Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter.

Transkript

1 Datum Vår referens Sida Dnr: 14/6421 1(9) Ert datum Er referens N2014/1927/ITP GD-staben Eva Hallén Remissvar avseende slutbetänkandet Bredband för Sverige in i framtiden SOU 2014:21 Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter. Rubrikerna nedan följer betänkandets disposition och synpunkterna redovisas under de avsnitt där de hör hemma. Sammanfattningsvis kan sägas att PTS ställer sig positiv till de flesta av utredningens förslag och bedömningar men har en del synpunkter i vissa delar som redovisas nedan. PTS ställer sig vidare positiv till att ta på sig diverse uppgifter och uppdrag som framgår av betänkandet, men vill poängtera behovet av finansiering för detta Mobilitetsmål i regeringens bredbandsstrategi Bredbandsstrategin avser idag bredband till hushåll och arbetsställen. Utöver dessa mål finns en förväntan från konsumenter på mobil täckning överallt där man befinner sig. Utredningen föreslår att det arbetas fram ett mobilitetsmål för hela landet, vilket tillförs bredbandsstrategin. PTS stödjer att det utreds hur ett sådant mobilitetsmål kan se ut och hur det kan påverka utbyggnaden i landet. Huruvida det är lämpligt att tillföra bredbandsstrategin ett sådant mål, beror på hur målet formuleras och hur den långsiktiga samhällsnyttan (att nyttan avvägs mot kostnader) beaktas. PTS är gärna med och bidrar i detta arbete. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117A Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(9) 4.5 Bredbandsstrategier är viktiga Det är bra att fortsätta lyfta fram betydelsen av strategier. Det är också bra att en strategi tydliggör kommunens/regionens inställning och mening, vilket underlättar förståelse och transparens. Det underlättar även styrningen av det kommunala stadsnätet, i de fall ett sådant finns Behov av branschorganisation PTS är av uppfattningen att utbyggnaden skulle kunna förenklas av att exempelvis Trafikverket hade endast en eller ett fåtal parter att föra diskussioner med rörande övergripande frågor om tillgång till mark i anslutning till vägar och järnvägar. Det kan konstateras att det redan finns intresseorganisationer som skulle kunna ta en sådan roll. PTS anser att ett eventuellt tillskapande av en ny branschorganisation är en sak för marknaden att ta initiativ till respektive besluta om, det bör inte vara föremål för statligt initiativ. PTS delar därmed inte utredningens bedömning. 6.2 Utredning av ICH-modellen PTS anser att det är rimligt att inte i nuläget gå vidare med förslag om eventuell ICH, innan konsekvenserna av grävdirektivet är klarlagda Kommuner bör främja samordning och samförläggning PTS instämmer i utredningens analys och beskrivning av kommunernas roll för att främja grävsamordning. PTS vill också meddela att flera av de förbättringar i tjänsten Ledningskollen som beskrevs i Slutredovisning av studie om utveckling av Ledningskollen för samförläggning (PTS-ER 2013:23) nu är under utveckling och bedöms kunna lanseras under PTS gör bedömningen att dessa förbättringar ökar Ledningskollens förmåga att stödja kommuner och övriga aktörers möjlighet att söka och erbjuda grävsamordningsmöjligheter. 7.3 Bör legala förutsättningar ändras för att stimulera utbyggnaden? Stadsnäten är viktiga för utbyggnad av NGA-nät i Sverige och för uppfyllnad av bredbandsmålen. Skalfördelar är viktiga i nätinfrastruktursammanhang och skulle i sin tur kunna möjliggöra ytterligare utbyggnad. Det skulle i så fall kunna tala för ett undantag från lokaliseringsprincipen. Samtidigt kan det konstateras Post- och telestyrelsen 2

3 3(9) att det redan finns möjligheter för stadsnät att slå sig samman inom ramen för så kallade kommunalförbund och gemensamma nämnder och att så redan har skett. Det är dock möjligt att det ändå kan finnas skäl att vilja göra undantag från lokaliseringsprincipen. I så fall är det viktigt att utreda vilka konsekvenserna skulle bli och väga de positiva och negativa konsekvenser mot varandra. PTS välkomnar att ett eventuellt undantag från lokaliseringsprincipen utreds grundligt, då det inte är klarlagt huruvida ett sådant kan vara ett framgångsrikt sätt att nå målen i regeringens bredbandsstrategi. Detta bör utredas särskilt, innan en större utredning om lokaliseringsprincipen påbörjas. PTS anser att det är positivt att konkurrenseffekterna för stadsnätens direkta konkurrenter och för andra aktörer i värdekedjan utreds. Vilken roll bör stadsnäten ha på marknaden? Hittills har regeringen sagt att det i första hand är marknaden som ska bygga nät och kommunerna ska ha en kompletterande roll. Verkligheten ser dock annorlunda ut, eftersom stadsnäten är de aktörer som investerar mest i utbyggnad av fiberinfrastruktur. Ett eventuellt undantag från lokaliseringsprincipen och ett eventuellt undantag från självkostnadsprincipen skulle ta bort två av de tre begränsningar som är mest märkbara för stadsnäten (den tredje begränsningen är reglerna för vilken sorts näringsverksamhet kommuner får bedriva), samtidigt som kommuner i sin roll som offentliga aktörer har fördelar som privata aktörer inte har. Regeringen bör överväga huruvida stadsnäten ska vara aktörer som begränsas av kommunallagens regelverk eller kommersiella marknadsaktörer på samma villkor som andra. Innan regeringen går vidare med förslagen i utredningen bör det därför klarläggas om en förändring av kommunalrättsliga principer leder till mer eller mindre utbyggnad av bredband i kommersiellt olönsamma områden och vilka övriga effekter som kan tänkas uppkomma. En ny utredning bör även analysera vad effekterna av ett undantag från lokaliseringsprincipen skulle innebära på både kort och lång sikt. Det är oklart för PTS huruvida utredningen menar (se s 140) att en kommunal aktör bör få anlägga eget nät utanför den egna kommunen (detta handlar i så fall om lokaliseringsprincipen) eller att en kommunal aktör bör få anlägga nät åt någon annan (detta handlar i så fall även om allmänkompetens, dvs. huruvida en kommun får utföra den sortens tjänster åt någon annan). Blir det en ny utredning bör denna fråga klarläggas. Post- och telestyrelsen 3

4 4(9) Aggregera efterfrågan på utbyggnad PTS anser att det är en bra idé. Dock kan konstateras att en matchning mellan utbud och efterfrågan är svår att åstadkomma. Givet målet för utbyggnad är ett kommunalt stöd av detta slag gynnsamt. Det finns redan idag en tjänst som visar var det saknas bredband och således följaktligen var det finns ett behov av utbyggnad: Bredbandkartan ( där kan man se i vilka områden det saknas bredband med en viss teknik. Genom PTS e-tjänst Ledningskollen ( kan aktörer samordna sin grävning och möjligheter skulle kunna finnas för att utveckla även denna e-tjänst med avseende på planering. Om dessa tjänster ska utvecklas vidare kommer PTS att behöva medel för finansiering Aggregera efterfrågan på tjänster PTS anser att det skulle vara positivt om efterfrågan på digitala tjänster aggregerades för att öka intresset från marknadens aktörer och eventuellt minska kostnaden per ansluten kund. De tjänster som nämns ovan under är användbara även i detta sammanhang. Om en nationellt aggregerad efterfrågan av digitala tjänster utformas på ett sådant sätt att enskilda aktörer kan gå in och anmäla intresse av en digital tjänst, kan det leda till att tjänsten blir ett passivt instrument, dvs. aktörer anmäler intresse utan att detta intresse tas omhand på ett kvalificerat sätt. En sådan utformning kan leda till ett stort missnöje om den skapar förväntningar som sedan inte infrias. För att skapa förutsättning för ett underlag som operatörerna kan vara intresserad av att agera utifrån kan det därför vara nödvändigt att kommuner och regioner först gör grundarbetet med att aggregera aktörer med en viss typ av efterfrågan. En sådan kartläggning torde kunna rymmas inom uppgifterna för bredbandskoordinatorerna. PTS delar utredningens bedömning att de kommunala bredbandssamordnarna bör samverka med lokala initiativ för att aggregera efterfrågan. PTS ser positivt på bedömningen om att bredbandsstrategier på lokal och regional nivå bör omfatta en strategi för hur efterfrågan ska kunna aggregeras. PTS ser även positivt på att de lokala bredbandsstrategierna bör omfatta strategier för att stimulera efterfrågan, utöver att aggregera den efterfrågan som finns. Post- och telestyrelsen 4

5 5(9) Bredbandsforum startar en ny arbetsgrupp under hösten 2014, Samordnad efterfrågan, som bl.a. syftar till att synliggöra offentliga sektorns behov, krav och efterfrågan på bredbandsinfrastruktur och främja en samordnad efterfrågan på digitala tjänster från offentlig verksamhet, hushåll och företag. Ett eventuellt uppdrag till PTS bör antingen avvakta resultatet av eller samordnas med arbetet i denna grupp - dels för att undvika dubbelarbete, men även för att undvika en missriktad insats som efter genomgång av behov och hinder, inte visar sig vara det som efterfrågas. 9.2 Stimulera kommunernas engagemang för digitalisering PTS tillstyrker att det tillsätts dedicerade resurser för att hantera bredbandsfrågor på lokal, regional och nationell nivå för att förstärka engagemanget inom länen och hos kommunerna. PTS delar utredningens uppfattning om att nyttan är den starkaste drivkraften för engagemang i bredbandsfrågan och att kommunerna är viktiga aktörer för utbyggnad av ITinfrastruktur, samt att kunskap och kompetens är en förutsättning. Myndigheten ser också att det råder stora skillnader i hur bredbandsfrågorna prioriteras och hanteras mellan olika län och kommuner. Nedan följer övriga synpunkter och kommentarer till utredningens förslag. Utredningen har tagit fram ett förslag på en organisation för att stimulera kommunernas engagemang och kompetensutveckling som PTS snarare uppfattar som en organisering av eller modell för samverkan mellan olika administrativa nivåer inom offentlig förvaltning för att stimulera bredbandsutbyggnad. Denna modell förutsätter ett kommunalt engagemang i form av en bredbandssamordnare. För att denna typ av arbetssätt ska vara effektivt krävs att den lokala nivån avsätter finansiella resurser för bredbandsfrågan. Utredningen föreslår inte några former av styr- eller kontrollinstrument, utöver den återrapportering som bredbandskoordinatorerna ska göra till den nationella nivån (dvs. Bredbandsforums förstärkta kansli). PTS ser därför att det finns behov av att formulera mål för vad som bör ha åstadkommits under år 1, år 2 och år 3 samt eventuellt precisera bredbandskoordinatorernas uppgifter och lämplig metodik till den del som finansieras av staten i enlighet med utredningens förslag. Detta kan bidra till att de skillnader i arbetssätt och prioriteringar som råder mellan olika län, minskas ytterligare. Post- och telestyrelsen 5

6 6(9) När det gäller samverkan generellt mellan olika län och regioner, samt mellan dessa och centrala myndigheter, finns en etablerad plattform i form av Länssamverkan bredband 2.0 (LSB2), där målgruppen är personer som arbetar på länsstyrelser och regioner med bredbandsrelaterade frågor. Deltagare är även berörda centrala stödmyndigheter. Utredningen anser att PTS bör fortsätta att driva LSB2, vilket myndigheten instämmer i mot bakgrund av att nätverket bidrar till att tillgodose ett behov av erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling vilket skapar förutsättningar för ökad enhetlighet i arbetssätt och bedömningar som uppdragets formulering kräver. PTS bedömer att en fortsättning av LSB2 ligger helt i linje med deltagarnas behov. Dessa utgörs till största delen av handläggare men där finns även IT-strateger och bredbandskoordinatorer och idag är det cirka sextio personer från hela landet som anmält sitt intresse för att delta i möten och utbildning samt ta del av information som sänds till nätverket inklusive från centrala myndigheter. När bredbandskoordinatorerna i enlighet med utredningens förslag tillsätts är det viktigt att koordinatorernas arbete också samordnas med nätverket i LSB2, då mötet med handläggare ger ovärderliga insikter i det dagliga arbetet med att från myndighetshåll arbeta med bredbandsfrågor. När det gäller uppgifter och kompetenskrav för en bredbandskoordinator hänvisar PTS till det arbete som utförts inom ramen för LSB2, där sakfrågegrupp Bredbandskoordinator sedan början av 2014 arbetar med dessa frågor och till Bredbandsforums Mandatgrupp Nationell samverkan mellan myndigheter PTS är positiv till förslaget och vill också framhålla att samarbete mellan myndigheterna redan pågår i olika konstellationer på frivillig basis och har så gjort under en längre tid (bl.a. inom ramen för LSB2:s styrgrupp), se vidare nedan. PTS ställer sig positivt till att ansvara och leda samordning och samverkan mellan nationella myndigheter för att främja bredbandsutbyggnad. Det är viktigt att frågan om bredbandsutbyggnad prioriteras hos de myndigheter som på ett eller annat sätt kan påverka utbyggnaden. Ett sådant uppdrag förutsätter att det finns dedikerade resurser på samtliga myndigheter som omfattas av förslaget. Beroende av uppdragets omfång ser PTS att det kan komma att behövas finansiella medel för uppdragets genomförande. Post- och telestyrelsen 6

7 7(9) Nationell stödfunktion Utredningen föreslår ett förlängt mandat för Bredbandsforum som helhet, för att modellen (organisationen) som utredningen föreslår ska kunna implementeras. PTS tillstyrker ett sådant förlängt mandat och utgår dessutom ifrån att det finns fler incitament för att förlänga Bredbandsforums mandat. Det framgår inte av utredningen om fler funktioner (arbete med arbetsgrupper m.m.) utöver kansliet bör fortsättas, då den nationella nivån i den föreslagna modellen endast omfattar linjearbete. När det gäller förslaget att PTS ges ansvar för kompetensstöd till den regionala nivån gällande bredbandsstöd ställer sig PTS positiv till en sådan roll. I viss mån har PTS genom hanteringen av medfinansieringsstödet redan tidigare haft en sådan roll. Arbetet ryms dock inte inom nuvarande resurser Regional nivå PTS tillstyrker att bredbandskoordinatorer inrättas i enlighet med utredningens förslag. PTS delar, som nämnts ovan, bilden av att det råder stora skillnader mellan arbetssätt och resurser mellan länen. Genom LSB2 och den kartläggning som PTS årligen genomför, har PTS bilden av att de uppgifter som beskrivs för bredbandskoordinatortjänsterna idag hanteras efter bästa förmåga av en eller flera personer, men att detta i de flesta fall är otillräckligt. Om bredbandskoordinatorn placeras hos det organ som har regionalt utvecklingsansvar är det viktigt att det finns en form för att inkludera länsstyrelsen i det regionala bredbandsarbetet i de fall där länsstyrelsen inte redan har ett sådant ansvar. Oavsett var bredbandskoordinatorerna placeras är samverkan mellan länen och regionerna viktig, varför en uppgift för bredbandskoordinatorerna skulle kunna vara att samverka mellan länen oh regionen. Det främsta skälet till detta är att medlen för bredbandsutbyggnad huvudsakligen kanaliseras genom landsbygdsprogrammet, vilket administreras av länsstyrelsen på regional nivå. Länsstyrelsen har i många fall upparbetade kontakter gentemot den lokala nivån. Det är viktigt att dessa tas till vara och inkluderas i fortsatt arbete. Det är vidare viktigt att det finns ett kontinuerligt informationsflöde mellan länsstyrelsen som är den som fattar beslut om stöd och den som koordinerar bredbandsarbetet. I annat fall finns en risk för att de Post- och telestyrelsen 7

8 8(9) medel som är avsatta till bredbandsutbyggnad inte används på ett strategiskt sätt. Utredningens förslag om att ha bredbandskoordinatorer liknar mycket det arbetssätt med regionala processledare som PTS använder på grundläggande betaltjänstområdet. Det har enligt myndighetens erfarenhet varit ett framgångsrikt sätt att arbeta. PTS vill starkt betona behovet av samverkan mellan grundläggande betaltjänster och bredbandsutbyggnaden. Det är angeläget att en eventuell ny organisationsform hos länsstyrelserna inte blir isolerad från övrig verksamhet som är knuten till regional och lokal utveckling. I detta sammanhang bör även arbetet med kommersiell service lyftas fram som ytterligare ett område som behöver samordnas i högre grad med både bredband och betaltjänster Lokal nivå PTS delar utredningens bedömning att varje kommun bör ha en bredbandssamordnare Kostnader och finansiering De föreslagna kostnaderna på nationell nivå framstår som alltför låga i förhållande till vad utredningen föreslår i fråga om omfattning och personella resurser. Utredningen gör t.ex. ett antagande om att en helårsarbetskraft innebär en kostnad om SEK. Enligt PTS uppfattning bör beloppet ligga på ca SEK. Samtidigt som PTS ser mycket positivt på förslaget i stort så har myndigheten vissa farhågor vad gäller förslaget till finansering genom att överföra medel från anslag 2:3 Grundläggande betaltjänster. Särskilt då det inte anges hur mycket av kostnaden på kronor som skulle tas från detta anslag. Arbetet med grundläggande betaltjänster, i den form som det har idag, är under utveckling. Av olika skäl har det tagit längre tid än beräknat att utveckla regionala insatser varför anslaget inte har förbrukats i den takt som förväntats. Nu räknar PTS emellertid med att myndigheten under de närmaste åren kommer att behöva använda merparten av de medel som är avsatta för arbetet. Under de närmaste åren kommer det att finns fortsatta omställningsproblem på betaltjänstområdet samtidigt som det finns geografiska områden där tillgången till bredband inte är tillräckligt utbyggd. PTS utesluter dock inte att det finns ett visst utrymme att finansiera bredbandskoordinatörerna genom att medel förs från anslag 2:3 Post- och telestyrelsen 8

9 9(9) Grundläggande betaltjänster. Enligt de bedömningar PTS kan göra i dagsläget skulle dock möjligheterna att nå målet om att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser begränsas om anslaget för grundläggande betaltjänster skulle reduceras kraftig under de närmaste åren. För att bättre kunna bedöma behovet av statlig finansiering på området grundläggande betaltjänster har PTS under sommaren inlett ett arbete tillsammans med länsstyrelserna. Vid månadsskiftet november/december 2014 räknar PTS med att kunna presentera ett resultat från detta arbete. Catarina Wretman Yttrandet har beslutats av divisionschefen Catarina Wretman. I ärendets slutliga handläggning har även Teresia Widigs-Ahlin och Eva Hallén (föredragande) deltagit. Post- och telestyrelsen 9