Delrapport SIKTA

Transkript

1 Delrapport SIKTA Kristina Bloomfield Wijk Projektledare

2 Struktur på lokal nivå Styrgrupp Styrgruppen för projektet, som tillsattes i början av 2009, består av Håkan Rosén, verksamhetschef, Beroendecentrum (BCM), Sophia Nordström, utvecklingssamordnare av missbruksfrågor, Sociala Resursförvaltningen, Eva Stener, Individ- och familjeomsorgschef, Fosie stadsdelsförvaltning samt Anita Ekström, Individ- och familjeomsorgschef, Centrums stadsdelsförvaltning. Individ- och familjeomsorgsavdelningen på stadskontoret samt verksamhetsutvecklaren på beroendecentrum får regelbunden information om arbetet och var under uppstarten delaktiga i styrgruppsarbetet. Styrgruppen har träffats vid två tillfällen under 2010 och har ytterligare två möten inplanerade. Det kommer att tillkomma ytterligare möten under hösten. Samordnare Projektledare för arbetet med implementering av riktlinjerna anställdes Projektanställningen varar till Tjänsten är placerad under Sociala Resursförvaltningen, Malmö stad och har sin tillhörighet under vuxenavdelningen. Det finns även möjlighet för projektledaren att använda arbetsplats på mottagning 2, BCM. Projektledaren arbetar 80 % med projektet. Grunden för arbetet i projektet är samverkan mellan socialtjänst och BCM med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård som utgångspunkt i arbetet. Samordnarens uppgift är att ta fram en hållbar policy eller riktlinjer som konkret ska visa på hur samverkan mellan de två huvudmännen ska fungera. Under projekttiden är utvecklingsarbetet uppdelat i flera delar där en del handlar om fördjupad kunskap om Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom missbruks- och beroendevård med fokus på samverkan samt kunskap om varandras verksamheter. En annan del handlar om att skapa en fungerande samverkansstruktur mellan socialtjänst och BCM med en av BCM s mottagningar som exempel. Arbetsgrupper Arbetet med riktlinjerna är uppdelat i flera mindre delar dit olika arbetsgrupper är knutna. Arbetsgrupp för att skapa en hållbar vårdkedja. Personal vid mottagning 2, BCM, som ansvarar för läkemedelassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende, och representanter från socialtjänsten arbetar tillsammans med ett flödesschema över vårdkedjan före, under och efter behandling för de klienter/patienter som kommer i kontakt med substitutionsbehandlingen. Arbetsgruppen ska klargöra ansvarsfördelning, samverkansmöjligheter och tidsperspektiv före, under och efter vården. Målet är att komma fram till en hållbar vårdkedja där det är tydligt för både personal och för berörd klient vem som gör vad och när. Dokumentet ska vara ett stöd för personalen och förenkla samarbetat mellan verksamheterna. Med samma utgångspunkt ska även ett liknande dokument skapas som stöd för klienten/patienten under

3 behandlingstiden. Strukturen är tänkt att kunna användas även i andra samverkansgrupper. Arbetsgruppen har träffats vid sammanlagt sju tillfällen. Till mötena har nyckelpersoner i vårdkedjan bjudits in för att hjälpa till att förtydliga de olika stegen för brukaren och delta i diskussionerna för att titta över vad som kan förbättras. Arbetsgruppen är i sluttampen av arbetet och projektledaren arbetar i nuläget med att förtydliga det som har framkommit samt titta på de som behöver lyftas upp för att arbeta vidare med. Samverkansgrupp mellan enhetschefer BCM mottagning 2, avdelning 3 och socialtjänst Den tidigare fungerande samverkansgruppen mellan enhetscheferna mottagning 2 och avdelning 3, BCM, samt enhetscheferna inom Malmö stad har genom projektledaren tagits upp på nytt. Gruppen är tänkt att vara en permanent struktur med för hela året planerade möten. Sedan starten hösten 2009 har gruppen träffats vid fyra tillfällen. Vid sista mötet beslutades att för att säkerställa gruppens fortlevnad i förlängningen, att representanterna från BCM ska bjudas in vid två tillfällen per termin till stadsdelarnas enhetschefsmöten. Vid sista mötet bokades två tillfällen under hösten in. Arbetsgrupp för att skapa ett gemensamt program för introduktion till ny personal En arbetsgrupp med representanter från båda verksamheterna har under hösten 2009 och våren 2010 arbetat med att ta fram ett gemensamt program för introduktion till ny personal som ska arbeta med missbruksvård inom Malmö stad eller BCM. Grundidén är att man som nyanställd i en av organisationen ska få möjlighet att tillbringa tid i den andra organisationen med syfte att genom inblick få ökad kunskap och förståelse för varandras arbete. Det finns även möjlighet för arbetsgruppen att förutom själva utbytet, föra in annan information i introduktionen som man tror kan gagna samarbetet. När planen är klar ska den finnas i berörda verksamheter för att användas vid introduktionen för nyanställda. Den ska ingå i en framtida gemensam presentation av Malmös missbruks- och beroendevård. De verksamheter som är representerade i arbetsgruppen kommer att fungera som en pilotgrupp och pröva strukturen under februari-maj. En utvärdering av erfarenheterna från deltagarna kommer att göras under juni och har pilotgruppen positiva erfarenheter av auskultationen kan en utveckling av arbetet fortsätta. Arbetsgruppen har träffats vid två tillfällen under våren Policyarbetet Arbetet med policyn kommer att utgå från de olika delarna i riktlinjerna. En del av arbetet är redan gjort i de tidigare arbetsgrupperna och ska bearbetas av projektledaren för att skrivas in i policyn. Andra delar kommer att behöva arbetsgrupper från de båda huvudmännen för att ta fram innehållet. I arbetet med kapitlet om gravida har projektledaren haft Ambulatoriegruppen (som arbetar specifikt med gravida missbrukare) till sin hjälp. Policyn ska vara konkret och lyfta fram det som görs inom området på ett tydligt sätt. Styrgruppen ska godkänna de olika kapitlen efterhand arbetet fortskrider.

4 Inventering och processkartläggning av den lokala missbruks- och beroendevården I början av 2009 gjorde verksamhetsutvecklaren på BCM samt utvecklaren av missbruksfrågor på Sociala Resursförvaltningen förstudier av respektive verksamheters behov och önskemål för arbetet med riktlinjerna. Ett projektdirektiv togs fram som satte ramarna för det framtida arbetet. Varje stadsdel inom Malmö stads socialtjänst samt enhet inom BCM utsåg en kontaktperson som skulle fungera som en väg in för projektledaren till de olika verksamheterna. Under våren 2009 träffade projektledaren alla kontaktpersoner för att diskutera och förtydliga informationen i förstudien. Med dessa samtal samt förstudien som underlag förberedde sedan projektledaren olika förslag på aktiviteter som låg i linje med vad verksamheterna hade identifierat som förbättringsområden. En grundtanke var att arbeta med mindre, väl avgränsade förbättringsområden som skulle vara möjliga att genomföra under projekttiden men som även skulle kunna fungera som inspiration för det fortsatta arbetet. Tillsammans med styrgruppen arbetade projektledaren fram olika aktiviteter inom de områden styrgruppen hade identifierat som viktiga att prioritera. Det var tydligt både i kontakten med verksamheterna genom förstudien samt projektledarens kontakter i början av arbetet att samarbetet och förståelsen för varandras arbeten inom socialtjänst respektive sjukvård var viktiga att prioritera. Ett antal aktiviteter togs fram med Region Skånes projektmodell som struktur. De tidigare nämnda arbetsgrupperna är exempel på förbättringsområden. Projektet innefattar även områdena nedan. Förutom nedanstående aktiviteter finns även MI och Väckarklockan med som en del av utvecklingsarbetet. Detta påbörjades redan men har fortsatt under MI-satsningen från juli 2008 juni 2009 riktade sig huvudsakligen till personal inom individ- och familjeomsorg i Malmö Stad. Samarbetet med BCM fortsatte genom att de tre MI-ansvariga från BCM ingick i satsningen, samt att BCM s medarbetare omfattades av erbjudandet av utbildningsplatser vid personalomsättning. Grundutbildningen i Väckarklockan gavs gemensamt vid ett tillfälle under Arbetet med gemensamma nätverksdagar samt halvdagsseminarium har fortsatt under Inspirationsdag för personal inom BCM, Malmö stad och Kriminalvården som arbetar med olika program som berör missbruks- och beroendebehandling. Syftet med dagen är att de som arbetar med program eller är intresserad av att arbeta med program ska inspirera varandra och lära sig av varandras erfarenheter. Dagen kommer att äga rum den 3 juni med ca 25 deltagare från ovan nämnda verksamheter och kommer innehålla korta presentationer av olika sätt att arbeta med program eller grupper samt tid för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Kunskap om Socialstyrelsens riktlinjer inom missbruks- och beroendevård Malmö stads verksamheter med inriktning missbruk har under våren 2010 fått i uppgift att diskutera Socialstyrelsens nationella riktlinjer utifrån frågeställningar från implementeringshäftet anpassade efter verksamheten. En redovisning av

5 diskussionerna lämnades in till projektledaren i april Enhetscheferna inom BCM har gemensamt diskuterat liknande frågeställningar. Diskussionssammanställningen är tänkt att ligga till underlag för en gemensam utbildningsdag för verksamheterna med nationella riktlinjerna som utgångspunkt under hösten Dagen kan väva in de behov som har framkommit i de olika arbetsgrupperna inom projektet då det ofta är samma målgrupp som arbetar med missbruk och det är inte realistiskt att anordna alltför många gemensamma konferenser. I planeringen av denna dag tas även hänsyn till resultatet av en fortbildningsenkät som SIKTA genomförde i Malmö stad och på BCM under våren Gemensam presentation för Malmö stads- och Beroendecentrums missbruksoch beroendevård. En gemensamt PowerPoint presentationsmaterial ska tas fram som kan användas för att visa vad Malmö kan erbjuda inom missbruks- och beroendevård och vilken policy som är vägledande för missbruksvården. Tanken med presentationen är att den ska användas i kontakter med andra kommuner men den ska även vara en del av introduktionen för nyanställda. Presentationen kan t.ex. innehålla introduktionsplanen för nyanställda, vårdgarantin och den samverkansstruktur som tas fram under projektets gång med substitutionsbehandlingen som utgångspunkt. Arbetet med presentationen kommer inte att påbörjas förrän under hösten 2010 eftersom de andra delarna av projektet behöver arbetas fram för att kunna vara med i presentationen Samarbete med Primärvården Primärvårdens deltagande i samarbetet mellan Malmö stad och BCM är en viktig del av vårdkedjan. I projektledarens uppdrag ingår att försöka få med primärvården i samverkansarbetet. Diskussioner med projektledaren för SAMS i Malmö påbörjades under hösten En gemensam plan för att nå primärvårdens Resursteam skissades på som innebär att den socialsekreterare som är Resursteamens kontakt, förutom att ha ohälsa och ekonomiskt bistånd i åtanke även skulle kunna vara en länk mellan Individoch familjeomsorgens vuxenenheter och Resursteamen på primärvården. Då stadsdelarnas deltagande i Resursteamen drog ut på tiden har man avvaktat att även ta in missbruksaspekten i arbetet. Projektledaren har deltagit vid ett möte med socialsekreterarna där det framkom att flera vårdcentraler ser ett behov av att utveckla kunskapen om missbruksfrågor. En av vårdcentralerna i Malmö, Granen, kommer att få utbildning i AUDIT och DUDIT i maj. Det är projektledarens intention att hjälpa dem att ta tillvara på utbildningen och motivera till utbildning i FRAMES under hösten. När det gäller övriga vårdcentraler har projektledaren genom SAMS fått namn på en kontaktperson som kan vara länk till Resursteamen och som kan användas för att nå alla Resursteamen i Malmö. Då SIKTA kommer att erbjuda utbildning under hösten i AUDIT/DUDIT och FRAMES kommer målet vara att flera av vårdcentralerna deltar i den utbildningen.

6 Samverkansdokument mellan de olika huvudmännen på lokal nivå Malmö stad har sedan 2006 en strategi för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö. I framtagandet av strategin och handlingsplanen har Region Skåne tillsammans med flera andra aktörer deltagit, vilket har lett till att en förutsättning för genomförandet av flera av insatserna i handlingsplanen är att projekten alternativt verksamheterna utvecklas i nära samverkan mellan Beroendecentrum (BCM) i Malmö och Malmö stad. Som ett resultat av samarbetet har verksamheter inriktade på missbruksvård där flera huvudmän ingår startats, Maria Malmö (BCM, Malmö stad och BUP), Navet (BCM och Malmö stad) samt Öppenvårdshuset Gustav (Malmö stad och Kriminalvården). I ramavtalet mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne finns en bilaga med avtal gällande personer med psykisk sjukdom/störning och missbruk men inget specifikt som gäller bara för Malmö stad. Lokala avtal ska tas fram genom stadskontoret Malmö stad. Kommunpolitikerna delaktiga Genom rapporter till Sociala resursförvaltningens nämnd var sjätte månad får politikerna information om arbetet med riktlinjerna. Projektledaren kommer att arbeta för att kommunpolitikerna i Malmö är representerade under Kunskap till praktiks konferensdagar i november för att på så sätt skapa intresse för att utveckla arbetet inom området. Kontakt har tagits med nämndsekretare som kommer att ta upp frågan i planeringsmöten med ledning och kommunalråd. Utveckling av former för samverkan med kriminalvården Kriminalvården kommer att vara med under den programdag som nämns tidigare i redovisningen. Malmö stad är delaktig i Treklöverarbetet (socialtjänst, psykiatri samt kriminalvård) där syftet är att samordna insatser för de personer som är i behov av alla verksamheter i samband med frigivning eller frigång från kriminalvårdsanstalt. Öppenvårdshuset Gustav är en samverkansverksamhet mellan socialtjänst och kriminalvård där man i öppenvård tar emot människor som själva söker hjälp för sitt missbruk. Under 2010 pågår ett projekt kallat SITOK (Skånes Integrerade team för opiatberoende kriminalvårdsklienter) där BCM och Frivården i Malmö samverkar kring personer som är i kontakt med kriminalvården och är i behov av läkemedelsassisterad behandling genom BCM. Utveckling av en långsiktig struktur för kunskapsutveckling Styrgruppen för arbetet har mandat att fatta vissa beslut som leder till en permanent förändring av samarbetet mellan verksamheterna. I de fall beslut inte kan fattas i styrgruppen kan medlemmarna föra information, frågeställningar och beslutsunderlag vidare till nyckelpersoner inom organisationerna så att projektets arbete blir förankrat. Idag finns funktioner inom Malmö stad och BCM med fokus på metodstöd och utvecklingsfrågor. De är involverade i arbetet med riktlinjerna och väl förankrade i respektive organisation.

7 Vid utvecklingsarbetets avslut ska det finnas en för de ingående verksamheterna gemensam policy som riktlinje för arbetet med målgruppen. Policyn skall vara känd i organisationerna och ligga till grund för det fortsatta gemensamma utvecklingsarbetet i Malmö. Policyn ska visa på det konkreta samarbete och utgå från riktlinjernas olika kapitel. Frågeställningarna som både socialtjänst och BCM har diskuterat ska ligga till grund för en del av det fortsatta arbetet. Den struktur med ansvarsfördelning som tas fram i arbetsgruppen för samverkan mellan mottagning 2, BCM och socialtjänsten ska användas i samarbetet mellan verksamheterna och kunna ges som information till klienter/patienter i substitutionsbehandling. I den fortlöpande samverkansgruppen mellan enhetscheferna inom socialtjänsten och mottagning 2 och avdelning 3 kan frågeställningar tas upp som kan uppkomma efter projekttidens slut. Även arbetat med LVM-handläggningen kommer att finnas kvar genom den framtagna, tydliga strukturen av handläggningen och dess olika aktörer. Introduktionsplan för nyanställda som prövas under våren 2010 ska användas ute i organisationerna och vara en självklar del av nya medarbetares introduktion. I projektets sista fas kommer en stor del av projektarbetet samlas upp i en gemensam presentation av hur arbetet med missbruk bedrivs i Malmö stad och BCM. I presentationen kan ingå samverkansstrukturer, policy, introduktionsplan för nyanställda, program för behandling m.m. För att förankra det pågående arbetet deltar projektledaren i ett flertal chefs- och handläggargrupper. I grupperna ges kontinuerlig information och möjlighet till diskussion och att ge synpunkter på arbetet. Projektledaren deltar i ett par utvecklingsgrupper inom Malmö stad och ges möjlighet att där föra in arbetet med riktlinjerna. Alla arbetsgrupper består av människor ute i organisationerna som antingen är i chefsposition och genom det har möjlighet att påverka och följa upp arbetet eller är handläggare med specialintresse av att arbeta med utvecklingsfrågor. När det gäller kunskapen om riskbruk och upptäckt av missbruk har projektledaren varit i kontakt med enhetscheferna inom försörjningsenheten inom Individ- och familjeomsorg. Kontakten syftar till att uppmärksamma på utbildningen till utbildare i AUDIT/DUDIT och FRAMES som SIKTA kommer att erbjuda i oktober. Det finns intresse i flera stadsdelar och frågan kommer att lyftas på enhetschefernas månatliga möten. Även primärvården kommer att erbjudas denna utbildning och kontakt har tagits med Resursteamen på vårdcentralerna. En av de större vårdcentralerna, Granen, kommer att utbildas i AUDIT och DUDIT i maj men planering att bygga på med FRAMES under hösten. Tanken är att använda Granens erfarenheter som goda exempel i kontakten med andra vårdcentraler. Under hösten kommer styrgruppen ta ställning till hur det arbete som har startats upp ska hanteras i framtiden. Då vissa av delarna inom utvecklingsarbetet är nya idéer som prövas kan styrgruppen i detalj inte ta ställning till hur resultatet av utvecklingsarbetet ska tas omhand. Stadskontoret i Malmö stad som arbetar med planering och utveckling av Malmö stads socialtjänst kommer att vara med i

8 diskussionerna om hur fortsättningen kan se ut. De får kontinuerlig information om utvecklingsarbetet och var med under uppstarten och planeringen av riktlinjearbetet. Önskemål om framtida regionalt stöd i utvecklingen av missbruksoch beroendevården Styrgruppen kommer att arbeta med frågan om önskemål om regionalt stöd mer ingående under hösten. I diskussionerna inom styrgruppen har dock redan nu vissa delar lyfts upp som anses behöva ett mer centralt stöd. När det gäller politiker på regional nivå är det viktigt att det finns någon form av struktur som gör att riktlinjearbetet hålls vid liv och utvecklas. Det är av stor vikt att det finns en tydlig beslutsstruktur om vem som har mandat att besluta vad. Regionala utbildningsinsatser är önskvärda och ger en regional samsyn och en gemensam bas för missbruksarbetet. Inom utbildningsinsatserna bör även implementeringsstödet finnas i en regional struktur. Arbetet för att få med primärvården inom implementeringen av de nationella riktlinjerna bör ske regionalt parallellt med det arbete som sker i kommunerna. Möjligheter och svårigheter Överlag finns en önskan om ett bättre samarbete och utökad samverkan mellan verksamheterna. Det har varit lätt att få människor engagerade i arbetsgrupper. En positiv erfarenhet är att många från Malmö stad och beroendecentrum deltog i SIKTAS utbildning i riskbruk, missbruk och beroende. Utöver de ca 170 från de båda organisationerna deltog ytterligare ca 80 personer som arbetar i Malmö inom kriminalvård, psykiatri, primärvård och somatisk sjukvård. En gemensam kunskapsbas skulle kunna underlätta samarbetet och skapa möjligheter för att förbättra vården och omhändertagandet av personer som missbrukar. Ett hinder kan vara att det sker mycket utvecklingsarbete inom flera områden inom socialtjänsten och sjukvården vilket ibland gör personalen mätt på förändringar och arbete i utvecklingsgrupper. Svårigheten verkar komma när arbetsgruppernas förslag på förbättringar ska konkretiseras då det ställer krav på att fler anställda blir aktiva i arbetet. Ett problem är att primärvården ännu inte är med i utvecklingsarbetet då de många gånger är en första kontakt med en person som skulle kunna vara hjälpt av socialtjänst eller missbruksvård. Primärvården skulle också kunna göra stor nytta i sekundärpreventionen genom att ta upp frågan om alkohol med sina patienter och att arbeta med kort rådgivning. Det finns dock en öppning i vårdcentralernas medverkan genom utbildningen i AUDIT/DUDIT och FRAMES som kommer att ges under hösten. Kontakter har tagits med Resursteamen på vårdcentralerna genom kontakten med SAMS. Även kontakter med socialtjänstens försörjningsstödsenheter har tagits med utbildningen i åtanke och har gett ett positivt gensvar från ett flertal stadsdelar. Tanken är att kunna motivera både vårdcentraler och försörjningsenheter att gå utbildningen då dessa verksamheter båda kan vara en första kontakt för någon som missbrukar eller är i riskzonen för missbruk. Då omorganisationer av verksamheter ofta medför att strukturer förändras vilket kan påverka samverkan skulle det vara inressant att i konsekvensanalyser som görs innan förändringar även ta med hur samverkan påverkas av omorganisationen.