Metodutveckling av åtgärder mot övergödning för att uppnå god ekologisk status

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodutveckling av åtgärder mot övergödning för att uppnå god ekologisk status"

Transkript

1 Metodutveckling av åtgärder mot övergödning för att uppnå god ekologisk status Metoder för tillsyn av enskilda avlopp och lantbruk April 2014, prel. version

2 1

3 Metodutveckling av åtgärder mot övergödning för att uppnå god ekologisk status Miljösamverkan Halland april 2014 Denna rapport har tagits fram av projektgrupp Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status under Samordning, sammanställning och slutredigering har projektledaren Teres Gustavsson samt Anne Udd ansvarat för. Följande personer har deltagit i projektgruppen, under olika perioder: - Malin Andersson, Johan Cederbrink, Nina Fransson, Laholms kommun - Oleg Datsishin, Johan Cederbrink, Camilla Ståhlberg, Rune Liljenberg, Halmstads kommun - Johanna Ekelund, Ingela Danielsson, Falkenbergs kommun - Erika Andersson, Katarina Barone, Sebastian Arneland, Varbergs kommun - Anders Gustafsson, Daniel Helsing, Kungsbacka kommun - Teres Gustavsson, Bodil Forsberg, Anne Udd projektledare 2

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Syfte... 5 Bakgrund... 5 Åtgärdsprogram... 5 Vattenförvaltningen Vattendirektivet och den svenska lagstiftningen Miljökvalitetsnormer Tillvägagångssätt vid anmälan av miljöfarlig verksamhet VISS VattenWebb Metoder för tillsyn av enskilda avlopp Metoder vid inventering Förutsättningar för tillsynsarbetet Gemensam strategi Strategi för tillsyn av små avloppsanläggningar i Halland Metod för tillsyn av lantbruk Metod för att lokalisera riskområden för fosforförluster - Fosforverktyget Tillsyn i samarbete med rådgivning är ett framgångsrecept Börja i rätt avrinningsområde Prioritera inom avrinningsområdet Förbered fältbesöket Genomför fältbesök Sammanställ identifierade riskområden och åtgärdsmöjligheter Börja med åtgärdsarbetet Utredning om ekonomiskt skäliga åtgärder för minskat näringsläckage Övriga intressanta rapporter inom lantbruksområdet SLU:s modell för riskkartering av områden för fosforförluster Bättre dialog ger mer vattenvårdsåtgärder Tips på andra metoder Vattentänk

5 Hur jobbar vi som kommun med vattenförvaltning Vattenförvaltningen och tillsyn genom miljöbalken Slutsatser Utvecklingsmöjligheter Metoder för tillsyn av lantbruk Projekt Vattendirektivet Lantbrukstillsyn, 2013 augusti Projekt Arbetsmodell för lantbrukstillsyn - näringsläckage, Referenser och litteratur Bilageförteckning

6 Sammanfattning Projektet har syftat till att utifrån ett prioriterat område per kommun gemensamt utveckla effektiva, systematiska metoder med målsättningen att nå minskad belastning av näringsämnen på vattenmiljöerna. Genom projektet har konkreta minskningar i belastning att uppnåtts i de prioriterade områdena, men också en samsyn och ett erfarenhetsutbyte mellan kommunernas miljökontor, vilket kommer att lägga grunden för ett effektivt halländskt vattenförvaltningsarbete på kommunal nivå framöver. I projektet deltog kustkommunerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm i vilka övergödningsproblematiken är uttalad. Varje kommun har genomfört ett eget delprojekt. I den gemensamma delen av projektet har följande delar ingått: övergripande konsulttjänster såsom t ex beräkningar av ekonomiska konsekvenser för verksamhetsutövare vid myndighetskrav och hur bördefördelning inom ett område skulle kunna praktiseras utifrån PPP metodutveckling genom att varje kommun prövar ett arbetssätt som man sedan utbyter med övriga deltagande kommuner genom handläggarträffar och workshops gemensam samsyn inom Hallands miljökontor avseende vattenförvaltning och åtgärdsprogram, genom en handläggargrupp som fördjupar sig i den nya lagstiftningen och implementeringen av denna i det dagliga arbetet med tillsyn och prövning informations och kommunikationsinsatser genom framtagande av områdesspecifika informationsbroschyrer med målgrupp alla som bor och verkar inom området. Inledning Syfte Att utifrån ett prioriterat område per kommun gemensamt utveckla effektiva, systematiska metoder för att nå minskad belastning av näringsämnen på vattenmiljöerna. Genom projektet förväntas konkreta minskningar i belastning att uppnås i de prioriterade områden, men också en samsyn och ett erfarenhetsutbyte mellan kommunernas miljökontor. Detta kommer att lägga grunden för ett effektivt halländskt vattenförvaltningsarbete på kommunal nivå framöver. Bakgrund Åtgärdsprogram När Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, det så kallade Vattendirektivet, trädde i kraft 2000 fastslogs en ram för EU:s vattenpolitiska samarbete. Länderna ska arbeta på ett sätt i sin vattenförvaltning som utgår från avrinningsområden och inte från 5

7 administrativa gränser. En annan gemensam princip, är det systematiska planeringsarbete som ska ske under 6-åriga förvaltningscykler, efterföljt av åtgärdsarbete. Utgångspunkten för direktivet är att år 2015 ska alla vatten i Europa ha uppnått god ekologisk och kemisk status. Vattendirektivet har införlivats i Sverige genom bland annat förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och i slutet av 2009 fastställdes Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som direkt ålägger bland annat kommunerna att vidta åtgärder för att vattenförekomsterna ska uppnå god status. I de flesta distrikt, däribland Västerhavets, omfattar det 38 punkter. Kommunerna har genom åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt en skyldighet att arbeta med åtgärder enligt punkterna i vattenmyndighetens åtgärdsprogram. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. Kommunen ska därmed se till att miljökvalitetsnormerna följs vid tillsyn och prövning, samt anpassa sitt arbete med fysisk planering, dricksvattenförsörjning, avloppsfrågor och friluftslivet frågor som samtliga har en tydlig koppling till vattenkvalitet och hållbar vattenanvändning. I åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt anges också att för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås behövs även mer kunskap, rådgivning, övervakning och tillsyn samt erfarenhet av riktade åtgärder i vattenförekomsterna samt att genom att 6

8 åtgärderna är problemorienterade och geografiskt preciserade skapar de förutsättningar för en utvecklad samverkan mellan myndigheter och mellan myndigheter och andra intressenter. Utgångsläge i Hallands kustkommuner Övergödningsproblematiken är uttalad i Hallands kustkommuner och åtgärdsbehoven stora. Följande tabell är en sammanställning av uppgifter hämtade ur VISS, Vatten InformationsSystem Sverige: Totalantal vattenförekomster sjöar, vattendrag. kustvatten Antal med näringsämnesbelastning Andel Kungsbacka % Varberg % Falkenberg % Halmstad % Hylte % Laholm % Tabell 1. Sammanställning från VISS av antalet vattenförekomster och antal med näringsämnesbelastning i Halland år Trots att miljökontoren under årens lopp arbetat med tillsyn av både avlopp och lantbruk har dock ett systematiskt och recipientfokuserat angreppssätt ofta saknats, liksom kunskapsunderlag för att göra korrekta bedömningar av var tillsynsinsatser är mest befogade. Arbetsbördan var stor och problematiken överhängande. Likaså fanns en osäkerhet i hur Åtgärdsprogrammen och Vattendirektivet skulle tillämpas eftersom lagstiftningen och det påbjudna arbetssättet delvis var nytt. Ansökan om LOVA bidrag Med utgångspunkt från ovanstående ansökte Region Halland, Miljösamverkan Halland f.d. Tillsynssamverkan Halland Miljö, i samarbete med Hallands fem kustkommuner om LOVAbidrag för att genomföra detta projekt. LOVA står för Lokala vattenvårdsprojekt och bidrag för projektet tilldelas av Länsstyrelsen. Kommunerna står själva för halva kostnaden för projektet. Ansökan gjordes 30 november Jordbruk och enskilda avlopp är stora källor till de höga närsaltshalterna samtidigt som kommunerna har tillsynsansvaret, varför tillsynsfokus lagts i första hand på dessa verksamheter. I projektet deltog kustkommunerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm i vilka övergödningsproblematiken är uttalad. För att kunna gemensamt utveckla effektiva 7

9 och systematiska metoder för att nå minskad belastning av näringsämnen på vattenmiljöerna har projektet innehållit olika delar. Utveckling av metod. Kommunerna Kungsbacka, Varberg, Halmstad och Laholm har prövat olika arbetssätt, där de lokala förutsättningarna och behoven har fått styra inriktningen. Arbetssätten har testats inom prioriterade avrinningsområden, som inte uppnår god ekologisk status. Se Tabell 2, som visar val av avrinningsområde och val av metod. Erfarenhet har utbytts med övriga deltagande kommuner genom projektmöten, seminarier och workshops. Att utvärdera och utveckla metoder har varit en viktig del av projektet. I dessa aktiviteter har alla kommuner i Halland deltagit. Detta har medfört att kommunerna har delat med sig av sina erfarenheter av olika metoder. De andra kommunerna har anpassat metoderna efter sina förutsättningar och på så vis utvecklat metoderna. Läs mer om kommunernas arbetssätt och resultat i respektive kommuns slutrapport, bilagorna A, B, C och D. Konsulttjänster. För att få svar på olika frågeställningar har konsulter upphandlats. Frågeställningarna har utformats av Halmstad och Laholms kommun. Resultatet av konsulternas uppdrag ska kunna användas som stöd i tillsynen. Läs mer om frågeställningarna och vad konsulterna kom fram till i Bilagorna C och D. Uppdrag Konsult Länk till rapport Bilaga i denna rapport Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde Melica Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsbelastat avrinningsområde Bilaga C Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage SLU Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Bilaga C Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde IVL Svenska Miljöinstitutet Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde Bilaga C Verktyg baserat på fjärranalys för att identifiera fosforförluster inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde Ekologgrupp en AB Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning. Test inom Edenbergaåns avrinningsområde i södra Halland Bilaga Bilaga D 8

10 Informations och kommunikationsinsatser. Kommunerna Varberg, Halmstad och Laholm har tagit fram områdesspecifika informationsbroschyrer med målgrupp Alla som bor och verkar inom området. Den har skickats ut till alla fastighetsägare inom de valda avrinningsområdena i dessa kommuner. Se informationsbroschyrerna i kommunernas slutrapporter, bilagorna B, C och D. För att utbyta erfarenheter samt utveckla och utvärdera metoderna har åtta projektmöten och fyra seminarier anordnats. Den 29 februari 2012 workshop om Enskilda avlopp, 10 oktober 2013 seminariet Lantbrukstillsyn och minskad övergödning - Metodutveckling, 24 oktober 2013 seminariet Tillsyn av enskilda avlopp Metodutveckling och 23 januari 2014 slutseminaret Metodutveckling av åtgärder mot övergödning. Se Inbjudningar och program i bilaga E. För att utvärdera och utveckla de metoder som har tagits fram inom projektet anordnades det workshops i anslutning till seminarierna. Samsyn inom Hallands miljö- och hälsoskyddsförvaltningar avseende vattenförvaltning och åtgärdsprogram. Att vi tillsammans har utvärderat och utvecklat metoder har medfört samsyn. I samband med utvecklingen av metoder har projektgruppen fördjupat sig i lagstiftningen. Implementeringen av lagstiftningen sker i det dagliga arbetet med tillsyn och prövning. Projektgruppen har haft åtta projektmöten. Dessa projektgruppsmöten var , , , , , , och Kommun Prioriterat avrinningsområde Utveckling av metod Kungsbacka Hovmanneån Fältbesök och inmätning med GPS av översvämmade marker Varberg Skuttran Handbok för avloppsarbetet Konsultuppdrag - - Ny inventeringsmetod av enskilda avlopp Effektivisera administreringen Halmstad Skintan Inventering av lantbruksverksamheter Nya riktlinjer Inventering av enskilda avlopp enligt nya riktlinjer Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsbelastat avrinningsområde 9

11 Laholm Edenbergaån GIS koppling till diariesystemet Inventering av enskilda avlopp Verktyg baserat på fjärranalys för att identifiera fosforförluster inom ett näringsbelastat avrinningsområde Tabell 2. Sammanställning över vilka metoder kommunerna har valt att utveckla och inom vilket avrinningsområde. Den visar även vilken kommun som har gjort uppdragsbeskrivningen till konsulterna och medverkat vid konsulternas arbete. Vattenförvaltningen Detta avsnitt är ett utdrag från vägledningen Vattenförvaltningen i Vattenförvaltningen och tillsyn genom miljöbalken, som har arbetats fram av Miljösamverkan Västra Götaland (2013). Vattendirektivet och den svenska lagstiftningen Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk benämnt ramdirektivet för vatten eller i dagligt tal vattendirektivet, som ställer krav på att medlemsländerna arbetar på liknande sätt med vattenförvaltning. Det övergripande målet är att uppnå god ekologisk och kemisk vattenstatus till år 2015 (eller senast till år 2027). Sverige har i huvudsak införlivat vattendirektivet och de två dotterdirektiven om grundvatten och miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen - i miljöbalkens femte kapitel samt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det finns även administrativa bestämmelser i förordningen med länsstyrelseinstruktion. Dessutom har flera myndigheter tagit fram föreskrifter. Det arbete som måste utföras till följd av dessa bestämmelser benämns vattenförvaltning. Miljökvalitetsnormer Ramdirektivet för vatten ålägger medlemsländerna att genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga försämring av yt-och grundvattenstatusen. Sverige har valt att införliva ramdirektivets bestämmelser om miljömål med det rättsliga verktyget 10

12 miljökvalitetsnorm. De grundläggande bestämmelserna om miljökvalitetsnormer finns i 5 kap Miljöbalken. Till skillnad från de flesta andra miljöregler tar miljökvalitetsnormer sikte på tillståndet i miljön och inte på hur mänsklig verksamhet ska utformas. Det innebär motsatt perspektiv men de två synsätten ska tillämpas parallellt och komplettera varandra. De utgår från det sammanlagda resultatet från vanligtvis flera olika påverkanskällor för miljön (inklusive diffusa utsläppskällor som trafik och jordbruk) men ger alltså inga handlingsregler i sig. Det är i stället kommuner och andra myndigheter som i sin tillämpning av olika lagstiftningar ansvarar för att miljökvalitetsnormerna följs. Miljökvalitetsnormer har alltså ingen direkt verkan mot till exempel enskilda personer eller verksamhetsutövare, utan verkar indirekt genom olika myndigheters tillämpning av dem i sin myndighetsutövning. Det kräver en form av översättning till handlingsregler för personer och företag. Det sker bland annat via åtgärdsprogram, samt i beslut i samband med prövning och tillsyn. Kombinationen eftersträvad status och skarp tidsgräns En miljökvalitetsnorm byggs upp som en kombination av eftersträvad vattenstatus och en skarp tidsgräns. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god ekologisk och kemisk status till år 2015 och att statusen inte får försämras (ickeförsämringskravet). Om den aktuella statusen har bedömts som god eller sämre ska miljökvalitetsnormen i normalfallet fastställas till god status. Om en vattenförekomst bedömts ha hög ekologisk status ska miljökvalitetsnormen fastställas till hög ekologisk status. Men ingen regel utan undantag. Det finns möjlighet att tillämpa fyra olika typer av undantag från målsättningen att uppnå god status eller god ekologisk potential till Vid beslutet 2009 gavs tidsfrist till 2021 eller som längst till Vattenmyndigheterna beslutade också om generellt undantag i form av ett mindre strängt krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar i ytvatten, som ingår i bedömningen av kemisk ytvattenstatus. Olika rättsverkan för gränsvärdesnormer och andra normer Det finns fyra slags miljökvalitetsnormer, 5 kap 2 Miljöbalken: 2 Miljökvalitetsnormer skall ange 1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller 4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas. 11

13 Den övervägande delen av miljökvalitetsnormer för vatten definieras som så kallade andra normer (punkt 4 i paragrafen ovan) som ska följas genom att kraven i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken och avvägningen i 2 kap. 7 miljöbalken tillämpas. Efter lagändringar i miljöbalken år 2010 har dock gränsvärdesnormer (punkt 1 i paragrafen ovan) en starkare rättskraft jämfört med andra typer av normer. Gränsvärdesnormer omfattar i vattenförvaltningen endast kemisk ytvattenstatus. De möjligheter som 2 kap. 7 MB ger för att ställa längre gående krav än vad som är skäligt, gäller bara gränsvärdesnormer. Det krävs vissa förutsättningar för att besluta om tillåtlighet, tillstånd, dispens eller godkännande för en verksamhet som på ett inte obetydligt sätt bidrar till att en gränsvärdesnorm inte följs. Åtgärdsprogram ska vara vägledande för behovet av sådana krav. Det huvudsakliga sättet att uppfylla miljökvalitetsnormer är att upprätta och genomföra åtgärdsprogram. En avgörande effekt av miljökvalitetsnormerna är därmed att det kommer krävas utökat och fördjupat underlag för de bedömningar som ska göras. Ett av syftena med miljökvalitetsnormer är att komma till rätta med situationer där många olika källor bidrar till en oacceptabel situation och där kraven måste fördelas mellan flera. Miljökvalitetsnormerna gäller dock även när påverkan bara kommer från enstaka källor. Normalt kan inte tillsynen med den individuella prövningen pekas ut som ensamt styrmedel för att normen ska följas, t.ex. när det finns någon form av diffus miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormerna ska ha olika rättsverkan beroende på om de är gränsvärdesnormer eller andra normer. Bild 1. Ur Sara Grahns presentation vid Miljösamverkan Västra Götalands seminarium om vattenförvaltning 2011 Möjligheten att ställa längre gående krav för att följa en miljökvalitetsnorm ska bara gälla gränsvärdesnormer. Kraven kan i dessa fall tillåtas vara mycket långtgående i det enskilda fallet, om det behövs för att följa en norm. För andra normer gäller att kraven enligt de allmänna hänsynsreglerna ska följas i den utsträckning det inte är orimligt att uppfylla dem. I princip alla miljökvalitetsnormer för vatten ska ses som sådana s.k. andra normer, med 12

14 undantag för kemisk ytvattenstatus för prioriterade ämnen och vissa normer för fisk- och musselvatten som är formulerade som gränsvärdesnormer. De allmänna hänsynsreglerna behöver tillämpas på ett korrekt sätt genom att kraven följs så långt de bedöms som rimliga. Vid gränsvärdesnormer kan högre krav ställas. Det kan gälla krav kring bästa möjliga teknik, produktval, försiktighetsmått eller annat. Det kan finnas en rad olika försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan vara relevanta i det enskilda fallet. Kommunernas ansvar att följa normerna: Vid tillsyn 26 kapitlet miljöbalken (paragraferna 1, 2, 9, 19, 21 och 22) Tillståndsprövning t.ex. avlopp Dispenser t.ex. strandskydd Anmälningspliktiga åtgärder I varje ärende som kan antas direkt eller indirekt påverka en vattenförekomst som har en norm Verksamhetsutövaren har bevisbördan för att visa hur hans verksamhet är förenlig med normerna för en berörd vattenförekomst. Tillsynsmyndigheterna har bevisbördan när man ställer strängare krav enligt 2 kap. 7 tredje stycket miljöbalken. Då bör tillsynsmyndigheten ha bevisbördan för varför det krävs strängare försiktighetsmått/åtgärder/rening än vid den normala rimlighetsavvägningen. Naturvårdsverket har i sin vägledning gjort en tolkning av hur man ser på verksamhetsutövarnas ansvar enligt miljöbalkens 26 kapitel 19 : Vilka MKN som finns för recipienten Vilken påverkan verksamheten har på de relevanta kvalitetsfaktorerna/prioriterade ämnena Hur verksamheten påverkar möjligheterna att nå MKN i vattenförekomst uppströms eller nedströms Vilka försiktighetsmått verksamhetsutövaren avser att vidta på grund av påverkan Hur bedömning ska göras i förhållande till storlek på verksamhet och påverkan på vattenförekomsten samt typ av verksamhet (enskilt avlopp eller större industri) Rättsfall och övriga beslut På Havs- och vattenmyndighetens hemsida finns en sammanställning från 2012, Domar och beslut som behandlar miljökvalitetsnormer för vatten, som har tagits fram av Miljösamverkan Västra Götaland. Sammanställningen redogör för domar, beslut och yttranden där miljökvalitetsnormerna för vatten har åberopats eller tillämpats för att visa exempel på hur myndigheter och domstolar har argumenterat i enskilda ärenden. Det finns även kommentarer som ger vägledning om hur miljökvalitetsnormerna behandlats. 13

15 Tillvägagångssätt vid anmälan av miljöfarlig verksamhet Hänsyn ska tas till miljökvalitetsnormer då prövning/handläggning sker av en ny verksamhet med risk för påverkan på omgivningen. För att säkerställa att MKN för vatten inte överskrids kan följande frågor behöva följas upp: Vad gäller för vattenförekomsten? Vilken status har vattenförekomsten enligt VISS? Behöver status förbättras eller finns risk för att den försämras enligt klassningen? Vilken aspekt (ekologisk/kemisk) avser detta? Vilken kunskap har vi för övrigt om vattenförekomsten? Hur påverkar den planerade verksamheten vattenförekomsten? Vilka utsläpp kommer att ske efter den rening som planeras ske enligt anmälan? Processvatten Dagvatten Avloppsanläggning Utsläpp till luft (som kan påverka vatten) Bedöm även risk för utsläpp genom olyckor med mera. Till exempel nödlägesberedskap genom täcklock, släckvattenplan, larm, hur byggnaderna konstrueras, förvaring av kemikalier respektive flytande avfall. Tillsynsmyndighetens krav Med utgångspunkt från ovanstående: Kan verksamheten riskera att ge upphov till försämring eller utebliven förbättring av vattenförekomstens status? Här måste man även väga in verksamhetens placering i förhållande till vattenförekomsten. Beslutsalternativ: Förelägga om kompletterande underlag från VU Meddela försiktighetsmått med hänvisning till MKN och verksamhetens risk för påverkan på vattenförekomsten Förbjuda verksamheten med stöd av 26 kap. 9 MB Beslutsalternativen beror delvis på vilken MKN som berörs i det aktuella ärendet. Man kan också ta stöd av rättsfall. VISS VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är ett av de viktigaste verktygen vid arbete med vattenförvaltning. VISS är en databas med uppgifter om Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Systemet är utvecklat av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. VISS hittas på och informationen är tillgänglig för alla. Systemet samlar uppgifter från olika register och hämtar information från flera myndigheter och övervakningsprogram. VISS innehåller även gällande statusklassning och beslutade miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster. 14

16 Under fliken Om VISS finns fliken Informationsmaterial. Där hittar du information och film om hur du kan söka i VISS. VattenWebb Vattenwebb tillgängliggör information om sötvatten och kustvatten i Sverige. På SMHI VattenWebb hämtas resultat med den högupplösta hydrologiska modellen S-HYPE och Kustzonsmodellen. Vattenwebb är öppen för alla, men vänder sig främst till miljö- och vattenansvariga på nationella, regionala och lokala myndigheter. Det är en karttjänst där en växande mängd parametrar kan laddas ner för alla delavrinningsområden i Sverige. VattenWebb hittas på Metoder för tillsyn av enskilda avlopp Kommunerna Varberg, Halmstad och Laholm har under projektets gång arbetat med att på olika sätt utveckla och förbättra metoderna för inventering av enskilda avlopp. Olika idéer har testats och utvärderats. Erfarenheter har utbytts mellan kommunerna genom projektmöten, seminarier och workshops. I dessa har även Kungsbacka, Falkenberg och Hylte deltagit och bidragit med sina idéer och erfarenheter. Metoder vid inventering Var och hur ska vi inventera? Gemensamt för inventeringarna är att vattendragens status i VISS legat till grund för prioriteringen. De delavrinningsområden med sämst status har valts ut för att inventeras först. Undantagsvis har valet istället styrts av var kommunala VA-projekt varit på gång, som skulle kunna ge de inventerade fastighetsägarna en möjlighet att ansluta sig. Att inventera avrinningsområdesvis ger en naturlig och logisk avgränsning. Väl inom avrinningsområdet har det testats att gå från hus till hus i tur och ordning eller att först besöka dem inom hög skyddsnivå, då det känns viktigast ur miljösynpunkt att dessa åtgärdar först, se erfarenheter från Laholms kommun nedan. Trots miljöaspekten blev slutsatsen att det rent praktiskt är en fördel att besöka alla i tur och ordning. Det är det ibland svårt att på förhand veta vilken anläggning som ska bedömas ligga inom område för hög skyddsnivå. Avståndet kan ibland vara stort till vattendraget men leds avloppsvattnet i en direktledning kan utsläppet vara minst lika akut som det från en närmare belägen fastighet. Det är också pedagogiskt för fastighetsägarna att veta att miljöförvaltningen besöker alla i ett område. Dels är fastighetsägarna medvetna om att inventeringen pågår i området och har kanske redan börjat fundera över åtgärder och dels bedöms 15

17 acceptansen att göra om vara större då man vet att det är något som drabbar alla lika. Det ger också en större möjlighet för fastighetsägarna att utforma gemensamhetsanläggningar vilket kan vara en fördel både miljömässigt men även för plånboken. Hög skyddsnivå Att endast fastigheter inom hög skyddsnivå inventeras och inte hela delavrinningsområdet innebär att miljökontoret behöver återvända till området igen. Metoden upplevdes svår att använda då avgränsningen inte är tydlig, se figur nedan. För att undvika detta gjorde miljökontoret i Laholm en manuell genomgång för att få med hus som ligger i anslutning till varandra. Dessa lades till utsökningen på hus inom 50 meter från vattendrag i GISprogrammet Solen. Vid den manuella utsökningen togs även samlad bebyggelse i närheten av vattendragen med då det inom dessa områden kan krävas gemensamma lösningar eller ett kommunalt ansvar enligt lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412). Det bedömdes viktigt att se helheten i ett område för att få den bästa helhetslösning för vatten och avlopp i området. Avgränsning för inventering där hus inom hög skyddsnivå inventeras. Röd ring normal skyddsnivå, grön ring hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd. Lantbruk Rättviseaspekten är också en av vinsterna med att inventera/inspektera enskilda avlopp och lantbruk gemensamt inom samma avrinningsområden. Fastighetsägarna upplever det som mer rättvist när de vet att tillsyn även bedrivs på lantbruk samtidigt och att de också får krav på åtgärder. Vid den gemensamma tillsynen med målet att minska övergödningen har framtagen informationsbroschyr använts och en gemensam fältvandring genomförts. Inventeringsmetoder I Laholms kommun testades två metoder för inventering av avlopp som är äldre än år Metod 1 I metod 1 gjordes en arkivinventering och de uppgifter som framkom användes för att bedöma avloppsanordningen. Det innebar att endast några få fastigheter besöktes. I ett första steg skickades ett informationsbrev ut tillsammans med broschyren om vattendraget. I informationsbrevet stod vilka uppgifter som miljökontoret hade om avloppet. Fastighetsägaren fick möjlighet att höra av sig om uppgifterna inte stämde. 16

18 Efter cirka 3 veckor skickades miljökontorets bedömning. Om avloppet inte godkändes kommunicerades förbudet. För inventeringen togs timavgift, även de som blev godkända fick betala handläggningstiden. Slutsatser som drogs var att många fastighetsägare var negativa till att betala avgiften då ingen inspektion genomförts. De var dessutom osäkra på vad de behövde åtgärda. För miljökontoret var det en effektiv metod då många avlopp kunde inventeras på kort tid. Metoden är användbar om miljökontoret redan har uppgifter om avloppen i området. Metod 2 I metod 2 fick fastighetsägarna möjlighet att själva bedöma sitt avlopp med checklistan är ditt avlopp rött gult eller grönt (Se info om Avloppsguiden i bilaga D). Om avloppet bedömdes som gult eller grönt skulle de höra av sig och boka inspektion. Om avloppet bedömdes som rött kunde de komma in med en ansökan eller höra av sig till miljökontoret. Om fastighetsägaren inte hörde av sig fick de antingen en tid för inspektion eller ett bedömningsbrev. Efter inspektionen skrevs en bedömning om avloppet var godkänt eller inte. Vid ej godkänt kommunicerades förbudet. Timavgift debiterades alla förutom de som själva valde att komma in med en ansökan inom tre månader. Miljökontorets uppfattning är att bemötandet blev bättre när fastighetsägarna själva fick vara delaktiga i inventeringen. Det var flera som ville ha en inspektion trots att de blev informerade om att avloppet inte uppfyllde kraven. Det var dock många som inte hörde av sig utan behövde påminnas. Det är viktigt att vara tydlig med när fastighetsägaren ska höra av sig. I Varbergs kommun testades tre metoder för inventering. Metod 3 I den första metoden testades huruvida man kunde få fastighetsägarna att självmant höra av sig sedan de fått upp ögonen för statusen på sitt eget avlopp och fått kunskap om vilka 17

19 effekter utsläppet får i närområdet. Testet började med att ett informationsmöte hölls och därefter följde ett utskick av Naturvårdsverkets checklista Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? Inga ytterligare påstötningar gjordes. Av totalt 43 stycken i delområdet som fått ut checklistan kontaktade under påföljande år endast 2 av dem Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen för att göra om sitt avlopp. Av erfarenhet vet Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att åtminstone ca 75 procent av avloppsanläggningarna kan förväntas vara bristfälliga. Kanske hade någon mer hört av sig om de fått längre tid men utfallet var ändå så pass lågt att metoden behövde omarbetas. Metod 4 Traditionellt har Varbergs kommun arbetat med informationsmöten samt bokade inventeringsbesök på plats. Fördelen med platsbesöken är att handläggaren får en god kunskap om inventeringsområdet, ser vilka svårigheter som kan komma, vilka fastigheter som kan behöva gå samman i gemensamma lösningar o.s.v. Besöket är också en form av service till fastighetsägarna då information och diskussion om eventuella åtgärder kan påbörjas direkt. Nackdelen är tidsåtgången. Metod 5 Under projektets gång utkristalliserade det sig en mellanväg som använts sedan dess. Efter Informationsträffen skickas en bokning ut med tid för tillsynsbesök. Naturvårdsverkets checklista medföljer liksom ett inventeringsprotokoll. Kan fastighetsägaren tydligt se att avloppet är rött finns möjligheten att avboka besöket och självinventera genom att skicka in inventeringsprotokollet. Dock har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i vissa enskilda fall ansett att det är bäst med ett besök på plats t.ex. om det är tätt mellan husen och de anar att det behövs en samordnad lösning. I dessa fall har fastighetsägaren inte erbjudits att självinventera. Eftersom det totala antalet enskilda avlopp är så pass stort välkomnar Varberg de som självinventerar. De har också märkt av ett något större intresse att självinventera sedan möjligheten först gavs. Att det inte blir ännu fler kan till viss del ha att göra med den ganska blygsamma avgiften. Tillsynsbesöket kostar en tillsynstimma (850 kronor för år 2013). Information En viktig del i inventeringsarbetet är information i olika former, både den som ges muntligen via telefon, besök eller på informationsträffar men även skriftligen i form av bokningsbrev, inspektionsrapporter, beslut m.m. Informationsbroschyr I projektet togs en gemensam informationsbroschyr fram. Tanken var att den skulle vara personlig genom att beröra ett vattendrag i närheten av där fastighetsägaren bor. Syftet var att fastighetsägaren skulle förstå behovet av åtgärder och inse att alla kan och måste bidra. Dessutom visar broschyren att miljökontoret arbetar på flera fronter i frågan, genom inspektioner både på lantbruk och enskilda avlopp. I vissa kommuner har broschyren skickats ut till samtliga fastigheter inom delavrinningsområdet medan den i andra bara har använts i tillsynen på avlopp och lantbruk. 18

20 Idéer finns om hur man skulle kunna sprida broschyren även via informationstorg och bokbussar m.m. Vilka konkreta förbättringsåtgärder som informationsbroschyren har gett är inte möjligt att mäta. Miljökontoren har dock upplevt det som positivt att använda materialet som en del i arbetet mot bättre vattenkvalité. Informationsmöten Olika sorters möten har testats i olika skeden av inventeringsarbetet. En variant har varit att miljökontoret bjuder in till öppet hus på temat kom och diskutera avlopp med miljökontoret. Fastighetsägarna får här möjlighet för att ställa sina frågor enskilt. Det mer traditionella upplägget har bestått av möten i seminarieform, eventuellt tillsammans med nämndens ordförande. Här har det informerats om själva inventeringen, vad ett enskilt avlopp är och vilka krav som gäller. Fastighetsägarna har också getts möjlighet att ställa frågor under föreläsningen eller prata enskilt med handläggarna efteråt. I de flesta fall har informationsmötena hållits i ett tidigt skede så att miljökontoren kunnat informera inför den förestående inventeringen. I Laholm testade man även att bjuda in till möten efter att fastighetsägarna redan fått brev om bedömningen av sina avloppsanläggningar. Sammanfattningsvis kan sägas att hålla öppet hus är mindre tidskrävande då någon särskild presentation inte behöver förberedas. Väljer du att annonsera i tidning, på nätet eller dylikt spar du förstås också tid i jämförelse mot att skicka personliga inbjudningar till fastighetsägarna i inventeringsområdet. Miljökontoren har sett stora vinster i att genomföra träffen tillsammans med gräventreprenörer och återförsäljare. Fastighetsägarna ges en inblick i hur olika lösningar skulle kunna se ut och börjar förhoppningsvis att fundera på möjliga åtgärder. En annan positiv effekt är att entreprenörer och återförsäljare kan bidra med specifik teknisk kunskap. Att hålla träffarna i ett senare skede gör att fastighetsägarna redan är inställda på att en åtgärd krävs och har mer konkreta frågor. Flera har också själva läst in sig om vad som gäller kring enskilda avlopp. Nackdelen är att många fastighetsägare kan vara upprörda. Generellt 19

21 har det upplevts som att det blir mer upprörda känslor när informationen ges i grupp. En fördel är ju dock att man når ut med informationen samtidigt till många. GIS och diariesystem Fungerande diariesystem och GIS är av största vikt för ett effektivt inventeringsarbete. Allra helst ska det finnas en koppling mellan dessa två. Med rätt information inlagd i diariet kan statusen på de enskilda avloppen visas i GIS-programmet och användas för att visa var i kommunen de dåliga avloppen finns. Kartan underlättar vid valet av inventeringsområde, ger en tydligare uppföljning och inte minst en bättre redovisning av före och efter inventering och åtgärder. Kartmaterialet ska även ha en koppling till VISS och statusklassningen på vattendragen. (Se figur?) Varbergs kommun har sett över rutinerna för vem som ska göra vad i diariesystemet. Det upptäcktes att både rent praktiskt men också tidsmässigt skulle vara en fördel om fler av momenten kunde utföras direkt av avloppshandläggarna. För att arbetet ska göras lika oavsett av vem det gjordes togs en lathund fram. Projektmodulen i ärendehanteringssystemet Ecos testades också av Varberg och bedömdes ha både för- och nackdelar. I jämförelse mot de sedan tidigare använda excelfilerna gav projektmodulen en bättre gemensam överblick då all information samlades på ett ställe. En annan fördel var att slippa dubbelbokföring vilket i sig också kan bli en felkälla. För den enskilde handläggarens överblick på de egna ärendena upplevdes dock projektmodulen vara sämre då det inte med samma lätthet gick att följa var i processen ett ärende befann sig. Falkenbergs kommun har ett GIS-skikt med enskilda avlopp och dess status Mallar Att skapa mallar innan inventeringen påbörjas ger ökad effektivitet och rättssäkerhet. Det medför även att utformingen är samma oavsett handläggare. Det är dock viktigt att hålla dem uppdaterade. Med fördel kopplas mallarna till diariesystemet så att så mycket som möjligt av texten kan hämtas automatiskt som t.ex. fastighetsägarens namn, adress, personnummer och fastighetsbeteckning. Det som skrivs sparas direkt i ärendehanteringsystemet och risken för fel minskar. Varbergs kommun har under projektets 20

22 gång arbetat fram 11 nya avloppsmallar som ligger i Ecos för t.ex. utskick till enskild inför tillsynsbesök, massutskick för detsamma, massutskick för inbjudan till informationsträff, checklista avloppsinventering, två olika meddelanden (OK och Avvakta) respektive föreläggande och förbud (Gör om) efter inventeringsbesöket, beslut om tillsynsavgift, meddelande om slutbesiktning på plats och meddelande om granskning av utförandeintyg och kontrollplan. Laholms kommun har uppdaterat gamla och tagit fram nya mallar för olika moment i inventeringen som informationsutskick, bedömningsbrev, förbud och timavgiftsbeslut. I en handbok har Varberg samlat material om handläggningen; gemensamma rutiner, vilka prioriteringar respektive bedömningar som gjorts m.m. Dokumentet kommer att fortsätta byggas på och förändras allteftersom. Även Laholm har tagit fram en handbok med rutin för inventering och handläggning av nya ansökningar. Förhoppningsvis kommer det vara en god hjälp vid introduktion av nya medarbetare men även ett redskap för de som redan jobbar, för att handläggningen ska bli likaratad oavsett på vems bord avloppsärendet hamnar. Genom tydliga handläggningsrutiner kan arbetet utföras mer effektivt. Uppföljning För ett framgångsrikt arbete måste det finnas tid för både inventering och uppföljning. Projektets erfarenhet säger att de senare är svåra att hinna med. Planera för hela arbetet redan från början så att inventering, förbud och åtgärder löper på! Förutsättningar för tillsynsarbetet De övergripande målen med projektet var att hitta nyckelfaktorer för framgång med tillsynen, öka kunskapen och samsynen om vattenförvaltningen på kommunerna samt ta fram en gemensam strategi för att genom tillsyn uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. För att hitta en gemensam strategi för hur vi i länet kan jobba med tillsyn på enskilda avlopp gjordes en sammanställning över hur de kommuner som medverkat i projektets avloppsdel (Laholm, Halmstad, Falkenberg och Varberg) arbetade med avloppstillsyn under Utifrån denna samanställning samt diskussioner om arbetssätt drog projektgruppen ganska snart slutsatsen att de till synes största nyckelfaktorerna till att kommunerna i dagsläget inte arbetar på mer lika sätt är att grundförutsättningarna (tillgång till teknisk/fysisk utrustning och personella resurser samt politiska ställningstaganden) skiljer sig så mycket mellan kommunerna. Kommunsammanställning avloppstillsyn Kommun Falkenberg Halmstad Laholm Varberg Antal enskilda ca ca5500 avlopp per kommun Antal inventerade ca 1000 Nästan alla inventerade (brev o besök) före Krav ställdes på direktutsläpp Ca 300 st + en del äldre uppgifter i Ecos Drygt 2000 st Avloppstimmar i tillsynsplanen totalt h (varav 330 h projekt) 21

23 Kommun Falkenberg Halmstad Laholm Varberg Antal timmar för 1215 h + VArådgivning, 700 h 600 h (planering ej 1610 h inventering support inräknad) Antal handläggare VA-rådgivare 1 2 (varav 1 inventerar) Nämndernas mål Inventering och åtgärder klara tills 2021 Mål för 2013: Krav ska riktas mot 100 % av de med direkt-utsläpp till Skintans huvudfåra o biflöde. Krav ska riktas mot 50 % av de övriga inom 100 m från Skintans huvudfåra. Senast 2015 ska avlopp inom hög skyddsnivå inventerats och åtgärdats (Målet baserat på 400 men rätt antal är 1000) Senast 2015 ska även övriga områden informerats om gällande krav på EA 5 (4 st 2013) För : Vattenkvalitén ska förbättras I den tillsynsplan nämnden tagit planeras för att besöka de 5500 avloppen med ett intervall om 25 år. Planerad inventeringstakt Idag ca 200. Om målet ska klaras ca 600 nya/år 250 st/år 300 st/år 220 nya uppföljningar Objektsfaktor i tillsynsplanen 3 h + 3 h vid tillsynsbesök 4 h Ej definierad klumpsumma 4 h Avgift 3 h debiteras vid ev platsbesök (811 kr i timavgift) Självinventerare gratis 2-6 h debiteras vid ev platsbesök (884 kr i timavgift) Självinventerare gratis Ca 2 h (800 kr i timavgift) Försök i höst där de ansökningsavgift efterskänks 1 h (850 kr i timavgift) Självinventerare efterskänkes avgiften Strategi/Upplägg Föreläggande eller förbud? Arkivstudier, infoutskick, självinventering. De som inte kommer in får besök på plats. Arkivstudier, infoutskick, självinventering. De som inte kommer in får besök på plats. Två varianter efter arkivstudie: info om vad Miljökontoret vet, kompletteringsmöjlighet, brev med bedömning, förslag till beslut, beslut - infoutskick: boka tid eller självinventera inom 3 mån. Annars insp. alt bedömningsbrev Arkivstudier, brevbokning med möjlighet att avboka platsbesöket och istället självinventera. De flesta besöks på plats. Förbud Förbud Förbud Föreläggande 22

24 Kommun Falkenberg Halmstad Laholm Varberg Åtgärd när inte Löpande vite 5000 Förbud med vite beslutet följs? kr/månad Förbud med vite tas i nämnden: utsläpp av avloppsvatten förbjuds efter 2-6 mån (säsongsanpassning) Påminner & trycker på Vitets storlek bestäms av hur dyr åtgärden beräknas bli. Numera fast på kr, provat löpande på 1000 kr/mån Uppföljning av gula Ev uppföljning av åtgärder annars ges info om skötsel och de avslutas. Samma som röda och om anläggning är äldre än 20år. Brev med bedömning av brister. Läggs som vilande i Ecos. Sökbara i miljöreda tex som gula Hålls informationsmöten? Ja, alltid. Testat drop-in med gott resultat Ska testa drop-in. Ja, gjordes efter utskick av brev med bedömning Ja, ibland. Seminarieform Hjälpmedel Läsplatta med tillgång till Miljöreda. Läsplatta med tillgång till Ecos. Koppling Ecos-GIS Under stora delar av 2013 fanns inget tillfredsställande GIS. Koppling Miljöreda- GIS. GIS - Solen Kan konstruera egna GIS-skikt Kan konstruera egna GIS-skikt Med anledning av detta gjordes en översiktlig jämförelse mellan samtliga av länets kommuners tillsynsplaner samt förväntade och verkliga resultat, relaterat till tillsyn av små avlopp för För att kunna sätta de olika kommunernas siffror i relation till varandra räknades, utifrån rapporterade siffror, följande fram: Åtgärdstakt planerad inventeringstakt kommunens totala antal avlopp per avloppstjänst åtgärdade anläggningar per tjänst åtgärdade anläggningar per handläggare totala antalet avloppstimmar per totala antalet avlopp avsatta inventeringstimmar per inventeringsobjekt Redan vid insamlingen av uppgifter från de olika kommunerna kunde konstateras att det är mycket stor skillnad på tillsynsplanerna med avseende på vilka parametrar som redovisas, vad som menas med de olika parametrarna och hur uppgifterna har räknats fram. Det är därför svårt att dra några 23

25 definitiva slutsatser av jämförelsen. Exempel på fallgropar där olika tolkningar av definitioner kan få olika konsekvenser för beräkningar är åtgärdade anläggningar (vad räknas), inventering/tillsyn (hur mycket ingår i inventeringen) och avloppstjänster/handläggare(hur stor andel av en delad tjänst ska läggas på avlopp). Resultatet från jämförelsen visar att länets åtgärdstakt för enskilda avlopp ligger på mellan 1-3 %. Detta är dock en missvisande siffra eftersom de fastigheter som anslutit sig till en kommunal reningsanläggning inte är inräknade. Den planerade inventeringstakten varierar mellan 0 till 7,8 %, även den faktiska inventeringstakten varierar mellan 0 och 7,8 men där flertalet av kommunerna inte följer den planerade takten. Tittar man på hur många avlopp det finns i kommunerna totalt och fördelar det på antalet avloppstjänster så ansvarar varje heltidstjänst för mellan 1500 och avlopp. Om man istället tittar på hur många avloppstimmar det finns fördelat på det totala antalet avlopp får man en variation på mellan 0,12 och 0,6 timmar per avlopp. Dessa båda parametrar visar hur mycket resurser för avloppsarbete det finns i kommunerna. De visar också på att förutsättningarna för de olika kommunernas möjligheter att hålla samma åtgärdstakt skiljer sig markant. I det fall man slår ut de avsatta timmarna för inventering på det antal objekt som man planerar att inventera varierar avsatt tid per objekt från 3 till 41 timmar (beräkning bara gjord för de kommuner som avsatt tid och angett antal objekt för inventering). Jämförelsen visar också att i de kommuner som har handläggare som bara jobbar med avlopp i högre grad uppnår den planerade inventeringstakten och har i regel högre antal åtgärdade anläggningar per tjänst. Jämförelse av samtliga av länets kommuners tillsynsplaner och resultat för 2013 framgår av bilaga E Gemensam strategi Utifrån erfarenheterna och resultaten från avloppsdelen i projektet har projektgruppen tagit fram ett förslag till gemensam strategi för tillsynen av små avloppsanläggningar. Förutom de två områdena tillsynsmetoder och grundförutsättningar som redovisats ovan anser projektgruppen att det i strategin även bör göras ett ställningstagande om teknikval för att uppnå mer likartade bedömningar i tillståndsärendena. Strategi för tillsyn av små avloppsanläggningar i Halland Detta dokument är resultatet av avloppsdelen i det regionala projektet Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status och beskriver en grundstrategi för hur Hallands kommuner på ett gemensamt sätt kan arbeta med tillsyn av små avloppsanläggningar för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna uppnås och hållas. Tillsyn För att uppnå en smidig och effektiv tillsyn är det viktigt att informera och involvera fastighetsägarna. Grundmetod för tillsyn: Inled med ett informationsbrev Anordna en informationsträff i ett tidigt skede Ge fastighetsägarna möjlighet att själv bedöma sin anläggning (egeninventering) utifrån en checklista, exempelvis Avloppsguidens Är ditt avlopp rött, gult eller grönt? Vid egeninventering som leder till ansökan om tillstånd till ett nytt avlopp inom utsatt tid görs ej tillsynsbesök. 24

26 Tillsyn bör bedrivas avrinningsområdesvis med en prioritering baserad på vattenförekomstens ekologiska status med avseende på övergödning. Åtgärdstakten ska uppgå till minst 5 % åtgärdade avloppsanläggningar per år räknat på det totala antalet befintliga fastigheter med enskild avloppsförsörjning i respektive kommun. Detta är enligt Havs- och vattenmyndigheten vad som krävs för en långsiktigt hållbar åtgärdstakt. Åtgärdstakten kan i vissa fall behöva vara högre för att inom avsatt tid hinna åtgärda undermåliga avlopp som påverkar vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Vilken skyddsnivå en specifik anläggning behöver klara bedöms i varje enskilt fall och är inget som kan vara förutbestämt (i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten och tillhörande handbok samt Havs- och vattenmyndighetens rapport om styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar). Bedömningen av vilken skyddsnivå som krävs i det enskilda fallet ska ske utifrån Handbokens vägledning och med stöd av bland annat IVLs rapport Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde som tagits fram inom projektet. För att uppnå en förbättring av vattenstatusen är det viktigt att det inom varje avrinningsområde som gås igenom sker inventering, ev. tillsynsbesök och uppföljning. I många fall glöms det bort eller så finns det för lite tid för uppföljning. För att uppnå en förbättring av miljötillståndet är det viktigt att se till att faktiska åtgärder blir gjorda. En heltäckande uppföljning bidrar också till högre trovärdighet och acceptans för miljö- och hälsoskyddsförvaltningarnas arbete. Avlopp som efter tillsynsbesök bedöms som röda, d.v.s. ej godkända, bör förbjudas att släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten inom en tidsperiod av maximalt 2 år. Exakt hur lång tid tills förbudet börjar gälla ska sättas efter hur akut behovet av att utsläppet åtgärdas är, säsongsbelastning eller om det finns andra skäl att beakta. Längre tid än 2 år bör ej sättas i första skedet då förutsättningarna på fastigheten kan ändras mycket under denna tidsperiod. Om det vid tidpunkten för när förbudet träder i kraft finns särskilda skäl till att förlänga åtgärdandetiden kan detta medges i det enskilda fallet. Exempel på detta kan vara äldre människor med små utsläpp, ekonomiska aspekter eller inväntande av kommunal eller gemensam lösning. Förbud som träder i kraft (och där det inte finns skäl att förlänga tiden för åtgärdande) ska omgående förenas med vite. Teknik Förutom miljöbalkens krav på att hushålla med resurser och främja kretslopp är en del i ett av delmålen för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. För enskilda avlopp betyder det att system för återföring av näringsämnena i avloppsvattnet behöver utvecklas alternativt vidareutvecklas i kommunerna. En förstudie över hur en kretsloppsanpassning av små avloppsanläggningar kan göras togs fram av WRS 2012 för Halmstads kommun. Mycket av innehållet i denna rapport går att applicera i övriga kommuner. En av förutsättningarna för att kunna få till en återföring av näringsämnena är att de aktuella avloppsfraktionerna går att få ut separat från de enskilda avloppsanläggningarna. Det vill säga att separata WC- och urinfraktioner skapas. I de fall där det krävs högre skyddsåtgärder ur miljö och hälsoskyddssynpunkt är även dessa typer av anläggningar effektiva och robusta lösningar. Detta 25

27 innebär att vid alla tillståndsansökningar, oavsett var fastigheten ligger, bör följande prioriteringsordning eftersträvas: 1. Kretsloppsanpassad enskild lösning 2. Anslutning till allmän anläggning 3. Ej kretsloppsanpassad enskild lösning I IVLs tidigare nämnda rapport görs olika kostnadsberäkningar för installation av olika typer av anläggningar. Denna visar att det, framför allt vid nybyggnation eller vid uppgradering av godkänd slamavskiljare och enkel infiltration, innebär likvärdiga, ibland även lägre, kostnader för en kretsloppsanpassad anläggning genom vakuumtoalett till sluten tank för WC och infiltration för BDT som för ett minireningsverk med efterpolering, en markbädd med fosforavlastning alternativt anslutning till kommunalt avloppsnät. Utifrån detta kan det därför anses skäligt att kräva sluten tank vid åtminstone nybyggnationer och större renoveringar av huset. Vid övrig bedömning om vilka reningskrav olika systemlösningar klarar bör i första hand Avloppsguidens översiktliga jämförelse mellan systemlösningar för enskilda avlopp användas. Grundförutsättningar Olika regionala avloppsprojekt har kontinuerligt bedrivits i Halland sedan Detta har resulterat i ett mer likriktat arbetssätt och mer likriktade bedömningar inom hanteringen av olika avloppsfrågor. I metodutvecklingsprojektet har det tydligt framkommit att det som krävs för ytterligare likriktning i både handläggning och bedömningar är att grundförutsättningarna för handläggarna i respektive kommuner likriktas. Detta gäller både avseende teknisk/fysisk utrustning och personella resurser. Avseende de tekniska och fysiska förutsättningarna har projektgruppen lokaliserat följande behov: För att kunna göra en säker och korrekt inspektion: Kläder/skor lämpade för tillsynen: byxor, jacka, skor/stövlar, handskar Funktionellt GIS-system med koppling till ärendehanteringssystemet Tumstock och/eller måttband Ficklampa Brunnslocksöppnare/kofot Planteringsspade Kamera Mobiltelefon För att underlätta och effektivisera en inspektion: Läsplatta GPS eller annan navigator funktion Vad gäller de personella resurserna och finansieringen av avloppstjänster har det i projektet visat sig att det skiljer sig ganska markant åt mellan kommunerna. För att ett likriktat arbete ska kunna utföras krävs att varje avloppstjänst ska få lika mycket tid att utföra samma arbete på. För att detta ska vara möjligt krävs det även likriktning av taxan och vad samt hur mycket som debiteras för. Projektgruppen har gjort en översiktlig jämförelse över hur situationen ser ut i länets kommuner. 26

28 Den visar bland annat att det skiljer sig mycket åt dels vad de olika kommunerna redovisar och hur olika faktorer beräknas, dels tillgången på tjänster och tid i förhållande till objekt och ärenden. Med de förutsättningarna går det inte att arbeta på likvärdigt sätt. Med anledning av detta bör det utredas vidare hur mycket tid de olika arbetsmomenten kräver, vid tillämpningen av strategin, och att tillsynsplaner och taxor justeras efter det. Metod för tillsyn av lantbruk Metod för att lokalisera riskområden för fosforförluster - Fosforverktyget Det finns idag ingen tydlig strategi för vilka åtgärder som kan krävas för att minska näringsläckaget till vattendragen. I detta LOVA-projekt har i samarbete med Ekologgruppen AB tagits fram ett tillvägagångssätt och ett verktyg som vi kallar Fosforverktyget: Stöd vid prioritering av tillsyn var ska vi inrikta tillsynen Stöd vid tillsynsbesöket diskussion med lantbrukaren och på så vis få bekräftelser på vilka områden som är riskområden. Kan leda till frivilliga åtgärder. Stöd vid förelägganden stöd för föreläggande om att komma in med en åtgärdsplan för identifierade riskområden Stöd för Greppa Näringen vid deras rådgivning Fosforverktyget ger en GIS-baserad karta som visar vilka områden i kommunen som utifrån jordarts- och terrängförutsättningar har störst risk för ytavrinning av fosfor. I tillsynen kan man testa i ett pilotområde (delavrinningsområde), som sedan kan fungera som ett gott exempel för andra delavrinningsområden. Tillsyn i samarbete med rådgivning är ett framgångsrecept Vi kan konstatera att ett bra samarbete mellan tillsyn och lantbruksrådgivningen, att rådgivning och tillsyn arbetar med samma budskap och mot samma mål, bör ge bättre förutsättningar för att effektiva åtgärder mot näringsförluster kommer till stånd. Man kan kombinera tillsyn och rådgivning (t.ex. Greppa Näringen) med hjälp av Fosforverktyget. Vi använder kartor från Fosforverktyget vid tillsynen och om riskområden för fosforförluster identifieras kan vi hänvisa till Greppa Näringens rådgivningsmoduler. Detta förutsätter att även Greppa Näringen har Fosforverktyget. Vi kan även utnyttja möjligheten till Vattendragsgrupper genom Greppa Näringen, då kan flera fastighetsägare (lantbrukare) inom ett delavrinningsområde samverka kring åtgärder. För att få till effektiva åtgärder behöver åtgärderna oftast utföras i samverkan mellan en eller flera fastighetsägare. I detta projekt startades några vattendragsgrupper i Greppa Näringens regi, som komplement till tillsynen. Intresset från berörda lantbrukare fanns där, men vi kan konstatera att det krävs en aktiv projektledare för att hålla igång en vattengrupp. Alla kustkommuner har köpt in Fosforverktyget och det finns tillgängligt för rådgivningsorganisationer att köpa in. 27

29 Nedan har vi ett sammanfattande utdrag från Ekologgruppen AB:s rapport om Fosforverktyget, och tillvägagångssättet vid arbetet med verktyget. Översiktlig bild över olika steg vid tillämning av Fosforverktyget Börja i rätt avrinningsområde Steg 1 i arbetet med Fosforverktyget innebär att man bestämmer sig för i vilket avrinningsområde åtgärdsarbetet ska börja. Beslutet tas med hjälp av tillgänglig kunskap och en expertbedömning inom den lokala miljöförvaltningen. Information finns även lätt tillgänglig via Vattenkartan i VISS. Där kan man t.ex. utläsa den ekologiska statusen i det aktuella vattendraget, men även belastning av enskilda ämnen såsom fosfor. En annan källa till information är SMHI:s vattenweb. Där kan man t.ex. ta reda på beräknad fördelning mellan olika föroreningskällor inom det aktuella avrinningsområdet. Med utgångspunkt från dessa olika informationskällor finns en god möjlighet att göra en prioritering mellan kommunens olika avrinningsområden så att arbetet med åtgärder kan fokuseras till de områden där det gör störst nytta. Prioritera inom avrinningsområdet Steg 2 i arbetet med Fosforverktyget blir att ytterligare zooma in riskområden för att komma ner till den riktigt lokala skalan och välja ut de områden som bör prioriteras högst för åtgärdsarbetet. 28

30 Steg 2 Prioritera inom avrinningsområdet När man prioriterar vilken del av avrinningsområdet som arbetet bör inledas inom kan man välja att fånga upp ytterligare kunskap, t ex via lokala LRF-grupper, större dikningsföretag och vattengrupper med lokal förankring. Detta kan även vara ett tillfälle att lokalt informera om, diskutera och förankra att man startar med arbetet kring att minska fosforförlusterna via ytavrinning och vattenerosion. Fosforverktyget ger en riskkartering och klassning En karta som visar riskområden för fosforförlust via ytavrinning finns i Fosforverktygets GISdel. Den erhållna klassningen kan användas som stöd när man väljer ut vilka områden som ska prioriteras. Dock bör man vara mycket försiktig med att peka ut specifika fastigheter. En hög riskklass innebär förvisso att det med stor sannolikhet kan finnas problem inom fastigheten, men i ett åtgärdsarbete är det viktigt att se på var lämpliga åtgärder kan göras inom delavrinningsområdet. Förbered fältbesöket Innan man kan genomföra detta moment bör man ha inhämtat baskunskap kring de faktorer som påverkar tranporten av fosfor via ytavrinning och vattenerosion. Läs den inledande delen av Ekologgruppen AB:s rapport Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning, där görs en sammanfattning av de faktorer som påverkar själva transportprocessen. 29

31 Steg 3 Förbered fältbesöket Ta fram fältkartor Fältkartan bör innehålla Fosforverktygets riskkartering, dikningsföretag, höjdinformation, jordartsinformation och fastighetskarta. I nedanstående figur finns en schematisk bild över exempel på olika skikt som kan sammanställas till kartor i ett lämpligt GIS-program. Skikt som bör ingå i fältkartan Anpassa fältkartan efter egna önskemål Om man har flygbilder över det aktuella området kan även dessa utgöra en bra bakgrund för fältkartan. Skalan anpassar man själv efter vad som är lämpligt. Vi rekommenderar dock inte en mindre skala än 1:5000 som underlag vid själva fältbesöket. Tänk på att fältkartan även skall kunna användas för att lägga in observationer i fält. 30

32 Ta fram en översiktskarta En översiktkarta över aktuellt tillrinningsområde är lämplig som underlag för förståelsen för vattentransporten till och från den aktuella fastigheten. Orsakerna till eventuella problem med ytavrinning och vattenerosion och/eller möjligheten för det ytavrinnande vattnet att nå vattendragen kan vara beroende av de förhållanden som råder i andra delar av tillrinningsområdet än på den aktuella fastigheten. Gör en översiktlig expertbedömning innan fältbesöket Innan fältbesöket är det bra om man lär känna den aktuella fastigheten utifrån det kartunderlag som finns tillgängligt. I detta ingår att sätta sig in i hydrologiska förutsättningarna via översiktkartan med tillrinningsområde. Finns det öppna vattendrag? Finns det dikningsföretag med större kulvertar? Var ligger den aktuella fastigheten i delavrinningsområdet? Tar den emot tillrinning från andra marker ligger den i anslutning till öppna vattendrag o.s.v. Denna kunskap är t.ex. viktig för att kunna resonera kring möjligheter till uttransport från riskområden och om risken påverkas av tillrinning från andra fastigheter. Vidare är kännedom om jordartsfördelningen inom området viktig. En bedömning av jordarten ger en möjlighet att förfina riskbedömningen utifrån hur lätt den lösgjorda jorden kan ta sig vidare till vattendragen. I avsnittet Transport av fosfor via ytavrinning och vattenerosion i Ekologgruppen AB:s rapport sammanfattas betydelsen av jordart för uttranport av jord och fosfor. (Referens nr. 3) Förutom jordart och hydrologi kan det vara bra att ta reda på hur många fastighetsägare som är berörda inom tillrinningsområdet till den aktuella fastigheten. Har man information om odling och brukningsmetoder är det bra, men detta är naturligtvis kunskap som man lika gärna kan tillgodogöra sig vid fältbesöket. 31

33 Genomför fältbesök Fältbesöket har syftet att verifiera riskklassningen, informera brukaren samt komplettera kartinformationen med iakttagelser i fält och information om brukning m.m. Steg 4 Genomför fältbesöket Verifiera och komplettera fältkartan Vid fältvandringen bör fokus vara inriktat dels på möjligheten för ytavrinnande vatten att ta sig vidare till ytvattendrag från den aktuella fastigheten, och dels på möjligheterna att genomföra åtgärder som kan anpassas till odling och landskapsgivna förutsättningar i området. Lantbrukaren har detaljkunskapen Vid besök hos brukaren är det viktigt med den dokumentation och kunskap om brukningsarealen som var enskild markägare har. Ofta finns tillgång till markkartor med uppgift om fosfortal (P-AL), jordart och dränering. Brukaren har dessutom oftast en god kännedom om de delar av åkermarken som har problem med vattenavledning eller sedimentation i diken, brunnar eller rör. Även lägen för olika landskapselement såsom stengärdsgårdar, märgelgravar m.m. kan vara avgörande för om det ytavrinnande vattnet, och den jord som transporteras med detta, stannar på vägen eller förs vidare mot ett öppet vattendrag. Ytterligare en viktig del av analysen är att dikutera de växtföljder som finns i brukningsenheten. En vall på rätt ställe kan avsevärt minska risken för erosion medan en potatisodling där tunga maskiner har packat jorden kan ge ökad ytavrinning på markerna nedströms. Notera lokal fakta Den digitala information som kartorna grundar sig på är begränsad och måste kompletteras i fält. Vid fältvandringen bör man vara uppmärksam på följande: Hur stora är problemen med ytavrinning inom den befintliga fastigheten, d v s stämmer riskkarteringen? verifiera de karterade riskområdena Om/när det är problem med ytavrinning hur tar sig vattnet vidare? Finns det öppna vattendrag eller ytvattenbrunnar markera dessa. Hur är statusen på dräneringen? Hur brukas marken inom riskområden idag? finns det möjlighet att ändra på tidpunkter för bearbetning av jorden, val av gröda, skiftesgränser för att minska 32

34 risken för erosion och ytavrinning notera nuläget och diskutera möjliga förändringar. Finns det landskapselement som kan förstärkas eller utnyttjas för att minska uttransporten av jord och fosfor? notera lägen för trädridåer, stengärdsgårdar, vägbankar, märgelgravar, dammar, träddungar Exempel på information som bör noteras och frågeställningar som kan tas upp vid fältvandring. Exempel på hur en fältkarta kompletterats med lokal information såsom läge för ytvattenbrunnar, större kulvert, ett mindre öppet vattendrag, spår av ytavrinning och vatten erosion samt aktuella skiftesgränser. 33

35 Ta reda på mer fakta om tillrinningsområdet Avrinningsförhållandena i det delavrinningsområde/de delavrinningsområden som den aktuella brukaren verkar inom, d v s tillrinningsområdet till den aktuella fastigheten påverkas oftast av uppströms liggande marker. Genom analys av höjdförhållanden och inhämtad kunskap om täckdikningssystem och dikningsföretag kan dessa områden avgränsas. Om den aktuella fastigheten ligger långt ner i ett tillrinningsområde finns en risk att åtgärder inom själva fastigheten inte räcker. Åtgärdsarbetet bör då om möjligt genomföras i hela tillrinningsområdet, en gemensam plan för att öka infiltrationen, öka möjligheten för sedimentation och förhindra ytavrinning och vattenerosion kan i vissa fall vara nödvändig för att nå ett verkligt resultat. Vid fältbesöket bör man därför även, för hela delavrinningsområdet, ta reda på: Hydrologiska förutsättningar såsom; storleken på tillrinningsområdet, avvattning inom området, d v s öppna vattendrag, kulvertar och täckdikningssystem Odling inom området; dominerande grödor och växtföljder Brukningsmetoder/aktuella brukare Sammanställ identifierade riskområden och åtgärdsmöjligheter Det finns många olika typer av åtgärder för arbetet med att minska fosforförlusterna via ytavrinning och vattenerosion. Bra sammanfattningar finns bl.a. i Jordbruksverkets rapportserie. Resultat från aktuell forskning redovisas även regelbundet i faktablad publicerade genom Greppa Näringen. Steg 5 Sammanställ resultat från fältbesöket Komplettera med befintliga rådgivningsmöjligheter Inom ramen för Greppa näringen finns en rådgivningsmodul Fosformodulen (11B). I denna ingår växtnäringsrådgivning samt rådgivning kring åtgärder för att minska fosforläckage. Vårt förslag är att man så långt möjligt utnyttjar denna rådgivningsmöjlighet och på så vis kan förstärka fosforverktyget. Resultatet av rådgivningen används sedan som underlag till den lokala åtgärdsplanen. Med kunskap om lokal information från fältbesök samt rådgivning revideras fältkartan. 34

36 Exempel på utdrag ur rådgivningsbroschyr med åtgärder och rekommendationer för att förhindra ytvattenerosion. Broschyren är framtagen av Greppa Näringen och kan erhållas från Jordbruksverket. Börja med åtgärdsarbetet Med utgångspunkt från den diskussion och kunskap om lokala förhållanden som erhållits vid fältbesöket är nu målsättningen att ta fram en lokal åtgärdsplan. Planen bör i första hand gälla den aktuella fastigheten och i andra hand, om behov finns, även tas fram för hela det aktuella tillrinningsområdet. Steg 6 Ta fram åtgärdsförslag Utgångspunkter för ett anpassat åtgärdsförslag Det övergripande målet med åtgärdsarbetet är att ytavrinning och vattenerosion i åkermarken inte ska resultera i en uttransport av jord och därtill bunden fosfor till vattendragen. Det är viktigt att man kan förebygga en uttransport genom åtgärder i hela det tillrinningsområde som påverkar riskområdena. I tabellen nedan redovisas möjliga åtgärder som är lämpade med hänsyn till vilken del i transportprocessen som de främst påverkar. 35

37 Lista med åtgärdsförslag för att minska fosforförlust vid erosion Vilken del av transport processen? Var i del Området? Syfte Hur Vilken åtgärd Finns miljöstöd? Uppkomst av ytavrinning Hela Ökad infiltration Se över dräneringen Minska markpackningen Kalkfilterdiken NEJ Uppkomst av ytavrinning Hela Minska koncentration av ytavrinnande vatten Konturplöjning Anpassad växtföljd Undvik höstharva Undvik sen potatisskörd Minska markpackningen NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Uppkomst av ytavrinning Hela Förbättrad aggregatstruktur Strukturkalkning Inblandning av stubb NEJ NEJ Lösgörande av jord Risk områden Förhindra erosion Anpassade skyddszoner Vårbearbetning Behåll stubb Vallodling JA JA NEJ JA Sedimentation Hela Öka sedimentations Möjligheter Avskärande diken NEJ Sedimentation I lokala strategiska lägen Öka sedimentations möjligheter Fångdammar för fosfor Anpassade skyddszoner Behåll och förstärk olika Landskapselement JA JA NEJ Sedimentation Vattendragen Öka sedimentations Möjligheter Tvåstegs diken NEJ 36

38 Exempel på hur en lokal åtgärdsplan kan se ut över en fastighet med riskområden för ytavrinning och vattenerosion. Utredning om ekonomiskt skäliga åtgärder för minskat näringsläckage Inom ramen för detta LOVA-projekt har vi låtit utreda den ekonomiska påverkan på olika typföretag vid myndighetskrav om skyddszoner och minskad gödsling. Vår slutsats från rapporten Ekonomiska påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsläckage är att det är skäligt att kräva att företaget anlägger skyddszoner. I vissa fall är det till och med bättre ur ett företagsekonomiskt perspektiv att ha mer skyddszoner, på grund av de miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet som finns för anläggande och skötsel av skyddszoner. (Referens nr. 4) 37

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk 01054 1(6) Projekt Minireningsverk : 2013-03-28 Tid: 9.00-14.30 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Kristin Broman, Varberg Jonas Persson, Falkenberg Johan Cederbrink, Halmstad

Läs mer

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk 01054 1(7) Projekt Minireningsverk : 2013-11-12 Tid: 9.00-15.00 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Marie Karlsson, Kungsbacka Frans Karlsson, Falkenberg Johan Cederbrink,

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Halland 2014

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Halland 2014 Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Halland 2014 1 Uppdrag, mål och arbetssätt Samtliga länets miljö- och hälsoskyddsförvaltningar och Region Halland samverkade 2014 genom Miljösamverkan Halland med

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Bakgrund Många vattenförekomster är påverkade av för höga näringsämneshalter. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag som omfattas av direktivet

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-29 RH06090 TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Sammanställd av projektledare Lasse Lind i samråd med projektgruppen och fastställd 12 augusti 2015 efter granskning av projektets faddrar 1.

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt VATTENMYNDIGHETENS KANSLI Återrapportering av åtgärdsprogrammets genomförande 2012 Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013:28 Titel: Återrapportering

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt.

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt. Jeanette Nilsson 0477-441 70 jeanette.nilsson@tingsryd.se 2009-02-23 1(6) INFORMATION Kommunstyrelsens arbetsutskott Avloppsinventering delredovisning för 2008 RESULTAT Inventeringen omfattar enskilda

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Projektplan - Dagvatten

Projektplan - Dagvatten Projektplan - Dagvatten Bakgrund En effektiv dagvattenrening är viktigt för att avlasta hav och övriga recipienter från föroreningar, mikropartiklar m.m. Det finns olika tekniker och system för dagvattenhantering

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Projektplan för projekt Reach

Projektplan för projekt Reach 30 juli 2015 Projektplanen har granskats och fastställts av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Projektplan för projekt Reach Syfte Projektets syftar till är att

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

RH08234. Tillsynssamverkan i Halland Miljö

RH08234. Tillsynssamverkan i Halland Miljö RH08234 Tillsynssamverkan i Halland Miljö SLUTRAPPORT Delprojektet vattenskyddsområden En vägledning för tillsyn! Ht2008- Vt2009 Denna slutrapport har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden SYFTE Projektet behandlar kemikaliehantering inom vattenskyddsområden. Projektet är uppbyggt i flera delprojekt så att de deltagande

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Slutrapport - Små avlopp 2014

Slutrapport - Små avlopp 2014 Slutrapport - Små avlopp 2014 Delprojekt inom Miljösamverkan Västerbotten oktober 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte, mål och målgrupper... 1 1.3 Projektets resultat...

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar

Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar Deltagare: Erik Kärrman, Urban Water; Mats Johansson, Ecoloop/Avloppsguiden, Jane Hjelmqvist, Naturvårdsverket; Roger Sedin, Miljödepartementet;

Läs mer

Effektiv tillsyn av små avlopp

Effektiv tillsyn av små avlopp Effektiv tillsyn av små avlopp Bakgrund till vägledningen Regeringsuppdraget : 1) Åtgärdstakt är för låg 2) Föreläggande om åtgärder och förbud (tillsyn) är det som lett till högre åtgärdstakt Åtgärdsprogrammet

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer