Dnr KS 2014/ Årsredovisning 2013

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehållsförteckning FAKTA OM HAPARANDA STAD...3 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 4 POLITISK ORGANISATION... 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER...6 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER...7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 8 Vision... 8 Verksamhetsidé... 9 Målredovisning Omvärldsanalys Klimat- och miljöbokslut Ekonomisk översikt Driftsredovisning Investeringsredovisning Personalöversikt FINANSIELL ANALYS EKONOMISK REDOVISNING VA-BOKSLUT VERKSAMHETSBERÄTTELSER...59 SÄKRINGSDOKUMENTATION...99 REDOVISNINGSPRINCIPER REVISIONSBERÄTTELSE FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 2(111)

3 FAKTA OM HAPARANDA STAD ANTAL INVÅNARE ANTAL ANSTÄLLDA Siffran antal anställda innefattar enbart tillsvidareanställda per den sista december SKATTESATS MANDATFÖRDELNING :28 Socialdemokraterna (S) :28 Kristdemokraterna (KD) 1 Vänsterpartiet (V) 3 Centerpartiet (C) 4 Moderaterna (M) 6 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 3(111)

4 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN STÖRRE BOLAG Haparanda värmeverk AB Stiftelsen Haparandabostäder Haparanda Teknik & fastighets AB Bottenvikens reningsverk AB 100 % ÖVRIGA MINDRE BOLAG OCH KOMMUNALA FÖRBUND Högskoleförbundet Östra Norrbotten 27,89 % 100 % Norrbottens Energikontor 3,57 % - Länstrafiken Norrbotten 2,00 % 35 % Filmpool Nord AB 4,55 % IT Norrbotten AB 2,50 % Kommuninvest 0,20 % Lappihalli OY 0,50 % IUC Norrbotten AB 2,44 % Bothnian Arc 1,45 % Norrbottniabanan Haparanda Teknik och Fastighets AB är nerlagt from 1 januari Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 4(111)

5 POLITISK ORGANISATION Den politiska organisationen. Till detta tillkommer ännu: Valberedning, Valnämnd, Revisorer och Överförmyndare Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 5(111)

6 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER Gunnel Simu, Kommunstyrelsens ordförande Även Sverige och Haparanda har fått känna på konsekvenserna av den ekonomiska krisen i vår omvärld. Arbetslösheten har varit fortsatt hög och i synnerhet ungdomsarbetslösheten, vilket är bekymmersamt. Under 2013 visar befolkningsprognosen på -26, en förbättring i jämförelse med 2012 då siffran var -132 personer. Inför 2014 är jag hoppfull om HaparandaTornio och vår framtid. Min viktigaste drivkraft har varit och är att stimulera till en fortsatt offensiv utveckling i Haparanda. Vi har marknadsfört regionen som en bra plats att besöka och flytta till. Snart sätts skoporna i jorden för projekt Barents center. Det kommer att skapa flera hundra nya jobb i Haparanda! Vi vill stimulera till att fler människor får arbete vilket skapar förutsättningar för höjd skattekraft och ökad inflyttning. Satsning på infrastruktur är en viktig förutsättning för en positiv utveckling i HaparandaTornio. Invigningen av Haparandabanan, Sveriges länk mot Finland och vidare österut invigdes tidigt under året och skapar nya, förbättrade förutsättningar för gods- och persontrafik. Haparandabanan är nu regionens modernaste järnväg. Haparanda arbetar hårt, tillsammans med övriga berörda kommuner, för att regionen ska starta persontrafik på den enda järnvägssträckan inom länet som ännu inte trafikeras med persontåg. Förbättrade kommunikationer är en av våra viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Vårt internationella Resecentrum för svensk-finsk busstrafik, med syfte att knyta samman vår region, färdigställdes under året. Ännu ett steg i att bygga ihop våra städer HaparandaTornio! Sammanflätningen av kollektivtrafiken över gränsen förstorar arbetsmarknaden, destinationen för besökare samt underlättar vardagen för regionens medborgare. Antal resenärer med vår lokala kollektivtrafik Ringlinjen har ökat från passagerare år 2012 till passagerare Det är en ökning på 67 % på ett år, vilket är glädjande! Vår unika skärgård och nationalparken Sandskär har fått ett lyft genom muddringen av hamnen och inseglingsleden. Under hösten har en muddring av älvmynningen skett i syfte att förebygga risken för översvämningar, vilket skulle innebära svåra konsekvenser för våra medborgare som bor längs älven. Genom muddringen har man kunnat färdigställa en sammanhängande fåra om 6,3 kilometer som har ett minsta djup om 3 meter. Städerna arbetar nu vidare med att få tillstånd att muddra även under år 2014 så att fåran kan fördjupas och breddas i enlighet med städernas ansökan för att uppnå önskad effekt av muddringen. Vi vill skapa en verksamhet med kvalitet för våra medborgare. Haparanda ska vara en bra plats för barnfamiljer att bo i. Vi fortsätter med avgiftsfri barnomsorg med god kvalitet. Under 2013 har vi färdigställt två lekplatser i kommunen. En i Närsta och en i Marielund. En total satsning på kr. Under året har simhallens duschutrymmen och bastun renoverats. Det blev en rejäl ansiktslyftning och det har mottagits mycket positivt av badgästerna. Under hösten har också antalet badgäster ökat kraftigt, vilket är mycket positivt inte minst ur folkhälsoperspektiv. Våra skidspår och skoterleder har under vårvintern varit i mycket bra skick och nyttjats av ett stort antal ortsbor men även av besökare. Våra milslånga vandringsleder, skidspår och skoterleder är även de i samklang med riksdagens friluftspolitiska målsättning att ge människor möjlighet att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. I augusti 2014 kommer det "nya" gemensamma muséet med Torneå att slå upp sina portar. Muséet kommer att bli en stor tillgång för hela regionen, på ett modernt men ändå utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv belyses vår gemensamma historia och kulturarv. Jag ser med förhoppning fram emot ett expansivt 2014! Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 6(111)

7 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER Engagerade medarbetare skapar utveckling och ökad kvalitet för Haparanda! Nadja Lukin, Kommunchef Det är med glädje jag summerar handlingarna för Kommunen har uppmärksammats positivt i en mängd olika forum. Utrymmet tillåter inte att nämna alla specifika händelser under året utan enbart ett axplock redovisas. Kommunen blev nominerad som Årets It-kommun för vårt strategiska arbete och höga ambitioner med användandet av it för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Vidare fick kommunen ta emot priset som årets UF-kommun (Ung företagsamhet) som verkligen är ett kvitto på hårt arbete kring entreprenörskap från skolans sida. Socialförvaltningens insatser med förebyggande arbete inom arbetsmarknadsåtgärder har uppmärksammats nationellt. Kommunfullmäktiges beslut om På Gränsenstaden har fångat intresse både nationellt och internationellt. Kommunen har efter genomförd upphandling medverkat i en nationell expertgrupp för framtagning av handledning för andra myndigheter kring upphandlingsformen. Ett hett ämne under 2013 har varit handeln som vuxit med 183 procent och förstärkt vår position som en redan stark handelsort. Kommunkompassen visar även på att Haparandas resultat förbättrats på många plan, men det finns alltid förbättringspotential. Som ni ser är Haparanda på kartan. Mycket bra jobbat! Under året har det pågått arbete med att förfina och förbättra styrningen av organisationen till nästa nivå, genom implementeringsarbete kring våra värdegrunder där ett ledmotiv varit medarbetarskap. Chefskollektivet har genomgått en omfattande utbildning kring medarbetarskap. Under året avslutades chefsförsörjningsprogrammet som syftar till att skapa karriärmöjligheter och trygga generationsväxlingen bland ledarna. Resultatet har varit lyckat och 90 procent av deltagarna har idag ledande positioner. Medarbetarundersökningen visar på ökad nöjdmedarbetar-index, siffran ligger nu på 64. Alla delområdes-resultaten har glädjande nog förbättrats. Vi kommer att fortsätta arbeta och verka för en transparent och delaktig organisation, detta för att skapa än bättre kvalitet för våra kommunmedborgare och besökare. När året sammanfattas ekonomiskt visar kommunen på ett positivt resultat trots de verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar som har funnits. All framgång vi nått är tack vare alla fantastiska medarbetare som aktivt bidragit till Haparandas utveckling. Kort sagt, jag ser fram emot 2014 och hoppas att vi tillsammans kan arbeta för att ytterligare stärka Haparandas position! Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 7(111)

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision Haparanda Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Haparandas och Tornios gemensamma genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 1. Gränslös kunskap 2. Logistisk nod 3. Dynamisk företagsamhet 4. Hållbar livsmiljö 5. Upplevelserik handels- och besöksplats Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt d.v.s. vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 8(111)

9 Haparanda Stads värdeord Visionen skall tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet Demokrati Tryggt samhälle Framtidsinriktad Verksamhetsidé Haparanda kommun har en verksamhetsidé som tolkar organisationens uppdrag och som ger svar på vad organisationen ska göra, vilket förhållningssätt medarbetarna ska ha samt för vem de är till för. Haparanda är ett unikt internationellt samhälle i utveckling Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, social omsorg och samhällsbyggnad Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt kultur och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv Vi har respekt och förståelse för mångfald, är öppna och tillgängliga för alla och har medborgardialog i fokus Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd kvalitet och rättvis behandling. för nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Haparanda Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 9(111)

10 Målredovisning Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning innefattar både verksamheten och ekonomin i kommunen. Målen fastställs av kommunfullmäktige var tredje år och utvärdering av målen sker årligen. Uppföljning av målen sker dels i delårsbokslut och årsredovisning. Målen utgår från visionen, våra värdegrunder samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplan. Kommunfullmäktiges vision med tillhörande mål bryts ner i organisationen genom nämndernas mål och verksamhetsåtaganden samt via enhetsåtaganden ända ner till varje enskild medarbetare. Medarbetarna har ett eller flera åtaganden, som har en direkt "röd tråd" kopplad från visionen. Med Haparandas styrmodell försöker vi kvalitetssäkrar att organisationen uppfyller kommunfullmäktiges mål och riktlinjer med en tydlig kund- och medborgarfokus. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. Nämndernas målredovisnining sker under respektive nämnd i verksamhetsberättelsen. Nedan följer en även en redovisning av mål och indikatorer för 2013 samt Budget och Strategiplanen Måluppfyllnad Måluppfyllnad Kommunfullmäktige har 17 övergripande inriktningar (mål) för god ekonomisk hushållning, Av dessa bedöms sex uppfyllas helt, nio uppfyllas delvis medan två inte uppfylls alls. Måluppfyllelsen är ganska hög men man ska ha i åtanke att det i några av målen inte går att utläsa/mäta uppfyllelsen utan det är en bedömning. Vid en bedömning om god ekonomisk hushållning för kommunen så är det en bit kvar då de mål som bedöms helt uppfyllda endast motsvarar 47 % av de totala målen. Vid uppföljningen har man kommenterat och i vissa fall valt att bedöma utifrån den indikator som finns till vissa mål. Indikatorn är framtagen i Budget och Strategiplanen för Indikatorerna förfinar mätningen och möjligheten att kunna bedöma måluppfyllelsen mer precist. Kommunen är inne i en utvecklingsfas och tar små men oerhört viktiga steg framåt hela tiden. Färg vid bedömningen: Grön - målet bedöms vara uppfyllt Gul - målet bedöms delvis vara uppfyllt Röd - målet bedöms inte vara uppfyllt Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 10(111)

11 Upplevelserik handels- och besöksplats KF:s Inriktningar Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Turistbyrån har tagit fram en ny broschyr. Fokus har legat på handel, kultur ochturism. Broschyren finns på ett flertal språk (svenska, finska, engelska och ryska). Handelsrådet består idag av 43 företag samt Tillväxtenheten. Tillsammans har vi arbetat aktivt för att marknadsföra Haparanda som en shoppingdestination. Ett flertal gemensamma marknadsföringsinsatser/ aktiviteter har genomförts under Marknadsföringen har varit riktad mot Norrbotten, nord Norge, Finska Lappland samt Ryssland. Ny turism hemsida har lanserats med fokus på turism/ kultur och handel. HaparandaTornios gemensamma turistbyrå har flyttat sin verksamhet till städernas nya resecentrum under december Turistbyråns nya placering ligger i linje med vår vision. Varumärkesbarometern (DI) och igenkänningsfaktorn har sjunkit från 34%- 26% Målet betraktas som uppnått för perioden Utökat samarbete med och mellan företagen Vårt näringslivsklimat 2012 resulterade i en placering på 257. Näringslivsrankningen genomförs årligen av Svenskt Näringsliv. Resultatet för 2013 kommer under maj Företagarfrukost har anordnas en gång i månaden och har varit välbesökta. Gemensamma kraftsamligar har genomförts tillsammans med vårt lokala näringsliv. Tillväxtenheten har fokuserat på ny etableringar. Kommunen medverkar vid flera olika projekt, så som Unga jobb, unga i centrum för att minska arbetslösheten. Osäkerhet ligger i hur målet ska mätas som helhet. Unga jobb har fått bra respons och flera unga har fått arbeten efter praktiken. Skolan har medverkat i olika sammanhang tillsammans med näringslivet. Målet betraktas därav som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 11(111)

12 KF:s Inriktningar Aktivare kulturliv Nöjdhetsindex gällande Haparandas kulturliv har ökat något och stora insatser under året har gjorts på kulturen. Arbetet fortsätter, där bland annat en ny kulturplan är under bearbetning. Målet anses uppfyllt. Dynamiskt företagsamhet KF:s Inriktningar Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Tillväxtenheten har arbetar för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Målet betraktas som icke uppnått. Arbeta för fler nyetableringar Under 2013 startade 36 nya företag. Entreprenörscentrum har haft 63 st nya rådgivningskunder. Tillväxtenheten har genomfört 16 olika företagsinriktade aktiviteter med totalt 231 deltagare under året. Tillväxtenheten har arbetar med att locka nya företag till orten. Detta sker delvis genom uppsökande verksamhet. Projektet Unga jobb har drivits tillsammans med Swedbank och arbetsförmedlingen och lett till ett flertal unga fått arbete efter praktiken. Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Målet betraktas som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 12(111)

13 KF:s Inriktningar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Företagarfrukost-möten har genomförts och varit välbesökta och uppskattade sammankomster. Tillväxtenheten har, delvis genom projektet EntreprenörCentrum, genomfört en mängd föreläsningar, seminarier och frukostmöten under året. Fokus har inte bara varit informationsspridning utan även nätverkande. Genomförda aktiviteter för 2013: Tillväxtkvällar 2 ggr/år (näringsliv/politiker/tjänstemän), Näringslivsgala genomförd januari 2013, Haparanda företagarnas styrelse möten 1 ggr/år, Handelsrådet 1 ggr/vecka (Handelsrådet består av 43 företag inom handel), 51 Företagsbesök genomförda av Tillväxtenheten 2013 (jan-december), Kraftsamling för ett bättre näringslivsklimat har genomförts två gånger och arbetet fortsätter. Under september 2012 startade Tillväxtenheten, tillsammans med Team Botnia, ett gränsöverskridande näringslivsprojekt. Inom ramen för projektet läggs fokus på gränsöverskridande nätverkande. Under 2013 har ett utkast för en gemensam etableringsstrategi tagits fram. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med Siffror för 2013 har ännu inte inkommit (kommer under maj 2014). Målet betraktas som delvis uppfyllt. Logistisk nod KF:s Inriktningar Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Vårt nya gemensamma resecentrum invigdes december Samtliga lokaler är uthyrda. Mixen av hyres gäster är utifrån att säkerställa våra resenärers behov och därmed är Länstrafiken, Bussgods, Turistbyrån, Resebyrån Gränsresor, Restaurang Nodo samt Matkahoulto (fluttar in i juni 2014) samlade under ett och samma tak. Vårt gemensamma resecentrum är nu ett nav för det lokala, regionala och internationella resandet som underlättar för resenärerna. Satsningen på HaparandaTornio Resecentrum har utsetts till en av tre finalister i Future Transport Award 2013 i kategorin Public Transport och vi blev en god tvåa. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 13(111)

14 KF:s Inriktningar Under året har det lokala kollektivtrafikresande inom Haparanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent jämfört med Kollektivtrafikresandet med Ringlinjen har ökat. Målet betraktas som uppnått. Hållbar Livsmiljö KF:s Inriktningar Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Avfallsguiden har skickats ut till alla hushåll i Haparanda. Målformulering och åtgärdsprogram för organisationens transporter tas fram under våren. En mätstation för mätning av luftföroreningar har tagits i bruk i Riekkola. Målet för året betraktas som uppnått. Nya "brunatunnor" är placerade i centrala delar och komposteringen har ökat. Haparanda kommun har vidtagit flera åtgärder för att sänka, effektivisera och följa upp all energianvändning i organisationen. Trots detta återstår mycket arbete i övergången till ett hållbart samhälle. Haparandabanan har invigts för kommersiell trafik och den kollektiva trafiken inom HaparandaTornio har ökat sedan i fjol. De stora utmaningarna består idag av att skapa förutsättningar för att ändra beteenden i den enskilda biltrafiken samt att sänka den lokala och globala påverkan från storindustrin i HaparandaTornio. För 2013 ökade dock Haparanda lite i Miljöaktuellt till placering 105. En stor resevaneundersökning är genomförd inom kommunen. Målet betraktas som delvis uppnått. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Nöjd region index har minskat något under 2012 däremot har man stigt från placering 290 till 267 i Fokus undersökningen. En utredning om in- och utflyttning pågår. Arbetet med att lyfta fokus på nyinflyttade pågår. Förhoppningen är att man hinner genomföra ett event före årsslutet. En ny mätning kommer att genomföras vilket leder till att målet bedöms delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 14(111)

15 KF:s Inriktningar Medborgaren i centrum Det politiska vardagsrummet har startat under 2012 för att öka medborgardialogen. Effekterna kan inte mätas eller ses. Satsningen på medborgarservice på Seskarö har inte gett den effekt man hoppades på. Resultatet av kommunens service vid kontaktsökning ligger på låg nivå och har blivit sämre tre år i rad, vilket är långt ifrån godkänt. Medborgarkontorets bildande är tänkt att förbättra vår tillänglighet och servicekvaliten, vilket inte heller skett. Effekterna av detta ser vi inte i resultatet i dagsläget. Arbetet utvärderas under Kontoret hade varit i drift ett par månader innan undersökningen gjordes (oktobernovember 2012). Resultatet utgör bra underlag för Medborgarkontoret att tillsammans med andra verksamheter utveckla tillgängligheten. Målet för oss bör vara att i år (2013) höja resultatet till 45 % och därefter succesivt år efter år arbeta oss upp till topp 10 i Sverige, vilket skulle innebära ett resultat på över 60 %. Nöjd medbogar index har blivit tre enher sämre, från 54 till 51. Ur delresultaten kan ses att missnöjet ökat för gator och vägar som ligger på väldigt låga nivåer, klart under 40. Resultaten för äldreomsorgen samt grund- och gymnasieskolan har också sjunkit klart. Till det positiva resultaten kulturverksamheten och idrottsanläggnignarna. För att höja en Totalindex ligger det för varje verksamhet att analysera sitt resultat och hitta eventuella förbättringsåtgärder. Ny undersökning kommer att genomföras under hösten Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt eget språk. På socialförvaltnignen finns alltid tillgång till tvåspråkig persona alternativ tolkhjälp kan erhållas omedelbart genom kollega. Haparandas hemsida är översatt till finska. Ett utökat samarbete med ungdomsrådet planeras och vissa aktiviter har redan genomförts. Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. Målet betraktas som delvis uppnått. Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Under året har det lokala kollektivtrafikresande inom Hapararanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent. Haparandabanan invigdes januari Målet betraktas därmed som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 15(111)

16 KF:s Inriktningar Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats En mätning av nöjdmedarbetarindex har skett under hösten. Undersökningen visar på att att NMI:et ökat från 61 till 64, vilket är glädjande. Detta ansens vara en bra nivå för en organisation av vår storlek. Vidare kan man av undersökningen se att stressnivåerna är fortsatt höga, framförallt hos cheferna. Stora satsningar har gjort på hälsan och stressutbildning. Ledarskapsakademin har avslutats. Nästan alla medarbetare har ett åtagande som är direkt kopplat mot HaparandaTornios vision. Samverkansavtalet är under förhandlig mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Utbildning i medarbetarskap pågår. Införandet av smartphones till alla anställda är genomförd. Målet anses som uppnått. Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Sjukpenningtalet har ökat i hela riket under Haparanda är inget undantag. Högst sjukpenningtal i länet har kvinnor i Piteå kommun, 11 dagar per sjukpenningförsäkrad. I Norrbottens län är ohälsotalet 9,1 dagar för kvinnor och 5,1 för män. I Haparanda är sjukpenningtalet 8,6 januari Målet betraktas inte vara uppnått. Sjukpenningtalet är antal ubetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning, per registrerad försäkrad i åldrarna år. Till registrerade försäkrade räknas den som bor eller arbetar i Sverige. Alla dagar är omräknade till "heldagar", t.ex. två dagar med halv ersättning blir en heldag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjukpenningtalet. Rehabiliteringspenning ingår i sjukpenningtalet från och med En utredning om in- och utflyttning pågår. Nya satsningar kommer att behöva göras på gruppen: inflyttade. Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Det prognostiserade resultatet når inte riktigt upp till 2 % av skatter och statsbidrag utan landar på strax under 2 %. Målet betraktas därför som delvis uppnått. Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Kommunen har under 2013 sålt enbart ett fåtal fastigheter främst fritidshustomter vilket inte genererat särskilt stora intäkter. Vid delåret har skett försäljning av mark för Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 16(111)

17 KF:s Inriktningar 80 tkr och hälften av dessa har gått till amortering. Målet anses delvis uppnått. Gränslös Kunskap KF:s Inriktningar Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Målet betraktas som uppnått då studieresultaten ökat något under 2013 och man uppfyllde målsättningen. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda Sommarlovsentreprenörer-projektet har genomförts i samverkan med Övertornio kommun. Haparanda fick sex nya företag sommaren Ferieplatser erbjöds till årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Tillväxtenheten har försökt att uppmuntra elever att delta i evenemang som utförs i egen regi samt av andra aktörer. Ca elever har deltagit i den återkommande näringslivsdagen i samband med näringslivsgalan. Skolan är delaktiv i Kraftsamlingen (NLL). Haparanda erhöll priset som året UFföretag i Norrbotten. Målet betraktas som uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 17(111)

18 Omvärldsanalys EUROPAS EKONOMI Inom euroområdet ser framtiden ljusare ut än på länge. Ränteskillnaderna mellan krisländerna och de övriga euroländerna har minskat, bankmarknaden håller så smått på att återhämta sig. Även tillväxtprognoserna visar på en uppgång och vid sidan av den tillväxt som baserar sig på exporten förväntas också konsumtionen i en viss mån hjälpa till. Där den positiva stämningen vid årets början under de senaste åren småningom har avtagit ser det nu ut att finnas grund för en mer hållbar optimism. Prognoserna för 2014 har visserligen försetts med strängare förbehåll än tidigare för att negativa risker kan realiseras. Enligt de ekonomiska förståsigpåarnas konsensusuppfattning blir det ett år med en långsam, försiktig och fluktuerande återhämtning. Men dock en återhämtning. Är det värsta då förbi? Svaret på den frågan är komplicerad. Under en lång och komplex kris har vi nu efter finans- och skuldfaserna kommit fram till en tillväxt- och sysselsättningskris dock så att de tidigare faserna ännu inte är helt och hållet övervunna. Inom euroområdet har krisen lämnat i arv stora skulder och ett svårt arbetslöshetsproblem tillväxten sackar efter Trots den spirande tillväxten ligger euroområdets nominella bnp alltjämt på samma nivå som före krisen. Arbetslösheten inom euroområdet har stigit till över 12 procent. Av 20 miljoner arbetslösa är hälften långtidsarbetslösa. Av de unga går i genomsnitt var fjärde och stämplar. Skillnaderna mellan länderna är stora: i ett land är 5 procent arbetslösa medan siffran är 25 procent i andra länder. Därtill är euroländernas sammanräknade skuld nu en och halv gång större än före krisen och uppgår till ca 95 procent av BNP. Företagens och hushållens skuldnivåer är alltjämt höga. Den prognostiserade tillväxten minskar i praktiken inte arbetslösheten i någon väsentlig grad. Den hjälper heller inte till att i tillräcklig grad minska den offentliga ekonomins skuldkvot. Det står helt klart att man inom finanspolitiken borde skapa utrymme för nästa nedgång, en liknande kris med detta utgångsläge klarar vi inte av. Angela Merkel har sagt att det ännu behövs ett kvanthopp för att krisen i euroområdet ska vara avklarad. Det faktum att det efter en dramatisk förbättring ytterligare behövs ett jättehopp beskriver hur illa ställt det faktiskt var med euroområdet och hur lång vägen är tillbaka. År 2014 kommer vi dock återigen att påverka många framtidsbilder för Europa: i vilket skick Europa möter den åldrande befolkningsstrukturen hur mycket dagens unga i sinom tid måste betala för den här krisen och överhuvudtaget vilken social modell Europa har råd med i framtiden. Trots allt ser det dock ljusare ut för europa! SVENSK EKONOMI Efter några år med svag tillväxt blir det nu bättre fart i den svenska ekonomin. BNP beräknas öka med 2,6 procent i år jämfört med 0,9 procent Det redovisas i årets första skatteunderlagsprognos från SKL. Resultatet för kommunerna blir 4,9 miljarder och 2,2 miljarder kronor för landstingen för I den senaste prognosen från SKL presenterades den ekonomiska utvecklingen och det kommunala skatteunderlaget. Jämfört med den prognos som redovisades i december 2013 är det förhållandevis små förändringar som gjorts. Efter två år med svag tillväxt blir det i år bättre fart i den svenska ekonomin. Sysselsättningen växer och arbetslösheten pressas tillbaka något. Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin förblir dock lågt vilket innebär att en betydande potential finns för fortsatt höga tillväxttal under kommande år, förutsatt att Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 18(111)

19 utvecklingen i omvärlden pekar rätt. Fortsatt positiva signaler från omvärlden och svensk ekonomi gör att SKL:s ekonomer gör den bedömningen. Framförallt är det utvecklingen av exporten och investeringarna som bidrar till den högre tillväxten. KOMMUNERNAS EKONOMI Kommunsektorns kostnader bedöms däremot öka i ungefär samma omfattning som i fjol, vilket innebär 1,5 procents ökning i fasta priser. Trots en relativt gynnsam utveckling på den svenska arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. De förbättrade konjunkturutsikterna väntas leda till att sysselsättningen ökar i något snabbare takt Arbetslösheten pressas därmed tillbaka och når 7,5 procent i slutet av året. Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ner pris- och löneökningstakten till mycket låga tal. Det gör att kommunernas och landstingens skatteunderlag, i nominella tal, utvecklas långsammare än normalt. I reala termer, det vill säga efter justering för pris- och löneökningar i kommunsektorn, har däremot skatteunderlaget utvecklats förhållandevis starkt. Även i år blir tillväxten i skatteunderlaget bättre än normalt (+1,3 procent realt). Trots en fortsatt gynnsam utveckling av skatteunderlaget beräknas kommunsektorns inkomster inte öka, realt sett. Då inräknas inte eventuella ytterligare tillskott i form av återbetalningar från AFA. Nominellt oförändrade statsbidrag är en faktor som bidrar till att försvaga intäkterna eftersom dessa urholkas av höjda priser och löner. Kombinationen av ökade kostnader och oförändrade reala intäkter innebär att kommunsektorns resultat påtagligt försvagas under För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet i år uppvisa ett underskott motsvarande 1,6 procent av BNP. Också det en försvagning mot föregående år. BEFOLKNING Folkmängden i Sverige ökade under 2013 med 0,93 % eller med nästan personer. Även Norrbottens län ökade sin befolkning, 799 personer fler och befolkningen uppgår nu till personer. Av länets fjorton kommuner är det sex som haft en positiv befolkningsutveckling, under 2012 var det fyra kommuner som ökade sin befolkning. Haparanda hade under 2013 en minskning med 18 personer och befolkningstalet uppgår nu till En klar förbättring i jämförelse med 2012 då befolkningsminskningen uppgick till 129 personer. Kommunens tro och förhoppning är att folkmängden de närmaste åren inte ska minska i någon större utsträckning utan snarare visa på en mindre ökning. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Sverige Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal Lagerinvesteringar, hushållens konsumtionsutgifter och offentliga konsumtionsutgifter bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2013 ökade BNP med 1,7 procent. Konjunkturbedömning ,0% ,0% ,0% Gränshandel 2012: 4,5 % av totala detaljhandeln Källa: HUI Research AB Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 19(111)

20 Handeln i Sverige Handel har blivit allt viktigare för den ekonomiska tillväxten i landet. Men branschen ändras nu snabbt, inte minst genom ökad e-handel som 2013 enligt prognosen ökade med 17 procent. Trots en lång lågkonjunktur har de flesta svenska hushålls ekonomi förbättrats och detaljhandeln omsätter 646 miljarder kronor och ger jobb åt personer, fler än tolv år tidigare. Perioden växte branschens omsättning i genomsnitt med hela 4,9 procent per år, och hela detalj- och partihandelns andel av den svenska bruttonationalprodukten steg från sex till drygt åtta procent. Det här lockar förstås företag inom handel och fastigheter att storsatsa, och kommunerna välkomnar etableringarna. Norrbotten Förra hösten dämpades konjunkturen markant i det norrländska näringslivet. Konjunkturen har inte förbättrats till denna höst utan läget är i det närmaste oförändrat. Däremot finns det tecken på att botten är nådd då prognoserna är väldigt starka inför våren. Konjunkturen i Norrbotten är att betrakta som normal för tillfället och länet återtog förstaplatsen i kategorin starkaste konjunktur i Norrland. En position man senast hade 2011 men som förra året tillfälligt hamnade i Västerbotten. För industrin har läget stabiliserats med god draghjälp av trävaruindustrin. Inom byggbranschen är det fortsatt högkonjunktur och resursläget är relativt ansträngt. Däremot har det varit ett dystert sommarhalvår för sällanköpshandeln med en svag försäljningsutveckling. Sällanköpshandeln vände ned För handeln med sällanköpsvaror försvagades konjunkturen ordentligt jämfört med i fjol. Konjunkturindex för branschen har försvagats från +1 till 31. Ett anmärkningsvärt stort fall i Norrbotten även om konjunkturen för sällanköpshandeln i övriga Norrland är riktigt svag i både Jämtland och Gävleborg. Svag efterfrågan har varit ett bekymmer för handlarna i Norrbotten och försäljningen var riktigt svag första halvåret. Men redan till våren väntas konjunkturen bli avsevärt bättre igen vilket förhoppningsvis kommer att synas i både försäljning och lönsamhet. Sysselsättningen i näringslivet i Norrland har totalt sett ökat något under det senaste året. Det är dock inga större ökningar det rör sig om. Jämfört med i våras rapporterar de flesta branscherna om en oförändrad personalstyrka. Industrin verkar ha klarat sig hyfsat trots ökningen av antal varsel som skådades förra hösten verkar flertalet av företagen haft möjlighet att behålla sin personal. Byggbranschen har den största ökningen av antalet anställda jämfört med i våras, något som delvis kan bero på säsongeffekten. Inom sällanköpshandeln har man istället minskat personalstyrkan något. Källa: Konjunkturbarometern hösten 2013 (Norrlandsfonden Nyföretagande i Haparanda Vid årsskiftet 2013/14 fanns 979 registrerade företag, varav: 358 aktiebolag, 27 handels- och kommanditbolag, 150 föreningar, stiftelser och annat och 444 enskilda firmor Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 20(111)