Motioner Ungdomstinget 7-8 maj 2002

Transkript

1 Motioner Ungdomstinget 7-8 maj 2002

2 1. Lägre biljettpriser på lokalbussarna Busspriserna Kollektivtrafiken Busskort för elever är orättvisa Fria bussresor till och från skolan åt alla elever Fria bussresor på loven Busskort som man kan åka över länsgränsen med Senare buss från Bräcke till Östersund Nattbussar på fredag och lördag Kollektivtrafiken Bättre kollektiv trafik i Härjedalen Bättre kollektivtrafik Indragning av bussturer Persontågstrafik i Härjedalen Vägen mellan Remmet och Vemhån Lägre bensinskatt i glesbygden Vårdköerna Tandläkarkostnader Fri sjuk- och tandvård upp till 22 år Fri tandläkarvård hela livet Gratis preventivmedel till ungdomar Gratis bindor och tamponger till alla kvinnor Subventionerat pris på glasögon Vårdcentralernas öppettider Stäng ej sjukhusen i Härjedalen Fler barnmorskor i Härjedalen Idrotten i skolan Alternativ skollunch Vilken soppa Lättdryck på skolan Höj inackorderings- och studiebidragen För låg lön på sommar jobben i Östersunds kommun Sänkt skatt för ungdomar Arton på artonde året När räknas man som myndig? Myndig på artonde året Man bör räknas som arton det år man fyller Man skall få gå på systemet när man är arton år Varför inte arton år på systembolaget? Svartsprit Vuxen på krogen varför inte på systembolaget? Varför är det olika åldersgränser för killar och tjejer på en del krogar? Ungdomskrog Vem bestämmer om kulturen!!! Naturvetenskap på fritiden Homosexuella skall få adoptera barn! Motion för hemlösa Mera bostäder Fler poliser Lumpen borde vara helt valfri Svenskmärkt kött

3 1. Lägre biljettpriser på lokalbussarna Jag tycker att det är för dyrt att åka med lokalbussarna. Det kostar 8 kr för ungdomar och 15 kr för vuxna. Det blir billigare att åka bil om man skall betala vuxenbiljett. Jag tror att en vuxen väljer att åka bil istället för att åka kollektivt. Jag tycker även att det är jobbigt att få en massa småpengar när man betalar kontant. Jag yrkar att det skall blir lägre biljettpriser på lokalbussarna Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 2. Busspriserna Vi tycker att busspriserna är hutlöst dyra. Det nya så kallade Best Price systemet har gjort att det har blivit väldigt mycket dyrare att åka buss för oss som bor på landet. Förut betalade man kr/termin och fick åka hur mycket man ville. Jämfört med nu när man tankar busskortet med några hundra så gott som varje vecka. Vi yrkar att dom sänker busspriserna både på landet och i stan. Så att vi som är inackorderade i stan kanske kan lägga pengarna på något annat än att bara fylla på busskortet så att vi tar oss hem. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 3. Kollektivtrafiken Kollektivtrafiken kan definitivt förbättras enligt mig. Jag har reagerat över många olika saker. När bussbolaget meddelade att de köpt nya bussar och infört ett nytt betalningssystem kallat bestprice reagerade jag över två saker. Dels ur miljöhänsyn, varför inte köpa etanolbussar eller annat miljövänligt alternativ? Visst jag kan i och för sig förstå att det kan var dyrt och det kan även medföra att bussbolagen i så fall måste ha orimligt höga bijettpriser. Men jag hoppas att detta i alla fall tittas över. Men det jag blev mest upprörd över var de höjda priserna som kom i och med det nya systemet. Bussbolaget höjde priserna radikalt och i vissa fall t ex från Brunflo in till Östersund d blev priset det dubbla. Detta tycker jag är märkligt eftersom Östersunds kommun har satt upp som mål i Östersunds agenda 21planering, att man skall sänka priserna., inte höja dem. Detta för att fler ska välja buss istället för bil och på så sått bidraga till mindre utsläpp och bättre miljö. Dessutom har jag vid flera tillfällen blivit väldigt arg över vissa busschaufförers nonchalanta beteende. Jag kan ta som exempel när jag och en kompis skulle åka med en av s stadsbussarna från Östersund. Vi kom ut från Domus och var höst 20 meter ifrån bussen som vi såg var på väg att starta och åka därifrån. Så vi började springa och kom fram till bussen precis innan den körde iväg. Vi tittade in till busschauffören och han vred på huvudet och mötte våran blick, med en sur min. Vi andades ut och trodde att vi skulle få kliva på och därmed hinna det vi planerat, men till våran förvåning vända han på huvudet igen oh körde iväg. Kvar stod vi, arga och besvikna på trottoaren. 3

4 Jag har varit med om ett flertal liknande händelser där busschaufförer varit arga, irriterade och väldigt nonchalanta, jag nar många vänner som kan intyga att de också vart med om liknande händelser. Det kan även vara av vikt att tillägga till denna berättelse satt jag och min kompis är 8 år gamla och vi var på väg upp till Palmcrantzskolan, men kom försenat till lektionen på grund av detta nonchalanta beteende. Jag förstår inte, bara för att vi är skolungdomar blir vi inte behandlade som vuxna människor. Jag ser ofta att busschaufförer är trevliga och vänliga mot äldre, eller medelålders människor och bara snäser åt de unga som kliver på deras buss. Vart finns moralen och rättvisan n i det beteendet? Med detta vill jag inte säga att allt är negativt med nya bussar och ett nytt betalsystem, jag säger heller inte att alla busschaufförer är nonchalanta och otrevliga, men det finns många problem som borde rättas till. Det första man borde göra är att sänka priset på bussresorna, så att man uppfyller Östersunds miljökrav och därmed medverkar till att fler och fler lämnar bilen hemma och ar ett mer miljövänligt alternativ. Sedan tycker jag att busschaufförer borde gå en kurs inom vett och etikett, eller i alla fall få lära sig att uppföra sig hövligt mot alla resenärer barn, skolungdomar och vuxna. Det borde lära sig att bara för några beter sig illa ska man inte straffa alla eller en viss grupp i samhället för detta. de borde behandla alla resenärer med respekt, precis som de själva vill bli behandlade av resenärerna. Jag tycker att vissa av dessa saker borde ses som själklara, men om de inte gör det så tycker jag i alla fall att bussbolaget kan tänka över dessa saker. Jag yrkar att - Priset på bussresorna i Östersund sänks. - Busschaufförerna får lära sig vett och etikett. 4. Busskort för elever är orättvisa Vi tycker att man borde ändra reglerna för busskort till elever och även göra det enklare för dem att ta sig till och från skolan med buss. Det är fel att räkna fågelvägen till skolan eftersom det ofta skiljer sig enormt från den närmsta möjliga gångvägen, ska man använda detta sätt måste avståndet kortas av. Ett exempel på denna problematik är en kille som bor i nedre Torvalla. Han har inte rätt till busskort, och att gå eller cykla till Palmcrantzskolan är inte särskilt roligt. Han väljer att köpa eget busskort och lägger ut ca 300 kr i månaden på detta. Eftersom han och många andra lägger en tredjedel av studiebidraget på bussresor, tycker vi att busstrafiken måste förbättras så att resandet blir värt pengarna. Om man bor i nedre Torvalla måste man först åka 6: an in till stan och sedan 1: an upp till skolan. Det är ofta ett problem då busstiderna inte stämmer för byten och inte väntar in varandra är det svårt att veta om man tar sig till skolan i tid. Det är också orättvist att de som bor i Krokoms kommun fast på gränsen till Östersunds kommun får obegränsat resande över hela länet med både buss och tåg. Vi yrkar på att man bedömer rätten till busskort på ett rättvisare sätt, t.ex. genom att inte kolla fågelvägen utan istället gångväg och ta hänsyn till möjligheterna till bussförbindelser. Vi föreslår även ett samarbete kommuner emellan så att t.ex. elever från Byskogen och Ås får ett busskort likt elever i stadsområdet får. Elever i detta område behöver inte resa med tåg för att ta sig hem, problemet ligger ju i att det är en annan kommun vilket borde gå att lösa. Korten som elever i 4

5 Krokoms kommun måste vara dyrare och vi vill ha en ändring på detta för att spara pengar och kanske ge fler elever busskort. 5. Fria bussresor till och från skolan åt alla elever Jag tycker att alla elever oavsett skola eller kommun ska ha fria resor till och från skolan. En del får inackorderingsbidrag och busskort meddans andra får betala bussresorna ur egen ficka bara för att de går utanför kommunen. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 6. Fria bussresor på loven Det kostar studerande ungdomar alldeles för mycket pengar att färdas långa sträckor lokalt på olika lov, exempelvis sommarjobb, då studiebidrag inte betalas ut under sommarlovet. Alla få inte sommarjobb och då blir bussresor en onödigt hög utgift då exempelvis sommarlovet bjuder på andra evenemang än att åka buss till centrum eller från Lugnvik till Torvalla som är en lång sträcka att gå till fots. Vi yrkar på att alla studerande på gymnasienivå skall få fria bussresor med stadsbussarna under skolloven. 7. Busskort som man kan åka över länsgränsen med Det finns inget speciellt kort där man tar sig över länsgränsen, det ska vara ett kort som vem som helst kan köpa! Jag yrkar att man ordnar ett kort som man kan åka med över länsgränsen. Linda Olsson HR2 Bräcke gymnasieskola, Bräcke kommun 5

6 8. Senare buss från Bräcke till Östersund Vi tycker att det är jävligt dåligt att sista bussen från Bräcke till Östersund går 16:30. Dom som bor i småbyarna tar sig inte hem om det inte är någon som kommer att hämta dom! Och tågen går inte igenom alla byar! Vi yrkar att det ska gå en senare buss från Bräcke till Östersund. Bräcke gymnasieskola, Bräcke kommun 9. Nattbussar på fredag och lördag Vi tycker att det borde gå nattbussar på fredagar och lördagar för att folk ska kunna ta sig hem utan att köra bil när de är fulla. Det är långa avstånd i Härjedalen och många åker långt för att umgås och då kan det vara svårt att ordna med skjuts hem. Vi yrkar att det borde gå nattbussar på fredagar och lördagar i Härjedalen. Härjulfskolan, Härjedalens kommun 10. Kollektivtrafiken Vi tycker att kollektivtrafiken mellan Sveg-Östersund-Sveg har tider som bör ses över. Som det ser ut nu går bussen Sveg-Östersund kl 05.45, och Östersund-Sveg kl 06.45, 12.30, 16:00 och Vi yrkar att man ska kunna åka buss till Östersund senare än kl 16:25 och även kunna ta sig från Östersund senare än kl 18:15. Vi vill även att bussen från Sveg-Östersund ska gå senare än på lördagar, så man slipper vänta på att affärerna skall öppna. Vi tycker att man kan flytta fram bussens avgång en timme. Härjulfskolan, Härjedalens kommun 11. Bättre kollektiv trafik i Härjedalen Vi tycker att busstrafiken borde gå på även helger och röda dagar. Det finns stora problem att ta sig mellan orter och byar idag, speciellt till de mindre orterna som Lillhärdal och Herrö. Vi yrkar att busstrafiken borde gå oftare Härjulfskolan, Härjedalens Kommun 6

7 12. Bättre kollektivtrafik På vår skola i Sveg har vi många elever från byarna omkring. T.ex. bussen till Lofsdalen går endast 3 gånger om dagen. En går tidigt på morgonen och två bussar går med en halvtimmes mellanrum vid fyra. Om eleverna slutar tidigt en dag, får dem vänta flera timmar för att komma hem. Dem har heller ingen möjlighet att ta sig hem kvällstid om dem en gång skulle vilja stanna kvar. Då måste föräldrar eller vänner hämta dem och åka upptill fjorton mil. Vi yrkar att det ska finnas bättre kollektivtrafik. Härjulfskolan, Härjedalens kommun 13. Indragning av bussturer Varför har man dragit in så många bussturer till landsbygden? De vill att man ska flytta ut, men ingen vill om det inte finns några kommunikationer. Det slutar med att alla tar bilen, för att det inte går några bussar och det är oftast dyrare med buss. Vissa bussturer går ju att dra ihop med andra turer. Det tar lite längre tid men man kommer ju hem i alla fall. Det borde gå åtminstone 2 bussar om dagen på helgerna. En vid t ex 9-10 tiden åt båda hållen och en vid tiden. Jag yrkar att man sätter in fler turer. Åtminstone tar tillbaka de turer som de strök ur listan BPML2c, BPHU2b 14. Persontågstrafik i Härjedalen Härjedalen är idag Sveriges enda landskap utan persontågstrafik. Detta försvårar möjligheterna att komma till och från Härjedalen, och detta är inte bra för Härjedalens näringsliv och turism. Vi yrkar att inlandsbanan rustas upp till internationell standard. Härjulfskolan, Härjedalens kommun 15. Vägen mellan Remmet och Vemhån Vägen mellan Remmet och Vemhån ser ut som en nyplöjd åker. Det är ingen nöjsam tilldragelse att färdas längs detta vägstycke, beklagligtvis erhålls det inga andra vägförbindelser att välja på. Vi yrkar på att rutten rekonstrueras å det raskaste. Härjulfskolan, Härjedalens kommun 7

8 16. Lägre bensinskatt i glesbygden Jag tycker att bensinen ska prissänkas i glesbygden därför att det finns inga bussförbindelser som i städerna. Det måste bli en ändring i inte bara den här frågan utan många andra om vi vill ha en levande glesbygd. Jag yrkar att bensinskatterna ska sänkas i glesbygd där inga bussförbindelser finns. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 17. Vårdköerna Det ska inte ta upp till flera år för att en stor och viktig operation ska bli av. Något måste göras annars påverkas inflyttningssiffrorna till Jämtlands län negativt. Vi vill att vårat landsting ska ha den säkraste och bästa vården. Vård är viktigt! Sandra Eriksson Bergs Gymnasium Therese Jonsson Bergs Gymnasium 18. Tandläkarkostnader När man fyllt år 19 blir räkningen från tandläkaren orimligt hög nästan oavsett vad man gör där. Dessutom är det kanske inte alla som har en inkomst som räcker, då kan tandhygienen lida och det kommer så småningom att verka till en skyhög räkning. Vissa 19-årngar går fortfarande i skolan, andra har just tagit studenten och andra kanske inte hunnit få jobb än. Därför tycker vi att det ska finnas system som gör att det inte kostar så mycket. Sandra Eriksson Bergs Gymnasium Therese Jonsson Bergs Gymnasium 19. Fri sjuk- och tandvård upp till 22 år Det är långt ifrån en självklarhet att ungdomar börja arbeta efter de har tagit studenten. För ungefär 30 år sedan fick man oftast arbete efter studenten men nu har kraven på arbetsmarknaden höjts och utbildning är vanligen ett yrkeskrav. Utbildningarna har även blivit längre och på så vis kostsammare. Eftersom sjuk- och tandläkarvård är så dyrt yrkar vi att ungdomar borde ha fria besök på dessa instanser till och med det år de fyller 22. Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun 8

9 20. Fri tandläkarvård hela livet Jag tycker att man ska få fri tandläkarvård hela livet. Det är alldeles för dyrt att gå till tandläkaren om man är över 19 år. En del har faktiskt inte råd att laga sina tänder, utan går och har ont i dem resten av livet. Jag, och flera med mig, yrkar att man ska få fri tandläkarvård hela livet. Per Holmblad, Krokoms Gymnasieskola, Krokom 21. Gratis preventivmedel till ungdomar Tonårsaborterna ökar i Jämtland, detta enligt en artikel som publicerades i Östersunds Posten Allt fler unga tjejer gör abort, och de län som ligger högst i statistiken är, förutom storstadsregionerna, Jämtland och Gotland. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökar antalet aborter i hela landet, och tonårsaborterna står för en stor del i ökningen. Vi vill att preventivmedel skall vara gratis från års ålder, d v s att det är gratis under det år man fyller 20. Tandläkarbesök är gratis till denna ålder, varför skulle inte preventivmedel kunna vara det? Vi är övertygade om att det skulle få statistiken att sjunka, och även spridningen av könssjukdomar skulle kunna förebyggas och förhindras. Det uppmuntrar även ungdomar att vara rädda om sig själva och ursäkter om det är för pinsamt att köpa kondomer eller det är så dyrt med p-piller blir inte längre några ursäkter. Vi yrkar att preventivmedel skall vara gratis för ungdomar år, och finnas tillgängligt på ungdomsmottagningarna. 22. Gratis bindor och tamponger till alla kvinnor Vi kvinnor måste varje månad lägga ut pengar på bindor och tamponger. Vi anser att bindor och tamponger skall vara gratis för alla kvinnor eftersom detta är nödvändiga saker under menstruationen. Ett paket tamponger innehåller 16 st, och kostar nästan 30 kr. I paketet står det att man helst skall byta tampong 6 gånger per dygn. Om man har mens i 4-5 dagar måste man alltså köpa två paket. Och dessutom ska man inte använda tamponger på nätterna, utan måste alltså köpa bindor också. Vi kvinnor måste varje månad köpa tamponger och bindor, vilket innebär extra utlägg av pengar. Som ungdom har man oftast bara studiebidraget på 950 kr att röra sig med varje månad. Vi yrkar därför på att bindor och tamponger skall bli gratis, eller att priset skall sänkas. Palmcrantzskolan, Östersundskommun 9

10 23. Subventionerat pris på glasögon I dagens Sverige finns det flera människor som lider av synfel. För dem flesta börjar denna åkomma redan vid tidig ålder. De flesta synfel upptäcks oftast på lågstadiet och försämras för det mesta med tiden. Eftersom ögat växer lika länge som skelettet, så kan man räkna ut att större synförändringar drabbar mest yngre människor dvs. barn och ungdomar. Detta medför att många barn familjer drabbas av höga utgifter för nya glas till glasögon. Eftersom synen kan förändras ganska snabbt under en kort period, så kan det medföra att ett barn kan vara tvungen att byta glas mellan ett och två gånger per år på sina glasögon. Synfel är oftast av genetiskt ursprung och drabbar därmed vanligtvis mer än ett barn i en flerbarns familj. Med tanke på de höga kostnaderna på glasögon samt glas till glasögon, så kan detta medföra att många föräldrar drar sig för att köpa nya glas och glasögon efter deras barns behov. Detta får konsekvenser att barn ser dåligt i skolan och i hemmet. Detta drabbar inte enbart familjer utan hela samhället. Om barn inte kan se bra i skolan, så bidrar detta till sämre utbildning och därmed på sikt sämre arbetskraft i samhället. Därför yrkar jag att barnfamiljer borde få subventionerat pris på glasögon samt glas till glasögon. Högkostnadsskydd kan vara en möjlighet som system för att ge barnfamiljer subventionerat pris. Sofie Svartholm Palmcrantzskolan, Östersundskommun 24. Vårdcentralernas öppettider Under sommaren år 2001 stängdes flera vårdcentraler i Härjedalen under en tre veckors period på grund av besparingar. Detta medförde längre resväg för flera innevånare och det tycker vi inte är bra. Eftersom flera äldre besvär med transport. Vi yrkar att vårdcentralerna i fortsättningen hålls öppna under hela året. Besparingar kan ske bättre på andra områden än sjukvården. Härjulfskolan, Härjedalens kommun. 25. Stäng ej sjukhusen i Härjedalen Under sommaren 2001 stängdes sjukhusen eller läkarstationerna under sexveckorsperioder i omgångar i Härjedalens kommun. Vi yrkar på att denna stängning ska minskas till två veckor. För att avstånden mellan byarna i Härjedalen är så långa innebär det att vid akuta sjukdomar blir det onödigt långt att åka. Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun 10

11 26. Fler barnmorskor i Härjedalen Det finns endast två barnmorskor i hela Härjedalen. Dessa är stationerade i Sveg. Detta gör att tillgängligheten är mycket liten. Besökstiden på ungdomsmottagningen, som endast finns i Sveg, är tre timmar kvällstid en gång i veckan. Ungdomar från västra Härjedalen måste färdas 7 14 mil för att få träffa en barnmorska. Därför önskar vi att Landstinget anställer en barnmorska och fördelar exempelvis tjänsten på Hede och Funäsdalen. Genom denna förändring kommer troligen samtliga ungdomar att få tillgänglighet till barnmorska varje vecka. Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun 27. Idrotten i skolan Vi har synpunkter på idrotten på skolan. Under år två på gymnasiet har vi enbart en timmes idrott i veckan. Detta är ingenting om man tänker på att vi sitter mest hela tiden fem dagar i veckan på skolan. Vi vill ha minst tre idrottslektioner i veckan, och även fler friluftsdagar. Vi yrkar att man ska ha mer idrott i skolan. Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun 28. Alternativ skollunch Vi anser att det borde finnas 2 alternativ till skollunch, t ex att man har fil och flingor på sidan av den ordinarie maträtten. Våran motivering till varför vi anser att detta bör ändras är att vi skolungdomar idag förväntas att närvara och prestera bra på lektionerna, men hur är detta möjligt om vin inte får i oss en näringsrik lunch? Alla har vi olika smaker och man kan inte begära att 1300 elever ska tycka om all mat som bespisas på skolan. Vi tror att prestationen höjs i samband med en riktig lunch. Vi yrkar att Palmcrantzskolan borde införa en alternativ skollunch vid sidan av den ordinarie och vegetariska matsedeln. Palmcrantzskolan, Östersundskommun 11

12 29. Vilken soppa Vi tycker att soppan som serveras på skolmatsalarna i jämtland inte ger den rätta näringen som behövs i ett aktivt liv. Målet för skolorna borde vara att få eleverna mer aktiva både fysiskt och psykiskt, detta fungerar inte utan en rätt kost. Undersökningar har gett att det behövs 6-10 tallrikar soppa för att fylla näringsbehovet för en lunch. Är detta bra? Vi tycker inte detta är bra för att eleverna istället går till kafeterian och konsumerar sötsaker för det redan ekonomiskt smala studiebidraget. Vi yrkar att soppan i skolmatsalen ska tas bort eller i alla fall göras mer näringsrik. 30. Lättdryck på skolan Jag tycker att man ska få lättdryck till skolmaten. Att det ska vara ett alternativ i stället för bara mjölk och vatten. Vi yrkar att det skall finnas ett alternativ till skolmaten. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 31. Höj inackorderings- och studiebidragen Jag tycker att inackorderings- och studiebidragen skall höjas. För det finns inte en chans att pengarna skall kunna räcka till för en hel månad med mat och hyra. Man måste låna av kompisar och familjen, skulderna blir bara mer och mer. Vi yrkar på högre inackorderingstillägg och studiebidrag. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 32. För låg lön på sommar jobben i Östersunds kommun Gymnasie- och högstadiestuderande ungdomar i länet söker sommartid kommunala jobb för att tjäna en extra slant och för att ersätta studiebidraget. Den lön som betalas ut för ett sommarjobb är låg om man jämför med det arbete som jobbet kräver, att tjäna cirka 35 kr i timmen är inte acceptabelt då jobbet oftast är krävande och kan innebära obekväma arbetstider. Vi yrkar på att lönen för de kommunala sommarjobben skall höjas. 12

13 33. Sänkt skatt för ungdomar Vi anser att ungdomar inte ska behöva betala skatt eftersom vi knappt har någon egen inkomst. Om man tjänar över kr per år så måste man ju betala skatt och det tycker vi är fel, vi borde bara behöva betala max 5 % skatt. Vi yrkar Att: Skatten ska sänkas för ungdomar. Härjulfskolan, Sveg. 34. Arton på artonde året Jag tycker att man borde räknas som arton på det artonde året. Som exempel vill jag ta upp sommarjobben då de som fyllt arton far betydligt högre lön än de som fyller år efter lovet. De som fyllt arton far även ett större utbud av jobb att söka eftersom de är myndiga och får ta mer ansvar. En elev som går i gymnasiet i årskurs två får rösta om man fyllt arton men de som fyller efter valet får inte rösta fast de har samma utbildning och har skapat sig egna värderingar minst lika mycket som de nyfyllda artonåringarna. Att få rösta ger oss elever en stor erfarenhet och inblick i samhället, politik och ansvarstagande. När man är arton är man myndig, man tar ansvar för allt man gör alldeles själv. Därför tycker jag att det även bör gälla på krogen. De som är arton som ansvarar för sig själva och därför bör de få gå på vilken krog de vill vare sig det är fredag eller lördag. Man bör även få handla på systemet av den anledning att man själv tar ansvar för vad man gör. De som är arton far handla starksprit på krogen men inte på systemet. Varför kan artonåringarna inte få köpa sprit på systemet så slipper många lockas av den billiga, starka men även mycket farliga hembrända spriten. Visst ska man ta sitt ansvar och inte köpa den spriten eftersom man vet att det är farligt, men eftersom vi ungdomar inte har så mycket pengar så är det lätt hänt att vi lockas av den eftersom få vill dricka folköl på en finare middag eller fest. Kunde vi gå på systemet så skulle vi kunna köpa vin eller sprit där och göra bål och drinkar utav. Jag yrkar att ni på ungdomstinget skall fatta beslut om följande kriterier: - Att de ungdomar som inte fyllt arton på det artonde året skall få lika lön och jobbmöjligheter som de nyfyllda artonåringarna. - Att de ungdomar som inte fyllt arton på det artonde året skall få någon chans - Att lägga sin röst till regeringen. - Att de som fyllt arton skall få köpa staksprit på systemet. - Att de som fyllt arton skall få samma möjlighet än de som fyllt tjugo ett att gå ut på krogen. Palmcrantzskolan. Östersunds kommun. 13

14 35. När räknas man som myndig? Jag tycker att man borde räknas som myndig samma år som man fyller arton. Det är inte rättvist att tillexempel halva klassen får gå ut på krogen, när man slutar skolan medan andra halvan får sitta hemma och dricka HB. Vi yrkar att man borde räknas som arton samma år som man fyller arton. Glenn Göransson, Kent Olofsson BpHu2b 36. Myndig på artonde året Vi tycker att man ska bli myndig vid årsskiftet till det året man ska fylla 18 år. Därför att alla borde få rösträtt samtidigt. Man får ju också söka ett riktigt jobb eftersom på vissa arbeten tar de bara emot sökande som är över arton år. Vi yrkar Att: Man ska bli myndig vid årsskiftet till det året man ska fylla 18 år. Härjulfskolan, Sveg, Härjedalens kommun 37. Man bör räknas som arton det år man fyller Vi är fyra gymnasieelever som anser att det är stor skillnad mellan ungdomar som fyller 18 år tidigt på året och sent på året. De som är 18 år kan söka många jobb som inte 17 åringar kan och de kan komma in på ute ställen. För att undvika dessa orättvisor önskar vi att man räknas som 18 år det år man fyller. Vi yrkar att man bör räknar som 18 år det år man fyller. Härjulfskolan, Sveg, Härjedalens kommun 38. Man skall få gå på systemet när man är arton år Jag tycker att man ska få gå på systemet när man är 18 år. För att man får väja vem som ska styra landet när man är arton men man får inte gå på systemet och handla. Jag yrkar att man ska få gå på systemet när man är arton år. Linda Olsson, HR2 Bräcke gymnasieskola, Bräcke kommun 14

15 39. Varför inte arton år på systembolaget? Varför måste man vara 20 år för att få gå på systemet? Det är ju ändå 18 år på det mesta. Man är myndig, får ta körkort, gifta sig, man har eget ansvar och man får gå på krogen och köpa sprit men inte på systemet. Vi yrkar att man ska få gå på systembolaget när man är arton år. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 40. Svartsprit Vi yrkar att spritskatten skall sänkas med 25%, då skulle man nog få bort mycket av svartspriten, eller sänka systembolagsåldern från 20 år till 18 år skulle också hjälpa till att få bort svartspriten. Glenn Göransson BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, BpMl2c 41. Vuxen på krogen varför inte på systembolaget? När man är arton år är man enligt lagen myndig. Enligt lagboken blir man straffmyndig redan vid 15års ålder, redan då får man ta ett påfallande ansvar och kan straffas för sina handlingar. Vid myndighetsåldern klassas man som vuxen och man tar då ett fullständigt ansvar för sina handlingar. Vid arton års ålder får man även köra bil, inrätta avtal och köra starka alkoholhaltiga drycker på krogen. Det är närmare barockt att man klassas som vuxen i samhällets olika instanser och man får köpa sprit på krogen, men man får ej ta ansvar över sitt eget drickande utanför krogen. Jag har dock inte blundat för problemet att i och med åldern för köp av systembolagsvaror sänks, även yngre personer lättare kommer att få tag på varorna. Jag yrkar härmed att åldern vid köp av systembolagsvaror bör sänkas till myndighetsåldern arton år, samt att strängare straff bör inrättas för utköp till minderåriga. 42. Varför är det olika åldersgränser för killar och tjejer på en del krogar? Jag tycker att det är sjukt att åldersgränsen på krogen mellan killar och tjejer är olika. Diskriminering vill jag kalla det. Det ger en förvrängd bild på att tjejer ska ha äldre killar Jag yrkar att det skall vara samma åldersgräns för tjejer och killar på krogen. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c 15

16 43. Ungdomskrog Vi tycker att Östersunds utbud av aktiviteter för gymnasieungdomar under 18år är väldigt litet. Följden av det är att många gymnasieungdomar driver runt på stan eller har våldsamma privata fester. Vi vill verkligen ha någonting att göra på helgerna. Vi yrkar att på fredagen eller lördagskvällen ska det finnas en lokal/ställe som vi gymnasieelever kan träffas och umgås på. Kombinerat café med danslokal. Gärna med biljardbord och dyl. Litet inträde kan även tas. Vi hoppas och tror mycket på det här förslaget. Wargentinsskolan, Östersunds kommun 44. Vem bestämmer om kulturen!!! Varför ska en massa gamla gubbar sitta och bestämma om vart pengarna som läggs ner på kulturen går till. Det är ju vi ungdomar som har störst nytta av kulturen. Jag yrkar därför att ungdomarna ska få vara med och bestämma vad som ska få mer pengar och vad som behöver prioriteras först. Erik Svensson, Krokoms Gymnasieskola. 45. Naturvetenskap på fritiden När man tänker kultur tänker man oftast på hantverk, länsmusikanterna, Jamtli mm. Men vad jag skulle vilja lyfta fram mer är Naturvetenskap på fritiden, för att intressera och informera. Jag var involverad i en teknikmässa som nyligen gick här i Östersund, Carpe Novum, vars syfte var att informera och locka högstadieelever till naturvetenskap och det naturvetenskapliga programmet. Jag tycker mig kunna förutspå en ökning av stora företag (framför allt på teknikområdet) som söker kontakt med yngre för att tidigt ge dem en inblick i ett alternativt yrkesområde. Jag yrkar därför att man bör lägga mer pengar, tid och energi på att upprätta föreningar i stil med "Unga forskare" i Östersund för att sysselsätta ungdomar som fått upp intresse och vill hålla kvar vid det. 16

17 46. Homosexuella skall få adoptera barn! Vi tycker att homosexuella par ska få adoptera barn! Ett barn som inte har några föräldrar uppskattar nog den kärlek det får av två pappor/mammor, istället ingen kärlek alls! Ett barn hos ett homosexuellt par kan nog få det minst lika bra, som ett barn i en familj där föräldrarna är alkoholister eller liknande. Vi yrkar ATT homosexuella par borde få adoptera! Wargentinsskolan, Östersunds kommun 47. Motion för hemlösa Det finns de som haft allt men sedan har allt raserat, har de då inte rätten att återuppbygga sina liv? I tidningar och på Tv ser vi hur antalet hemlösa bara ökar och vi gör inget åt det. Självklart är det bara en början att bara dela ut mat men det räcker inte till alla. Vi måste tillta åtgärder. I Sverige finns många hemlösa, därför yrkar vi - Att Sverige bör satsa mer pengar på hemlösa människor - Att alla ska ha en chans att få det bra i livet. - Att alla bör få en utbildning. - Att vi borde börja med att alla hemlösa ska få tak över huvudet och mat. Härjulfskolan, Härjedalens kommun 48. Mera bostäder I dagens läge så är det nästan omöjligt att få tag i en billig hyresrätt i våra större städer. Vill man ha en lägenhet så får man punga ut med flera hundra tusen kronor, eller hitta en hyresrätt flera mil utanför staden. Och med detta så blir det en större segregation i städerna, de rika bor inne i staden, och de lite mer fattiga bor utanför. Och så här vill inte vi ha det. Vi yrkar att fler kommunalt ägda hyresrätter byggs i de större städerna, att ett nytt miljonprogram genomförs, fast i en liten mindre skala. Härjulfskolan, Härjedalens kommun 17

18 49. Fler poliser Vi vill ha fler poliser i Härjedalen för ökad säkerhet och tryggare tillvaro. Det tar alldeles för lång tid för polisen att komma till brottsplatsen vid utryckning. Vi yrkar att: - Det ska tillsättas fler poliser i Härjedalens kommun. - Det ska bli effektivare utryckning. Härjulfskolan i Härjedalen 50. Lumpen borde vara helt valfri Man borde få bestämma själv om man ska göra lumpen eller inte! om man är skadad så att man inte kan göra lumpen så slipper man och det är egentligen enda chansen att slippa och det är fel. Vi yrkar att lumpen skall var helt valfri! Glenn Göransson BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, BpMl2c 51. Svenskmärkt kött Jag tycker att, det kan inte vara så svårt att sätta in ett märke på köttproduktionen som visar att det är svenskt kött och att djuret är uppvuxet i Sverige. Som konsument så är man orolig för att köpa kött eftersom man inte vet vad det är man stoppar i sig. Ett enda litet märke är väl inte för mycket att begära. Jag yrkar att köttprodukter ska märkas för om det är svenskt och var djuret är uppvuxet. Glenn Göransson BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, BpMl2c 18