Minnesanteckningar från det första mötet i Praktikfallsgruppen 11 november 2015

Transkript

1 Datum: Stina Levin, Bredbandsforums kansli Minnesanteckningar från det första mötet i Praktikfallsgruppen 11 november 2015 tagare Deltagare Anne-Marie Fransson (ordförande) Robert Liljeström Mats Olofsson Peter Wallström Göran Hagman Christian Elmehagen Susanna Malm Madeleine Hedin Kajsa Frisell Joakim Reinius Anne Ståhl Moussa Tony Blomqvist Camilla Jönsson Teemu Korhonen Nicklas Liss Larsson Stina Levin Mattias Svanold Anna Wibom Nils Hertzberg Organisation Organisation IT&Telekomföretagen TeliaSonera IP-Only Post- och telestyrelsen Telenor Tieto Tele2 Hudiksvalls kommun IT&Telekomföretagen Ljungby kommun Region Gotland IT Norrbotten SSNf Combitech Näringsdepartementet Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli (chef) Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post: bredbandsforum@pts.se

2 Kommande möten 8 december januari februari 9-12 (vid behov) Samtliga möten är på PTS, Valhallavägen 117 Ordförande inleder och redogör för agenda, bakgrunden till arbetsgruppen samt syfte och mål med mötet. Presentationsrunda följer. Från att tidigare ha rört oss mest på infrastrukturområdet ska nu denna grupp se över hela kedjan från infrastruktur till tjänst. Sammansättningen av arbetsgruppsdeltagare speglar det gruppen ska arbeta med. Upplägget är intressant och spännande. Dagens uppgift är att gå igenom. förstå och ställa upp på upplägg/planering, bestämma praktikfall samt ha påbörjat diskussion om modell för leveranskedjan för en digital tjänst och frågeställningar kopplade till denna kedja. Nicklas Liss-Larsson redogör för Näringsdepartementets förväntningar på arbetsgruppen Sverige har väldigt höga ambitioner på det it-politiska området. Vi ligger bra till men på vissa områden finns starka skäl att jobba vidare aktivt. Det finns några orostecken. Ambitionerna materialiserar sig i två konkreta mål. Vi ska ha bredband i världsklass, och alla medborgare ska ha kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Vi börjar närma oss 2020 och såväl målen i bredbandsstrategin som den digitala agendan ska nu uppdateras, uppgraderas och tydliggöras. Andan är att bra ska bli bättre. Genom att tydligare synliggöra kopplingar till jobb, delaktighet och klimat kan man få strategierna och målsättningarna att bli ännu vassare. Nicklas får en fråga om tidpunkt för när bredbandsstrategin ska vara klar och återkopplar att arbetet pågår för fullt. Bredbandsforum 2/11

3 Bredbandsforum är tillsatt för att vara ett viktigt forum för nationell samordning i bredbandsfrågor. Nyckeln är att fler aktörer kan vara med och påverka. Vi har mycket goda erfarenheter från Bredbandsforum och hör mycket positivt från många håll om forumet. Statskontoret genomförde också en utvärdering och pekade på många positiva resultat och rekommenderade att forumet skulle fortsätta. Arbetsgruppernas, som gör fördjupningar i viktiga områden som styrgruppen identifierat, är det viktigaste arbetssättet för Bredbandsforum. De möjliggör att relevant kunskap kan föras in i arbetet på ett systematiskt sätt. Styrgruppen kan inte innehålla all erfarenhet och kunskap och genom att dyka ner i specifika frågor kan man hämta in den kunskap som behövs. Det innebär också att utfallet från arbetsgrupperna kan bli väldigt konkret, och måste vara det. Resultatet ska tydligt visa vad som behöver göras och av vem. Infrastruktur är en förutsättning för samhällets digitala transformation. Flera arbetsgrupper har tidigare varit inne på svårigheterna i att förstå den kedja där infrastrukturen och tjänsterna möts. Praktikfallet kan vara ett bra verktyg för att på ett konkret sätt förstå och förklara olika komplicerade begrepp och identifiera utvecklingsområden. Kommentar från arbetsgruppen: Viktigt att vi är överens om att inte skilja på fast och trådlös infrastruktur, och att vi behöver titta på konkreta praktikfall från verkligheten. Vi behöver inte fler teoretiska modeller. Nils Hertzberg redogör för kansliets roll och stöd till arbetsgruppen Sverige behöver bygga en ny infrastruktur. Enkelt uttryckt ersätter vi idag flera olika infrastrukturer/ nät och ersätter dessa med nya. Detta kostar mycket pengar. Andra infrastrukturer har vi byggt under många år, men itinfrastrukturen är ny. Ju längre ut på landsbygden man kommer desto dyrare blir det. En stor utmaning är att det inte är helt klart vem som ska göra vad, hur och när. För att klara upp detta behöver vi hitta former att diskutera dessa frågor. Det är kärnan i Bredbandsforum. En viktig förutsättning är arbetsgrupperna inte enbart ska vara ett diskussionsforum. Viktigt är inriktningen på att hitta konkreta lösningar på de problem och hinder vi ser. En annan viktig förutsättning är att deltagare i arbetsgruppen och i styrgruppen är rätt personer på rätt plats. Då kan vi få genomslag för förslagen. Bredbandsforum 3/11

4 Denna arbetsgrupp ska genomföras under väldigt kort tid och behöver därför bli oerhört konkret och vara tydligt avgränsad. Det kommer bli svårt i och med att det gäller ett så pass intressant område. Stina går igenom direktiv och förslag till upplägg av arbetet Vad förväntas arbetsgruppen åstadkomma? Målet med gruppen är att genom praktikfall avseende digitala tjänster bidra till pågående utveckling genom att: synliggöra behov av och möjligheter med framtidssäkert bredband för användare och aktörer i det valda praktikfallet, öka kommunikationsutbytet dem emellan bl.a. i olika vägval kring robusthet, tillgänglighet och kvalitet samt koppla vägledningar mm. till verkligheten och identifiera samt lyfta fram eventuella behov av ytterligare vägledning, tolkning eller liknande av begreppen robusthet, tillgänglighet och kvalitet för att säkra leverans av den eller de aktuella tjänsterna. Vi behöver enas om en gemensam modell (se presentation) som vi kan diskutera leveranskedjan för en digital tjänst utifrån. Det finns inte några riktigt bra exempel där även roller, aktörer och vägval finns med och inte bara de tekniska bitarna. Exempel på frågeställningar för gruppen: Finns det en fungerande dialog mellan användare och beställare? Sker det aktiviteter som påverkar bredbandsinfrastrukturen och prestanda? Finns det alternativa leveransmöjligheter eller goda exempel? Flera projekt pågår, behövs det ytterligare aktiviteter? De perspektiv som inte ryms i arbetsgruppen tar vi in med hjälp av intervjuer Till skillnad från till exempel Villagruppen, som tittade på olika infrastrukturer efter hastighetsmålet behöver denna grupp ha ett delvis annorlunda perspektiv. Vilka attribut är viktiga för de tjänster vi tänker oss att studera närmare t.ex. e-hälsotjänster. Finns skillnader i tillgänglighet och kvalitet på olika nätnivåer som kan påverka funktionaliteten i t.ex. e-hälsa? Avgränsning: Bredbandsforum 4/11

5 Förslag på leverabler i slutrapport: 1. Beskrivning av leveranskedjan för en digital tjänst inom e-hälsa inklusive aktörer, roller, ansvar mm. för att tydliggöra vägval kring robusthet, tillgänglighet och kvalitet längs leveranskedjan och funktioner, metoder mm som behövs för att knyta ihop kedjan, beakta alternativa leveransmöjligheter och särskilda utmaningar i glesare och avlägsna områden finns goda exempel att lyfta fram? Vem gör? Konsult med hjälp av arbetsgrupp och övriga aktörer längs kedjan (intervjuer) 2. Översiktlig genomgång av pågående aktiviteter på anläggnings-, aktiveringsoch hanteringsnivå av betydelse för e-hälsotjänsternas funktionalitet i syfte att identifiera ev. behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa e-hälsotjänstens funktionalitet (praktikfallet), återkoppla ev. identifierade behov till pågående projekt samt regionala bredbandskoordinatorer, redogöra för ev. goda exempel Vem gör? Kansliet med komplettering av konsult och arbetsgrupp 3. Eventuella förslag på förbättringar på olika nivåer i leveranskedjan härledda ur arbetet med att ta fram en beskrivning av leveranskedjan Vem gör? Konsult med komplettering av arbetsgrupp Tidplan: 11 november Uppstartsmöte Presentation av deltagare Upplägg/planering Inblick i kommunalt arbete med e-hälsa Diskussion kring upplägg bl,a, modell input till konsult Fotografering 8 december Arbete med beskrivning Delredovisning av konsult 11 januari prel. underlag från kommunenkät 19 januari Avslutningsmöte Fortsatt arbete med beskrivning Redovisning av preliminär rapport konsult Underskrift förord Utvärdering Utskick av konsultrapport samt slutrapport 1 februari kort svarstid 4 februari Bredbandsforum 5/11

6 5 februari (extra möte vid behov) 18 februari Redovisning styrgrupp Madeleine Hedin berättar om Hudiksvalls arbete med e-hälsa Utvecklingen av Sveriges befolkning visar att andelen 65 år och äldre ökar markant. Och arbetskraften inom vård och omsorg krymper. Hudiksvalls kommun lägger hälften av sin omsorgsbudget på äldreomsorgen och med den demografiska utvecklingen kommer kostnaderna öka ännu mer. Om vi inte kan hitta alternativa lösningar. Därför har Hudiksvalls kommun ett mantra: Hållbar omsorg Kommunen har nästan 800 anställda i äldreomsorgen och med volymökningen skulle 500 ytterligare behöva anställas. Dessa personer finns inte att tillgå. Välfärdsteknologin blir en mycket viktig del för att lösa detta pussel. Och en förutsättning för en fungerande välfärdsteknologi är att hela kommunen får bredband. Kommunen har ett samarbete med regionen och länsstyrelsen och företag för att kunna åstadkomma detta. Ett viktigt perspektiv är att titta på funktionen och målet med en tjänst, och att inte fokusera så mycket på själva produkten. Distansövervakning kommer t.ex. antagligen inte se likadan ut 2030 som idag. Några tjänster vi arbetar med just nu är insatsregistrering för hemtjänsten. Digitala trygghetslarm, nattillsyn på distans, och tillsyn via videosamtal. Ungefär hälften av kunderna är intresserade av nattillsyn på distans. Kunderna är generellt mer intresserade av detta än deras anhöriga. Kommunen är även med i EU-projektet Connected for Health där man vill påvisa fördelarna med fiberanslutningar i samband med ehälotjänster. Det är ett pilotprojekt med 12 testpersoner i kommunen samt en närliggande kommun. En person i varje försöksgrupp har anslutning via mobila nät i syfte att identifiera eventuella skillnader mellan fast och mobil bredbandsanslutning. Projektet ska vara klart i juni Nattkamerorna går antingen via en av kommunen leasad förbindelse i mobilnäten eller över kommunens etablerade fastnätsförbindelse för kommunala samhällstjänster Välfärdsbredband. De digitala trygghetstelefonerna går på 2G, insatsregistreringen sker via smartphones och går på 3G och videosamtalen sker i huvudsak på 3G/4G från kunderna och via fast nät från personalen. Anne-Marie leder diskussion om direktiv och inriktning för arbetsgruppen. Teemu Korhonen, Combitech, går igenom konsulternas arbete så här långt: Bredbandsforum 6/11

7 Konsulterna har fått i uppdrag av kansliet att för arbetsgruppens räkning genomföra en förstudie genom intervjuer med aktörer och intressenter i det praktikfall som gruppen bestämmer sig för, samt att ta fram en modell för leveranskedja inklusive roller, ansvar, vägval mm. som återkropplar till praktikfallet. Förslag på två praktikfall inom E-hälsa & Välfärd Kommunal äldreomsorg Trygghetskameran Kräver tillgänglig & robust kommunikation via bredband Kräver mer bandbredd än t.ex. trygghetslarm Äldre personer som kräver mycket tillsyn av hemtjänst kan även erbjudas tillsyn på distans via trygghetskameror vilket belastar hemtjänsten mindre samtidigt som de som får tillsyn slipper bli väckta flera ggr per natt Specialistsjukvård inom landstinget Övervakning av hjärtpatienter Kräver tillgänglig & robust kommunikation via bredband Läkare kan monitorera olika värden hos en patient via pacemaker samt justera dessa över distans. Patienter som kanske behöver vara inlagda kan vara hemma. Båda dessa fall högintressanta för ett tillgängligt och robust bredband, berör även frågor som personlig integritet och säkerhet inom väl fungerande e-tjänster. Resonemanget blir applicerbart även inom övrig e-tjänstverksamhet. Kommentar: Det är en sak att ta fram en modell, men en annan sak att ta fram en modell för implementering av tjänster. Ute i kommunerna klämmer vi hårdare och hårdare åt både sjukvård och omsorg. En modell behöver ta hänsyn till politiken, budget, och vilka som ska använda tjänsten. De som faktiskt ska använda tjänsterna behöver skolning. Alla roller och ansvar ska beskrivas för att gruppens arbete ska kunna få genomslag. Här kommenterar ordföranden Anne-Marie att allt detta är viktigt men att vi behöver hålla oss till direktivet och kan inte borra djupt i alla dessa frågor. Vi behöver hålla oss till ramverket dvs. bredbandsinfrastruktur. Däremot kan vi fånga upp t.ex. behov av utbildning genom förstudien och då föreslå att aktiviteter genomförs. Kommentar: Det är viktigt att samordna arbetet med e-hälsosamordnare som socialdepartementet har gett resurser för att införa. Kommentar: Det är viktigt att välja en e-hälsotjänst som är allmängiltig för alla sjukhus, även mindre, samt kommuner för att kunna få så stor spridning av arbetet (bredbandsinfrastrukturen (kansliets anm.)) som möjligt. Bredbandsforum 7/11

8 Kommentar: Ju fler aktörer som är inblandade desto svårare blir det att uppfylla det vi vill åt. På Gotland är det flera aktörer som äger och förvaltar nätet och en stor utmaning är att få med alla på samma tåg och med samma lösningar. Att samverka kring en samhällskanal. Det är ett förhandlingsarbete. Gotland ser nog ut som Sverige i stort i detta avseende. Kommentar: Just att välja en e-hälsotjänst är ett mindre scope. En kommun erbjuder kanske e-tjänster men pratar om kanske 4-5 e-hälsoetjänster. Kraven är dock större på e-hälsotjänster. Kommentar: Det är möjligt att hantera frågor som hamnar utanför ramverket bredbandsinfrastruktur genom att göra en lite längre bakgrundsbeskrivning om t.ex. vårdens utmaningar. Kommentar: Det är viktigt att de valda tjänsterna också handlar om tvåvägskommunikation. Alla tjänster bygger i grunden på samma behov, man vill kunna kommunicera t.ex. via video och tal. Kommentar: Tyvärr går det inte att säga att dessa olika tjänster går över en och samma plattform. De som har trygghetstelefon är inte samma grupp som har en kamera/videokonferensanläggning. Kommentar: Med videosamtal så tillkommer krav på prioritet i näten. Kommentar: Det är viktigt att beskriva vad som krävs vad gäller standardisering. Vi behöver ha koll på vad bl.a. Vinnova gör på området genom olika projekt. Kommunikation: Övergripande kan allt detta beskrivas som välfärdsteknik i hemmet. Där kan man göra en bred definition och bakgrundsbeskrivning för att sedan dyka in i vissa fall. Och det är nog så man måste göra. Kommentar: Det kommer på sikt att bli en plattform för grundläggande och liknande behov vad gäller e-hälsotjänster i flera kommuner. Kommentar: Slutresultatet från gruppen ska inte syfta till att vara ett färdigt kommunikativt, utbildande material. Men ska kunna användas för att ta fram denna typ av material. Fråga: missar vi någon viktig aspekt om vi endast väljer ett av de föreslagna praktikfallen? Kommentar: Det är viktigt att kunna koppla praktikfallet mot individerna och den kommunikation som omger dessa inklusive tvåvägskommunikation. Behov Bredbandsforum 8/11

9 av e-hälsotjänster växer bl.a. vill man kunna koppla kamera till ambulans och individer. Man vill kunna utbyta information mellan privatpersoner och sjukvårdshuvudmän. Lagrummen ser olika ut för sjukvård och omsorg. Säkerhetskraven är högre för sjukvård. Kommentar: Med tvåvägskommunikation och bild, tal, nattkamera och videokonferens får vi in koppling mellan särskilt boende/äldrevård och avancerad sjukvård och får in video, bild och ljud. Särskilt boende kan t.ex. ringa in till vårdcentral och flera personer kan ingå i en videokonferens t.ex. om vårdplanering. Det blir en koppling mellan landsting och kommuner. Vi får fram flödet mellan de olika aktörerna genom att vi ritar in människorna i kedjan. Ska materialet kunna användas både i politiken och i verksamheten måste dessa delar vara med. Kommentar: Det finns flera olika plattformar vi måste ställa dessa mot varandra. När upphandling görs kan det göras för hela Sverige. Det finns även Open Source men där finns en annan slags problematik. Här flikar en annan av deltagarna in att de använder en öppen plattform i verksamheten som fungerar. Kommentar: Plattformar eller inte poängen är väl att beställare ska kunna beställa det de vill ha det är detta som är viktigt för den här arbetsgruppen och när vi undersöker hur det fungerar genom praktikfallet. Slutsats: Arbetsgruppen ska genom förstudien studera en e-omsorgstjänst som finns överallt i hela landet, som kan gå över både mobilt och fast, som innehåller olika användningsfall som tal vilket förutsätter tvåvägskommunikation samt en- och tvåvägskommunikation via rörlig bild (tillsyn och dialog mellan två eller flera parter) vilket kräver god kapacitet och hastighet. Praktikfallet ska baseras på (om det finns) internationella och nationella vedertagna standarder. Utkast till leveranskedja: Kommentarer: -Stadsnät bör stå tillsammans med övriga operatörer. Byt gärna ut kommunikationsoperatör mot driftsoperatör eller ange att det finns flera olika typer. -Förtydliga att tjänster inte behöver gå hela kedjan dvs. över en IXP. -Den tekniska utredningen behöver kombineras med en praktisk utredning. Bredbandsforum 9/11

10 -Måste man ha ett separat nät eller kan man bygga tjänsterna på ett vanligt nät? -Beror på vilken tjänst man pratar om, sjukvården är till exempel väldigt restriktiv i sin säkerhetsnivå på grund av lagar och regler. -Så länge parterna är överens så kan man nog göra det mesta i det publika nätet. Men ju mer saker som ska trängas i det publika nätet desto viktigare kommer slutna nät bli. -Man får inte som kommun subventionera tillgång till Internet för brukare. -Prioritetsfrågan går att bygga bort. -Det är ett problem idag i mobilnäten att trafik inte kommer fram som önskvärt. Problemet är tillgängligheten. (Flera deltagare uttrycker detta) -Det är bättre och lättare att studera en kommunal e-hälsotjänst eftersom den ofta går över det publika nätet (jämfört med en sjukvårdstjänst inom landstinget). -Gör en leveranskedja i form av en flödeskedja där Märta 85 år finns med. Om det ska gå att intervjua måste en annan flödeskedja fram. Mjuka värden behövs. Anne-Marie: Jag kan konstatera att modellen fungerar men att den bör kompletters med ett flödesschema. Förslag från kansliet: Vi bygger på caset inför intervjuer med intressenter utanför arbetsgruppen men att vi inte i nuläget visar flödeskedjan. Att bygga på en flödeskedja utifrån den generiska tekniska modellen som merparten av deltagarna i arbetsgruppen anser fungerar blir en del av det kommande arbete och den input vi får genom intervjuerna. Genomgång av arbetssätt: Teemu går igenom det tänkta arbetssättet för förstudien och hur arbetsgruppen kan bidra: - Ramverk för frågor (e-hälsotjänst för praktikfallet samt leveranskedja (utvecklas med personer och flöden)) diskussion på mötet 11 november Bredbandsforum 10/11

11 - Intervjuförfarande med relevanta aktörer inklusive arbetsgruppsdelatagarna startar i och med avstamp på mötet med delredovisning 8 december - Sammanställning av intervjuer preliminär redovisning 19 januari och slutrapport 8 februari (ev. diskussion på extra möte 5 februari) Konsulterna behöver ha kommentarer på intervjufrågorna senast den 20 november. Det är framför allt de olika frågeområdena dvs. att viktiga områden täcks som de önskar få kommentarer kring. Svar på intervjufrågorna från arbetsgruppen behöver konsulterna ha skriftligt senast den 2 december. (Anledningen till skriftlig intervjurunda med gruppen är den extremt korta tiden för genomförande av förstudie). Under diskussionen framkom att flera arbetsgruppsdeltagare har förslag på personer att intervjua. Alla ombeds därför snarast inkomma till konsulterna med dessa förslag. Anne-Marie summerar mötet och konstaterar att arbetsgruppen har mött syfte och mål med mötet Planering för det fortsatta arbetet: 17 november - Utkast på frågor skickas till arbetsgruppen tillsammans med kort beskrivning av caset för e-hälsotjänst (praktikfallet) och förtydligad leveranskedjemodell (begrepp mm). Konsulterna behöver ha kommentarer på frågorna senast den 20 november. Det är framför allt de olika frågeområdena dvs. att viktiga områden täcks som de önskar få kommentarer kring. Vad gäller personer och flöden i leveranskedjan är kansliets förslag att detta får utvecklas i och med förstudien. Som underlag för intervjuer med olika intressenter kommer praktikfallsscenariot att användas (inte leveranskedjemodellen). 24 november Intervjufrågor (ev. reviderade) skickas på nytt till arbetsgruppen. Svar på intervjufrågorna från arbetsgruppen behöver konsulterna ha skriftligt senast den 2 december. 8 december nästa arbetsgruppsmöte Bredbandsforum 11/11