FAKTA OM HAPARANDA STAD...3 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 4 POLITISK ORGANISATION... 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAKTA OM HAPARANDA STAD...3 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 4 POLITISK ORGANISATION... 5"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehållsförteckning FAKTA OM HAPARANDA STAD...3 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 4 POLITISK ORGANISATION... 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER...6 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER...7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 8 Vision... 8 Verksamhetsidé... 9 Målredovisning Omvärldsanalys Klimat- och miljöbokslut Ekonomisk översikt Driftsredovisning Investeringsredovisning Personalöversikt FINANSIELL ANALYS EKONOMISK REDOVISNING VA-BOKSLUT VERKSAMHETSBERÄTTELSER...58 SÄKRINGSDOKUMENTATION...98 REDOVISNINGSPRINCIPER REVISIONSBERÄTTELSE FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 2(110)

3 FAKTA OM HAPARANDA STAD ANTAL INVÅNARE ANTAL ANSTÄLLDA Siffran antal anställda innefattar enbart tillsvidareanställda per den sista december SKATTESATS MANDATFÖRDELNING :28 Socialdemokraterna (S) :28 Kristdemokraterna (KD) 1 Vänsterpartiet (V) 3 Centerpartiet (C) 4 Moderaterna (M) 6 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 3(110)

4 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN STÖRRE BOLAG Haparanda värmeverk AB Stiftelsen Haparandabostäder Haparanda Teknik & fastighets AB Bottenvikens reningsverk AB 100 % ÖVRIGA MINDRE BOLAG OCH KOMMUNALA FÖRBUND Högskoleförbundet Östra Norrbotten 27,89 % 100 % Norrbottens Energikontor 3,57 % - Länstrafiken Norrbotten 2,00 % 35 % Filmpool Nord AB 4,55 % IT Norrbotten AB 2,50 % Kommuninvest 0,20 % Lappihalli OY 0,50 % IUC Norrbotten AB 2,44 % Bothnian Arc 1,45 % Norrbottniabanan Haparanda Teknik och Fastighets AB är nerlagt from 1 januari Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 4(110)

5 POLITISK ORGANISATION Den politiska organisationen. Till detta tillkommer ännu: Valberedning, Valnämnd, Revisorer och Överförmyndare Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 5(110)

6 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER Gunnel Simu, Kommunstyrelsens ordförande Även Sverige och Haparanda har fått känna på konsekvenserna av den ekonomiska krisen i vår omvärld. Arbetslösheten har varit fortsatt hög och i synnerhet ungdomsarbetslösheten, vilket är bekymmersamt. Under 2013 visar befolkningsprognosen på -26, en förbättring i jämförelse med 2012 då siffran var -132 personer. Inför 2014 är jag hoppfull om HaparandaTornio och vår framtid. Min viktigaste drivkraft har varit och är att stimulera till en fortsatt offensiv utveckling i Haparanda. Vi har marknadsfört regionen som en bra plats att besöka och flytta till. Snart sätts skoporna i jorden för projekt Barents center. Det kommer att skapa flera hundra nya jobb i Haparanda! Vi vill stimulera till att fler människor får arbete vilket skapar förutsättningar för höjd skattekraft och ökad inflyttning. Satsning på infrastruktur är en viktig förutsättning för en positiv utveckling i HaparandaTornio. Invigningen av Haparandabanan, Sveriges länk mot Finland och vidare österut invigdes tidigt under året och skapar nya, förbättrade förutsättningar för gods- och persontrafik. Haparandabanan är nu regionens modernaste järnväg. Haparanda arbetar hårt, tillsammans med övriga berörda kommuner, för att regionen ska starta persontrafik på den enda järnvägssträckan inom länet som ännu inte trafikeras med persontåg. Förbättrade kommunikationer är en av våra viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Vårt internationella Resecentrum för svensk-finsk busstrafik, med syfte att knyta samman vår region, färdigställdes under året. Ännu ett steg i att bygga ihop våra städer HaparandaTornio! Sammanflätningen av kollektivtrafiken över gränsen förstorar arbetsmarknaden, destinationen för besökare samt underlättar vardagen för regionens medborgare. Antal resenärer med vår lokala kollektivtrafik Ringlinjen har ökat från passagerare år 2012 till passagerare Det är en ökning på 67 % på ett år, vilket är glädjande! Vår unika skärgård och nationalparken Sandskär har fått ett lyft genom muddringen av hamnen och inseglingsleden. Under hösten har en muddring av älvmynningen skett i syfte att förebygga risken för översvämningar, vilket skulle innebära svåra konsekvenser för våra medborgare som bor längs älven. Genom muddringen har man kunnat färdigställa en sammanhängande fåra om 6,3 kilometer som har ett minsta djup om 3 meter. Städerna arbetar nu vidare med att få tillstånd att muddra även under år 2014 så att fåran kan fördjupas och breddas i enlighet med städernas ansökan för att uppnå önskad effekt av muddringen. Vi vill skapa en verksamhet med kvalitet för våra medborgare. Haparanda ska vara en bra plats för barnfamiljer att bo i. Vi fortsätter med avgiftsfri barnomsorg med god kvalitet. Under 2013 har vi färdigställt två lekplatser i kommunen. En i Närsta och en i Marielund. En total satsning på kr. Under året har simhallens duschutrymmen och bastun renoverats. Det blev en rejäl ansiktslyftning och det har mottagits mycket positivt av badgästerna. Under hösten har också antalet badgäster ökat kraftigt, vilket är mycket positivt inte minst ur folkhälsoperspektiv. Våra skidspår och skoterleder har under vårvintern varit i mycket bra skick och nyttjats av ett stort antal ortsbor men även av besökare. Våra milslånga vandringsleder, skidspår och skoterleder är även de i samklang med riksdagens friluftspolitiska målsättning att ge människor möjlighet att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. I augusti 2014 kommer det "nya" gemensamma muséet med Torneå att slå upp sina portar. Muséet kommer att bli en stor tillgång för hela regionen, på ett modernt men ändå utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv belyses vår gemensamma historia och kulturarv. Jag ser med förhoppning fram emot ett expansivt 2014! Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 6(110)

7 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER Engagerade medarbetare skapar utveckling och ökad kvalitet för Haparanda! Nadja Lukin, Kommunchef Det är med glädje jag summerar handlingarna för Kommunen har uppmärksammats positivt i en mängd olika forum. Utrymmet tillåter inte att nämna alla specifika händelser under året utan enbart ett axplock redovisas. Kommunen blev nominerad som Årets It-kommun för vårt strategiska arbete och höga ambitioner med användandet av it för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Vidare fick kommunen ta emot priset som årets UF-kommun (Ung företagsamhet) som verkligen är ett kvitto på hårt arbete kring entreprenörskap från skolans sida. Socialförvaltningens insatser med förebyggande arbete inom arbetsmarknadsåtgärder har uppmärksammats nationellt. Kommunfullmäktiges beslut om På Gränsenstaden har fångat intresse både nationellt och internationellt. Kommunen har efter genomförd upphandling medverkat i en nationell expertgrupp för framtagning av handledning för andra myndigheter kring upphandlingsformen. Ett hett ämne under 2013 har varit handeln som vuxit med 183 procent och förstärkt vår position som en redan stark handelsort. Kommunkompassen visar även på att Haparandas resultat förbättrats på många plan, men det finns alltid förbättringspotential. Som ni ser är Haparanda på kartan. Mycket bra jobbat! Under året har det pågått arbete med att förfina och förbättra styrningen av organisationen till nästa nivå, genom implementeringsarbete kring våra värdegrunder där ett ledmotiv varit medarbetarskap. Chefskollektivet har genomgått en omfattande utbildning kring medarbetarskap. Under året avslutades chefsförsörjningsprogrammet som syftar till att skapa karriärmöjligheter och trygga generationsväxlingen bland ledarna. Resultatet har varit lyckat och 90 procent av deltagarna har idag ledande positioner. Medarbetarundersökningen visar på ökad nöjdmedarbetar-index, siffran ligger nu på 64. Alla delområdes-resultaten har glädjande nog förbättrats. Vi kommer att fortsätta arbeta och verka för en transparent och delaktig organisation, detta för att skapa än bättre kvalitet för våra kommunmedborgare och besökare. När året sammanfattas ekonomiskt visar kommunen på ett positivt resultat trots de verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar som har funnits. All framgång vi nått är tack vare alla fantastiska medarbetare som aktivt bidragit till Haparandas utveckling. Kort sagt, jag ser fram emot 2014 och hoppas att vi tillsammans kan arbeta för att ytterligare stärka Haparandas position! Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 7(110)

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision Haparanda Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Haparandas och Tornios gemensamma genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 1. Gränslös kunskap 2. Logistisk nod 3. Dynamisk företagsamhet 4. Hållbar livsmiljö 5. Upplevelserik handels- och besöksplats Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt d.v.s. vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 8(110)

9 Haparanda Stads värdeord Visionen skall tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet Demokrati Tryggt samhälle Framtidsinriktad Verksamhetsidé Haparanda kommun har en verksamhetsidé som tolkar organisationens uppdrag och som ger svar på vad organisationen ska göra, vilket förhållningssätt medarbetarna ska ha samt för vem de är till för. Haparanda är ett unikt internationellt samhälle i utveckling Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, social omsorg och samhällsbyggnad Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt kultur och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv Vi har respekt och förståelse för mångfald, är öppna och tillgängliga för alla och har medborgardialog i fokus Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd kvalitet och rättvis behandling. för nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Haparanda Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 9(110)

10 Målredovisning Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning innefattar både verksamheten och ekonomin i kommunen. Målen fastställs av kommunfullmäktige var tredje år och utvärdering av målen sker årligen. Uppföljning av målen sker dels i delårsbokslut och årsredovisning. Målen utgår från visionen, våra värdegrunder samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplan. Kommunfullmäktiges vision med tillhörande mål bryts ner i organisationen genom nämndernas mål och verksamhetsåtaganden samt via enhetsåtaganden ända ner till varje enskild medarbetare. Medarbetarna har ett eller flera åtaganden, som har en direkt "röd tråd" kopplad från visionen. Med Haparandas styrmodell försöker vi kvalitetssäkrar att organisationen uppfyller kommunfullmäktiges mål och riktlinjer med en tydlig kund- och medborgarfokus. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. Nämndernas målredovisnining sker under respektive nämnd i verksamhetsberättelsen. Nedan följer en även en redovisning av mål och indikatorer för 2013 samt Budget och Strategiplanen Måluppfyllnad Måluppfyllnad Kommunfullmäktige har 17 övergripande inriktningar (mål) för god ekonomisk hushållning, Av dessa bedöms sex uppfyllas helt, nio uppfyllas delvis medan två inte uppfylls alls. Måluppfyllelsen är ganska hög men man ska ha i åtanke att det i några av målen inte går att utläsa/mäta uppfyllelsen utan det är en bedömning. Vid en bedömning om god ekonomisk hushållning för kommunen så är det en bit kvar då de mål som bedöms helt uppfyllda endast motsvarar 47 % av de totala målen. Vid uppföljningen har man kommenterat och i vissa fall valt att bedöma utifrån den indikator som finns till vissa mål. Indikatorn är framtagen i Budget och Strategiplanen för Indikatorerna förfinar mätningen och möjligheten att kunna bedöma måluppfyllelsen mer precist. Kommunen är inne i en utvecklingsfas och tar små men oerhört viktiga steg framåt hela tiden. Färg vid bedömningen: Grön - målet bedöms vara uppfyllt Gul - målet bedöms delvis vara uppfyllt Röd - målet bedöms inte vara uppfyllt Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 10(110)

11 Upplevelserik handels- och besöksplats KF:s Inriktningar Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Turistbyrån har tagit fram en ny broschyr. Fokus har legat på handel, kultur ochturism. Broschyren finns på ett flertal språk (svenska, finska, engelska och ryska). Handelsrådet består idag av 43 företag samt Tillväxtenheten. Tillsammans har vi arbetat aktivt för att marknadsföra Haparanda som en shoppingdestination. Ett flertal gemensamma marknadsföringsinsatser/ aktiviteter har genomförts under Marknadsföringen har varit riktad mot Norrbotten, nord Norge, Finska Lappland samt Ryssland. Ny turism hemsida har lanserats med fokus på turism/ kultur och handel. HaparandaTornios gemensamma turistbyrå har flyttat sin verksamhet till städernas nya resecentrum under december Turistbyråns nya placering ligger i linje med vår vision. Varumärkesbarometern (DI) och igenkänningsfaktorn har sjunkit från 34%- 26% Målet betraktas som uppnått för perioden Utökat samarbete med och mellan företagen Vårt näringslivsklimat 2012 resulterade i en placering på 257. Näringslivsrankningen genomförs årligen av Svenskt Näringsliv. Resultatet för 2013 kommer under maj Företagarfrukost har anordnas en gång i månaden och har varit välbesökta. Gemensamma kraftsamligar har genomförts tillsammans med vårt lokala näringsliv där bl.a. Cape East har prioriterats. Tillväxtenheten har fokuserat på ny etableringar. Kommunen medverkar vid flera olika projekt, så som Unga jobb, unga i centrum för att minska arbetslösheten. Osäkerhet ligger i hur målet ska mätas som helhet. Unga jobb har fått bra respons och flera unga har fått arbeten efter praktiken. Skolan har medverkat i olika sammanhang tillsammans med näringslivet. Målet betraktas därav som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 11(110)

12 KF:s Inriktningar Aktivare kulturliv Nöjdhetsindex gällande Haparandas kulturliv har ökat något och stora insatser under året har gjorts på kulturen. Arbetet fortsätter, där bland annat en ny kulturplan är under bearbetning. Målet anses uppfyllt. Dynamiskt företagsamhet KF:s Inriktningar Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Tillväxtenheten har arbetar för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Målet betraktas som icke uppnått. Arbeta för fler nyetableringar Under 2013 startade 36 nya företag. Entreprenörscentrum har haft 63 st nya rådgivningskunder. Tillväxtenheten har genomfört 16 olika företagsinriktade aktiviteter med totalt 231 deltagare under året. Tillväxtenheten har arbetar med att locka nya företag till orten. Detta sker delvis genom uppsökande verksamhet. Projektet Unga jobb har drivits tillsammans med Swedbank och arbetsförmedlingen och lett till ett flertal unga fått arbete efter praktiken. Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Målet betraktas som delvis uppnått. Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Haparanda tilldelades priset som Årets UFföretagar kommun. Företagarfrukost-möten har genomförts och varit välbesökta och uppskattade sammankomster. Tillväxtenheten har, delvis genom projektet EntreprenörCentrum, genomfört en mängd föreläsningar, seminarier och frukostmöten under året. Fokus har inte bara varit informationsspridning utan även Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 12(110)

13 KF:s Inriktningar nätverkande. Genomförda aktiviteter för 2013: Tillväxtkvällar 2 ggr/år (näringsliv/politiker/tjänstemän), Näringslivsgala genomförd januari 2013, Haparanda företagarnas styrelse möten 1 ggr/år, Handelsrådet 1 ggr/vecka (Handelsrådet består av 43 företag inom handel), 51 Företagsbesök genomförda av Tillväxtenheten 2013 (jan-december), Kraftsamling för ett bättre näringslivsklimat har genomförts två gånger och arbetet fortsätter. Under september 2012 startade Tillväxtenheten, tillsammans med Team Botnia, ett gränsöverskridande näringslivsprojekt. Inom ramen för projektet läggs fokus på gränsöverskridande nätverkande. Under 2013 har ett utkast för en gemensam etableringsstrategi tagits fram. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med Siffror för 2013 har ännu inte inkommit (kommer under maj 2014). Målet betraktas som delvis uppfyllt. Logistisk nod KF:s Inriktningar Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Vårt nya gemensamma resecentrum invigdes december Samtliga lokaler är uthyrda. Mixen av hyres gäster är utifrån att säkerställa våra resenärers behov och därmed är Länstrafiken, Bussgods, Turistbyrån, Resebyrån Gränsresor, Restaurang Nodo samt Matkahoulto (fluttar in i juni 2014) samlade under ett och samma tak. Vårt gemensamma resecentrum är nu ett nav för det lokala, regionala och internationella resandet som underlättar för resenärerna. Satsningen på HaparandaTornio Resecentrum har utsetts till en av tre finalister i Future Transport Award 2013 i kategorin Public Transport och vi blev en god tvåa. Under året har det lokala kollektivtrafikresande inom Haparanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent jämfört med Kollektivtrafikresandet med Ringlinjen har ökat. Målet betraktas som uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 13(110)

14 Hållbar Livsmiljö KF:s Inriktningar Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Avfallsguiden har skickats ut till alla hushåll i Haparanda. Målformulering och åtgärdsprogram för organisationens transporter tas fram under våren. En mätstation för mätning av luftföroreningar har tagits i bruk i Riekkola. Målet för året betraktas som uppnått. Nya "brunatunnor" är placerade i centrala delar och komposteringen har ökat. Haparanda kommun har vidtagit flera åtgärder för att sänka, effektivisera och följa upp all energianvändning i organisationen. Trots detta återstår mycket arbete i övergången till ett hållbart samhälle. Haparandabanan har invigts för kommersiell trafik och den kollektiva trafiken inom HaparandaTornio har ökat sedan i fjol. De stora utmaningarna består idag av att skapa förutsättningar för att ändra beteenden i den enskilda biltrafiken samt att sänka den lokala och globala påverkan från storindustrin i HaparandaTornio. För 2013 ökade dock Haparanda lite i Miljöaktuellt till placering 105. En stor resevaneundersökning är genomförd inom kommunen. Målet betraktas som delvis uppnått. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Nöjd region index har minskat något under 2012 däremot har man stigt från placering 290 till 267 i Fokus undersökningen. En utredning om in- och utflyttning pågår. Arbetet med att lyfta fokus på nyinflyttade pågår. Förhoppningen är att man hinner genomföra ett event före årsslutet. En ny mätning kommer att genomföras vilket leder till att målet bedöms delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 14(110)

15 KF:s Inriktningar Medborgaren i centrum Det politiska vardagsrummet har startat under 2012 för att öka medborgardialogen. Effekterna kan inte mätas eller ses. Satsningen på medborgarservice på Seskarö har inte gett den effekt man hoppades på. Resultatet av kommunens service vid kontaktsökning ligger på låg nivå och har blivit sämre tre år i rad, vilket är långt ifrån godkänt. Medborgarkontorets bildande är tänkt att förbättra vår tillänglighet och servicekvaliten, vilket inte heller skett. Effekterna av detta ser vi inte i resultatet i dagsläget. Arbetet utvärderas under Kontoret hade varit i drift ett par månader innan undersökningen gjordes (oktobernovember 2012). Resultatet utgör bra underlag för Medborgarkontoret att tillsammans med andra verksamheter utveckla tillgängligheten. Målet för oss bör vara att i år (2013) höja resultatet till 45 % och därefter succesivt år efter år arbeta oss upp till topp 10 i Sverige, vilket skulle innebära ett resultat på över 60 %. Nöjd medbogar index har blivit tre enher sämre, från 54 till 51. Ur delresultaten kan ses att missnöjet ökat för gator och vägar som ligger på väldigt låga nivåer, klart under 40. Resultaten för äldreomsorgen samt grund- och gymnasieskolan har också sjunkit klart. Till det positiva resultaten kulturverksamheten och idrottsanläggnignarna. För att höja en Totalindex ligger det för varje verksamhet att analysera sitt resultat och hitta eventuella förbättringsåtgärder. Ny undersökning kommer att genomföras under hösten Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt eget språk. På socialförvaltnignen finns alltid tillgång till tvåspråkig persona alternativ tolkhjälp kan erhållas omedelbart genom kollega. Haparandas hemsida är översatt till finska. Ett utökat samarbete med ungdomsrådet planeras och vissa aktiviter har redan genomförts. Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. Målet betraktas som delvis uppnått. Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Under året har det lokala kollektivtrafikresande inom Hapararanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent. Haparandabanan invigdes januari Målet betraktas därmed som delvis uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 15(110)

16 KF:s Inriktningar Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats En mätning av nöjdmedarbetarindex har skett under hösten. Undersökningen visar på att att NMI:et ökat från 61 till 64, vilket är glädjande. Detta ansens vara en bra nivå för en organisation av vår storlek. Vidare kan man av undersökningen se att stressnivåerna är fortsatt höga, framförallt hos cheferna. Stora satsningar har gjort på hälsan och stressutbildning. Ledarskapsakademin har avslutats. Nästan alla medarbetare har ett åtagande som är direkt kopplat mot HaparandaTornios vision. Samverkansavtalet är under förhandlig mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Utbildning i medarbetarskap pågår. Införandet av smartphones till alla anställda är genomförd. Målet anses som uppnått. Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Sjukpenningtalet har ökat i hela riket under Haparanda är inget undantag. Högst sjukpenningtal i länet har kvinnor i Piteå kommun, 11 dagar per sjukpenningförsäkrad. I Norrbottens län är ohälsotalet 9,1 dagar för kvinnor och 5,1 för män. I Haparanda är sjukpenningtalet 8,6 januari Målet betraktas inte vara uppnått. Sjukpenningtalet är antal ubetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning, per registrerad försäkrad i åldrarna år. Till registrerade försäkrade räknas den som bor eller arbetar i Sverige. Alla dagar är omräknade till "heldagar", t.ex. två dagar med halv ersättning blir en heldag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjukpenningtalet. Rehabiliteringspenning ingår i sjukpenningtalet från och med En utredning om in- och utflyttning pågår. Nya satsningar kommer att behöva göras på gruppen: inflyttade. Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Det prognostiserade resultatet når inte riktigt upp till 2 % av skatter och statsbidrag utan landar på strax under 2 %. Målet betraktas därför som delvis uppnått. Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Kommunen har under 2013 sålt enbart ett fåtal fastigheter främst fritidshustomter vilket inte genererat särskilt stora intäkter. Vid delåret har skett försäljning av mark för Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 16(110)

17 KF:s Inriktningar 80 tkr och hälften av dessa har gått till amortering. Målet anses delvis uppnått. Gränslös Kunskap KF:s Inriktningar Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Målet betraktas som uppnått då studieresultaten ökat något under 2013 och man uppfyllde målsättningen. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda Sommarlovsentreprenörer-projektet har genomförts i samverkan med Övertornio kommun. Haparanda fick sex nya företag sommaren Ferieplatser erbjöds till årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Tillväxtenheten har försökt att uppmuntra elever att delta i evenemang som utförs i egen regi samt av andra aktörer. Ca elever har deltagit i den återkommande näringslivsdagen i samband med näringslivsgalan. Skolan är delaktiv i Kraftsamlingen (NLL). Haparanda erhöll priset som året UFföretag i Norrbotten. Målet betraktas som uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 17(110)

18 Omvärldsanalys EUROPAS EKONOMI Inom euroområdet ser framtiden ljusare ut än på länge. Ränteskillnaderna mellan krisländerna och de övriga euroländerna har minskat, bankmarknaden håller så smått på att återhämta sig. Även tillväxtprognoserna visar på en uppgång och vid sidan av den tillväxt som baserar sig på exporten förväntas också konsumtionen i en viss mån hjälpa till. Där den positiva stämningen vid årets början under de senaste åren småningom har avtagit ser det nu ut att finnas grund för en mer hållbar optimism. Prognoserna för 2014 har visserligen försetts med strängare förbehåll än tidigare för att negativa risker kan realiseras. Enligt de ekonomiska förståsigpåarnas konsensusuppfattning blir det ett år med en långsam, försiktig och fluktuerande återhämtning. Men dock en återhämtning. Är det värsta då förbi? Svaret på den frågan är komplicerad. Under en lång och komplex kris har vi nu efter finans- och skuldfaserna kommit fram till en tillväxt- och sysselsättningskris dock så att de tidigare faserna ännu inte är helt och hållet övervunna. Inom euroområdet har krisen lämnat i arv stora skulder och ett svårt arbetslöshetsproblem tillväxten sackar efter Trots den spirande tillväxten ligger euroområdets nominella bnp alltjämt på samma nivå som före krisen. Arbetslösheten inom euroområdet har stigit till över 12 procent. Av 20 miljoner arbetslösa är hälften långtidsarbetslösa. Av de unga går i genomsnitt var fjärde och stämplar. Skillnaderna mellan länderna är stora: i ett land är 5 procent arbetslösa medan siffran är 25 procent i andra länder. Därtill är euroländernas sammanräknade skuld nu en och halv gång större än före krisen och uppgår till ca 95 procent av BNP. Företagens och hushållens skuldnivåer är alltjämt höga. Den prognostiserade tillväxten minskar i praktiken inte arbetslösheten i någon väsentlig grad. Den hjälper heller inte till att i tillräcklig grad minska den offentliga ekonomins skuldkvot. Det står helt klart att man inom finanspolitiken borde skapa utrymme för nästa nedgång, en liknande kris med detta utgångsläge klarar vi inte av. Angela Merkel har sagt att det ännu behövs ett kvanthopp för att krisen i euroområdet ska vara avklarad. Det faktum att det efter en dramatisk förbättring ytterligare behövs ett jättehopp beskriver hur illa ställt det faktiskt var med euroområdet och hur lång vägen är tillbaka. År 2014 kommer vi dock återigen att påverka många framtidsbilder för Europa: i vilket skick Europa möter den åldrande befolkningsstrukturen hur mycket dagens unga i sinom tid måste betala för den här krisen och överhuvudtaget vilken social modell Europa har råd med i framtiden. Trots allt ser det dock ljusare ut för europa! SVENSK EKONOMI Efter några år med svag tillväxt blir det nu bättre fart i den svenska ekonomin. BNP beräknas öka med 2,6 procent i år jämfört med 0,9 procent Det redovisas i årets första skatteunderlagsprognos från SKL. Resultatet för kommunerna blir 4,9 miljarder och 2,2 miljarder kronor för landstingen för I den senaste prognosen från SKL presenterades den ekonomiska utvecklingen och det kommunala skatteunderlaget. Jämfört med den prognos som redovisades i december 2013 är det förhållandevis små förändringar som gjorts. Efter två år med svag tillväxt blir det i år bättre fart i den svenska ekonomin. Sysselsättningen växer och arbetslösheten pressas tillbaka något. Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin förblir dock lågt vilket innebär att en betydande potential finns för fortsatt höga tillväxttal under kommande år, förutsatt att Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 18(110)

19 utvecklingen i omvärlden pekar rätt. Fortsatt positiva signaler från omvärlden och svensk ekonomi gör att SKL:s ekonomer gör den bedömningen. Framförallt är det utvecklingen av exporten och investeringarna som bidrar till den högre tillväxten. KOMMUNERNAS EKONOMI Kommunsektorns kostnader bedöms däremot öka i ungefär samma omfattning som i fjol, vilket innebär 1,5 procents ökning i fasta priser. Trots en relativt gynnsam utveckling på den svenska arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. De förbättrade konjunkturutsikterna väntas leda till att sysselsättningen ökar i något snabbare takt Arbetslösheten pressas därmed tillbaka och når 7,5 procent i slutet av året. Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ner pris- och löneökningstakten till mycket låga tal. Det gör att kommunernas och landstingens skatteunderlag, i nominella tal, utvecklas långsammare än normalt. I reala termer, det vill säga efter justering för pris- och löneökningar i kommunsektorn, har däremot skatteunderlaget utvecklats förhållandevis starkt. Även i år blir tillväxten i skatteunderlaget bättre än normalt (+1,3 procent realt). Trots en fortsatt gynnsam utveckling av skatteunderlaget beräknas kommunsektorns inkomster inte öka, realt sett. Då inräknas inte eventuella ytterligare tillskott i form av återbetalningar från AFA. Nominellt oförändrade statsbidrag är en faktor som bidrar till att försvaga intäkterna eftersom dessa urholkas av höjda priser och löner. Kombinationen av ökade kostnader och oförändrade reala intäkter innebär att kommunsektorns resultat påtagligt försvagas under För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet i år uppvisa ett underskott motsvarande 1,6 procent av BNP. Också det en försvagning mot föregående år. BEFOLKNING Folkmängden i Sverige ökade under 2013 med 0,93% eller med nästan personer. Även Norrbottens län ökade sin befolkning, 799 personer fler och befolkningen uppgår nu till personer. Av länets fjorton kommuner är det sex som haft en positiv befolkningsutveckling, under 2012 var det fyra kommuner som ökade sin befolkning. Haparanda hade under 2013 en minskning med 18 personer och befolkningstalet uppgår nu till En klar förbättring i jämförelse med 2012 då befolkningsminskningen uppgick till 129 personer. Kommunens tro och förhoppning är att folkmängden de närmaste åren inte ska minska i någon större utsträckning utan snarare visa på en mindre ökning. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Sverige Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal Lagerinvesteringar, hushållens konsumtionsutgifter och offentliga konsumtionsutgifter bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2013 ökade BNP med 1,7 procent. Konjunkturbedömning ,0% ,0% ,0% Gränshandel 2012: 4,5 % av totala detaljhandeln Källa: HUI Research AB Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 19(110)

20 Handeln i Sverige Handel har blivit allt viktigare för den ekonomiska tillväxten i landet. Men branschen ändras nu snabbt, inte minst genom ökad e-handel som 2013 enligt prognosen ökade med 17 procent. Trots en lång lågkonjunktur har de flesta svenska hushålls ekonomi förbättrats och detaljhandeln omsätter 646 miljarder kronor och ger jobb åt personer, fler än tolv år tidigare. Perioden växte branschens omsättning i genomsnitt med hela 4,9 procent per år, och hela detalj- och partihandelns andel av den svenska bruttonationalprodukten steg från sex till drygt åtta procent. Det här lockar förstås företag inom handel och fastigheter att storsatsa, och kommunerna välkomnar etableringarna. Norrbotten Förra hösten dämpades konjunkturen markant i det norrländska näringslivet. Konjunkturen har inte förbättrats till denna höst utan läget är i det närmaste oförändrat. Däremot finns det tecken på att botten är nådd då prognoserna är väldigt starka inför våren. Konjunkturen i Norrbotten är att betrakta som normal för tillfället och länet återtog förstaplatsen i kategorin starkaste konjunktur i Norrland. En position man senast hade 2011 men som förra året tillfälligt hamnade i Västerbotten. För industrin har läget stabiliserats med god draghjälp av trävaruindustrin. Inom byggbranschen är det fortsatt högkonjunktur och resursläget är relativt ansträngt. Däremot har det varit ett dystert sommarhalvår för sällanköpshandeln med en svag försäljningsutveckling. Sällanköpshandeln vände ned För handeln med sällanköpsvaror försvagades konjunkturen ordentligt jämfört med i fjol. Konjunkturindex för branschen har försvagats från +1 till 31. Ett anmärkningsvärt stort fall i Norrbotten även om konjunkturen för sällanköpshandeln i övriga Norrland är riktigt svag i både Jämtland och Gävleborg. Svag efterfrågan har varit ett bekymmer för handlarna i Norrbotten och försäljningen var riktigt svag första halvåret. Men redan till våren väntas konjunkturen bli avsevärt bättre igen vilket förhoppningsvis kommer att synas i både försäljning och lönsamhet. Sysselsättningen i näringslivet i Norrland har totalt sett ökat något under det senaste året. Det är dock inga större ökningar det rör sig om. Jämfört med i våras rapporterar de flesta branscherna om en oförändrad personalstyrka. Industrin verkar ha klarat sig hyfsat trots ökningen av antal varsel som skådades förra hösten verkar flertalet av företagen haft möjlighet att behålla sin personal. Byggbranschen har den största ökningen av antalet anställda jämfört med i våras, något som delvis kan bero på säsongeffekten. Inom sällanköpshandeln har man istället minskat personalstyrkan något. Källa: Konjunkturbarometern hösten 2013 (Norrlandsfonden Nyföretagande i Haparanda Vid årsskiftet 2013/14 fanns 979 registrerade företag, varav: 358 aktiebolag, 27 handels- och kommanditbolag, 150 föreningar, stiftelser och annat och 444 enskilda firmor Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 20(110)

21 År 2013 registrerades 36 nya företag, varav 22 stycken enskilda firmor, 12 stycken var aktiebolag och resterande 2 stycken handlade om föreningar eller stiftelser. Diagram 1: Antal nystartade företag i Haparanda kommun 2010, 2011,2012 och Handeln Haparanda är den ort i landet där handeln ökade mest under åren (inväntar rapport/sammanställning för 2013). Detta trots den ansträngda omvärldsekonomin. Det är givetvis IKEA som inte bara lockar svenskar utan även många konsumenter från Finland, Norge och Ryssland. Andra företagare har historiskt dragit nytta av IKEAs dragningskraft och fångat in kunderna när de väl var på plats i Haparanda. Nu har en del handlare (43 stycken tillsammans med Tillväxtenheten) gått samman i Handelsrådet, och gemensamma marknadsföringsinsatser har genomföras med ett gott resultat. Handelsrådet bearbetar tillsammans Norge, Lappland, Norrbotten och Ryssland. Källa: UC WebSelect Haparandas försäljnings index ligger på 283. Handeln omsätter 1,72 miljarder kr/år. Försäljningsindex är den faktiska omsättningen i kommunen dividerat med försäljningsunderlaget multiplicerat med 100. Ett index som överstiger 100 indikerar att en kommun lockar köpare från andra närliggande kommuner. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 21(110)

22 Taxfree Vad gäller Taxfree är Norrbottens län den fjärde största regionen i Sverige. Haparanda står för 69% av Norrbottens totala Taxfreehandel. Haparandas taxfree försäljning fortsätter att öka och siffrorna visar på fortsatt shoppingglada ryssar. Varje enskild månad under 2013 har ökat jämfört med Den bästa månaden var november. Tidigare hade januari (2013) rekordet men november månad var alltså snäppet bättre. Den totala ökningen mellan 2013 och 2012 är +46%. Antalet transaktioner ha ökat med 55% och snittköpet har ökat med 22%. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 22(110)

23 Främsta arbetsgivare i Haparanda Haparanda stad är den enskilt största arbetsgivaren i kommunen. Hela 35,6 procent av det totala antalet anställda i kommunen arbetar för staden. IKEA och Landstinget står för sammanlagt 9,8 procent. Värt att notera är att de 15 största arbetsgivarna i kommunen står för hela 63 % av andelen anställda. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 23(110)

24 Rangordning Arbetsgivare Procentuell andel av totalt antal anställda i kommunen Antal anställda 1. HAPARANDA KOMMUN 35, IKEA SVENSKA FÖRSÄLJNINGS AB 6, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 3, SAMHALL AKTIEBOLAG 2, ELBYRÅN BERTGREN & CO AB 2, STORBUTIKEN I HAPARANDA AB 2, SFM MINING AB 2, POLARICA AB 2,1 75 FAMILY RESORT CAPE EAST KOMMANDITBOLAG 2, D-LINK AKTIEBOLAG 1, DITT LIV I NORR AB 1, CAREMA ÄLDREOMSORG AB 1, KRIMINALVÅRDEN 1, RIKSPOLISSTYRELSEN 1, SVERIGEFINSKA FOLKHÖGSKOLAN 1,0 35 Totalt antal anställda för de 15 största i kommunen Andel av antal anställda i kommunen 62,9 Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister Senast uppdaterad: Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 24(110)

25 Arbetssökande i Haparanda Förtydligande hur Arbetsförmedlingen presenterar arbetslöshetsstatistik: Arbetslösheten (i procent) baseras på arbetskraften istället för som tidigare på befolkningen. Boende i Haparanda som pendlar till arbete i Finland räknas inte in i arbetskraften vilket betyder att arbetslösheten kommer att redovisas något högre än vad den i realiteten är. Årsmedeltal för 2013 redovisar en arbetslösheten på 4,4 %, 291 personer (öppet arbetslösa år). Till detta tillkommer 5,5 % eller 326 personer som var inskrivna i Arbetsförmedlingen arbetsmarknadsprogram. Andelen sysselsatta i olika arbetsmarknadsprogram var högst i Haparanda kommun med 5,5 procent. Lägst var andelen i Kiruna kommun med 1,7 procent. Genomsnittet för Norrbottens län under 2013 var 3,7 procent. Genomsnittet för hela riket var 3,1 procent. Infrastruktur Haparandabanan invigdes i januari Den sträcker sig mellan Boden och Haparanda och är en internationellt viktig länk som möjliggör ökade transportflöden på järnväg. Det är den enda järnvägslänk som binder samman Sverige med Finland och Ryssland. För att hanteringen över gränsen med skillnader i spårvidd, tåghöjder och driftspänningar skall bli så rationell som möjlig behövs en ny logistikterminal till HaparandaTornio som också nyttjar det strategiska läget på Nordkalotten. I dagsläget är banan byggd för godstrafik, men det finns planer för persontrafik där även Uleåborg och Rovaniemi är tänkta destinationer. Vårt gemensamma resecentrum invigdes den 15 januari Förutom busstrafiken med Länstrafiken och Matkahuolto (finska motsvarigheten) så har HaparandaTornios gemensamma turistbyrå flyttat in. En annan av hyresgästerna är resebyrån Gränsresor som också är återbetalningskontor till Global Blue taxfree. I och med det kan alla våra ryska besökare få pengarna tillbaka vid sitt nästa återbesök hos oss i HaparandaTornio. Förhoppningsvis leder det till att de spenderar än mer här i närområdet. I resecentrum har även en restaurang inhysts. Det handlar om Nodo Café & Bistro. De har ett brett utbud som tilltalar de många människorna. Med denna mix är vi övertygade om att vi är väl rustade att ta hand om våra besökare och invånare på bästa sätt. Den övergripande målsättningen med ett gemensamt resecentrum är att: - förena de nationella kollektivtrafiksystemen i Finland och i Sverige till en internationell enhet samt öka kollektivtrafikens marknadsandelar - underlätta bussgodshanteringen i HaparandaTornio - bredda arbetsmarknadsregionen och rörligheten på arbetsmarknaden - öka det internationella samarbetet samt samverkan och nätverksbyggande mellan regionens kommuner och företag - öka förutsättningar för besöksnäringen samt aktivitetsutbudet för besökare och företag inom besöksnäringen - skapa tillväxt i HaparandaTornio-området och därmed nya arbetstillfällen Projektet var en av tre finalister till Future Transport Award 2013 i kategorin Public Transport. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 25(110)

26 KÄNSLIGHETSANALYS En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. I tabellen nedan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad på ca 2,9 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnadsökning på ca 6,9 Mkr. Tabellen visar med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Känslighetsanalysen understryker det viktiga i att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Ränteförändring med 1% Löneförändring med 1% Bruttokostnadsförändring med 1% Skatteintäkter 1 % Generella statsbidrag med 1% 2,5 mkr 2,9 mkr 6,9 mkr 3,6 mkr 3,6 mkr Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 26(110)

27 Klimat- och miljöbokslut KLIMAT OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP Året 2013 har varit ett händelserikt år för den hållbara utvecklingen i Haparanda stad. Den avfallsguiden skickades ut i början av året till alla Haparandabor. Vi är glada att vi blir allt bättre på att återvinna och hushålla med de resurser som vårt välstånd är direkt beroende av. Haparanda renhållning rapporterar att hela 347 ton komposterbart avfall samlats in under Detta skickas i sin tur till biogasanläggningen i Luleå för att konverteras till biogas vilket vi kan använda som bränsle. Den stora fördelen med biogas är att vi slipper nettoutsläpp av växthusgaser. I samarbete med CERO påbörjade Haparanda stad en kartläggning av organisationens resor och transporter. Detta följdes upp med förslag på konkreta åtgärder i syfte att minska vår klimatpåverkan. Lokaltrafiken har sett över och fått en ny rutt och kollektivtrafikresande har ökat. En ny översiktsplan har arbetats fram med utpekade och sammanhängande grönstruktur områden. Översiktsplanen inkluderar nya potentiella områden för vindkraft och utpekade bevarandemiljöer. De områden som detaljplanerats i centralorten är avsedda för anslutning till fjärrvärme. Haparanda stads ledning har under 2012 arbetat för att en mätstation anläggs för mätningar av luftförororeningar i Riekkola. I två år, , kommer mätningar av inandningsbara partiklar och metaller i luften att ske. Mätningarna görs av Meteorologiska Instituet i Finland och Ilmatieteen Laitos på Outokumpus bekostnad. Framtid. Under 2014 fortsätter arbetet med att minska vår påverkan på klimatet. Utåtriktade aktiviteter gentemot våra medborgare är fortsatt prioriterade. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 27(110)

28 Ekonomisk översikt I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året I den mer djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. Årets resultat Årets resultat uppgår till + 9,6 mkr, vilket är hela 8,2 mkr bättre än budgeterat. I resultatet finns jämförelsestörande poster på 9,6 mkr. Den enskilt största posten på 10,7 mkr är en återbetalning från AFA försäkring gällande åren 2005 och Vidare finns det reavinster från fastighetsförsäljningar på 0,8 mkr samt reaförluster på fastighetsförsäljningar på 0,1 mkr. Försäljning av värdepapper gav en reaförlust 0,1 mkr medan reavinsten av försäljning gav 0,3 mkr. Vidare finns jämförelsestörande kostnader avseende Ekfors kraft på 0,5 mkr, Torneå stad 0,7 mkr samt ränta pensionsskulden om 0,8 mkr. Driftverksamheten 2013 i förhållande till budget gav ett överskott på 4,8 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett underskott på 4,3 mkr, barn- och ungdomsnämnden ett underskott på 0,8 mkr och socialnämnden visade ett underskott på 2,1 mkr medan pensionsutbetalningar har ett överskott på 11,9 mkr. Semesterlöneskulden ökade med 0,8 mkr. Skatter och statsbidrag uppvisar ett överskott på 1,6 Mkr i förhållande till budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett överskott på 0,9 mkr. JUSTERAT RESULTAT/BALANSKRAVSUTREDNING Årets balanskravsresultat uppgår till + 9,5 mkr, vilket är 8,1 mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär justerats bort på 0,1 mkr. Det är reavinster och förluster i samband med mark- och fastighetsförsäljning, inköp och försäljning av värdepapper och ränta på pensionsskuld. Den för i år återbetalda försäkringen från AFA är inte justerad bort från balanskravsresultatet. Dessa intäkter anses vara ett överskott tillhörande den ordinarie verksamheten kommunen ska bedriva. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts. Årets resultat Balanskravsresultat Jämförelsestörande poster 110 Balanskravsresultat Nämndernas budgetavvikelse Övergripande kommentarer redovisas under rubriken driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Pensionsförpliktelser Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. Placeringar finns i strukturerade produkter vilka till stor del är kapitalgaranterade samt i aktieobligationer. Under 2013 har nya placeringar gjorts med 13,8 mkr. Under året har värdepapper för 8,7 mkr sålts. Placeringarnas bokförda värde uppgick vid årsskiftet till 47,2 mkr (42,5 Mkr år 2012). Placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 30,4 mkr (33,1 mkr). Detta är pensioner avseende åren 1998 och 1999 samt FFU (förmånligt förtida uttag). Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som År Tkr Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 28(110)

29 ansvarsförbindelser. De ordinarie pensionsutbetalningarna under året uppgick till 13,3 mkr. Löneskatten på utbetalade pensioner uppgick till 3,2 mkr. De totala pensionskostnaderna uppgick under året till 17,7 mkr. Pensionsförpliktelser (Tkr) Avsättningar pensioner och liknande inklusive löneskatt 33,1 30,4 Ansvarförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt Finansiella placeringar (bokfört värde) 277,3 290,4 42,5 47,2 Marknadsvärde 44,0 48,6 Depåmedel 5,1 3,0 Återlån 261,3 269,2 Förändring av marknadsvärde 2,6 5,2 Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering -0,3 0,4 Ökning/minskning av depå 3,3-2,1 Nedskrivning/uppskrivning av finansiella placeringar -0,2-0,4 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 310,4 320,8 Värdeökning och nyanskaffning under året 2,8-2,1 Specifikation värdeökning och nyanskaffning Utdelning 0,5 0,3 Återföring av nedskrivning 0,5 0,6 Vinst vid avyttring av värdepapper 0,1 0,4 Delsumma 1,1 1,3 Förlust vid avyttring av värdepapper -0,7-0,1 Nedskrivning -0,7-1,2 Bankkostnader 0,0 0,0 Courtage -0,2 0,0 Överföring från depå 3,3-2,1 Delsumma 1,7-3,3 SUMMA 2,8-2,1 Skatteintäkter och statsbidrag Totalt uppgick kommunens skatte- och statsbidragsintäkter till 528,0 mkr, vilket är en ökning med 18,3 mkr eller 3,6% i jämförelse med Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 29(110)

30 Ekonomiska engagemang inom koncernen EKONOMISKA ENGAGEMANG INOM KONCERNEN Enhet Försäljning Lån Amortering under året Borgen Tkr Ägd andel Intäkter Kostnader Givare Mottagare Betalare Mottagare Givare Mottagare Kommunen Stiftelsen Haparandabostäder Bottenvikens reningsverk AB Haparanda värmeverk 100 % % % Summa Nyckeltal NYCKELTAL KOMMUNEN Antal invånare Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare, kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr NYCKELTAL KONCERNEN Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare, kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 30(110)

31 Driftsredovisning Driftredovisning 2012 (TKR) Budget Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverks Kommunstyrelsen Kommunledningsförv Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Samhällsbyggn.kontor Pensionsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Barn o ungdomsn Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändrad semester/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 31(110)

32 Driftredovisning 2013 (TKR) Budget Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverks Kommunstyrelsen Kommunledningsförv Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Samhällsbyggn.kontor Pensionsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Barn o ungdomsn Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändrad semester/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 32(110)

33 Investeringsredovisning Nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för materiella anläggningstillgångar med avdrag för försäljningsinkomster och eventuella bidrag till investeringar. Årets bruttoinvesteringar uppgick till 25,0 mkr. Kommunen har helt och hållet finansierat investeringarna med likvida medel genererade i den löpande verksamheten och har inte behövt låna till dessa. Nedanstående tabell visar kommunens totala investeringar under året. Årets investeringsredovisning INVESTERINGSREDOVISNING BUDGET UTGIFTER INKOMSTER INVESTERINGSNETTO KOMMUNSTYRELSEN Samhällsbyggnadskontoret Digitalisering Primärkartor IT-kontoret IT-investeringar Kommunledningsförvaltningen Mark/fstgh.förs/förvärv 0 37 Konstinköp Resecentrum,buss Resecentrum,järnväg Idrottshall,Seskarö Lekparker EU-park På Gränsen Simhall Stranden/Stadsviken Inv i fastigheter Muddring Torne älv Vägbelysning gångvägar Belysning Norra delen Stads- och centrumutveckling Gator och vägar Ombyggn div va Markbädd Seskarö VA-nät och anläggningar Räddningstjänst Summa kommunstyrelsen BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Inventarier Stadsbiblioteket Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 33(110)

34 INVESTERINGSREDOVISNING BUDGET UTGIFTER INKOMSTER INVESTERINGSNETTO Inventarier Ombyggn ishall Språkskolan inventarier Idrotts-o friluftsanläggn Näridrottsplats Marieulund Kukkola kulturby Summa Barn- och ungdomsnämnd SOCIALNÄMNDEN Reinvesteringar Summa Socialnämnd BRUTTOINVESTERINGAR Pågående och avslutade större projekt NEDANSTÅENDE TABELL VISAR STÖRRE PROJEKT, DE SOM ÄR PÅGÅENDE OCH DE SOM ÄR AVSLUTADE UNDER ÅRET: INVESTERINGPROJEKT ÅRETS BUDGET UTFALL BUDGET ACKUMULERAD UTFALL ACKUMULERAD AVVIKELSE Slutförda projekt Kvalitetssatsning Summa slutförda projekt Pågående projekt Resecentrum Stranden Muddring Torneälv Belysningen Summa pågående projekt Summa Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 34(110)

35 Personalöversikt Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. Personalkontoret bereder och samordnar på kommunstyrelsens uppdrag kommunövergripande personalfrågor. Personalkontoret finns till för organisationen och har som målsättning att med ett processbaserat arbetssätt bedriva ett effektivare personalarbete, utveckla medarbetar- och ledarskapet samt bli en attraktiv arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivare är ett brett begrepp som brutits ner till följande huvudprocesser: attrahera rekrytera - introducera - utveckla behålla - avsluta. Personalkontoret arbetar utifrån huvudprocesserna och gör årliga målsättningar och prioriteringar utifrån organisationens behov. Utgångspunkten är alltid Haparanda stads medarbetaride. Medarbetaride Vi utgår ifrån att vi har ett tydligt uppdrag, får stöd, personlig utveckling och bidrar till en god arbetsmiljö. Vi tar ansvar, visar respekt och uppfyller våra åtaganden. Vi tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi föreslår förbättringar och medverkar i genomförandet. Personalpolitikens mål Den politiska målsättningen är att Haparanda stad skall vara en attraktiv arbetsgivare. Begreppet attraktiv arbetsgivare är brett och behöver årligen brytas ner i olika delprocesser. Huvudprocesserna är definierade så som attrahera-rekrytera-introducera-utveckla-behålla-avsluta. Personalkontoret har under 2013 arbetat strategiskt med att utveckla och främja personalpolitiskafrågor inom organisationen. Detta innebär att vi har utvecklat, stöttat och stärkt följande delprocesser: Rekryteringsprocessen Medarbetarskap och ledarskap Hälsa, friskvård och arbetsmiljö Löneprocesser Årets händelser Under året har stort fokus legat på Medarbetarskap. Medarbetarundersökning har genomförts för tredje året och visar på ett höjt Nöjd Medarbetar Index 61 till 64. Alla delar inom undersökningen har höjts vilket är glädjande. Syftet med medarbetarundersökningen är dels att mäta organisationens välmående och dels den politiska styrningen och ledningen. En utbildning inom medarbetarskapet har genomförts under 2013 som haft fokus på medarbetarskap, ledarskap samt implementeringen av Medarbetariden. Det finns en tydlig koppling till styrmodellen och värdegrunder som också var temat på personaldagarna. Nya lönekriterier med en tydlig koppling till vår styrmodell och våra värdegrunder har även tagits fram. Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar också om att kunna avvecka personal på ett uppskattat och hedrande sätt. Ett helt nya koncept kring pension och avtackning har lanserat, vilket innebär att riktlinjerna för avtackning omarbetats och förnyats samt att arrangemanget kring avtackning uppgraderats till en kommun gemensamavtackning med middag. Konceptet har varit uppskattat och omtalat. Ledarakademin har avslutas i mars Syftet med detta är att främja organisationens framtida behov av ledare, möjliggöra karriär inom organisationen, utveckla medarbetare samt vara en attraktiv arbetsgivare. Under 2013 har 90 procent av deltagarna redan fått ledande positioner inom och utanför organisationen. En ny omgång planeras till Rekryteringsprocessen är en del av den strategiska kompetensförsörjningen är en viktig del av att vara en attraktiv arbetsgivare. Under året har fokus legat på ungas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden genom olika projekt så som Unga i Centrum, Unga jobb och introduktionsanställningar. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 35(110)

36 De fackliga organisationerna är en viktig del i att organisationens ska lyckas vara en attraktiv arbetsgivare. Det fackliga samarbetet har ökat ytterligare under året och är något som prioriteras från ledningen. Det är viktigt att de fackliga förtroendevaldas delaktighet i organisationens personalpolitik ökar och utvecklas. Framtiden Personalkontorets arbeta är strategiskt viktig för hela organisationen och behöver både en långsiktigplan och en kortsiktigplan. Fokus ligger hela tiden på den interna organisationen och dess behov. Nedan återfinns ett axplock av utmaningar för framtiden som behöver tryggas. Medarbetarundersökningen för 2013 genomfördes för tredje året i rad och visar på ett positivt resultat där NMI:et ökat 64. Under 2014 kommer utvärdering av undersökningen att genomföras och en plan för 2015 kommer att tas fram. Medarbetarundersökningens syfte är att följa upp medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation och kommunen som arbetsgivare. Ledarakademin kommer att startas upp under 2015 för att möjliggöra för nästa kull av medarbetare en intern utvecklingsplan och ta fram karriärsvägar inom den egna organisationen samt att trygga en chefstillväxt. Det blir andra gången Ledarakademin genomförs. Organisationen behöver aktivt arbeta med framtida rekryteringsbehov, inte minst för att minska glappet vid generationsväxlingen som pågår men också för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare för nästa generation. Personalkontoret kommer under 2015 arbeta strategiskt gentemot den yngre generationen och utveckla möjligheter för denna grupp. Jämställdhet är en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare och Kommunfullmäktiga har beslutat att teckna Cemr-deklarationen. Under 2015 planeras full aktivitet kring deklarationen. Ledarskap är viktigt och med vår ledaride kommer och ansvar och krav. För att ge cheferna en bra struktur och enhetliga verktyg samt stöd i vardagen kommer chefsgruppen att fortsätta fortbildas och utvecklas. Sjukskrivningar är något som ökar och får stora konsekvenser för den enskilda och verksamheten. Genom att strategiskt arbeta med detta kan man minska sjukskrivningar och sjukskrivningstiden. Framtagning och analys av sjukstatistik och rutiner kring främst tidiga insatser och rehabiliteringskedjor kommer att framtas under 2015 för att skapa struktur och stödja cheferna i deras vardag samt tydliggöra för medarbetarna om vilka möjligheter som finns vid längre sjukskrivningar. Under 2015 kommer stort fokus ligga på kompetensutveckling av medarbetare. Utbildning i medarbetarskap kommer att gå in i nästa fas där bland annat alla chefer kommer att vidareutbildas under Syftet är att fortsätta stärka styrmodellen och våra värdegrunder samt att stärka medarbetarna i deras uppdrag. Målsättningen är att vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara på kompetens inom organisationen. Nyckeltal Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron, mätt i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden, har stått still sedan Långtidssjukfrånvaron (sjukfrånvaro överstigande 59 dagar) har höjts från förra året. Männens totala sjukfrånvaro har minskat och ligger nu på 4,61 % jämfört med kvinnornas 5,54 %. Sjukfrånvaron från och med 2012 har ökat i hela riket särskilt bland kommunanställda. Haparanda är inget undantag och även här ser vi en ökning särskilt bland åldersgruppen 50 år och äldre. Denna grupp har överlag flest sjukskrivningar. I Haparanda har sjukfrånvaron i ålderskategorin 29 år eller yngre ökat. Detta beror på att åldersgruppen är består största dels av småbarnsföräldrar. Rapport gällande den ökade sjukfrånvaron förväntas komma från SCB. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 36(110)

37 Medellön Medellönen är kr, en ökning från Männens medellön är kr högre än kvinnornas, skillnaden är lägre än Under 2013 genomfördes en lönekartläggning i syfta ett motverka löne diskriminering mellan män och kvinnor. Organisationen har fler kvinnor än män anställda. Andelen heltider Andelen heltider är 76,43 % totalt, en ökning från föregående år. Andelen heltider för kvinnorna ligger på 73,7% jämfört med männens 86,1%. Skillnaden är 12,4%. Även om andelen heltider ökar, så är andelen heltider för kvinnorna fortfarande mycket lägre än för männen. Enligt medarbetarundersökningen är 78 % av svarande nöjda med sin nuvarande sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden har ökat och ligger nu på 95,28 %. Männens sysselsättningsgrad har minskat med 2,98%. Sysselsättningsgraden för männen är 96,38 % vilket är 1,57 % högre än för kvinnorna som ligger på 94,81%. Detta beror dels på att organisationen har fler kvinnliga anställda och dels på yrkeskategorierna. Enligt medarbetarundersökningen är 78 % av svarande nöjda med sin nuvarande sysselsättningsgrad. SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånavro/sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar)/total sjukfrånvaro 3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4. Summa sjukfrånvaro för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män 5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 6. Summa frånvarotid för gruppen år/sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 4,15 % 4,05 % 4,47 % 5,31 % 5,31 % 53,49 % 44,65 % 42,98 % 45,26 % 47,42 % 4,53 % 4,43 % 4,59 % 6,03 % 5,54 % 2,81 % 2,67 % 4,01 % 5,11 % 4,61 % 2,17 % 1,21 % 2,21 % 2,07 % 3,84 % 2,60 % 2,98 % 3,20 % 3,35 % 3,96 % 5,58 % 5,06 % 5,66 % 4,0 % 6,52 % Medelåldern i organisationen har minskat med 0,6 år. Medelåldern för männen har ökat. För kvinnor har medelåldern minskat. Mindre kommuner har en högre medelålder än större kommuner. Haparanda stad är inget undantag. Haparanda stad har haft en stabil organisation med liten extern rörlighet. Troligt är att detta kommer att förändras med kommande generationsskifte, vilket vi redan ser resultat av. PERSONALNYCKELTAL Tillsvidareanställda män kvinnor Totalt Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 37(110)

38 PERSONALNYCKELTAL Andelen heltider män 80,84 % 81,70 % 85,81 % 82,69 % 86,1 % kvinnor 64,53 % 67,00 % 67,18 % 68,77 % 73,7 % Totalt 67,78 % 69,90 % 70,74 % 71,52 % 76,43 % Sysselsättningsgrad män 93,99 % 95,06 % 97,37 % 99,36 % 96,38 % kvinnor 92,69 % 92,97 % 93,38 % 94,35 % 94,81 % Totalt 92,95 % 93,31 % 94,14 % 95,34 % 95,28 % Medellöner män kr kr kr kr kr kvinnor kr kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr kr Medelålder män 48,5 år 50,7 år 49,7 år 50,4 år kvinnor 49,4 år 50,3 år 50,9 år 50,1 år Totalt 49,3 år 50,5 år 50,7 år 50,1 år Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 38(110)

39 FINANSIELL ANALYS Haparanda stad redovisar i års- och delårsredovisningar en modell för finansiell analys, vars målsättning är att analysera fyra viktiga perspektiv. Detta för att identifiera finansiella problem i Haparanda stad och därigenom klargöra huruvida en god ekonomisk hushållning föreligger eller ej. Fyra perspektiv Den finansiella analysen som redovisas på kommande sidor bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Dessa fyra perspektiv utgör hörnstenar i denna modell av finansiell analys. DET FINANSIELLA RESULTATET I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. KAPACITET Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell kraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande lågkonjunkturerna. RISKFÖRHÅLLANDEN Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. KONTROLL Med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. OLIKA KOSTNADERS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH BIDRAG (%) Verksamhetens nettokostnader ,5 88,4 92,3 92,7 92,0 Avskrivningar 4,7 5,4 4,6 4,6 4,6 Nettokostnadsandel 96,2 93,8 96,9 97,3 96,3 Finansnetto 2,6 1,7 1,9 1,9 1,9 Nettokostnader inklusive finansnetto 98,8 95,5 98,8 99,2 98,1 INVESTERINGSVOLYM OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD (%) Investeringsvolym/Nettokostnader 5,9 5,0 4,9 4,4 11,8 * Avskrivningar/Nettoinvesteringar 88,0 115,0 83,5 93,8 38,7 ** FINANSIERINGSBILDEN AV INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN (MKR) Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 39(110)

40 FINANSIERINGSBILDEN AV INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN (MKR) Verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) Finansiering via rörelsekapital Finansiering via ökad skuldsättningsgrad Årets nettoinvesteringar (materiella) Självfinansieringsgrad (%) ,2 40,0 27,6 27,8 43,6 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 26,2 23,6 27,8 25,0 62,5 111,5 169,5 99,3 111,2 69,8 ÅRETS RESULTAT Årets resultat (Mkr) 5,7 22,5 5,7 3,6 9,6 Årets resultat/skatter och statsbidrag (%) Årets resultat/eget kapital (%) 1,1 4,5 1,1 0,7 1,8 2,6 9,1 2,2 1,4 3,6 SOLIDITET Soliditet 34,5 38,6 39,1 39,6 37,8 Tillgångsförändring 4,2 0,0 1,0 0,1 8,7 Förändring av eget kapital 2,7 12,2 2,3 1,5 3,8 SKULDSÄTTNINGSGRAD ggr Total skuldsättningsgrad - varav avsättningsgrad (pensioner) - varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad 1,9 1,6 1,5 1,5 1,6 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 1,2 1,0 0,9 0,9 0,9 LIKVIDITET UR ETT RIKSPERSPEKTIV Kassalikviditet (%) ,8 134,0 Rörelsekapital (Mkr) -46,4-2,4-2,4 35,0 44,5 FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 40(110)

41 FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar Kort- och långfristiga skulder ,0 173,0 175,1 176,1 193,8 387,2 361,5 360,3 357,0 406,1 Netto -238,2-188,5-185,2-180,9-212,3 PENSIONSÅTAGANDE (MKR) Pensioner som kortfristig skuld 10,9 11,6 12,3 12,7 11,9 Avsättning till pensioner 29,9 31,0 32,7 33,1 30,5 Pensioner äldre än ,8 250,8 279,7 277,4 290,4 Total pensionsskuld 301,6 293,4 324,7 323,2 332,8 Placering pensionsmedel 45,7 46,0 47,5 47,6 50,3 Ekonomichefens avslutande kommentarer Haparanda stad har under 2013 inte i någon större utsträckning förbättrat ekonomin. Naturligtvis kan inte ett enskilt år innebära några underverk, för detta krävs ett långsiktig och strategisk arbete. Vi måste i ett första skede minska vår låneskuld, stärka vår likviditet och vårt rörelsekapital. Viktiga förutsättningar för det är Årets resultat Budgeterat resultat 2013 för kommunen var 1,4 mkr, Med så lågt budgeterat resultat har kommunen svårt att klara stora svängningar i ekonomin som kan belasta resultatet negativt. Marginalen att klara händelser som kan inträffa är liten fick kommunen engångsintäkter vilket bidrog till att resultatet blev betydligt bättre än budgeterat. Utan dessa intäkter hade kommunen visat negativt resultat. Budgetdisciplin Kommunens verksamheter måste fortsättningsvis hålla sina budgetramar för att vi ska kunna få en god stabil ekonomisk utveckling och inte förlita oss på engångsanslag. Därför är det av största vikt att göra uppföljningar och vid budgetavvikelse i ett tidigt stadium analysera, rapportera och sätta in åtgärder. Finansiella nyckeltal RESULTAT - KAPACITET verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag Avskrivningar/skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag Kostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Årets resultat/skatteintäkter och statsbidrag 88,4 % 92,3 % 92,7 % 92,0 % 5,4 % 4,6 % 4,6 % 4,6 % 1,7 % 1,9 % 1,9 % 1,9 % 95,5 98,8 99,2 98,5 4,5 % 1,1 % 0,7 % 1,8 % Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 41(110)

42 Årets resultat/eget kapital 9,1 % 2,2 % 1,4 % 3,6 % Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 169,5 % 99,3 % 111,2 % 69,8 % Investeringsvolym/nettokostnader 5,0 % 4,9 % 4,4 % 11,8 % Avskrivningat/nettoinvesteringar 115 % 83,5 % 93,8 % 38,7 % Soliditet 38,6 % 39,1 % 39,6 % 37,8 % Tillgångsförändring 0,0 % 1,0 % 0,1 % 8,7 % Förändring av eget kapital 12,2 % 2,3 % 1,5 % 3,8 % Total skuld- och avsättningsgrad 1,6 1,5 1,5 1,6 - varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1 - varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 0,9 0,9 0,9 RISK - KONTROLL Kassalikviditet 97,0 % 98,0 % 128,8 % 134,0 % Rörelsekapital, Mkr -16,9 0, ,5 Finansiella nettotillgångar, Mkr -188,5-185,2-180,9-212,3 Budgetavvikelse, årets resultat, Mkr Tio år i sammandrag 7,8 2,1 2,3 8,2 (MKR) RESULTATRÄKNING Intäkter 140,0 134,8 148,5 183,5 142,6 151,9 162,9 157,6 175,0 185,8 Kostnader -516,9-524,5-555,6-576,2-586,2-599,3-605,9-624,3-647,7-670,2 Avskrivningar -21,1-21,9-21,0-22,4-24,2-23,1-27,3-23,2-23,4-24,2 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag -398,0-411,6-428,1-415,1-467,8-470,5-470,3-489,9-496,1-508,6 410,5 425,9 453,1 467,3 484,4 489,0 501,3 505,4 509,6 528,0 Finansnetto -8,7-8,8-4,8-5,9-12,0-12,8-8,5-9,8-9,9-9,8 Extraordinärt Årets resultat 3,8 5,5 20,2 46,3 4,6 5,7 22,5 5,7 3,6 9,6 Kommunstyrelsen Intäkter 157,3 71,7 78,4 83,6 80,0 75,5 78,8 77,2 76,0 96,2 Kostnader -228,6-123,5-138,9-148,2-167,4-150,0-150,6-150,9-148,2-168,4 Netto -71,3-51,8-60,5-64,6-87,4-74,5-71,8-73,7-72,2-72,2 Barn- och ungdomsnämnden Intäkter 52,8 99,5 102,9 97,1 93,5 88,5 77,1 66,1 66,0 69,7 Kostnader -246,5-300,0-309,3-316,7-324,3-324,7-312,3-301,8-305,3-312,7 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 42(110)

43 (MKR) Netto -193,7-200,5-206,4-219,6-230,8-236,2-235,2-235,7-239,3-243,0 Socialnämnden Intäkter 47,7 53,4 50,2 52,6 61,6 69,0 78,0 78,7 84,8 88,2 Kostnader -199,6-207,8-211,2-215,5-235,5-250,3-265,6-276,7-277,9-296,3 Netto -151,9-154,4-161,0-162,9-173,9-181,3-187,6-198,0-193,1-208,1 Nettoinvesteringar 17,7 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2 23,6 27,8 25,0 62,5 BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar 458,2 476,6 516,5 553,4 550,7 555,1 533,2 491,2 491,1 526,4 Omsättningstillgångar 67,5 63,5 50,5 46,9 60,3 81,7 105,6 153,9 154,7 175,4 Summa tillgångar 525,7 540,1 567,0 600,3 611,0 636,8 638,8 645,1 645,8 701,8 Eget kapital 132,0 140,5 160,7 208,8 213,9 219,6 246,3 252,1 255,7 265,3 Skulder och avsättningar 393,7 399,7 406,3 391,5 397,1 417,2 392,5 393,0 390,1 436,5 Summa skulder och eget kapital 525,7 540,2 567,0 600,3 611,0 636,8 638,8 645,1 645,8 701,8 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 43(110)

44 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning (TKR) NOT STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnad Årets resultat Balansräkning (TKR) NOT STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier/leasingavtal Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager, expl.fastigheter Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 44(110)

45 SKULDER EGET KAPITAL Varav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Avsättning skatter SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Borgens och övriga anvarsförbindelser Pensionsskuld intjänad t.o.m inklusive löneskatt Leasingavgifter, operationella Finansieringsanalys Tkr NOT STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering övriga ej likvidpåverkande poster Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 45(110)

46 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Minskning av långfristiga fordringar Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Noter (TKR) NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Intäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljn av verks Försäljn av anl.tillg Summa not (TKR) NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Kostnader Inköp av anl.tillg Inkp av anl-och u- hållsmtrl Bidrag transfer Entrpr.köp av verks Konsulttjänster Personalkostn inkl pensionskostn Hyror, leasing mm Förbr.mtrl, övr kostn Transp,resor,försäkr Summa not Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 46(110)

47 (TKR) NOT 3 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Kommunalskatt Slutavräkning Prognos Kostnadsutjämning Inkomstutjämning Utjämningsbidrag LSS Regleringsbidrag Strukturbidrag Fastighetsavgift Summa not (TKR) NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Räntor likvida medel Räntor kundfordringar Utdeln aktier,andelar värdepapper Försäljn.vinster fonderade Kursvinst Ränteswap Rta utlåning konc.ftg Återf av nedskrivn Övr ränteintäkter Summa not (TKR) NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Räntor anläggningslån Ränta pensionsskuld Ränteswap Nedskrivn fonderade medel Förlust vid avyttr värdepapper Övr räntekostnader Summa not Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 47(110)

48 (TKR) NOT 6 ÅRETS RESULTAT STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Årets resultat Reavinster enl undantagsm Summa not (TKR) NOT 7 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Reavinst mark/fstgh Reaförlust mark/fstgh Försäljn värdepapper vinst Försäljn värdepapper förlust Ekfors kraft Torneå stad Rips ränta AFA-försäkring Summa not (TKR) NOT 8 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Ingående balans Avskrivningar Summa not (TKR) NOT 9 FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Ing ackumulerat ansk.värde Nyanskaffningar Avyttring, och övr inkomster Investeringsbidrag Utg ack anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivning Utg ack avskrivningar Summa not Spec av anläggningarna Markreserv Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 48(110)

49 (TKR) Verksamhetsfastigheter Fastigh/anläggn för affärsverks Gator, vägar och parker Fastigh för annan verksamhet (TKR) NOT 10 MASKINER OCH INVENTARIER STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Ing ack anskaffningsvärde Nyanskaffningar Avyttr, övriga inkomster HTF AB övertagna mask o invent Utg ack anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivning Utg ack avskrivningar Planenligt restvärde Summa not (TKR) NOT 11 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Grundfondskapital STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Haparanda Värmeverk AB Stiftelsen Haparandabostäder Summa grundfondskapital Aktie IUC Filmpool Nord Kollektivtrafikmyndigheten BRAB IT Norrbotten AB Norrbottens engerikontor HTFAB Kommuninvest Lappiahalli OY Norrbothniabanan Länsservice NLL Summa aktier Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 49(110)

50 (TKR) Långfristig fordran JAK, stödsparande Haparanda värmeverk mfl Kärrbäcks hembygdsförening Förlagslån Kommuninvest Summa långfristiga fordringar Summa not (TKR) NOT 12 FÖRRÅD/LAGER/EXPL.FASTIGH STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Förråd/lager Exploateringsfastigheter Summa not (TKR) NOT 13 KORTFRISTIGA FORDRINGAR STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Fakturafordringar Momsfordran Förutbet kostn/uppl intäkter Övriga fordringar Fordringar hos Staten Summa Kortfristiga placeringar Nyanskaffning Försäljning Nedskrivning Återf av nedskrivning Depå Pensionsmedel Summa Summa not (TKR) NOT 14 LIKVIDA MEDEL STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Kassa, bank och plusgiro Summa not Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 50(110)

51 (TKR) NOT 15 EGET KAPITAL STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Anläggningskapital Anläggningstillgångar Anläggningslån Pensionsavs/övr avsättningar Avsättning skatter Summa Rörelsekapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Summa Summa not (TKR) NOT 16 PENSIONSAVSÄTTNING STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN IB Förändring pensionsavsättning Löneskatt FFU Summa not varav befintliga visstidspensioner varav aktualiserade 96,30 % 97 % 97 % (TKR) NOT 17 LÅNGFRISTIGA SKULDER STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN IB Kortfristig del Amorteringar Amorteringar leasingskuld Nyupplåning Summa not Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 51(110)

52 (TKR) NOT 18 KORTFRISTIGA SKULDER Amortering nästkommande år STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Leverantörsskulder Gåvomedel Avräkningar Semesterlöneskuld Uppl kostn/förutbet intäkter Pensionsavg individuell del Övr kortfristiga skulder Summa not (TKR) NOT 19 ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Stift Haparandabostäder Bottenvikens Reningsverk Bostadsfinansiering småhus Summa not (TKR) NOT 20 LEASING STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Operationella leasingavtal Maskiner och inventarier Förfall inom 1 år Förfall inom 1-3 år Transportmedel Förfall inom 1 år Förfall inom 1-3 år Elevdatorer förfall 1-3 år Summa Summa not Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 52(110)

53 (TKR) NOT 21 FINANSIERINGSANALYS STADEN KONCERNEN STADEN KONCERNEN Swedbank Nordea Garantum Eric Penser Förlust avytt/nedskrivn Vinst vid avyttr/återf nedskr Summa Aktier, andelar köp Minskn långfr fordringar Ökn långfr fordringar Förlust vid avyttr anl.tillg Förlust vid avyttr mask invent Summa Avsättning Förändring avsättn pensioner Finansiell kostnad Förändr av löneskatt FFU Summa Summa not Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 53(110)

54 VA-BOKSLUT Fr.o.m. år 2007 är kommunerna skyldiga att upprätta ett separat bokslut för VA-verksamheten. VA-verksamhet betecknas som affärsverksamhet som skall bedrivas utifrån principen om självkostnad. Att bedriva affärsverksamhet utifrån en självkostnad är motsägelsefullt. Detta har lett till många tolkningar och många utslag i statens VA-nämnd om överuttag. VA-lagen som bland annat ställer krav på en separat redovisning regleras också en hel bokförings- och redovisningsmässiga detaljer, bland annat framgår att såväl vinster som förluster enskilda år kan jämnas ut över tiden. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Va-verksamheten består av drift och skötsel av de kommunala vatten-, spill- och dagvattens ledningsnät samt vattenverk och avloppsreningsverk. Va-verksamheten ombesörjer tjänster som innefattar dricksvattenleverans, omhändertagande av spill- och dagvatten inom kommunens verksamhetsområde för de fastigheter som är anslutna till det kommunala va-ledningsnätet. Under år 2013 har ett av de kommunala avloppsreningsverk ej klarat av de miljökrav enligt Miljöbalken, vilket medförde en stor re-investering av Seskarö avloppsreningsanläggning. Viss ombyggnation av Mattila vattenverk har skett under året i form av ny doseringskemikalie. Kärrbäcks vattenverk har fått en ny vattentäkt och viss ombyggnation i samband med detta. Två pumpstationer är omgjorda på Seskarö och en pumpstation längs väg 99 är ombyggd. Driftstörningar i verksamheten har skett genom ett antal vattenläckor under året. Byte av vattenledning för sträckan Harjubacken i Korpikylä är gjord under år Va-anläggningar inklusive ledningsnätet kräver en större re-investeringar. Exempelvis relining under väg 99, vissa ledningssträckor i byarna Seskarö, Vojakkala, Nikkala. Även viss ombyggnationer inne i vattenverk och avloppsreningsverk ute i byarna kräver utökade medel i investeringsbudgeten. VATTEN- OCH AVLOPPSVERK Vattenverket i Mattila levererar dricksvatten till centralorten, Nikkala och norrut till byn Kankaanranta. Kommunen har även mindre vattenverk i Säivis, Seskarö, Sangijärvi, Kattilasaari, Oja, Kärrbäck, Tossa och Korpikylä. Kommunen har en distributionsanläggning i Lappträsk där dricksvattnet levereras från Myrdalens vattenverk i Kalix kommun. Kommunala avloppsreningsverk finns i Säivis, Seskarö, Karungi och Kukkola. Kommunen har 10 stycken kommunala markbäddar i byarna Lappträsk, Vojakkala, Kärrbäck, Seskarö och sangijärvi. Kommunen har cirka ett 40-tal avloppspumpstationer. Resultat- och balansräkning RESULTATRÄKNING NOT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 1 0 Finansiella intäkter 5 0 Finansiella kostnader -6 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 0 0 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 54(110)

55 RESULTATRÄKNING NOT BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 4 Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Summa Omsättningstillgångar Kundfordringar Upplupen intäkt, underuttag Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder, överuttag Kortfristiga skulder, förutbet anslutn.avg Upplupna kostnader Summa eget kapital och skulder Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (TKR) Brukningsavgifter Anslutningsavgifter Periodiserade anslutningsavgifter Övriga intäkter Överuttag 0 0 Summa not NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (TKR) Material, underhåll, hyror Personalkostnader Adm kostnader mm Försäkringar, porto mm Intern ränta entreprenader, konsulter Underuttag Summa not Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 55(110)

56 NOT 3 AVSKRIVNINGAR ENLIGT NOMINELL METOD (TKR) Vattenverk, pumpstationer Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Summa not NOT 4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) Ingående anskaffningsvärde Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Summa Periodens nyinvesteringar Vattenverk Vattenledningar Markbäddar Summa Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Summa Periodens avskrivningar Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 56(110)

57 NOT 5 RESULTAT (TKR) Ingående fodran/skuld Över/uderuttag Utgående ackumulerad skuld avseende över-/underuttag Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 57(110)

58 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för följande enheter: Räddningstjänst, Tillväxtenheten, Gator och parker, VA och avfall, Fastigheter, Ekonomikontoret, Medborgarkontoret, It-kontoret, Personalkontoret och Staben. Under året har det tillkommit tre nya enheter, Gator och park, VA och avfall samt fastigheter, då Haparanda Teknik och Fastighets AB las ner sista december Kommunstyrelsens ansvarsområde sträcker sig också till specifika ärendeområden såsom till exempel krisledning. Året som gått Kvalitetsarbete Haparanda ansökte om Årets kvalitetskommun men nådde tyvärr inte ända fram. Arbetet med att stärka kvaliteten för Haparandas medborgare ledde ändå till uppmärksamhet i form av nomineringen som Årets Itkommun. Där Haparandas arbete uppmärksammades nationellt och lyftes fram av Sveriges kommuner och Landsting. It arbetet som bedrivits under många år innebär en enklare vardag för kommunmedborgare och företag. Medarbetarskap Under året har många projekt och mycket utvecklingsarbete bedrivits inom personalområdet. En omfattande utbildning inom medarbetarskap har genomförts och fortsättning planeras till Styrmodellen har stärkts via lönekriterier som är direkt kopplade till styrningen och våra värdegrunder. En personalhandbok har tagits fram och lanserats som stöd till organisationen inom personalområdet. Ledarakademin avslutades under året och glädjande har 90 procent av deltagarna gått vidare till nya ledande positioner. En omfattande hälsosatsning genomfördes med dels fysiska aktiviteter men också med fokus på stress via en brevskola. En gemensam avtackning av pension- och hedersbelöningar har genomförts och nya riktlinjer har tagits fram. Vidare har två utbildningar inom arbetsmiljö genomförts under året för alla skyddsombud. Resultatet av hårt arbete syns i senast medarbetarundersökningen som visar på ökad NMI, siffran ligger nu på 64. Tekniska verksamheten Vårat tekniska bolag HTF AB avslutades i december månad och den tekniska förvaltningen är numera tre enhet under kommunstyrelsen där samtlig anställda valde att komma över till kommunen. Tre nya enheter har upprättas under Kommunstyrelsen. Infrastruktur Ett resecentrum gemensamt för HaparandaTornio byggs för fullt och invigningen är planerad i januari Haparanda och Tornios gemensamma Turistbyrå kommer att flytta till Resecentrumet. Haparandabanan invigdes i januari med pomta och stått. Den nya banan öppnar helt nya möjligheter för godsoch persontågstrafik. Målet är att så snart som möjligt få igång persontrafiken. Skärgården Stora satsningar har gjort i skärgården för att utveckla och attrahera fler besökare till vår vackra skärgård. Muddringen av Sandskär har genomförts och kommer att möjliggöra fler besök på Sandskär. Ännu kvarstår arbete med att färdigställa bryggor. Hanhinkaris kaj har renoverats och nya bastuaggregat väntar på nästa säsong. Muddringen av älvmynningen har startat och arbetet hann tyvärr på grund av vädret inte färdigställas. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 58(110)

59 Även våra skoterleder har fått en rejäl upplyftning. Klimatarbete Kollektivtrafikresandet har återigen ökat och nya tidtabeller är framtagna för att matcha behovet. En ny avfallsplan är under bearbetning och är ett viktigt styrinstrument i klimatarbetet. Komposteringen har glädjande ökat och bidrar till att vårt fotavtryck på jordklotet minskar. Pilotprojektet Grön Rutt, som är ett samarbete mellan kommunen, BDX, Posten och Haparanda Renhållning, har kommit igång och syftar till att minska energianvändandet. Jag ser fram emot att 2014 blir ett år med fortsatt utveckling och tillväxt och att vi tillsammans når våra mål. Nyckeltal Nyckeltal Antal registrerade bygglov Antal registrerade bolag Antal ärenden Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunens kravverksamhet Antal ärenden Budgetfördelning Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 59(110)

60 Årets resultat Kommunstyrelsen visar på ett överskott mot budget på tkr. Resultatet kommenteras närmare under driftredovisningen. Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Driftsredovisning Tkr Budget Avvikelse KS och Politisk verksamhet Kommunledning Medborgarkontoret Näringsliv och arbetsmarknad Personalkontor Ekonomikontor IT-kontor Samhällsbyggnadskontor Vägbidrag och trafiksäkerhet Landsbygdsutveckling Fastighetsförvaltningen Pensionsutbetalningar Lönepott Räddningstjänst Summa KS och Politisk verksamhet Kommunstyrelsen och de politiska verksamheterna mandat- och kanslistöd, rådet för funktionshinder och pensionärsrådet samt KS till förfogande visar sammantaget ett underskott. De största negativa avvikelserna visar Kommunstyrelsen och verksamheten KS-till förfogande vilket beror på ökade kostnader samt högre beslutade satsningar är budgeterat. Kommunledning Kommunledningens budget innehåller olika typer av verksamheter som är övergripande för hela kommunen som exempelvis klimatarbete, marknadsföring, kvalitetsarbete, ungdomsprojekt och så vidare. Här under ingår även staben och samhällsplanering. Personalmässigt visade medarbetarundersökningen på ett positivt resultat och en ökning av NMI. Ekonomiresultatet visar på ett överskott mot budgeten på grund av en tjänsteledighet och vakant tjänst. Medborgarkontoret Ekonomi: Största minusposterna var intäktsbudgeten med tkr, övriga verksamhetskostnader 350 tkr samt kommunal färdtjänst -120 tkr. Intäkter hade budgeterats för växeln som uteblev i och med övergången till mobilerna där verksamheterna bär sina egna kostnader. Övriga verksamhetskostnader belastades med digitaliseringen av ärendehanteringen. Det varit ytterst restriktivt med utgifter överhuvudtaget, personal som slutat eller blivit sjukskrivna har ej ersatts, arbete med folkhälsosamordning prioriterats bort och Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 60(110)

61 informationsinsatser stoppats. Verksamhetsresultat: Medborgarkontoret har varit igång sedan 1 juni Målet och syftet med kontoret var att ta hand om de enkla frågorna, ge enklare och snabbare service till medborgarna och samtidigt frigöra resurser internt till verksamheterna att göra mer kvalitativa uppgifter. Kontoret befinner sig långt ifrån målet. En utvärdering av verksamheten hittills och framtid kommer att ske första kvartalet Arbetsmiljö och personal: Nöjd-Medarbetar-Index är låga 39 (jmf. 64 för hela kommunen). Siffran är lika låg som året innan, år Resultaten på delområdena ger en något positivare bild, men indexet talar sitt tydliga språk om den övergripande nöjdheten med arbetsplatsen och -situationen. Som ovan nämnts kommer en utvärdering av kontorets situation och framtid under första kvartalet Näringsliv och arbetsmarknad Tillväxtenheten har aktivt arbetat för att hålla nere alla kostnader under Överskottet på 450 tkr beror på ett flertal olika effekter inom tillväxtenhetens uppdrag. 361 tkr har sparats på EU-kontot då det varit ett "mellan år" mellan två olika projekt perioder och därför har inga nya projekt påbörjats. Upplevelseindustrin (projekt som avslutades 2012) gjorde en kursvinst på 15 tkr. Turismen har sparat 49 tkr pga. av en lägre personalkostnad än budgeterat. Tillväxtenheten har även gjort en besparing genom att arbetskraftskostnader finansierats genom andra projekt. Personalkontor Personalkontoret har varit hårt belastat under året då närmaste chefen haft dubbla roller och en varit föräldraledig, ändå har man lyckats uppnå målen för 2013 vilket beror enbart på fantastiska medarbetare. Medarbetarundersökningen visar på en ökning av NMI:et för Personalkontoret visar ett överskott mot budget som dels beror på en föräldraledighet och avbrott i avtal under upphandlingstiden. Ekonomikontor Under rubriken ekonomikontor finns budgeten för avgiften till kommunförbundet, kommunens ansvarsförsäkringar samt själva ekonomikontoret. Ekonomikontoret visar på positiv avvikelse mot budget. IT-kontor Överskottet för IT-kontoret hittar man i en vakant tjänst inte tillsatts och att vi erhållit lönebidrag i ett halvår mer än budgeterat samt retroaktiv fakturering av stadsnäts anslutningar men band annat belopp av engångs karaktär. Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret gör ett underskott på kronor, underskottet beror främst på att kontoret tappat en stor intäkt från ett tillsynsobjekt som gått i konkurs. Vägbidrag och trafiksäkerhet Vägbidragen har ökat under 2013 som en följd av att fler samfälligheter söker vägbidrag och därmed har budgeten överskridits med 173kkr. Landsbygdsutveckling Verksamheten gör ett mindre underskott på -6. Fastighetsförvaltningen VA-enheten Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 61(110)

62 Vatten- och avloppsreningsverken har gjort ett underskott på ca 1,5 miljoner varav underskottet beror på vattenläckage, driftstörningar i va-anläggningarna, konsultarvoden. Avfallskontot gör en underskott på 1,3 miljoner varav komposthantering utgör ca kr av det underskottet. Underskottet beror delvis på en avfallstaxa som inte är indexreglerad medan leverantörernas kostnader är indexreglerat. Gator, vägar och parker Underskottet för Gatuenheten är på 3,3 miljoner. Underskottet består till helt beslut från Kommunstyrelsen av vinterväghållning inkl uppvärmningen och drift av Victoriatorget, två års energikostnad för del av fd Ekfors vägbelysning, uppgörelse med Kaiding om oreglerad nätavgift på fd Ekfors vägbelysning tom 2006, klimatvänlig gräsklippning med häst, utökade vägbidrag samt kostnader för nyårsfirande, kulturarrangemang och invigning av nya Haparandabanan. Fastigheter Underskottet för fastighet är på -927 kkr. Underskottet beror på olika händelser under året, exempelvis Klippan/Familjenshus vattenskadades och kostnaderna uppgick till ca 150kkr. Alla kostnader täcks inte av vår försäkring. Gamla HTF:s lokal har varit outhyrd under året vilket belastar resultatet med ca 350kkr. Vintern från årskiftet fram till vårvintern har varit betydligt kallare än normalt vilket medförde ökade kostnader för uppvärmning på ca 400kkr. Avstämning av resultat för behandling av avfall Ingående fordran/skuld Över-/underuttag Utgående ackumuleras skuld avseende över-/underuttag Pensionsutbetalningar Lönepott Kommunen har i sina budgetdirektiv beslutat att löneökningarna ska kompenseras med budget och årets lönepott visar på ett mindre överskott. Räddningstjänst Under 2013 hade vi 6 st större insatser som drog över tid och kostade mycket. De 6 större insatserna som dragit ut över tid är Silo brand på Hulkoff gården, Villa brand i Kukkola, Mattila och Salmis. Tankbils olycka i K-Rauta rondellen samt brand i torvtäkten När insatserna drar ut över tid så stiger kostnaderna fort, jämförelse med mindre insatser/tillbud Vi har även haft en utbildning för all personal i Räddningsfrånkoppling som är ett krav när järnvägen har elektrifierats. Har även haft ökade kostnader för rep o underhåll och revisionsbesiktningar av utrustning, samt att vårt ut alarmerings system, rapporteringsprogram för rapportering av insatser har blivit uppdaterat. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 62(110)

63 Målredovisning KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Utökat samarbete med och mellan företagen Aktivare kulturliv Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Marknadsföra och utveckla Haparanda som en attraktiv handels- besöks- och boendeort. Minska arbetslösheten genom ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler haparandabor arbete Projektet "Upplevelseindustrinäringen i HaparandaTornio" avslutades i september Ett bestående resultat är Handelsrådet som idag består av 27 företag inom handeln samt Tillväxtenheten. Gemensamma marknadsföringsinsatser har genomförst. Turistbyrån har tagit fram en ny broschyr med fokus på handel, kultur och turism. Under förra året och även i år har det varit mycket nationellt medialt intresse krig kommunens arbete med att bli en pappersfri kommun. Varumärkesbarometen har redovisats för detta år, och ingenkänningsfaktorn har ökat Handelsrådet består idag av 40 företag som tillsammans med Tillväxtenheten marknadsför Haparanda som en shoppingdestination. Ny turism hemsida lanserades v.21 med fokus på turism/kultur och handel. Varumärkesbarometern (DI) och ingenkänningsfaktorn har ökat från 27,1%-34,7% Målet betraktas som uppnått. Tillväxtenheten arbetar aktivt för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med 2011 med -60placeringar. (Placering 257) Arbetsmarknadsåtgärder har förflyttats under BUN sedan årsskiftet. Tillväxtenheten har fokuserat på ny etableringar. Kommunen medverkar vid flera olika projekt, så som Unga jobb, unga i centrum för att minska arbetslösheten. Arbetslösheten har inte minskat i kommunen. Målet betraktas som icke uppnått. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 63(110)

64 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Arbeta för fler nyetableringar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Arbeta för fler nyetableringar vilket skall generera 15 nya jobb/år Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet för att kliva till topp 100 Öka antalet kollektivresenärer Antalet nystartade företag under 2013 är 8 företag. 26 st nya rådgivningskunder och 52 Starta eget info. Även om det totala antalet har gått ner sedan 2010, så har antalet nystartade aktiebolag ökat. Tillväxtenheten arbetar även aktivt med att locka etablerade företag till orten. Detta sker delvis genom uppsökande verksamhet.tillväxtenheten har ett flerta eventuella etableringar på gång. Målet betraktas som delvis uppnått. Tillväxtenheten har, delvis genom projektet EntreprenörCentrum, genomfört en mängd föreläsningar, seminarier och frukostmöten under året. Fokus har inte bara varit informationsspridning utan även nätverkande. Tillväxtkvällar 2 ggr/år, (näringsliv/politiker/tjänstemän), Företagarfrukost varje månad, Näringslivsgala genomförd januari 2013, Fokus grupp näringsliv 3-4 ggr/år (8 olika företagre), Haparanda företagarnas styrelse möten 1 ggr/år, Handelsrådet 1 ggr/vecka (Handelsrådet består av 40 företag inom handel), 34 Företagsbesök genomförda av TVE 2013 (jan-april), Kraftsamling för ett bättre näringslivsklimat (näringsliv/politiker/tjänstemän). Under september 2012 startade Tillväxtenheten, tillsammans med Team Botnia, ett gränsöverskridande näringslivsprojekt. Inom ramen för projektet läggs fokus på gränsöverskridande nätverkande. Projektet pågår ännu. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med Resultat för 2013 har ännu inte inkommit. Målet betraktas som delvis uppnått. Resande har ökat under året. Nya Haparandabanan invigdes i januai Ett gemensamt Resecentrum för Haparanda och Torneå är under byggnad och kommer att färdigställas januari Målet anses uppfyllt. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 64(110)

65 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio (KF) HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till (KF) Avfallsguiden har skickats ut till alla hushåll i Haparanda. Målformulering och åtgärdsprogram för organisationens transporter har tagits fram. En mätstation för mätning av luftföroreningar har tagits i bruk i Riekkola. En Cero-analys för resor har genomförst och en handlingsplan är framtagen. Ny avfallsplan är under bearbetning och kommer att sluföras under Målet för året betraktas som uppnått. Nöjd region index har minskat något 2012 vilket mäter vad medborgaren tycker om att leva och bo i Haparanda. Resultat för 2013 har ännu inte inkommit, varav målet inte kan bedömas. En utredning om in- och utflyttning pågår. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 65(110)

66 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Medborgaren i centrum Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Medborgaren i centrum öka inflytande och dialogen. Minoritetsfrågor, ungdomar, företagare, e-petitioner och tillgänglighet är prioriterade områden. Det politiska vardagsrummet har startat under 2012 för att öka medborgardialogen. Effekterna kan inte mätas. Resultatet av kommunens service vid kontaktsökning ligger på låg nivå och har blivit sämre tre år i rad, vilket är långt ifrån godkänt. Medborgarkontorets bildande var tänkt att förbättra vår tillänglighet och servicekvaliten. Effekterna av detta ser vi inte i resultatet i dagsläget. Arbetet utvärderas under Kontoret hade varit i drift ett par månader innan undersökningen gjordes (oktober-november 2012). Resultatet utgör bra underlag för Medborgarkontoret att tillsammans med andra verksamheter utveckla tillgängligheten. Målet för oss bör vara att i år (2013) höja resultatet till 45 % och därefter succesivt år efter år arbeta oss upp till topp 10 i Sverige, vilket skulle innebära ett resultat på över 60 %. Nöjd medbogar index har blivit tre enher sämre, från 54 till 51. Ur delresultaten kan ses att missnöjet ökat för gator och vägar som ligger på väldigt låga nivåer, klart under 40. Resultaten för äldreomsorgen samt grund- och gymnasieskolan har också sjunkit klart. Till det positiva resultaten kulturverksamheten och idrottsanläggnignarna. För att höja en Totalindex ligger det för varje verksamhet att analysera sitt resultat och hitta eventuella förbättringsåtgärder. Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt eget språk. På socialförvaltnignen finns alltid tillgång till tvåspråkig personal alternativ tolkhjälp kan erhållas omedelbart genom kollega. Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. Målet betraktas inte som uppnått för perioden. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 66(110)

67 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats Haparanda stad skall vara en attraktiv arbetsgivare Personalkontoret brytit ner målet till attraktiv arbetsgivare och arbetat med sex huvudprocesser; Attrahera, rekrytera, introducera, utveckla, behålla och avsluta. Medarbetarundersökningen visar på ökad NMI och siffran ligger glädjande nog i år på 64. Attrahera-Rekrytera Vilket konkret inneburit att vi tagit fram en ny och enhetlig rekryteringsannons, mall och nya anställningsavtal. Allt för att skapa en enhetlig och tydlig arbetsgivarpolitik. Till detta har vi kopplat Sverige viktigaste jobb som bedrivs tillsammans med SKL. Vi har samarbetat med Unga jobb för att lyfta fram och visa på yrkesmöjligheter inom en kommun samt för att locka unga att söka praktikplatser och tjänster hos oss samt för att sporra tilll att studera vidare. En stor jobbmässa planeras genomföras i oktober. Introducera - Vi har arbetat aktivit med att implementera våra värdegrunder i organisationen genom en utbildning inom medarbetarskap som ännu pågår. Vi har även tagit fram en handbok för chefer för att ledning och stöd som representanter för arbetsgivaren. Handboken innehåller råd, mallar och gällande lagstiftning. Detta kommer att kompletteras med en handbok till medarbetare. Utveckla - Vi har dragit igång ett forum till sammans med de fackliga representanterna för att hitta ett samarbete. Arbetet med en central arbetsmiljökommittee har startat och framtagande av en gemensam målbild för arbetet är på gång. Alla skyddsombud har genomgått en ubildning. Övergripande har arbetsmiljö-arbetet varit i fokus och ett stort lyft inom det har skett och kommer att ske. Vi har skapat nya lönekriterier som är kopplade till våra styrmodell och medarbetariden och ledariden. Behålla - Ledarakademin har avslutats och en ny planeras till nästa år. Arbetet med merarbetarundersökningen har pågått och pågår ännu. En lönekartläggning är genomförd och en jämställdhetsplan är under arbete. Rehabiliteringsprocesserna har stärk med ny kompetens inom området. Vi har i år utifrån medarbetarundersökningen satsat extra på hälsa. Vi har genomför en hälsosatning på 8 veckor för alla anställda. Vi har lyft och synliggjort möjligheten till friskvård. Vi har även sporrat till rörelse genom tjejmilen. Avveckla- Vi har ordnat en kommungemensam avtackning för Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun alla i organisationen samt tagit fram 67(110) nya riktlinjer för avtackning. Vi har hållit pensionsinformation för alla. Målet anses uppfyllt.

68 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda En attitydförändring i hela samhället för att uppnå 100 % godkända resultat. Entreprenörskap ska genomsyra hela den kommunala verksamheten Stimulera utbildningar som matchar behoven i regionen Nämndsövergripande samverkan kring barnkonventionen Målet med att få en attitydförändring i hela samhället för att uppnå 100% godkända resultat i skolan är inte uppnått. Frågetecken kvarstår om hur detta ska mätas. Sommarlovsentreprenörer-projektet kommer att genomfördes. Ferieplatser erbjuds till årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Kommunen tilldelas priset som året UF-kommun. Målet betraktas som delvis uppnått då det är en osäkerhet om hur målet ska mätas. Handelsakademin fick avslag på ansökan gällande butiksledare inom handel. Tillväxtenheten för en dialog om en ny ansökan då efterfrågan är stor. Även HÖN arbetar med att se över behovet av utbildningar. Insatser görs på många håll för att stimulera utbildningsbehovet, Målet anses delvis uppnått under perioden. Sammanträden, genomgångar och utbildningar inom barnkonventionen har genomförts. Inga nämndsgemensamma aktiviteter har genomförst. En handlingsplan är framtagen. Framtid Vi kommer att fortsätta utveckla kvalitetsarbetet i organisationen för våra kommunmedborgare. It är en del av kvalitetsarbetet och förenklar vardagen för medborgare och företagare. Vi kommer att utveckla medarbetarskapet för att skapa en ännu bättre kvalitet för de vi är till för. Medarbetarskapet handlar om coachande ledarskap, ansvarstagande från både chefer och medarbetare, delaktighet och involvering, tydliga uppdrag, mål, roller och spelregler. Utbildning och aktiviteter kommer att pågå hela Vi kommer också att verka för att införa nya sätt att premiera goda arbetsinsatser. Våra medarbetare är den viktigaste resursen vi har för att kunna bedriva en högkvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. En av de största utmaningar vi står inför är kompetensförsörjningen och det kommer att kräva ett mycket strategiskt arbete för att bli den attraktivaste arbetsgivaren. Ett av de viktigaste målen är också att öka tillväxten. Vi kommer att målinriktat fortsätta attrahera nya företag och investerare att vilja etablera sig i HaparandaTornio. Vi har också en målsättning att minska våra lokalytor och ett sätt är att utveckla det redan påbörjade arbetet med flexkontor. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 68(110)

69 Socialnämnden Sammanfattning Året 2013 har varit väldigt ostabil inom många av socialförvaltningens områden, vilket framgår i bokslutsresultatet där förvaltningen gör ett underskott på tkr. Enligt lagstadgade krav är målet att den enskilde så länge som möjligt ska kunna bo kvar i sitt eget hem. Detta tillsammans med att andelen av kommunens äldre befolkning ökar gör att behovet av äldreomsorg blir allt större i kommunen, vilket är tydligt synbart inom förvaltningens ansvarsområden som hemtjänsten och HSLenheten. Detta tillsammans med den inflytande andra myndigheters agerande har på socialförvaltningen har enheterna inte kunnat hålla sin budgetar i balans under året som gått. De största underskottsposterna är inom hemtjänsten, som fått en betydande ökning i antalet beviljade timmar under det gångna året. I övrigt har kommunen haft problem med faktureringssystemet som har orsakat att förvaltningen inte har fått in det budgeterade i äldreomsorgsavgifter, vilket också påverkar årets resultat med 2189 tkr. Detta ska vara åtgärdat inför kommande budgetår och ska inte påverka förvaltningens utfall Inom förvaltningen pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete där enheterna ser över utvecklingsmöjligheter och söker kostnadseffektivare lösningar. Detta framkommer tydligt inom individ- och familjeomsorgen, där tidiga insatser ger resultat genom minskade institutions- och familjehemsplaceringar, vilket i sin tur innebär mindre omfattande och kostsamma insatser för kommunen. Året som gått Gemensam verksamhet År 2013 har varit väldigt ostabil inom många av socialförvaltningens områden. Ny förvaltningschef har påbörjat sitt arbete i augusti månad. Rent ekonomiskt har det under den gemensamma verksamheten uppstått en del oförutsedda kostnader bla genom den kommungemensamma IKT satsningen, som medförde en stor ökning av kostnader inom socialförvaltningen. I övrigt är det de förändrade förutsättningarna som råder inom äldreomsorgen och främst då hemtjänsten, som påverkar det negativa resultatet i den gemensamma verksamheten. Beviljade hemtjänsttimmar ökar i omfattning med fler brukare med svårare och större biståndsbeslut, vilket beskrivs av biståndsenheten nedan. Dessa faktorer har gjort att de gemensamma verksamheterna inte håller sin budget år 2013, utan gör ett underskott med tkr. Biståndsenheten Målet för biståndsenheten enligt lagstadgade krav är att våra medborgare ska kunna stanna i sitt eget hem så länge som möjligt, dvs biståndsenheten följer kvarboendeprincipen. Vilket gör att behovet mot hemtjänsten ökar och enheten ser att kraven av medborgarna börjar ser annorlunda ut idag jämfört med bara några år tillbaka i tiden, ex. tillvägagångssättet med dusch 1 ggr/vecka håller inte längre, utan behovet är större i många ärenden vilket är väldigt krävande av hemtjänsten. Under året har biståndsenheten sett ett antal ärenden som den inte tidigare haft kännedom om. Dessa kommer Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 69(110)

70 som mycket akuta och där det redan har gått så långt att den enskilde inte klarar sig i hemmet ensam, utan behovet av boende är akut. Mestadels handlar det om kognitiv svikt och make/maka som tagit hand om sin anhöriga dygnet runt och när det brister så är ofta båda utslagna. Enheten har även sett en ökning av makar som vill ha parboende på särskilt boende men där saknas ännu en rutin för hur kontraktet ska se ut och vilka kostnader som då blir aktuella för den parboende. De nuvarande rummen på särskilt boende är för små för att få till parboende och det finns funderingar på behovet av att utöka trygghetsboendet med lägenheter för just särskilda boenden med parboende. Inom dokumentationen och själva myndighetsutövningen har biståndsenheten sett över rutiner och ser över införandet av ICF och ÄBIC. I övrigt är det ett kontinuerligt arbete med LASS verksamheten och med de tvister som uppstår med Försäkringskassan och som innebär ökade kostnader för kommunen och ofta försämrade villkor för den enskilde individen. Arbetsmarknadsåtgärder Resursverkstaden har haft ett tyngre år beroende på i huvudsak tre faktorer: Trots att verksamheten har ett avtal med Arbetsförmedlingen har antalet deltagare i jobb och utvecklings garantin minskat. Tidigare år har verksamheten haft personer inskrivna i jobb garantin men under år 2013 har antalet sjunkit till att omfatta ca 10 personer. Detta har medfört en markant minskning av intäkter till verksamheten samt ibland vissa svårigheter med att hinna leverera produkter till kunderna på grund av personalbrist. Vad som är orsaken till denna minskning av deltagare är svårt för kommunen att bedöma. Företag som anställer Resursverkstadens tjänster har påverkats av omvärldsfaktorer, vilket har medfört mindre intäkter till Resursverkstaden. Den tredje faktorn är kommunens egen organisation där förvaltningar och verksamheter alltför ofta vänder sig till externa aktörer när något skall utföras eller köpas in. Resursverkstadens verksamhet kan tillverka det mesta inom trä och metall, samt renovera och klä om möbler och dylikt. Inför 2014 finns emellertid en ljusning i sikte. De externa företagen som köper in tjänster från Resursverkstaden signalerar om produktionsökningar, samt att möbeltapetseringens produktionsökning som började under andra halvan av 2013 verkar fortsätta. Gripens dagverksamhet har varit stabil under det gångna verksamhetsåret, enheten har haft gott om jobb vilket intäkterna under året visar. Signaler har inkommit om att antalet jobb till verksamheten kommer att ytterligare öka under året Arbetsmarknadsåtgärder är ett nytt ansvarsområde inför 2013 inom socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen, de två förvaltningarna har en gemensam verksamhetschef för denna enhet. Här har syftet varit att få ett sammanhängande grepp om de många olika former och antalet av bidragsanställningar som finns inom förvaltningarna. Under år 2013 har fokus lagts på att gå igenom förvaltningarnas bidrags anställningar. Arbetet har bestått i att planera, koordinera och samordna anställningarna för att få en samlad bild av antalet anställningar, anställningstid, samt vilka sorters anställningar det varit frågan om. Verksamheten "Ung i centrum" har startat upp under det gångna året med kartläggning av behovet av insatser och planering av samordningen mellan olika aktörer som kommer att samverka i arbetet med ungdomarna. Arbetsmarknadsenheten inom socialförvaltningen gör ett mindre underskott med 96 tkr, vilket har varit väntat under året, likaså gör barn och ungdomsförvaltningen ett underskott inom samma område. Detta för att innan dessa insatser samordnades under en enhetschef, kunde varje chef anställa dessa bidragsformer utanför sin egen budget. Dessa dolda resurser har nu tydligt lyfts fram i en egen verksamhet. Äldreomsorg Hemtjänst Under år 2013 ökade antalet hemtjänsttimmar markant jämfört med år Detta då olika omvärldsfaktorer påverkar verksamheten i allt större utsträckning. Allt fler hälso- och sjukvårdsuppgifter samt omvårdnadsuppgifter bedrivs inom hemtjänstverksamheten då vårdtagare skall bo i det egna hemmet så långt det är möjligt. Detta ställer stora krav på omvårdnadspersonalen, att de har kunskap och kompetens för det Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 70(110)

71 arbete som skall bedrivas. Detta har varit tydligt under året som gått även ekonomiskt, hemtjänsten har fått ta över stora ärenden som tidigare har av Försäkringskassan bedömts som LASS ärenden, men som under året har ombedömts och då fallit utanför Försäkringskassans bedömning av LASS insatser. Detta har inneburit stora kostnadsökningar och därför gör hemtjänsten ett underskott på tkr. Inför 2014 har detta tagits i hänsyn och budgeten har anpassats till det utökade behovet, men trycket på hemtjänsten fortsätter att öka och behöver ses över i framtiden. Hemtjänsten har under året prioriterat och arbetat med två utvecklingsområden som arbetsförhållanden, kompetens och utveckling. Personalen har kontinuerligt skrivit avvikelserapporter för att öka säkerheten och minimera riskerna i arbetet. Personalen har genomgått utbildning i hjärt- och lungräddning, vård i livets slutskede samt deltagit i olika föreläsningsalternativ. Lunden Lunden uppvisar i bokslutet ett positivt resultat med 288 tkr överskott. Verksamheten arbetar med ständig vikarie översyn vid ordinarie personals frånvaro, enheterna gör bland annat sommar scheman till semester vikarierna. Livsmedelskostnaderna har varit under kontroll under det gångna budget året genom att personalen är noga med att meddela antalet matportioner och storleken på portionen till köket och avbokar portionen om någon hyresgäst är frånvarande. HSL-enheten HSL-enheten har varit under uppbyggnad sedan år 2012 med byte av enhetschef och nya verksamhetsområden. Inför året fanns två nya verksamheter: Korttidsenheten och Hemsjukvården. Korttidsenhetens behov uppstod när kommunen fick svårt att kunna ta hem de patienter som skrevs ut från Landstinget. Tidigare fanns OBS platser dit de utskrivna placerades för att kunna genomföra förflyttningen mellan kommunen och Landstinget på ett bra sätt för den enskilde. Borttagandet av dessa platser tillsammans med att patienter i allt sämre skick blir utskrivna från Landstinget gjorde att förvaltningen inte kunde ta emot dessa patienter omgående efter utskrivning, utan var tvungna att köpa sjukvårdplatsen av Landtinget, tills hemkomsten var färdigplanerad. Detta orsakade kostnader på tkr år 2012 för socialförvaltningen. För att få ner dessa kostnader upprättades korttidsenheten, vilket har varit lyckat eftersom år 2013 har förvaltningen kunnat ta hem alla brukare inom äldreomsorgen, det har alltså inte funnits några kostnader till Landstinget för köpta omvårdnadsplatser. Ytterligare en orsak till uppförandet av kortidsenheten var att kunna möta det ökade behovet av avlastningsplatser för de som idag vårdas i hemmet. Idag är det meningen att den enskilde så länge som möjligt ska kunna bo i sitt eget hem, ofta tillsammans med anhörig. Detta tillsammans med att andelen av kommunens äldre befolkning ökar gör att efterfrågan på avlastningsplatser blir större. Korttids har ökat kommunens äldreomsorgsplatser med sex stycken boendeplatser, som vid behov kan utökas till åtta. Under 2013 har förvaltningen klarat sig med dessa platser, men trycket har trots utökningen varit stort under året. Större delen av korttidsplatserna har varit upptagna av brukare som väntat på att få komma till en särskildboendeplats. Vilket har inneburit att korttids inte har kunnat utnyttjas optimalt till det enheten är planerad till, därför är det viktigt i framtiden att komma ihåg att andelen äldre i kommunens befolkning ökar för varje år och att därmed ökar även behovet av äldreomsorg. Hemsjukvårdsverksamheten som kommunen inför år 2013 tog över av Landstinget var svårt att budgetera på grund av bristande underlag. Därför var det osäkert om verksamhetens budget skulle hålla när året inleddes. Under året framkom att personalbudgeten var för låg och att antalet sjuksköterskor behövde utökas, utanför den ram som förvaltningen övertagit från Landstinget. HSL-enheten består av fem olika verksamheter och leds av en chef, dessutom har sjuksköterskorna inom vårdoch omsorgsboendet en gruppledare som har 20 % av sin arbetstid avsatt till gruppledarskapet. Organisationen har inte riktigt landat ännu under år 2013 eftersom den består av fem väldigt olika verksamheter, flera av dem är relativt nya. Under 2014 ska enheten därför utveckla hur verksamheterna ska organiseras och bedrivas på bästa och effektivaste sätt, så att tid finns till ledarskap och att driva utveckling av kvaliteten. Bokslutet för Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 71(110)

72 HSL-enheten som helhet visar ett underskott på 109 tkr, vilket beror på som tidigare nämnts att förvaltningen haft problem med sin avgifts fakturering. Sjuksköterkoenheten består av 11 sjuksköterskor som arbetar på vård- och omsorgsboenden runt om i kommunen. Enheten har i slutet av år 2013 tagit ett omtag kring dokumentationen och det arbetet fortsätter även under Arbete pågår också för att revidera rutiner och skriva ned nya, vilket är ett stort arbete som fortsätter även under kommande verksamhetsår. Sjuksköterskorna har, precis som övrig personal på Klippan, haft svårigheter med arbetsmiljön i lokalerna. Många får sjukdomssymtom, en del av dem allvarliga, när de kommer till arbetet, men arbete för att åtgärda detta pågår. Rehabenheten består av 4 rehabpersonal som arbetar inom vård- och omsorgsboenden och inom hemsjukvården. Verksamheten består av 2,5 arbetsterapeuttjänster och 1 sjukgymnast som ska täcka alla behov av rehabinsatser både inom vård och omsorgsboenden och inom hemsjukvården i hela kommunen. Förvaltningen köper dessutom 0,2 tjänster sjukgymnast av Hälsocentralen. Under år 2013 har verksamheten haft en tydlig uppdelning mellan hemsjukvård och vård-och omsorgsboenden men under 2014 har enheten som mål att slå ihop rehabgruppens små resurser, främst för att öka tillgängligheten. Under 2013 har hemsjukvårdens sjukgymnast till exempel funnits tillgänglig 2 förmiddagar. Under dessa två förmiddagar ska denne ta emot samtal, planera sina besök, utföra dem samt dokumentera. Enheten anser inte att de lever upp till den kvalitet de ska och planerar, som tidigare nämndes, att slå ihop gruppen för att öka tillgängligheten. Resurserna i rehabgruppen är mycket små och ska därför ta fram en prioriteringsordning för arbetsuppgifterna. Hemsjukvårdens övergång till kommunen innebar en skatteväxling på 1 årsarbetare arbetsterapeut och 0,2 årsarbetare sjukgymnast och dessa resurser är små och räcker inte till för att täcka det behovet som idag finns inom kommunen. Nattpatrullen bemannar kommunens hemtjänst nattetid med en patrull, sammanlagt arbetar 6 undersköterskor inom verksamheten. Det finns en patrull i tjänst nattetid i hela kommunen, med byarna utanför tätorten inräknat. Nattpatrullen arbetar utifrån ett planerat besöksschema hos varje brukare. Utöver detta svarar enheten även på de oplanerade larmen från trygghetslarmen som finns hemma hos de enskilda brukarna och som går till nattpatrullens telefon. Även nattpatrullens belastning ökar när antalet brukare som vårdas i hemmet ökar. Även personalen upplevde belastningen på nattpatrullen under andra halvan av året som mycket stort. Under år 2014 ska enheten arbeta för att få ett bättre samarbete med hemtjänsten dagtid. Hemsjukvårdens distriktssköterskor och nattsjuksköterskor. Verksamheten har tagits över av kommunen 1 februari 2013, det har blivit tydligt under 2013 att resurserna inte räcker till för uppdraget. Dels har antalet hemsjukvårdspatienter blivit många fler än Landstinget beräknade vid skatteväxlingen. Fler palliativa patienter i livets slut vill vara kvar hemma. I hemsjukvårdens uppdrag ingår att vara tillgängliga under hela dygnet vilket inte har verkställts under 2013 pga bristande resurser vid övertagandet av Landstinget. Den 1 februari 2014 utökades hemsjukvården med 1 distriktssköterska och förutsättningarna förbättrades genom schemaförläggning. I augusti ska utvärdering ske med fackförbundet. Eftersom verksamheten är ny finns det mycket att göra kring dokumentation och lokala rutiner behöver skrivas ned. Dessa arbeten startas under Distriktssköterskorna deltar i vårdplaneringarna för de som skrivs hem från sjukhuset. Under 2014 ska enheten använda teknik, telefon och CMA, för att minska resorna till sjukhuset. Detta för att bli mer resurseffektiva. Korttidsenheten har 6-8 avlastningsplatser och 5 undersköterskor som arbetar skift. Verksamheten startade i början av året. Nätterna bemannas av hemsjukvårdens sjuksköterska, som utgår från korttidsenheten när denne åka ut till hemsjukvårdens patienter nattetid. Avsikten med korttidsenheten var främst att ta emot avlastningar från ordinärt boende. Under andra halvan av 2013 har en stor del av platserna använts till äldre som väntar på särskilt boende, detta på grund av att det har varit långa köer till kommunens vård och omsorgsboenden. Korttidsenhetens verksamhet är relativt ny och enheten arbetar med att skriva ned rutiner. Enheten skulle också vilja nå ut med informationen i större utsträckning till personer som tar hand om sin anhörig i hemmet. Enheten arbetar också med ett underlag till genomförandeplanen, anpassat till korttidsplaceringar. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 72(110)

73 Klippan Verksamheten på vård- och omsorgsboendet Klippan har varit relativt stabil hela året 2013, det har inte inträffat några händelser som skulle ha påverkat ekonomin i större utsträckning. Därmed kan år 2013 anses vara resultat av faktiska kostnader för den grundverksamhet som idag är planerad att bedrivas. Personalkostnaderna visar dock ett negativt resultat och detta beror främst på större uttag av semester än beräknat, 95% av de anställda på Klippan har minst 31 semesterdagar /år som de flesta också nyttjar under året, men budgeten har varit planerad utifrån 30 semesterdagar, vilket har påverkat resultatet negativt. Många har också sparade semesterdagar som faller till utbetalning senast inför pensionsavgången. Klippan uppvisar ett underskott på tkr i bokslutet, av den summan är 784 tkr beroende av avgiftsbortfallet under året. Resterande 378 tkr förklaras av det som nämnts ovan med budgetering av semestervikarier. Handikappomsorg Stöd och Omsorg, LSS Gruppbostäder och Dagverksamhet Under året har förutsättningarna för personalen inom omsorgsboendena ändras genom nyinflyttade brukare med dubbla funktionshinder som är utvecklingsstörning och psykisk ohälsa. Detta har inneburit att förvaltningen har varit tvungen att skjuta in extraresurser i gruppboendena vilket är orsaken till underskottet på tkr som verksamheten uppvisar i bokslutet. Detta behov är något som i dagsläget ses som beständigt och har därför tagits hänsyn till i budgetarbetet för Omsorgen har under året jobbat med kvalitets säkring, det har genomförts en brukarundersökning i enkät form. De prioriterade områdena utifrån brukar enkäten är: Fritid, Självständighet, Bemötande. Enheten har bildat en kvalitetsgrupp i omsorgen bestående av två omvårdnads personal från varje verksamhet. Kvalitets gruppen ska arbeta med gemensamma frågor, nu arbetar den med tre områden: brukarenkäten, kunskapsbank samt att öka samarbetet mellan gruppbostäderna. Under året har verksamheten utvecklat ett bra och givande samarbete med studieorganisationerna Vuxenskolan och Medborgarskolan. Detta gynnar de boende via större utbud i deras fritid och dagligverksamheterna, vilket berikar deras dagliga aktiviteter. SFB/LSS-Personlig assistans 2012 års positiva resultat för verksamheten blir tyvärr 2013 års negativa resultat med tkr. Ombedömningar har under året skett i flera stora ärenden med försämrade beslut för kommunen som följd. Flera nya ärenden inom LSS verksamheten har startats upp. Verksamheten, personlig assistans har under året arbetat med att förena verksamheten och synliggöra yrkesgruppen. Personliga assistenter har medverkat vid jobb-mässa och informerat om yrket vid utbildningsinstanser. Haparanda stads personliga assistenter är en stabil yrkesgrupp med hög kompetens och lång erfarenhet vilket är värdefullt då rekryteringsbehovet alltid bör ses som aktuellt. En brukarundersökning är genomförd inom verksamheten och en handlingsplan är upprättad i de områden där det fanns utrymme för förbättringar, detta innebar bättre introduktion för nya medarbetare och information till brukaren om vem som arbetar. Personliga assistenter arbetar ofta ensam i enskilda hem och därför har delaktigheten i organisationen Haparanda stad och tillgången till information upplevts som begränsad. Alla personliga assistenter har sedan den kommungemensamma telefonisatsningen i sitt arbete tillgång till tjänstetelefoner och läsplattor i varje arbetsgrupp vilket inneburit ett stort lyft för verksamheten i områdena: kommunikation, information och delaktighet. Socialomsorg IFO Individ- och familjeomsorg omfattar både förebyggande verksamhet och individuellt inriktat utrednings- och behandlingsarbete. Individ och familjeomsorgen skall särskilt beakta barnens situation i samhället. Under många år bakåt i tiden har IFO arbetat fokuserat med tidigare insatser bla inom kontaktpersonsverksamheten, familjerådgivningen och inom VILJANs verksamhet. Detta ger idag resultat, vilket syns tydligt i minskning av antalet institutions- och familjehemsplaceringar och i en minskning av utbetalt försörjningsstöd. Detta har Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 73(110)

74 påverkat IFOs ekonomiska resultat positivt under 2013 då verksamheten gör överkott med tkr. Individ och familjeomsorgen har efter stora rekryteringssvårigheter haft full bemanning sedan sommaren Detta har bidragit till att behovet av inköpta utredningstjänster har minskat. Dock har behovet ej helt försvunnit då de nya medarbetarna är nyutexaminerade och behöver mycket hjälp vid handläggningen av ärenden. Under 2012 har verksamheten börjat arbeta med att hitta sysselsättning till försörjningsstödstagare med rätt till bidragsanställningar. Detta arbete pågår fortfarande aktivt och enheten kan se en minskning i utbetalt försörjningsstöd, samt att individerna har fått meningsfulla sysselsättningar. Ytterligare ett led i arbetet med att minska försörjningsstödet är skuldsanering, för att kunna upprätthålla en bra verksamhet kring detta har enheten i god tid påbörjat utbilningsinsatser hos befintlig personal inför kommande pensionsavgångar. VILJAN som startade i slutet av 2010 har fortsatt med att utveckla sin verksamhet. Främst har det handlat om att bedriva anhörig- och barngrupper samt att erbjuda eftervård i samband med att klienterna kommit hem från behandlingshem. VILJAN har fått personalförstärkning med 1 drogterapeut under år 2013, vilket innebär att verksamheten kan arbeta mer aktivt förebyggande samt ta emot fler personer. Även familjestödet har under år 2013 utvecklat sina arbetssätt för att kunna stödja familjer i riskzon. Här arbetar verksamheten med tidiga insatser för att förebygga/förhindra placeringar inom familjehem och senare kanske även institution, vilket är mycket resurskrävande av kommunen. Social Psykiatrin Social psykiatrin gör ett underskott på 128 tkr på grund av utökning av institutionsplaceringar. Under året har arbetet med fokus på unga personer med neuropsykiatriska funktionshinder fortsatt. En ökning av hot och våld-relaterade händelser har skett. Klienternas sjukdomsbild är komplexa vilket ställer höga krav på medarbetarna. För att undvika ensamarbete i riskfyllda arbetssituationer har dubbelbemanning krävts och detta har arbetats ikapp ekonomiskt via effektiviseringar under andra tider. Verksamheten har under sommaren drabbats av ett flertal inbrott som medförde särskilda insatser i form av handledning för medarbetarna. Anpassning i lokalerna har skett med inköp av larm och installation av brandlarm på övre plan i boendet. Strukturella förbättringar har skett i verksamheten med en omfattande genomgång av samtliga ärenden och beslut vilket skapar en positiv tydlighet i organisation och system. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 74(110)

75 Budgetfördelning Årets resultat Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Större intäktsavvikelser från budget (tkr) Avgifter äldreomsorgen Återinförda medel Integrationsenheten Större kostnadsavvikelser från budget (tkr) Telefoni kostnader IT kostnader Personalkostnader hemtjänst pga ökat antal beviljade timmar Ökade personalkostnader omsorgen IFO inköp av utredingar 672 Ökade institutionsvårdskostnader inom social psykiatrin 211 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 75(110)

76 Driftsredovisning Tkr Budget Resultat Avvikelse Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Äldreomsorg Handikappomsorg Social omsorg Summa Målredovisning KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Utökat samarbete med och mellan företagen Aktivare kulturliv Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Arbeta för fler nyetableringar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Medborgaren i centrum Aktivt samverka för ökad upplevd trygghet för medborgarna Hög kundnöjdhet gällande kvalitet, bemötande, tillgänglighet,delaktighet och kunnig personal jämfört med genomsnittet isverige. Verksamheterna arbetar kontinuerligt med förbättringar av tryggheten för medborgarna, i detta ingår även att hitta möjligheter/förutsättnignar till samordning och samverkan mellan förvaltningar och myndigheter. När brukarundersökingen är sammanställd bör förvaltningen ha ett resultat att arbeta ifrån och se förbättringsområden till kommande arbetsår. Därigenom bör upplevd trygghet och arbetet kring det kunna utvärderas. Förvaltningsledningen ska påbörja en utbildning för att kunna använda sig av resultaten i öppna jämförelser. Använda befintlig statistik för att höja effektivitet och kvalitet. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 76(110)

77 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Skapa och tillgängliggöra attraktiva miljöer för barn och unga (gemensamt mål SN och BUN) Att inrätta en social investeringsfond Minska antalet försörjningsstödstagare Kartlägga den psykiska ohälsan bland barn och unga och samordna de gemensamma resurserna inom SF, BUF, NLL och Torneå stad. (Gemensamt mål SN och BUN) Strukturera insatserna för att minska bruk/missbruk av tobak, alkohol och droger bland barn och unga (gemensamt mål SN och BUN) Vidta åtgärder som minskar utanförskapet bland unga (gemensamt mål SN och BUN) En dialog med Ungdomsrådet kommer att äga rum under tertial 3 tillsammans med personalen på Ungdomens Hus, PSYNK och Hälsorådet och Kulturen. Ett flertal fysiska mötesplatser för alla åldrar har skapats, bland annat på Stadsvikens is och planerad näridrottsplats i Marielund. Även Ungdomens Hus mobila uppsökande verksamhet har startat under året, vilket möjliggör att unga även ute på glesbyggden får ta del av ungdomsverksamheten. Målet ej uppnått, men personal inom förvaltningen har varit på utbildning inom ämnet. Detta har förankrats hos Socialnämnden och kommer att arbetas vidare med under året. Kontinuerligt arbete pågår på många fronter inom området, bland annat genom Unga I Centrum och Jobbmässa. Arbetet med ungdomsfrågorna är än i startfasen, men det längrepågående arbetet med äldre har gett resultat och antalet försörjningsstödsstagare har minskat. Men fortfarande finns förbättringsområden, därför pågår det ett kontinuerligt arbete med att få så många som möjligt ut i sysselsättning. Projektet PSYNK pågår framgångsrikt. Målet ännu ej uppnått. Arbete pågår inom flera områden, bland annat med "Unga i centrum", PSYNK och "Tåget". Målet utvärderas djupare under hösten. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 77(110)

78 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda Öka tillgängligheten och användningen av digitalinformation/teknik i verksamheterna. All personal inom förvaltningen har fått tillgång till egna mobiltelefoner. Fortsättningsvis kommer fokus att ligga på att hitta användningsområden för dessa i den dagliga verksamheten. Idag har all personal tillgång till sin mejl och kalender via telefonen, men fortsatt utveckling av telefonen som ett redskap i det dagliga arbetet kommer att framhållas. Bland annat inom Hemtjänsten kommer medarbetarna att övergå från att rapportera insatserna via Mobipen till att göra det via telefonen. Detta kommer med tiden att tillämpas inom alla enheter. Framtid I sin helhet är det tydligt att de insatser och kostnader som socialförvaltningen måste hantera i sin verksamhet ökar, beroende på en åldrande befolkningsstruktur och andra myndigheters strängare bedömningar. Detta är något förvaltningen arbetar med dagligen och inför år 2014 har det tillsatts en grupp som arbetar med omvärlds och framtidsanalyser. Detta för att förvaltningen i så god tid som möjligt ska kunna förutse de faktorer som påverkar dess verksamheter och därigenom kunna förbereda och möta de behov som uppstår. Arbetsmarknadsåtgärder Syftet med att införa en verksamhet med arbetsmarknadsfrågor var att samordna insatserna under en enhetschef. Dessa var dolda resurser innan det nu har tydligt lyfts fram i en egen verksamhet. Förvaltningen måste i framtiden ta ställning till hur verksamheten ska vidareutvecklas för att nå bästa möjliga resultat för de enskilda individerna. Ett större ekonomiskt ansvar måste tas i frågan om att anställa personer i bidragsanställningar inom ramen för arbetsmarknads åtgärder och inga sådana anställningar får göras utan att arbetsmarknadsbudgeten tillåter det. Under år 2014 kommer omtag att göras inom Unga i centrum projektet. Personella resurser har redan tillförts verksamheten i budgetarbetet och en ny verksamhetsplanering kommer att äga rum under mars månad. Äldreomsorg För att i framtiden kunna möta utmaningen med ökande andel äldre i kommunens befolkning behöver förvaltningen göra en kartläggning av framtida behov inom äldreomsorgen och genom det kunna förutse och förbereda verksamheten. Redan i dag ser vi behovet av utökning inom kommunens särskildaboendeplatser, hemtjänsten och hemsjukvården. Under 2014 kommer hemtjänstens område att präglas av arbetsmiljöarbete. All personal kommer att genomgå utbildning inom ergonomi och förflyttningsteknik. Verksamheten skall arbeta med skriftliga rutiner och handlingsplaner beträffande arbetsmiljöarbetet. Detta för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förändringar i lagstiftning innebär att inför år 2015 måste Lundens nattpersonal förstärkas med 3*0,77 tjänster för att klara av att bemanna alla enheterna nattetid. År 2014 har inte börjat under de lyckliga stjärnorna för Klippan. På avdelningen Duvan har det upptäckts allvarliga fuktskador vilket har inneburit avstängning av halva avdelningen. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 78(110)

79 Barn- och ungdomsnämnden Året 2013 har varit ett år med många förändringar inom barn- och ungdomsförvaltningen, förberedelser och genomförande av ny organisation har genomförts inom skolområdet. Den nya kulturchefen startade sitt uppdrag i början av året, det har gett fart på utvecklingen inom kulturfrågorna. Ny förvaltningschef och chef för förskolan och grundskolan började sina uppdrag i augusti. Inom för- och grundskolan har rektorsområdena omorganiserats, genom en förskolechef och fyra rektorer istället för tidigare sex rektorer. Trots god planering inför förändringar i organisationen påverkar dessa verksamheten på alla nivåer. Samarbetet mellan barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har under året utvecklats genom arbetet mot de gemensamma målen. Gemensamma utvecklingsprojekt som Psynk och samarbetet inom östra norrbotten har varit till draghjälp i att hitta gemensamma frågor att arbeta med. En gemensam administrationsenhet har skapats för förvaltningarna, detta främst för att kunna ta vara på olika kompetenser inom verksamheterna. I övrigt har året varit relativt stabilt inom förvaltningens verksamheter. Skolinspektionen har under hösten genomfört den regelbundna tillsynen av förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, särskilt utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare. Rektorerna har under hösten fått granskningsbesluten för sina verksamheter och påbörjat arbetet med områden som fått krav på åtgärder. Kommunresultatet publiceras i början av 2014, materialet kommer att vara ett underlag för förbättringsområden inom verksamheterna. Meritvärdet för kommunens elever i åk 9 har höjts, vi ser att variationen i resultaten inte är så stor utan trenden är uppåtgående. Tillagningsköken inom kost- och lokalvården har kommit i gång under året på nästan alla enheter. Personalen har varit delaktig i förändringsarbetet som har mottagits med nöjdhet av besökarna i skolrestaurangerna. Orsaken till underskottet i slutet av året är att fritiden inte har klarat av att genomföra sina verksamheter som planerat detta pga. oförutsedda händelser inom driftverksamheten. Förvaltningens kapital och avskrivningskostnader har under år 2013 ökat med 493 tkr. Tidigare år har ökning av dessa kostnader justerats via budgettillskott. Detta förfarande ändrades under bokslutsarbetet för år 2013, vilket innebär att förvaltningen inte har kunnat ta detta i beaktande i budgetarbetet eller under året. Prognoserna under året har pekat mot ett underskott på ca 200 tkr, och målsättningen under hela året har varit att arbeta ikapp detta, men på grund av ovan nämnda händelser har detta inte varit möjligt. Året som gått Gemensam verksamhet Under år 2012 infördes en gemensam förvaltningschef för barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen varvid ett tätare samarbete mellan förvaltningarna inleddes. Detta samarbete har fördjupats under år 2013, bland annat med en gemensam administration för de båda förvaltningarna. Arbetet mot de gemensamma målen som nämnderna har tagit har utvecklat samsynen i verksamheterna, arbetet har pågått främst inom områden styrning och ledning och barn i behov av särskilt stöd. Under året har en stor IKT satsning genomförts i hela kommunen som har medfört oförutsedda kostnader för förvaltningen genom ökade telefonikostnader med tkr. Förvaltningens " En till En" satsning, som innebär att varje skolelev har tillgång till en egen dator, har under andra halvåret fått ökade kostnader, vilket har inneburit ett underskott med 771 tkr. Inför år 2014 kommer en ny upphandling att genomföras och då bör IT kostnaderna kunna hållas enligt budgeten. Fristående skolan Montessori fortsätter att öka sitt elevintag, detta medför ett minskat elevunderlag inom kommunens egna skolor. Detta är något som förvaltningen måste kunna anpassa sig till under pågående läsår Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 79(110)

80 och budgetår, vilket innebär även att verksamheterna måste vara mer flexibla i sin organisation när elevunderlaget varierar under året. Förvaltningens kapital och avskrivningskostnader har under år 2013 ökat med 493 tkr, tidigare år har ökning av dessa kostnader justerats via budgettillskott. Förutsättningarna ändrades under bokslutsarbetet för år 2013, vilket innebär att förvaltningarna inte har kunnat ta hänsyn till detta i budgetarbetet eller under året. Det är en av orsakerna till det totala underskottet i förvaltningen som inte har kunnat arbetas ikapp under året. Normalt skall det inte vara några stora avvikelser i budget och redovisning av kapitalkostnader. För 2013 har det dock varit stora avvikelser mellan olika förvaltningar och verksamheter. Totalt sett för Haparanda kommun är det marginella avvikelser mellan budget och redovisning. Omfördelningar mellan förvaltningarna och verksamheterna har gjorts så långt det varit möjligt. För barn- och ungdomsförvaltningens del innebär kapitaltjänsten en negativ avvikelse, en kostnad som inte av förvaltningen kunnat förutses. Avvikelsen för 2013 föranleder inget behov av justering gällande 2014 års budget. En orsak till avvikelserna kan vara att teknik och fastighet under 2013 återigen blev en ren kommunal förvaltning och att fördelningarna därigenom blev felaktiga. Förskola / Grundskola Året 2013 har inneburit många förändringar på olika nivåer inom för- och grundskolan. Förberedelser och genomförande av en ny organisation har genomförts. Även inom skolornas lokalfördelning har det skett omstruktureringar under året som gått. För att eleverna och personalen ska få bättre utrymmen och arbetsmiljö har språkskolans elever i klasserna 7-9 flyttat till Tornedalsskolan. Detta är i enlighet med att i framtiden, efter Tornedalsskolans flytt till det kommande Barnets center, kommer hela Språkskolans verksamhet att övergå till det som idag är Tornedalsskolans lokaler. Den stora flytten har börjat planeras med en översyn av lokalerna och kartläggning av det upprustningsbehov som finns innan Språkskolan kan bedriva sin verksamhet där. Översynen har gjorts tillsammans med berörda från Torneå stad för att göra båda parterna i skolan delaktiga. Förskola En organisationsförändring genomfördes inför höstterminsstarten, där förskolans områden fördelades om. En förskolechefstjänst inrättades, förskolechefen har ansvaret för de tre stora förskoleenheterna i centralorten. I samtliga förskolor är läroplansarbetet ett ständigt pågående utvecklingsarbete, samtidigt har förskolorna fortsatt arbetet med tidsenlig teknik i lärandet med barnen. Ipad används som ett verktyg för lärande och datorn används främst som redskap för den pedagogiska dokumentationen. Några av kommunens förskolor är även igång med att dokumentera genom filmskapande. Flera förskolor har ett starkt fokus på att utveckla både inomhus- och utomhusmiljön. Syftet är att miljön hela tiden ska spegla barngruppens behov och att den ska vara anpassad för barngruppen. Miljön ska spegla det barnen ska få ett lärande om. Förvaltningen arbetar för ett gemensamt förhållningssätt där pedagogisk dokumentation ska vara grunden för att synliggöra barns utveckling och lärandemiljö. Skolverkets publikation Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan är ett material som samtliga förskolor har arbetat med för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Det handlar om att skapa en verksamhet som planeras, genomförs, dokumenteras, reflekteras och utvärderas på ett systematiskt och professionellt sätt. I övrigt arbetar alla förskolor med olika mål utifrån arbetslagens behov och utveckling. Grundskola Matematikutveckling Kommunen deltar i SKLs matematiksatsning Pisa Arbetet sker i kommungrupper bestående av politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare. Dessa arbetar tillsammans med andra satsande kommuner kring hur den egna styrningen och ledningen kan förbättras så att matematikundervisningen ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och ge eleverna goda kunskaper. Under 2013 har förvaltningen inom detta område Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 80(110)

81 gjort en kartläggning över hur det ser ut i kommunen kring lärarbehörigheten, lärarsamverkan samt det systematiska kvalitetsarbetet som belyser vad vi följer upp och utvärderar. Matematiklyftet Sedan höstterminsstarten har samtliga matematiklärare i år 1-9 börjat kompetensutveckling genom matematiklyftet. Alla matematiklärare har under en eftermiddag i veckan gemensamt arbete med att utveckla undervisningen i matematiken. Syftet med matematiklyftet är att studera aktuell forskning, planera och diskutera lektioner och synliggöra undervisningen i klassrummen. Tre matematiklärare har utsetts att vara handledare och leder matematiklyftet. Samtliga rektorer har gått utbildning i matematiklyftet för att ha större förutsättningar att kunna vara pedagogiska ledare. Förstelärare Under våren beviljades kommunen stadsbidrag för att inrätta karriärtjänster. Rekryteringen genomfördes under hösten, där totalt 17 ansökningar inkom varav fyra förstelärare utsågs. Nationella prov/ Måluppfyllelse Vid en jämförelse mellan utfallet i nationella proven mellan läsåret 2011/12 och läsåret 2012/13 har resultaten i åk 3 i kommunen försämrats med 36,1%. Utvecklingsområdena ligger inom: Problemlösning där 55,7 % av eleverna nådde kravnivån jämfört med 80,7 % i riket. Skriftliga räknemetoder där 58 % av eleverna nådde kravnivån jämfört med 77,9 % i riket. Sammantaget så kan vi konstatera att 57 % av eleverna klarade kravnivån på nationella proven. Provresultaten i åk 9 har förbättrats under läsåret 2012/13, genom att andelen elever som nått kravnivån i nationella proven har ökat mellan 2011/12 och 2012/13 med hela 45%. Utfallet på nationella proven läsåret 2012/13 innebar att 89 % av eleverna klarade minst kunskapskraven för betyget E. Utifrån analysen av resultaten i de nationella proven kommer utvecklingsinsatserna främst riktas mot att utveckla språket. Kommunikation samt att uttrycka sig genom tal och skrift behöver utvecklas i våra skolor för att höja måluppfyllelsen. Skolorna behöver även förstärka arbetet med studiehandledning på modersmålet för att bättre möta elevernas förståelse mot målen. Bilden visar genomsnittligt meritvärde år 9 läsåret 2012/13. Meritvärde för 2013 har förbättrats då genomsnittet för kommunen blev 214, jämfört med året innan där genomsnittligt meritvärde låg på 206,6. Utifrån analysen av skolornas resultat framkommer att matematik, engelska, idrott och hälsa, biologi, svenska och svenska som andraspråk har i dag många elever som riskerar att ej nå kunskapskraven för minst betyget E. Därför är det viktigt att verksamheterna satsar på det pedagogiska ledarskapet och organisationen av undervisningen i alla ämnen. Skolinspektionens regelbundna tillsyn Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 81(110)

82 Under hösten har skolinspektionen granskat samtliga skolor i Haparanda kommun. Rektorer har påbörjat arbetet med att åtgärda brister som framkommit vid tillsynen. För några av skolorna genomfördes en bastillsyn och dessa verksamheter har klarat skolinspektionen utan anmärkning. Elevhälsa Haparanda kommun har tillgång till specialpedagoger, speciallärare, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykolog samt familjeterapeut inom elevhälsan. Varje skola har tillgång till professionen och under 2013 har arbetet med trygghet och studiero för att eleverna ska nå måluppfyllelse legat i fokus. Arbetet med att implementera det "Gröna kortet" fortsätter. Familjens Hus Under året har en hel del aktiviteter erbjudits för främst Haparanda kommuns yngsta medborgare med sina vårdnadshavare. Det har genomförts föräldrautbildningar som har varit mycket uppskattade. Gubben Pettson har gräddat pannkakor åt både små och stora, sådana arrangemang gör att kommunen ökar samverkan och gemenskapen mellan barn och familjer. Det har även genomförts en omgång av Abc- utbildning för föräldrar, där syftet varit att synliggöra och ge möjlighet att diskutera föräldraskap och hur viktigt relationer mellan föräldrar och barn är för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer som vuxna. En andra utbildningsomgång är planerad att starta i januari Familjens Hus är en samlingspunkt för många av kommunens föräldralediga och även för alla familjer som besöker verksamheten i samband med Barnhälsovården och även för de barn som ej ännu är inskrivna i ordinarie förskoleverksamhet. Ungdomsutbildning och vuxenlärande Tornedalsskolan gör ett överskott jämfört med budgeten under Delvis beror det positiva resultatet på att en lärare slutade inför höstterminen. Den vakanta tjänsten löstes under hösten med hjälp av att övriga lärare tog extra timmar. På inköpssidan håller skolan väl sin budget. Intäkterna inom SFI påverkar resultatet positivt. Kostnaderna för skolskjutsarna blev 250 tkr lägre än budgeterat, vilket beror på att antalet elever med behov av skolskjuts minskat. De interkommunala kostnaderna ligger i enlighet med budget. I slutet av året studerade 32 elever i årskurs 3, 13 elever i årskurs 2 och 22 elever i årskurs 1. Antalet elever från annan ort som studerar på Tornedalsskolan var vid årets slut 8 elever i årskurs 3, 1 elev i årskurs 2 och 5 elever i årskurs 1 Skolan har berikats av många nyanlända elever. På ungdomsgymnasiet går idag 37 elever med annat modersmål än svenska eller finska. På SFI går dagligen ca 40 elever uppdelade i fyra nivågrupper. Totalt går 350 elever på Tornedalsskolans inom ungdomsgymnasiet, vuxenutbildning och SFI. Kost- och lokalvård Verksamheten har under året haft en stor omorganisation där köken (förutom Grankullen och Språkskolan) har gjorts om till egna tillagningskök. Detta har inneburit kringkostnader som verksamheten klarat inom den befintliga budgeten, därför har verksamhetens mål under året främst varit att ha en budget i balans, bokslutet visar på ett resultat på 12 tkr. Verksamheten har arbetat hårt för att genomföra förändringarna, omorganisationen har inneburit komplettering av redskap mm och därigenom fått ökade kostnader. Omorganisationen har inneburit att alla skolor och förskolor förutom Grankullen skolan och Språkskolan tillagar maten from hösten Verksamheten har slutat helt med kallmatsystem därför levereras varm mat till de två enheter som ej har tillagningskök. Verksamheten har omorganiserat personal för att ha rätt kompetenser på rätt plats. Detta har inneburit mycket arbete med att hitta rutiner, recepturer, beställningar mm. Omorganisationen har inneburit kompetenshöjning av personal inom matlagning från grunden samt inom specialkoster. Tillagningen av maten på skolorna har upplevts som mycket positivt av kunden. De känner doften av mat samt kan ge feedback direkt till köket som lagar maten. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 82(110)

83 Grankullens kök behöver rustas upp innan matlagning fullt ut är möjligt även på den enheten. Transporter från leverantören har ökats från 1gång/vecka till 2ggr/vecka, varorna levereras till Tornedalsskolan, därifrån är det intern transport till övriga kök. Verksamheten har även haft ett tufft år då året präglats av en mycket hög sjukfrånvaro. Ungdomens Hus Ungdomens Hus gör ett bra resultat år 2013, detta beror främst på ökade intäkter vid arrangemang, samt att ungdomssekreterar tjänsten inte har varit tillsatt under en tid under året. Verksamheten har haft 6 arrangemang under året där det funnits inträdesavgift. Provincia Midnight Cup firade 20-årsjubileum, för att fira detta bokades dyrare artister än vanliga år, men trots detta gjorde arrangemanget ett nollresultat. På de övriga arrangemangen har Ungdomens hus haft betydligt fler besökare än tidigare år och intäkterna täcker även där utgifterna för ljud-och ljusanläggningarna. Under hösten tillsattes en fritidsledare på en ordinarie anställning. Därmed blev alla tjänster tillsatta; fritidsledare, fritidsassistent och ungdomssekreterare. Eftersom en del av tjänsterna inte varit tillsatta under hela året så har ett visst plusresultat kunnat redovisas. Ungdomens Hus har gjort en extra satsning på utbudet i sitt fik/kiosk under hösten för att öka försäljningen, vilket varit lyckat. Detta i kombination med det ökade antalet besökare har gjort att intäkterna har ökat. Hyresgästerna i verksamhetens lokaler (ej ungdomslägenheterna) har minskat med tre stycken under senare delen av året, vilket kommer att vara en betydande minskning av de fasta hyresintäkterna för år Antalet korttidshyror för lokaler (konferenser, kalas, lan) har ökat, vilket täcker upp en del av inkomstbortfallet. Mobila verksamheten, Tåget, har varit igång under året. Under skolterminerna så har en fritidsledare varit till Seskarö i deras ungdomsverksamhet. Under sommaren har två fritidsledare arbetat varje fredag och lördag kväll och haft aktiviteter med intresserade ungdomar. De har spelat, grillat och varit på små resor till Övertorneå och Seskarö. Tyvärr har verksamheten även haft ganska stora utgifter i form av självrisker p.g.a. olyckor och skadegörelse på Tåget. Fritid Fritiden uppvisar ett stort underskott för är 2013 med 441 tkr. Orsakerna till detta kan sammanfattas enligt följande. Simhallen: 0,5 tj har varit ofinansierade under år I budgeten för år 2014 är detta korrigerat. Simhallens överambitiösa öppettider har inneburit att extra personal tagits in för att klara arbetstidslagen. Men satsningen har medfört att det är väldigt många badgäster i jämförelse med tidigare år. Gränsvallen: Sammanfattas med att kommunen har för många och framgångsrika idrottslag i Haparanda. Dagens personalstyrka på Gränsvallen är inte anpassad för att kunna möta 3 elitlags (Asplöven, HT bandy herrar och damer) krav och behov. Dels måste vaktmästarbemanning vara elitklass, vilket inneburit såväl övertid som extra personal och för damlaget har egna omklädningsrum hyrts in för 7000 kr/månad. Även i år drabbades verksamheten av haverier på maskinparken, bl.a. ishallens ismaskin. Kylaggregatet för bandy och ishall har haft en hel del haverier under hösten, har inte fungerat på full styrka. Det har även vid två tillfällen varit ammoniakläckage, vilket med stor sannolikhet hänger ihop med att anläggningen börjar bli gammal och sliten. Aspen/idrottshus: Inga större avvikelser mot normala förutom renoveringar av städmaskiner och översyn av idrottshusets ljudanläggning. Rörligt friluftsliv: Den omfattande prepareringen av skidspår, isbanor och skoterleder har inneburit ökade bränslekostnader. Även ett haveri på snöskotern har varit relativt kostsam. Allt detta kunde inte förutses och det är svårt att under pågående verksamhetsår göra inskränkningar som innebär kvalitétsförsämring för framförallt elitlagen. Under året försökte verksamheten minska driftkostnaderna för att balansera det ökade bemanningsbehovet, men pga ovan nämnda omständigheter har detta inte varit genomförbart, vilket resulterar i det betydande underskottet. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 83(110)

84 Kultur Kulturens budget ligger i balans och verksamheten gör ett mindre överskott. Detta beror främst på att verksamheten under året har börjat komma igång efter tillsättningen av ny kulturchef. Biblioteket Arbetet med flytten av barnavdelningen upp till entréplan är i stort sett klart. Arbetet har utgått från barnperspektivet i samverkan med andra aktörer. När det gäller lokalerna återstår nedre plan att inreda med ett mer vuxet perspektiv. Bokbussens datahantering har börjat fungera mer tillfredsställande då man nu kompletterar befintligt mobilt nät med finskt där det så krävs. De tekniska problemen har dock varit stora, problem har uppstått med luftslangar, bromsar, avgasläckage mm. Bussen har fått bärgas ett par gånger då det blivit total stopp. Reparationskostnaderna har således varit högre än budget. Respektive samarbetande bibliotek förser bussen med böcker från sina huvudbibliotek och på så vis kan vi reglera bokbussens budget. Förhoppningsvis är nu allt genomgått så kommande år blir ett bättre år även tekniskt. I likhet med prognosen är budgeten i balans vid årsskiftet. Budgetfördelning Årets resultat Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Större intäktsavvikelser från budget (tkr) Ersättningar från Arbetsförmedlningen Större kostnadsavvikelser från budget (tkr) Montessori ersättning 595 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 84(110)

85 Större intäktsavvikelser från budget (tkr) Projektmedel Interkommunala ersättningar Statsbidrag gymnasieskolan Kost och lokalvård avgifter Större kostnadsavvikelser från budget (tkr) Interkommunala ersättningar BUN telefoni Gemensamma IT insatser Avskrivningar och kapitalkostnader Arbetsmarknadsåtgärder Skolskjutsar grund- och gymnasieskolan Personalkostnader gymnasiet Minskade personalkostnader nya rektorsområden Kost och lokalvård livsmedelskostnader Totalt Totalt Driftsredovisning Tkr Budget Resultat Avvikelse Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning/Vuxenlärande Skolhälsa Kosthåll/Lokalvård Station Ungdomenshus Fritidsverksamhet Kultur Stadsbibliotek Summa Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 85(110)

86 Målredovisning KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Utökat samarbete med och mellan företagen Aktivare kulturliv Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Ett rikt, mångfaldigt och mångkulturellt kultur- och fritidsutbud som stärker medborgarnas folkhälsa samt ökar attraktiviteten för besökare Främja bildandet av fler kulturföreningar Skolan skall präglas av ett entreprenöriellt lärande. Inom verksamheten finns ett antal pågående medarbetaråtaganden. Kulturskolan har rapporterat en genomförd åtgärd inom området. Det rörliga friluftslivet har under vintern på ett utmärkt sätt hållit skoterleder och motionsspår öppna och tillgängliga för allmänheten. Fritiden och Kulturen rapporterar in åtaganden under året. Stadsbiblioteket arbetar aktivt med åtagandet. Förskolan förbereder vårens sådd som en del av att uppleva de olika årstiderna, de arbetar därmed aktivt med åtagandet Tillgängliggöra vår natur. Arbetet pågår. Nya föreningar inom såväl kultur som fritid har bildats. Arbetet med bildande av nya föreningar är i uppstarten och tar form i två steg: först genom goda exempel för vidare steg mot nybildande av föreningar. Vi är i steg ett, visa goda exempel. Förskolorna har varit väldigt aktiva inom området. Gymnasieskolan fick utmärkelsen årets UF-kommun vilket innebär bäst på företagande.inom ung företagsamhet. Arbeta för fler nyetableringar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Kvalitetssystem kost & lokalvård Arbetet med att implementera ett kvalitetssystem inom kost och lokalvården pågår. Personalen informeras kontinuerligt kring aktuella avtal och miljövänliga produkter. Till höstterminen har tillagninskök införts till alla skolor förutom pråkskolan och Gran kullen. I dessa två skolor är det idag inte möjligt att laga maten på plats utan de får sin mat levererad. De övriga köken har alltså övergått från Kok Chill där maten tillagas och kyls ner dagen innan varpå den körs ut till respektive skola, till att laga maten samma dag som den ska serveras på plats där den ska ätas. Detta har tagit emot positivt. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 86(110)

87 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Ett rikt, mångfaldigt och mångkulturellt kultur- och fritidsutbud som stärker medborgarnas folkhälsa samt ökar attraktiviteten för besökare De kontinuerliga satsningarna inom målet har gett resultat under vintern, både genom en välbesökt isbana i stadsviken och friluftsområden. Biblioteket har haft välbesökta utställningar under året som har lockat både gamla och nya besökare. Ett samarbete mellan, fritiden, kulturen, biblioteket och skolorna pågår. Under året har nya krafttag tagits även för att inkludera äldre och handikapp omsorgen till fritid och kulturutbudet. Vilket har tagits emot positivt av både brukare och medarbetare. Nyskapande event varje år Stärka befintliga föreningar och främja bildandet av nya Isbana i stadsviken vintern Arbetet med kultuplanen kommer att bli klart under våren 2014, vissa förändringar ska införas efter remissomgången. Se svaret under upplevelserik handelsoch besöksplats. Nya föreningar har även bildats. Målet är uppfyllt. Medborgaren i centrum Stödja arrangemang av unga för unga Inget utbildning eller samlad information till föreningslivet har genomförts som det hade planerats. Däremot har nya föreningar fått kontinuerlig information om de olika bidragsnormerna. Arbete pågår inom området. Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats Kulturskolans skall utöka utbudet till att även omfatta dans. Skapa och tillgängliggöra attraktiva miljöer för barn och unga (gemensamt mål SN och BUN) Kulturskolan erbjuder eleverna dans. En dialog med Ungdomsrådet kommer att äga rum under tertial 3 tillsammans med personalen på Ungdomens Hus, PSYNK och Hälsorådet och Kulturen. Ett flertal fysiska mötesplatser för alla åldrar har skapats, bland annat på Stadsvikens is och planerad näridrottsplats i Marielund. Ungdomens Hus har under sommaren startat sin nya verksmhet "Tåget", som både åker runt inom kommunen och arrangerar olika aktiviteter, men främst hämtar upp ungdomar från landsbygden och andra delar av staden till Ungdomens Hus. Den möjiggör alltså att ungdommar ute på landsbyggden får möjlighet att ta del av fritids aktiviteterna. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 87(110)

88 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Kartlägga den psykiska ohälsan bland barn och unga och samordna de gemensamma resurserna inom SF, BUF, NLL och Torneå stad. (Gemensamt mål SN och BUN) Strukturera insatserna för att minska bruk/missbruk av tobak, alkohol och droger bland barn och unga (gemensamt mål SN och BUN) Vidta åtgärder som minskar utanförskapet bland unga (gemensamt mål SN och BUN) Norrbus avtalet är förnyat och östra Norrbottens gröna kortet är med i den. Några förändringar har kommit in i det. Saga Haparanda är en hemsida som tagits fram inom Psynken. Via forumet kan barn, unga och föräldrar kunna hitta information om vem de ska kontakta vid frågor och funderingar som inte går att lösa på egen hand. Tobaksfri duo har pågått under några år och rökning bland eleverna i högstadiet har minskat. Det ser vi som en effekt av det förbyggande arbetet som pågår. Unga i centum har kommit i gång. Resurser är omfördelade för att kunna arbeta mer med uppsökande verksamhet. Upptakten har gett verksamheten större insikt i vad som behövs i grunden för att kunna få till en verksamhet som ger resultat. Inom "Psynk" har många problemområden lyfts och nu måste det bli mer verkstad. Samarbetet mellan integartionsenheten och skolan kommer att struktureras upp tillsammans. Utveckla kvaliten i samverkansmöten mellan olika aktörer, följa gröna kortet och ta fram samlade individuella planer som sedan följs upp. En enkätunderökning pågår om hur gröna kortet har fungerat och speciellt hur "hemmen" upplever arbetet och dess resultat. Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Attraktiva lärmiljöer Meritvärde 215 Andelen med slutbetyg från gymnasieskolan skall vara minst 85% Arbetet med 1-1 satsningen främjar möjligheter till att redovisa kunskaper på många olika sätt. Användandet sker olika i de olika verksamheterna. Några skolor är lite längre fram i sin utveckling av omdefinierat lärande och sina tankegångar i hur de använder datorn som verktyg. Medan någon skola fortfarande är i början. Detta arbete behöver utvecklas mer. Meritvärdet för skolornas år 9 nådde 213 för läsåret 2012/13. Arbetet pågår med att förbättra våra analyser och åtgärder till förbättring. Men vi har ökat på vår måluppfyllelse med 45% jämförelse mellan 2011/12 och 2012/13 84 % av året avgångselever hade fullständiga betyg. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 88(110)

89 KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentaren Genom användning av IT omdefiniera lärandet för att rusta eleverna för det kommande samhället. Utöka utbudet av aktiviteter inom skolbarnomsorgen. Vi klarade inte av att genomföra enkäten för alla under hösten som planerat. Enkätundersökning är genomförd i Tornedalsskolan med personal och elever. Enkäten planeras in även för grundskolans elever och personal under 2014 för att få en tydlig bild av hur undervisningen och elevernas lärande påverkats av 1-1 satsningen. Det finns goda exempel på fritidshem i kommunen som arbetar enligt Lgr 11 med tydliga mål. Rektorerna arbetar fram en handlingsplan för förbättringar utifrån skolinspektionens beslut.det pedagogiska ledarskapet och resursanvändningen är områden för ledningsgruppen att arbeta vidare med.fritidspedagogerna kommer att ges möjlighet till gemensamma träffar för att kunna lära av varandra. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda Öka tillgängligheten och användningen av digital information/teknik i verksamheterna Minst 80% av våra elever väljer kommunens gymnasieskola All personal inom förvaltningen har fått tillgång till egna mobiltelefoner. Fortsättningsvis kommer fokus att ligga på att hitta användningsområden för dessa i den dagliga verksamheten. Idag har all personal tillgång till sin mejl och kalender via telefonen, men fortsatt utveckling av telefonen som ett redskap i det dagliga arbetet kommer att framhållas. Vidare kommer dator användandet inom skolan att utvärderas och utvecklas, via mer digitaliserade läromedel. 16 elever har valt annan studieort Framtid Gemensam verksamhet Barn- och ungdomsförvaltningen fortsätter att utveckla samarbetet med socialförvaltningen. I övrigt måste verksamheten kontinuerligt arbeta med framtidsplanering och omvärldsanalys för att kunna möta upp förändrade villkor från externa aktörer. Implementeringen av den nya tekniken fortsätter och verksamheten söker nya användningsområden där verktygen kan implementeras och användas. Gemensamma utvecklingsområden för verksamheterna finns inom området hälsa och hållbar utveckling som även innefattar hållbarhet för individen med både fysiskt och psykiskt välmående. Förskola/ Skola utvecklingsområden 2014 Under våren kommer central samrättning att införas för nationella prov i år 6 matematik, för att säkerställa likvärdigheten i bedömning. Kompetensutvecklingsinsatser för lärarna kommer att fokusera på bedömning och betygssättning. Inom det systematiska kvalitetsarbetet kommer fokus att ligga på hur enheterna kan tolka resultaten och sätta in rätt åtgärder för förbättring. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 89(110)

90 De operativa målen för Pisa 2015 ligger som grund för utvecklingsområdet inom matematiken. Ungdomsutbildning och vuxenlärande I framtiden kommer gymnasieskolan att flytta till det nybyggda Barentscenter. Detta innebär mycket planering av skolans ledning, som har bla påbörjat en översyn av programutbudet. I övrigt måste flytten av verksamheten planeras tillsammans med lärare och andra berörda. Utmaningar kommer också att finnas inom utvecklingen av vuxenutbildningen där kraven på kommunens insatser kommer att öka. Elevhälsa Utvecklingsinsatser som nu inför 2014 är på gång är att få elevhälsans arbete med främjande och förebyggande arbete att vara tongivande. I dagsläget upplevs det ofta som att akuta åtgärder tar överhand och då uteblir det långsiktiga arbetet. Utifrån Haparanda kommuns senaste statistik om skolbarns hälsa kommer en handlingsplan att tas för att utveckla ett främjande och förebyggande arbete för elevhälsan. Under 2014 kommer arbetet att stärkas med tydligare rutiner i särskilt stöd, elevhälsan kommer att arbeta som ett stöd till rektor och lärare. Kost-och lokalvård kost- och lokalvården fortsätter att kompetenshöja personalen inom specialkoster. Detta kommer att ske via utbildning Nord. Verksamheten har även många nya medarbetare vilka utbildas inom lokalvården. Pensionsavgångarna inom verksamheterna kommer att fortsätta vara höga, vilket kommer att medföra en viss ökning av personalkostnader. Verksamheten fortsätter att ha merkostnader för transporter av mat till Språkskolan och Grankullen så länge som de köken inte går att använda som tillagningskök. Verksamheten har som mål att komma upp till 25 % ekologiska råvaror under år 2014 och fortsätter att satsa på ökat samarbete med skolor genom samarbetsträffar, samt att vid föräldramöten informera om skolmaten och bjuda föräldrar på mat i skolrestaurangen. Målet är även att ansluta Haparanda kommun till skolmatsverige under år 2014, och att då vara den första kommunen i Norrbotten som har alla sina skolor aktiva i skolmatsverige. Ungdomens Hus Vissa av verksamhetens lokaler är i dålig kondition. Delar av dessa kommer an till fastighetsägaren att åtgärda. De delar av fastighetsunderhållet som hör till barn- och ungdomsförvaltningen måste åtgärdas inom befintlig investeringsbudget och bör prioriteras under fördelningen av investeringsmedel under år 2014, detta för att lokalerna ska vara attraktiva för såväl ungdomar som övriga besökare, och personal. Marknadsföringen för enhetens lokaler kommer att ökas under 2014 för att locka fler hyresgäster, detta gäller såväl för fasta hyresgäster som för korttidshyrorna. Hemsidor och andra sociala medier är därför under uppdatering. Station kommer att ha fler aktiviteter för högstadielever för att locka fler av dem till verksamheten. Genom samarbete med skolan får klasserna komma till Station med sina mentorer under skoltid, för att bekanta sig med verksamheten. Verksamheten har som mål att kunna anställa ytterligare en fritidsledare på heltid under åren 2014/2015. Anledningen är att få kontinuitet i motorgården och de aktiviteter som vi har i andra lokaler, ex Idrottshuset och Aspen. Detta ses som möjligt genom att öka verksamhetens intäkter, bla genom högre hyresintäkter som planerat ovan. Vid årets slut har verksamheten alla sina tjänster tillsatta vilket gör utvecklingsarbetet mycket lättare och mer kvalitativt än tidigare. Många aktiviteter är planerade även till andra grupper än ungdomarna. Under våren kommer bl.a. föräldrakväll, kulturafton och föreningsmässa att anordnas. Till föreningsmässan bjuds föreningar i Haparanda in för att synliggöra för ungdomarna vilket utbud det finns och genom detta få fler ungdomar att bli aktiva i föreningslivet, i enighet med förvaltningens mål om ett aktivare föreningsliv. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 90(110)

91 Fritid Att främja och förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Detta är ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Ett av fritidens viktigaste mål under de senaste åren har varit att skapa förutsättningar för individen att förbättra sin hälsa. Även år 2014 kommer att bli ett år då verksamheten satsar och utvecklar dessa förutsättningar. Konkret kan 2014 års satsningar sammanfattas i följande åtgärder: Kultur Skapa ett s.k. functional gym i Aspenhallen Öka tillgängligheten till skärgården Höja standarden på det rörliga friluftslivet, rusta upp skoterleder, motionsspår, vandringsleder etc Satsa på generösa öppettider på kommunens motionsanläggningar Inför det kommande året finns en del olika aktiviteter och satsningar planerade inom kulturens ansvarsområden: Biblioteket Gamla stan, mellan januari och juni arbetar 7 olika arbetsgrupper med insatser för att fräscha upp gamla stan. Folkfest och Barnens dag, den 6 juni invigs arbetet med gamla stan med en stor folkfest. Konferens landsbygd, i april arrangeras en konferens med fokus ny landsbygdsstrategi. Konferensen anordnas i samverkan med LRF, Hushållningssällskapet, Leader och Coompanion. Demokratidag, i maj arrangeras demokratidag för samtliga gymnasie- och högstadieelever i samverkan med ungdomsrådet och Ung i Tornedalen. Fotoutställning, i maj genomförs en utställning av gamla foton på kommunens äldreboenden. Målet är att skapa minnen och en samlingsplats för våra gamla. Äldrecirkus, i maj körs äldrecirkus på kommunens vård- och omsorgsboenden. Ny energi i Kukkola, i maj bör den planerade elproduktionen i Kukkolaforsen komma igång. Den producerade elen kan kommunen sälja som grön el. Intäkterna är tänkta att gå till restaurering av de gamla byggnaderna i Kukkola samt till utveckling av fiskemuseet. Cultural planning, under våren kommer en analys och kartläggning av kulturen i Haparanda vara färdig. Rapporten presenteras till hösten. Teater, ett stort tidsskådespel av årtalen utvecklas av Sara Frykman på uppdrag av kulturen. Teatern är i storlek med krigsoperan och är tänkt att återkomma varje höst under fyra år med sikte på att spegla vad som hände under varje år. Praktikanter - Under hösten och våren finns det tre praktikanter inom kulturen. De arbetar främst med inredning av idrottshallen, simhallen, biblioteket, kommunens fikarum samt delar av gamla stan arbetet. Verksamheten planerar för införandet av RFID på alla bibliotek i länet. Förhoppningsvis kan Haparanda komma med redan nästa år. Kiruna, Luleå och Piteå har inför tekniken som innebär att alla böcker får ett chip, låntagaren som så vill kan själv låna och återlämna sina lån. Böckerna blir stöldmärkta precis som varor i affärerna. När det gäller biblioteksfrågor i Sverige är mycket på gång på riksnivå med Kungliga biblioteket och Statens kulturråd som aktörer. Pga det avvaktar många kommuner med kommande reviderade biblioteksplan. Så även vi i Haparanda. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 91(110)

92 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för miljö- och hälsoskyddstillsynen, livsmedelskontrollen, bygglovshandläggning, tillsyn enligt tobakslagen och lagen gällande receptfria läkemedel samt planer i kommunen. Det operativa arbetet utförs av samhällsbyggnadskontoret samt planeringschef. Året som gått Miljöskydd Tillsyn enligt miljöbalken har bedrivits på tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. Ett antal anmälningar av miljöfarliga verksamheter har även kommit in under året. Hälsoskydd Ett antal hälsoskyddsobjekt kontrolleras varje år enligt nämndens verksamhetsplan. Livsmedel Kontroll av livsmedelsanläggningar i kommunen sker enligt nämndens verksamhetsplan och kommunens kontrollplan inom livsmedelsområdet. Bygg Det har varit ungefär lika många byggärenden under 2013 som under Fler tillsyner samt byggarbetsplatsbesök har gjort under Planer Översiktsplanen fastställdes av kommunfullmäktige i april. Samhällsbyggnadsnämnden har hanterat ett antal detaljplaner under året. Budgetfördelning Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 Kommun 92(110)

Dnr KS 2014/144.04 Årsredovisning 2013

Dnr KS 2014/144.04 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning FAKTA OM HAPARANDA STAD...3 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 4 POLITISK ORGANISATION... 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER...6 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER...7

Läs mer

INTERNATIONELLT RESECENTRUM

INTERNATIONELLT RESECENTRUM INTERNATIONELLT RESECENTRUM PROSPEKT Augusti, 2013 INNEHÅLL Vi har sammanställt frågor och svar rörande projektet Internationellt Resecentrum. Målet är att ge dig en fullständig överblick vad gäller de

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Handelsplatsen i norr

Handelsplatsen i norr Handelsplatsen i norr En stad, två länder Bakgrundsfakta Haparanda kommun Invånare: 10 041 (varav 6 582 i tätorten) Antal företag: 940 Största arbetsgivare: Haparanda stad, IKEA + Tornion kaupunki Invånare:

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012

ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012 ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 212 2 INNEHÅLL AVSNITT I: INLEDNING 4 Framtiden 6 Öppenhet 8 Kvalitet 1 AVSNITT II: KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTAR 12 AVSNITT III: AVSNITT IV: KOMMUNCHEFENS KOMMENTAR

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning. Haparanda Kommun 2014

Årsredovisning. Haparanda Kommun 2014 Årsredovisning Haparanda Kommun 2014 Innehåll Inledning... 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 6 Ny ordförande blickar mot framtiden... 7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys - Målredovisning...

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun ÅRET SOM GÅTT 2018 Förenklad årsredovisning årsredovisning Förenklad Markaryds kommun Förenklad årsredovisning Markaryds kommuns Året som gått är en kort redogörelse av den verksamhet som har bedrivits

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Delårsrapport, tertial 2

Delårsrapport, tertial 2 Delårsrapport, tertial 2 Haparanda kommun 2012 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige, Delårsrapport tertial 2 Sida 1 1 FAKTA OM HAPARANDA STAD... 4 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 5 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 8. Arbetsmarknad och näringsliv

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 8. Arbetsmarknad och näringsliv Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 8. Arbetsmarknad och näringsliv 8. Arbetsmarknad och näringsliv 8.1 Inledning 8.1.1 Arbetsmarknad Det finns två varianter

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

MakroNytt. Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur. Gradvis stärkta förhoppningar. Inhemsk efterfrågan håller uppe svensk konjunktur

MakroNytt. Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur. Gradvis stärkta förhoppningar. Inhemsk efterfrågan håller uppe svensk konjunktur MakroNytt Nummer 2/2013 2013-08-15 Dnr SKL 13/0013 Samhällsekonomiska nyheter från sektionen för ekonomisk analys Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur Den ekonomiska utvecklingen har under

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2018-2020 Budget 2018 Dokumentnamn Strategisk plan 2018-2020 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 1 Fastställd/upprättad 2017-09-18 Senast reviderad 2017-08-20

Läs mer

Årsredovisning Haparanda stad

Årsredovisning Haparanda stad 2011 Årsredovisning Haparanda stad 2 Innehåll Avsnitt i: Inledning 4 Medborgaren 6 Familjen 8 Gränsen 10 Avsnitt II: KOMMUNstyrelsens ordförandes kommentar 12 Avsnitt III: Avsnitt IV: KOMMUNCHefens kommentar

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun www.pwc.com/se Översiktlig granskning av delårsrapport 2018-08-31 Sammanfattande bedömning Vår samlade bedömning är att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer