Datadokumentation och inställningsfiler i Optram
|
|
- Stina Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram Optramförvaltningen Trafikverket Författare: Simon Barthelemy, Anna Westling, Jan Spännar, Jan Hjort, Linnea Leppänen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
2 1 Inledning Detta dokument är framtaget för användare av Optram och har två syften, vilka redovisas paralellt genom dokumentet: En dokumentation av de inställningsfiler som finns och hur de är uppbyggda En dokumentation av den data som finns i Optram såsom definitioner, ursprung och mätteknik. Dokumentet är uppdelat efter de olika teknikområdena spårläge, ballastprofil, rälprofil, räfflor och vågor, dynamisk- och statisk kontaktledning samt kontaktledningstrådens slitage. I varje teknikområde behandlas först dess inställningsfiler med dess vyer med teori och sedan områdets händelser. Dokumentet är tänkt att vara ett levande dokument, vilket innebär att det kan komma att uppdateras då Optrams innehåll kontinuerligt ändras. Dokumentet innehåller inte någon beskrivning av Optrams funktionalitet och hur man jobbar i Optram. Detta återfinns i dokumentet Optram användarmanual samt i utbildningsfilmer på Optrams hemsida Här finns även information om kurser i Optram. 2 Läsanvisning Kapitel 4 - Definitioner och generella data innehåller olika begrepp och förklaringar. Kapitel 5-13 innehåller de olika teknikområdena, spårläge, ballastprofil, rälprofil, räfflor och vågor, dynamisk- och statisk kontaktledning samt kontaktledningstrådens slitage. I varje teknikområde behandlas först dess inställningsfiler med dess vyer med teori och sedan områdets händelser. - Varje underrubrik är en inställningsfil. - Varje underrubrik till inställningsfilerna är de olika vyerna som finns i inställningsfilen. - Varje vy innehåller en del som berättar hur dess graf tolkas i Optram samt hur mer information tas fram. Dessutom innehåller de flesta en del som är teori om vyn. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
3 3 Innehållsförteckning 1 Inledning Läsanvisning Innehållsförteckning Definitioner och generella data Definitioner Generell data Spårläge Spårläge_UH2.oes Mäthastighet Bessyanmärkningar QS-tal Höjdläge Skevning Rälsförhöjning Kurvatur Sidoläge Spårvidd Spårvidd min / mellanvåg Spårläge_NYJUST_UH2.oes Mäthastighet Bessyparametrar, spårriktning, anl.byten QS-tal Höjdläge Skevning Rälsförhöjning Kurvatur Sidoläge Spårvidd Spårvidd min / mellanvåg Spårläge_UH1_UH2.oes Mäthastighet Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm QS-tal Höjdläge Skevning Rälsförhöjning Kurvatur Sidoläge Spårvidd Spårvidd min / mellanvåg Spårläge_UH2_KRIT.oes Mäthastighet Bessyparametrar röd=uh2, Svart=KRIT QS-tal Höjdläge Skevning Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
4 5.4.6 Rälsförhöjning Kurvatur Sidoläge Spårvidd Spårvidd min / mellanvåg Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes SDH SDS SDSAM QS QS-tal hel km (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) Spårriktning blå QS-tal för linje och driftplats (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) QS-tal för spåravsnitt (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) QS Halvårssammanställning Spåravsnitt nhsp Halvårssammanställning använda mätningar QS Halvårssammanställning hel bandel alla nhsp Kurvatur Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm Spårläge _Rekommendationsparametrar.oes Hastighet UH1 Rekommendation Höjd långvåg m Kurvatur Rek sida m V Spårvidd Rek. Spårviddsändring 10m Hastighetsklass.oes Anläggningsobjekt Hastighetsklass senaste Hastighetsklass historisk Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning Hastighetsklass ej från STH.oes Hastighetsklass senaste Hastighetsklass historisk Sträckor med hastighetsklass ej från STH Spårläge_Särskild_Sidolägeshantering.oes Bessyanmärkningar spårriktning anl.byte Anm i 1-25, nu 1-15m, röd=kvarstår, grön=utgår Mätplatser särskild hantering sidoläge Sida 1-25m röd, 1-15m blå, V /H Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning Teori spårläge Teori - QS-tal Statistik Standardavvikelser QS-tal Teori - Höjdläge Teori - Skevning Teori - Rälsförhörjning Teori Kurvatur Teori Sidoläge Teori Spårvidd Spårlägesfel i Optram Information om anläggningsobjekt i spårlägesfel Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
5 Samverkan rfh sidoläge GPS-koordinater SWEREF 99 E Teori Standardavvikelse Ballastprofil (BPM) Ballastprofil.oes BIS-diagram Kurvatur Ballastavvikelse (dm3/m) Segmentavvikelse medel ( gul, <-80 röd) Ballastskuldra bredd (mm) Max höjd skuldra V (mm) Höjd mitt (mm) Ballastprofil_Vy.oes Vy från ovan +-2m från spårmitt, höjd över slipersök (mm) Teori ballastprofil Teori Ballastprofil Teori Kurvatur Teori Ballastavvikelse dm 3 /m Teori ballastskuldra Rälsprofil (RPM) Rälslitage Kurvatur Medel slitage i cirkulärkurva Summerat slitage h+s/2 V (mm) och h+s/2 H (mm) Varning h+s/2>6mm Sidoslitage och Höjdslitage Rältyp Spårvidd Händelser RPM Rälslitage RPM Rälslitage i kurva Spårslipning Rälbyte Teori RPM Räfflor och Vågor (ROV) Räfflor_och_vågor Hastighet Maximal acceleration, Max Acc (km/h) RoV, Tersband (db) Kurvatur Spårslipning Räfflor_och_vågor_trend Teori RoV Spåravstånd Spåravstånd.oes Rältyp V Närliggande avstånd (mm) Närliggande höjd (mm) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
6 10 Dynamisk Kontaktledning (KTL) Kontaktledning dynamisk ver 1014.oes Anläggningsobjekt (BIS-data) Ktl Anmärkningar Höjd (mm) Sidoläge (mm) Vertikal acceleration (m/s^2) Upptryck (N) Hastighet Kontaktledning trend dynamisk.oes Event KTL KTL Anmärkning Acceleration KTL Anmärkning Höjd KTL Anmärkning Konstanta fel KTL Anmärkning Nedspetsning KTL Anmärkning Sida KTL Anmärkning Upptryck KTL Anmärkning Utspetsning Statisk kontaktledning (KTS) Kontaktledning statisk ver 1019.oes Bis-data Sidoläge (mm) Höjd (mm) Kurvatur Kontaktledning trend statisk.oes BIS-data Sidoläge (mm) Höjd (mm) Kurvatur Event KTS KTS Anmärkning Kurvatur - förklaring Kontaktledningstrådens slitage (KTW) Kontaktledning Slitage ver 1008.oes BIS-data Vertikal acceleration (m/s^2) Diameter (mm) Slitytans bredd (mm) Höjd (mm) statisk Sidoläge (mm) Area referenstråd (mm2) Profil referenstråd Kurvatur Event KTW Tillståndskontroll kontaktledning Tillståndkontroll steg 3.oes Upphängning_S Spann_S Lutningsförändring_S Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
7 Utspetsning_S Kurvatur KTS Sidoläge (mm) Grå prickad 15/15 Blå streckad övriga Vindavdrift_S Sidolage_S KTS Höjd (mm) Höjdfel Plankorsning Hojd_S Utbredning Anmärkningar stolpar och spann Referenser Bilaga 1 Bandelslista Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
8 4 Definitioner och generella data 4.1 Definitioner Inställningsfil (.oes-fil) Vy Mätkanal Händelse (Event) Dold vy Optrambandel Anläggningsobjekt (Asset) En inställningsfil i Optram innehåller en specifik uppsättning av vad som ska visas och hur i Optram. En vy motsvarar en diagramruta i Optram. De vanligaste vytyperna är plotvyer, händelsevyer, anläggningsdatavyer. En mätkanal är en parameter som visas med hjälp av plotdiagram i Optram, exempelvis Spårvidd. Genom att visa flera olika mätningar samtidigt i samma mätkanal kan utvecklingen av spåret enkelt analyseras. Kallas även ström. En händelse i Optram är ett objekt som visas längs spåret i ett händelsediagram, exempelvis ett uppmätt spårlägesfel. Varje händelse har start- och slutposition(er), start-_och slutdatum samt ett antal attribut. En händelse bestå av flera separerade delsträckor (multi range event). I ett händelsediagram kan olika lager visas och varje valt lager genererar då händelser som visas i diagrammet. Vissa inställningsfiler innehåller förinställda mätkanaler/vyer som ej visas när inställningsfilen laddas, exempelvis Skevning 3m. Det finns dock tillfällen när dessa mätkanaler är intressanta att analysera och då kan dessa enkelt visas genom menyn Vy -> Vyhanteraren och bocka sedan för de objekt som ska visas. För mer information, se kapitel 5.2 och Optrams användarmanual kapitel 4. I Optram har vissa bandelar delats upp, så att en bandel består av en eller flera Optrambandelar, till exempel är bandel 512 uppdelad i optrambandelarna 512A, 512B, 512C, 512D. En lista över Optrambandelarna finns i Bilaga 1 Anläggningsobjekt är kopierade från BIS och ritas ut i BISdiagrammet, som exempelvis Spårväxel. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
9 4.2 Generell data Data i Optram som inte är kopplad till en speciell mättyp. Hastighetsklass Definierad i TDOK 2013:0347. Utgår från STH. Hastighetsklass uppdateras varje söndag. Det finns två gällande objekt för att visa hastighetsklassen för ett spår, HastighetsklassSenaste och -Historik. Senaste är det objekt som visar den gällande hastighetsklassen för spåret, medan HastighetsklassHistorik visar vilka tidigare hastighetsklasser som har gällt tidigare på samma sträcka. Hastighetsklasserna för spårläge bestäms av objektet STH i BIS (Största tillåtna hastighet). Med Sth menas den största hastighet som är tillåten, för något fordon, på ett visst spåravsnitt. Se TDOK2013:0347 sidan 7. Hastighetsklasser för spårläge H5 H4 H3 H2 H1 H0 Sth, V km/h 200<V <V <V <V <V 80 V 40 Lagernamn i Optram HastighetsklassSenaste HastighetsklassHistorik Återfinns i inställningsfiler Hastighetsklass.oes Hastighetsklass.oes Besiktningsklass Definieras i Säkerhetsbesiktning av fasta järnvägsanläggningar TDOK 2014:0240. Uppdateras manuellt från BIS två gånger år. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
10 5 Spårläge Maskinell spårlägesmätning beskrivs i kravdokumentet TDOK2013:0347. Dokumentet innehåller definitioner och krav på anläggningen. Vidare beskrivningar av mätparametrar har hämtats från dokumentet Mätparametrar som erhållits av Infranord. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för spårläge som finns i Optram. 5.1 Spårläge_UH2.oes UH2= Inställningsfilen innehåller mätningar och gränsvärdet UH2. UH2, underhållsgräns 2, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Mäthastighet Mäthastighet [km/h]= Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
11 5.1.2 Bessyanmärkningar Bessy anmärkningar Markering av fel som rapporterats till Bessy En grå linje motsvarar en mätning Felen/händelserna markeras med en plutt och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information. De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet/händelsen tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_UH2.oes är gränsvärdet UH2. UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd om det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
12 5.1.3 QS-tal QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axeln=QStal X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
13 5.1.5 Skevning Skevning 6m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 6 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 3 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm] fås fram på så samma sätt som visas i kapitel 5.2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella blåa linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gula linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
14 5.1.6 Rälsförhöjning Rälsförhöjning [mm]=skillnaden i höjdläge mellan motstående farbanor på respektive räl. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Y-axel= rälsförhöjningen i mm X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
15 5.1.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarnamätkanalen visas med olika färger för mätningarna. Dubbelklicka för De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
16 5.1.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min samt de fyra mätparametrarna (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH Spårläge_NYJUST_UH2.oes NYJUST_UH2 = Denna inställningsfil används vid kontroll mot åtgärdsnivån NYJUST nyjusterat (nyligen spårriktat). Gränsvärdena för åtgärdsnivån UH2 finns också med. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Mäthastighet Mäthastighet [km/h] Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
17 För information om spårets hastighetsklass, se avsnitt Hastighetsklass nedan Y-axeln= mäthastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Bessyparametrar, spårriktning, anl.byten Händelsediagrammet Bessyparametrar visar de spårlägesfel för de parametrar som rapporteras till Bessy. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_NYJUST_UH2.oes är gränsvärdena UH2 och NYJUST, se TDOK2013:0347. NYJUST: Kravnivå för nyjusterat spår efter spårriktningsinsats. (TDOK 2013_0347) UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Spårlägesfelen för åtgärdsnivå NYJUST visas som blåa event och text, t.ex. Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information. Se kapitel 5.3. Spårlägesfel uppkommer är då någon parameter överskrider gränsvärdet. Mer information om felet/händelsen kan tas fram genom att dubbelklicka på den. Dessa NYJUST-fel genereras på beställning, kontakta Optramstöd via användarstöd IT, för att beställa. Spårlägesfelen för åtgärdsnivå UH2 visas som röda event och text, t.ex. Spårvidd max punktfel. De gråa linjerna motsvarar hela mätningar. Spårriktningar visas som blåa händelser, data från BIS. Komponentbyten i anläggningen visas som gröna händelser: rälbyte, ballastbyte, sliperbyte. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
18 Information om anläggningsobjekt i spårläge beskrivs i avsnitt nedan. Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
19 5.2.3 QS-tal QS-tal är ett kvalitetstal som i varje punkt beskriver spårläget från 100m före till 100m efter punkten, se TDOK2013:0347. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. Y-axeln= värdet på QS X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
20 5.2.4 Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl.. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
21 5.2.5 Skevning Skevning 6m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 6 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 3 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm] fås fram på så samma sätt som visas i kapitel 5.2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella blåa linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gula linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
22 5.2.6 Rälsförhöjning Rälsförhöjning [mm]=skillnaden i höjdläge mellan motstående farbanor på respektive räl. Y-axel= rälsförhöjningen i mm X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
23 5.2.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
24 5.2.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min samt de fyra mätparametrarna för mellanvåg (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH Spårläge_UH1_UH2.oes UH1_UH2= Inställningsfilen visar mätningar tillsammans med gränsvärdena UH1 och UH2 UH2, underhållsgräns 2 och UH2, underhållsgräns 2, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Mäthastighet Mäthastighet [km/h] visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
25 Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
26 5.3.2 Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm. Bessyanmärkningar =Bessyparametrar = Markering av fel som rapporterats till Bessy. En grå linje motsvarar en mätning. Gul linje motsvarar senaste mätningen på aktuell plats. Felen/händelserna markeras med ett kort streck och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felen/händelsen för att få mer information. Se kapitel 5.3. De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet/händelsen tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_UH1_UH2.oes är gränsvärdet UH1 och UH2. UH1: Kravnivå, underhållsgräns 1. Spårlägesfel som överskrider gränsen ska snarast åtgärdas så att nästa nivå, underhållsgräns 2, med marginal inte hinner nås före nästa spårjusteringsomgång.(tdok 2013_0347) UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd om det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Felet/händelsen är grön om det är UH1 gränsvärdet som överskridits. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Y-axel= datum Kortare röda och gröna händelser markerar spårlägesfel, här för gränsvärdena grön=uh1 och röd=uh2, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
27 Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan QS-tal QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axeln=QS-tal X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
28 5.3.4 Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil Skevning Skevning 6m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 6 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 3 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm] fås fram på så samma sätt som visas i kapitel 5.2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella blåa linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
29 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gula linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
30 5.3.6 Rälsförhöjning Rälsförhöjning [mm]=skillnaden i höjdläge mellan motstående farbanor på respektive räl. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Y-axel= rälsförhöjningen i mm X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
31 5.3.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
32 5.3.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min punktfel samt de fyra mätparametrarna (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH Spårläge_UH2_KRIT.oes UH2_KRIT= Inställningsfilen visar mätningar tillsammans med gränsvärdena UH2 och KRIT. UH2, underhållsgräns 2 och KRIT, kritiskt, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Mäthastighet Mäthastighet [km/h] Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
33 Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
34 5.4.2 Bessyparametrar röd=uh2, Svart=KRIT. Bessy anmärkningar= Markering av fel som rapporterats till Bessy En grå linje motsvarar en mätning Felen/händelsen markeras med en plutt och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information om felet. Se kapitel 5.3 De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet/händelsen tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_UH2_KRIT.oes är gränsvärdet UH2 och KRIT. UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) KRIT: Kravnivå, gräns för omedelbar åtgärd. Vid uppmätta fel som överskrider kritisk gräns ska åtgärder omedelbart vidtas för att minska risken för säkerhetskonsekvens. Detta kan ske genom att felet åtgärdas, att det införs hastighetsned-sättning eller stopp för trafiken. Beroende på parameter ska anvisningar i kapitel 13 - Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns följas.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd om det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Felet/händelsen är svart om det är KRIT gränsvärdet som överskridits. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
35 5.4.3 QS-tal QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axeln=QS X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
36 5.4.5 Skevning Skevning 6m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 6 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 3 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm] fås fram på så samma sätt som visas i kapitel 5.2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella blåa linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gula linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
37 5.4.6 Rälsförhöjning Rälsförhöjning [mm]=skillnaden i höjdläge mellan motstående farbanor på respektive räl. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Y-axel= rälsförhöjningen i mm X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
38 5.4.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Våglängdsområden med mätosäkerhet (95% percentil): D1: 1 m < λ 25 m (kortvåg) ±1,1 mm D2: 25 m < λ 70 m (mellanvåg) ±3 mm D3: 70 m < λ 150 m (långvåg) ±7 mm Mäts nära ett belastat hjul med accelerometer, gyro och laser. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
39 5.4.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min samt de fyra mätparametrarna (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Denna inställningsfil visar plotdiagram och statistikdata för standardavvikelser och QS-tal SDH UH1, underhållsgräns 1, och UH2, underhållsgräns 2, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. SDH [mm]= Svepta standardavvikelsen för höjdläge Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
40 Y-axel = standardavvikelsen för höjdläget X-axel = position i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De gula heldragna horisontella linjerna är gränsvärde na för PLAN och UH1 enligt TDOK2013 :0347. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
41 5.5.2 SDS SDS [mm]= Svepta standardavvikelsenför sidoläge Y-axel = standardavvikelsen för sidoläget X-axel = positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De gula heldragna horisontella linjerna är gränsvärdena för PLAN och UH1 enligt TDOK2013: SDSAM SDSAM [mm]= Genomsnittliga standardavvikelsen för samverkansfel. Samverkansfel är samverkan mellan sidoläget och rälsförhöjningen. Denna samverkan kan ge signifikant påverkan på upplevd komfort. Y-axel = standardavvikelsen för samverkansfel X-axel = positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De gula heldragna horisontella linjerna är gränsvärdena för PLAN och UH1 enligt TDOK2013: QS QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
42 Y-axeln=QS X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning QS-tal hel km (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) Spårriktning blå QS-tal för hela km, även uppdelade vid driftplatsgränser. De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. en av de röda heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information QS-tal för linje och driftplats (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) QS för linje och driftplats= QS-tal för linje och driftplats De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
43 Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information QS-tal för spåravsnitt (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) Här visas spårlägesstatistik för per spåravsnitt. Ett spåravsnitt är ett sammanhängande spår med ett visst UNE-värde. De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
44 5.5.8 QS Halvårssammanställning Spåravsnitt nhsp En sammanställning av spårläget görs för varje halvår. Här väljs en mätning som täcker så stor andel som möjligt av spåravsnittet som möjligt. Vid behov används data från flera mätningar. Mätningarna väljs närmast 1 maj för vår och 1 november för höst. Denna vy visar data för spåravsnit. Ett spåravsnitt är ett sammanhängande spår med ett visst UNE-värde. Beräknas endast för nhsp (normalhuvudspår). De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar halvårssammanställningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den gröna heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Halvårssammanställning använda mätningar Senna vy visar vilka mätningar som använsts till halvårssammanställningen. De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna, en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Y-axel = datum QS X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
45 Halvårssammanställning hel bandel alla nhsp En sammanställning av spårläget görs för varje halvår. Denna vy visar spårlägesdata för bandelens alla normalhuvudspår (nhsp). De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna, en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
46 Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm Bessyparametrar = Markering av fel som rapporterats till Bessy. Felen markeras med en plutt och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information. Kapitel 5.3 De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_Statistik_QS_STdav.oes är gränsvärdet UH1 och UH2. UH1: Kravnivå, underhållsgräns 1. Spårlägesfel som överskrider gränsen ska snarast åtgärdas så att nästa nivå, underhållsgräns 2, med marginal inte hinner nås före nästa spårjusteringsomgång.(tdok 2013_0347) UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd då det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Felet/händelsen är grön då det är UH1 gränsvärdet som överskridits. Y-axel= datum X-axel= position i banan Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
47 5.6 Spårläge _Rekommendationsparametrar.oes Spårlägesnormen TDOK anger följande parametrar som Rekommendation och inte Krav: Spårviddsändring över 10m Höjd långvåg m Sida långvåg m Dessa parametrar visas i inställningsfilen Spårläge_TDOK _Rekommendation. Gränsvärden för UH1 och UH2 visas. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Hastighet Mäthastighet visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
48 5.6.2 UH1 Rekommendation I denna vy visas spårlägesfel för rekommendationsparametrarna. Grönt för UH1- och rött för UH2-nivån. Y-axel= datum X-axel= position i banan De gröna pluttarna motsvarar mätningar. Dubbelklicka på en av dem för att få fram mer information Höjd långvåg m Höjdläge långvåg m [mm]. För långvågvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Gränsvärden för UH1 och UH2. De heldragna linjerna som är vågiga är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 I TDOK 2013:0347 finns de rekommenderade gränsvärdena för höjdläget specificerade. Y-axel= rekommenderad höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna vågiga linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
49 5.6.4 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka Rek sida m V Sidoläge långvåg m [mm]. För långvågvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Gränsvärden för UH1 och UH2. De heldragna linjerna som är vågiga är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna för att få upp mer information om mätningen. I TDOK 2013:0347 finns de rekommenderade gränsvärdena för sidoläget specificerade. Y-axel= rekommenderat sidoläge i mm X-axel= position i banan De heldragna vågiga linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
50 5.6.6 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= position i banan De heldragna hackiga linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH1 och UH2. De blåa pilarna pekar på UH1 gränsvärdet och de svarta på UH2 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
51 5.6.7 Rek. Spårviddsändring 10m Spårviddsändring över 10m. Gränsvärden för UH1 och UH2. De heldragna linjerna som är vågiga är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 I TDOK 2013:0347 finns de rekommenderade gränsvärdena för den maximala spårviddsändringen specificerade. Y- axel=spårviddsä ndring över 10m i mm X-axel= position i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
52 5.7 Hastighetsklass.oes Denna inställningsfil visar aktuell hastighetsklass samt historiska hastighetsklasser som använts tidigare Anläggningsobjekt Eventen för anläggningsobjekt visar den anläggningsobjektsinformation som läggs till spårlägesanmärkningarna. Dubbelklicka på linjen för att få upp en ruta med mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Anl.objekt. Dubbelklicka för mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
53 5.7.2 Hastighetsklass senaste Hastighetsklass senaste= Den aktuella hastighetsklassen Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka för mer information Hastighetsklass historisk Hastighetsklass historisk= Hastighetsklass från tidigare år. Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var vid en viss mätning. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
54 5.7.4 Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning Hastighetsklass vid grenspårs passage, per mätning. Vid mätning i växlars grenspår ska den lägre hastighetsklassen tillämpas genom hela växelpassagen. Denna vy visar en händelse för varje grenspårspassage och för varje mätning där hastighetsklassen sänkts till en gemensam låg hastighetsklass för hela växelpassagen. Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Sänkt hastighetsklass vid grenspårspassage. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
55 5.8 Hastighetsklass ej från STH.oes Denna inställningsfil visar alla hastighetsklasser som inte genererats av STH utan med förvalda villkor för hastighetsklass. Genom att lägga in korrekt STH i BIS på dessa spåravsnitt kan korrekt hastighetsklassen ändras Hastighetsklass senaste Hastighetsklass senaste= Den senaste hastighetsklassen Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka för mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
56 5.8.2 Hastighetsklass historisk Hastighetsklass historisk= Hastighetsklass från tidigare mätningar. Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var vid en viss mätning. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var. Dubbelklicka för att få mer information Sträckor med hastighetsklass ej från STH Sträckor med hastighetsklass ej från STH=sträckor där STH-objekt saknas i BIS så hastighetsklassen istället baseras på förvinställda värden. Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Platser där STH saknas i BIS 5.9 Spårläge_Särskild_Sidolägeshantering.oes Denna inställningsfil visar hanteringen av sidolägesfel enligt dispens TRV2017/102667, som anger att sidoläget ska utvärderas i våglängdsområdet 1-15m istället för 1-25m intill tangentpunkter med stora plötsliga kurvaturförändringar. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
57 5.9.1 Bessyanmärkningar spårriktning anl.byte Denna vy visar de sidolägesanmärkningar som exporterats till Bessy Anm i 1-25, nu 1-15m, röd=kvarstår, grön=utgår Denna vy visar de sidolägesanmärkningar skulle ha funnits utan dispens men som med dispensen istället utvärderas i 1-15m. Gröna anmärkningar utgår då de utvärderas i våglängdsområdet 1-15 m medan röda anmärkningar kvarstår som anmärkningar även i 1-15m. Beskrivning av några attribut för dessa händelser: Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
58 Attribut Beskrivning och BIS objnr Beskrivning Avser vilken växel eller cirkulärkurva som ligger till grund för dispensen. Kvarstår i 1-15m =1 om anmärkningen kvarstår som anmärkning i 1-15m TPvillkor EV1 och EV2=enkelväxel SV=sammansatt växel (EKV eller DKV) Cirk=cirkulärkurva ej i växel Mätplatser särskild hantering sidoläge Denna vy visar för varje mätning de platser där sidolägesmätningen utvärderas i 1-15m istället för 1-25m. Beskrivning av några attribut för dessa händelser: Attribut Beskrivning Beskrivning och BIS objnr Avser vilken växel eller cirkulärkurva som ligger till grund för dispensen. TPvillkor Dispenslängd KurvaturMax, KurvaturMin, Kurvdiff EV1 och EV2=enkelväxel SV=sammansatt växel (EKV eller DKV) Cirk=cirkulärkurva ej i växel Längden på dispensplatsen i m Anges vid tangentpnkter i cirkulärkurvor som ej ligger i växlar, avser max och min-kurvatur på vardera sida om tangentpunkten Sida 1-25m röd, 1-15m blå, V /H Dessa vyer visar för höger respektive vänster räl de två mätkanalerna sidoläge 1-15m och sidoläge 1-25m, tillsammans med gränsvärdena för UH2. På mätplatser med särskild hantering utvärderas 1-15-kanalen, på övriga ställen 1-25-kanalen Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning Se avsnitt Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
59 5.10 Teori spårläge Teori - QS-tal Kvalitetstal QS (S för Standardavvikelse) beräknas för att erhålla en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor och bör inte direkt användas för att bedöma behovet av t.ex. spårriktning. Grundat på de tillåtna osäkerheterna vid beräkning av standardavvikelser så blir den resulterande osäkerheten för en enskild mätning, utgående från reproducerbarheten, vid beräkning av QS-tal från ca ±3 enheter i de lägre hastighetsklasserna till ca ±6 enheter i de högre hastighetsklasserna. För gamla Q-talet gäller samma siffror, ev. kan det skilja något lite. QS-talet beräknas enligt formeln: QS = [ SDH + 2 SDSAM ] /3 SDHgr SDSAMgr där: SDH och SDSAM är den Svepta standardavvikelsenför höjdläge och samverkan på undersökt sträcka och: SDHgr och SDSAMgr är komfortgränserna UH1 för respektive standardavvikelse i aktuell hastighetsklass (kvalitetsklass). QS-talet kan teoretiskt sett bli högst 150 och även bli negativt. Mätosäkerhet (95% percentil): Låga hastighetsklasser ±3 Höga hastighetsklasser ± Statistik Standardavvikelser QS-tal För att beskriva spårläget över en längre sträcka finns spårlägestatistik för QS och standardavvikelser. Statistik genereras först för varje spårlägesmätning (kvällen efter att en mätning lästs in). Två gånger per år genereras sedan halvårssammanställningar, för januarijuni och för juli-december. Ett event för halvårssammanställningen baseras på en eller flera mätningar. Valet av mätning(ar) baseras på: Mätningen ska vara gjord inom aktuellt halvår och så nära som möjligt den 1 maj respektive 1 november. Mätningen ska täcka så stor del av sträckan som möjligt. Om inte hela sträckan täcks av en mätning läggs delar till från km-statistik från övriga mätningar. Statistiken ges över fyra typer av sträckor: Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
60 Typ av sträcka, utbredning av ett event Beskrivning För varje mätning Halvårssammanställning Kilometer Mellan två kilometerstolpar. Delas även upp vid övergångar mellan spår och vid driftplatsgränser. X Linje/Driftplats En driftplats eller en linjeplats. Delas även upp vid övergångar mellan spår. X Spåravsnitt Ett sammanhängande avsnitt av ett spår (på en Optrambandel). Endast normalhuvudspår. X X Hel bandel Alla normalhuvudspår i en Optrambandel X Statistikeventen har ungefär samma attribut, de viktigaste attributen beskrivs nedan: Attribut Längd inkl ej mätt Mätt längd Mätt längd Linje Mätt längd Driftplats Procent mätt QS (QS Total) SDH SDS SDSAM Q Längd_SDH_PLAN Längd_SDH_UH1 Längd_SDS_PLAN Längd_SDS_UH1 Andel_spår_%_Sdh_PLAN Andel_spår_%_Sdh_UH1 Andel_spår_%_Sds_PLAN Andel_spår_%_Sds_UH1 Beskrivning Eventets totala utbredning i meter Längd som har mätts Är Längd inkl ej mätt Antal meter mätt på driftplats respektive linjeplats =100*Mätt längd/längd inkl ej mätt Medelvärdet av mätparametern över eventets utbredning Längd där standardavvikelsen SDH respektive SDS överskrider PLAN respektive UH1 Hur stor andel av spårets längd där standardavvikelsen SDH respektive SDS överskrider PLAN respektive UH1 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
61 Andel_spår_% _Standardavvikelser_PLAN Andel_spår_% _Standardavvikelser_UH1 Sträcka För PLAN respektive UH1; medelvärdet av andelen för SDH och SDS Om det är linje eller driftplats Spårlägesstatistiken för QS och standardavvikelser ligger i dessa Lager i Optram: Lagernamn i Optram SPL Statistik StdAvvikelser Km SPL Statistik StdAvvikelser Linje/Driftplats SPL Statistik StdAvvikelser Spåravsnitt Återfinns i inställningsfil Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Lagernamn i Optram SPl Statistik Sammanställning SPl Statistik Sammanställning Använda mmätningar SPl Statistik Sammanställning Hel bandel SPl Statistik Sammanställning Mätning saknas Återfinns i inställningsfil Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
62 Teori - Höjdläge Höjdläget definieras som respektive räls farbanenivå i förhållande till en referenslinje (medelhöjdläget). Höjdläget anges för respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning. Mäts på ett belastat hjul med accelerometer i vagnskorgen som kompenseras mot hjulets axel med lägesgivare. Standardavvikelser beräknas på ett glidande värde över 200m på våglängdsområde 3 m < λ 25 m. Våglängdsområden med mätosäkerhet (95% percentil): D1: 1 m < λ 25 m (kortvåg) ±0,8mm D2: 25 m < λ 70 m (mellanvåg) ±2mm D3: 70 m < λ 150 m (långvåg) ±5mm Figur: Mätning av höjdläge. 1= Respektive räls farbanenivå (höjdläge) 2 = Referenslinje (rälens medelhöjdläge) Zp = Höjdskillnad, +/-, i mm (nedåt plus, uppåt minus) för respektive räl Teori - Skevning Skevning definieras som skillnaden mellan två rälsförhöjningar uppmätta med ett bestämt inbördes avstånd längs spåret. Beräknas på två olika intervall, 3 och 6 m. Skevning mäts inte direkt utan är en beräknad parameter från rälsförhöjningen. Mätosäkerhet (95% precentil): Skevning 3m bas ±1,5mm Skevning 6m bas ±3mm Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
63 Teori - Rälsförhörjning Rälsförhöjning definieras som skillnaden i höjdläget mellan motstående farbanor på respektive räl beräknat ur vinkeln mellan spårplan/farbaneplan och horisontella referensplanet, se figur nedan. Skillnaden i höjdläget är höjden på den vertikala kateten i en rätvinklig triangel med hypotenusan = 1500 mm för spår med normalspårvidd 1435 mm. I rakspår är rälsförhöjningen nominellt noll medan det i kurvor normalt finns en anlagd rälsförhöjning. Rälsförhöjningens ojämnhet/variation kontrolleras liksom stor avvikelse från anlagd rälsförhöjning. Rälsförhöjningens ojämnhet definieras som rälsförhöjningssignalen filtrerad till våglängden 1-25 m. Mäts på ett belastat hjulpar med inklinometer och gyro i vagnskorg som kompenseras mot hjulaxel med lägesgivare. Standardavvikelser beräknas på ett glidande värde över 200 m 1 = Rälsförhöjning; 2 = Spårplan/farbaneplan; 3 = Horisontellt referensplan; 4 = Hypotenusa. Mätosäkerhet (95% percentil): Rälsförhöjning ±2,5mm Teori Kurvatur Kurvaturen mäts utifrån radien på kurvan, mätt i meter. Resultaten visas upp som 1 vilket gör m att när rälsen är rak kommer radien närma sig oändligheten vilket gör att kurvaturen går mot noll. I figuren ses ett exempel på hur kurvaturen visas i Optram. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
64 Figur: Exempel på hur kurvatur visas i Optram, svarta hjälplinjen visar noll-strecket vilket är raksträcka. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva Teori Sidoläge Sidoläget definieras som respektive räls, i punkten P avvikelse/ändring i sidoläge, Y p, i förhållande till en horisontell referenslinje (medelhorisontalläget). Sidoläget anges för respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning. Figur: Mätning av sidoläge. 1 = Spårplan/farbaneplan 2 = Referenslinje (rälens medelhorisontalläge) 3 = Mittlinje farbana Zp = Höjdskillnad vid mätpunkt P Yp = Avvikelse i sidoläge mot referenslinjen (höger plus, vänster minus) Våglängdsområden med mätosäkerhet (95% percentil): D1: 1 m < λ 25 m (kortvåg) ±1,1 mm D2: 25 m < λ 70 m (mellanvåg) ±3 mm D3: 70 m < λ 150 m (långvåg) ±7 mm Mäts nära ett belastat hjul med accelerometer, gyro och laser. Standardavvikelser beräknas på ett glidande värde över 200m på våglängdsområde 3 m < λ 25 m Teori Spårvidd Spårvidden definieras som det minsta avståndet (G), parallellt med spårplanet, mellan rälerna, mätt vinkelrätt mot spårplanet mellan punkter P, belägna någonstans mellan spårplanet och 14 mm (Z p ) under spårplanet. Mäts nära ett belastat hjul med laser. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
65 Mätning av spårvidd på ny räl. G= spårvidd i mm; 1 = spårplan/farbaneplan; Zp = nivå 14 mm under spårplanet Mätning av spårvidd på sliten räl. G = spårvidd i mm; 1 = spårplan/farbaneplan; Zp = nivå 1-14 mm under spårplanet. Mätosäkerhet (95% percentil): Spårvidd 1mm Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
66 Spårlägesfel i Optram Definition av spårlägesfel/spårlägesanmärkning Överskridande av gränsvärde, felets utsträckning Om exempelvis maxgränsvärde=15mm räknas varje mätsampel med mätvärde>gränsvärdet till ett fel. Se exempel nedan. Fel över flera spår delas Ett fel kan bara existera på ett spår så fel som sträcker sig över flera spår delas upp i flera fel. Se exempel vid nedan. Felets utsträckning Felet utvidgas med 0.125m åt varje håll för att bestämma dess utsträckning. Varje mätsampel motsvarar därmed 0.25m längd. Notera att ingen utvidgning sker över gränserna mellan olika spår (se exempel nedan). Exempel Spår Position mätsampel Mätvärde U Ej fel Fel enligt gränsvärden överskridande Felets utsträckning U Ett spårlägesfel Spår U: Ej fel Ej fel Ett spårlägesfel Spår 1: Ett spårlägesfel Spår 1: Ett spårlägesfel Spår 1: U Ej fel U Ej fel U Ej fel U Ej fel KRIT-attribut till UH2-fel för Bessy Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
67 Anmärkningar som ska exporteras till Bessy ska ha utsträckning enligt UH2-fel. Om KRITgräns överskridits ska attribut anges enligt KRIT. Följande attribut ska då anges enligt KRIT-fel. Lista Bessyanmärkningar där KRIT-gräns överskridits. Parameter i Bessy Utsträckning (km+m från, till) Prioritet (M,V,A) Åtgärdsnivå (UH2/KRIT) Gränsvärde Trafikal åtgärd Enligt åtgärdsnivå UH2 KRIT KRIT KRIT KRIT Tillämpad hastighetsklass i grenspårspassage Då en mätvagn kört genom en spårväxels grenspår ska den lägre hastighetsklassen användas för hela spårväxelns utbredning i BIS samt ytterligare 20 m framför och bakom spårväxeln. Villkoret för vad som är en grenspårspassage är att både hastighetsklassen och spårnumret ändras under växelpassagen. I Optram lagras event för de platser och mätningar där grenspårsvillkoret gjort att hastighetsklassen ändrats. Eventen ligger i Category=Layer= HastighetsklassGrenspår, Type= Ändrad hastighetsklass grenspårspassage. Platser undantagna för utvärdering sidoläge 25-70m Sidoläge 25-70m ska enligt norm utvärderas på alla spår med hastighetsklass H4 eller H5. Till detta görs här ett tillägg: Sidoläge 25-70m inte ska utvärderas på de första och sista 200m av den sträcka där mätvagnen kört på spår med H4 eller H5. Krav Lagernamn i Optram Parameter Återfinns i inställningsfil SPL_TDOK _Krav_UH1-FEL SPL_TDOK _Krav_UH2-FEL SPL_TDOK _Krav_KRIT-FEL SPL_TDOK _Krav_KRIT-FEL- URSPÅRNINGSFARLIGA Genererar event för UH1-fel Genererar event för UH2-fel Genererar event för kritiska fel Genererar event för kritiska och Urspårningsfarligafel Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
68 De mätparametrar som genererar sådana fel som måste åtgärdas genererar krav-event. Vilka parametrar som har detta krav på sig, finns dokumenterat i TDOK2013:0347 avsnitt 11. Kraven är uppdelade i stigande allvarlighetsgrad UH1-, UH2- och KRIT-fel Rekommendationer Vissa mätparametrar är inte av den allvarlighetsgraden att de generar krav-event, utan genererar istället rekommendationer för åtgärder vid fel. Vilka dessa parametrar som är av rekommendationstyp finns dokumenterat i TDOK2013:0347 avsnitt 12. Lagernamn i Optram Parameter Återfinns i inställningsfil SPL_TDOK _Rekommendation_UH1-FEL SPL_TDOK _Rekommendation_UH2-FEL Genererar event för UH1-fel Genererar event för UH2-fel Information om anläggningsobjekt i spårlägesfel Sedan finns information om anläggningsobjekt i spårlägesfel i Optram och Bessy. Syftet är att man lättare ska kunna spåra och förstå spårlägesfelen när man arbetar i Optram och Bessy. Särskilt tydligt blir detta då man studerar listor över spårlägesfel i antingen Bessy eller Optrams tabellvy eller i Excel (både Bessy och Optrams tabellvy kan exporteras till Excel). Information om ett anläggningsobjekt läggs in i ett spårlägesfel ifall objektet felet ligger 0-15 meter från felet. Detta eftersom mätningen kan ha något felaktig positionering samt att objektet kan ha viss utbredning. Samtliga spårlägesfel i Optram berörs (UH1-, UH2-, KRIToch framöver NYJUST-fel). Anläggningsobjekten som ingår är: Växel Plankorsning Trumma Skarv Spårkors Järnvägsbroars ändar Om ett spårlägesfel ligger nära två eller flera olika typer av objekt väljs det objekt som ligger högst i listan ovan som objekt 1 och objektet näst överst i listan som objekt 2. Eventuella ytterligare närliggande objekt finns inte med i felen. För anläggningsobjekt 1 och 2 anges de tre attributen Typ, t.ex. Vid växel Beskrivning, t.ex. 421 (växelnumret) BIS-objektsnummer Nedan visas ett spårlägesfel som ligger både vid en växel och en skarv med de sex attributen för anläggningsobjekt. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
69 Notera att det inte säkert, bara sannolikt, att spårlägesfelet är kopplat till objekt 1 eller objekt 2. Prioriteringsordningen har gjorts så att det är något troligare att det är objekt 1 som orsakar felet än objekt 2. Det enda säkra är att felet ligger vid, alltså på eller nära, objektet. För att säkerställa kopplingen till objektet bör djupare analyser göras, i mätdiagram eller ute på spåret. Vid export till Bessy skickas attributet Vid anlobj1 typ med sist i noteringsfältet. Anmärkningar utan anläggningsobjekt har en _ som objektsinfo. Se exempel på anmärkning med notering nedan. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
70 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
71 Samverkan rfh sidoläge Med samverkansfel menas samverkan mellan sidoläge och rälsförhöjning. Denna samverkan kan ge signifikant påverkan på upplevd komfort. Vid beräkning av samverkanssignalen adderas rälsförhöjningssignalen med sidolägessignalen för rikträlen. Rikträlen definieras som ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår. Därvid beaktas teckenregler så att summasignalen förstärks när t.ex. ett sidolägesfel åt vänster finns samtidigt med ett rälsförhöjningsfel där vänster räl ligger lägre än höger räl. Signalerna adderas med viktsförhållandet 1:1. Standardavvikelsen SDSAM beräknas sedan för den erhållna signalen. Standardavvikelse för samverkan, SDSAM, beräknas enligt: SDSAM = SD(rälsförhöjning + sidoläge rikträl ) SDSAM = Standardavvikelse SAMverkan rikträl = ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår Optram-namn Parameter Enhet Mätosäkerhet (95 % percentil) Återfinns i inställningsfiler Spårläge_TDOK _ Samverkan rfh sidoläge Kombinerade samverkansignalen från sidoläge och rälsförhöjning mm SDSAM samverkan Standardavvikelse av den kombinerade samverkansignalen från sidoläge och rälsförhöjning mm Som dold vy GPS-koordinater SWEREF 99 E. Optram-namn Parameter Enhet Mätosäkerhet (95 % percentil) GPSkoordinater SWEREF 99 E. GPS-koordinater SWEREF 99 E. Mäts med GPS med tröghetsstöd m ±2 m Återfinns i inställningsfiler Spårläge_TDOK _ Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
72 GPSkoordinater SWEREF 99 E. GPS-koordinater SWEREF 99 N. Mäts med GPS med tröghetsstöd m ±2 m Teori Standardavvikelse Ett genomsnittligt värde för vissa spårlägesparametrar kan beräknas med hjälp av standardavvikelser. Standardavvikelserna beräknas för signaler filtrerade till våglängdsområdet 3-25 m, vilket skiljer sig från området 1-25 m som används för andra parametrar. Våglängdsområdet 3-25 m är EN-standard för att beräkna standardavvikelser och möjliggör direkta jämförelser med andra europeiska banor. Standardavvikelser beräknas glidande över 200 m spårlängd. Standardavvikelse för höjdläget, SDH, beräknas enligt: SDH, höjdläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl. Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av standardavvikelserna för respektive räl. SDHvä + SDHhö SDH = 2 där: vä = vänster (räl), hö = höger (räl) (TDOK 2013:0347) Standardavvikelse för sidoläget, SDS, beräknas enligt: SDS, sidoläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl. Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av standardavvikelserna för respektive räl. SDSvä + SDShö SDS = 2 där: vä = vänster (räl) hö = höger (räl) (TDOK 2013:0347) Standardavvikelse för samverkan, SDSAM, beräknas enligt: SDSAM, samverkansfel. Vid beräkning av samverkanssignalen adderas rälsförhöjningssignalen med sidolägessignalen för rikträlen. Rikträlen definieras som ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår. Därvid beaktas teckenregler så att summasignalen förstärks när t.ex. ett sidolägesfel åt vänster finns samtidigt med ett rälsförhöjningsfel där vänster räl ligger lägre än höger räl. Signalerna adderas med viktsförhållandet 1:1. Standardavvikelsen SDSAM beräknas sedan för den erhållna signalen. SDSAM = SD(rälsförhöjning + sidoläge rikträl ) (OBS teckenregler) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
73 där: SDSAM = Standardavvikelse SAMverkan rikträl = ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår (TDOK 2013:0347) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
74 6 Ballastprofil (BPM) Ballast är den makadam som ligger mellan och vid sidan av sliprarna för att hålla spåret på plats. Ballastprofilen är den tvärprofil makadamen ska ligga i. Se TDOK:2014:0240. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för ballastprofil som finns i Optram. 6.1 Ballastprofil.oes Ballastprofil= Inställningsfilen visar om ballastens tvärprofil stämmer med normenlig tvärprofil BIS-diagram BIS-Diagram= Visar karta över valt område, hämtad från BIS. Ringarna är kontaktledningsstolparna Kurvatur Kurvatur [1/m]. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka Ballastavvikelse (dm3/m) Ballastavvikelse V(dm3/m)= Vyn visar hur mycket ballastens tvärsnittsarea avviker från normprofilens tvärsnittsarea, på vänstersida. Ballastavvikelse H(dm3/m)= Vyn visar hur mycket ballastens tvärsnittsarea avviker från normprofilens tvärsnittsarea, på vänstersida Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
75 De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axeln= ballast avvikelsen i dm3/m X-axeln= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Y-axeln= ballast avvikelsen i dm3/m X-axeln= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Segmentavvikelse medel ( gul, <-80 röd) Segmentavvikelse medel V= Vyn visar segment i med stor ballastbrist på vänstersidan. Segmentavvikelse medel H= Vyn visar segment i med stor ballastbrist på högersidan. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
76 De heldragna linjerna är mätningarna. Om segmentets genomsnittliga ballastbrist är mellan -40 och -80 dm 3 /m visas gul händelse, värre än -80 dm 3 /m visas som röd. Vit ruta innebär en bättre profil än -40 dm 3 /m på aktuell sida men sämre på andra sidan. Dubbelklickas en av mätningarna kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Rutorna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Y-axel=datum X-axel= position i banan Rutorna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
77 6.1.5 Ballastskuldra bredd (mm) Ballastskuldra bredd V (mm)= Vy över hur bred ballastskuldran är på vänstersida. Ballastskuldra bredd H (mm)= Vy över hur bred ballastskuldran är på högersida. Ballastskuldra=Ballast, utanför slipersänden i höjd med RUK (=rälsunderkant), som läggs förhöjd som en skuldra i kurvor för att öka stabiliteten De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= bredden i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Y-axel= bredden i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Max höjd skuldra V (mm) Max höjd skuldra V (mm)= Vy över höjden på ballastskuldran på vänstersida. Max höjd skuldra H (mm)= Vy över höjden på ballastskuldran på högersida. Ballastskuldra=Ballast, utanför slipersänden i höjd med RUK (=rälsunderkant), som läggs förhöjd som en skuldra i kurvor för att öka stabiliteten De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
78 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Höjd mitt (mm) Höjd mitt (mm)= Vyn visar hur hög ballasten är i mitten av spåret De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd mitt i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 6.2 Ballastprofil_Vy.oes Denna inställningsfil är som ballastprofil fast med en färgkodad bild över ballastprofilen. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Vy från ovan +-2m från spårmitt, höjd över slipersök (mm) Vy från ovan +-2m från spårmitt, höjd över slipersök (mm)= Vyn visar rälsen tillsammans med ballasten ovan från. Denna vy ska användas främst för att ge en översiktlig bild av ballasten och ej för exakt utvärdering. Det rosa är rälsen. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
79 Den röda till gula färgskalan motsvarar i mätningen hur mycket ballast det är i banan. Y-axeln motsvarar avstånd från spårmitt. X-axeln motsvarar positionen i banan. Den svarta till gula färgskalan motsvarar ballastens höjd jämfört med slipersöverkanten. Ju lägre höjd desto svartare/rödare. Notera att profilen ska vara en bit under slipersöverkanten i ytterområdena. Det rosa är rälsen som ses från ovan. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
80 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
81 6.3 Teori ballastprofil Teori Ballastprofil En korrekt ballastprofil är viktig för spårets sidomotstånd och påverkar därför bl a solkurveproblematiken. Ballastprofilen bör mätas och jämföras med normenlig profil. (Teknisk kravspecifikation F /IN60) Teori Kurvatur Kurvaturen mäts utifrån radien på kurvan, mätt i meter. Resultaten visas upp som 1 vilket gör m att när rälsen är rak kommer radien närma sig oändligheten vilket gör att kurvaturen går mot noll. I figuren ses ett exempel på hur kurvaturen visas i Optram. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Figur: Exempel på hur kurvatur visas i Optram, svarta hjälplinjen visar noll-strecket vilket är raksträcka. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva Teori Ballastavvikelse dm 3 /m Ballastavvikelse i dm 3 /m innebär att man jämför den uppmätta och den normenliga tvärsnittsarean (se bild nedan). Aream ska jämföras från slipersänden till 0.2 m utanför normenlig profil (0.6 m alternativt 0.75m utanför slipersänden). Enheten 1 dm 3 /m är en areenhet. Exempelvis motsvarar -40 dm 3 /m en brist på -4 dm 2 i tvärsnittsarean och per kilometer är behovet -40 m 3 /km. Onoggrannheten bör vara bättre än 5 dm3/m i 95 % av fallen. (Teknisk kravspecifikation F /IN60) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
82 6.3.4 Teori ballastskuldra Ballastskuldrans bredd, mätt från sliper ytterkant till ballastkrön, i en linje 5 cm under slipers överkant bör mätas (i plan med sliper). Minsta bredd bör redovisas var 3:e meter med en onoggrannhet bättre än 2 cm i 95 % av fallen. Måttet får medelvärdesbildas upp till 0,5 m. (Teknisk kravspecifikation F /IN60) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
83 7 Rälsprofil (RPM) I rälsprofilmätningen (RPM) mäts rälsprofilen på höger och vänster räl med laser. Från profilen beräknas parametrar som visar rälslitaget varje meter (skillnaden mot standardprofilen, till exempel UIC60 profil). Slitaget kan ha ett sågtandat utseende som beror på att om lasern mäter vid till exempel en befästning kan inte slitaget mätas och värdet sätts till 0. Höjdslitage, h, är den lodräta höjdminskningen hos rälshuvudet. Mäts i den ursprungliga rälprofilens mittlinje. Sidoslitage, s, är profilavvikelsen på rälshuvudets farkantsida. Detta slitage mäts vågrätt 14 mm under verklig rälsöverkant hos den slitna rälen. För att analysera rälsprofil finns inställningsfilen Rälslitage. 7.1 Rälslitage Inställningsfilen Rälslitage innehåller rälslitage parametrar från de tre senaste rälsprofilmätningarna (med minst 6 månaders mellanrum) och spårvidd från de tre senaste spårlägesmätningarna. Det finns även framtagna händelser, varningar där slitaget överstigit vissa nivåer och rälslitage i kurvor. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grundvyn för den valda inställningsfilen i Optram Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänsterkurva Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De färglagda heldragna linjerna är mätningarna. Projekterad kurvatur visas som grå linje. Angivna värden på radie är projekterade värden. Kurvaturen i 1/m Radie (m) i cirkulärkurva. Negativa värden på radien visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva Medel slitage i cirkulärkurva Visar händelser för varje kurva beräknade från rälsprofilmätning. Vyn visar medelvärde för rälslitage i cirkulärkurva för den räl som har högst slitage. Observera att värden i mätningarna som beror på uteblivet mätvärde, mätvärde = 0, inte påverkar medelvärdesberäkningen. Värdena visar medelslitaget i cirkulärkurvan. Händelserna Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
84 är färgkodade med grönt för 0 mm och rött för 10 mm eller mer. För varje händelse finns medelvärden för slitaget i cirkulärkurvan och max värden för hela kurvan, TP1 till TP4. Dubbelklicka för att få mer information om slitaget och anläggningsinformation Visar medelslitage i cirkulärkurvan. Slitage är färgkodat med grönt vid 0 mm och rött vid 10 mm medelslitage i cirkulärkurvan. Dubbelklicka för att få upp information om max och medel för höjd och sidoslitage. Även medel och max för skillnaden mellan spårvidd och sidoslitage finns beräknat Summerat slitage h+s/2 V (mm) och h+s/2 H (mm) Vyn visar summerat slitage, även kallat stora H, för vänstersida, V, respektive höger sida, H. Slitaget beräknas enligt formel, H = h+s/2, där h är höjdslitage och s är sidoslitage. Vyn visar de tre senaste mätningarna med mer än 6 månaders mellanrum. Observera sågtandutseendet som beror på uteblivna mätvärden, mätvärde=0. Summerat slitage, stora H, i mm Varning h+s/2>6mm Ger datum för när det summerade slitaget, H, överstiger 6,8,10, 12 eller 14 mm för vänster respektive höger räl. Slitaget är färgkodat från gult (6 mm) till rött (14 mm) Grå horisontella heldragna linjerna anger att mätning utförts Varning, dubbelklicka för mer info De gråa linjerna är mätningarna. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
85 7.1.5 Sidoslitage och Höjdslitage Visar sido- och höjdslitaget för de tre senaste mätningarna. Visas för vänster, V, respektive höger, H, räl. Sidoslitage V = Sidoslitage på vänster räl Sidoslitage H = Sidoslitage på höger räl Höjdslitage V= Höjdslitage på vänster räl Höjdslitage H= Höjdslitage på höger räl Sidoslitaget i mm Höjdslitaget i mm Rältyp Rältyp V= Ger rältyp som kg/m för vänster räl Rältyp H= Ger rältyp som kg/m för höger räl Observera att vid uteblivet mätvärde sätt värdet till 0. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
86 Kg/m, till exempel UIC60 har 60 kg/m Spårvidd Spårvidd, det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. OBS! Dessa värden kommer från SPL mätningar och inte från RPM mätning. Spårvidd i mm Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
87 7.2 Händelser RPM Rälslitage Objektet Rälslitage är en händelse om slitaget på något av rälen överstiger 6, 8, 10, 12 eller 14 mm RPM Rälslitage i kurva Objektet RPM Rälslitage i kurva är en händelse genererad för varje mätning på varje kurva. Objektet innehåller max och medelvärden för sido- höjd- och summerat slitage. Objektet innehåller även spårvidd från närmast föregående SPL-mätning. Anläggningsdata för rälen finns också objektet Spårslipning Spårslipning från BIS Rälbyte Rälbyte från BIS 7.3 Teori RPM RPM är förkortning för Rälsprofilmätsystem. Höjdslitage är den lodräta höjdminskningen hos rälshuvudet. Det mäts i den ursprungliga rälprofilens mittlinje. Sidoslitage är profilavvikelsen på rälshuvudets farkantsida. Detta slitage mäts vågrätt 14 mm under verklig rälsöverkant hos den slitna rälen. Höjd- och sidoslitage kan uppträda samtidigt. Deras sammanvägda inverkan på rälens mekaniska bärförmåga kan uttryckas genom sambandet: H = h + s/2 där H = benämns jämförbart höjdslitage h = höjdslitage s = sidoslitage (s= s1 + s2 för räler med dubbelsidigt huvudslitage) Mätosäkerheten för sidoslitage är ±0.7 mm och för höjdslitage är ±1 mm (95% av värden). Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
88 8 Räfflor och Vågor (ROV) Räfflor och vågor (RoV) används som beteckning för periodiska ojämnheter i längdled på rälhuvudets ovansida. Hur RoV mäts och används inom Trafikverket ges i TDOK2014:0410. I figuren visas exempel på räfflor och vågor. Till vänster räfflor och till höger vågor. Foto: Lennart Lundfeldt BV, Simon Gripner, BV Mätvagnen uppmäter RoV inom våglängdsområdet cm, alltså räfflor och korta vågor enligt ovan. I fortsättningen används beteckningen RoV eller räfflor och vågor. RoV ges i Optram uppdelad i våglängder, så kallade tersband. Det betyder att våglängdsintervallen för de lägsta våglängderna är kortare än för de längsta våglängderna, se TDOK 2014:0410. Värdet på amplituden beräknas som ett medelvärde över 10 meter för varje våglängdsintervall. Värdet subtraheras sedan med värden från ISO 3095:2005 för att korrigera mot att korta våglängder har en större påverkan än långa våglängder. Beräknade värden visas sedan i så kallade tersbandsdiagram. Värden färgkodas enligt nedan där lila är -10 db och rött är 25 db. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
89 I figuren ovan ges att vi har höga amplituder för våglängderna 3-4 cm på kilometer Räfflor_och_vågor Inställningsfilen Räfflor_och_vågor innehåller värden från senaste RoV-mätningen Hastighet Visar mätvagnens hastighet. Då värdena har mycket sämre mätosäkerhet vid mäthastigheter under ca 70 km/h är mäthastigheten viktig vid analys av RoV. Hastighet [km/h] Maximal acceleration, Max Acc (km/h) Vid RoV mätning mäts accelerationen av lagerboxen på mäthjulet. Parametern kan användas för att bedöma om det förekommer höga accelerationsförändringar. Värdet ges som den högsta accelerationen över 10 meter. Observera att accelerationen är högt korrelerad med hastigheten på mätvagnen och kan bara bedömas genom att jämföra med närliggande värden (värden uppmätta vid samma hastighet). Max Acc V= Maximala accelerationen på vänster räl. Max Acc H= Maximala accelerationen på höger räl RoV, Tersband (db) RoV,Tersband V (db)= RoV på den vänstra rälen. Anges i db. RoV,Tersband H (db)= RoV på den högra rälen. Anges i db. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
90 Max acc (m/s 2 ) Den höga accelerationen antyder att det är höga krafter jämfört med omgivande spår. Troligen vid plankorsningen. Den röda färgen anger att det är mycket RoV med våglängd 3-5 cm. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
91 8.1.4 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänsterkurva Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De färglagda heldragna linjerna är mätningarna. Projekterad kurvatur visas som grå linje. Angivna värden på radie är projekterade värden. Kurvaturen i 1/m Radie (m) i cirkulärkurva. Negativa värden på radien visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva Spårslipning Anger om det utförts spårslipning Y-axel= datum De heldragna blåa linjerna är spårslipningar. Dubbelklicka för att få mer information. 8.2 Räfflor_och_vågor_trend Inställningsfilen Räfflor_och_vågor_trend är lika som inställningsfilen Räfflor_och_vågor men innehåller mätningar av RoV för de tre senaste mätningarna med mer än ett års mellanrum. 8.3 Teori RoV Mer teori om Räfllor och Vågor finns i TDOK2014:0410 BVH 1588 Räfflor och Vågor Tillståndsbedömning (Tersbanddiagram) Tolknings- och värderingsstöd Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
92 9 Spåravstånd 9.1 Spåravstånd.oes Inställningsfil som visar avstånd till närliggande spår på vänster och höger sida. Spåravstånd mäts som en del av ballastprofilmätningen Rältyp V Rältyp V, anger rältyp som rälvikt (kg/m). Y-axel=rälvikt (kg/m) X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information Närliggande avstånd (mm) Närliggande avstånd V (mm)= avstånd i mm till närliggande spår till vänster. Närliggande avstånd H (mm)= avstånd i mm till närliggande spår till höger. Y-axel= avstånd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för at få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
93 9.1.3 Närliggande höjd (mm) Närliggande höjd V (mm)= skillnad i höjdled mellan aktuellt och närliggande spår till vänster Närliggande höjd H (mm)= skillnad i höjdled mellan aktuellt och närliggande spår till höger Y-axel= avstånd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för at få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
94 10 Dynamisk Kontaktledning (KTL) Dynamisk kontaktledning är kontaktledning mätt med påverkan av strömavtagaren på mätvagnen. Detta påverkar tillexempel den mätta kontaktledningshöjden med några centimeter uppåt. Hårda punkter kan detekteras med mätmetoden. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för dynamisk kontaktledning som finns i Optram Kontaktledning dynamisk ver 1014.oes Kontaktledning dynamisk ver 1014.oes= inställningsfil som visar vyer som presenterar data kopplat till analys av dynamisk mätning. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Anläggningsobjekt (BIS-data) Anläggningsobjekt = Valda objekt utmed banan från Bis. Varje stolpe representeras av en cirkel med ett streck för utliggaren. -data Ktl Anmärkningar Ktl Anmärkningar = Anmärkningar från skript. Överskridna gränsvärden eller kontroller. Höjd fel; höjd under 4950 örök eller 6100 örök. Sidolägen utanför 510 mm från spårmitt eller sidolägen under 50 m. Vertikala accelerationer över 180 mm/s 2. De gröna pluttarna är anmärkningarna. Dubbelklicka på en av anmärkningarna för att få upp mer information. Mer information om de olika anmärkningarna längre ner i ett särskilt kapitel. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
95 Y-axel= datum Höjd (mm) X-axel= position i banan De gröna pluttarna är anmärkningarna. Dubbelklicka för att få mer information Höjd (mm)= Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Tråd 1 är alltid den som hänger lägst. Tråd 2 visas då den är mindre än 700 mm från spår mitt och mindre än 150 mm ovanför tråd 1. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Man kan ej byta färg på dessa linjer, vill man byta färg kan man göra det genom inställningsfilen för trend. Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information Sidoläge (mm) Sidoläge (mm) = Sidoläget på kontaktledningstråden De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 De röda streck-prickade linjerna är gränsvärdena, mm på respektive sida. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
96 Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information Vertikal acceleration (m/s^2) Vertikal acceleration (m/s^2) = Strömavtagarens acceleration i vertikalled. Den heldragna röda linjen är mätningen. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. De streckade och streck-prickade linjerna är gränsvärdena på 180 rep 200 m/s^2. Y-axel= accelerationen i m/s^2 X-axel= position i banan Den heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få mer information Upptryck (N) Upptryck (N) = Uppmätt kraft mellan kontakttråd och strömavtagare, uppmätt i strömavtagaren Den heldragna hackiga linjen är mätningen. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
97 Y-axel= Upptryckskraft (N) X-axel= position i banan. Den heldragna hackiga linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få upp mer information Hastighet Mäthastighet [km/h] = Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. Den heldragna linjen är mätningarna. Är endast en mätning vald visas en linje, väljer man att visa fler mätningar visas flera linjer. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se kapitel Kontaktledning trend dynamisk.oes Kontaktledning trend dynamisk.oes = Samma som dynamisk kontaktledning med de tre senaste mätningarna i olika färg. Färgvalet är hårdkodat i denna inställningsfil. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
98 10.3 Event KTL Förklaring till olika anmärkningsevent KTL Anmärkning Acceleration Om strömavtagaren rör sig snabbare än 180 m/s^2 genereras en anmärkning som också förs över till Bessy KTL Anmärkning Höjd Om kontaktledningshöjden är lägre än 4950 mm örök eller över 6100 mm örök genereras en anmärkning som också förs över till Bessy KTL Anmärkning Konstanta fel Fel i anläggningen som är extremt kostsamma att åtgärda eller av annan anledning inte går att åtgärda går att lägga in som konstanta fel. Konsekvensen av det är att inga övriga anmärkningar under detta kapitel på den sträcka det konstanta felet ligger på förs över till Bessy KTL Anmärkning Nedspetsning Se utspetsning nedan KTL Anmärkning Sida Sidolägen utanför 510 mm samt innanför 50 mm från spårmitt ger anmärkning som också förs över till Bessy KTL Anmärkning Upptryck Ingen anmärkningar på upptryck i dagsläget KTL Anmärkning Utspetsning Utspetsningar över gränsvärde enligt nedan resulterar i anmärkning som också förs över till Bessy. Gränsvärdena ovan är per 50 meter och räknas om till promille som sedan kontrolleras mot kontaktledningshöjden i 2 på varandra följande utliggare. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
99 11 Statisk kontaktledning (KTS) Statisk kontaktledning är mätning av statisk kontaktledning. Mätfordonen för dessa mätningar har ingen strömavtagare utan drivs av diesel. Opåverkade positioner mäts. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för statisk kontaktledning som finns i Optram Kontaktledning statisk ver 1019.oes Kontaktledning statisk ver 1019.oes= Inställningsfil som visar vyer som presenterar relevanta data för statisk kontaktledingsmätning. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram Bis-data BIS-data = Visar data hämtat från BIS inom valt område. Allt data visas inte utan ett relevant ur är gjort. Varje stolpe representeras av en cirkel med ett streck för utliggaren. -data Sidoläge (mm) Sidoläge (mm)= Sidoläget på kontaktledningen. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 De prickade gråa linjerna är stödlinjer vid måtten 200 och 400 mm sidoläge på båda sidor. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
100 Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information Höjd (mm) Höjd (mm) = Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet.. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Tråd 2 visas då den är mindre än 700 mm från spår mitt och mindre än 150 mm ovanför tråd 1. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
101 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Kurvatur är inversen på radien, (1/radie). Ju lägre värde på kurvaturen desto rakare spår. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Den heldragna linjen är mätningen. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätningen visas. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningar. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätning är vald. Dubbelklicka för att få upp mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
102 11.2 Kontaktledning trend statisk.oes Kontaktledning trend statisk.oes= visar flera mätningar på en gång. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. I denna vy får de olika mätningarna olika färger. Röd är senaste mätningen, blå näst senaste mätningen och grön tredje senaste mätningen BIS-data BIS-Data= Visar utvalt data hämtat från BIS för valt område. En ring med streck representerar en stolpe -data Sidoläge (mm) Sidoläge (mm)= Sidoläget på kontaktledningen De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Att det två linjer av samma färg beror på att det ena är tråd 1 och det andra tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
103 Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Sidoläge (mm) De heldragna linjerna är mätningarna. Att de har dubbla linjer av samma färg är för att det ena är tråd 1 och det andra är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information Höjd (mm) Höjd (mm)= Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Att det två linjer av samma färg beror på att det ena är tråd 1 och det andra tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Att de har dubbla linjer av samma färg är för att det ena är tråd 1 och det andra är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
104 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka Event KTS KTS Anmärkning Inga event visas i denna vy Kurvatur - förklaring TEORI Kurvaturen mäts utifrån radien på kurvan, mätt i meter. Resultaten visas upp som 1 vilket gör m att när rälsen är rak kommer radien närma sig oändligheten vilket gör att kurvaturen går mot noll. I figuren ses ett exempel på hur kurvaturen visas i Optram. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Figur: Exempel på hur kurvatur visas i Optram, svarta hjälplinjen visar noll-strecket vilket är raksträcka. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
105 12 Kontaktledningstrådens slitage (KTW) Kontaktledningstrådens slitage är en inställningsfil som visar mätningar på ledningen för att se hur trådarna blivit slitna. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för kontaktledningens slitage som finns i Optram Kontaktledning Slitage ver 1008.oes Kontaktledning Slitage ver 1009.oes= Visar slitaget på kontakttråden. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram BIS-data BIS-data = Visar utvalda data hämtade från BIS, på valt område. Stolpar representeras av ringar med streck. -data Vertikal acceleration (m/s^2) Vertikal acceleration (m/s^2) = Strömavtagarens acceleration i vertikalled. Den heldragna röda linjen är mätningen. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
106 Diameter (mm) Diameter (mm)= den beräknade kvarvarande tjockleken/diametern på kontakttråden i höjdled. Ju större värde desto mindre är den sliten. Den gröna heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Röda gränsvärden är för 120 mm^2 kontakttråd och blå gränsvärden är för 100 mm^2 kontakttråd hämtade från ritning o Röda gränsvärden: Ny tråd 13,2 mm, normal gräns för utbyte 9,25 mm, max tillåten avnötning vid punktslitage 7,55 mm. o Blå gränsvärden: Ny tråd 12 mm, normal gräns för utbyte 8,75 mm, max tillåten avnötning vid punktslitage 7,45 mm Slitytans bredd (mm) Slitytans bredd (mm)= Den slitna ytans bredd. Kontakttråden är från början rund undertill men slits med tiden och en plan yta bildas. Bredden på denna yta är det som visas här. Den röda heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Röda gränsvärden är för 120 mm^2 kontakttråd (13,2 mm) och blå gränsvärden är för 100 mm^2 kontakttråd (12,0 mm) hämtade från ritning Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
107 Y-axel= bredden på slitytan i mm X-axel= position i banan Den röda heldragna linjerna är mätningen. Dubbelklicka för mer information Höjd (mm) statisk Höjd (mm)= Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Enbart tråd 1 visas. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan Den heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få mer information Sidoläge (mm) Sidoläge (mm)= Sidoläget på kontaktledningen. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
108 De prickade gråa linjerna är stödlinjer vid måtten 200 och 400 mm sidoläge på båda sidor. Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information Area referenstråd (mm2) Area referenstråd (mm2)= Data hämtat från BIS vilken kontakttråd som ska vara på aktuell sträcka. Värdet behövs för att från den slitna bredden räkna ut kvarvarande diameter. Den blå heldragna linjen är arean på kontakttråden som hämtas från BIS (Ktl-system). Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= referenstrådens area i mm2 X-axel= position i banan Den blå linjen är arean på kontakttråden enligt BIS Dubbelklicka för att få fram mer information Profil referenstråd Profil reftråd= Visar kontakttrådens profil. 0 lika med rund kontakttråd. 1 lika med 8-formad kontakttråd. Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
109 Y-axel= 0 = rund, 1 = 8-formad X-axel= position i banan Den grå linjen är referenstrådens profil Dubbelklicka för att få fram mer information Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka Event KTW Inga events skapas i dagsläget. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
110 13 Tillståndskontroll kontaktledning Tillståndkontroll är ett en inställningsfil som visar resultatet efter att tillståndskontroll skriptet är kört. Syftet med skriptet och vyerna är att utgöra underlag för underhållsbesiktningar, entreprenadbesiktningar samt övertagandebesiktningar. I grundinställningen vissas alla avvikelser från dagens byggtoleranser för respektive kontaktledningssystem, oberoende av kontaktledningens ålder Tillståndkontroll steg 3.oes Tillståndkontroll steg 3.oes= Inställningsfilen innehåller Upphängning_S Uppängning_S= Skriptet räknar ut var upphängningspunkterna är utifrån statisk sidolägesmätning, kompletterat med uppgifter från BIS. De gröna punkterna är de uträknade upphängningspunkterna. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel 5.3. Röda pluppar är hämtade från BIS Gröna pluppar är uträknade Varje plupp representerar en utliggare Spann_S Spann_S= Spannet mellan två upphängningspunkter. Linjerna representerar spann Gröna linjer är spann som omges av uträknade upphängningspunkter Orangea linjer är spann som omges av minst en upphängningspunkt hämtad från BIS Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel Lutningsförändring_S Lutningsförändring_S= Ändringen i lutning (utspetsning). Linjerna representerar de spann där lutningsförändringen passerat gränsvärdet för det aktuella kontaktledningssystemet. Grön linje är en lutningsförändring över gränsvärde på ett spann där båda utliggarna på ömse sidor är uträckande. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
111 Orangea linjer är lutningsförändringar över gränsvärde på ett spann som omges av minst en upphängningspunkt hämtad från BIS. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel Utspetsning_S Utspetsning_S=Lutningen av kontakttråden mellan två upphängningspunkter Linjerna representerar de spann där lutningen passerat gränsvärdet för det aktuella kontaktledningssystemet. Grön linje är lutning över gränsvärde på ett spann där båda utliggarna på ömse sidor är uträckande. Orangea linjer är lutning över gränsvärde på ett spann som omges av minst en upphängningspunkt hämtad från BIS. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Den heldragna linjen är mätningen. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätningen visas. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningar. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätning är vald. Dubbelklicka för att få upp mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
112 KTS Sidoläge (mm) Grå prickad 15/15 Blå streckad övriga KTS Sidoläge (mm) Grå prickad 15/15 Blå steckad övriga= Statisk kontaktledning Sidoläget på kontaktledningen, se kapitel De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 De grå prickarna är måtten 175 och 325 från spårmitt åt båda håll. De blå sträcken är måtten 200 och 425 från spårmitt åt båda håll. Y-axel= Sidoläget i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information Vindavdrift_S Vindavdrift_S= anmärkningar där sidoläget inte uppfyller kravet vid en vind på 33 m/s Gränsvärdena för tillåten vindavdrift är 600 mm, 550 mm eller 500 mm beroende på kontaktledningsystem. Vindavdrifter över gränsvärdena ritas ut som pluppar på spannmitt Sidolage_S Sidolage_S= anmärkningar för sidoläget De röda och gröna punkterna är anmärkningar, där sidoläget överskrider gränsvärden, gränsvärdena är systemberoende. Röda punkter är anmärkningar där sidoläget i utliggaren ligger för nära spårmitt. Gröna punkter är anmärkningar där sidläget i utliggaren är för långt från spårmitt. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket (120)
Dokumentdatum. Sidor 2(9)
1(9) Underhållsdistrikt Underhållsentreprenörer Underhål, kund och säkerhet, Kund Teknik och miljö Samt enligt distributionslista Sidoläge vid plötslig kurvaturförändring i hastighetsklasserna H0 och H1
Optram Sverigeturné Göteborg och Simon Gripner
Optram Sverigeturné 2012 Göteborg 2012-10-18 och 2012-10-19 Simon Gripner Bakgrund Vad är Optram 2 2012-10-18 Utmaningen inom järnvägsunderhåll För mycket: För lite: Infrastrukturproblem Pengar 3 2012-10-18
OPTRAM Kontaktledning
OPTRAM Kontaktledning Dynamiska anmärkningar skript Version 02.00 Manual 1 Innehåll Syfte med skriptet... 3 Gränsvärden dynamisk mätning... 3 Allmänt... 3 KTL Anmärkning Höjd... 4 KTL Anmärkning Sida...
Optram Användarmanual Optram version 4.10
Optram Användarmanual Optram version 4.10 Optramförvaltningen, Trafikverket 2016-03-31 i Innehåll 1 1 Om Optram... 1 1.1 Start av Optram... 2 1.1.1 Interna användare på Trafikverket... 2 1.1.2 Externa
Optram Användarmanual
Optram Användarmanual Optramförvaltningen, Trafikverket 2018-07-02 Författare: Simon Barthelemy, Jan Spännar, Oskar Åkergren i Innehåll 1 Om Optram... 1 1.1 Start av Optram... 2 1.1.1 Interna användare
Banöverbyggnad Spårläge - krav vid byggande och underhåll
KRAV 1 (44) Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer Tirus Håkan, UHabs TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Underhåll 2015-04-01 4.0 Dokumenttitel
KRAB Light. Ett komplett spårgeometrimätsystem
KRAB Light Ett komplett spårgeometrimätsystem KRAB Lt till vad? Tre exempel på att använda mätsystemet KRAB-light: Statuskontroll, mätsystemet ger ett utmärkt underlag för vilka åtgärder som krävs för
OPTRAM Kontaktledning
OPTRAM Kontaktledning Tillståndskontroll script Version 1 Steg 3 Manual 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte med scriptet... 3 Tolkning, problem med tolkningen och värdet av underlaget... 3 Krav... 4 Höjd KTS...
Optram Enterprise Applet Användarmanual. Version 4.4
Optram Enterprise Applet Användarmanual Version 4.4 Copyright (c) 1997-2007, Bentley Systems,Incorporated; All Rights Reserved. The content of this document is the proprietary and trade secret information
Optram Användarmanual. Version 4.10
Optram Användarmanual Version 4.10 i Innehåll 1 Om Optram... 1 1.1 Start av Optram... 2 1.1.1 Interna användare på Trafikverket... 2 1.1.2 Externa användare... 2 2 Användargränssnitt... 3 2.1 Huvudmeny...
Kontaktledningsfel upptäckta vid mätning av kontaktledning
Kontaktledningsfel upptäckta vid mätning av kontaktledning Handläggare: Jan Hjort Tel. 0515-83338 Mobil 0703-294728 Inledning...3 Gällande gränsvärden...3 Vad ser vi i diagrammen?...4 Allvarliga fel...5
Moderna höghastighetståg
Moderna höghastighetståg Samverkan med infrastruktur och klimat Evert Andersson Professor emeritus, järnvägsteknik KTH Seminarium höghastighetsbanor - 25 maj 2016 Järnvägsgruppen KTH Höghastighetståg Tåg
Yttrande gällande riskbedömning urspårning och olyckor med tåg på Saltsjöbanan
Handläggare Patrik Jargenius Tel +46 10 505 36 01 Mobil +46 722 12 46 08 E-post patrik.jargenius@afconsult.com Mottagare Duvnäs Fastighets AB Magnus Birke Box 7299 103 90 STOCKHOLM Datum 2018-02-22 Projekt-ID
BLANKETT 1 (9) Innehållsförteckning
BLANKETT 1 (9) Dokumenttitel Innehållsförteckning 1 Bakgrund...2 2 Syfte...2 3 Instruktion...2 4 Beskrivning av de arbeten som avses...2 Bilaga 1. Checklista Platsbesök vid stabilitetspåverkande arbeten...
Underhållsutveckling hos infrastrukturägaren
Underhållsutveckling hos infrastrukturägaren P-O Larsson-Kråik Trafikverket Pålitliga järnvägar genom smart teknik och samverkan En dag på jobbet Teknik, Systemavdelningar, Planering Projektledare underhåll
Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration
Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en
Nya tekniklösningar för underhållsmätning
Resultatkonferens 2015 Nya tekniklösningar för underhållsmätning Dan Larsson, Damill AB 2015-02-10 Mättekniska projekt inom/nära epilot119 Dålig gång (Hjulprofilmätaren som trendverktyg) Analys av mätkvalitet
Urspårning Smedjebacken Söderbärke 2011-06-09
Utredningsrapport 2011-09-01 Ärendenr: TRV 2011/60014 Synerginr: 45284 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Urspårning Smedjebacken Söderbärke 2011-06-09 Mats
Fordonsprofiler, Dimensionering av järnvägsfordons yttermått
KRAV Fordonsprofiler, Dimensionering av Version 2015-04-24 KRAV Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Version Björn Södergren Fastställt av Dokumentdatum Chef VO Underhåll 2015-04-24 Dokumenttitel
SIPP Warehouse 2.0 är webgränssnittet för Industriarmaturs SIPP-produkter. Detta dokument beskriver hur detta webgränssnitt är uppbyggt.
SIPP Warehouse 2.0 är webgränssnittet för Industriarmaturs SIPP-produkter. Detta dokument beskriver hur detta webgränssnitt är uppbyggt. Adressen till webgränssnittet är: http://swh.apps.iowa.se eller
av 7 Kursens namn Kurskod - Rapporteras till ps-reg. Kurslängd (tim/normtid) Stabilitetspåverkande arbete i spår och spårområde
KURSPLAN Datum 1 av 7 Kursens namn Kurskod - Rapporteras till ps-reg. Kurslängd (tim/normtid) Stabilitetspåverkande arbete i spår och spårområde Kursmål och syfte ÖJK-BASTAB 12 Antal deltagare Deltagarna
Matematikboken Z röd Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 30381
Matematikboken Z röd Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 30381 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade
Banöverbyggnad - Fordonsprofiler
Gäller för Version Standard Trafikverket 1.0 BVS 1586.22 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2013-02-15 Tills vidare Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av TRV 2012/71447 Ban- och Vägteknik Leif
GHJF 14 BAN/SIGNALUNDERHÅLL OCH - BESIKTNING
GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET GHJF 14 BAN/SIGNALUNDERHÅLL OCH - BESIKTNING Föreskrift Utgåva 4 Dokumentansvarig: GHJ Banchef Omfattar 9 sidor Gäller fr.o.m. 2015-05-01 0. Innehållsförteckning
Spårväxel Projektering
KRAV Spårväxel Projektering TDOK 2013:0474 Version 3.0 2016-08-31 KRAV Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Version Meyer Jan-Erik, UHtsv TDOK 2013:0474 3.0 Fastställt av Dokumentdatum
Informationsmaterial BASkontrakt. Leverans och hantering av förvaltningsdata. Målgrupp: - Trafikverkets Entreprenörer
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Informationsmaterial BASkontrakt järnväg Leverans och hantering av förvaltningsdata Målgrupp: - Trafikverkets Entreprenörer Syfte med utbildningsmaterialet Informationsmaterialet
Stompunktsmanual Trafikverket
Stompunktsmanual Trafikverket Författare: Tomas Sandström Datum: 2013-04-26 Inledningsid1 Historik: Rev Datum Beskrivning Sign A 2013-04-26 Första version TOSA B 2013-05-14 Komplettering av importer TOSA
EuroMaint Rail järnvägsinfrastruktur
Dokumentnamn Process Sida EuroMaint Rail järnvägsinfrastruktur 1(5) Dokumentbeteckning Version Giltig fr o m Giltig t o m Ersätter C-03-00-51 7.0 2017-02-06 EM 44-001 Författare Ansvarig utgivare Säkerhetsstyrning
Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning
Karlstads GeoGebrainstitut Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet Mats Brunström Maria Fahlgren GeoGebra ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Invigning
Lathund Resultat utifrån förutsättningar
Lathund Resultat utifrån förutsättningar I SKLs verktygslåda hittar du analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar. Där illustreras kommuner respektive landstings/regioners resultat utifrån förutsättningar
Cargolog Impact Recorder System
Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader
LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)
LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man
I Hugin finns definitioner och beskrivningar presenterade kopplat till varje indikator.
Användarguide HUGIN Denna guide syftar till att ge en kort översikt över funktionaliteten i Hugin, hugin.vgregion.se. Hugin är ett uppföljningssystem av indikatorerna för Vårdval Rehab. Indikatorerna är
Förtydligande av TSD Infrastrukturpunkter till Kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014
1(15) Till: GOP handläggare Förtydligande av TSD Infrastrukturpunkter till Kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014 Bakgrund Godkännandestödet har tillsammans med Transportstyrelsen tagit fram förtydligande
ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL
GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta
Vibrationsutredning Bagartorps Centrum
Sida: 1 av 6 PM Akustik Vibrationsutredning I detta PM redovisas slutsatser rörande risken för stomljud och kännbara vibrationer orsakade av tåg och tung trafik för planerade hus i. Analysen baseras på
NAMN KLASS/GRUPP. Poängsumma: Känguruskutt: UPPGIFT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SVAR UPPGIFT 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 SVAR
Känguru 2010 Junior (gymnasiet åk 1) sida 1 / 6 NAMN KLASS/GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara
Nyhetsbrev #1 24 Mars 2016 Specificerade dokument Nyheter och rättningar
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Nyhetsbrev #1 24 Mars 2016 Specificerade dokument och rättningar Bessy Besiktningsplan Ofelia Rufus Nästa release av IT-stöden 5 april Kommande releaser början
Öppna jämförelser Grundskola Täby kommun
Öppna jämförelser Grundskola 2018 Täby kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett bra
Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson
Gröna Tåget Breda tåg i Skandinavien Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson Breda tåg Vi menar tåg med inre bredd (i armbågshöjd) av minst 3,30 m (vilket är 0,11 m bredare än nuvarande Regina ). Utvändigt
Mäta rakhet Scanning med M7005
Matematikföretaget jz M7005.metem.se 141121/150411/150704/SJn Mäta rakhet Scanning med M7005 Mätgivare Detalj Mäta rakhet - Scanning 1 (12) Innehåll 1 Ett exempel... 3 2 Beskrivning... 6 2.1 Scanna in
Lathund för redigering av Falkenbergs gymnasieskolas hemsidor
Lathund för redigering av Falkenbergs gymnasieskolas hemsidor Börja med att logga in på hemsidan Adress: http://www.edu.falkenberg.se/gymnasieskolan Klicka på nyckeln. Skriv i användarnamn och lösenord,
Användarhandledning Lifecare Planering förskola och fritidshem planering och uppföljning
Lifecare Planering förskola och fritidshem planering och uppföljning Healthcare & Welfare Sida 2/28 Innehållsförteckning 1 Beskrivning av funktionen...4 2 Planering och uppföljning.... 5 2.1 Antal barn
web: www.injektor.com 2003-09-12 e-mail: info@injektor.com fax: 0709 66 78 96 tel: kontor 08-753 00 04, Toby Edmundsson mobil: 0704 38 01 99, Jan
Quick-Start Manual TempRecord Temprecord är ett välbeprövat system för att ta in mätdata och möjliggöra senare analys av dessa. Företaget har funnits en längre tid på marknaden och borgar för god kvalitet.
Att planera och följa upp Styrmodell i Stratsys
2017-08-22 Att planera och följa upp Styrmodell i Stratsys 1 Startmenyn När du loggat in i Stratsys www.stratsys/gislaved och valt vilket år du vill arbeta med så möts du av startmenyn. Ska du planera
Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 1 Vägnät TRVMB XXX
Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 1 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Förändring från VVMB121 och 122... 2 3 Begrepp... 3 4 Mätning... 4 4.1 Allmänt... 4 4.2 Sidolägesplacering... 4 4.3 Digitala stillbilder...
Manual till webbkartornas grundläggande funktioner
2018-06-07 Manual till webbkartornas grundläggande funktioner Gränssnittet i våra kartor är anpassat till datorer och mobila enheter. Där det är aktuellt beskrivs funktionaliteten i denna manual både till
Utvärdering av personlarm med GPS
Utvärdering av personlarm med GPS Förutsättningar: EmCom har fått i uppdrag att utvärdera och analysera batteriprestandan hos två personlarm av olika fabrikat genom att ansluta dessa till vårt system och
Qucs: Laboration kondensator
Qucs: Laboration kondensator I denna laboration skall vi undersöka hur en kondensator fungerar med likström, detta gör vi genom att titta på hur spänningen ser ut de första ögonblicken när vi slår på strömmen,
Leica mojo3d start första gången
Leica mojo3d start första gången Generellt Denna instruktion visar hur du kommer igång med Leica mojo3d första gången. För mer detaljerade instruktioner se Leica mojo3d användarmanual. Beroende på version
Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner
Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner Webbfönster När du klickar på en kartlänk öppnas kartan i ett nytt fönster eller en ny flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan
Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)
Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Fritt Fall Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när
Manual GISportalen (MapGuide) På Internet
Manual GISportalen (MapGuide) På Internet Manual Internet 2006 Du måste ha installerat ett program (plugin) Det hittar du här: Spara filen, stäng kartan och installera programmet genom att dubbelklicka
Lathund Resultat utifrån förutsättningar
Lathund Resultat utifrån förutsättningar I SKLs verktygslåda hittar du analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar. Där illustreras kommuner respektive landstings/regioners resultat utifrån förutsättningar
Nya tekniklösningar för underhållsmätning - En demonstration -
Nya tekniklösningar för underhållsmätning - En demonstration - Pålitliga järnvägar genom smart teknik och samverkan 1 Några mättekniska projekt inom/nära epilot119 Dålig gång (Hjulprofilmätaren som trendverktyg)
Nedan visas en översikt av verktygen där de olika funktionerna är numrerade. En beskrivning av funktionerna följer.
Välkommen till hjälpen för vårt nya webbgis Vattenkartan m.fl webbgis som finns tillgängliga i VISS är verktyg för att titta på kartor, söka information och skriva ut en kartbild. Webbgisen är byggda med
Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll
Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll Detta dokument utgör användarhandledningen till funktionen hemkomstkontroll i mobilappen Skogsappen som tillhör tjänsten epiforest. E p i s c o p e M o n i t o r i
Utforska cirkelns ekvation
Utforska cirkelns ekvation Målet med denna aktivitet är att eleverna förstår definitionen av en cirkel som en uppsättning av punkter som är lika långt från en given punkt. eleverna förstår att koordinaterna
Öppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun
Öppna jämförelser Grundskola 2018 Östersunds kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett
Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0
Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning
Nyhetsbrev Maj #2 2016
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Nyhetsbrev Maj #2 2016 Generell information ftps-server för hämtning av data Nyheter om specificerade dokument TDOK Nyheter i Bessy Nyheter i Bessy PC-klient Nyheter
Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 mars 2016 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044-6 Fara och olycka 3 Detta är modul 6 Fara och olycka i Trafikverkets
TC NORRKÖPING TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D1. Linjebeskrivning
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D1 Linjebeskrivning Sida D2 D7 D35 D65 D79 D93 D111 D127 D147 D165 D181 D197 D207 D217 D219 D221 D223 D225 D227 Innehåll Förklaringar till linjebeskrivningen Katrineholm
Office 365. Skapa och administrera dokumentbibliotek
Office 365 Skapa och administrera dokumentbibliotek Innehåll Skapa och administrera dokumentbibliotek... 3 Skapa... 3 Administrera... 5 Ta bort dokumentbibliotek... 6 Döpa om... 7 Snabbstart... 8 Skapa
Linjebeskrivning. Version Förklaringar till linjebeskrivningen D7 D41. Nässjö Peberholm Peberholm Nässjö D75 D77
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D1 Linjebeskrivning Sida D3 D7 D41 D75 D77 D81 D91 D101 D109 D117 D135 D151 D159 D167 D179 D191 D213 D235 D237 D239 D249 D257 D263 Innehåll Förklaringar till linjebeskrivningen
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 3. Plotter och diagram Läsa och skriva data till fil
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 3 Plotter och diagram Läsa och skriva data till fil 2D-plott (igen) x = linspace(-10,10); %godtyckligt intervall % punkt framför * och ^ ger elmentvis operation y = x.^2
DLO STOCKHOLM TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D1 LINJEBESKRIVNING
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D1 LINJEBESKRIVNING Sida D3 D7 D41 D75 D83 D91 D119 D149 D157 D167 D169 D171 D175 D179 D181 D183 D185 D187 D191 D195 D199 Innehåll Förklaringar till linjebeskrivningen
Västra Götalandsregionen. Användarguide. PrimärvårdsKvalitet
Västra Götalandsregionen Användarguide PrimärvårdsKvalitet 2 Innehåll Huvudmeny... 3 Översiktsidan... 4 Lådagram... 4 Undantag Outlier... 5 Från Översiktsidan till indikatorfördjupning och patientlistor...
Parabeln och vad man kan ha den till
Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den
Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D14-0002672 0.2. Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning
Dokumentslag Sida Rapport 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D14-0002672 0.2 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning Dokumentansvarig Sekretessklass
Statistik Bas. 3FrontOffice. Statistik Bas. Statistik Bas
Komma igång... 2 Skapa en rapport... 4 Läsa rapporten... 6 Exportera rapporten... 8 Visa samtalsspecifikation... 9 Standardrapporter för användare... Standardrapporter för ACD-grupper/telefonister... Standardrapporter
INFÖR BESÖK PÅ GRÖNA LUND
1. Insane 1. I Insane upplever man som mest en G-kraft på 3,5 G. Hur många kilo skulle en våg visa om man väger 50 kilo i vanliga fall? 2. Under en timme hinner 600 personer åka Insane om alla fyra vagnarna
Bemästra verktyget TriBall
Bemästra verktyget TriBall I IRONCAD finns ett patenterat verktyg för 3D-positionering av objekt, kallat TriBall. Hyllad av en del som "Det mest användbara verktyget i CAD-historien". TriBall är otroligt
Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
BIS Nyhetsbrev 2017:3
TRAFIKVERKET 2017-10-04 BIS Detta är ett nyhetsbrev från BIS-förvaltningen som utkommer med ojämna mellanrum. Nyhetsbrevet i detta nummer har fokus på förändringar av objekttyper som inte kom med i nyhetsbrev
Funktioner. Räta linjen
Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter
Grundritning Torpargrund
Grundritning Torpargrund Ritningsnummer Grundritning... 2 Startfil för Grundritning... 3 Inställning för Grundritning... 4 Rita rektangulär torpargrund baserad på två punkter... 6 Fri Yttermur/Hjärtmur...
Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.
Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8 Figur : Vi konstaterar följande: Då
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2
Kapitel.1 101, 10 Exempel som löses i boken. 103 Testa genom att lägga linjalen lodrätt och föra den över grafen. Om den på något ställe skär grafen i mer än en punkt så visar grafen inte en funktion.
Ljusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
Introduktion till Word och Excel
Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av
Ärftliga sjukdomar och egenskaper hos hund
Engelsk bulldog Tibetansk terrier Västgötaspets Dvärgpinscher Chow chow Foto: Pleple2000 Foto: Flickr user skaty222 Foto: Sören T Eriksson Foto: Entheta Foto:Jurriaan Schulman Alla bilder Wikimedia commons
Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka Modul till TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 juni 2018 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044 - Modul 6 Fara och olycka 3 5 Innehåll Inledning 7 1
Nyheterna i Visma Tendsign 4.0
Användarmanual Nyheterna i Visma Tendsign 4.0 Uppdaterad 2014-05-21 VISMA COMMERCE AB +46 13 47 47 500 tendsignsupport@visma.com www.tendsign.com Innehållsförteckning 1. Visma TendSign 4.0... 2 2. Grafiskt
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med långa och tunga fordonståg mellan Södertälje och Malmö;
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med långa och tunga fordonståg mellan Södertälje och Malmö; beslutade den 28 maj 2014. TSFS 2014:32 Utkom från trycket den 11 juni 2014 VÄGTRAFIK Transportstyrelsen
Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka Modul till TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 juni 2019 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044 - Modul 6 Fara och olycka 6 Fara och Olycka 3 Innehåll
Grundritning Platta på mark
Grundritning Platta på mark Inställning för grund i vån. 1 av projektet... 2 Ritningsnummer Grundritning... 4 Startfil för Grundritning... 4 Inställning för Grundritning... 5 Grundritning för golvvärme
Energijournalen Max. Med Energijournalen Max kan du dessutom sätta alarm för om till exempel din energianvändning överskrider uppsatta gränsvärden.
Energijournalen Max Energijournalen Max är en interaktiv tjänst där du enkelt kan följa din energianvändning dygn för dygn när det passar dig. Du registrerar dig genom att använda ditt kundnummer och kod
Inställningar i vån.1 av projektet för grund
Grundritning Platta på mark Inställning för grund i vån. 1 av projektet... 2 Väggsammanslagning... 3 Ritningsnummer Grundritning... 4 Startfil för Grundritning... 5 Inställning för Grundritning... 6 Grundritning
Bilaga 1. Markering av förankrade ballonger, drakar m.m.
Bilaga 1 Bilaga 1. Markering av förankrade ballonger, drakar m.m. Total föremålshöjd Markeringsnivåer över markeller 45 75 m > 75 100 m > 100 150m >150m vattenytan 45 75 m Färgmarkering på linan och ballongen/draken
Nyhetsbrev Mars #1 2017
Nyhetsbrev Mars #1 2017 Generell information Nyheter om specificerade dokument TDOK Release 1 den 8 mars innehåll: * Bessy - Rälsförhöjningsskyltar och RV-skyltar - Portalhöjd i plankorsning - Mätning
Kundhandledning för EBIS. E-space Business Intelligence System. Version
Kundhandledning för EBIS E-space Business Intelligence System Version 1 10-10-06 E-space Communication AB 2010 Innehåll 1. Introduktion 3 2. Filerna har olika egenskaper 4 2.1. Analys i kundzonen. 4 2.2.
Hjälp för Samlingskartans beställningswebb Innehållsförteckning
Hjälp för Samlingskartans beställningswebb Innehållsförteckning 1. Kort om hur du använder Samlingskartan... 2 2. Skapa konto och logga in i Samlingskartan... 3 3. Skapa en ny beställning... 7 4. Söka
Nortest Monitor (v 1.1.8)
Nortest Monitor (v 1.1.8) Snabbguide I denna snabbguide kommer vi att använda oss av ett antal begrepp som är viktiga att förstå: Server. Den dator som innehåller databasen som sparar våra testresultat,
Lathund - TimeEdit Introduktion
Lathund - TimeEdit Introduktion Lathund - TimeEdit 3.4 - Introduktion v1.3 Kort om TimeEdit Syftet med denna lathund är att beskriva och förklara en del av de begrepp som används i TimeEdit. Vi hoppas
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda
Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars
LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.
Lösningar 15 december 2004
Lösningar 15 december 004 Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 5p, för Fy1100 Onsdagen den 15 december 004 kl. 9-13(14). B.S. 1. En behållare för förvaring av bensin har formen av en liggande cylinder
Presentation av innehåll i databasen för Gemensam byggprocess
Presentation av innehåll i databasen för Gemensam byggprocess I Göteborgs Stad dokumenterar alla byggande verksamheter sina byggprojekt efter en gemensamt framtagen och kvalitetssäkrad byggprocess. Den