Minnesanteckningar från det andra mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från det andra mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan"

Transkript

1 Datum: Mattias Svanold och Stina Levin, Bredbandsforums kansli Minnesanteckningar från det andra mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Deltagare Carola Gunnarsson (ordförande) Organisation Sala kommun, SKL och styrgrp Gustav Fagerlind Jimmy Andreasson Per Fröling Göran Hagman Björn Kjerrulf Katarina Svärdh Anders Andersson Magnus Hansson Niklas Tideklev Håkan Swedenborg TeliaSonera IP-Only Västerås stad och SSNf Telenor Kristinehamns kommun SKL Strömsunds kommun Landstinget i Östergötland Konkurrensverket Post- och telestyrelsen Annika Järvebro Stina Levin Mattias Svanold A-focus Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post:

2 1. Ordföranden inleder och redogör för agenda Ordföranden inleder det andra arbetsgruppsmötet den 10 oktober 2014 och redogör kort för dagens agenda samt låter deltagarna presentera sig. Denna gång deltar Niklas Tideklev från Konkurrensverket. Gustav Fagerlind ersätter Linda Hernström permanent i arbetsgruppen. Annika Järvebro, konsult från A- focus deltar också i mötet. 2. Förslag till inriktningar för arbetsgruppen utifrån tidigare diskussion Projektledaren redogör för förslag till inriktningar utifrån diskussionen på uppstartsmötet och övriga inspel till gruppens arbete. Huvuduppgiften för gruppen är nu att hitta en röd tråd i arbetet. Målet är att belysa möjligheter med samordnad efterfrågan. Upphandling är ett sådant spår, men det finns flera. Alla deltagare har olika ingångsvärden men det råder en enighet om att gruppens arbete kan gagna samtliga representerade organisationer (och övriga). Målet med dagen är att vi beslutar om en grov avgränsning för arbetet och sorterar ut vad som arbetsgruppen vill studera närmare. På mötet i december behöver vi fatta definitiva beslut om vad vi vill åstadkomma det innebär att vi behöver avgränsa arbetet till ett fåtal inriktningar - för att hinna få fram leverabler i tid till slutredovisning. Föreslagna inriktningar för arbetsgruppen: Konsult under hösten t o m januari: 1a. Förstudie över möjligheter och utmaningar med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur - täcker flera direktivsaspekter (utvecklas genom särskild punkt på agendan) idé som lyfts fram tidigare i arbetsgruppen är att samordna efterfrågan från kommuner och landsting (ex. mobila tjänster) nu understryker arbetsgruppen också möjligheterna med att samordna både vertikalt (tjänster) och horisontellt (geografiskt) 1b. Kortfattad beskrivning av goda exempel på innovationsrelaterad upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur (baserat på vad som framkommer av förstudien) Bredbandsforum 2/15

3 KKV med bistånd från kansli och arbetsgrupp under hösten: Upphandlingsverktyg eller metoder för offentliga verksamheter möjliggöra god, hållbar affär: KKV har fått ett tydligare uppdrag att stödja I upphandlingsprocessen. När man väl har beslutat sig för att en upphandling ska göras kan KKV bistå med modell för upphandling genom vilken viktiga avtalsparametrar för bredbandsinfrastrukturaffärer tydliggörs. Det behöver inte vara så vårt som det ibland uppfattas att upphandla för att genomföra en god affär. Tanken är att KKVs Upphandlingsstöd arbetar med en sådan modell inom ramen för Samordnad efterfrågan då modellen bedöms ha stor påverkan i detta sammanhang. Det handlar om att få till stånd en god affär, både för offentlig verksamhet och berörda medborgare och företaget i fråga. Behovet av en gångbar modell kan komma att öka mot bakgrund av att utbyggnad för geografisk täckning i allt större utsträckning kräver samarbeten av olika slag för att bli ekonomiskt genomförbara (kansliets anmärkning). Kansliet med hjälp av arbetsgrupp under hösten: Illustration av vinster med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur: Arbetsgruppen enades på första arbetsgruppsmötet om en viktig roll att Illustrera vinster med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur kansliet har tagit fram förslag på ett första underlag för en temaserie på webben kombinerat med riktade utskick som gicks igenom på mötet. Underlaget handlade denna gång om företag. Arbetsgruppen ansåg att det är ett bra sätt att arbeta, för att det är något som alla redan vet, att bredband är positivit för företagsklimatet. Men att få det svart på vitt gör det lättare att diskutera på alla olika nivåer I t ex en kommun. Förslag på ytterligare tema om hemtjänst och vad kommuner kan tjäna/spara på digitaliseringen finns. Därtill uppmanades arbetsgruppsdeltagarna att bidra med fortsatta underlag för temaserien. SKL återkommer med adresser för riktade utskick om företag. Analys av behov och möjligheter till utveckling av Bredbandskartan med avseende på bristområden gällande bredbandsinfrastruktur samt djupdykning i Skånes BBFs arbete med geografisk efterfrågan dokumentation och eventuella förslag: Arbetsgruppen ansåg att ett problem med alla bredbandskartor är datainsamlingen. Kvaliten är inte alltid Bredbandsforum 3/15

4 bra, och data som tas in för ett användningsområde kan inte alltid användas för att analysera något annat. En kommun kan bara förlita sig på data som PTS central samlat in till viss del. Det riktiga beslutsunderlaget bör kommunen själva samla in. Frågorna från PTS för datainsamlingen besvaras ofta i sista stund, och de flesta operatörer svarar på olika sätt. SSNf kunde ta en större roll för att samla in de här uppgifterna vad gäller deras medlemmar på ett homogent sätt. I övrigt anförde arbetsgruppen att ett problem idag är det sätt på vilket man bygger. I en kommun kan en aktör ha byggt upp vissa områden, ett gäng attraktiva områden. I praktiken så har man då blockat hela kommunen. Om vi hade bra data, skulle vi kunna se var hålen finns och kunna bygga däremellan. Från ett kundperspektiv så är det problematiskt att vi begär garantier om redundans och diversitet och inte kan få svar. Operatörerna vet inte var fibern finns, det finns inte en samlad bild. Det skulle behövas en regional nätplanering, med en övergripande plan för hur man ska kunna bygga ihop de attraktiva områdena. En design för ett regionalt nät. IT-infrastruktur bör definieras som ett försörjningssystem. Arbetsgruppen beslöt att till nästa möte bjuda in Per Torphammar som representant för Skånes Bredbandsforums arbete med regionalbredbandskarta och relaterad nätplanering. Internationell utblick i efterfrågeaggregering (inkl. litteratur) rapportformat: Emma Närvä från PTS internationella enhet genomför en studie av andra länders arbete med aggregerad efterfrågan. Emma kommer att redovisa denna studie den 21 november (extrainsatt möte). Arbete under våren Resultat av förstudie vidareutveckling av förslagen I denna Skissa på modell för aggregerad efterfrågan (baserat på ovanstående) Slutrapport (inkl. presentation) Kommentarer från arbetsgruppen: Vi bygger ut med kommersiella pengar, men räknar på vinsterna I samhällsnytta. Intäkterna från bra bredband finansierar inte bara utbyggnaden utan kommer också ge mervärde till alla offentliga verksamheter I samhället. Bredbandsforum 4/15

5 Ska vi nå utbyggnadsmålen kommer inte kommersiella medel räcka till. När vård, skola- och omsorg inser att det är med it-infrastrukturen vi löser välfärden så kommer offentliga medel tillsättas. Det kommer bli en mix av kommersiella och offentliga pengar. Detta behöver vi synliggöra i slutrapporten. Det är ett problem att ansökningprocessen för bredbandsstöd via Landsbygdsprogrammet är komplicerad och tar lång tid. Nischar man in sig på attraktiva områden så finns det inget mer att bygga , kommersiella aktörer kommer börja svänga om så att man inte stannar upp när bara landsbygdsområden och oattraktiva områden finns kvar. Effekten av att man kommer fram till en aggreggerad efterfrågan är att man kommer fram till en aggreggerad investeringsförmåga. Någon typ av PPP, det är det vi behöver komma fram till. Samarbetsformer i Norrbotten nämns som exempel i sammanhanget. I många kommuner skulle man kunna nå 90%- målet genom att bygga ut där det är enkelt. Offentligt- privat samarbete kommer vara nyckeln för de återstående procenten. Det är inte bara samarbeten om bredbandsinfrastruktur som är aktuellt utan också samarbeten mellan olika slags infrastrukturer ex. att man anlägger fiber när möjlighet ges till samförläggning. Viktigt att mottagarna/kunderna förstår att inte alla kan få anslutning samtidigt. Att höja kvaliteten i näten, bade nya och redan utbyggda, är också en utmaning, har man inte kvalitet I näten kan det inte fungera som försörjningsstöd för samhällskritiska verksamheter. Är det e-hälsotjänster som är det viktiga för arbetsgruppen undrar Annika (konsulten)?. Arbetsgruppen resonerar sig snabbt fram till att det är digitala tjänster överhuvudtaget som har stor potential och inte enbart e-hälsa. 3. Per Fröling berättar om Västeråspiloten som exempel på efterfrågeaggregering från användarsidan För att skapa ett hållbart samhälle är teknologin nyckeln. Bredbandsforum 5/15

6 Behovet av tillgänglighet är fokus, det är tillgängligheten vi behöver uppnå för att få till hög kvalitet på tjänsterna I vård- skola- omsorg. Det räcker inte med bara en fiberanslutning med hög SLA. För drygt hundra år sedan, 1911, hade Sverige knappt 5,6 miljoner invånare. Omkring 25 procent levde i städer, varav Stockholm då som nu var den största. Den återstående medellivslängden vid födseln var 54,5 år för män och 57 år för kvinnor, och endast 8,4 procent av befolkningen var 65 år och äldre. Det året invandrade cirka personer, samtidigt som knappt personer utvandrade. USA dominerade både som ut- och invandringsland. Sverige hade ännu inget pensionssystem; först 1913 infördes den första folkpensionen. Pensionsåldern var då 67 år, en ålder som de flesta aldrig fick uppleva. Enligt vissa prognoser kan till och med runt hälften av dem som idag föds i utvecklade länder som Sverige beräknas leva ända tills de blir 100 år. SCB är försiktigare i sina prognoser, men spår att runt hälften av de pojkar och flickor som föds idag kan uppnå 91 respektive 93 års ålder. Den första utmaningen är alltså demografin, 65+ utgör nu 18% av befolkningen, och den andelen växer hela tiden. Den andra utmaningen är att antalet förvärvsarbetande blir procentuellt färre och färre, både på grund av demografin, men också att ungdomar idag studerar längre innan de kommer ut i arbete personer arbetar i äldreomsorgen idag, 2030 kommer det behövas I Västerås har antalet utförda hemtjänsttimmar ökat med 40% mellan Intresset för vårdutbildningar och vårdyrken minskar. Intresset för it- och mediateknik ökar däremot. Vårdyrken är också it detta är något som arbetsgruppen kan bidra till att påvisa. Framtidsutsikterna: 2011 minskade befolkningsmängden i 141 av Sveriges 290 kommuner. Bredbandsforum 6/15

7 Intressant är att minskningen sker i de små tätorterna, många flyttar till landsbygden. Det försvårar situationen ytterligare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att kostnaderna för äldreomsorgen kommer att öka med cirka 50 procent fram till Den sammantagna kostnadsökningen uppgår till cirka 200 miljarder 2035 vilket motsvarar 13 kr höjning av kommunalskatten. (Särskilt boende kan kosta kronor per år och vårdtagare och hemtjänst motsvarande kronor. Vi kan inte heller förlita oss på arbetskraftsinvandring från Europa, hela kontinenten står inför samma problem. Västerås reaktion: Ett unikt politiskt beslut som ger våra kunder nya digitala stöd för bättre service, integritet och självbestämmande e-hemtjänst ger betydande besparingar för ekonomi och miljö Verksamhetsutveckling påbörjades 2007, förändringsprocesser kan vara oerhört långa. Användarperspektivet är viktigt, man kan inte göra samma enkla räkneoperation som innan, det här är vad vi kan erbjuda med de resurser vi har, nu måste vi fokusera på vad brukaren faktiskt behöver, börja i den änden. EU storsatsar I fonden Horizon 2020 finns det mängder med pengar att hämta just med fokus på att sätta människorna i centrum, organisera vården och omsorgen kring dem. Det kan också vara något för gruppen att poängtera. Ansökningar här måste vara kopplade till innovation. Socialfonden är dock ett bättre alternativ om man vill ansöka utifrån motivet om inkludering. Det finns pengar att få, om man lär sig navigera i ansökningsförfarandet. Det finns nationella kontaktpersoner som har kunskap om detta. En tanke är att ta in folk från Vinnova, tillväxtverket etc och försöka få till en bra beskrivning av hur man kan kombinera den här typen av program med bredbandsutbyggnad eller utveckling av digitala tjänster. Bredbandsforum 7/15

8 Många kommuner ser hinder 288 av 290 kommuner har svarat på HI:s enkät 2012 om införande av Välfärdsteknologi. Sex av tio kommuner anger att ekonomin begränsar Dyra inköp av system och produkter Bristande kompetens, personal och chefer Förändringsmotstånd, tekniken tar jobben Infrastrukturproblem Så länge vi inte har 10 av 10 fastigheter inkopplade så måste vi leva i två processvärldar, och kan inte få fullständig effekt av digitaliseringen. Otydlig politisk vilja Bristande användarvänlighet och teknikrädsla bland äldre och anhöriga Flytta den etablerade kurvan Ju längre fram man kan flytta kurvan, fördröja insatser, desto mer pengar kan man spara. Kan man klara sig hemma ett par år till med hjälp av digitala tjänster, så innebär det enorma besparingar. Kan man dessutom effektivisera hjälpverksamheten så sänks också kostnaden för insatsen. Hemtjänsttimmarna ökar också, och resurserna för särskilt boende existerar inte på vissa håll i landet. Kommunen har tre viktiga strategiska perspektiv att ta hänsyn till: 1. ANVÄNDARE - av välfärdsteknologi 2. SAMVERKAN - med innovatörer och partners inom Välfärdsteknik 3. MÖJLIGGÖRARE - för att kunden själv ska veta om och kunna använda välfärdsteknologi (på egen bekostnad) Bredbandsforum 8/15

9 Västerås första e-hemtjänster 1. Seniortelefoni, bildtelefoni via TV 2. Text- och bildmeddelanden via TV (push-notiser) 3. Nattillsyn med kamera a. En av de känsligaste tjänsterna, men här finns det enorma vinster att göra. Exemplet Västerås: 75 personer behov av natttillsyn, totalt 100 besök per natt i bil, 200km bil per natt, 200 besök till fots. 4. Mobil bildtelefoni 300 e-hemtjänstkunder innebär en årlig besparing på upp till 20 miljoner kronor, man måste ta de initiala kostnaderna i utbildning, inköp av teknik, för att sedan kunna hämta hem vinsterna. Viktigt att förstå att detta inte är en ersättning för personlig kontakt, händer måste finnas där händer behövs. Allting sker på brukarens initiativ. Brukaren måste också bestämma vad som är etiskt riktigt, inte verksamheten. Viktigt att e-hemtjänst också inkorporeras i den vanliga biståndsprocessen. E-hemtjänst är ett fritt val, med samma ansvar och krav på utförande som traditionell hemtjänst. Erfarenheten visar att det främst är anhöriga som är tveksamma till den här typen av verksamhetsutveckling, inte brukarna själva. Viktigt är att få bort it-stämplen i verksamheterna. Det handlar mer om verksamhetsutveckling än it, det råkar bara vara elektronik som är nästa steg i verksamhetsutvecklingen av hemtjänsten. Innovation Det offentliga kan också stötta näringslivet och innovatörer i att förverkliga de idéer som finns. Man behöver samarbeta med marknaden för att ta en produkt från ide till innovation. Pågående projekt SILVER - Innovationsupphandling MISTEL Testbädd för innovationer NPÖ Nationell patientöversikt Mobil dokumentation Välfärdsteknologi på äldreboenden Bredbandsforum 9/15

10 Digitalisering av Trygghetslarm, inkl mobilitet Nyckelfri hemtjänst Personer med psykisk funktionsnedsättning Välfärdsbredband 2.0 Västerås framgångsrecept Sex av tio kommuner anger att ekonomin begränsar Välfärdteknologi spar cirka fem gånger insatsen, därför satsar vi. Dyra inköp av system och produkter Vi köper inte produkter, vi köper tjänster och betalar när nyttan uppstår. Bristande kompetens, personal och chefer Vi anställer kompetens och anstränger oss för att driva många olika verksamhetsutvecklingsprojekt som bygger ytterligare kompetens. Förändringsmotstånd, tekniken tar jobben Våra egna och våra utförares varma händer räcker inte till i dag. Vi ger incitament till att använda välfärdsteknologi. Infrastrukturproblem Trots Sveriges mest utvecklade stadsnät har vi det också. Därför utvecklar vi välfärdsbredband. Otydlig politisk vilja Tydlig och kontinuerlig dialog samt förankring med politiken har lett till starkt Bristande användarvänlighet och teknikrädsla bland äldre och anhöriga stöd och budget för utveckling. Vi har från början använt kundmedverkan för att både påverka teknik men även våra verksamhetsprocesser. Äldre är intresserade, bara dom får chansen! Kommentar: Finansieringen komplicerar. Vem ska betala för själva bredbandsanslutningen? En äldre man eller kvinna som behöver hemtjänst kan kanske inte få fram ,- för att ansluta villan. Hur får man ett bättre helhetstänk i budgetfrågorna? Månadskostnaden kan man räkna hem på att hemtjänsten sparar, men den initiala kostnaden är svårare att räkna hem. Bredbandsforum 10/15

11 Det finns exempel på samarbeten som testverksamhet mellan kommuner och landsting. Samarbetet med landstinget är viktigt, landstingen är ofta mycket bättre på teknologi, och har ingenjörer som jobbar med digitala verktyg. Utmaningen är ofta infrastrukturdelen i värdekedjan för digitala tjänster, man ser inte infrastrukturen på samma sätt som tjänsterna. 4. Björn Kjerrulf berättar om bredbandssamordning som exempel på geografisk efterfrågeaggregering Björn berättade hur han arbetar som bredbandssamordnare i Kristinehamn (där han är anställd), Storfors och Filipstad. Teknikskiftet pågår, boendestrukturen är gles, många lediga hus, i tätorterna finns fungerande ADSL. TeliaSonera har nät i alla kommuner, IP-Only har stomnät längs E18. I Kristinehamn fanns stadsnät i tätorten. Detta stadsnäts kanalisation såldes ut till intresserad aktör. Kommunen är köpare av kapacitetstjänster till verksamheterna. Det finns också en inflyttning till kommunerna, bl.a. från andra länder. Sådan inflyttning kan bidra till ökad efterfrågan. Omvänt är bredbandsinfrastruktur en förutsättning för inflyttning och etablering av verksamhet. Björn försöker arbeta upp en efterfrågan för att göra det mer attraktivt för bredbandsaktörer. I detta ingår inte bara villahushåll utan också företag och kommunens verksamhet. Alla bidrag till att öka efterfrågan beaktas. Björn försöker också påvisa bristområdena och hur dessa förhåller sig till områden som är försörjda med bredbandsinfrastruktur. Tanken är att ansluta alla vilket är målet i Värmlands regionala bredbandsstrategi. Björn har bokat möten på bygdegårdar och gått via nyckelorganisationer som PRO för att få upp intresset hos användarna. Sakta men säkert har intresset ökat. Nu finns hopp om att få ut bredbandsinfrastruktur på flera områden som till att börja med såg helt omöjliga ut. Björn har också använt kommunernas hemsidor och länkat till olika informationskällor bl.a. om 5G. Också lokala annonsställen som ICA har använts. Björn ser hybridlösningar (kommersiellt, bredbandsstöd, PPP) som det mest troliga för att bredbandsmålen ska kunna nås. Björn har också varit verksam i Digidel och lyfte behovet av att få med de som nu fortfarande står utanför. Hur når vi dessa? En möjlighet kan kanske vara att gå via nyckelorganisationer som PRO (kansliets anmärkning). Bredbandsforum 11/15

12 5. Genomgång av förslag till upplägg för förstudie Beskriva möjligheter och utmaningar i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur (inklusive förslag till fortsatt arbete inom ramen för arbetsgruppen). Kortfattad beskrivning av goda exempel på innovationsupphandling/ innovationsvänlig upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur - baserat på den information som framkommer i förstudien (genom intervjuer). - Det finns två delar i beskrivningen av processen, det ena är hur kommunen ska planera infrastrukturen och ta fram en gemensam utbyggnadsplan. Det andra är att studera välfärdstjänster och se hur man kan få in dessa i kommunens verksamheter. Plan för genomförande: Utifrån den förtydligade målbilden ovan, genomföra intervjuer med arbetsgruppen som sammanfattas till möte den 15 december. Diskussion om den inledande analysen och även goda exemplen kompletteras sedan med ytterligare informationsinhämtning. En andra analys inklusive de goda exemplen resulterar sedan i en rapport med förslag på fortsatt fördjupning som levereras senast sista januari. Vi vet inte i förväg vilka problem och vilka lösningar som vi behöver behandla, arbetet måste därför ske med en iterativ process som succesivt förfinar förslagen. Här behövs hjälp från arbetsgruppen med att hitta den röda tråden i kopplingen mellan tjänster och infrastruktur. Uppdragets utmaningar Att betrakta problemen och möjliga lösningar från ett utifrån-och-inperspektiv, man är ofta fast i sin egen världsbild och problembeskrivning Att hålla ihop sambandet digitala tjänster och infrastruktur men samtidigt inte bli för abstrakt, området för digitala tjänster är gigantiskt stort och det är lätt att fastna där och tappa infrastrukturen Att hålla isär funktionalitet i tjänsten respektive infrastrukturen, kan lätt bli att man diskuterar för specifika aspekter av en viss teknologi. Bredbandsforum 12/15

13 Det finns också fler områden än e-hälsa att behandla, fastnar man för mycket där så missar man kanske att beskriva andra viktiga områden som den digitala skolan etc. Att hitta möjligheter som ligger inom det juridiskt korrekta (t ex KL, KKL, LOU, PBL, Statsstödsregler). Dessa frågor kan snabbt bli mycket komplicerade. Och även fast vi tror att en väg är rätt, så kan det visa sig vara juridiskt ogörligt. Därför inte peka ut alltför specifika lösningar innan vi är säkra på vad som i praktiken fungerar. Att hitta goda exempel Värdering av belöning vs uppoffring BELÖNING +Fördelar för berörda +aktörer +Graden av nytta +Enklare +Större affär +Bättre bredbandstäckning +Valmöjlighet och konkurrens UPPOFFRING -Problem olika aktörer får i olika situationer -Risker som olika aktörer måste ta -Priset -Besvär -Osäkerheter -Svårigheter För att göra detta uppdrag hanterbart behöver förstudien arbeta efter ett antal inriktningar. Konsumtionen av framtida tjänster och bredband tilltar snabbt och vi vet att utvecklingen av välfärdstjänster kommer. I förstudien bör vi utgå från ett generellt antagande om denna utveckling, men vi bör inte analysera vad denna utveckling kommer att bestå av. I leveransen av samhällskritiska tjänster blir säkerhetsaspekterna påtagliga. I den ena änden av värdekedjan diskuteras robusthet och nätsäkerhet, i den andra diskuteras prioritering i leveransen av och kvaliteten i slutkundstjänsterna. I förstudien bör vi utgå från att det är bredbandsutbyggnaden och infrastrukturen som är det centrala, vi bör inte analysera vilka detaljerade kvalitetskrav (t ex tillgänglighetsnivå) som ska ställas på nätsäkerhet eller slutkundstjänster. Vi bör sträva efter att hitta lösningar som är både lagliga och lämpliga med hänsyn till valfrihet/konkurrens, geografisk spridning, tillgång/täckning samt god affär och hållbarhet. Bredbandsforum 13/15

14 Välja de områden som är möjliga att utreda, med hänsyn till tid och komplexitet. Tidsperioden, siktet inställt på 2020, vi behöver främst titta på områden och aspekter som kan ge effekt inom den angivna tidsramen i bredbandsstrategin. Kommentarer: Man kan skilja mellan vård- och omsorg och skolan på grund av olika anledningar. It i skolan är omgärdat av andra svårigheter än vård- och omsorg, och det finns inte heller samma besparingspotential. Man är också oftast på en fast plats, och de flesta av dessa fasta platser har bredband redan idag. Det finns också en annan verksamhet, LSS-verksamhet, personlig assistans. Oerhört kostsam verksamhet som också kan diskuteras. Det offentligas efterfrågan till sin egen efterfrågan, och den privates efterfrågan på infrastruktur som kompletteras av det offentligas efterfrågan är ett lite annorlunda område. Vilken skillnad kan vi göra om vi har en ny avgränsning, kommer vi komma fram till något nytt om vi gör den här avgränsningen. Nu säger vi att robusthet, och tillgänglighet är viktigt och välfärdstjänster i bra, som en sammanfattning av vad tidigare arbetsgrupper arbetat med och att man tar gamla frågor en bit framåt. Men kan vi göra något helt nytt, sätta en ny modell på marknaden? En stor nytta kunde vara att presentera en modell som går att reproducera, och anpassa efter lokala förutsättningar. Inte bara visa ett visst exempel som man kan följa. En stor nytta gruppen kan göra är att hjälpa kommuner tänka på ett nytt sätt, man är ofta fast i gamla sätt att tänka, och det är svårt att särskilja it-frågor från verksamhetsfrågor. Det vi skulle behöva göra är att facilitera det nya tänket för att sedan bistå med en modell för hur man faktiskt kan göra. Samordnad efterfrågan skulle också kunna innebära att man gör kartbilden över alla aktörer och verksamheter som har påverkan på infrastrukturen på olika sätt (ett slags intressentmodell, kansliets anmärkning). Vissa verksamheter är ännu inte medvetna om behovet av infrastrukturen och att de kan påverka. Här får man kanske arbeta med utgångspunkt i att paraplyorganisationer representerar olika användargrupper (kansliets anmärkning). Och ur ett samhällsskydds- och beredskapsperspektiv finns det mycket att göra för att förbättra tänket. Men att veta vilka det faktiskt är som är intressenter är basnivån. Bredbandsforum 14/15

15 Besöksnäringen behöver man beakta också, kommuner behöver se till att infrastrukturen är på plats för sina invånare, men också sina besökare. Kraven på bredbandsinfrastruktur från permanenta invånare och tillfälliga besökare blir allt mer lika. Viktigt att affärsmodellerna hänger med så som tillfälliga abonnemang. Idag pratar vi om stuprör, skola vård omsorg. Det som kommer hända som går helt utanför våra referensramar är vad internet-of-things faktiskt kommer innebära. Allting kommer att kommunicera. Och elev/brukare/medborgare kommer kanske inte vara tre olika personer. Kraven på anslutningar till varje fastighet är något vi inte ens kan föreställa oss. Politisk förankring och engagemang viktigt för att lyckas med bredbandstäckning och full potential i digitala tjänster. De som idag saknar anslutning enligt Digidel är också en viktig potential sett från andra hållet. Rapportens format diskuteras. PP-format kommer att ge mer tid till analys än wordformat. Arbetsformen diskuteras också. Arbetsgruppen anser att det är ok att kommentera utkast via mejl för att arbetet ska gå framåt dvs. inte behöva vänta och passa in diskussionen till nästa möte. 6. Summering av mötesdiskussioner Ordföranden summerade diskussionen och framförde bl.a. att det var en tilltalande idé att försöka skissa på en helt ny modell. Välfärdstjänster är centralt i detta nytänk men det viktigaste är att få till en bra modell oberoende av tjänsten ungefär aggregera efterfrågan på möjlighet att tillgodose tjänster. Tjänstetänket behöver öppnas upp. Många offentliga verksamheter är begränsade idag dvs. ser inte att digitala tjänster är en del av verksamhetsutvecklingen. Arbetsgruppen instämmer i att en kombination av både modell och tjänsteopinion är bra. Konkreta verktyg och metoder saknas. Det finns intressenter som inte ännu vet att de är intressenter. Bredbandsforum 15/15

Minnesanteckningar från det sjunde och avslutande mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan

Minnesanteckningar från det sjunde och avslutande mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Datum: 2015-05-21 Stina Levin, Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det sjunde och avslutande mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Deltagare Organisation Carola Gunnarsson, Ordf. Jimmy Stigevall

Läs mer

Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti 2014.

Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti 2014. Datum: 2014-08-15 Stina Levin, Bredbandsforums kansli Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti 2014. tagare Organisation Deltagare

Läs mer

Minnesanteckningar från det fjärde mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan

Minnesanteckningar från det fjärde mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Datum: 2014-12-15 Mattias Svanold och Stina Levin, Bredbandsforums kansli Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det fjärde mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Deltagare Carola Gunnarsson (ordförande)

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående. Patrik Forsström e-centret 2015-03-24

Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående. Patrik Forsström e-centret 2015-03-24 Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående Patrik Forsström e-centret 2015-03-24 Hjälp! Patrik.Forsstrom@eCentret.se Uppdrag granskning i kväll

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013 Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Information från kansliet Att bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer. Att gemensamt

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter.

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter. Datum Vår referens Sida 2014-09-23 Dnr: 14/6421 1(9) Ert datum Er referens 2014-05-27 N2014/1927/ITP GD-staben Eva Hallén 08-678 5786 eva.hallen@pts.se Remissvar avseende slutbetänkandet Bredband för Sverige

Läs mer

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Program: 13.00 Välkommen Carina Zachau (M) ordförande, beredningen för kollek*vtrafik och infrastrukturfrågor 13.10 Annika Eklund, avdelningschef

Läs mer

Minnesanteckningar från Villagruppens tredje möte den 10 december på Utö

Minnesanteckningar från Villagruppens tredje möte den 10 december på Utö Datum: 2014-12-10 Kristina Lindbom, Kristina.Lindbom@pts.se Minnesanteckningar från Villagruppens tredje möte den 10 december på Utö Deltagare Björn Bodin Camilla Jönsson Ernst Karlsson Göran Hagman Kajsa

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

UBit arbetsmöte. 4 mars 2015. HiQ Göteborg, rum Turkos. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1

UBit arbetsmöte. 4 mars 2015. HiQ Göteborg, rum Turkos. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1 UBit arbetsmöte 4 mars 2015 HiQ Göteborg, rum Turkos UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Närvarande Tore Johnsson, VGR Eric Åkerlund, VGR Per Augustsson, Skaraborg Per Persson, GR

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

Sammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen

Sammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen UTKASTVERSION II. ARBETSMATERIAL. PATRIK SANDGREN 2011 09-29 Sammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Regeringens bredbandsstrategi har en tydlig målsättning

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Länets nya bredbandstrategi 2.0 bör vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Agenda för Nyttan med bredband inom Bredbandsforum Plats: SKL, Stockholm (Hornsgatan 20) Datum: 2011-03-10. Tid: Kl 10-13 (inkl lunch)

Agenda för Nyttan med bredband inom Bredbandsforum Plats: SKL, Stockholm (Hornsgatan 20) Datum: 2011-03-10. Tid: Kl 10-13 (inkl lunch) Februari, 2011 Agenda för Nyttan med bredband inom Bredbandsforum Plats: SKL, Stockholm (Hornsgatan 20) Datum: 2011-03-10 Tid: Kl 10-13 (inkl lunch) Deltagare Carola Gunnarsson SKL Anna Wibom Näringsdepartementet

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Länets nya bredbandstrategi 2.0 bör vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Mötesmaterial för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för bredband

Mötesmaterial för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för bredband Agenda Vår referens Sida 2010-08-09 Arbetsgruppsmöte 1(11) Bredbandsforums kansli Patrik Sandgren 08-678 57 13 bredbandsforum@pts.se Mötesmaterial för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för bredband

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Södra Härene Fiber Datum: 20140104 Journalnummer: 2010-061 AV Projekttid: 2013-04-10-2013-12-31 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor

Läs mer

It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf

It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf It:s roll för samhällsutvecklingen För att koppla samman projektet Tillgänglighet till Hållbar IT i ett högre sammanhang

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun BREDBANDSSTRATEGI För Vansbro kommun Sammanfattning I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Mariestad 27 augusti 2012. Page 1

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Mariestad 27 augusti 2012. Page 1 Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Mariestad 27 augusti 2012 Page 1 Innehåll Finansiella stöd och upphandlingar Nya siter för fiberföreningar att få bra information

Läs mer

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet!

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! I DETTA NYHETSBREV: Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! Åsa Odell har ordet Bredbandsforum tillsätter Byanätsgrupp Från styrgruppsmötet En miljard till bredband Kanalisation för bättre bredband IT

Läs mer

Bredband till hela landet, SOU 2008:40

Bredband till hela landet, SOU 2008:40 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Bredband till hela landet, SOU 2008:40 Utredningen Bredband 2013 Kommits 7 maj - Strömstad Björn Björk Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

En digital agenda för Värmland

En digital agenda för Värmland Fakta i korthet Nr. 5 2012 En digital agenda för Värmland Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland och Karlstads kommun ser just nu över förutsättningarna för att ta fram en skräddarsydd

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Sammanfattning förstudie Välfärdslabbet

Sammanfattning förstudie Välfärdslabbet 2014-06- 28 Sammanfattning förstudie Välfärdslabbet Förstudien Välfärdslabbet är resultatet av ett samverkansprojekt mellan SKL och IToTelekomföretagen under våren 2014. Projektet är finansierat av Vinnova.

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

UBit arbetsmöte. 11 maj 2015. Länsstyrelsen, Ekelundsgatan 1, Våning 5, rum Akvariet. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur.

UBit arbetsmöte. 11 maj 2015. Länsstyrelsen, Ekelundsgatan 1, Våning 5, rum Akvariet. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. UBit arbetsmöte 11 maj 2015 Länsstyrelsen, Ekelundsgatan 1, Våning 5, rum Akvariet UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Närvarande: Johannes Adolfsson, Sjuhärad Per Linnér, Fyrbodal

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-02-18 Dnr: 15-928 1(16) Konsumentmarknadsavdelningen Karin Fransén 08-678 44 57 81 karin.fransen@pts.se Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer