Minnesanteckningar - Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status

Transkript

1 1(10) - Metodutveckling för inom vattenförekomster med sämre än Projektgruppen : Tid: Plats: Helheten, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Daniel Helsing, Kungsbacka Katarina Barone, Varberg Johanna Ekelund, Falkenberg Rune Liljenberg, Halmstad Oleg Datsishin, Halmstad Johan Cederbrink, Halmstad Malin Andersson, Laholm Teres Gustavsson, Region Halland 1. Syfte Syftet med detta mötet var att få en lägesbeskrivning i projektet, dra slutsatser om inkomna rapporter från konsulter samt bestämma hur vi ska arbeta vidare för att uppnå syfte och mål i projektet. 2. Johanna Ekelund ska undersöka om Jonas Persson har minnesanteckningar från Workshop Enskilda avlopp - metoder för inventering och åtgärdande av enskilda avlopp, 29 februari Innan workshopen fick handläggarna olika fall. Under workshopen delades handläggarna in i grupper, där de var och en fick berätta om hur de hade handlagt de olika fallen. Slutsatserna från whorkshopen var att det görs väldigt olika bedömningar och att de fick många bra tips från varandra.

2 2(10) 3. Diskussion 3.1. Kommunalt åtgärdsarbete Halmstad Arbete med enskilda avlopp, Skintan Oleg och Johan arbetar med att ta fram nya riktlinjer för enskilda avlopp. De arbetar med att implementera resultatet från IVL:s rapport Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsbelastat avrinningsområde samt resultatet från Halmstads andra LOVA-projekt Kretsloppsanpassning av små avlopp i Halmstad kommun i riktlinjerna. Det kommer att stå ska istället för bör i riktlinjerna. De tänker införa hög skyddsnivå 50 meter från alla sjöar och vattendrag och 100 meter från sjöar och vattendrag i åtgärdsprogram där status är sämre än god med avseende på näringsämnen. De planerar även att försöka införa krav på källsorterande system för hög skyddsnivå. När riktlinjerna är klara kommer de att börja inventera inom avrinningsområdet för Skintan. Johan har kontaktat GIS ansvariga inom Halmstad kommun, för hjälp med att ta fram ett GISskikt. De vill att de inventerade avloppen ska markeras rött, gult eller grönt i GIS. De kommer även att gå längs med Skintan och dess biflöden för att se hur det ser ut, med bland annat kulvertar och översvämmade marker. Kulvertarna kan vara flera hundra meter långa och leda ut helt orenat avloppsvatten till vattendrag. Ett biflöde till Skintan är inte klassad som sämre än. De anser att det inte är skäligt att ställa krav motsvarande hög skyddsnivå vid detta biflöde. Inom Skintans avrinningsområde finns det mycket lerjord. Detta medför att det kommer att krävas mer teknikska lösningar för dessa avloppsanläggningar. Arbete med lantbruksverksamheter, Skintan Alla lantbruksverksamheter inom Skintans avrinningsområde har besökts. Allt från mindre hästgårdar till större lantbruksverksamheter. Nästa steg är att gå längs med Skintan och dess biflöden för att få en uppfattning om var de översvämmmade markerna är och om skyddszonerna på sex meter är tillräckligt. Nu finns det en stödfond för de som har större skyddszoner. Rune har kontaktat Länsstyrelsen Halland för vägledning om man kan förelägga med hänvisning till dessa nya skyddszoner och stödfonden. Det förs även diskussioner i handläggargruppen för lantbruk om att införa hög skyddsnivå precis som för enskilda avlopp. Nästa handläggarträff är 22 november 2012, då kommer detta att diskuteras.

3 3(10) Kungsbacka Fältbesök och inmätning med GPS av översvämmade marker, Hovmanneån Dem kommer att åka ut i fält nu i november, när flödena är höga. Dem har flödesmätning i Kungsbackaån som vägleder dem när det är dags att åka ut. Dem kommer att vara fyra personer som åker ut och fotograferar. Dem vet ungefär vilka områden som kommer att vara översvämmade. Det är svårt att kvantifiera hur stora ytor det är ute i fält och vilka flöden som ska vara dimensionerande. De funderar på om krav ska ställas på åtgärder, hur ska de formulera och med vilket stöd. Laholm GIS koppling till diariesystemet Detta arbete kommer förhoppningsvis att påbörjas nu. Idag finns ingen automatisk koppling mellan GIS och Ecos, utan detta får göras manuellt. Dem vill att de inventerade avloppen ska markeras rött, gult eller grönt i GIS. Troligtvis så kommer överföringen i GIS ske i efterhand, men det hade varit bra om det kan ske samtidigt som inventeringen. En diskussion fördes om att få loss pengar i budgeten i detta LOVA projekt till en koppling mellan GIS och Ecos för Laholm och Varberg. Teres ska kontrakta TEKIS för att höra hur mycket en sådan koppling kostar. Teres ska kontakta Länsstyrelsen Halland för att undersöka om det är möjligt att ändra i bugetens poster och om detta omfattas av projektets syfte. Teres pratade med Elisabeth Thysell, ansvarig för vattenknutna åtgärdsprogram på länsstyrelsen Halland Hon sa att det var inga problem att ändra i budgetens poster för den avsedda ändringen. Arbete med enskilda avlopp, Edenbergaån Dem har tänkt att börja inventera inom avrinningsområdet för Edenbergaån efter årsskiftet samt gå längs med vattendraget och dess biflöden för att se hur det ser ut med bland annat kulvertar och översvämmade marker. Dem kommer att börja göra ett utskick till fastighetsägare inom avrinningsområdet om att miljökontoret kommer att besöka dem. Varberg Handbok för avloppsarbetet Detta arbete pågår kontinuerligt. Det är ett Word dokument innehållande bl.a. hänvisning till lagstiftningen, förslag till fördjupad läsning, länkar, förslag till handläggningsrutiner. Syftet med handboken är att den ska förklara hur Varbergs

4 4(10) kommun arbete internt med enskilda avlopp, hur man ska göra i olika typer av fall, med mera. Arbete med enskilda avlopp,skuttran Ny inventeringsmetod: Första år man började inventera i Skuttrans avrinningsomårdet började man projektet med ett informationsmöte, på en bygdegård, för alla fastighetsägare inom avrinningsområdet för Skuttran. På informationsmötet förklarade dem att det kommer att ske tillsyn på deras avloppsanläggningar och varför. Dem förklarade varför Skuttrans avrinningsområde valdes och hur enskilda avlopp påverkar Skuttran. Vid varje inventerings säsong skickade dem ut boknings brev för inventeringen, informationen Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? (från Naturvårdsverket) samt inventeringschecklista. Fastighetsägaren hade möjlighet att hör av sig till förvaltnignen för att boka om eller avboka inventeringen (om de bedömde att avlopp inte uppfyllde dagens krav utifrån Är ditt avlopp grönt, gult eller rött ). Om fastighetsägaren berättade för förvaltningen att deras avlopp uppfyllde inte dagens krav avboka man inventeringsbesöket och därefter behöver inte betala för inventeringen (1 timme debitering). En föreläggande att åtgärda avlopp inom en viss tid skickades också till fastighetsägaren. I år har cirka 45 fastighetsägare inom Skuttrans avrinningsområde besökts. Ca fem fastighetsägaren gjorde sjävinventeringen under sommarens inventeringen runda. Dem är fyra handläggare som arbetar med tillsyn av enskilda avlopp. I år har dem utfört cirka 100 tillsynsbesök i inventeringssyfte och cirka 90 uppföljningar tidigare ställda krav vid inventeringar. Effektiviserat administreringen Använding av projektmodul i ärendenhanteringssystem har börjat användas som har underlättat diariaföring och utskick. Dem har även börjat göra massutskick, vilket har varit bra när de boka inventeringar. Dem har tagit fram nya mallar (checklista, svarbrev, beslutsmallar) som är kopplat in i ärendenhanteringssystem, vilket medför att fastighetsägarna får svar snabbare. Detta medför tidsbesparing. Falkenberg Falkenberg arbetar med ett eget LOVA projekt Vattenförvaltningsprocessledare där man bland annat ska utveckla en kommunikationsstratergi. Detta görs genom att de jämför två olika sätt att kommunicera för att få fastighetsägare att åtgärda sina avlopp

5 5(10) och lantbrukare att vidta åtgärder. Dem avser att undersöka om det effektivaste sättet är att ställa krav på åtgärder direkt eller försöka få dem att åtgärda sin avloppsanläggningar frivilligt. För avrinningsområdet Sannarpsån skickade man ut en informationsbroschyr Sannarpsån behöver din hjälp samt en inbjudan till ett informationsmöte Vattenkväll, till alla fastighetsägare inom avrinningsområdet. På informationsmötet fanns det olika stationer med olika slags information samt möjlighet för diskussioner över fika. För avrinningsområdet Vinån kommer dem att skicka ut en informationsbroschyr Vinån behöver din hjälp samt en inbjudan till ett informationsmöte Vattenkväll. I inbjudan kommer dem att skriva att inventering och krav på åtgärdande av dåliga avlopp kommer att ske i början av maj I sin ordinarie tillsyn (utanför LOVA projektet) skickar de ut informationen Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? (från Avloppsguiden) samt information om inventeringen av avlopp inom avrinningsområdet. Utifrån detta får fastighetsägarna själva bedöma om deras avlopp behöver åtgärdas eller inte. De får svar från cirka procent av fastighetsägarna, som meddelar att deras avloppsanläggning behöver åtgärdas (avloppet är rött ). Dessa kommer inte att få något tillsynsbesök (3 timmars debitering) för att få sin avloppsanläggning bedömd av miljö- och hälsoskyddskontoret, utan får istället ett meddelande om att de har tagit emot deras svar och att dem har sex månader på sig att komma in med en ansökan om att anlägga en ny avloppsanläggning. Resterande inom avrinningsområdet kommer att få ett tillsynsbesök och få sina anläggningar bedömda och får betala för 3 timmars tillsynstid. Falkenberg inventerar ett avrinningsområde i taget och de avloppsanläggningar som inte klarar kraven får ett beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten om inga åtgärder är utföra efter två år. Falkenberg upplever att entreprenörerna har blivit duktigare nu, vilket medför att handläggningstiderna har kortats ner. Inom avrinningsområden som inte uppnår minst god ekologisk status godkänns inga nya WC utsläpp (avloppsutsläpp av BDT-vatten godkänns fortfarande). Detta medför att ett källsorterande system oftast väljs. Avsteg från detta kan göras om avståndet till vattenförekomsten är långt och förutsättningarna är mycket goda.

6 6(10) Uppföljning och utvärdering av kommunalt åtgärdsarbete. Teres framhävde vikten av att reflektera och utvärdera när de nya metoderna testas, så att vi kan ta lärdom och förbättra metoderna. Slutsatserna som kommer fram ska stå med i kommunernas egna slutrapporter. Utifrån detta kan projektgruppen dra slutsatser utifrån detta och ha med i slutrapporten för hela projektet. Teres tar fram en mall för denna reflektion och utvärdering Konsulttjänster Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde. Rapporten ska vara klart Melica har inte meddelat om någon försening. Slutsatser kommer att tas vid nästa projektmöte. Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage. Projektgruppen anser att resultatet från rapporten är tillförlitligt. Följande slutsatser kunde tas: - Det är viktigt att bedöma de olika typgårdarna olika, eftersom kraven på åtgärder påverkar dem olika mycket ekonomiskt. Men det är mer skäligt att ställa krav på lantbruk med mjölkkor, då den proceniella ekonomiska påverkan är liten jämfört med för ett lantbruk med svin. - Det är mer skäligt att kräva skyddszoner än att kräva att intensiteten av kvävegödsling minskar. - Det är skäligt att ställa krav på åtgärder eftersom kraven miljö- och hälsoskyddskontoret ställer påverkar inte ekonomin mer än vad att avräkningspriset gör. Inom vattenkraft är det praxis att det är skäligt med 5 % produktionsbortfall vid krav på åtgärder. Bodil Forsberg hade tipsat Daniel om att Jordbruksverket (och Skogsstyrelsen) har data över vilka åtgärder inom lantbruket som är mest kostnadseffektiva. Projektet heter Tulpan. Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsbelastat avrinningsområde. Följande slutsatser kunde tas: - Vid hög skyddsnivå är källsorterande system att föredra för att uppnå den rening, robusthet och säkerhet som krävs enligt försiktighetsprincipen. Ur

7 7(10) privatekonomiskt perspektiv så är det ingen större skillnad i kostnad mellan källsorterande system och markbaserade system som uppfyller krav för hög skyddsnivå. Det står i rapporten att det gäller både vid nybyggnation och vid uppgradering av befintligt avlopp. Det framgår dock inte kostnader för att dra om ledningar i befintligt hus. (Södertälje? har gjort en jämförelse mellan att installera ett minireningsverk och en sluten tank, där omdragning av ledningar har ingått.) - I dagsläget kan man inte säga på vilket avstånd en markbaserad reningsanläggning kan placeras utan att påverka recipienten negativt. Rimligen bör därför skyddsavstånden för att hindra spridning av patogener användas vid normal skyddsnivå (Små Avloppsanläggningar, Naturvårdsverket Fakta 2003). Hög skyddsnivå bör gälla minst 50 meter från alla sjöar och vattendrag och minst 100 meter från sjöar och vattendrag i åtgärdsprogram där status är sämre än god med avseende på näringsämnen. Halmstad och Laholm avser att använda sig av dessa vägledande avstånd. Falkenberg använder samma avstånd som för till dricksvattentäkt. Verktyg baserat på fjärranalys för att identifiera fosforförluster inom ett näringsbelastat avrinningsområde. Rapporten ska vara klart vid årsskiftet och arbetet fortsätter som planerat Information Informationsbroschyrer: Informationsbroschyrerna kommer att utformas som Kungsbackas exempel Torpaån behöver din hjälp och Falkenbergs exempel Sannarpsån behöver din hjälp. Kungsbacka ska ta fram för Hovmanneån. Laholm ska ta fram för Edenbergaån och beräknar vara klara 1 januari Halmstad ska ta fram för Skintan och beräknar att vara klara 1 januari Varberg ska ta fram för Skuttran och beräknar att vara klara 1 februari Daniel skulle försöka få fram mallen till Torpaån och skicka den.

8 8(10) Information på hemsidorna: Teres ska skriva om projektet på Tillsynssamverkan Hallands hemsida, så ska kommunerna göra en länk till Tillsynssamverkan Halland Samsyn avseende vattenförvaltning och åtgärdsprogram Enligt projektplanen ska projektgruppen fördjupa sig i lagstiftningen med avseende på vattenförvaltning och åtgärsprogram. Enligt minnesanteckningar från projektmöte skule detta göras genom: - Gemensam stratergi för att uppfylla MKN och kraven i 38-listan. - Checklistor för att bestämma normal och hög skyddsnivå samt vilka åtgärder som är skäliga att kräva - Lista över rättsfall Mycket av detta sker genom det kommunala åtgärdsarbetet samt konsulternas uppdrag inom projektet. Slutsatserna av detta kommer att sammanställas i kommunernas slutrapporter och den regionala slutrapporten Workshop Projektgruppen planerara att ha tre seminarium och workshops under Seminarium och workshop om modellering (modellen som har tagits fram inom projektet Hav möter Land) 2. Seminarium och workshop med inriktning för lantbruk. Kungsbacka ska berätta om sitt kommunala åtgärdsarbete (Fältbesök och inmätning med GPS av översvämmade marker), Laholm ska redogöra för resultatet från konsultuppdraget om fjärranalys, Halmstad ska redogöra för resultatet från konsultuppdraget om åtgärdskrav på skyddszoner och reducering av kvävegödsling och kostnader samt resultatet av sitt kommunala åtgärdsarbete. Ev. ta upp länsstyrelsens samordning om hög skyddsnivå. 3. Slutseminarium och workshop för politiker och tjänstermän. Presentera resultatet av detta projektet och Halmstads, Falkenbergs (tidigare och pågående), Kungsbackas LOVA projekt. Ev presentation av Miljösamverkan Västra Götalans projekt Vattenförvaltning och tillsyn enligt miljöbalken. Diskutera vilka krav är rimliga att ställa? Källsorterande system? Skyddszoner? Hur arbetar vi praktiskt viadare här ifrån?

9 9(10) 4. Kommande möte Nästa projektgruppsmöte är kl i Helheten, Utvecklingscentrum, Region Halland Till nästa möte ska följande utföras: Aktivitet Tid Vem Kontakata Länsstyrelsen om budget Projektledare Kontakata TEKIS om kostnad Snart som möjligt Projektledare Mall för reflektion och utvärdering Snart som möjligt Projektledare Skicka Kungsbackas mall på informationsbroschyr Snart som möjligt Kb Information på Region Hallands hemsida klar Snart som möjligt Projektledare Länk på kommunernas hemsida till Region Halland Projektgrupp Informationsbroschyrer klara Hstd, Kb, Lh Informationsbroschyr klar Vb 4.2. Detta ska diskuteras på nästa möte Konsulttjänster Dra slutsatser om rapporterna: Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde. Verktyg baserat på fjärranalys för att identifiera fosforförluster inom ett näringsbelastat avrinningsområde. Vilka slutsatser kan vi ta utifrån alla rapporter tillsammans? Uppföljning och utvärdering Vad? Hur? När? Projektet: Under projekttiden reflektioner och utvärdering, anteckningar från workshops Projektet: Övergripande utvärdering av projektet av projektdelatgare Projektets effekter i framtiden (Minskad belastning av näringsämnen. Hur mäta?)

10 10(10) Slutrapport Slutrapport LOVA-bidrag (Krav för att få pengar) - Finns mall på Havs- och vattenmyndigheten som ska fyllas i och skickas till Länsstyrelsen. Bland annat effektberäkning! Kommunvisa slutrapporter - Statistik över övergödningssituationen inom valt område - Beskrivning av arbetsmetodik och utvärdering av denna Regional slutrapport - Antalet åtgärdade enskilda avloppsanläggningar - Åtgärder inom lantbruket - Beräkning av minskningen av tillförsel av närsalter till respektive område - Projektets effekter i framtiden (Minskad belastning av näringsämnen. Hur mäta?) - Utvärdering av projektet - Mer? Tids- och aktivitetsplan Besluta om datum för de olika aktiviteterna. Aktivitet Tid Vem Konsulttjänster slutsatser från rapporter klara Projektgrupp Kommunalt åtgärdsarbete klart ?? Hstd, Kb, Lh, Vb Workshop Modellering ?? Projektgrupp Workshop Lantbruk ?? Projektgrupp Workshop Enskilda avlopp ?? Projektgrupp Slutsatser om kommunalt åtgärdsarbete klara ?? Projektgrupp Förslag på slutrapport resp kommun klar ?? Hstd, Kb, Lh, Vb Slutrapport resp kommun klar ?? Hstd, Kb, Lh, Vb Uppföljning och utvärdering klar Projektledare Slutseminarium med handläggare och politiker ?? Projektgrupp Förslag på slutrapport klar ?? Projektledare Slutrapport klar och skickad till länsstyrelsen Projektledare Vid anteckningarna Teres Gustavsson, Regional samverkan