Relationen#mellan#självkänsla,# betyg,#fysisk#aktivitet#och#social# delaktighet#hos#gymnasieelever:# en#korrelationsstudie#

Transkript

1 Relationenmellansjälvkänsla, betyg,fysiskaktivitetochsocial delaktighethosgymnasieelever: enkorrelationsstudie NiclasSörbrand VT2014 KandidatuppsatsiPsykologi,15hp Handledare:CamillaHakelind

2

3 RELATIONENMELLANSJÄLVKÄNSLA,BETYG,FYSISK AKTIVITETOCHSOCIALDELAKTIGHET HOSGYMNASIEELEVERWEN KORRELATIONSSTUDIE NiclasSörbrand ResearchhasshownpositivecorrelationsbetweenglobalselfWesteemandphysicalactivity,aswell asbetweenglobalselfwesteemandschoolperformance.however,researchisambiguousandother variableshaveshownimportanceforglobalselfwesteem.thisstudyaimstoinvestigatethecorrelaw tionsbetweenglobalselfwesteemandphysicalactivities,schoolperformanceandsocialparticipaw tionswithinhighwschoolstudentsinthenorthernpartofsweden.thestudyalsoinvestigatesgenw der differences regarding correlations between the variables. The study was conducted using a questionnaire that included Rosenberg SelfWEsteem Scale and selfwrated physical activity, social participationandgradesinswedish,englishandmathematics.resultsshowedapositivecorrelaw tion between physical activities and global selfwesteem for the group as a whole, which confirms previous research. Global selfwesteem showed correlation with collective physical activities and totalschoolperformance,amongteenagegirls.forteenageboysglobalselfwesteemshowedcorrelaw tionwithindividualphysicalactivitiesandthegradeinmathematics. Keyword:SelfWesteem,schoolperformance,socialparticipation,physicalactivities Forskning har kunnat visa positiva samband mellan global självkänsla och fysisk aktivitet, samt mellanglobalsjälvkänslaochskolprestation.menforskningenärtvetydig,ochävenandravariabler harvisatsighabetydelsefördenglobalasjälvkänslan.studiensyftartillattundersökadenglobala självkänslanssambandmedfysiskaktivitet,skolprestationochsocialdelaktighethosnorrländska gymnasieungdomar.studienundersökteävenolikhetermellankönengällandekorrelationermelw lan variablerna. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som inkluderade RosenbergSelfWEsteemScalesamtsjälvskattadfysiskaktivitet,socialdelaktighetsamtbetygigrunW dämnenasvenska,matematikochengelska.resultatetvisadepåettpositivtsambandmellanfysisk aktivitetochglobalsjälvkänslaförgruppensomhelhet,vilketärilinjemedtidigareforskning.för tonårstjejerkorreleradeglobalsjälvkänslamedkollektivafysiskaaktivitetersamtmedskolprestatw ionsomhelhet.förtonårskillarkorreleradeglobalsjälvkänslamedindividuellafysiskaaktiviteter samtbetygimatematik. Keywords:Självkänsla,betyg,fysiskaktivitet,socialdelaktighet Globalsjälvkänslainnebärenindividsuppfattningomsigsjälvsomperson.KomW petensochbeteendeniolikasituationersomärbetydelsefullaförindividenbeskw rivs som viktig och prediktiva för den globala självkänslan(rosenberg, Schooler, Schoenbach&Rosenberg,1995).Denglobalasjälvkänslanharitidigareforskning visatpåpositivasambandmedfysiskaktivitetsamtskolprestation,vilketharsatt spårihursvenskaskolanarbetarmedpersonligutveckling.menhursersambanw det mellan global självkänsla och fysiska och sociala aktiviteter ut, och finns det olikhetermellantonårstjejerochtonårskillargällandedessasamband? Styrdokumentenfrångrundskolantillgymnasiettryckerpåattskolanharenviktig rolliutvecklingenavvarjeindivid(skolverket,2011a;2011b). Personligtrygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. (SkolW 2

4 verket,2011b).gymnasieskolansrollärinteattutvecklasjälvkänslaspecifikt,där anses istället att stimulering ska ske av elevernas självförtroende (Skolverket, 2011a).Viljanattarbetamedelevernassjälvkänslainomskolanhar,enligtBjörkW lund(2011)skapatsefterenradikalvänstervågpå1960wtalet.undersammahistow riska period, framförallt i USA, uppstod idén om självkänslan roll för prestation, mänskligutvecklingsamtvälmående(lindwall,2011).resultatetavdettaharlett till mindre katederundervisning och mer självständigt arbete för eleverna. Fokus harlegatpåelevensegnaansvarochmermognaeleverhardärförgynnats.(björkw lund,2011) Självkänslan genomgår systematiska förändringar under livets gång, vilket är kopplat till åldersrelaterade erfarenheter och kontexter (Robins & Trzesniewski, 2005).EnligtRobinsochTrzesniewski(2005)skerdettagenomrollensomsjälvW känslan har i att organisera de psykologiska konstrukten. Självkänslan påverkar hur individen styr sitt beteende och hur den möter nya utmaningar som omgivw ningenochmognadsnivånställer.undertonåren(12w19år)tenderarsjälvkänslan attminskahosbådakönen.förtonårstjejertenderarsjälvkänslanattminskakrafw tigareänförtonårskillarundersammaperiod(robins&trzesniewski,2005).sigw nifikantaskillnaderfinns,enligtbagley,bolithoochbertrand(1997),mellan14w17 årigatonårstjejerssjälvkänslaijämförelsemedyngre(12w13år)samtäldre(18w19 år), där 14W17 åringarna visade sig ha en signifikant lägre självkänsla än både yngre och äldre tonårstjejer. Varför denna skillnad mellan tonårstjejernas självw känslafannskundeintebagley,etal.(1997)förklara.pådetstorahelaverkardock skillnadernaisjälvkänslamellankönenvarasmå(hyde,2014). Närdetgällersjälvkänslaochhurdenuppstår,finnsenkomplexitet.KomplexiteW tenhärstammarfrånsjälvbegreppet(selfwconception),somhelatidenäraktivtoch dynamiskt (Gecas, 1982; Markus & Wurf, 1986). Självkänsla anses vara en bew ståndsdel av självbegreppet, men någon gemensam definition av självkänsla exiw sterar inte inom forskningsfältet enligt Lindwall (2011). Olika perspektiv på och teorieromsjälvkänslaförekommer,därvarochenförsökerframhävasinegenbild avvadsjälvkänslaärochhurdenskatolkas.enligtlindwall(2011)ärsjälvkänsla ochsjälvbegreppetnärabesläktat,därsjälvbegreppetutgörbasenförenpersons identitetochsjälvkänslablirenförgreningmedsyfteattvärdera.attdetfinnsen förbindelsemellandessatvåbegreppärfastställtmenhurdennaförbindelseserut ochdetkausalasambandetförhållersigmellandessatvåbegreppärintefastställt (Campbell,1990).FörattkunnasärskiljadessatvåbegreppföreslårGecas(1982), grundläggande distinktion mellan begreppens syfte. Självbegreppet handlar om identitetenochfokuserarpåattgesocialstruktursamtredogöravemindividenär. Självkänslan avsikt är att värdera samt att hantera de emotionella delarna, den värderingen oftast utgår från identiteten(självbegreppet). Det är därför svårt att beskriva sig själv utan att lägga något värde vid detta (Lindwall, 2011; Gecas, 1982).!! Samma komplexitet som självbegreppet och självkänsla har, återfinns även i bew greppetglobalsjälvkänsla.globalsjälvkänslakanutgörasavtvåandradimensionw eravinomsjälvbegreppet,nämligensjälvgillande(selfwliking)ochsjälvkompetens 3

5 (selfwcompetence),(tafarodi&swann,1995).globalsjälvkänslasomhelhettendew rar dessutom att vara associerad med psykologiskt välmående(rosenberg, et al., 1995).Specifiksjälvkänsla(t.ex.akademisksjälvkänsla,eng.academicselfWesteem) tenderar,enligtrosenberg,etal.(1995)attvaramerassocieradtillbeteende,vilw ket resulterat i att forskningen som studerar självkänsla oftast använt sig av ett instrumentsommäterglobalsjälvkänsla,t.exrosenbergsselfwesteemscale(row senberg,etal.1995).! Sambandet mellan den globala självkänslan och skolprestation är tvetydigt. Det finnsstudier(bankston&zhou,2002)därglobalsjälvkänslavisarpåettgenomgåw endepositivtsambandmedframgångarinomskolan.samtidigtvisarandrastudier (Vialle,Heaven&Ciarroci,2005)attdetintefinnsnågotsignifikantsambandmelW lanhögpresterande(högabetyg)eleverochlågpresterande(lågabetyg)eleveroch deras globala självkänsla. En metawanalys, gjord av Hansford och Hattie (1982), visade på att det fanns svaga men positiva relationer (r =.21 W.26) mellan hur människor ser på de själva samt olika prestationsmått. Däremot visade metaw analysen(hansford&hattie,1982)attdetintefannsnågonskillnadibetygenmelw lantonårskillarochtonårstjejer.könsskillnaderibetygharvisatsigiandrastudier (Yu, Chan, Cheng, Sung& Hau, 2006), där tonårstjejernas resultat var signifikant bättreäntonårskillar,beträffandeskolprestation.däremotfanndeingenskillnadi denglobalasjälvkänslanmellankönen.trotsatttonårstjejerpresteradebättrevad gällande skolprestationer, var alltså inte den globala självkänslan högre än hos tonårskillarna. Efter en litteratur genomgång, av Baumeister, Campbell, Krueger ochvohs(2003),kundedekonstateraattflertaletstudierfunnitpositivasamband mellandenglobalasjälvkänslanochskolprestation.däremotsaknasbeläggföratt fastställaattdenglobalasjälvkänslanharenstarkkausaleffektpåskolprestationw en. Globala självkänslan är enligt Ciarrochi, Heaven och Davies (2007) en svag prediktorförskolprestationer.baumeisteretal.(2003)menariställetattettmotw sattkausaltförhållandemellandessavariablerkanfinnas,därlyckadeskolprestatw ioner kan leda till högre global självkänsla, istället för det omvända. SkolprestatW ionens inverkan på den globala självkänslan står dock för en liten del av förklaw ringentilldenglobalasjälvkänslanomdenjämförstillsammansmedandravariabw ler.(baumeister,etal.,2003).! Generelltharfysiskaktivitetvisatsighastorbetydelsefördenglobalasjälvkänslan (Tremblay,Inman&Willms,2000).Mängdenfysiskaktivitethar,enligtTremblay etal.(2000)enavgöranderoll,dåenökadmängdkraftigfysiskaktivitetsnivåasw socierasmedprogressivaförbättringaravdenglobalasjälvkänslanhosbådetonw årskillarochtonårstjejer.trotsattsambandetmellanglobalsjälvkänslaochfysisk aktivitetpåvisats,slåsdetävenfastattdetmestadelshandlaromsvagasamband (Fox, 1999). Även vilken sorts fysisk aktivitet som utövas, tävlingsw eller rekreatw ionsinriktad,kanpåverkasambandetmellanglobalsjälvkänslaochfysiskaktivitet (Bowker,Gadbois&Cornock,2003).EnligtBowker,etal.(2003)kanvissagynnas av tävlingsinriktad fysisk aktivitet, då det kan påverka den globala självkänslan, medanandrasglobalasjälvkänslakangynnasavrekreationsinriktadfysiskaktiviw tet. Globala självkänslans samband med fysisk aktivitet ser även olika ut mellan tonårskillarochtonårstjejer.globalasjälvkänslankan,enligttiggermannochwilw 4

6 liamson(2000)påverkashosframförallthosungatonårstjejer(16w21år)somägw narsigåtmycketfysiskaktivitet.resultatetavderasstudiepekadepåenminskad självkänslaitaktmedenökadfysiskaktivitet.ettnegativtsamband,r!(70)=!w.30,p! <.05,visadessåledesmellandenglobalasjälvkänslanochfysiskaktivitet(TiggerW mann&williamson,2000). Mycket forskning på sambanden mellan global självkänsla, fysisk aktivitet och skolprestationerhargenomförts,menbaumeisteretal.(2003)påpekarävenbetyw delsenavandravariablerochdesssambandtilldenglobalasjälvkänslan.attvara socialtdelaktigiolikasammanhangkantydligtassocierasmedbådesjälvupplevd god hälsa och mentalt välmående (Nieminen, Martelin, Koskinen, Aro, Alanen & Hyyppä,2010).Resultatetavenfinskstudie,utfördavNieminen,etal.(2010),viW sadeattdeltagarna,sombestodavvuxnaindivider,varmersocialtdelaktigahade bättrehälsasamtmentaltvälmående,änförsöksdeltagaresomvarmindresocialt delaktiga. Denaktuellastudiensyftartillattundersökahurskolprestation,olikafysiskaaktiW viteter och social delaktighet korrelerar med den globala självkänslan hos tonåw ringar, samt om sambandet ser olika ut för tonårskillar och tonårstjejer. FrågeW ställningarnaär:! Hurkorrelerarskolprestation,fysiskaktivitetochsocialdelaktighetmedglobal självkänslablandnorrländskagymnasieelever? Ser den globala självkänslans samband till fysisk aktivitet, skolprestation samt socialdelaktighet,olikautförtjejerochkillar? Har typ av fysisk aktivitet (kollektiva kontra individuella) olika samband med globalsjälvkänslahosgruppensomhelhetochärdessasambandkönsspecifika? Metod Undersökningsdeltagare! Deltagarna(n=106)bestodavelever(54tjejer,50killarsamt2tonåringarsomej uppgavnågonkönstillhörighet)videngymnasieskolainorrasverige.deltagarna gickantingensistaellernästsistaåretpågymnasietochåldernvarierademellan 17W20år(M=18,33;SD=.629).Bortfalletblevtotalt17%(n=18).Bortfalletvar relativtjämtfördelatmellankönen,med9tjejer,7killarsamttvåstyckensominte uppgavnågonkönstillhörighet.anledningentillbortfalletvarattenellerfleradew laravfrågeformuläretintevarkorrektifyllda. Frågeformulär! Studien utfördes med hjälp av ett frågeformulär i fyra delar, där deltagarna blev ombeddaattsvarapåfrågoromglobalsjälvkänsla,fysiskaaktivitetersamtsocial delaktighet. Bakgrundsfrågor (ålder och kön) och betyg utgjorde första delen, självkänsla den andra delen, den tredje delen var fysisk aktivitet och sista delen bestodavsocialdelaktighet. 5

7 Betyg! Mätningenavdeltagarnasbetygutgickifråndesenasteterminsbetygendeltagarna fått i ämnena svenska, engelska och matematik. Deltagarna blev ombedda att skrivanersinabetygsamtbesvaraomdetfannsnågonosäkerhetkringdetnedw skriva betyget. Att ha självrapportering kring betyg har används tidigare (BankW ston & Zhou, 2002) där deltagarna blev ombedda att fylla i sina betyg i ämnena engelska, matematik, historia eller sociala studier och naturkunskap.. Betygen inomskolanutgörsavsexsteg,från A (högstabetyg)till F (lägstabetyg). Självkänsla! Begreppet global självkänsla mättes med Rosenbergs SelfWEsteem scale (RSES) vilket är en skala som ofta används som mått på global självkänsla (Rosenberg, 1965).Skalanbeståravtiopåståendendärfemäravnegativkaraktärochfemav positivkaraktär.dessapåståendensummerasmednumeriskavärdenfrån0till3, där0är Instämmerintealls och3är Instämmerhelt.Ensvensköversättningav skalananvändes.översättningaravskalanhartidigarevisatpåenhögreliabilitet (MartínWAlbo,Núñez,Navarro&Grijalvo,2007).SkalanharävenvisatpågodreliaW bilitet samtidigt som den är potentiellt valid för highwschoolwstudenter i KaW nada(motsvarande svenska gymnasiestudenter) (Bagley, Bolitho & Bertnard, 1997).Reliabiliteten,iformavinternkonsistens(Cronbach salpha)harvisatpå siffrorfrån.85w.90(robins,hendin&trzesniewski,2001;bagleyetal.,1997). Fysisk!aktivitet! Utgångspunkten för denna studie var mängden självskattad aktivitet(mätt i timw mar).ilikhetmedtiggermannochwilliamsonsstudie(2000)ombadsdeltagarna fylla i vilka aktiviteter de ägnade sig åt (t. ex spinning, löpning, styrketräning, bollsporter,dansosv.)samtattskattahurmångatimmarperveckadeläggerpå dessaaktiviteter.tiggermannochwilliamsonsstudie(2000)utgickfråndensenw astemånadentillskillnadfråndennastudie,därutgångspunktenärmängdenskatw tad aktivitet (mätt i timmar) per vecka. I formulärets gavs möjligheten att fritt uppgeeventuellaandraaktivitetersominteangavssomstandardalternativ. Social!delaktighet! IlikhetmedNieminen,etal.(2010)ombadsdeltagarnasvarapåfrågoromderas delaktighetikulturellaaktiviteter(t.exdelaktigienteatergrupp,medlemskapiett bandosv.),derasmedlemskapivolontärsarbeten(t.exrödakorset,kyrkligtengaw gemang, politiskt engagemang osv.). Deltagarna ombands skatta hur många timw marperveckadeläggerpådessaaktiviteter.påsammasättsomdenfysiskaaktiviw teten,ärutgångspunktenmängdenaktivitet(mättitimmar)pervecka.iformuläw ret gavs möjligheten att fritt uppge eventuella andra aktiviteter som inte angavs somstandardalternativ. 6

8 Proceduren! Innan frågeformulären lämnades ut kontaktades den berörda rektorn på skolan. Eftergodkännandeavrektorntogskontaktmedolikalärareförattfåtillträdesamt tillåtelse att dela ut frågeformulären under lektionstid. Frågeformulären delades alltidutibörjanavlektionen.detinformeradesamtycketpresenteradesmuntligt innan frågeformulären delades ut. En detaljerad beskrivning av det informerade samtycketfannsävensomförsättsbladtillfrågeformuläret.tidsåtgångenvarigew nomsnitt15minuterförattfyllaihelaformuläret.deltagarnaombandslämnain frågeformulärennärdeansågsigvaraklara.närsistadeltagarenlämnadeinforw muläretåtergicklektionentilldeplanerade. Bearbetning!och!kodning!av!data! Bearbetningen av datamaterialet gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS version22.analysermedpearsonskorrelationskefficient(r)användesförattunw dersökasambandetmellanglobalsjälvkänslaochvariablernabetyg,fysiskaktiviw tet(analyseradessomhelhetochuppdelat,lagochindividuellt)samtsocialdelakw tighet,hosgruppensomhelhetsamtuppdeladitonårstjejerochtonårskillar.! Variabelnbetygkodadesutifrånattvarjebetygstegtilldeladesettnumerisktvärde: A blev5, B blev4, C blev3, D blev2, E blev1och F blev0.!värdenaaddew rades ihop till en totalpoäng för betygen där 0 blev lägsta värdet och 15 högsta värdet. Global självkänsla, som variabel, utgår ifrån en totalpoäng där de numew riskavärdenafrånpåståendenasummerastillentotalpoäng.lägstavärdetförtow talpoängenär0ochhögsta30,därenhögrepoängindikerarenhögresjälvkänsla. Fysiskaktivitetsomvariabel,utgickfrånantalettimmardeltagarnauppgav.Detta summerades till en totalsumma för varje deltagare. Totalsumman blev totala mängdenfysiskaktivitetmättitimmarpervecka.defysiskaaktiviteternadelades även upp efter individuella fysiska aktiviteter(spinning, löpning, rask promenad, gympass,promenadellercykelturlängreän20min,styrketräningsamtskolidrott) ellerkollektivafysiskaaktiviteter(spelarfotboll,spelarbasket,spelarhockeyeller tävlings/träningsdans). Variabeln social delaktighet mättes även den i antalet timmar per vecka. Detta summerades till en totalsumma för varje försöksdeltaw gare. Totalsumman blev totala mängden social delaktighet mätt i timmar per vecka.! Resultat! Deltagarna(n=88)varrelativjämtfördelademellantonårstjejer(45st)ochtonW årskillar (43 st), där åldern varierade mellan 17W19,5 år (M = 18,28, SD =.587). Tonårstjejernastotalamedelvärdeförglobalsjälvkänsla(M=18,13;SD=4,79)var lägreäntonårskillarnasmedelvärdeförglobalsjälvkänsla(m=20,41;sd=4,85). Undervariabelntotalbetyghadetonårstjejernaetthögremedelvärde(M=9,82;SD =2,59)äntonårskillarnamedelvärdeavtotalbetyg(M=7,93;SD=2,09).MedelW värdena för totala mängden fysisk aktivitet samt social delaktighet var relativt jämna(setabell1). 7

9 Tabell 1. Medelvärden och standardavvikelser för den globala självkänslan, totalbetyg, mängden fysisk aktivitet (mätt i timmar/vecka) och mängden social delaktighet (mätt i timmar/vecka), för respektive kön. Global självkänsla Totalbetyg Fysisk aktivitet Social delaktighet M SD M SD M SD M SD 18,13 4,79 9,82 2,59 11,61 5,41 4,00 3,35 Tonårstjejer Tonårskillar 20,41 4,85 7,93 2,09 13,73 7,63 4,41 2,93 Påhelgruppsnivåvardetendastdentotalamängdenfysiskaktivitetsomvisadeett signifikantsambandmeddenglobalasjälvkänslan,därenmåttligtpositivtrelation, r(88)=.325,p<.002,fanns.analysergjordesdärefterförattfastställahuruvida individuellawellerkollektivafysiskaaktiviteterkorrelerademedglobalsjälvkänsla. På helgruppsnivå visade det sig att de fanns ett signifikant, men svagt, positivt samband,r(88)=.293,p<.006,mellanglobalsjälvkänslaochkollektivafysiska aktiviteter. Korrelationsanalys avseende den globala självkänslan och den totala mängdensocialdelaktighet(p=.733)visadeingetsignifikantsamband.totalabew tygspoängenochglobalsjälvkänsla(p=.215)visadesigintehellerhanågotsigniw fikantsamband(setabell2).analysergjordesävenförattundersökaeventuella sambandmellanenskildabetygiämnena(matematik,svenskaochengelska)och global självkänsla på helgruppsnivå. Analysen visade på ett svagt positivt signifiw kantsambandmellandenglobalasjälvkänslanochämnetmatematik,r(88)=.237, p<.026.betygenideövrigagrundämnenavarintesignifikant(p>.05)korrelew rademedglobalsjälvkänslapåhelgruppsnivå. EttoberoendetWtestutfördesförattseeventuellaskillnadermellankönen.ResulW tatetvisadepåensignifikantskillnadmellandetonårigatjejernaochtonårigakilw larna,t(86)=w2,22,p=.029,iskattningenavdenglobalasjälvkänslan.därtonåw rigatjejerhadeensignifikantlägreglobalsjälvkänslaäntonårskillarna.ävenden totalabetygspoängenvisadepåensignifikantkönsskillnad,t(86)=3,768,p=.000, mellan tonårstjejerna och tonårskillarna. Tonårstjejerna hade signifikant högre betyg,jämförtmedtonårskillarna.totalamängdenfysiskaktivitet(p=.139)samt totalamängdensocialdelaktighet(p=.816)visadeintepånågrasignifikantaskillw nadermellankönen.analyserutifrånkönvisadepåolikakorrelationssambandför killarochtjejer,närdetgällerkollektivafysiskaaktiviteterkontraindividuellafyw siska aktiviteter. Den globala självkänslan hos tjejerna visade på en svag positiv relation,r(45)=.295,p<.049,tillkollektivafysiskaaktiviteter. 8

10 Tabell 2. Korrelationstabell mellan variablerna global självkänsla, totalbetyg, totala mängden fysisk aktivitet, kollektiva fysiska aktiviteter, individuella fysiska aktiviteter och social delaktighet på helgruppnivå samt uppdelat mellan tonårskillar och tonårstjejer. Totalbetyg Fysisk Kollektiva Individuella Social aktivitet fysiska fysiska aktiviteter delaktighet aktiviteter Global självkänsla,133 (n = 88),325 ** (n = 88),293 ** (n = 88),157 (n = 88) -,105 (n = 88) helgrupp Global självkänsla för,174 (n = 43),385 * (n = 43),227 (n = 43),352 * (n = 43),199 (n = 43) tonårskillar Global självkänsla för,303 * (n = 45),192 (n = 45),295 * (n = 45),295 * (n = 45) -,317 (n = 45) tonårstjejer Note: * <.05, ** <.01. Däremot fanns inget signifikant (p >.05) samband mellan global självkänsla och individuella fysiska aktiviteter hos tjejerna. Killarnas globala självkänsla visade ingetsignifikant(p>.05)sambandmedkollektivafysiskaaktiviteter.menmellan individuellt fysiska aktiviteter och global självkänsla fanns en signifikant (och måttligt)positivrelation,r(43)=.352,p<.021,hoskillarna. MellantotalbetygochsjälvkänslaåterfannsolikakorrelationssambandmellantjeW jer och killar. Ett måttligt positivt samband fanns mellan tjejernas globala självw känslaochbetygensomhelhet,r(45)=.303,p<.043,mennärdetgällerdeenw skildaämnen,vardetingetavgrundämnenasomhadeettsignifikantsamband(p >.05) med global självkänsla. Mellan global självkänsla och betygen som helhet återfannsförkillarnaingetsignifikantsamband(p>.05).killarnauppvisadeendw astettpositivtsambandmellandenglobalasjälvkänslanochettavbetygenigrunw dämnena:ämnetmatematikvisadepåenmåttligtpositivrelation,r(43)=.30,p<.05,tilldenglobalasjälvkänslanhoskillarna. Diskussion Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan global självkänsla, skolw prestation, olika fysiska aktiviteter och social delaktighet hos norrländska tonåw ringar på gymnasiet. Resultatet visade att den globala självkänslan, framförallt, hade positiva samband med fysisk aktivitet. På helgruppsnivå fanns inget signifiw kantsambandmellandenglobalasjälvkänslanochtotalbetygen.socialdelaktighet visadeintehellernågotsignifikantsambandmeddenglobalasjälvkänslan,varken på helgruppsnivå eller uppdelat mellan tonårstjejer och tonårskillar. Det andra 9

11 syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika korrelationssamw bandförtonårstjejersamttonårskillar.studiensresultattyderpåfleraskillnader mellankönenangåendedenglobalasjälvkänslanochdesssambandmeddeunderw söktavariablerna.resultatetvisadeatttonårstjejerverkarhaensignifikantlägre globalsjälvkänslaäntonårskillarna.trotsdethartonårskillarnasignifikantlägre betygäntonårstjejerna.hostonårstjejernaåterfannsettpositivtsambandmellan denglobalasjälvkänslanochdentotalabetygspoängen.sammasambandåterfanns inte hos tonårskillarna. Istället uppvisade tonårkillarna ett positivt signifikant sambandmellandenglobalasjälvkänslanochbetygiettavgrundämnena,nämliw genmatematik.sambandetmellanglobalsjälvkänslaochvariablenfysiskaktivitet visadeocksåpåolikhetermellankönen.studienvisarpåettpositivtsambandmelw landentotalamängdenfysiskaktivitetochglobalsjälvkänslahostonårskillarna. Ettpositivtsambandmellanglobalsjälvkänslaochindividuellafysiskaaktiviteter återfannsävenhostonårskillarna.resultatetförtonårstjejervisadedäremotpåett positivtsambandmellandenglobalasjälvkänslanochkollektivafysiskaaktiviteter. En brist i denna studie kan vara hur social delaktighet definierats och mätts, då socialdelaktighetsomvariabel,inteinkluderatsocialinteraktionmellanbekanta, vänner och familj. Även dessa faktorer skulle, potentiellt, kunna ha ett samband med global självkänsla hos tonåringar. Hur inverkan på den globala självkänslan blir, när hänsyn tas till fysisk aktivitet och skolprestation, är något för framtida forskningattundersöka.detövergripandebegreppet,iformavglobalsjälvkänsla, är en annan del som måste tas i beaktning. Mäta global självkänsla genom RSES kanbetraktassomendimensionellt,dåskalanendastbelyserdengenerellabilden individenspositivaochnegativakänsloromdemsjälva(martínwalbo,etal.,2007; Robins,etal.,2001).AttkorreleraglobalsjälvkänslamedspecifikadelaravtonåW ringarsvardagärocksånågotsomkandiskuteras,eftersomdetenligtrosenberg, et al. (1995), kan finnas specifika delar av självkänslan som är kopplade till hur individen ser på sig själv i skolan (academic selfwesteem) eller i andra specifika miljöer. RSES, som mått på global självkänsla, betraktas dock som det mest anw vändainstrumentetförmätningaravsjälvkänsla(baumeister,etal.,2003;rosenw berg,etal.,1995).!detärettmått,somitidigarestudier,visatsighabådegodreliw abilitet (Cronbach s Alpha =.86 W.89) och validitet (Bagley, et al., 1997; TiggerW mann & Williamson, 2000; Greenberger, Chen, Dmitrieva & Farruggia, 2003; RoW bins,etal.,2001).dessutomärrsesävenettpotentielltvalidmåttvidstudierpå just highwschool (motsvarande svenskt gymnasium) elever (Bagley, et al., 1997). Resultatenärilinjemedtidigareforskning,därresultatentyderpåattdenglobala självkänslan hos tonårstjejer är lägre än hos tonårskillar (Tremblay, et al. 2000; Robins& Trzesniewski, 2005). Även sambandet mellan global självkänsla och fyw siskaktivitetpåhelgruppsnivå,somresultatetidennastudievisar,ärilinjemed tidigare forskning. Där Tremblay, et al. (2000) och Tiggermann och Williamson (2000)fannettpositivsambandmellanglobalsjälvkänslaochfysiskaktivitet.NiW eminen,etal.(2010)fannisinstudie,attförsöksdeltagaremedenhögrenivåav social delaktighet hade bättre hälsa samt välmående. Denna studie hittade inga belägg för att social delaktighet har ett samband med global självkänsla. I likhet medyu,etal.(2006),hadeäventonårstjejernaidennastudieettpositivtsamband mellan deras totalbetyg och den globala självkänslan. För tonårskillarna hittades 10

12 ingabeläggförattävendeskullehaenpositivsambandmellanderastotalbetyg ochglobalsjälvkänsla. ResultatetidennastudiestårimotsatstillresultatenfrånstudienavTiggermann ochwilliamson(2000),somvisadeattökadfysiskaktivitethostonårstjejerkorrew leradenegativtmedglobalsjälvkänsla.denpositivakorrelationenidennastudie tydertvärtompåattattenökadmängdfysiskaktivitet,specifiktkollektivafysiska aktiviteter, som tonårstjejerna ägnar sig åt har ett samband med ökning av den globalasjälvkänslan.attolikakorrelationssambandhoskönenåterfanns,vidolika typeravfysiskaktivitet,ärilinjemedbowker,etal.(2003),sommenaratttypen avfysiskaktivitetharbetydelsefördenglobalasjälvkänslan.detnyameddenna studie är fyndet att kollektiv fysisk aktivitet verkar korrelera med bättre global självkänslaförtonårstjejer,medanindividuellfysiskaktivitetverkarhaettpositivt sambandmedglobalsjälvkänslaförtonårskillar.huruvidadettaresultathållersig, iförhållandetillmeromfattandestudier,voreintressantförframtidaforskning. NågrasignifikantakorrelationssambandmellanglobalsjälvkänslaochsocialdelakW tighet återfanns inte i resultatet. Vilket möjligtvis kan bero på den låga svarsfrew kvensen för kategorin social delaktighet. Totalt var det endast 13 deltagare som utövadenågonavdetyperavsocialdelaktighetsomefterfrågadesistudien,där b.laaktivinomkyrkansamtsocialtarbeteiformavrödakorset,varframträdande. MajoritetenavdeltagarnaistudienuppgavintenågonaktivitetallsunderkategoW rin social delaktighet. Då social delaktighet och fysisk aktivitet var två delar av frågeformuläret där deltagarna ombads skatta beskrivande data, uteslöts inga frågeformulärdärdeltagarnainteuppgavnågotunderdessatvåkategorier.frågew formulärdärdetsaknadesinformationomkön,betygellerdärnågondelavrses inte var korrekt ifylld, uteslöts från studien. Dessa hårda restriktioner drog ned antaletformulärsomanalyserades Atttonåringarsglobalasjälvkänslagenerelltvisarsigkorrelerapositivtmedfysisk aktivitetsamtidigtsombetygenendastverkarhaenpositivsambandmedtonåriga tjejersglobalasjälvkänsla,ärnågotmankanfunderaöver.kandetvarasåattden globalasjälvkänslanhostonårigakillarhörmerihopmedaktiviteterutanförskow lan,iställetförmedbetygenrentgenerellt.ettbetygstickerdockutförtonårskilw larna.ämnetmatematikuppvisadeettpositivtsambandmedtonårskillarnasglow balasjälvkänsla.denglobalasjälvkänslanhostonårstjejernavisadedäremotpåett positivtsambandmellanbetygensomhelhet,medaningetenskiltbetygvisadepå någotsambandtilldenglobalasjälvkänslan.omdettaberorpåatttonårskillarna drasmertilltekniskaämnen,änvadtonårstjejernagörfårframtidastudierfastw ställa.tonårstjejernafokuserarkanskemerpåbetygensomhelhetdåhögabetyg ökarmöjlighetenattstuderavidareochkommainpåenspecifikutbildning.varför dennaskillnadmellankönenfinnsochvaddennaskillnadkanberopåfårframtida forskningfastställa. Huvudfynd i denna studie är främst resultatet för tonårstjejer, som visade på ett positivt samband mellan den globala självkänslan samt betygen som helhet. Där tonårskillarna uppvisade endast ett positivt samband mellan global självkänsla 11

13 samtämnetmatematik.detandraintressantaresultatetidennastudieärolikhetw ernamellankönenisynenpåkollektivtfysiskaaktivitetersamtindividuelltfysiska aktiviteter och dess samband med den globala självkänslan. Globala självkänslan hostonårstjejernavisadepåettpositivtsambandmedkollektivtfysiskaaktivitew ter,t.exlagsporteriformavbasketochfotboll.tonårskillarnasglobalasjälvkänsla visade på ett positivt samband med individuellt fysiska aktiviteter, t. ex löpning ochstyrketräning.resultatenavdennastudiekanbidratillenökadförståelseför demvarsarbetekretsarkringungdomar. Referenser Bagley,C.,Bolitho,F.,&Bertrand,L.(1997).NormsandConstructValidityoftheRosenbergSelfW EsteemScaleinCanadianHighSchoolPopulations:ImplicationsforCounselling.CanaB dian!journal!of!counselling,!31,1.hämtadfrånhttp:// rcc.ucalgary.ca/cjc/index.php/rcc/article/view/85/234 Bankston,C.,&Zhou,M.(2002).BeingWellvs.DoingWell:SelfWEsteemansSchoolPerformance amongnonimmigrantracialandethnicgroups.international!migration!review,36(2), 389W415.doi: /j.1747W tb00086.x. Baumeister,R.,Campbell,J.,Krueger,J.,&Vohs,K.(2003).DoeshighselfWesteemcausebetterperW formance, interpersonal success, happiness, och healthier lifestyles? Psychological! SciB ence!in!the!public!interest,4(1),1w44.doi: /1529w Björklund,J.(2011,13mars).Dagsförlärarenattåtertaplatsiskolanskateder.Dagens!nyheter. Hämtad 17 maj 2014 på skolanswkateder/ Bowker,A.,Gadbois,S.,&Cornock,B.(2003).SportParticipationandSelfWEsteem:Variationsasa Function of Gender and Gender Role Orientation.! Sex! Roles,! 49 (1W2), 47W58. doi: /A: Campbell,J.(1990).SelfWEsteemandClarityoftheSelfWConcept.Journal!of!the!Personality!and!Social!!Psychology,59(3),538W549.doi: /0022W Ciarrochi,J.,Heaven,P.,&Davies,F.(2007).Theimpactofhope,selfWesteem,andattributionalstyle onadolescents schoolgradesandemotionalwellwbeing:alongitudinalstudy.journal!of! Research! in! Personality,! 41 (6), 1161W1178. doi: 12

14 Fox,K.(1999).Theinfluenceofphysicalactivityonmentalwell.being.Public!Health!Nutrition,!2 (3a),411W418.doi: Gecas,V.(1982).TheSelfWConcept.Annual!Review!of!Sociology,!8,1W33.doi: /annurev.so Greenberger,E.,Chen,C.,Dmitrieva,J.,&Farruggia,S.(2003).ItemWwordingandthedimensionality oftherosenbergselfwesteemscale:dotheymatter?.personality!and!individual!differb ences,!35(6),1241w1254.doi: /s0191w8869(02)00331w8. Hyde,J.(2014).GenderSimilaritiesandDifferences.Annual!Review!of!Psychology,!65,373W98.doi: /annurevWpsychW010213W Hansford,B.C.,&Hattie,J.A(1982).TheRelationshipBetweenSelfandAchievement/Performance Measures. Review! of! Educational! Research,! 52 (1), 123W142. doi: / Lindwall,M.(2011).Självkänsla:!Borrtom!populärpsykologi!och!enkla!sanningar.Lund:Studentlit teratur.isbn:978w91w44w07006w3 Markus,H.,&Wurf,E.(1986).TheDymanicSelfWConcept:ASocialPsychologicalPerspective.AnnuB! al!review!of!psychology,!38,299w337.doi: /annurev.ps MartínWAlbo,J.,Núñez,J.,Navarro,J.,&GrijalvoF.(2007).TheRosenbergSelfWEsteemScale:Trans lationandvalidationinuniversitystudents.the!spannish!journal!of!psychology,!10(2), 458W467.hämtadfrån: Nieminen,T.,Martelin,T.,Koskinen,S.,Aro,H.,Alanen,E.,&Hyyppä,M.(2010).Socialcapitalasa determinant of selfwrated health and psychological wellwbeing.! International! Journal! of! Public!Health,!55(6),531W542.doi: /s00038W010W0138W3.! Robins,R.,Hendin,H.,&Trzesniewski,K.(2001).MeasuringGlobalSelfEsteem:ConstructValidatW ionofasingelwitemmeasureandtherosenbergselfwesteemscale.personality!and!social! Psychology!Bulletin,!27(2),151W161.doi: / ! Robins,R.,&Trzesniewski,K.(2005)SelfWEsteemDevelopmentAcrosstheLifespan.Current!DirecB! tions!in!psychological!science,!14(3),158w162.doi: /j.0963w x. Rosenberg,M.,Schooler,C.,Schoenbach,C.,&Rosenberg,F.(1995).GlobalSelfWEsteemandSpecific 13

15 SelfWEsteem: Different Concepts, Different Outcomes. American! Sociological! Review,! 60 (1).hämtadfrån: RosenbergSelfEsteemScale.(1965).Besökt:18maj2014påURL: DkQFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.yorku.ca%2Frokada%2Fpsyctest%2Frosenbrg.d oc&ei=y954uw 6lEcWN4gSqooHQCg&usg=AFQjCNFmGv2TqKYLcyrKdtTTxDZYbNGKyg&bvm=bv ,d.bGE Tafarodi,R.,&Swann,W.(1995).SelfWLikingandSelfWCompetenceasDimensionsofGlobalSelfW Esteem: Initial Validation of a Measure. Journal! of! Personality! Assessment,! 65 (2). doi: /s jpa6502_8.! Tiggermann,M.,&Williamson,S.(2000).TheEffectofExerciseonBodySatisfactionand SelfWEsteemasaFunctionofGenderandAge.!Sex!Roles:!A!Journal!of!Research,!43(1W2), 119W127.doi: /A: Tremblay,M.,Inman,W.,&Willms,D.(2000).Therelationshipbetweenphysicalactivity,selfW esteem, and academic achievement in 12WyearWold children. Pediatric! Exersise! Science,! 12, 312W323. hämtad från: ween+physical+activity,selfwesteem,+and+academic+achievement+in+12wyearw old+children.pdf Skolverket.(2011a).Läroplan,examensmålochgymnasiegemensammaämnenförgymnasieskolan (Lgy 11). Västerås: Edita. ISBN: 978W91W38325W94W0. Hämtad från: publikatw ion?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fw pubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2705 Skolverket.(2011b).Läroplanförgrundskolan,förskoleklassenochfritidshemmet2011.(Lgr11). Västerås:Edita.ISBN:978W W9.Hämtadfrån: skolverket/visawenskildw 14

16 publikatw ion?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fw pubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2575 Vialle,W.,Heaven,P.,Ciarrochi,J.(2005).TherelationshipbetweenselfWesteemandacademic achievementinhighabilitystudents:evidencefromthewollongongyouth.australasian! Journal! of! Gifted! Education,! 14 (2), 39W45. hämtad från: Yu,C.C.W.,Chan,S.,Cheng,F.,Sung,R.Y.T.,&Hau,KWT.(2006).Arephysicalactivityandacademic performancecompatible?academicachievement,conduct,physicalactivityandselfw esteemofhongkongchineseprimaryschoolchildren.educational!studies,!32(4),331w 341.doi: /