Involverade förvaltningar för projektet och kontaktpersoner: Kultur och fritid, Stefan Persson Arbete och försörjning, Håkan Andersson

Transkript

1 Ansökningsblankett för år: 2016/17 Signerad ansökan skickas per post till: Folkhälsostrateg, Eslövs kommun Eslöv Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF till folkhälsostrategen. Behandlad i ledningsgruppen xxxx-xx-xx Bilaga 3: Projektplan för välfärdsprojekt Organisation Ansvarig verksamhet: Kultur och fritid Involverade förvaltningar för projektet och kontaktpersoner: Kultur och fritid, Stefan Persson Arbete och försörjning, Håkan Andersson Ekonomisk ansvarig Förnamn och efternamn: Lars Månsson Verksamhet: Kultur och fritid Projektuppgifter Projektnamn: Sportoteket Huvudsaklig målgrupp: Barn och unga Löptid (ÅÅMM-ÅÅMM): Projektledare: Emma Sallander, Kultur och Fritid Underskrift av berörda förvaltningschefer

2 1. Projektidé Formulera projektidén kortfattat. Texten kommer att publiceras på som information. I Sverige ses tydligt att klyftorna ökar mellan olika socioekonomiska grupper. Det är en indikation på att det kan vara svårare och svårare för många barn att medverka i idrottslivet. Samtidigt har det överlag blivit dyrare inom alla barn- och ungdomsidrotter visar Riksidrottsförbundets kostnadsundersökning från Medlems/spelavgifter, resor och läger är de kostnader som toppar listan på avgifter och material och utrustning är på nästa plats. Kultur och fritid har i förvaltningens idrottspolitiska program (från 2014) en klar inriktning av att stödja föreningslivet med riktade bidrag. Dessa har bland annat fokus för föreningarna att söka lösningar, så att medlemsavgifter, lägeravgifter inte skall bli en avgörande fråga för att barn/familjer med mindre ekonomiska resurser skall bli utestängda. Inom projekten Aktivitet förebygger och Rookie har ett samarbete byggts upp mellan föreningsledare och skola som gör att vi på ett smidigt sätt kan fånga upp behov och önskningar från barn och föräldrar. I Aktivitet förebygger har barnen själv svarat på frågor gällande, varför de ej är med i föreningslivet som de önskar och ca 10 % säger att det beror på ekonomiska hinder. Genom att skapa ett Sportotek, till vilket allmänheten skänker delar av materialet, vill vi möjliggöra utlåning av utrustning och därmed minska kostnaderna kopplade till idrott. Projektet strävar efter att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att delta i idrotts- och motionsverksamhet på sin fritid. Sportoteket är tänkt att fungera som utlåningsverksamhet av idrottsutrustning. Där kan Eslövs invånare, unga som gamla, låna allt från fotbollsskor, badmintonracket, innebandyklubbor, ridhjälmar till skridskor. Utlåningscentral kan till exempel läggas på skolor där man når alla barn och ungdomar på ett smidigt sätt och kan på så sätt säkerställa att alla får möjlighet att låna. Anledningen kan vara att man vill prova på en ny sport, spontanidrotta eller åka på en skolaktivitet över dagen. Utrustningen som lånas ut är begagnad och har samlats in efter att allmänheten har skänkt saker de inte längre använder. Utrustningen återanvänds till dess att hela livslängden är utnyttjad, vilket är bra för både människa och miljö. Det kan efter hand kompletteras med eventuella inköp om det visar sig att en artikel är särskilt efterfrågad. Sportoteket har ett centrallager där all insamlad idrottsutrustning först tas emot. Där finns ett team som gör ett urval, och därefter sorterar, rengör och märker sakerna. Utrustingen transporteras sedan ut till en eller flera lokaler som fungerar som utlåningsdepåer. Den utrustning som inte är aktuell för Sportoteket lämnas till en återvinningsstation. Utlåningsdepåerna kan vara geografiskt spridda i kommunen och kan drivas i samverkan med till exempel en förening, skola, fritidsgård eller ideell organisation som har utlåning på passande öppettider. Ett annat användningsområde är att utlåningscentralerna arbetar och samverkar med skolorna i kommunen. Detta vid till exempel idrottsdagar och friluftsdagar så kan

3 utlåning av material till eleverna knytas till den aktivitet man skall genomföra. Samtidigt kan instruktörer kopplas till aktiviter som visar hur utrustningen används på bästa sätt. Skolorna har varit mycket positivt inställda till Aktivitet förebygger och Rookie och är också positivt inställda till ett Sportotek, vilket gör att förutsättningar för en samverkan kring utlåning och friluftsdagar ser positivt ut. Centralerna kan utformas på olika sätt till exempel genom mobila utlåningscentraler som placeras i bostadsområden, vid idrottsplatser eller andra mötesplatser. Det möjliggör för potentiella utövare att låna material, aktivera sig och lämna tillbaka för en kortare stunds aktivitet. Syftet med att starta upp verksamheten genom ett projekt är ett krävande förarbete. Det krävs en bred delaktighet hos tänkbara samarbetsaktörer för att samla in idéer, bygga upp strukturer och etablera en fungerande utlåningsverksamhet som sedan kan löpa på i ordinarie verksamhet. På alla Sportotekets utlåningsdepåer gäller villkoren: Alla kan låna Att låna är gratis Man kan låna till vilken idrott man vill Fritiden har stor betydelse för individen, och bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Den kan bidra till fysisk aktivitet, men också till en positiv utveckling genom delaktighet, utveckling av identitet, social kompetens och problemlösningsförmåga, bekräftelse och stärkt självkänsla. Bland unga kan organiserade och strukturerade fritidsaktiviteter bidra till en känsla av tillhörighet, ökat socialt nätverk och ökad självkänsla, vilket kan vara viktiga skyddsfaktorer för att förebygga psykisk ohälsa, droger och brottslighet. Att vara en del av ett socialt sammanhang eller ha meningsfull fritid förebygger långvarigt utanförskap och kan på sikt ge minskade kommunala kostnader, exempelvis i form av hälso- och sjukvård och kriminalvård. Tanken med projektet är också att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna komma i arbete i de olika utlåningscentralerna, där det kommer att finnas uppgifter av både administrativ och praktisk karaktär. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Det finns en befintlig arbetsträningsgrupp med handledare på Arbete och Försörjning som kommer att knytas ihop med projektet, som en ordinarie arbetsmarknadsåtgärd. Handledaren arbetsleder gruppen och står för utbildning där det behövs. Arbete och försörjnings roll i välfärdsprojektet Sportoteket är en avgörande del för kvaliteten i logistiken. Arbetsgruppen kommer praktiskt hantera utrustningen, sköta insamling, rengöra och repararera material, ordna lagerhållning och transporter till uthyrningsställena. Verksamheten är tänkt att vara kopplad till befintliga arbetsträningsgrupper och när Sportoteket är fullt utvecklat beräknas det sysselsätta en heltidstjänst. Arbetsuppgifterna passar bra i den palett av arbetsträningsuppgifter,

4 nämligen att det ska vara riktiga uppgifter som har betydelse för medborgarna, vilket i sin tur ökar motivationen för deltagarna att utföra arbetet. Det är den befintliga så kallade gröna gruppen som är en arbetsträningsgrupp med deltagare som har högt försörjningsstöd, som man på detta sätt kan få motiverade till arbete. 2. Problem- och behovsanalys Beskriv de problem och bakomliggande behov som projektet förväntas svara upp mot samt konsekvenser om inga åtgärder sätts in. Analysen ska ge svar på: Vilket är det huvudsakliga problemet som ska lösas? Vad finns det för orsaker? Vilka effekter får det och vem drabbas? I Sverige ses tydligt att klyftorna ökar mellan olika socioekonomiska grupper. Antalet barn och ungdomar som lever i ekonomisk utsatthet har stadigt ökat de senaste åren; det visar bland annat en rapport från Rädda barnen. Ekonomisk utsatthet påverkar barn och ungdomar och deras utveckling, inte bara i skolans värld utan även möjligheten att delta i idrotts- och motionsverksamhet på sin fritid. Det finns många samband mellan fritidsaktiviteter och hälsa. Kroppen hålls i trim, men det är också positivt för den psykiska hälsan och det sociala umgänget. Samtidigt har det överlag blivit dyrare inom alla barn- och ungdomsidrotter visar Riksidrottsförbundets kostnadsundersökning från Höga deltagaravifter och kostsam utrustning är några delar som omöjliggör barn och ungdomars medverkan i idrott och friluftsaktiviteter. Rädda Barnens undersökning Ung röst visar att var tionde ung person måste avstå från fritidsaktiviteter på grund av avgifter. Genom projektet Aktivitet förebygger har barnen själv svarat på frågor gällande, varför de ej är med i föreningslivet som de önskar och ca 10% säger att det beror på ekonomiska hinder. Idag ger vi helt enkelt inte alla barn och ungdomar samma möjligheter att vara aktiva inom idrotts- och motionsföreningar. När barn stängs ute från organiserade fritidsaktiviteter ökar även risken för ett framtida utanförskap. Barn och ungas idrottande ska inte vara en klassfråga. 3. Målbild Effektmål och leveransmål För in vad som ska uppnås (effektmål och leveransmål) i projektet. Det är viktigt att målbildens delar uttrycks och definieras på ett sätt så att det är tydligt när de är uppnådda. Använd inte luddiga eller generella uttryck. Effektmål är de önskade effekter eller resultat du vill uppnå genom projektet, men som du inte kan tvinga fram. Effektmålet är tänkt att uppnås genom att leveransmålen genomförs. Ett effektmål kan inträffa efter att projektet avslutats. Antalet effektmål kan variera.

5 Indikator Ange vad som ska mätas eller följas upp (indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Leveransmål är de mål som ska uppnås under projekttiden och bidra till att effektmålen uppfylls. Det vill säga vad tänker ni göra för att uppnå effektmålen? Antalet leveransmål under respektive effektmål kan variera. Ett av leveransmålen ska vara att ta fram en plan för implementering i ordinarie verksamhet. Effektmål: Jämlika förutsättningar för fritidssysselsättning (utifrån ett socioekonomiskt perspektiv) (Effektmålet kan eventuellt specificeras och göras mätbara efter att dialogmötena är genomförda) Målbild Indikator: Antal utlån av utrustning Antal utlån av flickor resp pojkar och deras geografiska hemvist. Leveransmål: 2016: Genomföra dialogmöten med bred inbjudan för att undersöka möjligheter och förutsättningar för samverkan kring utlåningsverksamhet och lokaler. Påbörjas våren Utifrån dialogmötena ta fram en plan för strukturen på utlåningsverksamheten. Färdigt september Genomföra insamlings- /kommunikationskampanj under hösten Genomföra behovsanalys 2017: Starta utlåningscentral(-er) under våren Effektmål: Ökad sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Indikator: Antal nya arbetstillfällen som skapas i utlåningsverksamheten Leveransmål: Koppla ihop befintlig arbetsträningsgrupp på AoF med projektet

6 Effektmål: Samtliga effektmål Minskad miljöpåverkan genom återbruk av utrustning Indikator: Andel artiklar som lånas ut som är återbrukade. Leveransmål: Plan för implementering i ordinarie verksamhet 2016: Genomföra insamlings- /kommunikationskampanj under hösten : Starta utlåningscentral(-er) under våren Målgrupp Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydligt och specifikt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv projektets geografiska omfattning. Den primära målgruppen är barn och unga. Alla får låna men genom att göra Sportoteket öppet för alla når vi såväl gruppen ekonomiskt utsatta barn och unga som invånaren som till exempel bara vill prova en ny aktivitet eller kanske spontanidrotta. Detta kan följas i samarbete med de skolor som blir involverade. Med lägre tröskel till föreningslivet får vi fler aktiva invånare vilket bidrar både till en friskare befolkning i stort och en mer jämlik hälsa. Undersökningar visar att de två stora områdena vad gäller utslagning från föreningeller motionsaktiviteter dels är medlemsavgifter och lägerkostnader och dels material och utrustning. Eftersom Kultur och fritid har utvecklat riktade föreningsbidrag för att ge föreningarna möjlighet till att finansiera barns avgifter på olika sätt. Ett Sportotek kan vara nästa steg och där en verksamhet byggs upp som kan förebygga utanförskapet vad gäller kostnaderna för material och utrustning. Kostnader kopplade till idrott ska minska. En annan målgrupp är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I projektet skapas sysselsättning i den kommunala verksamheten med arbetsträningstillfällen, med såväl administrativa som praktiska uppgifter. 5. Avgränsningar Beskriv vid behov sådant som projektet inte ska leverera. Detta för att undvika felaktiga förväntningar. Ett syfte med dialogmötena är att definiera avgränsningarna både geografiska och materialrelaterade.

7 6. Samverkan Kommer projektet samverka med andra aktörer? I projektansökan till Sportoteket ingår Skånes Idrottsförbund som extern medsökare. 7. Övergripande kopplingar Kan till exempel vara mål för mandatperioden. Barnkonventionens artikel 31: Varje barn har rätt till lek, vila och fritid Ett övergripande inriktningsmål i kommunen är att medborgarna har en god folkhälsa. Kultur- och fritidsnämnden har specificerat detta till: Kultur och Fritids verksamhet bidrar till en jämlik folkhälsa. Kultur och Fritid ska enligt nämndsmålen öka medborgarnas tillgång till aktiviteter och konstnärliga uttryck i det offentliga rummet. Nämnden för Arbete och Försörjning har antagit målet: Alla skall erbjudas hjälp till arbete och egen försörjning. Kopplingar till programmet för social hållbarhet: Sysselsättning- främja ökad sysselsättning i samverkan med lokala aktörer och föreningsliv Psykisk hälsa: öka upplevelsen av att kunna påverka sin hälsoutveckling 8. Kommunikationsplan Beskriv hur kommunikationen ska hanteras i projektet. Säkerställ att rätt personer får rätt information på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Kartlägg kommunikationsvägarna och gör en kommunikationsplan som inkluderar målgrupper, syfte och aktiviteter. Vår plan är att under 2016 genomföra en behovsanalys och anordna dialogmöten med bred inbjudan för att få en lokal och kommunövergripande samverkan. På så sätt utvecklas kommunikationsplanen i samarbete med samtliga intressenter. Kommunikationsplanen är således inte fullt utvecklad i dagsläget. VAD Vad ska kommuniceras? Vad är VARF ÖR Vad är syftet med kommun VEM VAR NÄR ANSVARIG Till vilka riktar sig budskapet? Vilka kanaler ska du använda När under projektet ska budskapet kommuniceras? Vem är ansvarig för kommunikationsinsatsen?

8 budskapet? i- kationen? Vill du övertyga, informer a, undervis a? Separata kommunikat ionsplaner görs utifrån delsyften och olika målgrupper (se Vem ). Beror på syfte och målgrupp -Medaktörer -Allmänheten som kan skänka -Barn och unga (allmänhet) som kan låna -Press, allmänhet, politiker dig av? Hemsida, EKIS, utskick, möten? Beror på syfte och målgrupp Beror på syfte och målgrupp Projektägare, projektledare, informatör..? Projektledare med stöd av kommunikatör 9. Tidplan Gör en tidplanför leveransmålen. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken Riktlinjer för projekt. Se leveransmålen. 10. Riskanalys och riskåtgärd För in en sammanfattning av riskanalysen inklusive de åtgärder som gjorts eller kommer att göras för att minimera riskerna. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken Riktlinjer för projekt. Bristande intresse och engagemang hos de externa aktörerna (både invånare som kan skänka utrustning och aktörer som kan delta i utlåningsverksamheten) utgör en risk. För att skapa engagemang genomförs dialogmöten tillsammans med Skåneidrotten. Att de externa aktörerna tidigt är med och själva påverkar hur verksamheten utformas utifrån deras förutsättningar och idéer tror vi ökar engagemanget. En kommunikations- och insamlingskampanj gentemot allmänheten ska öka intresset och viljan att skänka material till Sportoteket. En annan risk är att målgruppen inte vill låna material på grund av stigmatiseringen kring ekonomisk utsatthet. Erfarenheter från studiebesöket i Luleå har gett värdefulla kunskaper om hur man praktiskt kan motverka detta, till exempel genom diskret märkning av utrustningen. Att samverka med skolorna vid t.ex. friluftsdagar är en modell där alla kan låna utrustning och att det då inte upplevs som utmärkande. Att ta hjälp av lärare för att klassvis få kontakt med Sportoteket minskar också stigmat eftersom att alla får möjlighet att låna material.

9 Brist på lokaler skulle påverka möjligheterna att öppna utlåningscentraler. Genom dialogmötena genomförs en inventering av både kommunens och andra lokaler för att få en översiktlig bild av lokalmöjligheterna. 11. Uppföljning/utvärdering Kontinuerlig uppföljning av fastställda delmål i projektet. Beskriv hur projektet/verksamheten ska följas upp och/eller utvärderas? (Kopiera indikatorerna från sida 3.) Vilken mätmetod ska användas (till exempel frågeformulär, intervjuer, journalgranskning, dokumentationssystem)? Vid vilken tidpunkt planerar ni att mäta? Effektmål: Indikator: Utvärderingsmetod: Tidpunkt: Jämlika förutsättningar för fritidssysselsättning (utifrån ett socioekonomiskt perspektiv) (Effektmålet kan eventuellt specificeras och göras mätbara efter att dialogmötena är genomförda) Antal nya arbetstillfällen som skapas i utlåningsverksamheten Minskad miljöpåverkan genom återbruk av utrustning Antal utlån av utrustning Antal utlån av flickor resp pojkar och deras geografiska hemvist Antal nya arbetstillfällen som skapas i utlåningsverksamheten Andel artiklar som lånas ut som är återbrukade. Insamling av statistik 31/ och 30/ Insamling av statistik 31/ och 30/ Insamling av statistik 31/ och 30/ Budget Specificera projektets samlade resursbehov i en projektbudget. Dela upp i kapitalkostnad och persontid omräknad i pengar. Resursbehovet ska kopplas till projektets målbild. En budget ska ta upp alla kostnader som ni kan planera för. Även kostnader för arbetstid måste föras in. Budget år 1 Projektledare 100% Processledare till dialogmötena Transporter av insamlat material Materialinköp av utrustning till lånecentraler (tex hyllor, tunnor, förvaringsmaterial) +

10 kompletterande utlåningsartiklar Kommunikations-/insamlingskampanj Summa: Budget år 2 Projektledare 100% 400,0 Transporter 25,0 Materialinköp 50,0 Kommunikation/marknadsföring 25,0 Summa: 500,0 13. Projektorganisation Beskriv projektets organisation med namn och roller på alla medlemmar. Det är viktigt att alla projektmedlemmar har tydliga roller och ansvar. Håkan Andersson, Arbete och Försörjning, Styrgrupp Stefan Persson, Kultur och Fritid, Projektägare Emma Sallander, Kultur och Fritid, Projektledare Mikael Olsson, Arbete och Försörjning, Handledare 14. Implementering i ordinarie verksamhet Beskriv kortfattat planen för implementering i ordinarie verksamhet under/efter projektslut. År 2018 har vi en uppbyggd och fungerande struktur för utlåningsverksamheten och bemanningen. Den övergripande samordningen kring Sportoteket sker genom Kultur och Fritid. Samordningen av det praktiska arbetet kring utlåningscentralerna sker genom Arbete och Försörjning. 15. Övrig information Rapporten av höstens pågående förstudie av Sportoteket blir ett viktigt underlag inför detta projekt. Erfarenheter och lärdomar från studieresor i Luleå samt Oslo sammanfattas i en rapport och är färdig att tillgå i januari Det är viktigt att se Sportoteket som ett komplement till riktade bidrag till föreningar och samarbetsprojekten Aktivitet förebygger och Rookie. Dessa verksamhetsutvecklingar syftar till en jämlik folkhälsa och därigenom socioekonomiska vinster på längre sikt. 16. Bilagor

11 Bilaga nr 1: Bilaga nr 2: Bilaga nr 3: Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt.