Peter Juterot Projektförfattare till förslag till välfårdsprojektet "Barn som bevittnat våld"

Transkript

1 Peter Juterot Projektförfattare till förslag till välfårdsprojektet "Barn som bevittnat våld" Utlåtande från välfärdsgruppen om förslag till projektplan för Barn som bevittnat våld Välfårdsgruppen bedömer Barn som bevittnat våld som en god socioekonomisk investering som både kan minska risken för ett långvarigt utanförskap och ge minskade kommunala kostnader på både kort och lång sikt. Projektiden möter samtliga uppställda kriterier för tilldelning av medel ur kommunens sociala investeringsbudget. Projektiden är nytänkande och syftar till ett tydligt helhetsgrepp inom arbetet mot våld i nära relationer. Välf&dsgruppen föreslår att projektet tilldelas medel motsvarande kronor under 2015 och ges förtur till ytterligare kronor ur budgeten under Detta under förutsättning att kommunstyrelsen beslutar om tilldelning av nya medel till den socioekonomiska investeringsbudgeten för kommande år. Tilldelningen innebär en betydande minskning av sökt projektbudget, detta då storleken på sökta medel var väldigt omfattande i förhållande till total välfårdsbudget och att det fanns ytterligare projekt som välfårdsgruppen bedömde borde tilldelas medel. Välfårdsgruppen rekommenderar att ansvariga för projektet tidigt funderar igenom hur projektverksamheten läggs upp för att på bästa sätt skapa förutsättningar implementering i ordinarie verksamhet efter projektavslut. För välfårdsgruppen Peter Juterot utvecklingsstrateg, kommunledningskontoret

2 Ansökningsblankett för år: Signerad ansökan skickas per post till: Folkhälsostrateg, Eslövs kommun Eslöv Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF till folkhälsostrategen. Behandlad i ledningsgruppen Bilaga 3: Projektplan för välfärdsprojekt Or anisation Ansvarig verksamhet: Socialtjänst över 18 år, Vård och Omsorg Involverade förvaltningar för projektet och kontaktpersoner: Camilla Munther verksamhetschef Vård och Omsorg Jörgen Larsson avdelningschef Barn och Utbildning Lisbet H'ort enhetschef Arbete och Försö 'nin Ekonomisk ansvari Förnamn och efternamn: Camilla Munther Verksamhet: Socialfänst över 18 år Pro'ektu ifter Projektnamn: Barn som bevittnat våld Huvudsaklig målgrupp: Barn som bevittnat våld i nära relationer Löp tid (ÅÅMM-ÄÄMM): Projektledare: Marie Skott Underskrift av berörda förvaltnin schefer Ann Letorp Kerstin Melen Gyllensten Josef Johansson

3 1. Projektide Formulera projektiden kortfattat. Texten kommer att publiceras på som information. Projektplanen beskriver ett tillfäligt organiserat arbete för åren i syfte att på lång sikt minska utanförskapet för barn som bevittnar våld i Eslövs kommun. Projektiden utgår från konkreta behov och en gemensam viljeinriktning från de berörda förvaltningarna. Kommunen ska ge ett ökat fokus på barn som bevittnat våld och verka för en helhetssyn i arbetet mot våld i nära relationer. Projektet ska konkret arbeta fram barnkonsekvensanalyser i arbetet med att stödja drabbade familjer, på vilket sätt har barnets behov tagits i beaktande och vilka konsekvenser har insatserna inneburit för barnen? För att motverka ett långsiktigt utanförskap för barnen syftar projektet till att verka för en helhetssyn genom att även angripa orsaken till problemet och utveckla social rådgivning till våldsutövaren. 2. Problem- och behovsanalys Beskriv de problem och bakomliggande behov som projektet förväntas svara upp mot samt konsekvenser om inga åtgärder sätts in. Analysen ska ge svar på: Vilketär det huvudsakliga problemet som ska lösas? Vad fmns det för orsaker? Vilkaeffekter får det och vem drabbas? I Eslövs kommun har utvecklingsarbetet mot våld i nära relationer pågått under flera år och främst utgått från att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor. Våld i nära relationer har inte varit en prioriterad del av det nationella folkhälsoarbetet, inte heller i Eslövs kommun. I maj 2014 utkom den nationella samordnaren, Carin Götblad med sin slutrapport, Våld i nära relationer- en folkhälsofrågasou 2014:49. Utredningen konstaterar att våld i nära relationer är en folkhälsofråga som får stora konsekvenser för drabbade (SOU 2014:49, s 13). Carin Götblads bedömning är att majoriteten av vuxna i barnens närhet inte förmår att uppmärksamma barnets situation. Tidig upptäckt av dessa barn i förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver vara högprioriterat (SOU 2014:49, s 139). Vidare fastställer utredningen att det måste bli lättare för våldsutövare att söka stöd och hjälp för att förändra sitt våldsamma beteende. Insatser till denna målgrupp behöver också angripa problem som alkoholmissbruk, arbetslöshet och psykiatriska störningar (SOU 2014:49, s 14). Tydlig lagstiftning mot barnaga kom år 1979 och genom åren har socialtjänster i hela Sverige arbetat fram rutiner och byggt upp särskilda verksamheter för att hjälpa dessa barn. Ett exempel för detta är verksamheten Barnahus, som samlar både olis, socialfänst och åkla are "under samma tak". Barn som bevittnar våld i

4 nära relationer däremot, ingår inte i Barnahusens arbete och är en grupp som först på senare år har uppmärksammats i socialtjänstlagen och blivit målgrupp för forskning. Forskning visar att det kan vara så många som 10 procent av barnen i Sverige som bevittnar våld i nära relation i hemmet, samma källa visar att konsekvenserna för dessa barn är allvarliga. Barnens upplevelser är olika, men bland barn som bevittnat våld löper flickor större risk att i framtiden själva bli utsatta för våld i nära relationer och pojkar löper större risk att själva bli våldsutövare. Barnen lever med stor oro och upplever ofta hot som uttrycks som verkliga. De löper risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom och depressioner. Våld i familjen och svag familjeekonomi har ett starkt samband med förekomsten av våld mot barn (Barn som upplever våld, Uppsala universitet 2013 samt Brå rapport 2014:8). Den samlade socialtjänsten i Eslöv har arbetat fram en metod för att ge samordnat stöd till våldsutsatta vuxna som söker kontakt med kommunen, så kallade samråd. I samråden kopplar samordnaren aktuella handläggare/kontaktpersoner till en gemensam plattform för strukturerad riskbedömning, samordning, beslut och uppföljning av insatser. Dock saknas viktiga pusselbitar i samråden, det genomförs inga barnkonsekvensanalyser och det saknas en arbetsform som syftar till att nå våldsutövaren i ett inledande skede. Det huvudsakliga problemet är således att det förekommer våld i nära relationer i Eslövs kommun. Det fmns inte en förvaltning som själv kan ta ansvar för allt det stöd som oftast behövs, därför är målet att alltid samråda i gemensamma ärenden. Majoriteten av de som kommunen får kännedom om som utövar våldet och därmed begår brott, är män som är föräldrar. Förra året tog 34 kvinnor kontakt med kommunen för att ställa frågor och söka stöd, majoriteten av dessa hade ett eller flera barn som bevittnat våldet. Våld sker även i samkönade relationer som bevittnas av barn, dock saknas lokalt samlad erfarenhet och särskild statistik från dessa målgrupper. Från och med 1 januari till och med 31 november i år har 24 barn som bevittnat våld aktualiserats vid socialtjänstens utredningsenhet (BoU). Helhetsgreppet är nödvändigt och problemet har en genusdimension, därför behöver arbetet också inkludera frågor som maskulinitet. Detta för att på sikt minska risken för långvarigt utanförskap och de olika konsekvenserna som blir för flickor och pojkar som bevittnat våld i hemmet. Utan förvaltningsövergripande barnkonsekvensanalyser i arbetet med dessa barn, riskerar de att hamna mellan stolarna och inte få rätt hjälp. Utan direkt fokus på orsaken till problemet, den våldsutövande pappan, är risken större för återfall i brott och upprepat lidande för barnen som upplever våld hemma. E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webbwww.eslov.se

5 3. Målbild Effektmål och leveransmål För in vad som ska uppnås (effektmål och leveransmål) i projektet. Det är viktigt att målbildens delar uttrycks och defmieras på ett sätt så att det är tydligt när de är uppnådda. Använd inte luddiga eller generella uttryck. Effektmål är de önskade effekter eller resultat du vill uppnå genom projektet, men som du inte kan tvinga fram. Effektmålet är tänkt att uppnås genom att leveransmålen genomförs. Ett effektmål kan inträffa efter att projektet avslutats. Antalet effektmål kan variera. Indikator Ange vad som ska mätas eller följas upp (indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Leveransmål är de mål som ska uppnås under projekttiden och bidra till att effektmålen uppfylls. Det vill säga vad tänker ni göra för att uppnå effektmålen? Antalet leveransmål under respektive effektmål kan variera. Ett av leveransmålen ska vara att ta fram en plan för implementering i ordinarie verksamhet. E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

6 ESILÖVS Effektmål: Allt stöd och hjälp som erbjuds barn som bevittnat våld hemma utgår från barnets behov. Effektmål: Färre barn i Eslövs kommun upplever våld i nära relationer Effektmål: Färre barn som bevittnat våld i nära relationer hamnar i långvarigt utanförskap som vuxen. Målbild Indikator: Antal barnkonsekvensanalys er som genomförts i samråden. Indikator: Antal våldsutövare som erbjudits social rådgivning. Indikator: Antal samråd som utgått från ett helhetsperspektiv med insatser som utgått från barnets behov Leveransmål: Barnkonsekvensanalyser i förvaltningsövergripande samråd som rör våld i nära relationer Leveransmål: Ta fram arbetsmodell för social rådgivning till våldsutövande pappor Leveransmål: Plan för implementering i ordinarie verksamhet baserat på utvärdering av stöd till barn som bevittnat våld och våldsutövare 4. Målgrupp Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydligt och speciftkt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv projektets geografiska omfattning. Projektet riktar sig till barn som bevittnat våld i nära relationer i Eslövs kommun. Kännedom om dessa barn kan fås av förskolelärare, lärare eller annan personal inom skola, grannar, anhöriga eller personal inom socialtjänsten. Barn som bevittnat våld behöver inte ha sett den brottsliga handlingen begås, utan kan ha hört den. Det är barnets upplevelser av våldet som är relevant. Barn som bevittnat våld kan också själva vara utsatta för våld. 5. Avgränsningar Beskriv vid behov sådant som projektet inte ska leverera. Detta för att undvika felaktiga förväntningar. Projektet levererar inte resurser till befintlig verksamhet, utan består av extra stöd till att utveckla befintlig verksamhet inför implementering av nya arbetssätt. Arbetssätten avser förvaltningsövergripande arbete med barnkonsekvensanalyser samt utveckla arbetets helhetsperspektiv vad gäller omedelbar social rådgivning till våldsutövande a or och föreb ande arbete krin maskuliniteter.

7 6. Samverkan Kommer projektet samverka med andra aktörer? Samverkan sker med Brottsoffersamordnare vi Polisen, Kriscentrum i Lund, Tjejjouren i Eslöv, Brottsofferjouren mellersta Skåne, Kommunförbundet Skåne (barnrättsarbetet) och Barnahus. 7. Övergripande kopplingar Kan till exempel vara mål för mandatperioden. Projektet Barn som bevittnat våld sker utifrån de övergripande kopplingarna om ett långsiktigt socialt hållbart Eslöv, enligt Program för socialt hållbar utveckling.barn som bevittnar våld far illa och riskerar att hamna i långsiktigt utanförskap om deras behov inte sätts i centrum. Arbetet med att ta fram barnkonsekvensanalyser kopplas till Kommunstyrelsens beslut 2013 att anta Strategi för att stärka barnrättsperspektivet i Eslövs kommun. Regionala kopplingar sammanfattas bland annat i dokumenten Våld i nära relationerregional överenskommelse samverkan (Polisen, Åklagarmyndigheten, Region Skåne, Kommunförbundet, Kriminalvården, Länsstyrelsen i Skåne län 2009) samt S kånes jamställdhetsstrategi (Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne och Kommunförbundet ) Projektplanens målområden kopplas nationellt till slutsatserna i utredningen Våld i nära relationer- en folkhälsofråga(sou 2014: 49) och har för avsikt att med hjälp av den sociala investeringsbudgeten integrera våld i nära relationer med det övergripande arbetet för ökad folkhälsa i Eslövs kommun. 8. Kommunikationsplan Beskriv hur kommunikationen ska hanteras i projektet. Säkerställ att rätt personer får rätt information på rätt sätt och vid rätt tillfålle. Kartlägg kommunikationsvägarna och gör en kommunikationsplan som inkluderar målgrupper, syfte och aktiviteter. VAD VARFÖR VEM VAR NÄR ANSVARIG Vad ska Vad är kommu- syftet med niceras? kommuni- Vad är kationen? budskapet? Vill du övertyga, informera, undervisa Till vilka riktar sig budskapet? Vilka kanaler ska du använda dig av? Hemsida, EKIS, utskick, När under projektet ska budskapet kommuniceras? Vem är ansvarig för kommunikationsinsatsen? Projektägare, projektledare, informatör?

8 ...? möten...? Konkreta Synliggöra Politiker, Ekis och Minst 2ggr/år Projektledare exempel barnens chefer och möten och styrgrupp. på hur situation personal för barn som och lyfta samt rapporter bevittnar deras välfardsgr ing. våld behov till uppen. upplever olika sin verksamh situation. eters dagordnin Resultat i Rapporter Handlägg Möten 4 ggr/år. Projektledare. projektet ing av are och och vad gäller måluppfyll chefer i de seminarie barnkonse se. olika r. kvensanaly förvaltnin ser och garna arb etet samt med välfardsgr våldsutöva uppen. re Förslag på Informera Politiker Skriftlig 1 ggr/år Projektledare, vad som och och text, styrgrupp och ska övertyga chefer. exempelv välfärdsgrupp. implement om vikten is i eras i av rapportfo ordinarie resultaten Yfrl. verksamhe i beslut t. om hur arbetet ska organisera s. 9. Tidplan Gör en tidplanfor leveransmålen. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken "Riktlinjer for projekt". Leveransmål: Barnkonsekvensanalyser i förvaltningsövergripande samråd som rör våld i nära relationer Förberedelsefas under våren 2015 och arbetsmaterial för barnkonsekvensanalys skall vara klart augusti 2015, första barnkonsekvensanal sen örs av befintli samordnare och beräknas vara E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webbwww.eslov.se

9 klar under hösten Leveransmål: Ta fram arbetsmodell för social rådgivning till våldsutövande pappor och förebyggande arbete. - Rekrytering av socialrådgivare våren 2015, arbetsstart juli Förberedelsefas hösten 2015 med nulägesanalys. Leveransmål: Plan för implementering i ordinarie verksamhet baserat på barnkonsekvensanalys av stöd till barn som bevittnat våld och våldsutövare skall vara klart 'uni Riskanalys och riskåtgärd För in en sammanfattning av riskanalysen inklusive de åtgärder som gjorts eller kommer att göras för att minimera riskerna. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken "Riktlinjer för projekt". Analys av risk utifrån tre ben: kommunikation, resurser och mandat. Projektet Barn som bevittnar våld utgår från tre förvaltningar som består av olika verksamheter och har olika sätt att organisera sig på, därför behöver projektet kommunicera till samtliga chefer och medarbetare som berörs av arbetet. Projektplanen utgår från delaktighet och arbetsinsatser från befintlig verksamhet, vilket alltid riskeras av sjuksktivningar, personalomsättningar och hög arbetsanhopning. Dessa risker är svåra att förebygga, men omfattas ändå av riskanalysen. Mandat är viktigt vid projektarbete och för framtida implementering, detta ska säkerställas via kommunikation med dels styrgruppen och dels välfärdsgruppen. 11. Uppföljning/utvärdering Kontinuerlig uppföljning av fastställda delmål i projektet. Beskriv hur projektet/verksamheten ska följas upp och/eller utvärderas? (Kopiera indikatorerna från sida 3.) Vilken mätmetod ska användas (till exempel frågeformulär, intervjuer, journalgranskning, dokumentationssystem)? Vid vilken tidpunkt planerar ni att mäta? Effektmål: Indikator: Utvärderingsmetod: Tidpunkt: Allt stöd och hjälp som erbjuds barn som bevittnat våld hemma utgår från barnets behov. Färre barn i Eslövs kommun Antal barnkonsekvensanalyser som genomförts i samråden. Antal aktualiseringar på BoU. Antal öppnade utrednin ar BoU. Antal våldsutövare som erb'udits social Genomsyn av barnkonsekvensanalyserna via delrapport. Frågeformulär medarbetare. Intervju med våldsutövare Hösten 2015 samt 2016

10 upplever våld/upprepat våld i nära relationer Färre barn som bevittnat våld i nära relationer hamnar i långvarigt utanförskap som vuxen. rådgivning. Antal samråd som utgått från ett helhetsperspektiv med insatser som utgått från barnets behov. Antal individer som socialrådgivare arbetat med i förebyggande insatser. Frågeformulär till individer som deltar i förebyggande åtgärderna. Analys av rapport som Hösten 2016 sammanställer om insatser barn som bevittnat våld fått föregåtts av helhetssyn. 12. Budget Specificera projektets samlade resursbehov i en projektbudget. Dela upp i kapitalkostnad och persontid omräknad i pengar. Resursbehovet ska kopplas till projektets målbild. En budget ska ta upp alla kostnader som ni kan planera för. Även kostnader för arbetstid måste föras in. Budget 2015 Barnkonsekvensanalyser- samordnare/projektledare 50 procent kr/år Förebyggande våldsutövare- socialrådgivare 100 procent, 6 mån kr/år Metodutveckling/ studiebes ök/ utbildning/ konferens kr/år Utvärdering 10 % kr/år Total budget för året kr Budget 2016 Förebyggande våldsutövare- socialrådgivare 100 procent, 12 mån kr/år Utvärdering 10 % kr/år Total bud et för året kr 13. Projektorganisation Beskriv projektets organisation med namn och roller på alla medlemmar. Det är viktigt att alla projektmedlemmar har tydliga roller och ansvar. Över ri ande s r ru Jörgen Larsson, avdelningschef, BoU Lisbet Hjort, enhetschef, AoF Camilla Munther, verksamhetschef, Vo0 Marie Skott, projektledare S r ru samråden och barnkonsekvensanal ser osefin Astbrant-Hall ren, enhetschef, BoU

11 Maria Karlsson, myndighetschef, Vo0 Lisbet Hjort, enhetschef, AoF Utvecklingsteamet (informerar till kollegor och deltar i processerna) Marie Skott, samordnare våld i nära relationer, Vo0/BoU/AoF Jenny Svensson, bostadskoordinator, AoF/Vo0/BoU Linda Nilsson, fåltsekreterare, Vo0 Tuija Kaattari, socialsekreterare, Vo0 Anita Nilsson, skolkurator, BoU Maria Harvigsson, familjerättssekreterare, BoU Maria Sundahl-Karlsson, mottagningssekreterare, BoU Sandra Sandin, socialsekreterare, AoF Anette Alvarsson, 'ournals stemansvari, BoU/Vo0/AoF 14. Implementering i ordinarie verks amhet Beskriv kortfattat planen för implementering i ordinarie verksamhet under/efter projektslut. Erfarenheterna från projektet ska dokumenteras och spridas under projekttiden. En kontinuerlig kunskapsöverföring kommer att ske via utvecklingsteamet, som sammanträder fyra gånger per år, och som i sin tur löpande för kunskapen vidare i sina ordinarie organisationer. I planen för implementeringen ska det beskrivas hur arbetet ska bedrivas, nödvändiga organisationsförändringar och vilka kostnader det medför. Detta för att kommunen ska kunna möjliggöra ett kvalitativt bra arbete kring barn som bevittnat våld och främja hälsan för dessa barn. Förslagen ska presenteras i respektive nämnder och kostnaden ska tas med i beredning av budget Övrig information 16. Bilagor Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt. Bila a nr 1: Gestaltnin - ro'ekt Barn som bevittnat våld Bila a nr 2: Gestaltnin - ett urval av förvaltnin arnas insatser Bila a nr 3: