Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2005

2

3

4 ÅRSREDOVISNING Överintendentens inledning 5 2. Resultatredovisning Intäkter och kostnader Bevarande Förmedling Kunskapsuppbyggnad Övriga mål och återrapporteringskrav Kompetensförsörjning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning sredovisning Finansieringsanalys Tilläggsupplysningar och noter 39 Bilaga 1. Förteckning över inköp och gåvor Bilaga 2. Förteckning över utlån Bilaga 3. Förteckning över programverksamheten Bilaga 4. Förteckning över producerade kataloger Bilaga 5. Förteckning över resebidrag

5

6 1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING Moderna Museet är ett av de klassiska museerna för och 2000-talskonst. Den stora utmaningen för ett sådant museum är att å ena sidan, med en samling i världsklass och attraktiva, genomarbetade utställningar i ryggen, locka en stor och bred konstpublik och å den andra vara en plats som de unga konstnärerna och kretsen kring dem upplever som relevant. En ekvation som inte alltid är så lätt att få ihop, men det är i den spänningen som museet får liv och puls! Att Moderna Museet, med sina besökare under 2005, är en plats som den breda konstpubliken har tagit till sitt hjärta råder det inget tvivel om. Att denna publik vid ett närstudium dessutom består av mer än förstagångsbesökare och att av besökarna kom från Sverige utanför Stockholm alltså ca 50 % fler besökare än ett genomsnittligt länsmuseum har under ett år är också riktigt glädjande. Samtidigt som vi kan konstatera att Moderna Museet efter fri entré-reformens införande når en större publik än någonsin är det uppenbart att museet också har blivit en naturlig plats för den unga samtidskonsten. I detta spelar utställningsserien Den 1:a på Moderna en stor roll, men också självfallet de större samtidskonstutställningarna med Ann-Sofi Sidén, Jockum Nordström och Jonas Dahlberg. Museets kvantitativa succé återspeglas också i det snabbt ökande intresset för hemsidan som 2005 hade 1 miljon besökare. Den 90% ökningen från föregående år återspeglar självfallet ett allmänt stort intresse för museet, men säkerligen också det faktum att hemsidan i och med lanseringen av bl.a. Sök i Samlingen och Barnsidan också alltmer utvecklas till att bli ett spännande pedagogiskt rum. Moderna Museets pedagogiska verksamhet har under senare år utvecklats snabbt. Det är mycket som kan lyftas fram, men särskilt kanske utvecklingen av tonårsprojektet Zon Moderna ett projekt som för övrigt tilldrar sig en allt större internationell uppmärksamhet. Det är nog ingen överdrift att påstå att 2005 är ett av Moderna Museets mest framgångsrika år. Vi kan se på publiktillströmningen, medieintresset, det internationella intresset och på publikundersökningarna och få detta bekräftat. En fantastisk och varaktig bekräftelse på museets trovärdighet är också de enastående donationer som, efter återöppningsåret 2004, fortsatt strömmat in. Museet har fått ta emot inte mindre än 35 viktiga verk av konstnärer som Tora Vega Holmström, Henry Mavrodin, Lars Englund, Olle Kåks, Lenke Rothman, J.O. Mallander, Oluf Höst, Sture Johannesson och Birger Lundqvist. Detta, väl att märka, utöver den extraordinära donation museet fick av Pontus Hultén omfattande hela hans konstsamling om 630 nummer samt hans bibliotek och arkiv. Det råder inget tvivel om att dessa donationer innebär ovärderliga bidrag till Moderna Museets framstående samling. Vad som dessutom kan vara värt att notera är att det sammanlagda ekonomiska värdet av donationerna under såväl 2004 som 2005 är i samma storleksordning som museets hela statsanslag under samma år! Med detta konstaterande vill jag tacka, inte bara museets donatorer, utan alla som bidragit till detta framgångsrika år: den fantastiska personalen, våra sponsorer, våra trogna supportrar i Moderna Museets Vänner och 100 Vänner och sist men inte minst konstnärerna och publiken de är de vi finns till för! Stockholm i februari 2006 Lars Nittve Överintendent

7

8 2. RESULTATREDOVISNING I det följande redovisas av regeringen föreskrivna verksamhetsmål och återrapporteringskrav under respektive verksamhetsgren. Övriga mål och återrapporteringskrav redovisas under rubrik 2.5. Eftersom museibyggnaden på Skeppsholmen var stängd för ombyggnad under åren 2002 och 2003 och museet därför var tillfälligt utlokaliserat till mindre lokaler i Stockholm, har vissa resultat för 2005 även jämförts med Intäkter och kostnader per verksamhetsgren Tabell 1. Resultatredovisning per verksamhetsgren Intäkter och kostnader (tkr) Bevarande Konstförmedling Kunskapsuppbyggnad Totalt Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Totalt Personalkostnader Lokalkostnader Övr. driftskostnader Totalt Totala intäkter och kostnader 2005 är något högre än motsvarande siffror Stora skillnader kan avläsas i jämförelse med 2003, då museet var evakuerat till tillfälliga och mindre lokaler på grund av stängningen av museibyggnaden på Skeppsholmen. År 2004 gjordes stora satsningar i samband med återöppnandet av museet på Skeppsholmen. Dessutom gav fri entré-reformen upphov till en mycket stor publikökning som också avspeglar sig i ökade kostnader för säkerhet, pedagogik, föremålsvård, lokalvård m.m. Enligt tabell 1 har intäkter av anslag minskat med ca 4,5 miljoner kr vilket beror på att museet under 2004 tog i anspråk ett anslagssparande på ca 2 miljoner kr, men 2005 istället har ett sparande på 2,5 miljoner kr. Avgiftsintäkterna har ökat med ca 5,4 miljoner kr. Anledningen till detta är bland annat att entréintäkterna har ökat liksom intäkter för turnerande utställningar. I båda fallen har det framförallt att göra med utställningen Munch själv. Kostnader för lokaler är ca 5,5 miljoner kr högre 2005 än Det beror på att museet under 2004 erhöll vissa hyresreduceringar som en följd av stängningen av byggnaden på Skeppsholmen. Under 2005 har hyreskostnaderna återgått till en ordinarie hyresnivå. Övriga driftskostnader har minskat vilket mestadels beror på att museet 2004 hade stora extrakostnader i samband med återetableringen och nyöppningen av museet på Skeppsholmen.

9 2.2. Verksamhetsgren: Bevarande Mål 1 Målet är att förbättra förutsättningarna för samlingarnas långsiktiga bevarande. Arbetet med samlingarna skall bedrivas utifrån en långsiktig policy för insamling av föremål. Myndigheten skall registrera, dokumentera, digitalisera och vårda samlingarna. Återrapportering Resultatet skall redovisas och bedömas enligt kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen skall ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår. Moderna Museet skall bl.a. redovisa: samlingarnas omfattning och innehåll magasinssituationen Mål 2 Målet är att samlingarnas sammansättning bättre skall spegla skilda perspektiv, t.ex. kön, klass, kulturell bakgrund och generation. Skilda perspektiv skall också uppmärksammas och prioriteras när det gäller det löpande arbetet med samlingarna. Återrapportering Resultatet skall redovisas och bedömas enligt kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen skall ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår samt relateras till myndighetens policy för insamling. Måluppfyllelse Mål 1 De tekniska förutsättningarna för samlingarnas långsiktiga bevarande är goda, särskilt sedan klimatanläggningen och ventilationssystemen har reparerats och byggts om inför återflytten till den nya museibyggnaden. Museet har sju magasin för fem olika materialkategorier och magasinsförhållandena får därför numera anses som tillfredsställande. Arbetet med att registrera och dokumentera samlingen digitalt har fortgått under 2005 och resultaten redovisas närmare under verksamhetsgrenen Kunskapsuppbyggnad. Registervård och klassificering bedrivs fortlöpande Museets följer den inköpspolicy som lades fast Mål 2 Museet har under året förvärvat 63 verk. Det är något fler manliga (25) än kvinnliga (19) konstnärer representerade bland inköpen. Åldersspridningen är stor, från den äldsta konstnären född 1888 till den yngsta, född Trots att tyngdpunkten ligger vid förvärv av svenska konstnärer, har det internationella perspektivet betonats i och med inköp av flera ickenordiska konstnärer. Den sammanfattande bedömningen blir att målen för verksamhetsgrenen har uppfyllts under året. 8

10 Verksamhetsöversikt Tabell 2. Resultatmått inom bevarande, antal Antal föremål Måleri och skulptur Teckning och grafik Fotografi prio Fotografi övrigt Film och video Totalt Inköpta verk Gåvor * Pontus Hulténs donation ca 630 verk *Häri ingår även måleri (1 verk) som överförts från Statens Konstråd till Moderna Museet Anm. I Årsredovisningen redovisas de verk som genom registreringen i museets konstdatabas är klassificerade under rubrikerna måleri/skulptur, teckning och grafik samt film- och videosamlingarna. Vad angår fotografi är det kvalificerade uppskattningar. Negativsamlingen på nummer är under 2003 överförd till Kungliga Biblioteket. Registrering av redan existerande verk gör att siffrorna i tabellen ökar. Noteras kan att under kommande år kommer omklassificeringar att göras, vilket får de inbördes siffrorna att förändras. Moderna Museets samling Konservering och vård av samlingen Av konserveringsinsatser på verk ur samlingen som utförts under året kan nämnas Ulf Rollof: Kylrock, Tadeuz Kantor: Signez s il-vous plait, Greta Fahlcrantz: Putte i Barnkammaren, Nils Dardel: Svarta Diana, Barbro Östlihn: Maria Magdalena, Errò: Foodscape, Henri Matisse: Manlig modell, Constantin Brancusi: James Joyce samt ommålning av Alexander Calder: De fyra elementen. I anslutning till deponering av verk krävs ofta särskilda konserveringsinsatser. Museet har under året arbetat med 101 av de totalt deponerade föremålen. Detta har skett inför utställningar, nydepositioner, definitiv återtagning samt allmänt underhåll. Alla, 101, har blivit besiktigade och de flesta har krävt någon åtgärd, många har krävt större konserveringsåtgärder. Ett omfattande arbete har lagts på utlån till Leksands Konstmuseum (47 verk), George Segal: The Dry Cleaning Store och Eva Aepplis verk (140 st) utlånade till Tinguely museet i Basel. Konstnärsintervjuer/samtal har gjorts med 6 konstnärer i samband med nyförvärv. Inköpspolicy Samlingens sammansättning och de nyförvärv som gjorts under året speglar museets verksamhetsområde, dvs. svensk och utländsk konst från och 2000-talen. Museets samling är sedan länge synnerligen framstående avseende svensk, fransk och amerikansk konst. Detta förpliktigar till en samlingspolicy inriktad på att museet behåller sin starka ställning inom dessa fält, samtidigt som perspektiven vidgas. Moderna Museet har sedan 2002 en förnyad policy för förvärv av konst. Förvärvspolicyn uttrycker centrala frågor som bör ställas inför varje förvärv: tidsperioder, nationellt och internationellt, lokalt och globalt, genusbalans etc. Policyn visar också en fördelning över hur de ekonomiska resurserna bör användas inom de olika samlingsområdena. Under 2005 har antalet inköp varit något lägre än föregående år. Visserligen är inte den numerära skillnaden stor, men tendensen är tydlig: en gradvis förskjutning mot enskilda, mer konstnadskrävande åtaganden. Bland orsakerna kan räknas den allmänna prisökningen, den internationella konstmarknaden, där priserna för de riktigt betydelsefulla konstnärerna eskalerar, samt museets egen strävan att för- 9

11 värva nyckelverk till den utländska delen av samlingen. Ett antal inköp har gjorts av kostnadskrävande verk av namnkunniga konstnärer, såväl historiska (Vera Nilsson) som samtida (Olafur Eliasson, Adrian Paci, Ann Böttcher). Inköpen har varit strategiska och inriktade på att kunna visas i samlingspresentationen I vår tid. Genusbalans etnicitet globalt lokalt Genusbalansen har under de senaste åren varit relativt tillfredsställande, om än inte helt. Under 2005 var 25 manliga och 19 kvinnliga konstnärer bland inköpen. Museet har förvärvat verk av 28 svenska konstnärer och 16 konstnärer av annan härkomst. Även om antalet representerade konstnärer av icke-svensk härkomst kan konstateras vara något större än föregående år, så är balansen mellan svenskt och icke-svenskt relativt konstant. Inköpspolicyn är härvidlag vägledande: svenska konstnärskap ska samlas på bredden och djupet medan förvärv av icke-svenska konstnärer är inriktade på nyckelverk. Gåvor, donationer Donationer har en avgörande betydelse för museets samling. Förutan dessa skulle samlingen inte kunna hålla den internationella nivå den har idag har varit ett märkesår i det avseendet: Pontus Hultén donerade hela sin enastående samling till museet. Cirka 630 verk, som i många avseenden har beröringspunkter med museets befintliga samling, kommer att skapa nya riktpunkter och sammanhang för förståelsen av det nyligen förflutna. Denna extraordinära donation är dock ingen solitär därutöver har totalt 35 verk ytterligare donerats. Bland donatorerna märks Birgit Rausing som skänkt Tora Vega Holmströms Främlingar och konstnärerna Henry Mavrodin, Lars Englund samt Lenke Rothman som alla tre donerat egna verk. Samtliga nyförvärv och donationer under 2005 är förtecknade i bilaga 1. Presentation Samlingspresentationen I vår tid har med sina tre kapitelindelningar samtid framtid ny tid bestått i sin grundkonstitution. Den omvända kronologin, med startpunkt i nutiden för en rörelse bakåt mot 1900-talets början, har visat sig verkningsfull: dåtidens konst kan ses med dagens perspektiv och samtiden behöver inte tolkas som en följd av tidigare gärningar. Huvuddragen har legat fast, de stora salarna har med några få undantag lämnats intakta medan omhängningarna i de mindre salarna har varit desto mer frekventa. Under året har en svit verk av Hilma af Klint befäst hennes pionjärskap, ett stort rum har ägnats åt verk av Sigmar Polke i utbyte mot Lousianas Gerhard Richter-lån, ett postmodernt rum och ett rum ägnat åt samtida måleri har visats, Picasso och Brancusi har sammanförts i ett nytt sammanhang, Henry Mavrodins donation har presenterats, Lars Nilssons In Orgia har installerats och en hängning av Ola Billgrens Romantiska landskap har gjorts. Till detta kan föras rockader i samlingen påkallade av stora utlån, där Jean Tinguelys Métamatic tillfälligt fått ersätta Robert Rauschenbergs Monogram och Francis Bacons Double Portrait of Lucien Freud and Frank Auerbach för en tid givit plats åt Barnett Newmans Tertia, bland andra. Magasin Under 2005 har ett magasin på Centralförrådet förberetts för uppdelning i två, ett för teckning och grafik och ett för fotografi. Museet har sju magasin för fem olika materialkategorier. Magasinsförhållandena får numera anses som goda. Ytterligare ett utrymme har tillfälligt förhyrts för Pontus Hulténs samling. 10

12 2.3. Verksamhetsgren: Förmedling Mål 1 Målet är att öka tillgängligheten till samlingarna och nå fler och nya besökare. Med fri entré skapas förutsättningar för ett icke-kommersiellt rum där allmänheten kan mötas, diskutera och fördjupa sina kunskaper om kulturarvet. Samlingarna skall göras tillgängliga i hela landet, t.ex. genom presentationer på Internet, vandringsutställningar, depositioner och utlån. Moderna Museet skall nå besökare från hela landet. Åtgärder skall vidtas för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Återrapportering Resultatet skall redovisas och bedömas enligt kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen skall ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår. Moderna Museet skall bl.a. redovisa: antal besökare med uppskattning av fördelning på kön och ålder. Mål 2 Målet är att vidareutveckla den pedagogiska verksamheten i direkt kontakt med bl.a. skola samt universitet och högskola. Med fri entré skall museet ytterligare utveckla sin pedagogiska och publika verksamhet. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa. Mål 3 Målet är att svenska konstnärer skall ges möjlighet att medverka vid internationella konstbiennaler och andra viktiga utställningar utomlands. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt resultatet av dessa. Måluppfyllelse Mål 1 År 2005 är besöksmässigt det näst mest framgångsrika i museets historia tog sig till Skeppsholmen för att ta del av samlingspresentationen, tillfälliga utställningar, program, barn- och ungdomsverksamhet. Museets eget besöksmål för 2005 var ursprungligen , vilket alltså överträffades med drygt 20 %. Det är trots det föregående rekordåret fortsatt många förstagångsbesökare; st. Andelen besökare från övriga landet har ökat något från 23 % till 26 % motsvarande personer. Detta är ca 50 % mer än genomsnittet för ett länsmuseums publik under ett helt år. Både antalet förstagångsbesökare och besökare från övriga landet har mer än fördubblats jämfört med åren innan fri entré infördes. Samtliga utställningar och stora delar av samlingen presenteras på Internet via museets hemsida som är mer välbesökt än någonsin. Under 2005 besökte närmare en miljon museets hemsida, det är en remarkabel ökning från året innan med 90 %. Under året har samlingen tillgängliggjorts på Internet på museets hemsida genom Sök i samlingen. Omkring verk med bilder kan nu visas på hemsidan. Arbetet med pedagogiska verktyg har vidareutvecklats och kompletterats under 2005, bl.a. med en ny Barnsida och ett interaktivt kursverktyg för Internet vilket skapar nya möjligheter för att arbeta med konstpedagogiskt utvecklingsarbete i hela landet. 11

13 Moderna Museet har producerat två utställningar för turné under 2005, båda utanför Sverige: Fashination har visats på The National Museum of Photography, Film and Television i Bradford och Munch själv har turnerat till Munch-museet, Oslo samt The Royal Academy of Art, London. Moderna Museet c/o Leksand genomfördes under sommaren med ett större urval svensk konst från mellankrigstiden depositioner har gjorts hos 235 svenska mottagare och 138 utlån har gått till 23 svenska låntagare. Se vidare tabell 5 och 6. Museet har genom programpunkter, programserier, seminarier, konstnärssamtal, guidade visningar, kvällshändelser och familje- och lovprogram erbjudit tillfällen till diskussioner och fördjupning om konstverk, konstnärskap och aktuella teman. Tillgängligheten för funktionshindrade har alltid varit god i den nya museibyggnaden och förbättras successivt. Offentliga visningar för synskadade har arrangerats under året. Ett arbete med att tillgängliggöra museet innehållsmässigt för funktionshindrade och för grupper med särskilda behov har inletts. Mål 2 Den pedagogiska och publika verksamheten har på många sätt vidareutvecklats och anpassats till museets nya publikgrupper. De pedagogiska verktygen, som introducerades under 2004, har vidareutvecklas och kompletterats under året. Det konstpedagogiska utvecklingsprojektet, Zon Moderna, riktat till gymnasister, har fortsatt med en rad skolor som samarbetspartners. Boken Samtidskonst för lärare och andra intresserade har getts ut i samarbete med Lärarförbundets Förlag. En rad samarbetsprojekt och program har genomförts i samarbete med skola, högre utbildningar och andra institutioner och organisationer. Museet fortsätter sitt publika mottagande med hjälp av museivärdarna. Utöver att de ansvarar för vissa säkerhetsfrågor informerar de om museets publika verksamhet och om konsten. I slutet av året infördes den nya presentationsserien Värdarnas val. Två gånger i veckan väljer en värd ett konstverk ur samlingen och håller en presentation inför besökarna. Värdarna är en brygga mellan övriga organisationen och publiken. Detta innebär inte endast den kunskap om organisationen och konsten som värdarna kan ge besökarna, utan även att värdefull kunskap förs över om besökarnas reaktioner och upplevelse till övriga organisationen, som t.ex. ger en möjlighet att bättre tillvarata besökarnas behov vid planering av verksamheten. Mål 3 Målet att medverka i internationella konstbiennaler och viktiga utställningar utomlands har, med de begränsade medel som står till förfogande, kunnat infrias. Svenska konstnärer har under året medverkat i två stora konstbiennaler, i Venedig och Istanbul. 27 personer, företrädesvis konstnärer, har varit inbjudna till utställningar utomlands med resebidrag under Den sammanfattande bedömningen blir att målen för verksamhetsgrenen har uppfyllts under året. 12

14 Verksamhetsöversikt Tabell 3. Prestationer inom verksamhetsgrenen Förmedling Antal utställningar Den I:a på Moderna MM Utomlands /MM Internationella Program Turnerande utställningar c/o-projekt Besökare Fördelning män/kvinnor (%) *38/58 *39/58 40/60 40/60 *44/55 Andel utländska medborgare (%) Vuxna över 25 år (%) **63 **73 ***55 ***55 80 Pensionärer (%) **21 **9 ***15 ***15 6 Ungdom år (%) **11 **18 ***25 ***25 10 Barn under 16 år (%) - - ***5 ***5 4 Totalt (avrundat) c/o och övrigt i Sverige (avrundat) TOTALT I SVERIGE (avrundat) Vandringsutställningar i utlandet Offentliga visningar Bokade visningar, vuxna Skolvisningar 393 **** Daghem Konstskola/kurs Studiedagar Lovprogram för barn Visning Hylanders Våning Företagsprogram Totalt Utlån Depositioner Hemsidan Besökare totalt***** varav utländska (%) Sidleveranser****** Antal verk med bild på hemsidan Fr o m 2005 inkl Sök i samlingen * 2005 svarade ej 4%, 2004 svarade ej 3% och 2001 svarade ej 1% ** Denna indelning mäts via enkätsvar som samlas in från besökare fr o m 15 års ålder, varför uppgift om antal besökare under 15 år saknas. Det totala antalet besökare mäts via sensorer. *** Dessa siffror avser endast besökare på Klarabergsviadukten 1 januari 31 augusti 2003 samt 15 juni 31 december Uppgifterna har ej gått att mäta på c/o- och övriga verksamheter. **** Skolvisningar, och som följd det totala antalet bokningar, 2004 har korrigerats p g a systemfel. ***** Uppgifter om hemsidans totala besök mäts fr o m 2004 enligt riktlinjer för svensk Webtrafikredovisning för museer. ****** Sidleveranser (page views) betyder varje enskild webbsida som en besökare laddat ned. 13

15 Besökare Fri entré har varit en avgörande faktor för de höga besökssiffrorna under Moderna Museet befarade att besökssiffrorna skulle sjunka betydligt under 2005 då fri entré infördes på alla statliga museer men minskningen blev endast 10 % jämfört med rekordåret Museets ursprungliga besöksmål för 2005 var och överträffades med drygt 20 %. Besökssammansättningen liknar i stort 2004 vad gäller kön, geografisk hemvist, utbildning etc. En smärre skillnad märks vad gäller ökning av åldersgruppen över 65 år där utställningarna Munch själv och Lars Englund kan ha bidragit. Andelen besökare från övriga landet har ökat något från 23 % till 26 % motsvarande personer. Detta är ca 50 % mer än genomsnittet för ett länsmuseums publik under ett helt år. (Statens Kulturråd: Museer och konsthallar 2004: Kulturen i siffror 2005:4) Glädjande är att andelen förstagångsbesök är fortsatt hög. Under en period före fri entré-reformen, , var motsvarande andel lägre, 28 %. Med tanke på dåvarande besökstal handlade det om i snitt faktiska nya besökare per år istället för nuvarande Under 2005 svarade 22 % av besökarna som fyllde i den svenska enkäten ja på frågan om de hade föräldrar födda utomlands, 58 % svarade nej och 20 % besvarade inte frågan. Diagram 1. Besöksstatistik 2001, 2004 och = besökare 2004 = besökare 2005 = besökare Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 14

16 Tabell 4. Sammanställning av resultat från publikundersökningar Geografiskt ursprung % % Storstockholm Övriga Sverige Utlandet Ej svar 3 2 Kön Män Kvinnor Ingen uppgift 4 3 Högsta utbildning Universitet/högskola Gymnasium Grundskola 3 5 Ingen uppgift 7 9 1:a besöket någonsin :a besöket på 12 mån 30 53* Besökt museet ngn gång förut ggr/år ggr el fler/år * Museibyggnaden på Skeppsholmen återöppnas efter renovering. Hemsidan Hemsidan blir en allt viktigare kommunikationskanal för museet, nationellt och internationellt. Både 2004 och 2005 har hemsidans besök ökat med remarkabla 90 %. Av museets besökare anger 60 % att de helst använder hemsidan som informationskälla om museets verksamhet. Det omfattande projektet att tillgängliggöra museets digitala databas över samlingen, Sök i samlingen, realiserades under året på hemsidan. Där finns möjlighet att söka bland måleri och skulptur verk, film och video 300 verk, teckning och grafik verk och fotografi verk. Ca verk visas med bild. Läs mer under rubriken Pedagogiska verktyg. Funktionshinder åtgärder Tillgängligheten för funktionshindrade har alltid varit god i den nya museibyggnaden och förbättras successivt. De publika hissarna har sedan 2005 röstmeddelande som ger besked vid varje våningsplan. För att fler lättare ska uppfatta var det finns glasdörrar så har de märkts med tydligare markeringar. Under året har offentliga visningar för synskadade arrangerats, vilka har varit uppskattade. Ett antal taltidningar har följt verksamheten och gjort intervjuer. Detta har visat sig vara bästa sättet att sprida information om visningarna. Kollegor från ett antal museer i Sverige och Norden har också varit intresserade och tagit del av verksamheten. Ett arbete med att tillgängliggöra museet innehållsmässigt för personer med funktionsnedsättningar och för grupper med särskilda behov har inletts. Här kan nätverk som Collect & Share (se under Pedagogiska samarbetsprojekt) spela en viktig roll för att hitta exempel på intressant verksamhet inom fältet. Av publikationen Samtidskonst för lärare och andra intresserade har Talboksoch punktskriftsbiblioteket TPB också framställt en talbok för att tillgängliggöra den för personer med läshandikapp som inte kan ta del av tryckt text. 15

17 Depositioner Moderna Museet handhar sedan två år sina egna depositioner efter övertagandet från den gemensamma funktionen med Nationalmuseum. Depositionsregistrator har efter upprättandet av nya rutiner skapat en god grund för verksamheten, och fungerar som drivkraft för arbetet med depositionerna i vilket intendenter, konservatorer och tekniker involveras på olika stadier. Tabell 5. Depositioner 2005, antal verk Område Måleri Skulptur Grafik Teckning Foto Affisch Video Ej klass. Summa Stockholm Övr. Sverige Utland Summa Under 2005 var verk ur museets samling utdeponerade. Koncentrationen till huvudstaden med verk beror på den omfattande depositionen hos olika departement och rättsliga instanser. Spridningen över övriga landet är nästan lika stor, hela 929 verk är deponerade hos statliga myndigheter. I utlandet står huvudsakligen de svenska beskickningarna för depositionerna, 380 till antalet, vilket bidrar till att sprida svensk konst över världen. Utlån Tabell 6. Utlån 2005 Område Låntagare Konstverk Stockholm 9 23 Övriga Sverige Utland Totalt Avslag Under 2005 har antalet utlån varit lägre än tidigare år, men är i internationellt hänseende helt jämförbart med de största konstmuseerna i Europa och USA. Den omfattande c/o-verksamheten som bedrevs när museet verkade utanför huvudbyggnaden drev upp lånenivån på en höjd som det i ett normalläge inte går att komma i närheten av. Antalet lån till svenska museer och konsthallar är nära dubbelt jämfört med utlandet, bland annat beroende på att flera svenska låntagare lånar ett stort antal verk (23 mottagare för 138 verk) och ofta låter museets verk utgöra kärnan i utställningen. De utländska mottagarna har haft ett snitt på 2 till 3 verk (30 mottagare för 78 verk) och lånen söks nästan uteslutande ur den internationella delen av samlingen. Lånen har beviljats till betydande monografiska och tematiska utställningar, bland vilka kan nämnas Samtida skulptur i Norden på Wanås, Gerhard Richter på Louisiana, DADA på Centre Pompidou och Robert Rauschenberg: Combines på Metropolitan Museum of Art. Utlånen finns förtecknade i bilaga 2. 16

18 Diagram 2. Fördelning av lånande institutioner 2005 Stockholm 17% Utland 57% Övriga Sverige 26% Diagram 3. Fördelning av utlånade konstverk 2005 Stockholm 11% Utland 36% Övriga Sverige 53% 17

19 Pedagogisk och publik verksamhet Den publika verksamheten på Moderna Museet har under 2005 präglats av hög intensitet och stor bredd. Fri entré-reformen ledde till att den pedagogiska verksamheten kompletterades med bland annat nya verktyg för besökare som kommer på egen hand i form av vägledningar, audioguider, verks- och salstexter. Det personliga mötet mellan besökare, museets personal och konstnärer har dock fortfarande varit viktigt, varför arbetet med bland annat guidade visningar, möten med museivärdar, kontinuerliga konstnärssamtal samt eget skapande i Verkstan fortgått. Under året har museet också arbetat vidare med att ge plats åt olika tolkningar av samlingen och de tillfälliga utställningarna. Pedagogiska verktyg Moderna Museet producerar varje år en stor mängd texter för utställningskataloger, foldrar, salar, audioguider och andra pedagogiska verktyg. En stor omsorg läggs på att redigera och tillgängliggöra texterna för att passa museets skiftande behov och målgrupper. Fyra åldersgruppspecifika handledningar samt en på lättläst svenska har tagits fram för grupper och enskilda besökare i samlingen. Handledningarna, kalllade Moderna Museet på egen hand, är kostnadsfria och finns både på museet och på hemsidan. För de yngsta har en tipspromenad producerats. De pedagogiska poolerna utanför samlingen kompletterades med bokhyllor och läslampor samt mer litteratur. En filmad intervju med Jockum Nordström producerades och visades i samband med hans utställning. Två nya audioguider till samlingsutställningen har tagits fram: Familjeaudioguiden (barn 4 10 år) och Konstnärsaudioguiden (fem konstnärer berättar om verk i samlingen). De presenterades på Audioguidens dag i maj då över 250 audioguider lånades ut gratis. En audioguide producerades även till Arbus, Model, Strömholm. Totalt gjordes 74 inspelningar och sammanlagt har audioguider hyrts ut à 30 kr. Moderna Museets hemsida har under året utvecklats som pedagogiskt rum. Museets samling har tillgängliggjorts via hemsidan genom Sök i Samlingen. Sökmöjligheten ger bl.a. skolan ett lättillgängligt verktyg att nå kunskap om konstverk i samlingen. På hemsidan har ett nytt målgruppsinriktat pedagogiskt rum för barn 0 12 år, Barnsidan, skapats med interaktiva spel och kunskapsförmedlande animationer. Ett interaktivt kursverktyg har utvecklats i samarbete med IBM för framtida kursverksamhet över Internet. Det nya verktyget tillåter kursdeltagarna att kommunicera med varandra via chattar och publika diskussionsforum. Kursverktyget ger även deltagarna möjlighet att genomgå ett kunskapstest. Satsningen på att utveckla hemsidans olika pedagogiska rum är en del i att tillgängliggöra Moderna Museets samling och kunskap för publiken i hela landet. Visningar Antalet bokade visningar har totalt varit 826 varav 419 förskolor och skolor och 407 vuxengrupper inklusive sponsorvisningar. Skolvisningarna har ökat med hela 41 % medan antalet vuxenvisningar har minskat med 21% jämfört med En tydlig koppling kan ses mellan publikdragande utställningar som Munch själv och antalet bokade vuxenvisningar. Munch själv bokades av 183 vuxengrupper, vilket motsvarar 50% av det totala antalet vuxenvisningar. Varje vecka ordnas kostnadsfria offentliga visningar på svenska och under sommaren även på engelska. Totalt har 216 sådana visningar genomförts. Museet har fortsatt erbjuda s.k. Babyvisningar, visningar i lugn takt för vuxna med barn i åldern 0 15 månader. Under året har en ny form av offentliga visningar för synsvaga genomförts och ett flertal taltidningar har uppmärksammat detta. I samarbete med Pridefestivalen erbjöd Moderna Museet fyra kostnadsfria queervisningar. Med utgångspunkt i museets samling guidades publiken genom begrepp som manligt och kvinnligt, hetero-, homo-, bi- och transsexualitet. Lärare en viktig målgrupp Moderna Museet besöks flitigt, och används frekvent, av lärare och skolklasser. Många grupper, alltifrån förskola till vuxenstuderande, kommer till museet utan 18

20 att ha bokat en visning med någon av museets pedagoger. Ca skolgrupper (ca elever) har besökt museet på egen hand under Därför har delar av den pedagogiska verksamheten fortsatt att riktas direkt till lärare. Under året har fem lärarkvällar arrangerats med totalt 413 deltagare, en ökning med 73 % jämfört med Under lärarkvällarna presenteras aktuella utställningar och pedagogisk verksamhet. Programmet riktar sig till lärare i alla skolformer och ämnen och antalet förskolelärare som deltar har ökat. Med anledning av Arbus Model Strömholm bjöds lärare från hela Sverige in till två intensiva kursdagar kring fotohistoria, samtida konst, fotografi och dokumentära bilder. Genom föredrag av museets intendenter, medieforskare, konstnärer, pedagoger, och fotoskribenter fick deltagarna inblick i de många perspektiv som kan anläggas på temat. Kursen är en del av serien Modern konst för lärare där lärare i alla skolformer och ämnen erbjuds en kostnadsfri fortbildning som fokuserar på den moderna/samtida konsten och dess sammanhang. I kursen deltog 77 lärare. Barnverksamhet Moderna Museets barnverksamhet har vidareutvecklats under året. Nya pedagogiska verktyg som Familjeaudioguiden, Barnsidan på hemsidan och olika typer av vägledningar, t.ex. Moderna Museet på egen hand för förskolan, åk 0 3, åk 4 6 och en vägledning till konstverk av Pablo Picasso i samlingen har producerats. Ett filosofiskt samarbetsprojekt har inletts och kommer 2006 att resultera i ett konstfilosofiskt paket för barn i åldern 8 14 år. I Verkstan erbjuds barn att arbeta med sitt eget skapande. De får prova på tekniker som måleri, skulptur, grafik och digitalt arbete med foto samt rörlig bild. Visning och verkstad har bokats av 83 skolor och 25 förskolor, vilket är en minskning med 18% jämfört med Familjeprogrammet på söndagar, där barn från 2 år tillsammans med vuxna är välkomna att delta, har varit fullsatt. 37 tillfällen, besökare, vilket är en ökning med 24% jämfört med Många barn återkommer med sina föräldrar. Kurserna i Verkstan har återupptagits. Under året har fem avgiftsbelagda kurser arrangerats: Måleri och skulptur för vuxna med små barn samt för barn 5 8 år. Verksamhet i Verkstan riktad till skollediga barn har ägt rum under samtliga skollov. Lovprogrammen har varit välbesökta, totalt har deltagit, en ökning med 15% jämfört med Under 2005 har barn och vuxna deltagit i något av Verkstans program. Pedagogiskt utvecklingsarbete: Zon Moderna Zon Moderna är ett konstpedagogiskt utvecklingsprojekt vars syfte är att skapa utbyte mellan olika områden i Stockholm. Projektet kopplar samman konsten, konstnären, skolan, eleven och det lokala samhället. Varje Zon Moderna leds av en inbjuden konstnär som tillsammans med en konstpedagog och en grupp gymnasieungdomar följer en konstnärlig process från idé till färdigt konstverk. Terminens tema hämtas alltid ur aktuell utställning. Vårens Zonprojekt utgick från Munch själv. Deltagande skolor var Blackebergs gymnasium, Kärrtorps gymnasium, Stadsmissionens gymnasium, Norra Reals gymnasium och Tensta gymnasium. Under ledning av konstnären Johan Thurfjell arbetade man med ett kollektivt självporträtt i samtida anda. Porträtt blev också ett tydligt inslag i höstens Zonprojekt, denna gång med inriktning på den fotografiska bilden med anledning av Arbus, Model, Strömholm. Konstnär i projektet var Dejan Antonijevic och frågor kring makt och estetik kom att färga projektet. Medverkande skolor var: Hässelby gymnasium, Rudbecksskolan, Sollentuna, Wendela Hebbegymnasiet, Södertälje och Huddingegymnasiet. Totalt har 2 770, lärare, vänner, föräldrar och besökare involverats och indirekt har ca personer berörts vilket är en fördubbling i förhållande till Pedagogiska samarbetsprojekt Under våren arrangerade Moderna Museet i samarbete med nätverket Collect & Share, Statens kulturråd och Engage, (England) tredagarskonferensen Lifelong Learning in Museums and Galleries. Nätverket Collect & Share drivs av partnerorganisationer från tio europeiska länder. 19

21 Under sportlovet genomfördes ett samarbete med Stockholm Filmfestival Junior. Efter att ha studerat Ann-Sofi Sidéns videoinstallation 3 MPH Horse to Rocket gjorde barn egna videofilmer. Under hösten visades barnteaterföreställningen Picasso Pojken som erövrade världen i samarbete med Teater Lemur, Gränna. Under året har en rad olika samarbetsprojekt genomförts inom enheten, se under Programverksamhet och Kunskapsuppbyggnad. Program Programverksamheten har under 2005 till största delen varit upplagd i serier och ofta genomförts i samarbete med externa nationella och internationella partners. Till exempel var Onedotzero ett samarbete med den Londonbaserade festivalen med samma namn samt British Council och den svenska filmfestivalen Popcorn. Tillsammans med Svensk Form och inom ramen för Designåret hölls hearingen Lagerinventering: Utmärkt svensk smak. Tvådagars-seminariet Identitet i förändring i samband med Munch själv arrangerades med stöd av Goethe-Institut Stockholm och Norska Ambassaden. I samarbete med Moderna Museets Vänner genomfördes samtalsserien Samlarens skäl. För samarbete med universitet och högskola, se Kunskapsuppbyggnad. Under året har 16 seminarier genomförts, tre konserter, två Moderna By Night och en rad enstaka programpunkter. Största delen var avgiftsfria men när entré erlagts har den medvetet hållits låg (30 90 kr). Verksamheten lockade över personer och innebar en ökning med 86 % jämfört med Den stora ökningen berodde huvudsakligen på att Onedotzero och dansfilmfestivalen Shoot Dance for Screen (i samarbete med Moderna Dansteatern) tillsammans drog sammanlagt besökare. Tillfälliga utställningar Utställningsprogrammet har varit sammansatt utifrån museets grundläggande vision: det paradoxala gränssnittet mellan historia och samtid, det optimala mötet mellan konstverk, konstnär och betraktare samt bejakandet av konstens vidgade fält, såväl i geografisk som i teknisk mening. Valen har medvetet gjorts för att ge största möjliga mångfald, komplexitet och lyskraft. Observeras bör att i den följande kronologiska uppräkningen inte framgår hur synergieffekter uppstått då tre utställningar visats på samma gång. På så sätt har utställningsplanen varit konstruerad och resultatet kan bland annat mätas i besökarnas, konstnärernas och medias uppmärksamhet. Den omfattande katalog- och bokproduktionen redovisas i bilaga 4. Ann-Sofi Sidén In Between the Best of Worlds (20 november mars 2005) Utställningen omfattade fem större installationer, en serie nyckelverk från 1990 till idag, bland andra videoverket 3 MPH Horse to Rocket som museet förvärvade till sin samling och QM Museum, Queen of Muds arkiv över sitt liv och leverne som konstnärens alter ego. De skulpturala installationerna och de rumsskapande videoverken samverkade till en helhet av sällsynt tyngd och lyskraft. Ann-Sofi Sidéns utställning fick en närapå museal utsträckning i tiden och hennes grävande i det mänskliga psykets historia löpte delvis parallellt med Munch själv. Munch själv (19 februari 15 maj) Vårens stora utställning av Edvard Munchs självporträtt omfattade målningar, teckningar och grafiska blad från konstnärens hela liv. I självporträtten kunde publiken följa hans ingående undersökning av konstnärsrollen, förhållandet till omvärlden och upplevelsen av utanförskap. Verken som visades var huvudsakligen inlånade från Munch-museet i Oslo, till vilket sedan utställningen gick på turné för att till hösten avslutas på Royal Academy i London. Under utställningsperioden på Moderna Museet visades ett inlån om tio verk från Thielska Galleriet i samlingen. 20

22 Lars Englund (4 juni 4 september) Retrospektiven över Lars Englunds verk spände över 1960-talets gummikroppar, och 80-talens experiment i organiska former, fram till helt samtida verk. Bärverk, ett av hans tidiga monumentala verk, rekonstruerades och utgjorde en central pjäs i utställningen. Lars Englunds växling mellan mikro- och makroperspektiv synliggjordes i hans oändligt växande skulpturer som visades tillsammans med skulpturer från andra skeden, skisser, tidiga målningar och objekt. Moderna Museet c/o Leksand Utställningen omfattade ett fyrtiotal verk ur museets samling på temat svensk konst mellan 1915 och Leksands Konstmuseum hade gjort sitt val av målningar och lyft fram några klassiker och ett antal sällan visade målningar. Fram trädde en skildring av mellankrigstidens Sverige. Jockum Nordström En pinne i skogen (18 juni 23 september) Ett drygt femtiotal verk av Jockum Nordström från de senaste fem åren ingick i utställningen, som också omfattade två helt nya verk: ett fyrdelat stort collage och en kortlek. Hans teckningar och collage är spridda till många samlare och institutioner och här fördes de samman för första gången i ett sammanhang. Utställningen kunde ses som en lång berättelse med många utvikningar och en blandad motivsfär. Arbus Model Strömholm (1 oktober januari 2006) Tre fotografer och tre konstnärskap: Diane Arbus, Lisette Model och Christer Strömholm. Kameran var deras verktyg för att utforska den moderna världen med dess olika typer av subkulturer och utanförskap. En gemensam nämnare för de tre var deras respektfulla relation till sina motiv. Drygt 200 fotografier visades i denna utställning, en av museet största fotografiutställningar på länge. Jonas Dahlberg Osynliga städer/invisible Cities (22 oktober 30 december) Utställningen omfattade två stora videoinstallationer, Invisible Cities som Jonas Dahlberg gjorde till Sao Paulo-biennalen året innan och One Way Street (i museets samling). Som en länk emellan dessa visades Location Studies, baserat på diabilder. Platsens betydelse och den enskildes förhållande till sin omgivning är en central aspekt i Jonas Dahlbergs verk. Den 1:a på Moderna Den 1:a på Moderna är en utställningsserie med svensk och utländsk samtidskonst. Vernissage är det alltid den första i varje månad och utställningarna äger rum på olika platser i och utanför museet. Under året har följande program genomförts: 1.1 Adrian Paci, Turn On, i samlingen 1.2 Elisabeth Westerlund, Allt som försvann och det som blev kvar, i samlingen 1.3 Jonas Mekas, i samlingen och biografen 1.4 Pierre Huyghe, Streamside Day, plan två (i kombination med Isaac Juliens Paradise Omeros och nyförvärv av Cecilia Edefalk 1.5 Ann Böttcher, Den svenska serien, korridoren 1.6 Johan Waerndt, Global struktur för sociala djur, John Körner, 7 problem, i samlingen 1.8 Nathalie Djurberg, RACA, Moderna/Moderna, lobbyn 1.10 Maja Bajevic, i samlingen 1.11 Sarah Morris, Att filma en tanke omsatt i handling, i samlingen 1.12 Christian Andersson, 04 21

23 Moderna Museet utomlands I Moderna Museets uppdrag ingår att ge svenska konstnärer möjlighet att medverka vid internationella konstbiennaler och andra viktiga utställningar utomlands. Ett uppdrag som sammanfaller med museets övriga internationella åtaganden, exempelvis utställningsturnéer, utlån från samlingen eller internationellt kunskapsutbyte. Moderna Museet utomlands är den interna beteckningen för den del av museets verksamhet som inkluderar biennaler, utställningsturnéer, internationella invitationer och resestöd till svenska konstnärer utomlands. Här förekommer samverkan med andra institutioner som IASPIS och Svenska Institutet, men också kontakter med bland andra ambassader och kulturinstitutioner för att främja ett internationellt kulturutbyte. Biennaler Under året har arbetet varit fokuserat på två stora biennaler som sammanfaller vartannat år, i Istanbul och i Venedig. För Istanbul utsåg curatorerna Charles Esche och Vasif Kortun konstnärerna Johanna Billing respektive Ola Pehrsson att delta. Johanna Billing medverkade med två nyproducerade videoverk, medan Ola Pehrsson bidrog med en utvidgad version av ett tidigare verk. I Venedig hade Moderna Museet huvudmannaskapet för den Nordiska Paviljongen, ett ansvar som roterar mellan FRAME, Finland, OCA, Norge och Moderna Museet vart sjätte år. Det gemensamma organet för de tre länderna, den s.k. nordiska kommittén, hade utsett chefen för Lunds Konsthall Åsa Nacking att kurera utställningen och godkänt hennes konstnärsval, Matias Faldbakken, Norge, Laura Horelli, Finland och Miriam Bäckström/Carsten Höller, Sverige. Efter drygt ett halvårs planering valde den finska konstnären att inte delta och trots stora ansträngningar att förmå alla tre länderna att medverka, stod Finland utanför årets nationella presentation. Samverkan i den nordiska kommittén har dock fortsatt och planeringen inför 2007 års biennal inleddes redan under året. Åsa Nackings koncept utgick från de deltagande konstnärernas platsspecifika ställningstagande, minimala uttryck i den mångfacetterade biennalmiljön. Sharing Space Dividing Time var rubriken på presentationen, som varannan dag växlade mellan de två länderna. Till utställningen hörde en bok, eller snarare tre publikationer samlade i en kasett, som också fungerade som konstverk i egen sak. Förberedelser inför Sao Paulo-biennalen 2006 inleddes under året. Biennalen, som tidigare haft en nationell representation omorganiserades och ett centralt curatorsteam började rekognosera inför nästföljande år. Turnéer och övriga internationella kontakter Moderna Museet har under 2005 framgångsrikt turnerat två utställningar, Fashination till The National Museum of Photography, Film and Television i Bradford och Munch själv till Munch-museet, Oslo och The Royal Academy, London. Planering inför kommande turnéer med Dick Bengtsson, Paul McCarthy och Karin Mamma Andersson har fortsatt parallellt. Museet arbetar långsiktigt och aktivt för att stimulera kontakter mellan svenskt konstliv och betydande konstscener runtom i världen. Sammanlagt fick 27 sökande, huvudsakligen konstnärer, resebidrag under 2005 för utställningar i utlandet och för främjandet av internationella kontakter. Samtliga mottagare av resebidrag framgår av bilaga 5. 22

24 2.4. Verksamhetsgren: Kunskapsuppbyggnad Mål Målet är att Moderna Museet genom kunskapsuppbyggnad grundad på forskning och i samverkan med andra skall bidra till ny kunskap inom sitt ämnesområde. Särskilt avseende skall fästas vid samarbete med universitet och högskolor, skolor och andra museer. Återrapportering Resultatet skall redovisas och bedömas enligt kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen skall ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår samt omfatta såväl intern som extern verksamhet. Måluppfyllelse Museets resurser för att bedriva kunskapsuppbyggnad har alltid varit och är fortfarande mycket begränsade. Samarbetet med universitet och högskolor är dock i växande, liksom det internationella kunskapsutbytet med museer i andra länder. Forskningsprojektet om museets historia har kunnat fortsätta under 2005 med ekonomiskt stöd från Gertrude och Ivar Philipsons stiftelse och Statens Kulturråd. I museets konstdatabas är nu alla verk inom måleri, skulptur, film och video registrerade om än i varierande utförlighetsgrad. När det gäller fotografi, teckning och grafik är väsentliga delar av samlingen registrerade. Den sammanfattande bedömningen blir att målen för verksamhetsgrenen i viss mån uppnås, men att museet skulle behöva ökade resurser för att ta till vara den potential som finns i både samlingen och i personalens kompetens. Verksamhetsöversikt Kunskapsstrategier Under 2003 utarbetade Moderna Museet på uppdrag av regeringen nya kunskapsstrategier för sitt verksamhetsområde ( , MM dnr /03). I dessa betonas behovet av forskning inom följande tre områden: nya tekniker/nya medier globaliseringen och det mångkulturella samhället grundforskning om museets samling Tabell 7. Prestationer inom Kunskapsuppbyggnad Föredrag vid seminarier, konferenser, och liknande Kataloger och övrig bokproduktion Uppdrag i forskningsråd och liknande Redaktionella uppdrag i tidskrifter Forskarbesök vid museet (antal besök) Arrangerade seminarier* Handledning av studerande på universitetsnivå** * Rubrik år Arrangerade konferenser, symposier ** Rubrik år Handledning av studerande (examina) 23