Nationella Riktlinjer

Transkript

1 R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 I Göteborg var intresset stort vid det första utbildningstillfället gällande implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Konferenslokalen på Scandic Crown var fullsatt. 300 engagerade deltagare lyssnade då professor Jan Blomqvist presenterade kapitel 1 och 2 av riktlinjerna. Hade platserna räckt till hade det blivit fler. Konferensdeltagarna togs emot av Malin Sparrström Oelers (projektledare) och Katarina Thunander (projektledare). Halvdagskonferensen besöktes av både handläggare, chefer och politiker. Göran Eriksson, en av de fem projektledarna för RIS (Riktlinjer I Samverkan), inledde och hälsade alla välkomna till den första utbildningsdagen i en serie om fyra. De följande tre utbildningsdagarna äger rum nästa år. Göran Eriksson (distriktsläkare), projektledare Utformandet av de nationella riktlinjerna startade på uppdrag av Socialstyrelsen år 2002 och färdigställdes år Syftet är att skapa bättre struktur och samverkansrutiner inom missbruks- och beroendevården. Vården skall också bli mer tillgänglig, kvalitativ och enhetlig i hela landet. RIS står för Riktlinjer I Samverkan och är ett samverkansprojekt mellan Västkom, Västra Götalandsregionen och Kriminalvården RegionVäst. Göran Eriksson berättade att impl ementeringsprojektet startade i mars 2008 och att projektledarna representerar de olika huvudmännens verksamheter. Göteborgs motsvarighet till RIS heter GIR som står för Göteborgs Implementering av Riktlinjerna. Projektledaren för GIR är Staffan Schött, som tidigare bland annt varit verksamhetschef för IFO Lundby. Projektledarnas målsättning är att göra riktlinjerna kända och använda, och som ett led i detta anordnades därför den 31 oktober denna första utbildningsdag. Staffan Schött (höger), projektledare, presenterar GIR 1

3 Jan Blomqvist, professor vid SoRAD centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning på Stockholms universitet, har varit delaktig i skapandet av de nationella riktlinjerna. Han var imponerad av det stora engagmanget i Västra Götaland och bedömde att regionen ligger längre fram i arbetet än landet som helhet. Under denna första utbildningsdag berörde Blomqvist ämnen som: hur synsättet och behandlingsformerna av missbruk förändrats genom årtiondena, självläkning, regeringens nya direktiv och evidensbaserad praktik. Han betonade att riktlinjerna skall användas som rekommendationer och vägledning, inte som föreskrifter. Målet är ett bättre och tydligare samarbete, men man måste även beakta missbrukets komplexitet och utgå från individens speciella behov. Att fråga klienten vad han själv tror skulle vara bästa behandlingsformen för just honom är aldrig fel. - Riktlinjerna är tänkta som en integrerad del av det konkreta klientarbetet, sa Blomqvist. Evidensbaserad praktik behövs bland annat för att säkerställa att vården bygger på fakta. Skattepengarna skall läggas på behandling som bevisligen botar, inte på olika trosföreställningar om vad som kanske kan hjälpa. Blomqvist pekade på att det idag brister i kommunikationen mellan vårdgivarna, och att insatserna skiljer sig avsevärt beroende på vem klienten träffar och var denne bor. Ideologi, ekonomi och tradition påverkar ofta mer än dokumenterad kunskap, behov och önskemål. Professor Jan Blomqvist Michael Ivarsson (verksa etschef Lena Säljö (socialchef) tar en fikapaus med Michael Ivarsson (verksamhetschef) 2

4 Efter Jan Blomqvists föreläsning fick åhörarna ställa frågor: Det kan vara svårt att se individen om man följer de nya riktlinjerna, klienterna klumpas samman gruppvis. Hur kommer man ifrån detta problem? Svar: Lyssna av vilken behandlingsmetod klienten själv tror skulle kunna fungera. Vi kan idag inte säga vilken behandlingsmetod som är bäst eller bäst för vilken klient. Eget engagemang stärker även motivationen. Finns det någon statistik över självläkning inom narkotika- och alkoholmissbruk? Svar: Det beror på hur man definierar problemet % av personer med alkoholproblematik klarar av att ta sig ur missbruket på egen hand. Vid gravare missbruk är siffrorna lägre. Narkotikamissbruk är svårare att undersöka. Finns det någon absolut gräns mellan konsumtion och beroende? Svar: Nej, det finns enbart officiella rekommendationer. Gränsen för riskbruk är också individuell, och naturligtvis snävare för exempelvis en gravid kvinna. Bland deltagarna sågs bland andra Astrid Saelen (utvecklingssekreterare), Bengt Delang, (förvaltningschef) och Dario Espiga (kommunalråd). Jan Blomqvist tackade och avslutade med citatet: För att kunna säga nej till missbruk (och andra destruktiva vanor) krävs något annat och bättre att säga ja till (Granfield & Cloud, 1999) Jan Blomqvists presentation finns att ladda ner här på hemsidan. 3

5 R I S R I SVästra Götaland Malin Sparrström Olers, enhetschef inom kriminalvården och projektledare för RIS, avslutade dagen med att tacka för det stora intresset och engagemanget. Ett tydligt tecken på att frågan är högaktuell, menade hon. Av: Kia Benroth GIR R I S R I S Göteborgs Implementering av Riktlinjer R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland 4