Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Marielundsskolan. Återkoppling.

Transkript

1 n Återkoppling Dnr :3948 Haparanda kommun Rektor Jaana Ohtonen Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Marielundsskolan

2 2 Inledning Återkopplingen syftar till att vara ett stöd för skolans arbete med att utveckla undervisningen i idrott och hälsa. I återkopplingen anges de utvecklingsområden som bedömer vara relevanta för att förbättra undervisningen i idrott och hälsa vid Marielundsskolan. Återkopplingen grundar sig på ett verksamhetsbesök som genomförde den mars Vid besöket genomfördes tre lektionsobservationer samt intervjuer med rektor, två idrottslärare, och 20 elever i årskurs 7 till 9. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till undervisningen och i läroplanens inledande kapitel anges skolans värdegrund och uppdrag samt de mål och riktlinjer som ska styra skolans arbetel. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa anges ämnets syfte, det centrala innehållet samt kunskapskrav för de olika betygen. Granskningen ska med stöd av gällande förf attningar och aktuell forskning2 undersöka om elever i grundskolans årskurs 7 till 9 får en undervisning i ämnet idrott och hälsa av god kvalitet. För att bedöma detta undersöks i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa planeras och bedrivs utifrån kursplanen. Vidare granskas undervisningen utifrån allmändidaktiska kvaliteter. Fakta om Marielundsskolan Marielundsskolan är en kommunal grundskola för elever i förskoleklass till och med årskurs 9 som är belägen i Haparanda kommun. I skolan är ungefär 175 elever inskrivna, varav 63 elever i årskurserna 7 till 9. Högstadiets samtliga lärare utgör ett arbetslag och två lärare ansvarar för undervisningen i idrott och hälsa. Undervisningen i idrott och hälsa i Marielundsskolan Planering och genomförande av undervisningen bedömer att kvaliteten behöver utvecklas när det gäller att planera och genomföra undervisningen så att innehållet i samtliga kunskapsområden ges ett sådant utrymme att eleverna erbjuds goda möjligheter att utveckla de förmågor som ingår i ämnet. Granskningen visar att det finns elever som ännu inte fått möta hela det obligatoriska innehållet inom kunskapsområdena rörelse och hälsa och livsstil. Av underlag i form av "grovplanering i idrott och hälsa" som tagit del av inför granskningen framgår att det finns inplanerade aktiviteter som motsvarar det innehåll som anges under två av de tre kunskapsområdena för ämnet. I planeringen finns ingen aktivitet kopplad till innehållspunkten att sätta upp mål för fijsiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Lärarna berättar i intervju att de gör en grovplanering för hela läsåret i relation till kursplanen och de moment som ska finnas med. Planeringen innehåller fasta veckor för 1 För granskningens författningsstöd, se bilaga 1 2 (2012b). Framgång i undervisning. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan.

3 3 simning och sedan ute- respektive inneveckor. Lärarna ger exempel på aktiveter och moment inom samtliga kunskapsområden och hur de anpassar dessa utifrån förutsättningar såsom tillgång till lokaler, utemiljöer och årstider. Elever och lärare uppger i intervju att undervisningen för tillfället inte omfattar traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. Lärarna säger att de har försökt använda sig av kompetens utifrån men att i nuläget är denna innehållspunkt ett utvecklingsområde. Eleverna säger att de inte fått i uppgift att arbeta med en träningsdagbok eller annat hjälpmedel för att planera och genomföra fysiska aktiviteter. Lärarna säger att de har försökt med träningsdagböcker men att det inte gav något och att de istället pratar med eleverna i årskurs 9 kring kost och träning. I intervjuer med elever berättar de att lärarna brukar förklara hur den övergripande planeringen av ämnet ser ut. Eleverna uppger att de i viss utsträckning kan få välja vissa aktiviteter, som exempelvis skidor eller skridskor, eller att eleverna får ägna del av lektion och fritt vald aktivitet. Eleverna berättar i intervju att de tycker att undervisningen är varierad och innehåller många olika typer av aktiviteter. Ett par elever uppger att de tycker att undervisningen stundtals fokuserar mycket på cirkelpass, konditions- och styrketräning, eller boll- och lekaktiviteter. I en elevintervju uppger ett par elever att de i samband med en aktivitetsdag kunde välja dans, men att flera elever valde andra aktiviteter. Eleverna berättar att de har fått planera och leda uppvärmning eller liknade del i undervisningen. Eleverna säger vidare att de fått arbeta med faktorer som påverkar hälsan på teorilektioner. I intervjuer ger eleverna flera exempel på aktiviteter inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse. Av exemplen framgår att eleverna får vistas i olika utemiljöer. Rektorn uppger i intervju att hon tagit del av arbetslagets utvärdering där idrott och hälsa berörs. Rektorn säger att hon vill vidareutveckla utvärdering och analys av undervisningen. Rektorn säger att hon känner till att dans och rörelse till musik är ett utvecklingsområde och att eleverna i nuläget inte ges tillräckliga förutsättningar för att utveckla förmågan kopplad till innehållspunkten. berättar vid intervjutillfället att eleverna inte i nuläget arbetar med träningsdagböcker (eller liknande utvärderingsinstrument på individnivå) och rektorn säger då att individuellt arbete med begrepp, uttryck och reflektioner går i linje med språkutvecklande arbetssätt som är skolans fokusområde. Rektorn säger vidare att elever kan delta idrottsämnets rörelseaktiviteter utan att på djupare nivå ha förståelse för ämnesspecifika begrepp och uttryckssätt och därför måste läraren i undervisningen skapa tillfällen där individuell reflektion är möjligt. Undervisningens allmändidaktiska kvaliteteter bedömer att det finns aspekter av undervisningens allmändidaktiska kvaliteter som kan utvecklas. Granskningen visar att lärandemiljön i huvudsak är trygg och att eleverna kan delta i undervisningen utan att störas av kamraterna. Det finns dock behov av att se över arbetet med hur skolan arbetar för att alla elever ska delta i undervisningen. Granskningen visar vidare att lektionerna har en struktur med ett tydligt ledarskap och att innehållet anpassas så att elever kan delta utifrån sina förutsättningar. Granskningen visar dock att undervisningens syfte och mål behöver förklaras tydligare för eleverna och att de

4 4 även ges möjlighet att gemensamt och tillsammans med läraren diskutera och reflektera över sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö I observationer av undervisningen syns att elever kan utföra uppgifter utan att störas av andra elever. observerar några enstaka tillfällen när elever stör varandra i samband med koordinationsövningar med boll och även när de gör gymnastiska övningar på matta. I ett par observerade lektioner förekommer svordomar mellan elever och i det flesta fall ingriper lärare. Det finns också exempel på när lärare tar ett kortare samtal med elev som på något sätt stör de andra eleverna. I samtliga observationer ger lärare uppmuntrande kommentarer till elever, ofta genom ord som "härligt", "bra jobbat", och "kom igen, öka tempot". I observationer syns också att elever som inte är ombytta får instruktioner om att gå en promenad. Det finns inga elever som sitter och tittar på. Eleverna uppger i intervju att de tycker att de har arbetsro och att det inte händer så ofta att elever stör varandra. De säger att lärarna ofta markerar om någon elev stör eller inte följer instruktionerna. Eleverna berättar att det är ganska vanligt med "fula ord" och att lärarna brukar gå in och tillrättavisa detta. Eleverna uppger att språkbruket är bättre på idrotten än i andra ämnen vilket beror på att lärarna i idrott och hälsa är tydliga med att dåligt språkbruk inte är acceptabelt. Eleverna säger att de känner sig trygga i miljön i och kring idrottsundervisningen. För att få vara med på lektionerna måste man vara ombytt och är man inte detta, får man gå på promenad till skolan och anmäla sig där, säger eleverna. De berättar vidare att man efter promenaden kan arbeta med uppgifter i olika ämnen. Eleverna säger att lärarna är duktiga på att uppmuntra och motivera dem och att lärarna även är bra på att skapa en stimulerande undervisning. Lärarna säger i intervju att de uppfattar att det är ett gott klimat i undervisningen och att de försöker utveckla en dialog med de elever som testar gränserna. Lärarna säger att de är tydliga med vilka regler som gäller och att de markerar när det behövs. De säger att de inte kan ge elever som testar gränserna för mycket lektionstid, utan ibland får hantera problemen efter lektionerna. Lärarna säger att det händer att de visar ut elever som stör för mycket och inte följer deras anvisningar. Eftersom det är två lärare som leder undervisningen finns goda möjligheter att ta enskilda samtal med elev vid behov, berättar lärarna. De säger att de känner eleverna väl och att de därför kan uppmuntra dem utifrån en individuell nivå. Lärare säger att det finns elever som inte deltar i undervisningen och att det handlar om olika sorters individuell problematik som är svår att komma till rätta med. Lärarna uppger att skolan arbetar med olika insatser, exempelvis samverkan med vårdnadshavare och elevhälsa, för att öka deltagandet i undervisningen. Lärarna säger vidare att det finns ett kommunövergripande beslut om att elever som inte är ombytta inte får delta i undervisningen. Lärarna säger att de tycker det är bättre att eleverna går en promenad eller arbetar med andra skoluppgifter än att de bara sitter och tittar på. Rektorn säger att idrottshallen har organiserat så att omklädning och dusch är trygg. Även att eleverna åker buss till idrotten ökar tryggheten, uppger rektorn. Hon berättar vidare att skolan har dubbel bemanning på idrottslektionerna vilket ger goda möjligheter för att skapa en trygg situation. Rektorn uppger att det finns ett antal elever som inte deltar och att det finns personal kopplad till dessa elever, men att hon inte riktigt känner till i vilken

5 5 omfattning eleverna är borta från undervisningen. Rektorn säger att det handlar om elever med ströfrånvaro. Individanpassning, variation och utmaningar observerar att lärare ger elever möjlighet att utföra övningar på olika svårighetsnivåer. Lärare ger vid flera tillfällen instruktioner till elever hur de kan utföra momenten med olika svårighet, exempelvis säger läraren att eleverna kan utmana sig själva genom att kasta en boll lägre, och utföra en rörelse medan bollen är i luften, och därmed utmana koordinations- och rörelseförmågan. I samtliga observerade lektioner syns när lärare uppmärksammar och stöttar elever som genomför övningar på det sätt som instruerats. Det finns även exempel när lärare inte uppmärksammar att elever inte gör det som är tänkt att de ska göra. Exempelvis finns det elever som inte genomför alla aktiviteter i styrka och rörelse i samband med cirkelträning. Eleverna berättar i intervju att de tycker att undervisningen ofta är anpassad så att de kan delta. De ger även exempel på hur lärarna visar dem svårare övningar och uppmanar dem att utmana sig själva. Några elever säger i intervju att de tycker att undervisningen ibland är något enformigt utformad med liknande struktur genom flera lektioner, exempelvis uppvärmning, rörelseaktivitet, lek och avslutning. Andra elever säger att de tycker att undervisningen är varierad. Eleverna berättar att lärarna ibland delar in dem i grupper och ibland får de välja själva. Eleverna säger att när de ska vara i par är det ofta de själva som delar in sig och då brukar det bli flickor för sig och pojkar för sig. Ibland, säger eleverna, delas gruppen helt och hållet efter kön och gör olika aktiviteter för att sen byta aktivitet. Någon elev säger att indelning i grupper kan vara för att tillåta olika tempo och "hårdhet" i lagsporter. Eleverna uppger att de tycker att flickor och pojkar behandlas lika. Lärarna säger i intervju att de utgår från en basnivå när de väljer övningar och aktiviteter för att se så att alla elever hänger med i idrottsundervisningen. I lektionens olika moment finns det sedan utmaningar för att öka svårigheten för eleverna, berättar lärarna. De säger att när de har en valbar aktivitet finns det både möjlighet att jobba på en avancerad och på en enklare nivå. Lärarna berättar att de tycker att de kan utmana eleverna och förklarar det med att de har goda kunskaper från bland annat föreningsidrotten. De elever som behöver mer stöd är, enligt lärarna, prioriterade och de får också mer tid och stöd av läraren. Eftersom lärarna arbetar i par uppger de att de enkelt kan hantera sådana behov. Lärarna berättar att de har tonat ned matchmomenten i undervisningen för att inte stressa elever och för att även kunna utforma undervisning som passar alla elever. Lärarna säger att de försöker dela in eleverna och att de då har olika sätt att göra det på. När eleverna simmar är de uppdelade efter kön, säger lärarna och berättar att detta lett till att fler elever deltar. Tydlighet i mål, innehåll och struktur I samtliga observerade lektioner inleder lärare med att berätta vilket innehåll som är planerat för lektionen. Lärare berör i viss utsträckning avsikten med övningen, exempelvis berättar läraren att han tänker aktivera elevernas hjärnor med en koordinationsövning. I inledning och avslutning av lektion observeras dock få exempel på att läraren förklarar undervisningens syfte och mål. I observationerna syns att elever följer lärarnas instruktioner och det är få tillfällen när elever ställer frågor om vad de ska göra. Samtliga lektioner avslutas med att eleverna står i cirkel och stretchar samtidigt som lärare ställer korta frågor

6 6 om övningarna och repeterar lektionens innehåll. Vid dessa tillfällen är det några elever som svarar på lärarens frågor. Eleverna uppger i intervju att lärarna är tydliga med vad som ska göras på lektionerna. Enligt eleverna brukar lärare förklara innehållet på lektionen och sedan fortlöpande ge instruktioner för uppgifterna. Eleverna säger att de ofta förstår nyttan av att göra övningarna, men säger samtidigt att lärarna inte förklarat syfte och mål med övningarna. I början av ett område brukar läraren informera om vad de ska göra och vad eleverna eventuellt behöver ha med sig till lektionen, berättar eleverna. Ett par elever berättar att läraren ibland hänvisar till läroplanen, medan ett par andra elever uppger att läraren inte berättar vad som står i läroplanen. Eleverna säger också att lärare ger information om ämnet via skolan digitala lärplattform och att det där också finns information om vad de ska komma ihåg. Lärarna säger i intervju att de brukar inleda lektioner med att anknyta till tidigare lektion och berätta om dagens lektionsinnehåll. Lärarna berättar vidare att de ibland bryter pågående aktivitet för att ytterligare förklara ett moment så att alla förstår och att de ibland använder en elev som får förevisa en viss övning. Lärarna ger också exempel på hur de i samband med en friluftsaktivitet berättade om aktivitetens syfte och mål. De berättar att de tycker att läroplanens syfte och mål är luddiga och svåra för eleverna att förstå. Vidare uppger lärarna att de behöver prata mer om detta med eleverna för att de ska förstå begreppen och dess innebörd för undervisningen. Rektorn uppger i intervju att hon tagit del av lärarnas planeringar och i analys av dessa noterar hon att lärarna inte uttryckligen har beskrivit kopplingen till läroplanen. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet I observerade lektioner syns ett par tillfällen när lärare ger återkoppling på elevernas insatser och ger tips på hur de kan förbättra sina prestationer. Vidare syns när lärare återknyter till tidigare övningar för att påminna elever vad de tidigare lärt sig. Ett annat exempel är när läraren berättar för eleverna hur de kan utveckla rörelserna i samband med gymnastiska övningar på matta. Vid något tillfälle ställer lärare vid slutet av lektionen frågor där eleverna ska reflektera kring lektionens innehåll och elevernas upplevelser kring detta. Merparten av den återkoppling som observeras riktas till hela gruppen och ett par elever svarar på lärarens frågor. Elever berättar i intervju att lärarna under lektioner ger dem återkoppling på deras insatser men då oftast riktat till eleverna som grupp. Individuell återkoppling säger eleverna att de får i samband med utvecklingssamtal eller om de på egen hand frågar lärare. Elever uppger att de sällan får frågor som handlar om att reflektera över vad de lär sig på lektionerna. Eleverna säger att lärare ibland riktar frågor till gruppen om hur de upplevt lektionens innehåll. Lärarna berättar i intervju att de stämmer av elevernas närvaro i samband med mitterminskonferenserna och då även kontrollerar om underlag för bedömning saknas för några elever. Lärarna säger att de återkopplar elevernas kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtalen och att de ibland kan ha enskilda samtal med elever under lektionerna. Enligt lärarna går det eftersom de är två undervisande lärare på varje elevgrupp. Lärarna

7 7 uppger att de i högre grad kan behöva lyfta flickornas prestationer än mer i undervisningen. Lärarna säger att flickor inte får den respons de förtjänar utifrån insats. Lärarna ger exempel på när eleverna fått i uppgift att reflektera exempelvis avseende sömn och kost, men säger också att det inte varit så många tillfällen till reflektion i undervisningen. De berättar också att många av de reflekterande frågor som de ställer riktas till eleverna i grupp men att sådana tillfällen även bör ske individuellt. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet av undervisningen i idrott och hälsa behöver ett utvecklingsarbete främst genomföras inom följande områden: - Rektorn och lärarna behöver se till att undervisningen planeras och genomförs så att det innehåll som anges för respektive kunskapsområde får ett sådant utrymme att eleverna kan utveckla samtliga de förmågor som ingår i ämnet. - Rektorn och lärarna behöver aktivt och systematiskt arbeta för att alla elever deltar i undervisningen. Rektorn och lärarna behöver se till att alla elever får återkoppling på sina arbetsinsatser och kunskapsutveckling. I detta ingår även att eleverna får möjlighet att reflektera över vad de lärt sig. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Marielundsskolans undervisning i idrott och hälsa kommer att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar undervisning i ämnet. Huvudmannen ska senast den 18 oktober 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (Dnr :3948) i de handlingar som sänds in. Information om granskningen genomför under våren 2018 en kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 7 till 9. Granskningen ska besvara följande två frågeställningar: I vilken utsträckning planeras och bedrivs undervisningen utifrån kursplanen? I vilken utsträckning genomförs undervisningen med allmändidaktiska kvaliteter? I granskningen genomförs en enkätstudie för elever i årskurs 9 på 100 grundskolor och i detta urval besöks 22 av skolorna. Granskningens slutrapport kommer att publiceras i juni 2018.

8 8 På s vägnar Inger Börjesson Beslutsfattare Andreas Leo Utredare/Föredragande Mer information om granskningen finns på s hemsida: granskning/kvalitetsgranskning/-granskar-kvaliteten/idrott-och-halsa/ Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Granskningens författningsstöd Rapport elevenkät