På Färöarna är havet allestädes närvarande. Och det är ofta upprört.

Transkript

1 Sida 14 På Färöarna är havet allestädes närvarande. Och det är ofta upprört. 14

2 Sida 15 Pojkarna i klass 5 på Eysturskolan värmer upp inför dagens dopp. Simkunnighet ett måste på Färöarna Simning är centralt i idrottsundervisningen på Färöarna. Och det känns helt logiskt när man är där. Det är vatten överallt. Både runt de 18 nordatlantiska öarna och uppifrån skyn. TEXT: MARIA LÖFSTEDT FOTO: JOAKIM ROOS eitt, tvey, eeitt, tvey. Idrottsläraren Evald Rasmussen räknar taktfast med sin sonora stämma. De 18 pojkarna i årskurs 5 på Eysturskolan i utkanten av Tórshavn lystrar och varannan hoppar i vattnet, enligt instruktionerna. Idag är det en av veckans två lektioner i idrott och simning står på schemat.varannan vecka ägnas idrottsundervisningen helt åt simning; det säger en del om vilken vikt man lägger vid att eleverna ska bli goda simmare. Eysturskolan och en skola till i huvudstaden Tórshavn med sina invånare, E stoltserar med en egen simhall. Den annars så svårfångade solen lyser idag in genom de stora fönstren. Här som nästan överallt på öarna har vi havsutsikt. De 18 pojkarna är som fiskar i vattnet. Ingen rädsla kan spåras, och endast en är inte omklädd idag. Det är Elias, som har glömt sina badbyxor hemma. Alla har simglasögon, och just idag tränar man bentag med hjälp av frigolitplattor. En annan övning är att pojkarna simmar med en hand och det ser väldigt svårt och jobbigt ut. Sedan kommer simfötterna på. Simningen får k 15

3 Sida 16 Evald Rasmussen, idrottslärare på Färöarna, är väldigt nöjd med att skolan har en egen simhall. fart och går lekande lätt. Ivrig och sprallig glädje präglar gruppen men bara några få tillsägelser av läraren behövs för att kalla till ordning och lyssnande igen. LIVSVIKTIG FÖRMÅGA Det är roligt och viktigt att kunna simma, tycker Elias. 16 Vattenaktiviteter och simning sker på olika sätt i de nordiska länderna. Traditionellt har ämnet tagit sin utgångspunkt i ett livräddningsperspektiv, där räddningen varit det primära. Och att kunna simma här på Färöarna är verkligen en fråga om liv och död. Havet, det allestädes närvarande, är oftast upproriskt, och ramlar man i så gäller det att snart kunna ta sig upp igen. Det är det 6 till 11-gradiga vattnet i den enorma Golfströmmen som ger förutsättningarna för allt liv här, som i Nordatlanten i övrigt. Skillnaden mellan ebb och flod är inte större än 50 centimeter, men tidvattenströmmarna är ändå mycket kraftfulla. Orsaken är att så stora vattenmassor passerar genom de smala sunden mellan öarna. Formerna på öarna ger lokala avvikelser och på många

4 håll uppstår strömförhållanden som kan vara livsfarliga även i lugnt väder. De flesta av dessa barn är ättlingar till fiskare. Fisken utgör fortfarande så mycket som 95 procent av exporten, även om inte så många fiskar längre, numerärt sett. Havet ger mycket, men tar också om detta är medvetenheten stor bland hela befolkningen. Under idrottslektionen frågar jag Elias om det är viktigt att kunna simma och får ett jakande svar. Och det är väldigt roligt, säger han med eftertryck, även om hans medverkan idag sträcker sig till att titta på sina klasskamrater. Färingar är ju kända för sin hälsosamma livsstil med mycket utomhusaktiviteter MORGONBÖN Det känns som om vi hamnat i en annan skolvärld än den svenska. Inte minst för att vi nyss startat dagen med morgonbön och gemensam sång, tillsammans med skolans alla elever och lärare. Rektor, fint klädd, höll i bönen, och sa också några andra väl valda ord till de församlade inför den kommande skol- och arbetsdagen. På våren och sommaren är det mycket friidrott som präglar idrottsundervisningen, får vi veta, förutom fotboll och handboll. Men även badminton, basket och volleyboll förekommer. I maj har Eysturskolan alltid en friluftsdag, och då får eleverna pröva på udda saker som boccia och att gå på styltor. Det är upp till varje lärare om man vill dela eleverna i pojk- och flickgrupper, och Evald tycker absolut att det finns en poäng i det. Det blir lugnare och mer rättvist, särskilt i de högre årskurserna när de fysiska förutsättningarna skiljer sig åt, tycker han. Först i årskurs 7 8 börjar lärarna märka av ett ointresse för idrotten och då är det oftast flickorna som tappar lusten. Men lärarna säger att skolk generellt inte är något stort problem. Det sätter den sociala kontrollen här stopp för. Färöarna har en liten befolkning, cirka människor bor här och dubbelt så många får(!). Så känner alla alla, nästintill. Befolkningen är också kristen i högre grad än i övriga Norden och tio Guds bud tycks vara hyfsat aktuella levnadsregler här. Elvaåringarna på simlektionen bär inga spår av för mycket tid framför datorn eller på McDonald s. Den utvecklingen har inte nått öarna fullt ut så mycket som i övriga Norden, men vi är på god väg, säger Evald, som själv är aktiv inom både löpning och simning. DANSK LÄRARUTBILDNING Mariann Öster är lärare i idrott, tyska och färöiska. Hon är som så många andra färöiska lärare utbildad i Danmark och hon talar en helt begriplig skandinaviska. Precis som resten av invånarna på öarna, där språkmedvetenheten är hög hos alla. Hon är mycket intresserad av hälsofrågor och säger att ämnet hälsa ingår som en naturlig del i idrottsundervisningen, men att det är upp till varje lärare hur mycket tonvikt man lägger därvid. Och visst är detta viktigare och viktigare även här. Färingar är ju kända för sin hälsosamma livsstil med mycket utomhusaktiviteter och stort idrottsintresse generellt, men vi märker ju även här hur datorerna gör barn och ungdomar mer stillasittande. Livräddning via Röda Korset är en annan hjärtefråga för Mariann. Hon utbildar nu andra och håller även i utbildning i hjärtoch lungräddning för kollegor och elever på Eysturskolan. Idrott på fritiden är generellt sett populärt för barn och ungdomar här. Nästan alla är med i någon förening och fotboll och handboll är allra störst, sedan kommer simningen. Det finns ju faktiskt inte så mycket annat att göra, säger Evald Rasmussen med en blinkning. SATSNING PÅ HÄLSA Hur är då idrottsundervisningens status på Färöarna, frågar jag idrottsläraren på gymnasieskolan Føroya Studentaskúla i Hoyvík, Hans Mikkelsen. Generellt är den OK, men prioriteringen av ämnet kunde vara bättre, och på många skolor kan idrott ha svårt att få erkännande som just ett ämne av betydelse. Han berättar att ämnesintegration inte förekommer annat än på initiativ av enskilda lärare. Men Hans Mikkelsen sitter nu i en beredningsgrupp kring ämnet som ska planlägga undervisningen genom hela undervisningssystemet, ända från förskolan och uppåt till lärarutbildningsnivå. I gruppen arbetar de just nu med att tematisera id- Fåren och fisken bidrar till försörjningen på Färöarna, som betyder fåröarna. Fåren är dubbelt så många som människorna här! k IDROTTSLÄRAREN 4/08 17

5 Sida 18 rotten för de olika stadierna i skolan. Förskolan för sig, klass 1 3, klass 4 7, 8 9 och sedan i gymnasiets årskurser. Vårt mål är att idrotten ska få ett bättre erkännande som eget ämne, och att man ska samarbeta på tvärs med andra ämnen som biologi, samhällskunskap och historia. Ett annat mål för vårt arbete är att styrka friluftsdimensionen. Hälsa ska också skrivas in och planen är att det ska komma som ett inslag i klass 8 9. I begreppet hälsa ska ingå trivsel, såväl som både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Hans Mikkelsen kan ibland sakna kollegors respekt för ämnet, eftersom de ser idrotten som ett lekämne. Gymnastiksalen är gammal och han undervisar två klasser med 26 elever i varje tillsammans. Men vi har tillgång till simhall och en bra idrottshall inom gångavstånd. Från politiskt håll har vi stor sympati, framför allt när det gäller hälsodelen av ämnet, men man lägger helst inte ut några pengar. Så det blir ju dubbla signaler. Själv älskar han sitt ämne. Jag känner mig som fisken i vattnet när jag undervisar. p Färingarna blir duktiga simmare, tack vare mycket tid för simundervisning. FAKTA Färöarnas folkskola omfattar sjuårig grundskola (som är obligatorisk) och tvåårig så kallad fortsättningsskola, som kan leda vidare till ett tionde skolår; majoriteten av eleverna går nio eller tio år. Kursplaner och läromedel var fram till 1930-talet danska men har nu anpassats till färöiska förhållanden. Danska som undervisningsspråk övergavs 1938, men eleverna börjar läsa danska som andraspråk i skolår 3. Engelskan kommer först i 4:an. Färöarna, ögrupp i norra Atlanten, mellan Skottland och Island; km2, inv. (2008). Ögruppen utgör en del av Danmark men har så kallad inre självstyrelse. Färöarna som sträcker sig ca 113 km i nordsydlig riktning och 75 km i västöstlig riktning, består av 17 bebodda öar och ett flertal mer eller mindre otillgängliga småöar. De största öarna är Streymoy (danska Strømø) 373 km2, Eystu- 18 roy (danska Østerø) 286 km2, Vágar (danska Vågø) 178 km2, Su uroy (danska Suderø) 166 km2 och Sandoy (danska Sandø) 112 km2. Huvudstad är Tórshavn, belägen på Streymoy, med cirka invånare. (Källa ne.se) Idrott i Norden, Nordplus-Idrott Nätverket Nordplus-Idrott har existerat sedan Nätverket har som mål att stimulera till student- och lärarutbyten och att utveckla nätverk inom specifika fackområden och att utveckla utbildningsprogram. Nätverkets huvudsyfte är att stimulera till innovation och till aktivt utbyte av såväl kunskaper och erfarenheter som utbildningar inom det idrottsvetenskapliga fältet tillsammans med de institutioner som ingår i Nordplusområdet, och som bedriver högre idrottsvetenskapliga studier. Nätverket Nordplus-Idrott vänder sig till alla de institutioner i Norden och de baltiska länderna som utbyter utbildningar i idrott och där fysisk aktivitet och hälsa ingår. Det består i dagsläget av 17 aktiva institutioner. Aktiviteterna inom nätverket består av student- och lärarutbyten, genomförandet av intensivkurser, när detta är möjligt, samt till diskussioner och utveckling av läroplaner. Under det senaste året har utvecklingen av en gemensam nordisk utbildning i friluftsliv, tillsammans med en gemensamt utbildningsbevis genomförts som pilotprojekt, som nu kommer, efter genomförd utvärdering att genomgå en vidare utveckling. Syftet med samarbetet i de nordiska nätverken är att via möten, utbyten och konferenser/seminarier belysa skillnaderna mellan de nordiska länderna som kan vara till nytta för inspiration och till utveckling av fackområdet, men det överordnade målet är att utveckla en gemensam nordisk utbildningsplan.