mobiltelefonundersökningar. Undersökningsarbete gällande reparation av skadade hårddiskar har kommit igång. En datalagringslösning för att kunna ta emot ärende med stora informationsmängder har upphandlats och installerats. Antal öppna ärenden inom dokumentanalys har minskats med över 50 procent. Ackreditering av informationstekniska undersökningsområden inom bild och video. Framtagning av ett kvalitetstest gällande bildjämförelse inom ramen för det internationella ENFSI-samarbetet. Upphandlings- och utvecklingsarbetet inför det nya svenska passet har slutförts. SKL har tagit fram en metod för att kunna tidsbestämma elektroniska inspelningar av ljud. Informationsteknik Vårt uppdrag när det gäller informationsteknik ligger på utveckling av nya metoder och verktyg till polismyndigheterna för att förenkla, möjliggöra och kvalitetssäkra analysarbetet som utförs lokalt. Den tekniska utvecklingen sker i en snabb takt och vi bistår med undersökningar i udda och komplexa ärenden där det krävs specialutrustning och nära samarbete mellan forensiker och olika experter. SKL har en samlad kompetens inom det IT-forensiska området som innefattar data, bild, video, ljud, elektronik och nu även mobiltelefoni har informationstekniska undersökningsområden inom bild, video och data ackrediterats eller granskats för ackreditering. SKL är ett av de första europeiska laboratorierna och först i Sverige med att ha ackrediterats för IT-forensiska undersökningar av Sveriges ackrediteringsorgan Swedac. Inom ramen för vårt kvalitetsarbete och det internationella ENFSI-samabetet har enhetens Bild- och ljudgrupp tagit fram ett kvalitetstest gällande bildjämförelse. Kvalitetstestet har skickats ut till alla medlemslaboratorier. Kvalitetstestet har väckt stort internationellt intresse och uppskattning och även fått spridning till USA. Antal ärenden Ärendeutveckling Dokument- och informationsteknikenheten Urkund Handstil, tal Digitala bevis År Daniel Rådesjö, försteforensiker inom Datagruppen, avbildar data från en beslagtagen hårddisk. Redan under uppbyggnadsfasen har vi kunnat bidra med egen specialkompetens i ett antal komplexa mobiltelefonärenden samt haft internationellt samarbete med Norge. De första ärendena med miljöskadade och trasiga hårddiskar har handlagts vid SKL. SKL samlar kontinuerlig information om elnätets spänning i en referensdatabas. Mot denna referensdatabas kan gjorda inspelningar jämföras, tidsdateras och även analyseras med tanke på äkthet. Dokumentanalys I Dokumentanalysgruppen gäller undersökningar ofta frågeställningen om en handling är äkta eller falsk. Allt från tryckta produkter som pass, ID-kort, körkort och sedlar till hand skrivet material undersöks. När det gäller handstilsundersökningar är många uppdragsgivare privata och vi utför jäm förande handstilsundersökningar åt Island. SKL:s djupa kunskap inom området medför att vi i brottsförebyggande syfte deltar vid framtagandet av nya per sondokument. I vårt arbete krävs referenssamlingar för jämförande undersökningar, och SKL underhåller i dag stora referenssamlingar avseende bland annat sedlar, körkort och pass. Under 2011 har upphandlings- och utvecklingsarbetet med det nya svenska passet slutförts. SKL:s roll har varit att ta fram en kravspecifikation samt att säkerställa att anbud uppfyller dessa krav. Under produktionsfasen har SKL:s uppdrag varit att utveckla och anpassa produkten för att nå bästa tänkbara säkerhetskvalitet. Det nya passet kommer att utfärdas med början från januari Antal öppna ärenden inom dokumentanalys har med hjälp av ett nytt arbetssätt minskats med 50 procent. Detta har medfört att den genomsnittliga handläggningstiden för urkundstekniska ärenden nästan har halverats jämfört med år Verksamhetens målsättning inför det kommande året är att utveckla vårt stöd till rättväsendet genom: Framtagning av fördjupad information gällande differentierade handläggningstider byggda på rättsväsendets behov. Ytterliggare förbättring av våra handläggningstider genom nya arbetssätt som snabbfiler och processstyrda arbetsflöden. Våra fokusområden för utvecklingsarbete 2012: kryptering, mobiltelefoni, digital restaurering, utvecklingsarbete av ett nytt svenskt körkort och identitetskort för folkbokförda samt resultatvärdering. Diagram över Dokument- och informationsteknikenhetens ärendeutveckling SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

13 DROGANALYS DROGANALYS Ökad efterfrågan på narkotikaanalyser kräver ständig verksamhetsutveckling Antal ärenden: Antal medarbetare: 61 Vid Droganalysenheten arbetar vi med att identifiera och analysera material som misstänks innehålla ämnen som i Sverige är klassade som narkotika, hälso farlig vara eller dopningsmedel. Dessutom utförs analys av illegal alkohol och material med misstänkta gifter. för att förkorta handläggningstider för narkotikaanalyser, 2011Verksamhetsutveckling samt utveckling av nya undersökningsmetoder har präglat enhetens verksamhet och visat sig genom: Effektiviseringar för att hantera en ökad ärendevolym, speciellt med avseende på växtmaterial. Snabbare utredning av nya substansers kemiska struktur genom ett fördjupat samarbete med Läkemedelsverket (se nedan). Ett 50-tal nya missbrukssubstanser har identifierats vilket ger åklagare möjlighet att verka enligt förstörandelagen (2011:111). Under året har nio substanser klassats som narkotika eller hälsofarlig vara. SKL har bidragit i klassningsarbetet av substanserna. En utredning av haltfördelningen i vanligt förekommande narkotika i Sverige (SKL Rapport 2011:02 Statistisk analys av narkotikahalter i material från polisbeslag analyserade på SKL). Hearing gällande haltanalys av narkotika för att utveckla en verksamhet som kan möta uppdragsgivarnas behov. En ny utbildning för preparattestare inför det nya arbetssättet gällande ringa mängder amfetamin och cannabisharts på polismyndigheterna. Enhetens arbete under 2011 har genomsyrats av en intensiv verksamhetsutveckling för att förkorta handläggningstiderna för narkotikaanalyser och utveckla nya undersökningsmetoder. Effekterna av detta är bland annat att strukturutredningarna av nya missbrukssubstanser kan genomföras på kortare tid, att hanteringen av växtmaterial har effektivi serats och att en ny preparattestarutbildning för poliser tagits fram. Vätskor, pulver, tabletter, kapslar och ampuller Material bestående av vätskor, pulver, tabletter, kapslar och ampuller analyseras för att kunna identifiera substanser som är klassade som narkotika, dopningsmedel eller hälsofarlig vara. Vid stora volymer, eller på begäran av uppdragsgivaren, görs även haltundersökningar om materialet visar sig innehålla en klassad substans. Vid analyser av tabletter registreras även yttre kännetecken såsom färg, vikt, mått, prägling med mera för att kunna jämföra med litteratur och eventuellt uttala sig om preparatnamn på svenska registrerade läkemedel. Genom ett fördjupat samarbete med Läkemedelsverket under det gånga året har vi kunnat effektivisera vår verksamhet så att utredningarna av de nya substansernas struktur går snabbare. Vi har också förbättrat våra möjligheter att strukturera nya missbrukssubstanser genom att investera i en kompletterande analysteknik (NMR). Under året identifierades ett 50-tal nya missbrukssubstanser vilket ger åklagare möjlighet att verka enligt förstörandelagen (2011:111). För nio av substanserna har SKL bidragit med underlag till FHI och det arbete som föregår klassningen av en substans. Växtmaterial Växter som misstänks innehålla narkotiska substanser undersöks makroskopiskt, mikroskopiskt och med kemisk analys Antal ärenden Narkotika Ärendeutveckling Droganalysenheten (narkotika) Diagram över Droganalysenhetens ärendeutveckling (enbart narkotikaärenden) År Analys av material som misstänks innehålla narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel utförs med hjälp av moderna tekniker. för att identifieras och/eller påvisa aktiv substans. De i särklass vanligaste ärendetyperna är cannabis och cannabisharts (hasch). Dessutom utförs haltbestämning av THC, som är den mest aktiva substansen i cannabis. Jämförelseanalys av olika material bestående av cannabisharts visar om de undersökta materialen kommer från samma tillverkare. Andra typer av material som analyseras är opium, svampar, kat, kaktusar, fröer, bark, extrakt av paddgift, spice med mera. Spice är en produkt som missbrukas på liknande sätt som cannabis och är vanligen en blandning av örter till vilka syntetiskt framställda cannabinoider tillsatts. Kemisk analys avgör vilken syntetisk cannabinoid materialet innehåller. Ett omfattande effektiviseringsarbete har genomförts under 2011 för att hantera en ökande ärendevolym av växtmaterial. Jämförelser och klassificeringar av narkotika SKL utför jämförelser mellan material av respektive amfetamin, heroin och cannabisharts för att bedöma om narkotikan kan komma från samma homogena tillverkningssats eller kan ha haft ett likartat tillverkningsförfarande. Resultaten av jämförelserna används i domstol. I andra fall vill uppdragsgivaren ha klassificeringar av narkotika för att använda som spaningsinformation för att få en bild över hur narkotikan sprids i landet. Resultaten från klassificeringarna läggs in i en europeisk databas som används i det internationella samarbetet mot narkotika. SKL genomförde under 2011 en utredning av haltfördelningen av vanligt förekommande narkotika Ärendeutveckling Droganalysenheten (utom narkotika) i Sverige, vars resultat presenteras i SKL Rapport 2011:02 (Statistisk analys av narkotikahalter i material från polisbeslag analyserade på SKL). En hearing angående haltanalys av narkotika arrangerades också i avsikt att utveckla och anpassa verksamheten efter våra uppdragsgivares behov. Gift Vanliga typer av undersökningsmaterial där man misstänker att någon drog eller gift tillförts är vätskor, mat och åtlar (för att förgifta stora rovdjur). Frågeställningarna kan vara mycket varierande och ibland krävs ett mer eller mindre omfattande utvecklingsarbete för att kunna besvara en frågeställning. En stor del av undersökningarna avser spårsökning och identifiering av påträffade substanser. Alkohol Här avgörs till exempel om ett beslag består av hembränd sprit, kemiskt tillverkad sprit eller renaturerad teknisk sprit. Även undersökningar av mäsk utförs och en analys av aktivt kol kan ge besked om materialet har använts i sprittillverkning. Jämförande analyser mellan två eller flera beslag utförs för att kunna svara på frågan om spriten kommer från samma homogena tillverkningssats eller om spriten kan ha haft ett likartat tillverkningsförfarande. Under året flyttades Evidenzerverksamheten (alkoholutandning) organisatoriskt till enheten Förvaltning och Service av lokalmässiga och verksamhetsmässiga skäl. målsättning inför det kommande 2012Verksamhetens året är att utveckla vårt stöd till rättväsendet genom: Fortsatt effektivisering av enhetens arbetsflöden för att förkorta handläggningstider och öka ärendegenomströmningen. Uppbyggnad av NMR-verksamhet på SKL för att möjliggöra fler och snabbare strukturutredningar. Verksamheten kommer även att kunna bidra till nya arbetssätt gällande haltanalys. 24 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse Antal ärenden Alkohol Gift Utandningsalkohol Diagram över Droganalysenhetens ärendeutveckling (narkotikaärenden ej medtagna) År

14 KEMI OCH TEKNIK KEMI OCH TEKNIK Den klassiska kriminaltekniken blir aldrig omodern! Antal ärenden: Antal medarbetare: 67 Vid Kemi- och teknikenheten ut förs främst olika typer av jäm förelser mellan spår som exempelvis fingeravtryck, fibrer, skospår, verktygsspår, färger, glas, kulor och patronhylsor med mera. Ofta används jämförelsemikroskop där två spår kan jämföras sida vid sida. Vid identifiering av olika ämnen som brännbara vätskor, explosivämnen, tårgas, plaster med mera används olika typer av analysinstrument. verksamhet har under året präglats av 2011Enhetens SKL:s övergripande målsättning att tillgodose våra uppdragsgivares behov, vilket bland annat visats sig i att vi: Arbetat med ackreditering av brandplatsundersökningar enligt ISO vilket har godkänts av Swedac under hösten. Enheten har under året fått två standardförfaranden och metoder ackrediterade av Swedac. Deltagit i samordnings- respektive arbetsgrupper i enlighet med Forensiska rådets beslut. Bistått våra uppdragsgivare med expertkompetens vid utredning av brott. Aktivt deltagit och informerat om vår verksamhet vid utbildningskonferensen för kriminaltekniker. Deltagit som lärare/handledare vid grundutbildningen för blivande kriminaltekniker och vid utbildning av andra aktörer inom rättsväsendet. Ökat effektiviteten i arbetet med grova brott genom att ha infört ett system med kontaktpersoner mellan SKL och de tre stora polismyndigheterna. Kvalitetsarbete, samverkan och utbildning har varit i fokus för enhetens verksamhet under det gågna året då även ackrediteringsorganet Swedac ackredi terat SKL:s brandplatsundersökningar enligt ISO/IEC Enhetens medarbetare har också deltagit i Forensiska rådets samordningsoch arbetsgrupper samt varit handledare vid de utbildningar som SKL anordnat. Den klassiska kriminaltekniken blir aldrig omodern, och vid Kemi- och teknikenheten finns den samlad. Det innebär att vi har ett nära samarbete med andra aktörer inom rättsväsendet såsom polis och åklagare samt med övriga enheter inom SKL. Bredd i kompetens och kunnande Många och varierande frågeställningar i ett ärende innebär att olika specialiteter måste utnyttjas för att kunna leverera ett sakkunnigutlåtande som är tillfylles. Inom Kemi- och teknikenheten finns många års kompetens och erfarenhet samlad, vilket ger tyngd i det resonemang kring resultatvärdering som ligger till grund för ett sakkunnigutlåtande. Bevisvärde är A och O När ett ärende kommer in är det inte bara att börja arbeta med analyser och undersökningar, utan vi bör först fundera över vad SKL kan och ska göra. Vad är mest intressant ur rättssynpunkt och vad ger starkast bevisvärde i just det här ärendet? Kan och bör SKL göra något mer? Samarbete och en bra dialog mellan polis, åklagare och SKL ger en bättre och robustare utredning. Antal ärenden Ärendeutveckling Kemi- och teknikenheten År Vapen Kemi Brand Fingeravtryck Spår Morfologi Diagram över Kemi- och teknikenhetens ärendeutveckling Ett av de områden som ingår i Kemi- och teknikenhetens verksamhetsfält är fiberundersökningar. Här genomförs en preparering för tvärsnitt av textila fibrer. Vi utbildar övriga i rättsväsendet Enhetens medarbetare deltar i utbildningen av kriminaltekniker, då den klassiska kriminaltekniken är grunden för kriminalteknikernas arbete. Även åklagare och domare med flera utbildas av enhetens medarbetare. Inom den klassiska kriminaltekniken pågår det också ett europ eiskt samarbete för att fortlöpande utveckla verksamheten (ENFSI). I detta samarbete deltar medarbetare från enheten i de grupper som arbetar inom respektive specialområde. Under året har medarbetare från enheten även deltagit i internationella möten inom området resultatvärdering. Framtida fingeravtrycksverksamhet Vi har länge sett och påtalat att det finns ett behov av utveckling inom fingeravtrycksidentifieringsverksamheten och arbetat för olika nationella samverkansformer för detta. Det finns behov av att skapa en nationell likriktning när det gäller bland annat kvalitetssäkring, kompetenskrav på handläggare, utbildning, färdighetstester med mera för att därigenom få en harmoniserad verksamhet. SKL har under 2010 till 2011 med verkat i att ta fram en förstudierapport avseende fingeravtrycksidentifieringsverksamheten, daktning och signalement. Rapporten har lämnats till Forensiska rådet vid Rikspolisstyrelsen som ett beslutsunderlag för den framtida fingeravtrycksverksamheten. Ett av de viktigaste, men samtidigt mest omdiskuterade, områdena, är hur resultatvärdet av en jämförande undersökning av ett brottsplatsspår gentemot ett upptaget jämförelseavtryck från en person ska bedömas. Sedan några år tillbaka deltar vi i ett internationellt utvecklingsprojekt, Match Probability, som syftar till att skapa ett statistiskt underlag för resultatvärdering. Det finns ett stort behov av att utveckla detta område för att utifrån det, i framtiden, kunna använda vår niogradiga skala även vid bedömning av fingeravtryck Verksamhetens målsättning inför det kommande året är att utveckla vårt stöd till rättväsendet genom att: Utveckla vårt arbetssätt och därigenom uppnå effektivare arbetsflöden och kortare handläggningstider. Fortsätta bevisvärdearbetet för att bättre kunna stödja rättsväsendets brottsutredningar. Utveckla SKL:s roll inom fingeravtrycksverksamheten på ett nationellt plan. Arbeta fram en strategisk plan för det framtida arbetet inom brandområdet. 26 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

15 FÖRVALTNING OCH SERVICE FÖRVALTNING OCH SERVICE Verksamhetsanpassad administration frigör tid för den operativa verksamheten Förvaltning och service uppgift är att frigöra tid för operativ verksamhet har vi fokuserat på effektivisering och ökad produktivitet. För att bidra till att frigöra tid för de operativa enheterna har vi aktivt arbetat med att förbättra våra handläggningstider genom att effektivisera våra rutiner. Antal medarbetare: 38 har under det gångna året genomgått 2011Verksamheten viss organisationsförändring. Detta har bland annat resulterat i att: Arkivarien ingår i IT-förvaltningen. Gruppen för alkoholutandning flyttades från Droganalysenheten till Förvaltning och service. Förvaltning och service sköter inköp av allt förbrukningsmaterial till SKL via en central inköpare. Administrativ service timmar enhetsstöd i form av resebokning, konferenslogistik, fakturahantering och statistik skapar frigjord tid för operativa enheter. I genomsnitt utför enhetsadministratörerna cirka ärenden per år. En tredjedel av dessa ärenden tillhör kategorin resebokning. Utbildningsadministrationen arbetar cirka timmar med att administrera utbildningar inom och utanför polisväsendet samt med studiebesök. Administrativ service hanterar centrala inköp inklusive uppackning, fakturahantering och övrig administration. I gruppen är även Personalservice placerad som sköter administration kring nyanställningar. Inom gruppen finns även en handläggare för kvalitetsfrågor som administrerar internationella möten gällande kvalitetssäkring samt våra interna Spelregler. IT-Förvaltning SKL:s verksamhet kräver väl fungerande datasystem och IT-utrustning. I gruppen finns det systemutvecklare, systemförvaltare, IT-tekniker och från och med den 1 september 2011 även SKL:s arkivarie levererades timmar IT-support och timmar systemutvecklingsarbete åt kärnverksamheten. Det ställs stora krav på den utrustning som SKL använder vid analyserna. Vid laboratoriedisken rengörs utrustningen på ett sätt som förhindrar att kontamination. uppstår. Varje dag rengörs till exempel 300 saxar till Biologienheten. SKL:s diarium hanterar och registrerar alla inkommande och utgående försändelser och är en uppskattad kanal in till SKL som får högt betyg i de kundenkäter SKL skickar ut till våra uppdragsgivare. Gruppen för alkoholutandning Gruppen för alkoholutandning har från och med den 1 septem ber 2011 bytt organisationstillhörighet till Förvaltning och service från att tidigare ha tillhört Droganalysenheten. SKL ger support rörande bevisinstrumentet Evidenzer till Polisen, Tullverket och Kustbevakningen samt kontrollerar och kalibrerar instrumenten efter årlig service hos tillverkaren. Gruppen utför även kontroll och kalibrering av nordiska Evidenzer-instrument. SKL utbildar instrumentansvariga och handlägger ärenden där resultatet från alkoholutandningsprov ifrågasatts. Ärendeservice Ärendeservice består av diarium, vaktmästeri och laboratoriedisk. Laboratoriedisk Vid laboratoriedisken rengörs utrustning som används vid analyser på de operativa enheterna. I genomsnitt rengörs till exempel cirka 300 stycken av Biologienhetens saxar per dag. Här ställs stora krav på hantering då saxarna ska vara dna-fria. En halv sax i minuten rengörs, delvis manuellt, varje dag hela året, vilket innebär att vi totalt tar hand om cirka saxar per år. Utöver saxarna rengörs annat materiel såsom provrör, kanyl er, mortlar och annat laboratoriemateriel. Laboratoriedisken färdigställer även vissa av laboratoriets lösningar och reagenser. Diarium SKL:s diarium hanterar och registrerar inkommande och utgående skrivelser och försändelser, både från polismyndigheterna och privata uppdragsgivare. Efter registrering överlämnas begäran om analys samt insänt undersökningsmaterial till berörd grupp/enhet på SKL för åtgärd. Resebokningar, konferenslogistik och fakturahantering är några av de arbetsuppgifter som administratörerna vid Administrativ service bistår de operativa enheterna och SKL:s ledning med för att frigöra tid till operativ verksamhet. Diariejouren är en av kontaktytorna gentemot SKL:s uppdragsgivare där bland annat inkommande e-post till SKL:s myndighetsbrevlåda och övriga frågor hanteras av registratorerna. Diariejouren är en stor hjälp för våra uppdragsgivare, och får mycket bra betyg i våra kundenkäter. Under 2012 ska vi börja mäta samtalen som kommer in till SKL:s diariejour samtidigt som vi utökar med ytterligare en telefon i jouren för att minska telefonköerna. Vaktmästeri Vaktmästeriet ansvarar för SKL:s post- och pakethantering, avfallsåtervinning, tjänstebilar samt för den dagliga tillsynen av gasanläggningen som SKL delar med Rättsmedicinalverket (RMV). Vaktmästeriet utför även vissa hantverksarbeten och inköp av referensmaterial i ärenden och utrustning till SKL:s utbildningar. 2012Vår målsättning under det kommande året är att: Arbeta med metoden 5S (Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera och Se till) enligt verksamhetskonceptet Lean som ett verktyg för att ytterligare kunna effektivisera våra rutiner. Starta arbetet med processorienterad arkivredovisning. 28 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

16 BIOLOGI BIOLOGI Nya analyskit ger fler användbara dna-profiler! Antal ärenden Antal ärenden: Antal medarbetare: 80 Vid Biologienheten undersöks material som tillvaratagits på brottsplatser med syfte att påvisa biologiska spår och ta fram dna-profiler, för jämförelse mot person eller för registrering i spårregistret. De biologiska spår som analyseras utgörs vanligtvis av saliv, blod, och sperma. Biologienheten genomför varje år ett stort antal dna-analyser på registertopsningar från personer misstänkta för brott. verksamhet har under året, bortsett ärendeverksamheten, präglats av 2011Enhetens omfattande insatser inom följande områden: Ackreditering och implementering av nytt dnaanalyskit anpassat efter den nya Europastandarden. Genomlysning av specialanalysområdet LCN/LT dna. Kvalitetsarbete inom kontaminationskotroll och minimering av risk för kontamination. Implementering av metod för att tillvarata och analysera dna från hylsor och patroner. Förberedelser inför starten av Prümsamarbetet Ärendeutveckling Biologienheten DNA-ärenden Personärenden, DNA Diagram över Biologienhetens ärendeutveckling År Året har i huvudsak präglats av implementeringen av ett nytt dna-analyskit, som är en viktig milstolpe i enhetens utveckling. Kitet tillhör en ny generation av dna-analyskit med fler dna-markörer och med klart förbättrade möjligheter att få fram användbara dna-profiler. Det nya kitet utgör samtidigt en nödvändig del i de förberedelser som genomförs inför det kommande Prümsamarbetet, som bland annat innebär att medlemsländerna ska kunna söka i varandras dna-register. Biologiska spår undersöks i tre huvudflöden Biologienheten undersöker och analyserar biologiska spår och dna från brottsplats, samt analyserar salivprover från person för jämförelse direkt i ett ärende eller för registrering. På enheten utförs dna-analyserna med så kallad PCR-baserad teknik, varvid 15 områden och kön undersöks. För att uppnå hög effektivitet i verksamheten delas ärenden och material in i tre huvudflöden. Ett flöde för så kallade volymbrott (såsom inbrott, stöld och biltillgrepp) med olika undersökningsmaterial och spår, ofta säkrade på tops, och ett flöde för material och spår från grova brott. För dessa ärenden finns möjlighet till olika former av specialanalys. De mest frekvent använda specialanalyserna är LT/LCN dna-analys för mycket små mängder dna, och analys av Y-kromosomalt dna. Specialanalyser är som regel resurskrävande då de kräver specialanpassad material- och provhantering samt att utvärderingen av resultaten är mer komplex. Det tredje huvudflödet hanterar personprover, där merparten utgörs av registertopsningar på FTA-kort. Personprover hanteras i en automatiserad analysprocess. SKL administrerar de svenska dna-registren På SKL finns de svenska dna-registren. Spårregistret, med pro filer från brottsplatsspår som ännu inte gett träff mot person. Utredningsregistret, med profiler från personer provtagna utifrån brottsmisstanke som kan leda till fängelse. Dna-registret, med profiler från personer som sedan dömts till annan på följd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom. Handläggningstiden för hanteringen av registertopsningar är mycket kort och eventuella registerträffar når utsedda mottagare vid polismyndigheterna inom 2 5 dagar. Ökad efterfrågan på specialanalyser Under året har specialanalysområdet LCN/LT dna genomlysts. I detta arbete genomfördes en kundenkät som bland annat visar att det förväntade behovet av specialanalyser kommer att öka de kommande åren. För att möjliggöra en utökning av verksamheten, samt skapa utrymme för nödvändig Arbetet med dna-analyser kräver att medarbetarna använder en relevant skyddsutrustning för att förhindra kontamination av bevismaterial och dna-prover. metodutveckling har en resursförstärkning av verksamheten inletts. Parallellt pågår ett arbete med att utveckla IT-stödet, vilket i en förlängning syftar till att korta handläggningstiden för dessa ärenden. Behovet av att undersöka hylsor och patroner avseende dna har under senare år stigit. För att möta efterfrågan har en extraktionsmetod validerats och implementerats i verksam heten. Metoden är relativt komplex och tidskrävande och utgör i sig en specialanalys, tydligt skild från rutinverksamheten. Under 2011 har hylsor och patroner från ett fyrtiotal ärenden analyserats och drygt tre procent av analyserna har gett användbara resultat. Nya rutiner för kontaminationskontroller Det tidigare inledda arbetet med kontaminationskontroll och minimering av kontaminationsrisk har fortsatt med olika projekt under året. Olika riskområden har identifierats och en standardiserad rutin för provtagning, klassificering och rapportering av kontaminationskontroller har tagits fram. Förberedelser inför gränsöverskridande europeiskt samarbete enligt Prümkonventionen Prümrådsbeslutet från juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpade av gränsöverskridande brottslighet och terrorism, innebär bland annat att medlemsländerna automatiskt ska kunna söka i varandras dna-register. Under året har tid ägnats åt olika tekniska förberedelser; registrerade dna-profilers register-id har bytts ut till anonyma löpnummer, datorer och mjukvara som möjliggör utbytet av profiler har installerats och kommunikationstester har genomförts. Projektet kring implementeringen av Prümrådsbeslutet drivs av RPS Verksamhetsplaneringen för 2012 har följande huvudsakliga inriktningar: Intensifierat arbete kring våra handläggningstider, byggda på rättsväsendets behov. Resurs- och kompetensutvidgning inom specialanalysområdet (LCN/LT dna-analys) för att möta en stigande efterfrågan från rättsväsendet. Uppstart av Prümsamarbetet och påbörja utbyte av dna-profiler med andra länder inom EU. Ökad automatisering inom dna-analysområdet. Fortsatt arbete kring kontaminationskontroll och kontaminationsbegränsande åtgärder. 30 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

17 BIOLOGI UTBILDNING SKL:s utbildningar bidrar till en kvalitetssäker verksamhet Under analysprocessen mångfaldigas specifika områden av dna. Samtidigt märks de in med fluorescerande färger. Genom olika dataprogram omvandlas de fluorescerande dna-områdena i ett undersökt prov till en dna-profil i sifferform. Nytt analyskit ger fler användbara dna-profiler På Prümrådsbeslutet följde ett EU-beslut i november 2009 om att utöka antalet gemensamt använda dna-markörer från sju till tolv, med en implementeringstid på två år. Utökningen beror på att framtida registersökningar kommer att ske mot ett mycket stort antal dna-profiler, varför de behöver innehålla fler markörer för att minska risken för slumpmässig träff, det vill säga träff mot någon som inte avsatt ett visst dna-spår. Förslaget om utökningen och med vilka markörer det skulle ske kommer ursprungligen från arbetsgruppen ENFSI DNA WG och beslutet drevs igenom av Justitiedepartementet under Sveriges EU-ordförandeskap. Efter ett omfattande arbete med införande av ett nytt dna-analyskit under hela 2010 erhöll Biologienheten ackrediteringsbeslutet utan anmärkning från Swedac, i januari Implementeringsarbetet fortsatte under våren och det nya kitet sattes in i rutinverksamheten i slutet av april. Fortsatt arbete med finjustering av analyser och resultatutvärderingen har sedan fortsatt under hela Införande av ett nytt analyskit har inneburit en påtaglig ambi tionsökning. Kitet är förutom att det består av fler dna-markörer mer känsligt och robust än tidigare använt kit, och ger därför fler användbara resultat för undersökta spår. Effekten ses genom en ökning av registrerade profiler i Spårregistret och att fler resultat leder till starkare slutsatser. Mer resultat och det faktum att det nya kitet har femton dnamarkörer mot tidigare tio, gör onekligen att utvärderingen av analysresultaten tar längre tid (kitet består förutom de beslutade standardmarkörerna av ytterligare tre markörer). För att möta framtiden behöver även tidigare topsade personer topsas om för att komplettera profilerna med de nya markörerna. En kraftig ökning av registertopsningar noterades under slutet av året. SKL:s målsättning är att tillgodose behov av utbildning inom området kriminalteknik för olika målgrupper inom rättsväsendet. Vi genomför grund-, fort- och vidareutbildningar där föreläsningar av professionella föreläsare varvas med praktisk utbildning i våra lokaler som anpassats för den verksamheten. Vissa kurser har krav på examination för en viss funktion och som exempel kan nämnas kriminalteknisk grundutbildning som innehåller en omfattande examination för funktionen kriminaltekniker. SKL:s utbildningsverksamhet ska stödja den verksamhetsutveckling som pågår eller ska påbörjas inom rättsväsendet, och kompetensutvecklingsinsatserna ska utgå från vad som ska uppnås och vilken kompetens som behövs för uppgiften. I rättsprocessen har vi aktörer med olika bakgrund och kunskaper, och vi ska alla bidra till att uppnå effektiva och rättsäkra utredningar. En del i detta är att resultaten av de kriminaltekniska undersökningarna inom olika discipliner tolkas och förmedlas så att de uppfattas rätt och blir användbara för mottagaren. Här ser vi att det finns områden som kan förbättras, och under 2011 har vi i olika utbildningsinsatser prioriterat bedömningen av fakta och resultat av kriminaltekniska undersökningar samt hur det dokumenteras och förmedlas till en mottagare som inte har kriminalteknik som sin huvudsakliga arbetsuppgift. 2011Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet, framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem den kunskap, färdighet och bedömningsförmåga inom kriminalteknik som deras arbetsuppgifter kräver. Under 2011 har vi genomfört följande utbildningar: Kriminalteknisk grundutbildning (20 deltagare) Bevisinstrumentet Evidenzer (11 deltagare) Blodbildsanalys (10 deltagare) Brottsplatskoordinatorer (16 deltagare) Fortbildning för brottsplatskoordinatorer och SKLgeneralister (39 deltagare) Fortbildning i kriminalteknik (191 deltagare) Grova brott (10 deltagare) Kurs i fiberundersökningar Danska polisen (3 deltagare) Fiskaler Domstolsverket (62 deltagare) Ordinarie domare Domstolsverket (22 deltagare) Ekobrott Ekobrottsmyndigheten (24 deltagare) Brandplatsundersökning Räddningstjänsten med flera (11 deltagare) Utbildning för kriminaltekniker Under 2011 har kriminalteknisk grundutbildning genomförts under 17 schemalagda veckor för 20 kursdeltagare. I utbildningen Granskning av dokument Transportstyrelsen ger vi föreläsningar av externa och interna föreläsare (18 deltagare) och teori varvas med praktiska övningar. Brottsplatsvillan, Granskning av persondokument Skatteverket som nyttjas för träning i brottplatsundersökningar, är en villa (37 deltagare) om cirka 150 kvadratmeter i två plan. Villan fungerar lika bra nu som när den uppfördes för cirka tio år sedan, och det är Juridikstuderande Stockholms universitet utan tvekan den mest brottsutsatta platsen i Sverige. (26 deltagare) Fortbildning i kriminalteknik genomfördes på Djurönäset för cirka 200 deltagare. Temat för fortbildningen var (71 deltagare) Assistentåklagare Åklagarmyndigheten brottsplatsanalys. Fortbildningen genomfördes i form av plenumföreläsningar, workshops och seminarier. I år (2011) Vidareutbildning för åklagare Åklagarmyndigheten (21 deltagare) SKL har från och med våren 2011 använt det nya analyskitet hade vi mera tid till förfogande än år 2010, vilket medförde PowerPlex ESX 16 System från företaget Promega. att innehållet kunde anpassas ännu bättre till målgruppen och deltagarna fick bland annat möjlighet att ta del av flera Föreläsningar utanför SKL (17 st) workshops. En stor del av fortbildningen var att deltagarna själva i mindre grupper fick utföra en brottsplatsanalys med hjälp av ett arbetsmaterial från ett verklighetsbaserat fall. Det var ett mycket uppskattat inslag och i förlängningen kan det mynna ut i en mer handfast metodik för brottsplatsanalys och dokumentation av hur den ska dokumenteras. 32 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

18 UTBILDNING KRIMINALTEKNISK GRUNDUTBILDNING 2011 SKL:s verksamhetsexpert Weine Drotz undervisade i kursen i blodbildstolkning som anordnades under Gunnel Carlsson är studierektor vid SKL är SKL:s målsättning att bidra till att 2012Inför utveckla kompetensutvecklingsinsatser som dels kan genomföras 2012 men även insatser som först kan genomföras under Exempel på några utbildningar som vi ser att det finns behov av 2012 är fortbildning i fototeknik för fotografer och en utbildning inom narkotikaområdet i handhavande av preparattester. Andra områden som kräver mera omfattande planering är fortbildning i kriminalteknik och en utbildning som ger behörigheten brottsplatsundersökare mängdbrott. För målgruppen brottsplatsundersökare mängdbrott skulle det vara värdefullt att genomföra en kurs som blir föremål för en genomgripande utvärdering innan ytterligare kurser planeras att genomföras. Även år 2011 genomfördes den vidareutbildning för cirka 10 kriminaltekniker som påbörjades år 2007 i blodbildsanalys. Årets kurs byggde på ett färdighetsprov som endast riktade sig till denna målgrupp och där uppgiften var att analysera fakta, dra slutsatser och sammanställa ett protokoll utifrån en dokumentation av en arrangerad brottsplats i Brottsplatsvillan. En vidareutbildning som efterfrågats är utbildning för brottsplatskoodinatorer och en veckolång kurs genomfördes för 16 deltagare. Kursen bygger på föreläsningar och en fallrelaterad övning där olika koordinatoruppgifter ska lösas i form av grupparbeten. Examinationen utgjordes av att respektive deltagare redovisade en komplex brottsplatsundersökning i rollen som brottsplatskoordinator. Att göra en analys av ett möjligt händelseförlopp, är utöver dokumentationen och spårsäkringen en självklar och viktig del i en kriminalteknikers arbetsuppgifter. Brottsplatsanalys är dock ett område som behöver utvecklas och därav har det fått, och kommer att få, mera utrymme i kurser för kriminaltekniker framöver. Utbildning för domare, åklagare och olika aktörer inom rättsväsendet Förutom kurser för kriminaltekniker genomförs kortare kurser för olika aktörer inom rättsväsendet. För åklagare genomförs sedan flera år kurser på två olika nivåer där en grundläggande kurs för assistentåklagare omfattar cirka en vecka. Vidareutbildning för åklagare är en mer avancerad kurs och har mer fokus på hur åklagare ska nyttja forensiska resultat och sakkunnigutlåtanden i grova brottsutredningar. På motsvarande sätt genomför vi en grundkurs för fiskaler och nu även, från och med år 2011, en utbildning i värdering av teknisk bevisning för ordinarie domare. Kursen för ordinarie domare upplevdes som mycket positiv av kursdeltagare och av personalen vid SKL som hade förmånen att delta i flera intressanta diskussioner. Deltagarna som genomgick SKL:s kriminaltekniska grundutbildning Specialarbeten utförda under kriminalteknisk grundutbildning 2011 Black Onyx ett universalpulver för användning vid mängbrottslighet? Anders Ottosson Blodiga avtryck är det möjligt att avgöra om blodiga fingeravtryck är avsatta i blod eller med blod? Caroline Brodén Brittisk kriminalteknik en jämförande studie av brittiska och svenska brottsplatsundersökningar Lotta Algotsson Cannabisodlingar och cannabis arbetsmiljöproblem vid forensiskt arbete med cannabis och cannabisodlingar Hans-Peter Hansson Dna från träffrapport till fällande dom Tommy Rinaldo Fingeravtryck på vaxade/feta ytor Mats Nordling GIS-teknologi dokumentation av brottsplatser med hjälp av modern arkeologisk teknik Angelika Westergård Hur värmetåligt är dna? Elisabeth Gustafson I gärningsmannens spår eller en teoretisk studie om huruvida en lågt placerad övervakningskamera kan effektivisera utredning av brott Mattias Bohman Insamling av insekter vid brotts- och fyndplatser Birgitta Rickardsson Kan bredden på en torkkontur vara en tidsangivelse? Kenth Olausson Kemisk framkallning av fingeravtryck på patroner och hylsor Pär Karlsson Kriminaltekniken och rättsväsendet en studie av rättsväsendets syn på kriminalteknisk bevisning Marie Jansdotter Lumiscene för syns skull Marie Brigantini Polismyndigheten i Skånes Kameraprojekt Fredrik Sigekrans Påverkas fingeravtryck av amfetamin? Conny Starby Salivdetektion i blod förprövning med RSID TM saliv och Phadebas Forensic Press Test Christer Sjöholm Sammanställning över lämpliga och korrekta benämningar på kroppsskador, dess lokalisation på kroppen och hur besudlingar och kroppsvätskor bör beskrivas Sofie Lundgren Tids- och miljöfaktorers inverkan i specialsökhundens möjligheter att upptäcka sperma Clas Nilsson Skjutvapens farlighet hur besvaras frågan om ett skjutvapens farlighet? Peter Ekelund 34 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

19 FORSKNING OCH UTVECKLING FORSKNING OCH UTVECKLING Forskningssamverkan vässar vår verksamhet Forskning och utveckling är viktigt både för SKL:s ärendearbete och vår roll som nationell expertmyndighet. Under 2011 har vi utvidgat och förstärkt vår forskningssamverkan med externa parter och ökat antalet vetenskapliga publikationer. Birgitta Rasmusson är forskningsledare vid SKL och sedan den 1 oktober 2011 även adjungerad professor i teknisk mikrobiologi vid Lunds Universitet. framsteg kan noteras inom SKL:s forsknings- 2011Flera och utvecklingsarbete under 2011, vilket bland annat innefattar: En förstärkt forskningssamverkan med externa parter inom dna-analys, resultatvärdering och farliga ämnen (CBRNE). En ökning av antalet vetenskapliga publikationer generellt och publicering av artikeln Scale of conclusions for the value of evidence i den framstående vetenskapliga tidskriften Law, Probability and Risk. Ett intensifierat arbete med att förbättra SKL:s utlåtanden genom en ökad transparens. En förstärkning och bekräftelse av SKL:s akademiska meriter genom att medarbetare doktorerat i dna-analys, utsetts till adjungerad professor i mikrobiologi samt antagits som docent. En ny doktorand har också anställts. Under 2011 drevs cirka 200 projekt vid SKL. Dessa omfattade allt från kortare utvecklingsprojekt med en handfull deltagare till fleråriga forskningsprojekt. Större projekt drivs ofta i samarbete med svenska och utländska universitet, andra myndigheter och/eller utländska forensiska laboratorier. Bland dessa finns Lunds Tekniska Högskola/Lunds Universitet (LTH/LU), Chalmers Tekniska Högskola, Linköpings Universitet, Université de Lausanne (UniL), Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Försvarets forskningsinstitut (FOI), Livsmedelsverket samt de forensiska laboratorierna i Nederländerna, Belgien, Irland, respektive Finland. SKL har under året haft externa forskningsmedel från bland annat Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt EU. SKL:s forskningsarbete och samverkan med externa parter har under året stärkts och utvecklats inom fokusområdena dna-analys, resultatvärdering respektive farliga ämnen (CBRNE) där SKL deltar i flera nationella och internationella projekt. DNA-analys Johannes Hedman, anställd vid SKL:s Biologienhet, disputerade den 25 november 2011 vid Lunds Tekniska Högskola/ Lunds Universitet (LTH/LU) med en avhandling med titeln DNA Analysis of PCR-Inhibitory Forensic Samples. Huvud handledare var professor Peter Rådström vid avdelningen för Teknisk Mikrobiologi (TMB) vid LTH och bihandledare var Ricky Ansell, Anders Nordgaard och Birgitta Rasmusson, SKL. Opponent vid disputationen var Dr John Butler från National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA. De nya analysmetoder som utvecklades i projektet används sedan hösten 2011 i ärendeverksamheten vid SKL. Johannes kommer att fortsätta sitt forskningsarbete i Lund som en del i ett långsiktigt samarbete mellan LTH och SKL. Målet är att bygga upp en gemensam forskargrupp kring forensisk dna-analys med fokus på svåra prover. I samarbetet ingår att Birgitta Rasmusson, forskningsledare vid SKL, sedan den 1 oktober 2011 är adjungerad som professor vid LTH. Den 25 november 2011 doktorerade Johannes Hedman, förste molekylärbiolog vid SKL:s Biologienhet, i dna-analys vid Lunds Universitet. På fotografiet syns från vänster Anders Nordgaard (forensisk specialist, SKL), Johannes Hedman (SKL/Lunds Universitet), Peter Rådström (professor vid Lunds Universitet och Johannes huvudhandledare) och Ricky Ansell (verksamhetsexpert, SKL). Resultatvärdering Arbetet med att utveckla förbättrade utlåtanden med ökad transparens har intensifierats under år 2011 och pilotdrift planeras till våren En viktigt milstolpe under året var publiceringen av den vetenskapliga artikeln Scale of conclusions for the value of evidence (se sidan 39) vilket innebär att den gemensamma skala SKL använder i sina sakkunnigutlåtanden nu är granskad och godkänd av det internationella vetenskapliga samfundet. Anders Nordgaard, specialist i forensisk statistik vid SKL, har antagits som docent vid Linköpings Universitet. Området har förstärkts genom ytterligare en statistiker som även är doktorand vid Chalmers Tekniska Högskola. Forskningsprojektet handlar om modeller för provtagning och PCR-baserad dna-analys och är ett samarbete mellan SKL, SVA, TMB/LTH och Chalmers, finansierat till lika delar av SVA och SKL. Samverkan med SVA innefattar även en annan doktorand, anställd vid SVA, och ingår i EU-projektet AniBioThreat. Arbete med så kallade Bayesianska nätverk pågår och en workshop hölls under våren 2011 under ledning av professor Christoph Champod och Dr Franco Taroni från UniL i Schweiz. UniL var senare under året värd för ett möte i ENFSI:s arbetsgrupp för skoavtryck och verktygsspår (SPTM) med tema resultatvärdering. SKL deltog i mötet med bland annat tre föreläsningar, inklusive det inledande föredraget (se sidan 39). Dr John Butler från National Institute of Standards and Technology (NIST), USA, var opponent vid Johannes Hedmans disputation Målsättningen för SKL:s forsknings- och utvecklingsverksamhet inför 2012 är att: Samarbetet med Lunds Universitet/Lund Tekniska Högskola och Chalmers Tekniska Högskola fördjupas ytterligare. Vi deltar i fler projekt inom CBRNE-området och som en del i detta förstärks forskningssamverkan mellan Droganalysenheten vid SKL, universitet och andra myndigheter. Det nya tidsregistreringssystemet blir ett viktigt verktyg för uppföljningen av FoU-arbetet. 36 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

20 PUBLIKATIONER ARTIKLAR OCH DELTAGANDE I KONFERENSER Publika rapporter SKL Rapport 2011:01 Underrättelse- och spaningsinformation till Polisen hantering av forensiska uppslag Ricky Ansell SKL Rapport 2011:02 Statistisk analys av narkotikahalter i material från polisbeslag analyserade på SKL Per Lundquist och Anders Nordgaard Interna rapporter 2011:01 Processkontroll av danska bevisprov för alkoholutandning Adam Hedman, Andreas Andersson, Lars Andersson och Anders Nordgaard 2011:02 Längdmätning statistisk utvärdering av variationen hos en människas längd i gångcykeln Mélica Gabrielsson, Kristin Norell och Peter Bergström 2011:03 Container- och codecformat vanligt förekommande i mobiltelefoner Klara Eklund och Peter Bergström 2011:04 3GP & MP4 konvertera codecdata till containerdata Klara Eklund och Peter Bergström 2011:05 Årsrapport 2010, dna-registerverksamheten Anna Granlund, Karin Hedberg och Christina Widén 2011:06 Ansiktsdatabaser en sammanställning över tillgängliga databaser Kristin Norell, Tobias Höglund och Peter Bergström 2011:07 Fingeravtryck skillnad mellan män och kvinnor? Melinda Andersson 2011:07 Processkontroll av alkoholutandningsprov med bevisinstrumentet Evidenzer Mobile utförda i Danmark förenklad rapport Adam Hedman, Andreas Andersson, Lars Andersson och Anders Nordgaard 2011:08 Processkontroll av danska bevisprov för alkoholutandning Adam Hedman, Andreas Andersson, Lars Andersson och Anders Nordgaard 2011:09 Sockerkakor, en jämförande undersökning Birgitta Rasmusson och Anna Emanuelson 2011:10 Utgick som intern rapport och gavs istället ut som SKL Rapport 2011: :11 Referensstativet för längdmätning Kristin Norell och Peter Bergström 2011:12 Färg från fiberpennor-ll. Utvärdering av analysväg Carina Andersson, Christina Andersson, Jan Andrasko, Anna Emanuelsson och Sandra Nilsson 2011:13 Fiberpennor-I. Utvärdering av tunnskiktskromatografiska metoder Carina Andersson, Christina Andersson, Jan Andrasko, Anna Emanuelsson och Sandra Nilsson 2011:14 Tidsbestämning av ljud- & videoinspelningar Alex Kantardjiev och Peter Bergström 2011:15 Termisk mikrodesorption för datering av utskrift från bläckstråleskrivare Jan Andrasko 2011:16 Förstudie sammanbindande analys Lotta Rapp, Anna Marttala, Niklas Hägerström, Marie Wetterhall, Lars Lundberg, Johan Dahlén och Per Lundquist 2011:17 Förstudie kartläggning av flödet för jämförelsegruppens ärenden Mikael Hellgren, Jenny Tomsson, Carina Högberg, Karin Grafström, Margaretha Skarp-Runtegen, Lars Lundberg och Johan Dahlén 2011:18 Litteraturstudie: Analysmetod för analoger och isomerer av narkotiska substanser Jenny Rosengren Holmberg, Hanin Al Naher, Sofia Andersen och Mirja Lenz Torbjörnsson 2011:19 Inventering av GC-MS-parametrars inverkan på variationer vid analys av misstänkt narkotika Sten Jonson, Roger Sävenhed, Jenny Rosengren Holmberg, Andreas Carlsson och Johan Dahlén 2011:20 Värmepåverkat glas Anna Ahlsten Andersson 2011:21 Olika uppgifter att lösa för amfetaminprofilering Sten Jonson Vetenskapliga artiklar De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats för granskning under året inkluderar: J. Hedman, E. Dalin, B. Rasmusson, R. Ansell: Evaluation of amylase testing as a tool for saliva screening of crime scene trace swabs. Forensic Science International; Genetics, 2011;5: L. Albinsson, L. Norén, R. Hedell, R. Ansell: Swedish population data and concordance for the kits Power- Plex ESX 16 System, PowerPlex ESI 16 System, AmpFlSTR NGMTM, AmpFlSTR SGM PlusTM and Investigator ESSplex. Forensic Science International: Genetics, 2011;5:e89 e92. R. Hedell, A. Nordgaard, R. Ansell: Discrepancies between forensic DNA databases. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3:e135 e136. E-L. Olsén, E. Edenberger, M. Mattsson, R. Ansell: Phadebas Forensic Press test and the presence of amylases in body fluids naturally deposited on textile. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3: e155 e156. L. Albinsson, J. Hedman, R. Ansell: Verification of alleles by using peak height thresholds and quality control of STR profiling kits. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3:e251 e252. C. Dufva, A. Nilsson: Success rate of LCN/LT DNA analyses in casework. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3:e271 e272. P. Digréus, A-C. Andersson, A. Nordgaard, R. Ansell: Contamination monitoring in the forensic DNA laboratory and a simple graphical model for unbiased EPG classification. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3: e299 e300. J. Hedman, C. Dufva, L. Norén, C. Ansell, L. Albinsson, R. Ansell: Applying a PCR inhibitor tolerant DNA polymerase blend in forensic DNA profiling. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3:e349 e350. C. Dufva, J. Bengtsson, M. Svensson, A. Nilsson: Forensic analysis of magnetic stripe skimmer devices. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3:e385 e386. J. Hedman, L. Albinsson, L., Norén, R. Ansell: Evaluation of three new forensic DNA profiling kits on PCR-inhibitory crime scene samples. Forensic Science International: Genetics Supplement Series, 2011;3:e457 e458. S. Lucas, Å. Witkowski, R. Ansell, G. Heimer: Ett nationellt handlingsprogram ska förbättra omhändertagandet efter sexuella övergrepp. Svensk Psykiatri, 2011;1: J. Hedman: DNA analysis of PCR-inhibititory forensic samples. Doctoral thesis, Lund University 2011, ISBN: P. Rossmanith, J. Hedman, P. Rådström, J. Hoorfar, M. Wagner: Pre-analytical sample preparation and analyte extraction. In: Rapid Detection, Characterization and Enumeration of Food-borne Pathogens, ed. Hoorfar, J. ASM, Washington D.C, USA 2011, pp A. Nordgaard, R. Ansell, W. Drotz, L. Jaeger: Scale of conclusions for the value of forensic evidence. Law, Probability and Risk, 2011 doi: /lpr/mgr020. A. Nordgaard, K. Hedberg, C. Widén, R. Ansell: Comments on The database search problem with respect to a recent publication in Forensic Science International. Forensic Science International, 2011 doi:j. forsciint A. Nordgaard, R. Hedell, R. Ansell: Assessment of forensic findings when alternative explanations have different likelihoods Blame-the-brother -syndrome. In press 2011, Science and Justice. J. Dahlén, P. Lundquist, M. Jonsson: Spontaneous formation of g-hydroxybutyric acid from g-butyrolactone in tap water solutions. Forensic Science International Vol. 210 (2011), pp P. Brolund, P. Bergström: A new method for estimating body height from CCTV recordings using projective geometry. Journal of Forensic Identification, Vol. 61, No. 2, N. Ramstrand, S. Ramstrand, P. Brolund, K. Norell, P. Bergström: Relative effects of posture and activity on human height estimation from surveillance footage. Forensic Science International, Vol. 212 (1 3), (2011), pp Ett flertal andra artiklar har dessutom publicerats i fackpress av olika slag. Konferenser, seminarier etc. Under 2011 har SKL deltagit aktivt (med posters eller föredrag) i flera internationella konferenser. Några exempel är: ENFSI Expert Working Group on Explosives (Wien) ENFSI FWG (Lissabon) ENFSI Marks Working Group (SPTM 2012) 9 th Annual Meeting (Lausanne) ENFSI European Fibres Group (EFG) Working Group Meeting (Riga) ENFSI European Paint & Glass Working Group, 17 th Annual EPG Meeting (Vilnius) Specialistmöte inom resultatvärdering (Dublin) Research Coordination Meeting, Coordinated Research Project D , IAEA (Wien) FORSTAT Workshop (Krakow) 24 th ISFG (International Society of Forensic Genetics) Congress (Wien) Promega STR WG Meeting, (Madrid) 35 th ENFSI DNA WG Meeting (Aten) 34 th ENFSI DNA WG Meeting (Bryssel) ISPA 2011: IEEE 9 th International Symposium on Parallel and Distributed Processing with Applications (Busan) 17 th ENFSI DWG Meeting (Ankara) ENFSI European Document Examiners Group (EDEWG) (Krakow) ENFSI European Network of Forensic Handwriting Examiners (ENFHEX) (Delft) Immigration Fraud Conference (IFC) (Lyon) 2 nd International Conference on Protection of the Euro against Counterfeiting (Haag) ICAO New Technology Working Group (Ispra) Document Security World (London) Bonn-OSINet (Barcelona) IFRG (International Fingerprint Reseach Group) Meeting (Linköping) Svenska Narkotikapolisföreningens Utbildningskonferens (Västerås) Miljöbrottsseminarium (Sånga-Säby) SSBA (Svenska Sällskapet för Automatiserad Bildanalys) Symposium 2011 (Linköping) European Drugs Profiling System, 17 th Drugs Working Group Meeting (Ankara) ENFSI Drugs Working Group Meeting with Profiling Sub Committee (Ankara) Forum för beredskapsdiagnostik (Uppsala) EDPS (Project European Drugs Profiling System) Management Group Meetings (Bryssel, Stockholm, Haag, London, Paris) Examensarbeten vid SKL De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola. Tre examensarbeten har lagts fram under året. Phadebas Forensic Press test and the presence of amylase in body fluids naturally deposited on textile Eva-Lena Olsén Synthesis and caracterisation of tryptamine and cathinone based designer drugs Sanna Månsson Olika parametrars betydelse för precisionen vid analys med snabb GC-MS-metod Linda Granquist 38 SKL:s Årsberättelse 2011 SKL:s Årsberättelse

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte Forensisk vetenskap 1 Utlåtandeskala Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

Årsberättelse 2012. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2012. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Denna skrift ger en inblick i Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL:s) verksamhet under 2012. Årets upplaga fokuserar särskilt på SKL:s roll som kundorienterat expertorgan inom det svenska rättsväsendet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63) Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet

Läs mer

Årsberättelse 2013 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2013 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Årsberättelse 2013 ger en inblick i verksamheten på Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL. I år fokuserar vi på vår roll i utvecklingen inom forensiken. Visionen är att vara ett av världens främsta

Läs mer

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Chef till verksamhetsområde biologi vid nationellt forensiskt centrum

Chef till verksamhetsområde biologi vid nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till verksamhetsområde biologi vid nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Häktningstider och forensiska undersökningar

Häktningstider och forensiska undersökningar 2016:2 Häktningstider och forensiska undersökningar Förslag för en snabbare forensisk process MISSIV DATUM DIARIENR 2016-01-25 2015/162-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2015-07-23 Ju2015/05664/Å Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 1 Innehåll Chefen ha Chefen har ordet 2 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 4 Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus 6 SKL och

Läs mer

Chef för kemi och teknikverksamheten vid Nationellt forensiskt centrum

Chef för kemi och teknikverksamheten vid Nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för kemi och teknikverksamheten vid Nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008 Sexualbrottsärenden Den forensiska analysen och utvärderingen av erhållna resultat i sexualbrottsärenden är ofta såväl tidsödande som komplicerad vilket tillsammans med ett högt ärendetryck leder till

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4 Strategi 2015 Innehåll GD Erik Wennerström har ordet... 2 Strategins syfte... 3 Brås övergripande mål och uppdrag... 3 Brås grundvärden... 4 Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Fokus

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Resultat av enkätundersökningar

Resultat av enkätundersökningar Bilaga till rapport Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet. Slutrapport (2018:18) Bilaga 3 Resultat av enkätundersökningar Inom ramen för Statskontorets utvärdering av ombildningen av Polisen

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Jämförelse av känd person mot register I personärenden redovisas utvärderingen av jämförelsen (träffen) i en Träffrapport med graderad slutsatsskala.

Jämförelse av känd person mot register I personärenden redovisas utvärderingen av jämförelsen (träffen) i en Träffrapport med graderad slutsatsskala. Handläggning av dna-undersökning NFC analyserar biologiska spår och kan då få fram fullständiga eller partiella dnaprofiler. Dessa kan jämföras mot dna-profiler från anvisade personer eller från register.

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Ricky Ansell Verksamhetsexpert Biologienheten, SKL Statens kriminaltekniska Statens laboratorium kriminaltekniska - SKLlaboratorium 1 Statens kriminaltekniska

Läs mer

Färdighetsprov. Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva

Färdighetsprov. Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva Färdighetsprov Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva Text: Gunilla Nyström Två gånger per år erbjuder SKL de tekniska rotlarna färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven ger kriminalteknikerna

Läs mer

Chef till Nationellt forensiskt centrum

Chef till Nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till Nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter

Läs mer

Att arbeta som forensisk generalist

Att arbeta som forensisk generalist Att arbeta som Text: Gunilla Nyström Foto: Leif Wetterström En vid SKL är en person som koordinerar de största och mest omfattande ärendena för att i slutändan ge ett resultat och eventuellt en analys

Läs mer

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Vässa IT-stödet i administrativa processer FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Vässa IT-stödet i administrativa processer ETT PILOTPROJEKT MELLAN UPPSALA KOMMUN OCH UPPSALAHEM 1 Förord Är det krångligt att införa nya IT-system i verksamheten? Är det

Läs mer

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 Brott och digitala bevis Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 RKP:s IT-brottssektion Var finns vi i organisationen? RIKSPOLISCHEF Säkerhetspolis RKP RPS KPE Stab OPE IPO IT-brottssektionen Samordningsfunktion

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Nästa steg. för svensk polis

Nästa steg. för svensk polis Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara

Läs mer

Årsberättelse 2007. Statens kriminaltekniska laboratorium

Årsberättelse 2007. Statens kriminaltekniska laboratorium Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium 1 Innehåll 3 4 Inledning Det här är SKL Denna glasskärva är i verkligheten bara någon millimeter stor. 6 Ärendeutveckling 7 Undersökning och analys 8

Läs mer

Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation

Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU22 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Riksrevisionen

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2018:4 Åklagarmyndigheten

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; ÅFS 2007:12 Utkom från trycket den 15 juni 2007 beslutade den 15 juni 2007. Åklagarmyndigheten föreskriver

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Årsberättelse 2008. Statens kriminaltekniska laboratorium

Årsberättelse 2008. Statens kriminaltekniska laboratorium Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium 1 Innehåll 3 4 5 6 7 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 33 34 35 36 38 40 Inledning Det här är SKL Korta fakta om SKL Ärendeutveckling Undersökning

Läs mer

Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg

Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg Erik Palmqvist Ålands polismyndighet Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2007-2008 vid Statens kriminaltekniska

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:6 ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Åklagarmyndigheten

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Bilaga Träffrapportinformation

Bilaga Träffrapportinformation Sida nr: 1 (1) Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och förse uppdragsgivaren med de resultat

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Årsberättelse 2010. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2010. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Årsberättelse 2010 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 1 Chefen har ordet SKL:s signum är helheten av våra unika spetskompetenser tillsammans med vår förmåga till samverkan och koordination med våra

Läs mer

Bra på bygglov. En intervjustudie 3

Bra på bygglov. En intervjustudie 3 Bra på bygglov En intervjustudie 3 kommuner som lyckats kombinera en hög byggnadstakt, effektiv bygglovshantering samt bra service till företagare/privatpersoner som söker bygglov Örebro Mölndal Gällivare

Läs mer

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT.

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group grundades år 2000 och har ca 350 medarbetare i

Läs mer

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU27 Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen om Riksrevisionens rapport om it-relaterad

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

Chef för leverans och support, IT-avdelningen

Chef för leverans och support, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för leverans och support, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

RiR 2004:27. Stödet till polisens brottsutredningar

RiR 2004:27. Stödet till polisens brottsutredningar RiR 2004:27 Stödet till polisens brottsutredningar ISBN 91 7086 029 7 RiR 2004:27 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004 Till regeringen Justitiedepartementet Datum 2004-12-15 Dnr 31-2004-0251 Stödet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium BESLUT Diarienr 2012-05-28 514-2012 Ert diarienr 2012200314 Statens kriminaltekniska laboratorium 581 94 LINKÖPING Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium Datainspektionen

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER

Läs mer

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3310 av Beatrice Ask m.fl. (M) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Bilaga 3. Frågor i Riksrevisionens aktgranskning

Bilaga 3. Frågor i Riksrevisionens aktgranskning Bilaga 3. Frågor i Riksrevisionens aktgranskning RiR 2015:21 It-relaterad brottslighet polis och åklagare kan bli effektivare RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FRÅGOR I RIKSREVISIONENS AKTGRANSKNING Frågor i

Läs mer

Yrke: Forensiker. Man måste komma ihåg att DNA inte är allt utan stöttas av annan bevisning som fingeravtryck eller vittnesuppgifter

Yrke: Forensiker. Man måste komma ihåg att DNA inte är allt utan stöttas av annan bevisning som fingeravtryck eller vittnesuppgifter I tidningen Kriminalteknik är det oftast personer inom rättväsendet som skriver texterna. Därför kan det vara intressant att se hur man uppfattar krimnalteknik som utomstående. Så här berättar Marcus Nyberg

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Chef för arkitektur, IT-avdelningen

Chef för arkitektur, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för arkitektur, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den tillträdande chefen för Nationella operativa avdelningen

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Riktlinjer. Kanalstrategi för Luleå kommun

Riktlinjer. Kanalstrategi för Luleå kommun Riktlinjer Kanalstrategi för Luleå kommun 2017-2020 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinje Kanalstrategi 2017-05-02 2020-12-31 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar mot anställda m.fl. inom

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Handledare. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Serviceentreprenad Specialservice. Utgåva 2 1

Handledare. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Serviceentreprenad Specialservice. Utgåva 2 1 Handledare Yrkesintroduktionsanställning (YA) Serviceentreprenad Specialservice Utgåva 2 1 Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en YAanställd på din arbetsplats en uppgift som

Läs mer

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6 Sidan 1 av 6 Bilaga 3 STRATEGISK PÅVERKAN Grunden Tillsynsutveckling i Väst har med hjälp av bland annat projektets referensgrupp identifierat ett antal viktiga faktorer för strategiskt påverkansarbete.

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer