Gymnasieundersökningen 2004

Transkript

1 Gymnasieundersökningen 2004 Kvalitetsmätning i Lagmansgymnasiet Vara kommun Hösten 2004 ARS P0603 Bastugatan 2. Box S Stockholm Tel Fax info@ars.se Organisationsnummer

2 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har bestämt att alla kommunens verksamheter skall följas upp och utvärderas. Vara kommun genomförde därför en offentlig upphandling av dessa konsulttjänster vilken ARS Research AB vann. Vara kommun har därför givit ARS Research AB i uppdrag att genomföra en kvalitetsmätning i Lagmansgymnasiet. Kvalitetsmätningen är ett led i att nå kommunens övergripande mål för gymnasieutbildningen i Vara. Undersökningen syftar till att mäta eleverna syn på skolan utifrån olika kvalitetsaspekter. Resultatet skall användas för det fortsatta utvecklingsarbetet i skolan. 1.2 Metod Undersökningen är en kvantitativ totalundersökning med datainsamling genom skriftlig enkät. 1.3 Målgrupper Målgrupperna för undersökningen är samtliga elever i Lagmansgymnasiet, årskurserna 1, 2, 3 och 4. Enligt uppgifter från Vara kommun har målgruppen följande antal och sammansättning: Målgrupp Antal Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk 4 2 Summa Frågeformulär Frågeformuläret har utarbetats i samråd med Vara kommun och representanter för Lagmansgymnasiet. Frågeformuläret består av ett 40-tal frågor, i huvudsak förkodade frågor (med fasta svarsalternativ), och avlutas med två öppna frågor ( Vilka tre saker tycker Du är bäst med Lagmansgymnasiet? och Är det något Du tycker kan bli bättre på Lagmansgymnasiet? ). Frågeformuläret finns bilagt rapporten. Frågeformuläret har godkänts av uppdragsgivaren före fältarbetets början. P0603 2

3 1.5 Genomförande Undersökningen har genomförts på följande sätt: Vara kommun tillhandahöll uppgifter om antal elever per klass. ARS distribuerade enkäterna klassvis till Vara kommun några arbetsdagar före det planerade genomförandet. Vara kommun lämnade elevenkäterna vidare till Lagmansgymnasiet. Enkäterna omfattade frågeformulär och svarskuvert samt en instruktion till klassläraren. Dagen för genomförandet bestämdes till onsdagen den 20 oktober. På grund av elevernas olika scheman togs olika dagar i anspråk för genomförandet men samtliga enkäter besvarades och samlades in under vecka 43 (måndag 18 torsdag 21 oktober). Eleverna besvarade frågeformuläret under lektionstid och lade frågeformuläret i ett enskilt svarskuvert varefter de klistrade igen det. Läraren samlade in svarskuverten och skolan lämnade sedan dessa till Vara kommun, för att formulären gemensamt skulle sändas vidare till ARS. ARS har svarat för registrering och databearbetning. 1.6 Resultat av fältarbetet Svarsfrekvensen är beräknade som en rak svarsfrekvens, det vill säga antal inkomna svar genom antalet angivna elever på skolan. I de fall vi har fått uppgifter om förändrat elevantal på skolan har vi gjort justeringar för detta. Vara kommuns gymnasieundersökning har givit följande svarsfrekvens. Grupp Utsända Uppgift om ändrat antal medverkande Bas för svarsfrekvens Inkomna Svarsfrekvens i % Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk Totalt * 81 * Några elever (4 st) har valt att inte fylla i årskurs varför antalet inkomna inte helt överensstämmer med summan av antalet per årskurs. Ovan har vi även gjort justeringar för klasser som ej medverkat p g a att de är ute på praktik, lektionen har varit inställd eller om en hel klass av någon annan anledning inte har medverkat. På en övergripande nivå är svarsfrekvensen bra, 81%. 76% av eleverna i årskurs 3 har medverkat och 82% i årskurs 1 och 2. Inom de olika programmen kan svarsfrekvenserna variera mer, t ex om en klass varit ute på praktik eller om någon elev varit sjuk. Av anonymitetsskäl särredovisar ARS inte undergrupper med färre elever än 6. Mer om detta står att läsa i avsnitt 3.3 Så här läser Du tabellerna. P0603 3

4 2 RESULTATREDOVISNING 2.1 Inledning Nedan följer en översiktlig genomgång av totalresultatet för Lagmansgymnasiet i Vara kommun. För en genomgång av resultatet för de olika årskurserna hänvisas till den grafiska redovisningen i rapporten. Då svarsfrekvensen är hög sett till de olika årskurserna kommenteras denna inte vidare. Resultaten bör ge Vara kommun en god bild av elevernas åsikter om skolan och skolmiljön. 320 killar och 285 tjejer har fyllt i enkäten. Samhällsvetenskapsprogrammet är störst, 1 av 4 elever följer detta program, därefter kommer Naturvetenskapsprogrammet vilket 1 av 10 elever följer. Dessa elever får därför störst inverkan på totalresultatet, något man bör ha i åtanke när man läser resultatredovisningen. För att få en bild av förhållandena inom de olika programmen hänvisas läsaren till tabellbilagan i slutet av rapporten. 2.2 Arbetsmiljön Arbetsmiljön får ett gott betyg av eleverna i Lagmansgymnasiet. Det sammanfattande betyget är 3,1 på den fyrgradiga skalan där 90% svarar Bra (Mycket eller Ganska) mot 7% Dålig (Mycket eller Ganska). 9 av 10 elever är positiva. Elever i årskurs 1 är mer positiva än elever i årskurs 3. Bäst bedömning får biblioteket (3,4) och restaurangmiljön (3,2). Maten får en mer försiktig bedömning, 2,8 (72% är positiva och 27% negativa) men som ARS har påpekat i samband med andra undersökningar för Vara kommun så får skolmaten alltid en lägre bedömning. ARS menar därför att detta ändå är ett bra resultat. Tjejerna ger maten ett bättre betyg än vad killarna gör. Lokaler och städning får ett bra betyg av eleverna (3,0 resp 3,1). Gymnastiksalen får 2,9 där 21% är negativa - bland elever i årskurs 3 är denna andel högre, 35% är negativa. 2.3 Undervisningen Även undervisningen får 3,1 vad gäller det sammanfattande betyget. 90% är positiva d v s har svarat att undervisningen allt sammantaget är Mycket eller Ganska bra. Sett till de olika årskurserna är alla positiva, även om det finns en tendens till att yngre elever är mer positiva än äldre elever. Bästa bedömningen får möjligheten att använda dator (3,3), undervisningens kvalitet (3,1), takten i undervisningen och läroböckerna/studiematerialet (3,0). Något lägre kommer möjligheterna att påverka och ifrågasätta, 2,9 där 77% uppger Bra och 21% Dåligt. De äldre eleverna är mer kritiska än de yngre eleverna. Minst nöjda är eleverna med möjligheterna att få hjälp om de kommer efter i ett ämne, medelbetyg 2,7 där 60% uppger Bra mot 35% Dåliga. Detta tycks gälla i alla årskurser, men P0603 4

5 vi ser att tjejer är mindre nöjda än killar. Eleverna är heller inte nöjda med kontakterna med samhälle och yrkesliv som får 2,6 i medel, 56% svarar Bra mot 37% Dåligt. Även här är tjejerna mer negativa, vilket till viss del kan förklaras av linjevalet, att de i högre utsträckning väljer linjer där ARS antar att detta inte på samma sätt är integrerat i utbildningen. 2.4 Lärarna och kontakten med lärarna Lärarna får ett fint omdöme av sina elever. Det sammanfattande betyget är 3,2 där 93% är positiva och 6% negativa. Man är nöjd i alla årskurser. Sett till de enskilda frågorna är eleverna ännu mer positiva. Lärarens engagemang i sitt ämne får 3,4 (94% positiva) och eleverna tycker även att de är kunniga och väl insatta i sina kurser, medelbetyg 3,5 (97% positiva!). Även lärarnas engagemang för eleverna får ett gott betyg (3,2) liksom kontakten med lärarna (3,2). Det som eleverna ger en något lägre bedömning är lärarnas uppmärksamhet för alla elever. Där får Lagmansgymnasiet 2,9 på den fyrgradiga skalan, med 77% positiva och 21% negativa. Vi ser åter en tendens att äldre elever är något mer kritiska än yngre elever. 2.5 Information och rådgivning om studieval Informationen och rådgivningen är ett område som eleverna inte är så nöjda med. Allt sammantaget får detta område 2,6 på den fyrgradiga skalan, där 60% svarar Bra (7% Mycket och 52% Ganska bra) och 38% svarar Dålig (32% Ganska och 6% Mycket dålig). Detta gäller framförallt hjälp med fortsatt studie- eller yrkesval ett område lika många är negativa som positiva till (medel 2,4). Utbudet inom den estetiska verksamheten får 2,6. Elever vid årskurs 2 och 3 har besvarat en fråga om vad de tycker om utbudet om individuella val. 71% svarar Bra och 26% har svarat Dåligt, medel 2,9 det vill säga utbudet av individuella val får något bättre bedömning än de övriga frågorna kring information och rådgivning. Inom området information och rådgivning är det genomgående stora skillnader mellan årskurserna. Eleverna i årskurs 3 är mycket mer kritiska än sina yngre kamrater, fler i 3:an är negativa än positiva. 2.6 Elevinflytande Elevinflytandet är det andra området som får litet sämre bedömning. Det sammanfattande omdömet är 2,8 där 71% är positiva och 25% negativa. Åter ser vi att de äldre eleverna är mindre nöjda, 34% negativa vad gäller elevinflytandet allt sammantaget. Elevrådet, utvecklingssamtalen och möjligheterna att påverka arbetssättet i kurserna får i medel 2,8. Vi ser en tendens till att tjejerna tycker att elevrådet fungerar bättre än vad killarna gör. Klassrådet får 2,7. Idrottsföreningen får 2,4 liksom möjligheterna att påverka valet av material i undervisningen. Missnöjet är extra utbrett bland de äldre eleverna, men redan i årskurs 1 ser vi lika många negativa som positiva när det gäller till exempel möjligheterna att påverka valet av material i undervisningen. P0603 5

6 2.7 Trivsel Det sammanfattande betyget för Trivseln är 3,2 på den fyrgradiga skalan. 89% är positiva. Stämningen uppges vara god såväl bland eleverna mer allmänt i skolan (3,3) som i de olika kursgrupperna (3,4). Bedömningen är fin i alla tre årskurser. Vad gäller möjligheterna att få hjälp och stöd från skolan med annat än undervisningen ser vi skillnader mellan årskurserna. Eleverna i årskurs 1 ger 2,9 (21% svarar Dåliga) och i årskurs 3 2,6 (37% svarar Dåliga). Snittet ligger på 2,8. Vi ser ett stort antal elever som tycker att man inte kan få hjälp eller stöd med sådant som ligger utanför undervisningen. 6% uppger att de har blivit mobbade under det senaste året (i bemärkelsen flera gånger blivit retad, hotad, utfryst, hånad eller slagen). I årskurs 3 är det 3% som svarar Ja och i årskurs 1 8%. 1% har avstått från att svara. Procentuellt är andelen liten men bakom denna siffra gömmer sig uppskattningsvis elever. De frågor som berör elevernas upplevelse av förekomsten av våld, klotter och rasism/främlingsfientlighet får ett relativt gott resultat. Ca 9 av 10 elever menar att förekomsten är liten. Tjejer och äldre elever ger Lagmansgymnasiet en bättre bedömning än vad yngre elever ger. 2.8 Sammanfattande betyg Lagmansgymnasiet får ett gott betyg av sina elever, 3,2 på den fyrgradiga skalan där 25% svarar Mycket bra, 65% Ganska bra, 5% Ganska dåligt och 1% Mycket dåligt. 4% avstår från att svara. Eleverna i samtliga årskurser är positiva men yngre elever är mer positiva än äldre. Det är ingen skillnad mellan killars och tjejers bedömning. 2.9 Avslutande kommentar ARS mätning av Lagmansgymnasiet visar på ett gott betyg för gymnasieskolan vad gäller viktiga parametrar som arbetsmiljö, undervisning och kontakten med lärarna sådant ARS bedömer som skolans primära uppgifter. Sett till enskilda frågor ligger följande delar i topp; att lärarna är kunniga och väl insatta i sina kurser (3,5 i medel på en fyrgradig skala där 4 = Mycket bra och 1 = Mycket dåligt), lärarnas engagemang i sina ämnen (3,4), skolans bibliotek (3,4), stämningen i kursgrupperna (3,4), stämningen bland eleverna i skolan (3,3), möjligheten att använda dator (3,3). Detta är frågor som fått 3,3 eller högre i medel på den fyrgradiga skalan. ARS bedömer detta som ett mycket fint resultat. Trivseln allmänt får 3,2 och det är många parametrar som ligger på runt 3,0 och uppåt, vilket ARS bedömer som ett bra betyg i en skolmätning. Resultatet stöds också i de öppna frågor som ligger sist i formuläret där eleverna med egna ord får tala om vilka saker som är bäst med skolan. I topp ligger lärarna, lokalerna, maten/matsalen, biblioteket och kompisarna. Värdefullt att notera är att dessa områden både innefattar mjuka variabler (som t ex stämning) såväl som hårda variabler (t ex biblioteket). P0603 6

7 De områden som får en sämre bedömning är framförallt kontakterna med samhälle och yrkesliv och hjälp med studie-/yrkesval. På en mer allmän nivå är det just skolans information och rådgivning som får sämst betyg; 2,6 på den fyrgradiga skalan. ARS bedömer att detta kanske inte är skolans primära uppgifter, men som ändå kan uppfattas som väl så viktiga av eleverna. Vi ser även att det kan vara svårt att få hjälp om man kommer efter i en kurs. Dessa områden får 2,4-2,7 i bedömning på den fyrgradiga skalan. Andra områden med ett lägre betyg (2,4-2,6) är möjligheten att påverka valet av material i undervisningen, utbudet av kurser inom den estetiska verksamheten och idrottsföreningen. Skolan som helhet och trivseln där får 3,2, ett gott betyg. Vi har ovan nämnt att stämningen är god. Detta stöds av att en relativt liten andel uppger att de blivit mobbade (6% - fast målsättningen förstås måste vara 0) och att eleverna bedömer förekomsten av våld, klotter och rasism som ganska liten. Utöver de områden som ovan redovisats som svaga (hjälp om man kommer efter, hjälp med studie-/yrkesval, kontakterna med samhälle etc) framkommer det bland de öppna svaren en del praktiska tips och råd till skolans ledning. Bland dessa kan nämnas långa väntetider i matsalen, förbättra den äldre delen av skolan, inomhustemperaturen, luftkonditioneringen, fler/bättre datorer, undvika undervisning på olika ställen (Torsgården), lugnare på biblioteket/fler lugna ställen att arbeta på, klockor i varje klassrum mm. Svaren återges i tabellbilagan varför vi hänvisar läsaren dit för att ta del av alla svar. Värt att notera är till exempel att flera elever tycker att det blir trångt med alla utomstående besökare. Avslutningsvis kan sägas att skillnaderna mellan killars och tjejers åsikter tycks vara relativt små. ARS tolkar detta som positivt, att inte det ena könet är mer nöjt på det andras bekostnad. Några skillnader har nämnts, som att tjejerna är mer nöjda med skolmaten och med hur elevrådet fungerar. Däremot är tjejerna mindre nöjda med den hjälp de kan få om de kommer efter och med kontakterna med samhälle och yrkesliv. ARS antar att skillnaderna delvis kan förklaras av de program eleverna väljer. Tjejer inom samhällsvetenskapligt program kan kanske lättare göra sig hörda inom elevrådet, medan de inom sin utbildning inte på samma sätt får praktik inbakad i undervisningen. Vi ser tydliga skillnader mellan äldre och yngre elever. Yngre elever är nästan genomgående mer positiva (undantaget är trivselfrågorna om förekomst av våld/klotter/rasism) medan äldre elever är mer kritiska vad gäller t ex möjligheten att få påverka och ifrågasätta, information och rådgivning, klass- och elevråd samt utvecklingssamtal. Däremot är de mer positiva än sina kamrater i årskurs 1 beträffande trivselfrågorna om våld/klotter/rasism. Vi får en känsla av att dessa äldre elever har andra och större förväntningar på skolan än vad de yngre har. De kan skolans värld på ett annat sätt och uttrycker därför dessa åsikter tydligare. Intressant att notera är att eleverna är försiktiga i sina bedömningar och snarare säger Ganska bra eller Ganska dåligt än ger ett topp- eller bottenbetyg. Det tycks heller inte ha varit svårt för eleverna att besvara formuläret, andelen som hoppat över enskilda frågor är liten, någon enstaka procent. ARS hoppas därför att underlaget ska ge Lagmansgymnasiet och Vara kommun god hjälp i sitt fortsatta arbeta att utveckla skolan i önskad riktning, då eleverna här så tydligt pekat ut en rad möjliga förbättringsområden. P0603 7

8 3 LÄSANVISNINGAR 3.1 Begreppsförklaringar Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är beräknad som antalet inkomna formulär genom antalet utdelade formulär. I de fall där Vara kommun eller Lagmansgymnasiet har meddelat ARS att färre formulär delats ut än det från början angivna antalet har vi reducerat basen Medelvärde Medelvärdet är beräknat på den fyrgradiga skalan där 4 = Mycket bra, 3 = Ganska bra, 2 = Ganska dåligt och 1 = Mycket dåligt Standardavvikelse Standardavvikelsen visar hur spridda svaren är kring medelvärdet. En hög standardavvikelse innebär att det finns mycket delade uppfattningar i frågan. 3.2 Så här läser Du diagrammen Högst upp i vänstra hörnet står angivet vilka resultat som diagrammet visar, till exempel elever i årskurs 1 på Lagmansgymnasiet. Överst i mitten står det område frågorna berör (Vad tycker Du om arbetsmiljön på Lagmansgymnasiet?). Själva diagrammet kan sägas vara indelat i tre delar. I den vänstra delen står den aktuella frågan med frågans nummer i formuläret. I diagrammets mitt är en skala, från 100% till 100% med 0% i mitten. Här anges hur stor andel som angivit negativa (Mycket dåligt/ganska dåligt) eller positiva (Mycket bra/ganska bra) svar för varje fråga. Längst ut ser Du %-andelarna utskrivna med siffror. Till höger i diagrammet redovisas andelen Ej svar, hur många % som inte har svarat på frågan. Där visas även medelvärdet på den fyrgradiga skalan för årskursen och medelvärdet för skolan totalt. 3.3 Så här läser Du tabellerna Tabellerna visar resultaten för Lagmansgymnasiet totalt och uppdelat på årskurserna 1, 2 och 3. Efter dessa tre kolumner redovisas resultaten för killar resp tjejer och sedan uppdelat efter program. Mindre grupper (färre än 6 elever) redovisas inte av anonymitetsskäl, till exempel årskurs 4. Sådana grupper ingår dock i totalen. Verksamhetsträning har inte ingått i undersökningen. Den första raden visar hur många som har besvarat enkäterna (Bas: Samtliga). P0603 8

9 Frågorna inom varje frågeområde redovisas under frågeområdets rubrik, t ex Vad tycker Du om arbetsmiljön på Lagmansgymnasiet? Resultaten redovisas för svarsalternativen Mycket bra, Ganska bra, Ganska dåligt och Mycket dåligt. Svaren redovisas också sammanslagna Mycket bra + Ganska bra och Mycket dåligt + Ganska dåligt. Andelen som inte har angivit svar på frågan redovisas också. Vidare redovisas medelvärdet och standardavvikelsen. När ni tar del av resultaten för de olika programmen bör ni vara observanta på om antalet elever är litet. Är antalet litet kan de procentuella skillnaderna se större ut än vad de i praktiken är. Detta berör även program där många kanske varit på praktik eller drabbats av inställda lektioner när undersökningen skulle genomföras (till exempel Individuella och Industriprogrammet). 3.4 Så här kan Du analysera resultaten Gå igenom diagrammen översiktligt fråga för fråga och försök skapa Dig en bild av nuläget. Studera varje frågeområde. Börja med den sammanfattande frågan, den avslutande frågan i varje område. Vilka områden är skolans styrkor och med vilka områden behöver ni arbeta mer? Frågorna belyser olika delar av arbetet i skolan. En del frågor belyser skolans primära uppgifter, till exempel undervisningens kvalitet (författarens värdering), andra frågor gäller mer sekundära områden, till exempel idrottsföreningen (författarens värdering). Frågorna kan också sägas behandla olika aspekter på skolan till exempel mjuka och hårda variabler. Som mjuka variabler kan vara takten i undervisningen, möjlighet att få hjälp och kontakten med lärarna. En hård variabel kan vara tillgången på datorer. Titta på enskilda frågor. Se om det finns ett mönster i svaren, till exempel frågor som behandlar och belyser samma sak, men som ligger under olika frågeområden, som trivsel, städning och mobbing. Gå vidare från diagrammen till tabellerna och studera styrkan i attityderna, andelen 4:or och andelen 1:or bland svaren. Studera också standardavvikelsen, det vill säga om svaren är polariserade. Kan man se att det finns starka grupper positiva och negativa? Finns det skillnader mellan killarnas och tjejernas värderingar? Se om det finns skillnader mellan olika årskurser eller program. Försök finna förklaringar till resultaten. Tänk efter vilka förändringar som har skett under det senaste året. Finns det områden där en årskurs eller ett program har bättre resultat jämfört med Lagmansgymnasiet totalt, fundera över om förutsättningarna är olika och vad ni har gjort. Finns det områden där någon grupp ligger sämre till - hämta idéer från dem som har ett bättre resultat. P0603 9

10 3.5 Så här kan Du arbeta med resultaten Alla elever i Lagmansgymnasiet har haft möjlighet att ge sin syn på skolan. Grundtanken med detta är att få uppslutning kring resultaten. Ingen är utvald, ingen är bortglömd. Presentera resultaten när Du själv har gjort Din analys. Diskutera resultaten fritt med elever och personal samt gärna även med föräldrar. Ta in de synpunkter, åsikter och förklaringar de har. Ställ frågor Du själv har kring resultaten. Pröva Dina synpunkter och slutsatser. Presentera en målsättning. Försök få uppslutning kring Din målsättning. Presentera ett handlingsprogram. Försök få uppslutning kring Ditt handlingsprogram och engagemang i de åtgärder ni planerar. Sätt åtgärdsprogrammet på pränt. Informera om åtgärderna ni genomför. Lycka till med arbetet. Stockholm ARS Research AB Michael Söderström Pia Ottander P