Dnr KS 2014/ Årsredovisning 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr KS 2014/144.04 Årsredovisning 2013"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehållsförteckning FAKTA OM HAPARANDA STAD...3 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 4 POLITISK ORGANISATION... 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER...6 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER...7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 8 Vision... 8 Verksamhetsidé... 9 Målredovisning Omvärldsanalys Klimat- och miljöbokslut Ekonomisk översikt Driftsredovisning Investeringsredovisning Personalöversikt FINANSIELL ANALYS EKONOMISK REDOVISNING VA-BOKSLUT VERKSAMHETSBERÄTTELSER...59 SÄKRINGSDOKUMENTATION...99 REDOVISNINGSPRINCIPER REVISIONSBERÄTTELSE FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 2(111)

3 FAKTA OM HAPARANDA STAD ANTAL INVÅNARE ANTAL ANSTÄLLDA Siffran antal anställda innefattar enbart tillsvidareanställda per den sista december SKATTESATS MANDATFÖRDELNING :28 Socialdemokraterna (S) :28 Kristdemokraterna (KD) 1 Vänsterpartiet (V) 3 Centerpartiet (C) 4 Moderaterna (M) 6 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 3(111)

4 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN STÖRRE BOLAG Haparanda värmeverk AB Stiftelsen Haparandabostäder Haparanda Teknik & fastighets AB Bottenvikens reningsverk AB 100 % ÖVRIGA MINDRE BOLAG OCH KOMMUNALA FÖRBUND Högskoleförbundet Östra Norrbotten 27,89 % 100 % Norrbottens Energikontor 3,57 % - Länstrafiken Norrbotten 2,00 % 35 % Filmpool Nord AB 4,55 % IT Norrbotten AB 2,50 % Kommuninvest 0,20 % Lappihalli OY 0,50 % IUC Norrbotten AB 2,44 % Bothnian Arc 1,45 % Norrbottniabanan Haparanda Teknik och Fastighets AB är nerlagt from 1 januari Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 4(111)

5 POLITISK ORGANISATION Den politiska organisationen. Till detta tillkommer ännu: Valberedning, Valnämnd, Revisorer och Överförmyndare Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 5(111)

6 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER Gunnel Simu, Kommunstyrelsens ordförande Även Sverige och Haparanda har fått känna på konsekvenserna av den ekonomiska krisen i vår omvärld. Arbetslösheten har varit fortsatt hög och i synnerhet ungdomsarbetslösheten, vilket är bekymmersamt. Under 2013 visar befolkningsprognosen på -26, en förbättring i jämförelse med 2012 då siffran var -132 personer. Inför 2014 är jag hoppfull om HaparandaTornio och vår framtid. Min viktigaste drivkraft har varit och är att stimulera till en fortsatt offensiv utveckling i Haparanda. Vi har marknadsfört regionen som en bra plats att besöka och flytta till. Snart sätts skoporna i jorden för projekt Barents center. Det kommer att skapa flera hundra nya jobb i Haparanda! Vi vill stimulera till att fler människor får arbete vilket skapar förutsättningar för höjd skattekraft och ökad inflyttning. Satsning på infrastruktur är en viktig förutsättning för en positiv utveckling i HaparandaTornio. Invigningen av Haparandabanan, Sveriges länk mot Finland och vidare österut invigdes tidigt under året och skapar nya, förbättrade förutsättningar för gods- och persontrafik. Haparandabanan är nu regionens modernaste järnväg. Haparanda arbetar hårt, tillsammans med övriga berörda kommuner, för att regionen ska starta persontrafik på den enda järnvägssträckan inom länet som ännu inte trafikeras med persontåg. Förbättrade kommunikationer är en av våra viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Vårt internationella Resecentrum för svensk-finsk busstrafik, med syfte att knyta samman vår region, färdigställdes under året. Ännu ett steg i att bygga ihop våra städer HaparandaTornio! Sammanflätningen av kollektivtrafiken över gränsen förstorar arbetsmarknaden, destinationen för besökare samt underlättar vardagen för regionens medborgare. Antal resenärer med vår lokala kollektivtrafik Ringlinjen har ökat från passagerare år 2012 till passagerare Det är en ökning på 67 % på ett år, vilket är glädjande! Vår unika skärgård och nationalparken Sandskär har fått ett lyft genom muddringen av hamnen och inseglingsleden. Under hösten har en muddring av älvmynningen skett i syfte att förebygga risken för översvämningar, vilket skulle innebära svåra konsekvenser för våra medborgare som bor längs älven. Genom muddringen har man kunnat färdigställa en sammanhängande fåra om 6,3 kilometer som har ett minsta djup om 3 meter. Städerna arbetar nu vidare med att få tillstånd att muddra även under år 2014 så att fåran kan fördjupas och breddas i enlighet med städernas ansökan för att uppnå önskad effekt av muddringen. Vi vill skapa en verksamhet med kvalitet för våra medborgare. Haparanda ska vara en bra plats för barnfamiljer att bo i. Vi fortsätter med avgiftsfri barnomsorg med god kvalitet. Under 2013 har vi färdigställt två lekplatser i kommunen. En i Närsta och en i Marielund. En total satsning på kr. Under året har simhallens duschutrymmen och bastun renoverats. Det blev en rejäl ansiktslyftning och det har mottagits mycket positivt av badgästerna. Under hösten har också antalet badgäster ökat kraftigt, vilket är mycket positivt inte minst ur folkhälsoperspektiv. Våra skidspår och skoterleder har under vårvintern varit i mycket bra skick och nyttjats av ett stort antal ortsbor men även av besökare. Våra milslånga vandringsleder, skidspår och skoterleder är även de i samklang med riksdagens friluftspolitiska målsättning att ge människor möjlighet att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. I augusti 2014 kommer det "nya" gemensamma muséet med Torneå att slå upp sina portar. Muséet kommer att bli en stor tillgång för hela regionen, på ett modernt men ändå utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv belyses vår gemensamma historia och kulturarv. Jag ser med förhoppning fram emot ett expansivt 2014! Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 6(111)

7 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER Engagerade medarbetare skapar utveckling och ökad kvalitet för Haparanda! Nadja Lukin, Kommunchef Det är med glädje jag summerar handlingarna för Kommunen har uppmärksammats positivt i en mängd olika forum. Utrymmet tillåter inte att nämna alla specifika händelser under året utan enbart ett axplock redovisas. Kommunen blev nominerad som Årets It-kommun för vårt strategiska arbete och höga ambitioner med användandet av it för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Vidare fick kommunen ta emot priset som årets UF-kommun (Ung företagsamhet) som verkligen är ett kvitto på hårt arbete kring entreprenörskap från skolans sida. Socialförvaltningens insatser med förebyggande arbete inom arbetsmarknadsåtgärder har uppmärksammats nationellt. Kommunfullmäktiges beslut om På Gränsenstaden har fångat intresse både nationellt och internationellt. Kommunen har efter genomförd upphandling medverkat i en nationell expertgrupp för framtagning av handledning för andra myndigheter kring upphandlingsformen. Ett hett ämne under 2013 har varit handeln som vuxit med 183 procent och förstärkt vår position som en redan stark handelsort. Kommunkompassen visar även på att Haparandas resultat förbättrats på många plan, men det finns alltid förbättringspotential. Som ni ser är Haparanda på kartan. Mycket bra jobbat! Under året har det pågått arbete med att förfina och förbättra styrningen av organisationen till nästa nivå, genom implementeringsarbete kring våra värdegrunder där ett ledmotiv varit medarbetarskap. Chefskollektivet har genomgått en omfattande utbildning kring medarbetarskap. Under året avslutades chefsförsörjningsprogrammet som syftar till att skapa karriärmöjligheter och trygga generationsväxlingen bland ledarna. Resultatet har varit lyckat och 90 procent av deltagarna har idag ledande positioner. Medarbetarundersökningen visar på ökad nöjdmedarbetar-index, siffran ligger nu på 64. Alla delområdes-resultaten har glädjande nog förbättrats. Vi kommer att fortsätta arbeta och verka för en transparent och delaktig organisation, detta för att skapa än bättre kvalitet för våra kommunmedborgare och besökare. När året sammanfattas ekonomiskt visar kommunen på ett positivt resultat trots de verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar som har funnits. All framgång vi nått är tack vare alla fantastiska medarbetare som aktivt bidragit till Haparandas utveckling. Kort sagt, jag ser fram emot 2014 och hoppas att vi tillsammans kan arbeta för att ytterligare stärka Haparandas position! Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 7(111)

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision Haparanda Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Haparandas och Tornios gemensamma genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 1. Gränslös kunskap 2. Logistisk nod 3. Dynamisk företagsamhet 4. Hållbar livsmiljö 5. Upplevelserik handels- och besöksplats Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt d.v.s. vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 8(111)

9 Haparanda Stads värdeord Visionen skall tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet Demokrati Tryggt samhälle Framtidsinriktad Verksamhetsidé Haparanda kommun har en verksamhetsidé som tolkar organisationens uppdrag och som ger svar på vad organisationen ska göra, vilket förhållningssätt medarbetarna ska ha samt för vem de är till för. Haparanda är ett unikt internationellt samhälle i utveckling Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, social omsorg och samhällsbyggnad Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt kultur och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv Vi har respekt och förståelse för mångfald, är öppna och tillgängliga för alla och har medborgardialog i fokus Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd kvalitet och rättvis behandling. för nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Haparanda Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 9(111)

10 Målredovisning Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning innefattar både verksamheten och ekonomin i kommunen. Målen fastställs av kommunfullmäktige var tredje år och utvärdering av målen sker årligen. Uppföljning av målen sker dels i delårsbokslut och årsredovisning. Målen utgår från visionen, våra värdegrunder samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplan. Kommunfullmäktiges vision med tillhörande mål bryts ner i organisationen genom nämndernas mål och verksamhetsåtaganden samt via enhetsåtaganden ända ner till varje enskild medarbetare. Medarbetarna har ett eller flera åtaganden, som har en direkt "röd tråd" kopplad från visionen. Med Haparandas styrmodell försöker vi kvalitetssäkrar att organisationen uppfyller kommunfullmäktiges mål och riktlinjer med en tydlig kund- och medborgarfokus. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. Nämndernas målredovisnining sker under respektive nämnd i verksamhetsberättelsen. Nedan följer en även en redovisning av mål och indikatorer för 2013 samt Budget och Strategiplanen Måluppfyllnad Måluppfyllnad Kommunfullmäktige har 17 övergripande inriktningar (mål) för god ekonomisk hushållning, Av dessa bedöms sex uppfyllas helt, nio uppfyllas delvis medan två inte uppfylls alls. Måluppfyllelsen är ganska hög men man ska ha i åtanke att det i några av målen inte går att utläsa/mäta uppfyllelsen utan det är en bedömning. Vid en bedömning om god ekonomisk hushållning för kommunen så är det en bit kvar då de mål som bedöms helt uppfyllda endast motsvarar 47 % av de totala målen. Vid uppföljningen har man kommenterat och i vissa fall valt att bedöma utifrån den indikator som finns till vissa mål. Indikatorn är framtagen i Budget och Strategiplanen för Indikatorerna förfinar mätningen och möjligheten att kunna bedöma måluppfyllelsen mer precist. Kommunen är inne i en utvecklingsfas och tar små men oerhört viktiga steg framåt hela tiden. Färg vid bedömningen: Grön - målet bedöms vara uppfyllt Gul - målet bedöms delvis vara uppfyllt Röd - målet bedöms inte vara uppfyllt Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 10(111)

11 Upplevelserik handels- och besöksplats KF:s Inriktningar Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Turistbyrån har tagit fram en ny broschyr. Fokus har legat på handel, kultur ochturism. Broschyren finns på ett flertal språk (svenska, finska, engelska och ryska). Handelsrådet består idag av 43 företag samt Tillväxtenheten. Tillsammans har vi arbetat aktivt för att marknadsföra Haparanda som en shoppingdestination. Ett flertal gemensamma marknadsföringsinsatser/ aktiviteter har genomförts under Marknadsföringen har varit riktad mot Norrbotten, nord Norge, Finska Lappland samt Ryssland. Ny turism hemsida har lanserats med fokus på turism/ kultur och handel. HaparandaTornios gemensamma turistbyrå har flyttat sin verksamhet till städernas nya resecentrum under december Turistbyråns nya placering ligger i linje med vår vision. Varumärkesbarometern (DI) och igenkänningsfaktorn har sjunkit från 34%- 26% Målet betraktas som uppnått för perioden Utökat samarbete med och mellan företagen Vårt näringslivsklimat 2012 resulterade i en placering på 257. Näringslivsrankningen genomförs årligen av Svenskt Näringsliv. Resultatet för 2013 kommer under maj Företagarfrukost har anordnas en gång i månaden och har varit välbesökta. Gemensamma kraftsamligar har genomförts tillsammans med vårt lokala näringsliv. Tillväxtenheten har fokuserat på ny etableringar. Kommunen medverkar vid flera olika projekt, så som Unga jobb, unga i centrum för att minska arbetslösheten. Osäkerhet ligger i hur målet ska mätas som helhet. Unga jobb har fått bra respons och flera unga har fått arbeten efter praktiken. Skolan har medverkat i olika sammanhang tillsammans med näringslivet. Målet betraktas därav som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 11(111)

12 KF:s Inriktningar Aktivare kulturliv Nöjdhetsindex gällande Haparandas kulturliv har ökat något och stora insatser under året har gjorts på kulturen. Arbetet fortsätter, där bland annat en ny kulturplan är under bearbetning. Målet anses uppfyllt. Dynamiskt företagsamhet KF:s Inriktningar Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Tillväxtenheten har arbetar för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Målet betraktas som icke uppnått. Arbeta för fler nyetableringar Under 2013 startade 36 nya företag. Entreprenörscentrum har haft 63 st nya rådgivningskunder. Tillväxtenheten har genomfört 16 olika företagsinriktade aktiviteter med totalt 231 deltagare under året. Tillväxtenheten har arbetar med att locka nya företag till orten. Detta sker delvis genom uppsökande verksamhet. Projektet Unga jobb har drivits tillsammans med Swedbank och arbetsförmedlingen och lett till ett flertal unga fått arbete efter praktiken. Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Målet betraktas som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 12(111)

13 KF:s Inriktningar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Företagarfrukost-möten har genomförts och varit välbesökta och uppskattade sammankomster. Tillväxtenheten har, delvis genom projektet EntreprenörCentrum, genomfört en mängd föreläsningar, seminarier och frukostmöten under året. Fokus har inte bara varit informationsspridning utan även nätverkande. Genomförda aktiviteter för 2013: Tillväxtkvällar 2 ggr/år (näringsliv/politiker/tjänstemän), Näringslivsgala genomförd januari 2013, Haparanda företagarnas styrelse möten 1 ggr/år, Handelsrådet 1 ggr/vecka (Handelsrådet består av 43 företag inom handel), 51 Företagsbesök genomförda av Tillväxtenheten 2013 (jan-december), Kraftsamling för ett bättre näringslivsklimat har genomförts två gånger och arbetet fortsätter. Under september 2012 startade Tillväxtenheten, tillsammans med Team Botnia, ett gränsöverskridande näringslivsprojekt. Inom ramen för projektet läggs fokus på gränsöverskridande nätverkande. Under 2013 har ett utkast för en gemensam etableringsstrategi tagits fram. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med Siffror för 2013 har ännu inte inkommit (kommer under maj 2014). Målet betraktas som delvis uppfyllt. Logistisk nod KF:s Inriktningar Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Vårt nya gemensamma resecentrum invigdes december Samtliga lokaler är uthyrda. Mixen av hyres gäster är utifrån att säkerställa våra resenärers behov och därmed är Länstrafiken, Bussgods, Turistbyrån, Resebyrån Gränsresor, Restaurang Nodo samt Matkahoulto (fluttar in i juni 2014) samlade under ett och samma tak. Vårt gemensamma resecentrum är nu ett nav för det lokala, regionala och internationella resandet som underlättar för resenärerna. Satsningen på HaparandaTornio Resecentrum har utsetts till en av tre finalister i Future Transport Award 2013 i kategorin Public Transport och vi blev en god tvåa. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 13(111)

14 KF:s Inriktningar Under året har det lokala kollektivtrafikresande inom Haparanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent jämfört med Kollektivtrafikresandet med Ringlinjen har ökat. Målet betraktas som uppnått. Hållbar Livsmiljö KF:s Inriktningar Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Avfallsguiden har skickats ut till alla hushåll i Haparanda. Målformulering och åtgärdsprogram för organisationens transporter tas fram under våren. En mätstation för mätning av luftföroreningar har tagits i bruk i Riekkola. Målet för året betraktas som uppnått. Nya "brunatunnor" är placerade i centrala delar och komposteringen har ökat. Haparanda kommun har vidtagit flera åtgärder för att sänka, effektivisera och följa upp all energianvändning i organisationen. Trots detta återstår mycket arbete i övergången till ett hållbart samhälle. Haparandabanan har invigts för kommersiell trafik och den kollektiva trafiken inom HaparandaTornio har ökat sedan i fjol. De stora utmaningarna består idag av att skapa förutsättningar för att ändra beteenden i den enskilda biltrafiken samt att sänka den lokala och globala påverkan från storindustrin i HaparandaTornio. För 2013 ökade dock Haparanda lite i Miljöaktuellt till placering 105. En stor resevaneundersökning är genomförd inom kommunen. Målet betraktas som delvis uppnått. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Nöjd region index har minskat något under 2012 däremot har man stigt från placering 290 till 267 i Fokus undersökningen. En utredning om in- och utflyttning pågår. Arbetet med att lyfta fokus på nyinflyttade pågår. Förhoppningen är att man hinner genomföra ett event före årsslutet. En ny mätning kommer att genomföras vilket leder till att målet bedöms delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 14(111)

15 KF:s Inriktningar Medborgaren i centrum Det politiska vardagsrummet har startat under 2012 för att öka medborgardialogen. Effekterna kan inte mätas eller ses. Satsningen på medborgarservice på Seskarö har inte gett den effekt man hoppades på. Resultatet av kommunens service vid kontaktsökning ligger på låg nivå och har blivit sämre tre år i rad, vilket är långt ifrån godkänt. Medborgarkontorets bildande är tänkt att förbättra vår tillänglighet och servicekvaliten, vilket inte heller skett. Effekterna av detta ser vi inte i resultatet i dagsläget. Arbetet utvärderas under Kontoret hade varit i drift ett par månader innan undersökningen gjordes (oktobernovember 2012). Resultatet utgör bra underlag för Medborgarkontoret att tillsammans med andra verksamheter utveckla tillgängligheten. Målet för oss bör vara att i år (2013) höja resultatet till 45 % och därefter succesivt år efter år arbeta oss upp till topp 10 i Sverige, vilket skulle innebära ett resultat på över 60 %. Nöjd medbogar index har blivit tre enher sämre, från 54 till 51. Ur delresultaten kan ses att missnöjet ökat för gator och vägar som ligger på väldigt låga nivåer, klart under 40. Resultaten för äldreomsorgen samt grund- och gymnasieskolan har också sjunkit klart. Till det positiva resultaten kulturverksamheten och idrottsanläggnignarna. För att höja en Totalindex ligger det för varje verksamhet att analysera sitt resultat och hitta eventuella förbättringsåtgärder. Ny undersökning kommer att genomföras under hösten Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt eget språk. På socialförvaltnignen finns alltid tillgång till tvåspråkig persona alternativ tolkhjälp kan erhållas omedelbart genom kollega. Haparandas hemsida är översatt till finska. Ett utökat samarbete med ungdomsrådet planeras och vissa aktiviter har redan genomförts. Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. Målet betraktas som delvis uppnått. Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Under året har det lokala kollektivtrafikresande inom Hapararanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent. Haparandabanan invigdes januari Målet betraktas därmed som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 15(111)

16 KF:s Inriktningar Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats En mätning av nöjdmedarbetarindex har skett under hösten. Undersökningen visar på att att NMI:et ökat från 61 till 64, vilket är glädjande. Detta ansens vara en bra nivå för en organisation av vår storlek. Vidare kan man av undersökningen se att stressnivåerna är fortsatt höga, framförallt hos cheferna. Stora satsningar har gjort på hälsan och stressutbildning. Ledarskapsakademin har avslutats. Nästan alla medarbetare har ett åtagande som är direkt kopplat mot HaparandaTornios vision. Samverkansavtalet är under förhandlig mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Utbildning i medarbetarskap pågår. Införandet av smartphones till alla anställda är genomförd. Målet anses som uppnått. Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Sjukpenningtalet har ökat i hela riket under Haparanda är inget undantag. Högst sjukpenningtal i länet har kvinnor i Piteå kommun, 11 dagar per sjukpenningförsäkrad. I Norrbottens län är ohälsotalet 9,1 dagar för kvinnor och 5,1 för män. I Haparanda är sjukpenningtalet 8,6 januari Målet betraktas inte vara uppnått. Sjukpenningtalet är antal ubetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning, per registrerad försäkrad i åldrarna år. Till registrerade försäkrade räknas den som bor eller arbetar i Sverige. Alla dagar är omräknade till "heldagar", t.ex. två dagar med halv ersättning blir en heldag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjukpenningtalet. Rehabiliteringspenning ingår i sjukpenningtalet från och med En utredning om in- och utflyttning pågår. Nya satsningar kommer att behöva göras på gruppen: inflyttade. Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Det prognostiserade resultatet når inte riktigt upp till 2 % av skatter och statsbidrag utan landar på strax under 2 %. Målet betraktas därför som delvis uppnått. Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Kommunen har under 2013 sålt enbart ett fåtal fastigheter främst fritidshustomter vilket inte genererat särskilt stora intäkter. Vid delåret har skett försäljning av mark för Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 16(111)

17 KF:s Inriktningar 80 tkr och hälften av dessa har gått till amortering. Målet anses delvis uppnått. Gränslös Kunskap KF:s Inriktningar Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Målet betraktas som uppnått då studieresultaten ökat något under 2013 och man uppfyllde målsättningen. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda Sommarlovsentreprenörer-projektet har genomförts i samverkan med Övertornio kommun. Haparanda fick sex nya företag sommaren Ferieplatser erbjöds till årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Tillväxtenheten har försökt att uppmuntra elever att delta i evenemang som utförs i egen regi samt av andra aktörer. Ca elever har deltagit i den återkommande näringslivsdagen i samband med näringslivsgalan. Skolan är delaktiv i Kraftsamlingen (NLL). Haparanda erhöll priset som året UFföretag i Norrbotten. Målet betraktas som uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 17(111)

18 Omvärldsanalys EUROPAS EKONOMI Inom euroområdet ser framtiden ljusare ut än på länge. Ränteskillnaderna mellan krisländerna och de övriga euroländerna har minskat, bankmarknaden håller så smått på att återhämta sig. Även tillväxtprognoserna visar på en uppgång och vid sidan av den tillväxt som baserar sig på exporten förväntas också konsumtionen i en viss mån hjälpa till. Där den positiva stämningen vid årets början under de senaste åren småningom har avtagit ser det nu ut att finnas grund för en mer hållbar optimism. Prognoserna för 2014 har visserligen försetts med strängare förbehåll än tidigare för att negativa risker kan realiseras. Enligt de ekonomiska förståsigpåarnas konsensusuppfattning blir det ett år med en långsam, försiktig och fluktuerande återhämtning. Men dock en återhämtning. Är det värsta då förbi? Svaret på den frågan är komplicerad. Under en lång och komplex kris har vi nu efter finans- och skuldfaserna kommit fram till en tillväxt- och sysselsättningskris dock så att de tidigare faserna ännu inte är helt och hållet övervunna. Inom euroområdet har krisen lämnat i arv stora skulder och ett svårt arbetslöshetsproblem tillväxten sackar efter Trots den spirande tillväxten ligger euroområdets nominella bnp alltjämt på samma nivå som före krisen. Arbetslösheten inom euroområdet har stigit till över 12 procent. Av 20 miljoner arbetslösa är hälften långtidsarbetslösa. Av de unga går i genomsnitt var fjärde och stämplar. Skillnaderna mellan länderna är stora: i ett land är 5 procent arbetslösa medan siffran är 25 procent i andra länder. Därtill är euroländernas sammanräknade skuld nu en och halv gång större än före krisen och uppgår till ca 95 procent av BNP. Företagens och hushållens skuldnivåer är alltjämt höga. Den prognostiserade tillväxten minskar i praktiken inte arbetslösheten i någon väsentlig grad. Den hjälper heller inte till att i tillräcklig grad minska den offentliga ekonomins skuldkvot. Det står helt klart att man inom finanspolitiken borde skapa utrymme för nästa nedgång, en liknande kris med detta utgångsläge klarar vi inte av. Angela Merkel har sagt att det ännu behövs ett kvanthopp för att krisen i euroområdet ska vara avklarad. Det faktum att det efter en dramatisk förbättring ytterligare behövs ett jättehopp beskriver hur illa ställt det faktiskt var med euroområdet och hur lång vägen är tillbaka. År 2014 kommer vi dock återigen att påverka många framtidsbilder för Europa: i vilket skick Europa möter den åldrande befolkningsstrukturen hur mycket dagens unga i sinom tid måste betala för den här krisen och överhuvudtaget vilken social modell Europa har råd med i framtiden. Trots allt ser det dock ljusare ut för europa! SVENSK EKONOMI Efter några år med svag tillväxt blir det nu bättre fart i den svenska ekonomin. BNP beräknas öka med 2,6 procent i år jämfört med 0,9 procent Det redovisas i årets första skatteunderlagsprognos från SKL. Resultatet för kommunerna blir 4,9 miljarder och 2,2 miljarder kronor för landstingen för I den senaste prognosen från SKL presenterades den ekonomiska utvecklingen och det kommunala skatteunderlaget. Jämfört med den prognos som redovisades i december 2013 är det förhållandevis små förändringar som gjorts. Efter två år med svag tillväxt blir det i år bättre fart i den svenska ekonomin. Sysselsättningen växer och arbetslösheten pressas tillbaka något. Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin förblir dock lågt vilket innebär att en betydande potential finns för fortsatt höga tillväxttal under kommande år, förutsatt att Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 18(111)

19 utvecklingen i omvärlden pekar rätt. Fortsatt positiva signaler från omvärlden och svensk ekonomi gör att SKL:s ekonomer gör den bedömningen. Framförallt är det utvecklingen av exporten och investeringarna som bidrar till den högre tillväxten. KOMMUNERNAS EKONOMI Kommunsektorns kostnader bedöms däremot öka i ungefär samma omfattning som i fjol, vilket innebär 1,5 procents ökning i fasta priser. Trots en relativt gynnsam utveckling på den svenska arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. De förbättrade konjunkturutsikterna väntas leda till att sysselsättningen ökar i något snabbare takt Arbetslösheten pressas därmed tillbaka och når 7,5 procent i slutet av året. Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ner pris- och löneökningstakten till mycket låga tal. Det gör att kommunernas och landstingens skatteunderlag, i nominella tal, utvecklas långsammare än normalt. I reala termer, det vill säga efter justering för pris- och löneökningar i kommunsektorn, har däremot skatteunderlaget utvecklats förhållandevis starkt. Även i år blir tillväxten i skatteunderlaget bättre än normalt (+1,3 procent realt). Trots en fortsatt gynnsam utveckling av skatteunderlaget beräknas kommunsektorns inkomster inte öka, realt sett. Då inräknas inte eventuella ytterligare tillskott i form av återbetalningar från AFA. Nominellt oförändrade statsbidrag är en faktor som bidrar till att försvaga intäkterna eftersom dessa urholkas av höjda priser och löner. Kombinationen av ökade kostnader och oförändrade reala intäkter innebär att kommunsektorns resultat påtagligt försvagas under För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet i år uppvisa ett underskott motsvarande 1,6 procent av BNP. Också det en försvagning mot föregående år. BEFOLKNING Folkmängden i Sverige ökade under 2013 med 0,93 % eller med nästan personer. Även Norrbottens län ökade sin befolkning, 799 personer fler och befolkningen uppgår nu till personer. Av länets fjorton kommuner är det sex som haft en positiv befolkningsutveckling, under 2012 var det fyra kommuner som ökade sin befolkning. Haparanda hade under 2013 en minskning med 18 personer och befolkningstalet uppgår nu till En klar förbättring i jämförelse med 2012 då befolkningsminskningen uppgick till 129 personer. Kommunens tro och förhoppning är att folkmängden de närmaste åren inte ska minska i någon större utsträckning utan snarare visa på en mindre ökning. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Sverige Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal Lagerinvesteringar, hushållens konsumtionsutgifter och offentliga konsumtionsutgifter bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2013 ökade BNP med 1,7 procent. Konjunkturbedömning ,0% ,0% ,0% Gränshandel 2012: 4,5 % av totala detaljhandeln Källa: HUI Research AB Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 19(111)

20 Handeln i Sverige Handel har blivit allt viktigare för den ekonomiska tillväxten i landet. Men branschen ändras nu snabbt, inte minst genom ökad e-handel som 2013 enligt prognosen ökade med 17 procent. Trots en lång lågkonjunktur har de flesta svenska hushålls ekonomi förbättrats och detaljhandeln omsätter 646 miljarder kronor och ger jobb åt personer, fler än tolv år tidigare. Perioden växte branschens omsättning i genomsnitt med hela 4,9 procent per år, och hela detalj- och partihandelns andel av den svenska bruttonationalprodukten steg från sex till drygt åtta procent. Det här lockar förstås företag inom handel och fastigheter att storsatsa, och kommunerna välkomnar etableringarna. Norrbotten Förra hösten dämpades konjunkturen markant i det norrländska näringslivet. Konjunkturen har inte förbättrats till denna höst utan läget är i det närmaste oförändrat. Däremot finns det tecken på att botten är nådd då prognoserna är väldigt starka inför våren. Konjunkturen i Norrbotten är att betrakta som normal för tillfället och länet återtog förstaplatsen i kategorin starkaste konjunktur i Norrland. En position man senast hade 2011 men som förra året tillfälligt hamnade i Västerbotten. För industrin har läget stabiliserats med god draghjälp av trävaruindustrin. Inom byggbranschen är det fortsatt högkonjunktur och resursläget är relativt ansträngt. Däremot har det varit ett dystert sommarhalvår för sällanköpshandeln med en svag försäljningsutveckling. Sällanköpshandeln vände ned För handeln med sällanköpsvaror försvagades konjunkturen ordentligt jämfört med i fjol. Konjunkturindex för branschen har försvagats från +1 till 31. Ett anmärkningsvärt stort fall i Norrbotten även om konjunkturen för sällanköpshandeln i övriga Norrland är riktigt svag i både Jämtland och Gävleborg. Svag efterfrågan har varit ett bekymmer för handlarna i Norrbotten och försäljningen var riktigt svag första halvåret. Men redan till våren väntas konjunkturen bli avsevärt bättre igen vilket förhoppningsvis kommer att synas i både försäljning och lönsamhet. Sysselsättningen i näringslivet i Norrland har totalt sett ökat något under det senaste året. Det är dock inga större ökningar det rör sig om. Jämfört med i våras rapporterar de flesta branscherna om en oförändrad personalstyrka. Industrin verkar ha klarat sig hyfsat trots ökningen av antal varsel som skådades förra hösten verkar flertalet av företagen haft möjlighet att behålla sin personal. Byggbranschen har den största ökningen av antalet anställda jämfört med i våras, något som delvis kan bero på säsongeffekten. Inom sällanköpshandeln har man istället minskat personalstyrkan något. Källa: Konjunkturbarometern hösten 2013 (Norrlandsfonden Nyföretagande i Haparanda Vid årsskiftet 2013/14 fanns 979 registrerade företag, varav: 358 aktiebolag, 27 handels- och kommanditbolag, 150 föreningar, stiftelser och annat och 444 enskilda firmor Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 20(111)

ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012

ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012 ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 212 2 INNEHÅLL AVSNITT I: INLEDNING 4 Framtiden 6 Öppenhet 8 Kvalitet 1 AVSNITT II: KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTAR 12 AVSNITT III: AVSNITT IV: KOMMUNCHEFENS KOMMENTAR

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Årsredovisning. Haparanda Kommun 2014

Årsredovisning. Haparanda Kommun 2014 Årsredovisning Haparanda Kommun 2014 Innehåll Inledning... 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 6 Ny ordförande blickar mot framtiden... 7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys - Målredovisning...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport, tertial 2

Delårsrapport, tertial 2 Delårsrapport, tertial 2 Haparanda kommun 2012 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige, Delårsrapport tertial 2 Sida 1 1 FAKTA OM HAPARANDA STAD... 4 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 5 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Årsredovisning Haparanda stad

Årsredovisning Haparanda stad 2011 Årsredovisning Haparanda stad 2 Innehåll Avsnitt i: Inledning 4 Medborgaren 6 Familjen 8 Gränsen 10 Avsnitt II: KOMMUNstyrelsens ordförandes kommentar 12 Avsnitt III: Avsnitt IV: KOMMUNCHefens kommentar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

årsredovisning haparanda stad

årsredovisning haparanda stad 2010 årsredovisning haparanda stad Allt klimatarbete startar med vår klimatstrategi, målet är att minska utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande växthusgaser. Vackra ord, men vad betyder det

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

1. Inledning... 3 2. Styrmodell... 4. 2.2 Värdegrunder... 5 2.3 Budget och uppföljningsprocessen... 6. 3. Tidsplan... 7 4. Omvärldsanalys...

1. Inledning... 3 2. Styrmodell... 4. 2.2 Värdegrunder... 5 2.3 Budget och uppföljningsprocessen... 6. 3. Tidsplan... 7 4. Omvärldsanalys... BUDGET- OCH STRATEGIPLAN 2015-2017 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Styrmodell... 4 2.2 Värdegrunder... 5 2.3 Budget och uppföljningsprocessen... 6 3. Tidsplan... 7 4. Omvärldsanalys... 8 4.1 Internationell

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult 4 november 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer