UNGDOMSTINGET 7-8 MAJ 2002 PROTOKOLL

Transkript

1 UNGDOMSTINGET 7-8 MAJ 2002 PROTOKOLL VERSION ANSVARIG: MALIN HANSSON

2 Protokoll 2 (37) Plats och tid Folkets Hus - onsdag den 8 maj 2002 kl Närvarolista: Se nedanstående lista Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande Vice sekreterare 1-41Lina Bostedt 42-51Lina Christensen Vice ordförande 1-41Anders Klintäng 42-51Lina Svensson Glenn Göransson Irene Helmersson Närvarande och beslutande: Emma Johansson - Wargentinskolan Isabell Wallén - Wargentinskolan Jenny Ringdahl - Wargentinskolan (utsk-sekr.) Julia Persson - Wargentinskolan Margaretha Jonasson - Wargentinskolan (utsk-led.) Anders Klintäng - Palmcrantzskolan (ordf.) Caroline Jakobsson - Palmcrantzskolan Desirée Skönneberg - Palmcrantzskolan Ellinor Tjernström - Palmcrantzskolan Glenn Göransson - Palmcrantzskolan Ida Ek - Palmcrantzskolan Karl-Jonas Ångström - Palmcrantzskolan Kenth Olofsson - Palmcrantzskolan (utsk-sekr.) Samira Gouissem - Palmcrantzskolan Sofie Svartholm - Palmcrantzskolan Erik Svensson - Krokoms gymnasieskola Johan Wahlund - Krokoms gymnasieskola Johannes Olsson - Krokoms gymnasieskola Ken Jäghall - Krokoms gymnasieskola Lars-Olov Larsson - Krokoms gymnasieskola (utsk-led) Per Holmblad - Krokoms gymnasieskola Peter Karlsson - Krokoms gymnasieskola Emil Söder - Härjulfskolan Fredric Forsström - Härjulfskolan (utsk-sekr.) Helena Amundsson - Härjulfskolan Johan Hallman - Härjulfskolan Markus Högberg - Härjulfskolan Torbjörn Nordin - Härjulfskolan Anna Nilsson - Hjalmar Strömerskolan Irene Helmersson - Hjalmar Strömerskolan Jörgen Nilsson - Hjalmar Strömerskolan Lina Bostedt - Hjalmar Strömerskolan (sekr.) Lina Christensen - Hjalmar Strömerskolan (vice sekr.) Malin Persson - Hjalmar Strömerskolan Rebecca Ragnarsson - Hjalmar Strömerskolan Andreas Modén - Bispgårdens tekniska skola Per-Erik Brorsson - Bispgårdens tekniska skola (utsksekr.) Johan Seldahl - Bräcke gymnasieskola Lina Svensson - Bräcke gymnasieskola Linda Olsson - Bräcke gymnasieskola (vice ordf.) Mikael Pettersson - Bräcke gymnasieskola Sandra Eriksson - Bergs gymnasieskola Therese Jonsson - Bergs gymnasieskola (utsk-led)

3 Protokoll 3 (37) Ej närvarande: Anton Lundberg - Wargentinskolan Johanna Bark - Wargentinskolan (närvaro dag1 utskled.) Kristin Hellström - Wargentinskolan Sandra Pettersson - Wargentinskolan (närvaro dag1 utsk-led.) Catrin Johansson - Palmcrantzskolan (närvaro dag 1) Elin Aronsson - Palmcrantzskolan Pehr Loo - Palmcrantzskolan Thomas Johansson - Palmcrantzskolan (närvaro dag1 utsk-led.) Johan Malmsten - Krokoms gymnasieskola Peter Svärdby - Krokoms gymnasieskola Johan Nilsson - Bräcke gymnasieskola (närvaro dag 1) Christian Saxvold - Bergs gymnasieskola Thomas Helgesson - Bergs gymnasieskola Åhörande politiker: Demokratiutskottet: Gunnar Pettersson (s) Gusten Rolandsson (kd) Hälso- och sjukvårdsutskottet: Anne-Marie Johansson (s) Länsutvecklingsutskottet: Anders Häggkvist (c)

4 Protokoll 4 (37) 1. Sammanträdets öppnande Ordförande hälsar välkommen och förklarar Ungdomstingets andra dag öppnad. 2. Upprop Närvarande enligt bifogad lista. 3. Val av justerare Till justerare väljs Glenn Göransson och Irene Helmersson. 4. Val av rapportör Till rapportörer väljs Lars-Olof Larsson och Lina Svensson. 5. Föredrag av unga politiker Ordförande hälsar Emilia Winberg (s) och Thomas Andersson (c) välkomna. Ungdomstinget får höra hur det är att vara ung politiker. De upplyses även om att politik finns i vardagen ex vilka stolar man sitter på i skolan är ett politiskt beslut, att köpa KRAV-märkt är en politisk handling etc. adresser till Emilia och Thomas: emilia.winberg@ostersund.se thomas.andersson@jll.se UNGDOMSTINGETS BESLUT KRING DE EGNA MOTIONERNA 6. Lägre biljettpriser på lokalbussarna, motion 1 Jag tycker att det är för dyrt att åka med lokalbussarna. Det kostar 8 kr för ungdomar och 15 kr för vuxna. Det blir billigare att åka bil om man skall betala vuxenbiljett. Jag tror att en vuxen väljer att åka bil istället för att åka kollektivt. Jag tycker även att det är jobbigt att få en massa småpengar när man betalar kontant. Jag yrkar att det skall blir lägre biljettpriser på lokalbussarna. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Trafik 1a yrkar att motionen avslås med motiveringen att priset inte spelar så stor roll. De tror inte att priset påverkar vuxna att ta bilen istället för bussresor. Trafik 1b yrkar bifall och anser att busspriserna borde sänkas under vinterhalvåret.

5 Protokoll 5 (37) Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 7. Busspriserna, motion 2 Vi tycker att busspriserna är hutlöst dyra. Det nya så kallade Best Price systemet har gjort att det har blivit väldigt mycket dyrare att åka buss för oss som bor på landet. Förut betalade man kr/termin och fick åka hur mycket man ville. Jämfört med nu när man tankar busskortet med några hundra så gott som varje vecka. Vi yrkar att dom sänker busspriserna både på landet och i stan. Så att vi som är inackorderade i stan kanske kan lägga pengarna på något annat än att bara fylla på busskortet så att vi tar oss hem. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Trafik 1 a föreslår att motionen bifalls. Det gamla systemet var mycket bättre än best price. Trafik 1b yrkar bifall på motionen och att busspriserna borde sänkas under vinterhalvåret. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 8. Kollektivtrafiken, motion 3 Kollektivtrafiken kan definitivt förbättras enligt mig. Jag har reagerat över många olika saker. När bussbolaget meddelade att de köpt nya bussar och infört ett nytt betalningssystem kallat bestprice reagerade jag över två saker. Dels ur miljöhänsyn, varför inte köpa etanolbussar eller annat miljövänligt alternativ? Visst jag kan i och för sig förstå att det kan var dyrt och det kan även medföra att bussbolagen i så fall måste ha orimligt höga bijettpriser. Men jag hoppas att detta i alla fall tittas över. Men det jag blev mest upprörd över var de höjda priserna som kom i och med det nya systemet. Bussbolaget höjde priserna radikalt och i vissa fall t ex från Brunflo in till Östersund d blev priset det dubbla. Detta tycker jag är märkligt eftersom Östersunds kommun har satt upp som mål i Östersunds agenda 21planering, att man skall sänka priserna., inte höja dem. Detta för att fler ska välja buss istället för bil och på så sått bidraga till mindre utsläpp och bättre miljö. Dessutom har jag vid flera tillfällen blivit väldigt arg över vissa busschaufförers nonchalanta beteende. Jag kan ta som exempel när jag och en kompis skulle åka med en av s stadsbussarna från Östersund. Vi kom ut från Domus och var höst 20 meter ifrån bussen som vi såg var på väg att starta och åka därifrån. Så vi började springa och kom fram till bussen precis innan den körde iväg. Vi tittade in till busschauffören och han vred på huvudet och mötte våran blick, med en sur min. Vi andades ut och trodde att vi skulle få kliva på och därmed hinna det vi planerat, men till våran förvåning vända han på huvudet igen oh körde iväg. Kvar stod vi, arga och besvikna på trottoaren. Jag har varit med om ett flertal liknande händelser där busschaufförer varit arga, irriterade och väldigt nonchalanta, jag nar många vänner som kan intyga att de också vart med om liknande händelser. Det

6 Protokoll 6 (37) kan även vara av vikt att tillägga till denna berättelse satt jag och min kompis är 8 år gamla och vi var på väg upp till Palmcrantzskolan, men kom försenat till lektionen på grund av detta nonchalanta beteende. Jag förstår inte, bara för att vi är skolungdomar blir vi inte behandlade som vuxna människor. Jag ser ofta att busschaufförer är trevliga och vänliga mot äldre, eller medelålders människor och bara snäser åt de unga som kliver på deras buss. Vart finns moralen och rättvisan i det beteendet? Med detta vill jag inte säga att allt är negativt med nya bussar och ett nytt betalsystem, jag säger heller inte att alla busschaufförer är nonchalanta och otrevliga, men det finns många problem som borde rättas till. Det första man borde göra är att sänka priset på bussresorna, så att man uppfyller Östersunds miljökrav och därmed medverkar till att fler och fler lämnar bilen hemma och ar ett mer miljövänligt alternativ. Sedan tycker jag att busschaufförer borde gå en kurs inom vett och etikett, eller i alla fall få lära sig att uppföra sig hövligt mot alla resenärer barn, skolungdomar och vuxna. Det borde lära sig att bara för att några beter sig illa ska man inte straffa alla eller en viss grupp i samhället för detta. de borde behandla alla resenärer med respekt, precis som de själva vill bli behandlade av resenärerna. Jag tycker att vissa av dessa saker borde ses som självklara, men om de inte gör det så tycker jag i alla fall att bussbolaget kan tänka över dessa saker. Jag yrkar att - Priset på bussresorna i Östersund sänks. - Busschaufförerna får lära sig vett och etikett. Emma Stugholm, SpIT2b Trafik 1a yrkar bifall på att priset skall sänkas men avslag på att busschaufförerna skall utbildas i vett och etikett. Deras arbetssituation måste ses över då det är stressande med tider att passa. Vi känner inte att vi har blivit dåligt bemötta någon gång av chaufförerna. Trafik 1b yrkar att motionen bifalls angående att priset på bussresorna i Östersund sänks samt yrkar avslag om att busschaufförerna ska lära sig vett och etikett. Ungdomstinget beslutar enligt utskottens förslag. 9. Busskort för elever är orättvisa, motion 4 Vi tycker att man borde ändra reglerna för busskort till elever och även göra det enklare för dem att ta sig till och från skolan med buss. Det är fel att räkna fågelvägen till skolan eftersom det ofta skiljer sig enormt från den närmsta möjliga gångvägen, ska man använda detta sätt måste avståndet kortas av. Ett exempel på denna problematik är en kille som bor i nedre Torvalla. Han har inte rätt till busskort, och att gå eller cykla till Palmcrantzskolan är inte särskilt roligt. Han väljer att köpa eget busskort och lägger ut ca 300 kr i månaden på detta. Eftersom han och många andra lägger en tredjedel av studiebidraget på bussresor, tycker vi att busstrafiken måste förbättras så att resandet blir värt pengarna. Om man bor i nedre Torvalla måste man först åka 6: an in till stan och sedan 1: an upp till skolan. Det är ofta ett problem då busstiderna inte stämmer för byten och inte väntar in varandra är det svårt att veta om

7 Protokoll 7 (37) man tar sig till skolan i tid. Det är också orättvist att de som bor i Krokoms kommun fast på gränsen till Östersunds kommun får obegränsat resande över hela länet med både buss och tåg. Vi yrkar på att man bedömer rätten till busskort på ett rättvisare sätt, t.ex. genom att inte kolla fågelvägen utan istället gångväg och ta hänsyn till möjligheterna till bussförbindelser. Vi föreslår även ett samarbete kommuner emellan så att t.ex. elever från Byskogen och Ås får ett busskort likt elever i stadsområdet får. Elever i detta område behöver inte resa med tåg för att ta sig hem, problemet ligger ju i att det är en annan kommun vilket borde gå att lösa. Korten som elever i Krokoms kommun måste vara dyrare och vi vill ha en ändring på detta för att spara pengar och kanske ge fler elever busskort. Elin Säterhall, Viktoria Viklander m fl., Klass SpIT2b Trafik 1a yrkar bifall på motionen då alla skall ha rätten att söka busskort och att hänsyn skall tas hur vägförhållandena är och inte mäta fågelvägen. Trafik 1b yrkar bifall på motionen. YRKANDEN Peter Karlsson yrkar att motionen avslås pga att Torvalla är ett dåligt exempel. Lars-Olov Larsson yrkar att det även skall gälla för tåg för att slippa vänta. VOTERING Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 10. Fria bussresor till och från skolan åt alla elever, motion 5 Jag tycker att alla elever oavsett skola eller kommun ska ha fria resor till och från skolan. En del får inackorderingsbidrag och busskort meddans andra får betala bussresorna ur egen ficka bara för att de går utanför kommunen. Jag yrkar att alla elever skall få fria bussresor till och från skolan. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Trafik 1a yrkar bifall på motionen men önskar att motionen skulle ha varit mer ingående. Vi vill att alla ska bli prövade till busskort! Men alla ska inte få omdet inte behövs. Kostnaderna skulle bli för höga. Trafik 1b yrkar bifall på motionen.

8 Protokoll 8 (37) Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Trafik 1a. 11. Fria bussresor på loven, motion 6 Det kostar studerande ungdomar alldeles för mycket pengar att färdas långa sträckor lokalt på olika lov, exempelvis sommarjobb, då studiebidrag inte betalas ut under sommarlovet. Alla få inte sommarjobb och då blir bussresor en onödigt hög utgift då exempelvis sommarlovet bjuder på andra evenemang än att åka buss till centrum eller från Lugnvik till Torvalla som är en lång sträcka att gå till fots. Vi yrkar på att alla studerande på gymnasienivå skall få fria bussresor med stadsbussarna under skolloven. Magnus Eriksson, Tobias Flinkberg, Tobias Karlsson, Christoffer Ahlström, Emil Johnsson Trafik 1a yrkar avslag då vi inte tycker att studerande ska få bidrag för bussresor under loven! Trafik 1b yrkar avslag på motionen. Ungdomstinget beslutar i enighet med utskotten och avslår motion Busskort som man kan åka över länsgränsen med, motion 7 Det finns inget speciellt kort där man tar sig över länsgränsen, det ska vara ett kort som vem som helst kan köpa! Jag yrkar att man ordnar ett kort som man kan åka med över länsgränsen. Linda Olsson HR2 Bräcke gymnasieskola, Bräcke kommun Trafik 1a yrkar avslag då vi inte tycker att landstinget har med detta att göra. Föreslår att motionären vänder sig till Länstrafiken. Trafik 1b yrkar avslag på motionen med motiveringen att det var bristande beslutsunderlag. Ungdomstinget avslår motion 7 och beslutar att den skickas vidare till Länstrafiken. 13. Kollektivtrafiken, motionerna 8, 9, 10, 11, 12 och 13?? Senare buss från Bräcke till Östersund, motion 8

9 Protokoll 9 (37) Vi tycker att det är jä *#t dåligt att sista bussen från Bräcke till Östersund går 16:30. Dom som bor i småbyarna tar sig inte hem om det inte är någon som kommer att hämta dom! Och tågen går inte igenom alla byar! Vi yrkar att det ska gå en senare buss från Bräcke till Östersund. Lina Svensson, Est 3 Johan Nilsson ECAU 3 Carola Ferm, Est 3 Bräcke gymnasieskola, Bräcke kommun?? Nattbussar på fredag och lördag, motion 9 Vi tycker att det borde gå nattbussar på fredagar och lördagar för att folk ska kunna ta sig hem utan att köra bil när de är fulla. Det är långa avstånd i Härjedalen och många åker långt för att umgås och då kan det vara svårt att ordna med skjuts hem. Vi yrkar att det borde gå nattbussar på fredagar och lördagar i Härjedalen. Julia, Jennie, Anna, Anna, Annica, Annika Härjulfskolan, Härjedalens kommun?? Kollektivtrafiken, motion 10 Vi tycker att kollektivtrafiken mellan Sveg-Östersund-Sveg har tider som bör ses över. Som det ser ut nu går bussen Sveg-Östersund kl 05.45, och Östersund-Sveg kl 06.45, 12.30, 16:00 och Vi vill även att bussen från Sveg-Östersund ska gå senare än på lördagar, så man slipper vänta på att affärerna skall öppna. Vi tycker att man kan flytta fram bussens avgång en timme. Vi yrkar att man ska kunna åka buss till Östersund senare än kl 16:25 och även kunna ta sig från Östersund senare än kl 18:15. Maria Erkstam, Nina Paulsson, Maria Stener, Helena Nilsson, Anna Westman Härjulfskolan, Härjedalens kommun?? Bättre kollektivtrafik i Härjedalen, motion 11 Vi tycker att busstrafiken borde gå på även helger och röda dagar. Det finns stora problem att ta sig mellan orter och byar idag, speciellt till de mindre orterna som Lillhärdal och Herrö. Vi yrkar att busstrafiken borde gå oftare. Sandra Eriksson, Johan Grind, Tomas Halvarsson, Fredrik Christiansen Härjulfskolan, Härjedalens Kommun?? Bättre kollektivtrafik, motion 12 På vår skola i Sveg har vi många elever från byarna omkring. T.ex. bussen till Lofsdalen går endast 3 gånger om dagen. En går tidigt på morgonen och två bussar går med en halvtimmes mellanrum vid fyra. Om eleverna slutar tidigt en dag, får dem vänta flera timmar för att komma hem. Dem har heller ingen möjlighet att ta sig hem kvällstid om dem en gång skulle vilja stanna kvar. Då måste föräldrar eller vänner hämta dem och åka upptill fjorton mil.

10 Protokoll 10 (37) Vi yrkar att det ska finnas bättre kollektivtrafik. Peter Hallgren, AnnaKarin Larsson, Jeanette Cedermark, Cecilia Högström Härjulfskolan, Härjedalens kommun?? Indragning av bussturer, motion 13 Varför har man dragit in så många bussturer till landsbygden? De vill att man ska flytta ut, men ingen vill om det inte finns några kommunikationer. Det slutar med att alla tar bilen, för att det inte går några bussar och det är oftast dyrare med buss. Vissa bussturer går ju att dra ihop med andra turer. Det tar lite längre tid men man kommer ju hem i alla fall. Det borde gå åtminstone 2 bussar om dagen på helgerna. En vid t ex 9-10 tiden åt båda hållen och en vid tiden. Jag yrkar att man sätter in fler turer. Åtminstone tar tillbaka de turer som de strök ur listan. Irene Eriksson, Kent Olofsson, Glenn Göransson BPML2c, BPHU2b Trafik 1a yrkar bifall då ungdomarna åker mest buss i länet och landstinget tjänar på det senare. Gäller inte bara Bräcke och Härjedalen utan hela länet! Helger borde vara prioriterat med senare avgångar från Östersund till byarna. Trafik 1 b yrkar att busstrafiken bör anpassas även efter ungdomars behov. Lösningen kan vara beställningsbar busstrafik med exempelvis minibuss. Ungdomstinget beslutar i enighet med Trafik 1b. 14. Persontågstrafik i Härjedalen, motion 14 Härjedalen är idag Sveriges enda landskap utan persontågstrafik. Detta försvårar möjligheterna att komma till och från Härjedalen, och detta är inte bra för Härjedalens näringsliv och turism. Vi yrkar att inlandsbanan rustas upp till internationell standard. Henning Waldehag SPSA3 Fredric Forsström SPSA2 Härjulfskolan, Härjedalens kommun Trafik 1a yrkar bifall på motionen. Om detta är möjligt ska man definitivt göra det. Om de förlorar på turism och näringsliv exempelvis. Trafik 1b yrkar bifall på motionen. Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären.

11 Protokoll 11 (37) 15. Vägen mellan Remmet och Vemhån, motion 15 Vägen mellan Remmet och Vemhån ser ut som en nyplöjd åker. Det är ingen nöjsam tilldragelse att färdas längs detta vägstycke, beklagligtvis erhålls det inga andra vägförbindelser att välja på. Vi yrkar på att rutten rekonstrueras å det raskaste. Jonas Backman,, Peter Mill, Hans Amundsson, Johan Höglund Härjulfskolan, Härjedalens kommun Trafik 1a yrkar bifall på motionen. Vägar är något som landstingets årliga ekonomiska summor skall gå till. Trafik 1 b yrkar bifall på motionen med tillägget att det finns fler vägar som behöver rekonstrueras. Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Trafik 1b. 16. Lägre bensinskatt i glesbygden, motion 16 Jag tycker att bensinen ska prissänkas i glesbygden därför att det finns inga bussförbindelser som i städerna. Det måste bli en ändring i inte bara den här frågan utan många andra om vi vill ha en levande glesbygd. Jag yrkar att bensinskatterna ska sänkas i glesbygd där inga bussförbindelser finns. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Trafik 1a yrkar avslag på motionen och föreslår istället att bussförbindelserna skall förbättras i glesbygden. Trafik 1 b yrkar bifall på motionen med tillägg att bensinskatten bör sänkas för bussarna så att fler bussförbindelser kan finnas. Ungdomstinget beslutar i enighet med Trafik 1b. 17. Vårdköerna, motion 17 Det ska inte ta upp till flera år för att en stor och viktig operation ska bli av. Något måste göras annars påverkas inflyttningssiffrorna till Jämtlands län negativt. Vi vill att vårat landsting ska ha den säkraste och bästa vården. Vård är viktigt! Sandra Eriksson Bergs Gymnasium Therese Jonsson Bergs Gymnasium

12 Protokoll 12 (37) Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen. Hälso- och sjukvård 2b yrkar att motionen bifalls och att landstingsskatten höjs för att minska vårdköerna så att man kan utföra flera operationer. Detta för att minska sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Med det förbättras också hälsan. YRKANDEN Andreas Modén yrkar att vården skall ses över, inte bara i Jämtland utan i hela Sverige. Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Andreas Modéns yrkande. UNGDOMSTINGET AJOURNERAS FÖR ETT KORT STUDIEBESÖK HOS FULLMÄKTIGE FORTSATT ARBETE MED BESLUT KRING MOTIONERNA 18. Tandläkarkostnader, motion 18 När man fyllt år 19 blir räkningen från tandläkaren orimligt hög nästan oavsett vad man gör där. Dessutom är det kanske inte alla som har en inkomst som räcker, då kan tandhygienen lida och det kommer så småningom att verka till en skyhög räkning. Vissa 19-årngar går fortfarande i skolan, andra har just tagit studenten och andra kanske inte hunnit få jobb än. Därför yrkar vi att det ska finnas system som gör att det inte kostar så mycket. Sandra Eriksson Bergs Gymnasium Therese Jonsson Bergs Gymnasium Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen, tänderna borde också ingå i högkostnads skyddet. Hälso- och sjukvård 2b föreslår att motionen skickas vidare till de politiska partierna och yrkar bifall på motionen, det ska bli billigare tandvård oavsett ålder med motiveringen att tänderna är en del av kroppen. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 19. Fri sjuk- och tandvård upp till 22 år, motion 19 Det är långt ifrån en självklarhet att ungdomar börja arbeta efter de har tagit studenten. För ungefär 30 år sedan fick man oftast arbete efter studenten men nu har kraven på arbetsmarknaden höjts och utbildning är vanligen ett yrkeskrav. Utbildningarna har även blivit längre och på så vis kostsammare.

13 Protokoll 13 (37) Eftersom sjuk- och tandläkarvård är så dyrt yrkar vi att ungdomar borde ha fria besök på dessa instanser till och med det år de fyller 22. Erika Odén, Annika Dahlin, Helena Amundsson, Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen och föreslår att åldersgränsen höjs till 26 för studerande. Hälso- och sjukvård 2b håller med motionärerna till viss del, det borde vara billigare hela livet eftersom tänderna är en del av kroppen. Utskottet yrkar avslag på motionen. Ungdomstinget beslutar i enighet med Hälso- och sjukvård 2a. 20. Fri tandläkarvård hela livet, motion 20 Jag tycker att man ska få fri tandläkarvård hela livet. Det är alldeles för dyrt att gå till tandläkaren om man är över 19 år. En del har faktiskt inte råd att laga sina tänder, utan går och har ont i dem resten av livet. Jag, och flera med mig, yrkar att man ska få fri tandläkarvård hela livet. Per Holmblad, Krokoms Gymnasieskola, Krokom Hälso- och sjukvård 2a yrkar avslag på motionen och föreslår att det måste finnas ett högkostnadsskydd eftersom tandvård inte skall vara en klassfråga. Hälso- och sjukvård 2b håller med motionärerna till viss del, det borde vara billigare hela livet eftersom tänderna är en del av kroppen. Utskottet yrkar avslag på motionen. Ungdomstinget avslår motionen. 21. Gratis preventivmedel till ungdomar, motion 21 Tonårsaborterna ökar i Jämtland, detta enligt en artikel som publicerades i Östersunds Posten Allt fler unga tjejer gör abort, och de län som ligger högst i statistiken är, förutom storstadsregionerna, Jämtland och Gotland. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökar antalet aborter i hela landet, och tonårsaborterna står för en stor del i ökningen. Vi vill att preventivmedel skall vara gratis från års ålder, d v s att det är gratis under det år man fyller 20. Tandläkarbesök är gratis till denna ålder, varför skulle inte preventivmedel kunna vara det? Vi är övertygade om att det skulle få statistiken att sjunka, och även spridningen av könssjukdomar skulle kunna förebyggas och förhindras. Det uppmuntrar även ungdomar att vara rädda om sig själva och ursäkter

14 Protokoll 14 (37) om det är för pinsamt att köpa kondomer eller det är så dyrt med p-piller blir inte längre några ursäkter. Vi yrkar att preventivmedel skall vara gratis för ungdomar år, och finnas tillgängligt på ungdomsmottagningarna. Elin Lindgren, Veronica Holmberg, Therese Rundström, Lisa Helmersson Hälso- och sjukvård 2a yrkar avslag på motionen och anser att slarv är en dålig ursäkt. Hälso- och sjukvård 2b yrkar avslag på motionen med motiveringen att sex är frivilligt. Utskottet föreslår istället att man borde upplysa ungdomarna mer. Både i grundskolan och gymnasiet, för att färre tjejer ska göra abort, som motionären vill ta upp. YRKANDEN Samira Gouissem yrkar bifall då det är ett bra sätt att minska slarv. YTTRANDEN En person yttrar sig. Det beror inte på priserna på preventivmedel att aborterna ökat, då det är lätt att få tag på preventivmedel. Ungdomstinget avslår motionen. 22. Gratis bindor och tamponger till alla kvinnor, motion 22 Vi kvinnor måste varje månad lägga ut pengar på bindor och tamponger. Vi anser att bindor och tamponger skall vara gratis för alla kvinnor eftersom detta är nödvändiga saker under menstruationen. Ett paket tamponger innehåller 16 st, och kostar nästan 30 kr. I paketet står det att man helst skall byta tampong 6 gånger per dygn. Om man har mens i 4-5 dagar måste man alltså köpa två paket. Och dessutom ska man inte använda tamponger på nätterna, utan måste alltså köpa bindor också. Vi kvinnor måste varje månad köpa tamponger och bindor, vilket innebär extra utlägg av pengar. Som ungdom har man oftast bara studiebidraget på 950 kr att röra sig med varje månad. Vi yrkar därför på att bindor och tamponger skall bli gratis, eller att priset skall sänkas. Hanna Strömqvist och Matilda Strömqvist Palmcrantzskolan, Östersundskommun

15 Protokoll 15 (37) Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på att priset skall sänkas men avslag på att det skall bli gratis. Hälso- och sjukvård 2b yrkar bifall på motionen och tycker att det är för dyrt. Utskottet föreslår att studiebidraget höjs för tjejer. Ungdomstinget beslutar i enighet med Hälso- och sjukvård 2a. 23. Subventionerat pris på glasögon, motion 23 I dagens Sverige finns det flera människor som lider av synfel. För de flesta börjar denna åkomma redan vid tidig ålder. De flesta synfel upptäcks oftast på lågstadiet och försämras för det mesta med tiden. Eftersom ögat växer lika länge som skelettet, så kan man räkna ut att större synförändringar drabbar mest yngre människor dvs. barn och ungdomar. Detta medför att många barn familjer drabbas av höga utgifter för nya glas till glasögon. Eftersom synen kan förändras ganska snabbt under en kort period, så kan det medföra att ett barn kan vara tvungen att byta glas mellan ett och två gånger per år på sina glasögon. Synfel är oftast av genetiskt ursprung och drabbar därmed vanligtvis mer än ett barn i en flerbarns familj. Med tanke på de höga kostnaderna på glasögon samt glas till glasögon, så kan detta medföra att många föräldrar drar sig för att köpa nya glas och glasögon efter deras barns behov. Detta får konsekvenser att barn ser dåligt i skolan och i hemmet. Detta drabbar inte enbart familjer utan hela samhället. Om barn inte kan se bra i skolan, så bidrar detta till sämre utbildning och därmed på sikt sämre arbetskraft i samhället. Därför yrkar jag att barnfamiljer borde få subventionerat pris på glasögon samt glas till glasögon. Högkostnadsskydd kan vara en möjlighet som system för att ge barnfamiljer subventionerat pris. Sofie Svartholm Palmcrantzskolan, Östersundskommun Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen. Rabatt till barnfamiljer är ett bra förslag. Hälso- och sjukvård 2b yrkar bifall på motionen. Ögonen är en del av kroppen och borde behandlas därefter. Det är ett funktionshinder och man borde få bidrag. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 24. Vårdcentralernas öppettider, motion 24 Under sommaren år 2001 stängdes flera vårdcentraler i Härjedalen under en tre veckors period på grund av besparingar. Detta medförde längre resväg för flera innevånare och det tycker vi inte är bra. Eftersom flera äldre besvär med transport.

16 Protokoll 16 (37) Vi yrkar att vårdcentralerna i fortsättningen hålls öppna under hela året. Besparingar kan ske bättre på andra områden än sjukvården. Per Springe, Andreas Ljung, Emil Söder Härjulfskolan, Härjedalens kommun. Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen. Hälso- och sjukvård 2b håller med motionären om att det inte får bli för långa avstånd mellan hälsocentralerna. De anställda ska turas om om semestertiderna så att det alltid finns folk. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 25. Stäng ej sjukhusen i Härjedalen, motion 25 Under sommaren 2001 stängdes sjukhusen eller läkarstationerna under sexveckorsperioder i omgångar i Härjedalens kommun. För att avstånden mellan byarna i Härjedalen är så långa innebär det att vid akuta sjukdomar blir det onödigt långt att åka. Vi yrkar på att denna stängning ska minskas till två veckor. Erika Odén, Annika Dahlin, Helena Amundsson, Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun Hälso- och sjukvård 2a yrkar avslag på motionen och anser att inga sjukhus skall stängas. Hälso- och sjukvård 2b yrkar avslag på motionen med motiveringen att det borde finnas folk hela tiden. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 26. Fler barnmorskor i Härjedalen, motion 26 Det finns endast två barnmorskor i hela Härjedalen. Dessa är stationerade i Sveg. Detta gör att tillgängligheten är mycket liten. Besökstiden på ungdomsmottagningen, som endast finns i Sveg, är tre timmar kvällstid en gång i veckan. Ungdomar från västra Härjedalen måste färdas 7 14 mil för att få träffa en barnmorska. Därför yrkar vi att Landstinget anställer en barnmorska och fördelar exempelvis tjänsten på Hede och Funäsdalen. Genom denna förändring kommer troligen samtliga ungdomar att få tillgänglighet till barnmorska varje vecka. Erika Odén, Annika Dahlin, Helena Amundsson, Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun

17 Protokoll 17 (37) Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen. Hälso- och sjukvård 2b yrkar bifall på motionen och föreslår att barnmorskorna ska besöka skolorna i hela Härjedalen några timmar i veckan men även andra skolor i hela länet. Motivering: Det finns platser men ingen vill ha dem. Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Hälso- och sjukvård 2b. Alla skolor i länet skall besökas av barnmorskor. 27. Idrotten i skolan, motion 27 Vi har synpunkter på idrotten på skolan. Under år två på gymnasiet har vi enbart en timmes idrott i veckan. Detta är ingenting om man tänker på att vi sitter mest hela tiden fem dagar i veckan på skolan. Vi vill ha minst tre idrottslektioner i veckan, och även fler friluftsdagar. Vi yrkar att man ska ha mer idrott i skolan. Peter Hallgren, AnnaKarin Larsson, Jeanette Cedermark, Cecilia Högström Härjulfskolan Sveg, Härjedalens kommun Hälso- och sjukvård 2a yrkar att motionen avslås. De anser att man skall motionera mer på fritiden för att slippa skära ner på andra ämnen. De som inte gillar att idrotta är inte med på gympatimmarna heller. Hälso- och sjukvård 2b yrkar bifall på motionen. Det borde bli fler timmar i idrott då många mår dåligt pga för lite fysisk aktivitet. De behöver uppmuntras mer till att träna. Allmänt 3a yrkar att motionen bifalls. De som inte tycker om att motionera/idrotta nås ej på annat sätt medan de som redan är engagerade, motionerar. Allmänt 3b yrkar bifall på motionen och föreslår att idrott B borde vara obligatoriskt. Kanske inte 3 lektioner, men det ska finnas tillgång till 3 lektioner. YTTRANDEN Två personer yttrar sig. Det är för mycket teoretiska ämnen och att det är viktigt att idrotten ligger på schemat men att man kan ha roligare aktiviteter ex. stresshantering eller massage. Idrotten är viktig för den fortsatta hälsan, den skall hålla livet ut. Man måste ändra sitt tankesätt och även skaffa sig grundkondition så att man slipper sjukskrivningar senare i livet. Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Allmänt 3b.

18 Protokoll 18 (37) 28. Alternativ skollunch, motion 28 Vi anser att det borde finnas 2 alternativ till skollunch, t ex att man har fil och flingor på sidan av den ordinarie maträtten. Våran motivering till varför vi anser att detta bör ändras är att vi skolungdomar idag förväntas att närvara och prestera bra på lektionerna, men hur är detta möjligt om vin inte får i oss en näringsrik lunch? Alla har vi olika smaker och man kan inte begära att 1300 elever ska tycka om all mat som bespisas på skolan. Vi tror att prestationen höjs i samband med en riktig lunch. Vi yrkar att Palmcrantzskolan borde införa en alternativ skollunch vid sidan av den ordinarie och vegetariska matsedeln. Karin Strömberg, Sophie Engen, Pernilla Esbjörnsdotter Palmcrantzskolan, Östersundskommun Hälso- och sjukvård 2a yrkar att motionen avslås. Hälso- och sjukvård 2b yrkar att motionen bifalls. Det borde finnas två bättre luncher att välja mellan. Det skall inte bara gälla Palmcrantzskolan utan alla skolor i länet. Allmänt 3a yrkar bifall. Det skall finnas två alternativ till maten ett vegetariskt och en kötträtt. Istället för fil bör det serveras frukt. Allmänt 3b yrkar att motionen avslås eftersom det redan finns två alternativ men föreslår att frukost serveras fem dagar i veckan. Ungdomstinget avslår motionen. 29. Vilken soppa, motion 29 Vi tycker att soppan som serveras på skolmatsalarna i jämtland inte ger den rätta näringen som behövs i ett aktivt liv. Målet för skolorna borde vara att få eleverna mer aktiva både fysiskt och psykiskt, detta fungerar inte utan en rätt kost. Undersökningar har gett att det behövs 6-10 tallrikar soppa för att fylla näringsbehovet för en lunch. Är detta bra? Vi tycker inte detta är bra för att eleverna istället går till kafeterian och konsumerar sötsaker för det redan ekonomiskt smala studiebidraget. Vi yrkar att soppan i skolmatsalen ska tas bort eller i alla fall göras mer näringsrik. Jesper Pålsson, Andreas Forneman, Mattias Turdell, SpIT2b Hälso- och sjukvård 2a yrkar att motionen avslås, då det kontrolleras att soppan är näringsrik. Hälso- och sjukvård 2b yrkar att motionen bifalls i frågan om att soppan borde göras mer näringsrik. Allmänt 3a yrkar avslag pga bristande beslutsunderlag. Allmänt 3b yrkar bifall på motionen och föreslår att ytterligare ett alternativ skall finnas. Elever på Palmcrantzskolan gjort en undersökning som visar att 6-10 tallrikar soppa behövs för att fylla näringsbehovet.

19 Protokoll 19 (37) YTTRANDEN Fyra personer yttrar sig: Näringsbehovet fylls om man äter bröd till soppan då bröd alltid serveras. Enligt Statens Livsmedelsverk (SLV) täcks näringsbehovet om man äter tre mackor, en frukt plus tre tallrikar av skolans soppa. Det är inte bara är soppan som innehåller för lite näring. När maten som serveras inte är god äter man bara lite av den och då får man inte heller i sig tillräcklig näring. Soppan på Hjalmar kan knappast vara näringsrik då den endast innehåller små flagor av morötter och för mycket salt. Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Hälso- och sjukvård 2b och Allmänt 3b. 30. Lättdryck på skolan, motion 30 Jag tycker att man ska få lättdryck till skolmaten. Att det ska vara ett alternativ i stället för bara mjölk och vatten. Vi yrkar att det skall finnas ett alternativ till skolmaten. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Hälso- och sjukvård 2a yrkar att motionen avslås. Hälso- och sjukvård 2b yrkar avslag på motionen. Det räcker som det är, med mjölk och vatten. Allmänt 3a yrkar att motinen avslås. Allmänt 3b yrkar att motionen bifalls eftersom lättdryck istället för mjölk inte kan bli mycket dyrare. YTTRANDEN Tre personer yttrar sig: Det räcker med mjölk och vatten men att de som inte tål mjölk borde få lättdryck som alternativ till vattnet. Mjölk och vatten är tillräckligt, dessutom är det socker i lättdryck och det kan bli en ovana att dricka lättdryck till maten och det borde inte skolan inte uppmuntra till. Det kostar pengar med lättdryck, pengar som borde läggas på maten istället.

20 Protokoll 20 (37) Ungdomstinget avslår motionen. 31. Höj inackorderings- och studiebidragen, motion 31 Jag tycker att inackorderings- och studiebidragen skall höjas. För det finns inte en chans att pengarna skall kunna räcka till för en hel månad med mat och hyra. Man måste låna av kompisar och familjen, skulderna blir bara mer och mer. Vi yrkar på högre inackorderingstillägg och studiebidrag. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Allmänt 3a föreslår att det borde finnas ett komplement till inackorderingstillägg mot uppvisande av för hög hyra. Det kan vara ett extra bidrag som man kan ansöka om. Allmänt 3b yrkar att motionen bifalls eftersom de vill ha så mycket pengar som möjligt. YTTRANDEN Två personer yttrar sig: Studiebidragen skall ej höjas. Studiebidraget räcker om man köper mindre sprit. Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Allmänt 3a. 32. För låg lön på sommar jobben i Östersunds kommun, motion 32 Gymnasie- och högstadiestuderande ungdomar i länet söker sommartid kommunala jobb för att tjäna en extra slant och för att ersätta studiebidraget. Den lön som betalas ut för ett sommarjobb är låg om man jämför med det arbete som jobbet kräver, att tjäna cirka 35 kr i timmen är inte acceptabelt då jobbet oftast är krävande och kan innebära obekväma arbetstider. Vi yrkar på att lönen för de kommunala sommarjobben skall höjas. Magnus Eriksson, Tobias Flinkberg, Tobias Karlsson, Christoffer Ahlström, Emil Johnsson Allmänt 3a yrkar att motionen bifalls. Allmänt 3b yrkar att motionen bifalls och föreslår att kommunen borde se över lönen då 35 kronor är lite pengar för allt slit.

21 Protokoll 21 (37) YRKANDEN Andreas Modén yrkar bifall och att det skall gälla i hela landet. I Sollefteå tjänar man ännu mindre även inom vården som ligger högre. YTTRANDEN En person yttrar sig: Det är rätt att så många som möjligt skall få jobba, men inte för slavlön Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar i enighet med Andreas Modén. 33. Sänkt skatt för ungdomar, motion 33 Vi anser att ungdomar inte ska behöva betala skatt eftersom vi knappt har någon egen inkomst. Om man tjänar över kr per år så måste man ju betala skatt och det tycker vi är fel, vi borde bara behöva betala max 5 % skatt. Vi yrkar Att: Skatten ska sänkas för ungdomar. Hanna Boqvist, Isabell Norell och Maria Propos. Härjulfskolan, Sveg. Allmänt 3a yrkar avslag på motionen och föreslår istället att minimigränsen höjs så att de som tjänar lite får behålla mer pengar. Allmänt 3b yrkar bifall på motionen. Utskottet tycker inte att sänkningen behöver vara så hög som 5 %. Utskottet föreslår att ungdomars inkomst inte skall räknas in i familjens totala inkomst, det skall gälla för studerande upp till 20 år och att minimigränsen höjs till kronor. YRKANDEN Lina Bostedt yrkar avslag, alla borde hjälpa till och betala skatt. YTTRANDEN Tre personer yttrar sig: Minimibeloppet har höjts de senaste åren från till kronor. Skatten är progressiv dvs ökar ju mer man tjänar. När ungdomar tjänar pengar behöver inte familjen lika höga bidrag. Ungdomstinget avslår motionen.

22 Protokoll 22 (37) 34. Arton på artonde året, motion 34 Jag tycker att man borde räknas som arton på det artonde året. Som exempel vill jag ta upp sommarjobben då de som fyllt arton far betydligt högre lön än de som fyller år efter lovet. De som fyllt arton far även ett större utbud av jobb att söka eftersom de är myndiga och får ta mer ansvar. En elev som går i gymnasiet i årskurs två får rösta om man fyllt arton men de som fyller efter valet får inte rösta fast de har samma utbildning och har skapat sig egna värderingar minst lika mycket som de nyfyllda artonåringarna. Att få rösta ger oss elever en stor erfarenhet och inblick i samhället, politik och ansvarstagande. När man är arton är man myndig, man tar ansvar för allt man gör alldeles själv. Därför tycker jag att det även bör gälla på krogen. De som är arton som ansvarar för sig själva och därför bör de få gå på vilken krog de vill vare sig det är fredag eller lördag. Man bör även få handla på systemet av den anledning att man själv tar ansvar för vad man gör. De som är arton far handla starksprit på krogen men inte på systemet. Varför kan artonåringarna inte få köpa sprit på systemet så slipper många lockas av den billiga, starka men även mycket farliga hembrända spriten. Visst ska man ta sitt ansvar och inte köpa den spriten eftersom man vet att det är farligt, men eftersom vi ungdomar inte har så mycket pengar så är det lätt hänt att vi lockas av den eftersom få vill dricka folköl på en finare middag eller fest. Kunde vi gå på systemet så skulle vi kunna köpa vin eller sprit där och göra bål och drinkar utav. Jag yrkar att ni på ungdomstinget skall fatta beslut om följande kriterier: 1. Att de ungdomar som inte fyllt arton på det artonde året skall få lika lön och jobbmöjligheter som de nyfyllda artonåringarna. 2. Att de ungdomar som inte fyllt arton på det artonde året skall få någon chans att lägga sin röst till regeringen. 3. Att de som fyllt arton skall få köpa staksprit på systemet. 4. Att de som fyllt arton skall få samma möjlighet än de som fyllt tjugo ett att gå ut på krogen. Elin Rydh, SPIT la. Allmänt 3a yrkar bifall på punkt 2 och avslag på punkt 1, 3 och 4 man borde få rösta på det artonde året. Allmänt 3b yrkar att hela motionen avslås. YRKANDEN Fredric Forsström yrkar avslag då det alltid kommer att vara orättvist för någon. Det går inte att tänja gränserna. Samira Gouissem yrkar bifall då människor mognar olika. Gränsen borde gå vid arton på det artonde året. YTTRANDEN Sex personer yttrar sig: Folk kommer inte att lockas till att köpa mindre starksprit bara för att det legaliseras.

23 Protokoll 23 (37) Man skall inte klaga på att man har lite pengar när man har råd att köpa sprit. Ungdomar blir nog mer intresserade av politik om man får rösta på artonde året. Det måste finnas en gräns och arton är en bra gräns, om man rubbar på åldersgränserna är det lätt att krypa ner i åldrarna då tex de som börjat skolan ett år tidigare är ett år yngre än sina klasskamrater kommer att vilja rösta. Även om man mognar olika så är det individuellt, en sextonåring kan tex vara mognare än en 37-åring och var går då gränsen? Det är OK att man får rösta på det artonde året och att man får lika lön pga lika lång utbildning. Men det blir i praktiken orealistiskt, det kommer bli anstormning på krogen. Man är arton när man fyller då det nästa är ett helt års skillnad mellan en som är född 1/1 och 31/12. Ungdomstinget beslutar att avslå motionen. 35. Myndighetsålder och arton år på systembolaget, motionerna 35, 36, 37, 38 och 39?? När räknas man som myndig?, motion 35 Jag tycker att man borde räknas som myndig samma år som man fyller arton. Det är inte rättvist att tillexempel halva klassen får gå ut på krogen, när man slutar skolan medan andra halvan får sitta hemma och dricka HB. Vi yrkar att man borde räknas som arton samma år som man fyller arton. Glenn Göransson, Kent Olofsson BpHu2b?? Myndig på artonde året, motion 36 Vi tycker att man ska bli myndig vid årsskiftet till det året man ska fylla 18 år. Därför att alla borde få rösträtt samtidigt. Man får ju också söka ett riktigt jobb eftersom på vissa arbeten tar de bara emot sökande som är över arton år. Vi yrkar Att: Man ska bli myndig vid årsskiftet till det året man ska fylla 18 år. Hanna Boqvist, Isabell Norell och Maria Proos. Härjulfskolan, Sveg, Härjedalens kommun?? Man bör räknas som arton det år man fyller, motion 37 Vi är fyra gymnasieelever som anser att det är stor skillnad mellan ungdomar som fyller 18 år tidigt på året och sent på året. De som är 18 år kan söka många jobb som inte 17 åringar kan och de kan komma in på ute ställen. För att undvika dessa orättvisor önskar vi att man räknas som 18 år det år man fyller. Vi yrkar att man bör räknar som 18 år det år man fyller. Peter Hallgren, AnnaKarin Larsson, Jeanette Cedermark, Cecilia Högström Härjulfskolan, Sveg, Härjedalens kommun

24 Protokoll 24 (37)?? Man skall få gå på systemet när man är arton år, motion 38 Jag tycker att man ska få gå på systemet när man är 18 år. För att man får väja vem som ska styra landet när man är arton men man får inte gå på systemet och handla. Jag yrkar att man ska få gå på systemet när man är arton år. Linda Olsson, HR2 Bräcke gymnasieskola, Bräcke kommun?? Varför inte arton år på systembolaget?, motion 39 Varför måste man vara 20 år för att få gå på systemet? Det är ju ändå 18 år på det mesta. Man är myndig, får ta körkort, gifta sig, man har eget ansvar och man får gå på krogen och köpa sprit men inte på systemet. Vi yrkar att man ska få gå på systembolaget när man är arton år. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Allmänt 3a och 3b yrkar att motionerna avslås med samma motivering som för motion 34. Ungdomstinget avslår motionerna Svartsprit, motion 40 Vi yrkar att spritskatten skall sänkas med 25%, då skulle man nog få bort mycket av svartspriten, eller sänka systembolagsåldern från 20 år till 18 år skulle också hjälpa till att få bort svartspriten. Glenn Göransson BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, BpMl2c Allmänt 3a yrkar att motionen avslås. Svartspriten skall bort i tullen och inte föras in i Sverige. Allmänt 3b yrkar att motionen avslås. Om systembolagets pris sänks, sänks även svartspritens pris. Utskottet tror inte att sänkt åldersgräns på systembolaget påverkar konsumtionen av svartsprit. Ungdomstinget avslår motionen. 37. Vuxen på krogen varför inte på systembolaget?, motion 41 När man är arton år är man enligt lagen myndig. Enligt lagboken blir man straffmyndig redan vid 15års ålder, redan då får man ta ett påfallande ansvar och kan straffas för sina handlingar. Vid myndig-

25 Protokoll 25 (37) hetsåldern klassas man som vuxen och man tar då ett fullständigt ansvar för sina handlingar. Vid arton års ålder får man även köra bil, inrätta avtal och köra starka alkoholhaltiga drycker på krogen. Det är närmare barockt att man klassas som vuxen i samhällets olika instanser och man får köpa sprit på krogen, men man får ej ta ansvar över sitt eget drickande utanför krogen. Jag har dock inte blundat för problemet att i och med åldern för köp av systembolagsvaror sänks, även yngre personer lättare kommer att få tag på varorna. Jag yrkar härmed att åldern vid köp av systembolagsvaror bör sänkas till myndighetsåldern arton år, samt att strängare straff bör inrättas för utköp till minderåriga. Johan Norén Allmänt 3a yrkar att motionen avslås. Varför inte höja krogåldern till 20? Allmänt 3b yrkar avslag på motionen då drickandet på krogen sker under mer ordnade former. YTTRANDE En person yttrar sig. Straffet skall bli stängare för dem som köper ut. Ungdomstinget avslår motion Varför är det olika åldersgränser för killar och tjejer på en del krogar?, motion 42 Jag tycker att det är sjukt att åldersgränsen på krogen mellan killar och tjejer är olika. Diskriminering vill jag kalla det. Det ger en förvrängd bild på att tjejer ska ha äldre killar Jag yrkar att det skall vara samma åldersgräns för tjejer och killar på krogen. Glenn Göransson, BpHu2b Kenth-Olof Olofsson, Ml2c Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen. Allmänt 3a yrkar avslag på motionen, trots att det går mot jämlikheten är det upp till krogägarna. Allmänt 3b yrkar bifall på motionen i avseende att åldersgränsen skall vara samma för killar och tjejer oavsett ålder men det är upp till krogarna att bestämma åldersgränsen. YRKANDEN

26 Protokoll 26 (37) Fredric Forsström yrkar bifall på motionen. Åldersdiskriminering borde förbjudas, spriten påverkar alla lika oavsett ålder. Man måste visa krogägarna att de inte kan bestämma, det finns också risk för diskriminering av annat slag. Det är fel på synsättet i vår kultur - att killar skall ha en yngre tjej. YTTRANDEN Fem personer yttrar sig: Medhåll om att det är vanligt att tjejer mognar fortare, men att det är väldigt individuellt, det finns de som inte mognat vid 36. Det är inte unga killar som slåss mer utan det är en ekonomisk fråga därför att äldre killar har mer pengar och bjuder unga tjejer. Det är också fråga om jämställdhet och skall vara lika för alla. Åldersgränsen borde höjas för alla. Det är upp till krogägarna att bestämma hur de vill sätta åldersgränserna då killar mognar långsammare. Krogägarna skall få bestämma åldersgränsen men att killar bråkar beror på spriten och att det finns tjejer som provocerar fram bråk. Det skall vara lika åldersgräns men det är sant att tjejer provocerar fram bråk. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären. 39. Ungdomskrog, motion 43 Vi tycker att Östersunds utbud av aktiviteter för gymnasieungdomar under 18år är väldigt litet. Följden av det är att många gymnasieungdomar driver runt på stan eller har våldsamma privata fester. Vi vill verkligen ha någonting att göra på helgerna. Vi yrkar att på fredagen eller lördagskvällen ska det finnas en lokal/ställe som vi gymnasieelever kan träffas och umgås på. Kombinerat café med danslokal. Gärna med biljardbord och dyl. Litet inträde kan även tas. Vi hoppas och tror mycket på det här förslaget. Sandra Pettersson, Sofia Hoflin, Helena Folkesson, Isabelle Wallén, Frida Löfgren Wargentinskolan, Östersunds kommun Hälso- och sjukvård 2a yrkar bifall på motionen med ändringen att meningen med inträde stryks. Allmänt 3a yrkar bifall på motionen med tillägget att det skall gälla för hela länet. Allmänt 3b yrkar bifall på motionen. YRKANDEN Fredric Forsström yrkar bifall på motionen men yrkar att det skall vara gratis.

27 Protokoll 27 (37) Ungdomstinget bifaller motionen och beslutar även att det skall gälla för hela länet och att inget inträde skall tas. 40. Vem bestämmer om kulturen!?, motion 44 Varför ska en massa gamla gubbar sitta och bestämma om vart pengarna som läggs ner på kulturen går till. Det är ju vi ungdomar som har störst nytta av kulturen. Jag yrkar därför att ungdomarna ska få vara med och bestämma vad som ska få mer pengar och vad som behöver prioriteras först. Erik Svensson, Krokoms Gymnasieskola. Allmänt 3a anser att det bör vara blandade åldrar i kulturnämnden, mycket gärna några 20 och neråt. Allmänt 3b yrkar bifall på motionen. YRKANDEN Ida Ek yrkar att ungdomar skall få vara med vid nästa översyn av kulturprogrammet. Ungdomstinget bifaller motion 44 och beslutar enligt Allmänt 3b och Ida Ek. 41. Naturvetenskap på fritiden, motion 45 När man tänker kultur tänker man oftast på hantverk, länsmusikanterna, Jamtli mm. Men vad jag skulle vilja lyfta fram mer är Naturvetenskap på fritiden, för att intressera och informera. Jag var involverad i en teknikmässa som nyligen gick här i Östersund, Carpe Novum, vars syfte var att informera och locka högstadieelever till naturvetenskap och det naturvetenskapliga programmet. Jag tycker mig kunna förutspå en ökning av stora företag (framför allt på teknikområdet) som söker kontakt med yngre för att tidigt ge dem en inblick i ett alternativt yrkesområde. Jag yrkar därför att man bör lägga mer pengar, tid och energi på att upprätta föreningar i stil med "Unga forskare" i Östersund för att sysselsätta ungdomar som fått upp intresse och vill hålla kvar vid det. Ellinor Tjernström Allmänt 3a yrkar bifall på motionen. Allmänt 3b yrkar bifall på motionen. Ungdomstinget beslutar i enighet med motionären.