GD kommentar. Jag vill tacka våra engagerade medarbetare för mycket goda arbetsinsatser vilka varit helt avgörande för det goda ekonomiska resultatet.

Transkript

1 Verksamheten 2007

2 GD kommentar 2007 blev ännu ett år präglat av förändringar. De inre systemen har moderniserats; processledningssystemet har utvecklats och ett målmedvetet arbete med miljöledningssystem mot en certifiering har genomförts. Effektiviseringsarbetet har gett resultat och vi kan genomföra en hyresreducering på 150 miljoner kronor som kommer Försvarsmakten och våra andra kunder till godo. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och vår verksamhet stöttar den svenska försvarssektorn med lokaler, övningsfält och berganläggningar, för att nämna något av det vi skapar och förvaltar. Den stora förändringen som påbörjades i och med Försvarsbeslut -04 pågår fortfarande och en av de saker som skett under 2007 är att vi övertagit Försvarsmaktens samtliga hyresavtal på den öppna marknaden, avtal värda över 400 miljoner kronor. Det har också kommit ett 40-tal anställda från Försvarsmakten; personal inom mark och park, skärgårdsdrift och skydd. Investeringsverksamheten har under året präglats av osäkerhet kring begränsning av låneramen för såväl 2007 som 2008, vilket påverkat planering och genomförande. Osäkerheten har medfört återhållsamhet med att påbörja nya investeringar, vidare har en del planerade investeringar senarelagts. Utgifterna för investeringarna har under året uppgått till 974 miljoner kronor, varav låne- finansierade investeringar utgör 868 miljoner kronor. Som exempel kan nämnas ombyggnad av bland annat Finska Kyrkan och Arsenalen i Karlskrona. Andra projekt som genomförts är nybyggnad av helikopterhangar på Malmen i Linköping, ombyggnader för Förvarsmaktens Tekniska Skola i Halmstad, nybyggnad av anläggning för stridsövning i bebyggelse i Boden samt anpassning av miljökulfång vid skjutbanor. Under 2007 har en särskild satsning gjorts på upprustning av statliga byggnadsminnen. Cirka 20 miljoner kronor har avsatts av föregående års vinst. Projektet är en fortsättning på satsningen som startade Stora satsningar har gjorts både i Karlskrona och i Småland som båda har nästan en fjärdedel var av det totala antalet byggnader som är byggnadsminnen. Årets verksamhet har gett ett ekonomiskt positivt utfall. Årets resultat uppgår till 114 miljoner kronor efter avkastningskrav och avsättningar. Av årets resultat kommer 39 miljoner kronor att inbetalas till statskassan, vilket avser överskott av fastighetsförsäljningar. Jag vill tacka våra engagerade medarbetare för mycket goda arbetsinsatser vilka varit helt avgörande för det goda ekonomiska resultatet. Till sist vill jag också tacka våra kunder för ett bra samarbete under 2007 och vi på Fortifikationsverket ser fram emot ett fortsatt gott samarbete kommande år. Sören Häggroth 2

3 Innehåll GD kommentar 2 Myndighetspresentation 4 Utvecklat samarbete för effektivare verksamhet 8 Kundperspektivet 10 Ekonomiperspektivet 14 Medarbetarperspektivet 16 Arbetssättsperspektivet 20 Samhällsperspektivet 26 Finansiell redovisning 34 Fortifikationsverket fakta och siffror 50 Styrelse 51 Världsarvet i Karlskrona Omslagsbild Per-Olof Karlsson Porten leder in i Arsenalen, den gamla bastionen på Marinbasområdet i Karlskrona. Under 2007 genomfördes en ombyggnad för dagens verksamhet. Innanför de gamla murarna från 1694 ryms numera Sjösäkerhetsskolans lokaler med utrymmen för utbildning, omklädnad, verkstäder och förråd. Nya Arsenalen fick Karlskrona kommuns ombyggnadspris 2007 med motiveringen: Ombyggnaden har gjorts med stor varsamhet så att byggnadens tidigare funktion som försvarsanläggning tydligt understryks. Detta har varit av särskild vikt mot sjösidan där byggnaden är väl synlig, och här har den lågmälda men karaktärsfulla utformningen av taklanterninerna bidragit till att hålla en lugn och behärskad profil. Byggherren har i denna unika miljö på ett förtjänstfullt sätt bevarat ett av de mindre omskrivna byggnadsverken. Det utgör en viktig del i helheten och är en god representant för den intensiva byggnadsverksamhet som pågår här, med anledning av att Karlskrona blivit landets enda Marinbas. Text Fortifikationsverket Bild Fortifikationsverket, Fotograf Niclas Projektledning Catharina Millmarker och Trafalgar Grafisk form Trafalgar Tryckeri NRS

4 Myndighetspresentation Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd och äger och förvaltar försvarssektorns mark, anläggningar och lokaler. I nära samverkan med kunderna eftersträvas en kostnadseffektiv fastighetsförvaltning som tar hänsyn till människor och miljö. Vårt uppdrag Fortifikationsverket är en myndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål. Fortifikationsverket ska förvalta fastigheterna på ett sätt som innebär god hushållning och hög ekonomisk effektivitet innebär att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser tillhandahålls på konkurrenskraftiga villkor långsiktigt tar till vara fastigheternas värden Det är verkets uppgift att tillhandahålla Försvarsmaktens grund- och krigsorganisation med de anläggningar, lokaler och övningsområden de behöver för att utföra sina uppgifter. Utöver Försvarsmakten, som är den största hyresgästen, finns bland andra FMV, FOI och FRA som kunder. Vision Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik Visionen innebär att Fortifikationsverket på alla nivåer i organisation hela tiden arbetar för att bli den bästa fastighetsförvaltaren, bland aktörer med ett liknande bestånd. Med nyttofastigheter menar vi fastigheter som byggts för speciella behov, exempelvis försvarets verksamhet. Vi ska också bli Sveriges bästa leverantör av anläggnings- och skyddsteknik. Såväl staten som andra aktörer har ett behov av att nya lösningar utvecklas för ökad säkerhet kring skyddsvärda objekt. Fortifikationsverket ska bli den viktigaste aktören i den teknikutvecklingen.

5 Verksamhetsidé Fortifikationsverket tillgodoser försvarets behov av mark, anläggningar och lokaler på ett effektivt sätt samtidigt som vi stödjer övriga samhället med skyddsteknisk kompetens Detta innebär att vi ska vara specialister på försvarsfastigheter. Men vi ska utifrån denna inriktning också kunna ta uppdrag från andra delar av samhället och internationellt, särskilt om detta bidrar till att försvaret får lägre kostnader och kompetensen bibehålls. Vår värdegrund Respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet är ord som ska genomsyra Fortifikationsverket. Det har alla i verket tillsammans bestämt. Regleringsbrev styr årets verksamhet Varje år tar verket emot ett regleringsbrev från regeringen. Detta innehåller mål för verksamheten och ett antal konkreta uppdrag som skall genomföras. I denna skrift redovisas hur verket uppnått regeringens mål för 2007 och hur uppdragen genomförts. Redovisningen är indelad i fem perspektiv. Se vidare under respektive perspektiv. 5

6 Verksamhetsområden och organisation Verkets styrelse har fullt verksamhetsansvar och ger arbetsinriktning utifrån Regeringens regleringsbrev och gällande direktiv och förordningar. Finansdepartementet är huvudman för Fortifikationsverket som finns representerade över hela landet där försvaret har behov av lokaler eller mark. Huvudkontoret är placerat i Eskilstuna. Generaldirektören har där expertis till hjälp för styrningen av verksamheten. Organisation 2007 Internrevision Ekonomistab Styrelse Generaldirektör Stf Gd Ledningsstab Informationsstab Staben för Internationella relationer Byggprojektavdelning Ledningsoch verksamhetsstöd Fastighetsavdelning Syd Fastighetsavdelning Norr Avdelning för skyddsteknik Markavdelning Juridik och säkerhet Administrativ enhet Enheter: Revinge Karlskrona Ronneby Halmstad Såtenäs Göteborg Skövde Karlsborg Småland Enheter: Kungsängen Stockholm Enköping Uppsala Södertörn Linköping Boden Luleå Arvidsjaur Nedre Norrland Enheter: Boden Nora Strängnäs Skövde Ronneby Stockholm Gotland Enheter: Planering Projektledning Projektledning Internationella camper Enheter: Försäljning Domän Förvaltningsutveckling Personalutveckling Fastighetsinformation Fortifikationsverket är indelat i Fastighetsavdelning Norr respektive Syd, Byggprojektavdelning, Avdelning för skyddsteknik och Markavdelning. Till stöd för dessa finns avdelningar och staber för lednings- och verksamhetsstöd. Fastighetsavdelningarna är indelade i fastighetsenheter som i de flesta fall är knutna till en garnisonsort. Det finns totalt 19 fastighetsenheter vilka förvaltar och utvecklar vårt byggnadsbestånd. Det är inom fastighetsavdelningarna som merparten av verkets anställda finns. Avdelningen för skyddsteknik har dels till uppgift att förvalta och utveckla verkets hemliga bestånd och dels att utveckla och vidmakthålla den skydds- och anläggningstekniska kompetensen. Markavdelningen ansvarar för skogsförvaltning, försäljning av fastigheter och mark som försvaret inte längre behöver, inköp av fastigheter, fastighetsregister och nyttjanderätter (exempelvis jakt- och fiskerätter eller jordbruksarrenden). Internrevision Styrelse Generaldirektör Stf Gd Ekonomistab Ledningsstab

7 7

8 Nätverk för effektivare verksamhet Fortifikationsverket deltar tillsammans med de nordiska motsvarigheterna i Norge, Finland och Danmark i ett samarbetsforum för bygg- och fastighetsförvaltarna inom Försvaret. Sverige, Norge och Danmark har samarbetat i Nordisk Forsvarsbygg ända sedan 1973, 1994 tillkom Finland. Syftet med samarbetet är att orientera varandra om vad som händer i de olika länderna samt att utbyta erfarenheter för att kunna ge bättre service åt kunderna. Samarbetet har visat att det finns mycket att lära av varandra och att länderna på många sätt har samma uppgifter att utföra och står inför ungefär samma utmaningar. Behovet av det nordiska samarbetet har ökat, bland annat har ansvaret för etablering och förvaltning av camper tillkommit. Eftersom det är ett nytt område för alla ser man att en del erfarenheter finns att utbyta. I samarbetet finns arbetsgrupper med fokus på olika områden. Grupperna träffas ett antal gånger varje år. Under 2007 har bland annat en workshop kring kompetensutveckling och arbetsgivarvarumärket hållits, då samtliga länder står inför stora pensionsavgångar och därmed stora rekryteringsbehov. Även arbetsgrupperna för nyckeltal & benchmarking, miljö och internationella operationer har haft ett givande samarbete. De årliga förvaltningsdagarna ägde under 2007 rum på Berga, i Stockholms skärgård. Där diskuterades bland annat frågor om utvecklingen av fastighetsförvaltningen, drift och underhåll samt kundservice. Att ha upparbetade nätverk innebär att vi snabbt och enkelt kan utbyta erfarenheter med varandra. Vi har till exempel lånat ut resurser till Norge när det gäller kvalitetsmätning av driften, berättar Robert Wibom, fastighetsdirektör på Fortifikationsverket.

9 Anna Saga Jannsen är verkets projektledare i Nordisk Forsvarsbygg. Hon säger: Ofta är det just inom nätverket Nordisk Forsvarsbygg, som vi inom verket främst hittar bra referensobjekt och tillämpade erfarenheter när det gäller våra mer speciella byggprojekt. De senaste åren har erfarenhetsutbytet och samarbetet även blivit mer konkret och resultatinriktat, kontaktytor har skapats och givande studiebesök har genomförts. Vi har även utbytt tjänster av olika slag. Verket deltar även i andra nätverk såsom UFOS, Samverkansforum och Byggherrarna. UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor) är ett forum för fastighetsägare inom den offentliga sektorn. Under året har man bland annat tillsammans tagit fram FastighetsWiki, en webbsite som innehåller resultat från genomförda projekt. Samverkansforum är ett forum specifikt för statliga byggherrar. Under 2007 har sex olika nätverk bedrivits. Fortifikationsverket har deltagit i nätverket för arkitektur och kulturmiljö, förvaltning och projektledning samt regler och avtal. Erfarenhetsutbyten samt flera interna seminarier har anordnats. Intressant under året har även varit det specialprojekt kring kompetensförsörjning som genomförts. Byggherrarna är ett forum med syfte att stärka byggherrerollen mot entreprenörer. Under året har verket deltagit i FoU och högskolekontakter för att bland annat diskutera och påverka högskolor hur deras utbildningar ser ut och hur byggherrarna kan stödja dessa.

10 KUND Sammanfattning av regeringsuppdrag: Fortifikationsverket skall i årsredovisningen för 2007 redovisa resultatet av kundundersökning (NKI). Målet är att kundernas totala bedömning av verket som hyresvärd, mätt som resultatet av Nöjd-kund-index (NKI) skall uppgå till minst 70. Verket skall tillhandahålla ändamålsenliga och konkurrenskraftiga fastigheter åt hyresgästen. Verket skall uppfattas som en serviceinriktad hyresvärd som tillgodoser kundernas behov. Investeringsverksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt. Kundperspektivet NKI 2007 Fortifikationsverket har sedan år 2002 mätt Nöjd Kund Index (NKI). Resultatet av mätningarna har förbättrats för varje tidigare mätning för att stagnera under Under har ett omfattande arbete gjorts för att utveckla de områden som kunderna ansåg viktigast i den senaste undersökningen från Fortifikationsverket, totalt sett, sänker nästan samtliga sina betyg i årets mätning med en till fyra enheter, men är ändå bättre än vid mätningen När det gäller det totala resultatet har inte verket nått målet utan gått ned en enhet från 58 till 57 i totalindex jämfört med Den process som används vid om- och nybyggnader säkerställer att fastigheternas ändamålsenhetlighet tillfredsställs i så stor omfattning som är möjlig. Detta sker inom vissa ekonomiska och tekniska begränsningar. Konkurrenskraft För att bedöma om verket är konkurrenskraftigt har under 2007 analyser och jämförelser gjorts med andra offentliga fastighetsförvaltare, både inom landet och i övriga norden. Underlaget gäller för 2006 då 2007 års underlag inte varit möjligt att få från andra fastighetsförvaltare i tid. Jämförelsen visar att verket är konkurrenskraftigt inom de flesta områdena. Effektiv investeringsverksamhet Investeringsverksamheten har genomförts med investeringsplanen som grund. Planerade utgifter för investeringar uppgick enligt planen i regleringsbrevet till Mkr och årets investeringsutgifter blev 974 Mkr. Avvikelsen beror främst på att osäkerheten kring låneramen påverkat genomförandet av investeringarna. De glädjande resultaten är att driftpersonal fortsatt får mycket höga betyg (76 av 100). Vidare är omdömet om personlig service gott (69 av 100) liksom hanteringen av felanmälan (62 av 100). Det tyder på att verkets satsning på Servicecentret i Arvidsjaur har gett resultat och att ensade rutiner ger effekt. Ändamålsenhetlighet Resultatet från kundundersökningen visar på att kunderna uppfattar att verket tillhandahåller ändamålsenliga fastigheter genom verkets vilja att anpassa lokalerna till kundernas verksamhet. Betyget från kunderna var 58 av 100. Uhyrd area, tusentals kvm BTA Hyresgäst/ hyreskategori Försvarsmakten ,3 Försvarets materielverk 82,3 82,0 82,3 83,0 Försvarets radioanstalt 30,7 30,7 31,6 31,6 Totalförsvarets forskningsinstitut 21,3 21,2 22,4 17,9 Övriga 10,0 1,5 1,5 3,6 Nyttjanderätter, cirka 71,0 129, ,2 Summa ,8 3270,6 Siffrorna gäller Fortifikationsverkets största kunder 10

11 Per Jenvald Utvecklat samarbete under året Vi har genomfört de flesta av de gemensamma aktiviteter vi föresatt oss, säger Per Jenvald, som under året varit chef för produktionsledningens infrastrukturavdelning, och verkets kontaktperson i infrastrukturfrågor. Vid ett möte i maj med verkets huvudkontor talade Jenvald om flera utvecklingsområden: Affärsmässighet, att skapa gemensamma processer, framtagande av tydliga avtal och överenskommelser, att verket tydligare måste visa sin roll som professionell byggherre och förvaltare, att visa den kompetens som finns samt förbättra kanalerna för att kommunicera vad som görs och varför vissa beslut fattas. I slutet av året sammanfattar Jenvald: Vi har nu kommit en bit på väg med flera av områdena. Vårt kund/leverantörsförhållande börjar ta form och få tydligare genomslag i respektive organisation. Försvarsmakten beställer och Fortifikationsverket levererar. Det är precis så vi vill att det ska fungera. När det gäller arbetet med gemensamma processer så har vi även där kommit en bra bit på väg. Vi har sett över både anskaffningsprocessen och avvecklingsprocessen och har eller håller på att utbilda våra medarbetare inom respektive process, berättar Jenvald. Han fortsätter: Samarbetet fungerar bättre och bättre. Vi har under året påbörjat flera gemensamma projekt varav ett regeringsuppdrag om elsäkerhet. Det projektet pågår och ska vara klart under Ett annat exempel som Försvarsmakten arbetar med är att införa ett nytt stödsystem, PRIO. Där är verket med redan från början för att allt ska fungera så smärtfritt som möjligt mellan våra respektive system. I november skrev ÖB och GD på en ny huvudöverenskommelse och delöverenskommelserna är väg att färdigställas. När det gäller kommunikationskanaler och former för samarbete så har även dessa förbättrats. Ja, vi har både månatliga möten på flera nivåer och kvartalsmöten vilka är mer formella lägesredovisningar mellan Försvarsmakten och verket. Det finns även formaliserade möten på högre nivå som genomförs fem till sex gånger per år. Ett allvarligt problemområde kvarstår dock att lösa och det är inom det internationella området. Förutom detta så tycker jag samarbetet utvecklats i en positiv riktning under 2007 och hoppas att vi kan fortsätta på samma väg under 2008, avslutar Jenvald. 11

12 KUND Revingehed Får vi presentera: P7 - sett ur mark- och fastighetsägarens synvinkel. Det är vi. Fortifikationsverket. Fortifikationsverket äger marken och byggnaderna på Revingehed där P7 - Södra Skånes Regemente - har sin verksamhet. Verket hyr ut till Försvarsmakten. Med Revingehed som utgångspunkt tar vi området som exempel på hur Fortifikationsverkets verksamhet kan se ut. Regementsområdet med gamla kulturbyggnader och nya behov i kombination. Övningsfält med stridsfordonsstråk och skjutbanor, där hänsyn måste tas till djurliv, natur, kulturminnen och vattenförsörjningen till Lund. Många intressenter och Fortifikationsverket som spindeln i nätet. Ett eget litet samhälle Regementsområdet är uppbyggt som ett eget litet samhälle. Egna vattenverk med vattendistribution i eget nät. El från stamnätet på 20 kv från Eon (2007) via Skånska Energis nät (gäller också 2007), el som vi tar ned till 10 kv som sedan distribueras inom området för att till sist transformeras ned till hushållsel. Eget avloppsreningsverk med mekanisk, kemisk och biologisk rening med slambehandling i unika vassbäddar. Vägar, park och underhåll av byggnader. Träd som ska beskäras, snö som ska plogas. De som tillbringat vintrar i södra Sverige vet att det kan variera från lervälling till snödrev värdigt ett skjutfält i Lappland, eftersom klimatet är nyckfullt. Och kommer det snö så gör det öppna landskapet att vinden bestämmer över snön. Drift, målning, snickeriarbeten, takbyte, ombyggnad, tillbyggnad, avveckling, anpassning till förändrade behov och så mycket mer. Allt sköts av Fortifikationsverket kvadratmeter byggnader finns tillgängliga för P7:s verksamhet- verkstäder, kontor, förråd, lokaler anpassade för ledning, garage och mer. Det finns hektar mark som till stor del är övnings- och skjutfält. Fossila bränslen Uppvärmningen kommer från pellets framställda av flis från skogsindustrins restprodukter. Tidigare användes gas som energikälla, men i slutet av 2006 konverterades panncentralen och pelletspannan flyttade in. Under hela 2007 har pelletspannan använts och förändringen motsvarar planering och förväntat resultat. Investeringen på 5,5 miljoner kommer att tjänas in på fyra år. Alltså en bra investering rent ekonomiskt och viktigast av allt; ett av stegen för att minska användningen av fossila bränslen. Samarbete, samverkan, samspel Samarbete mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten står i centrum. Så gör också samverkan mellan olika geografiska och organisatoriska områden. Kan man utnyttja övningsområden och faciliteter ännu mer 12

13 tillsammans? Finns det möjlighet till ytterligare effektivisering genom ett samspel mellan garnisoner? Fortifikationsverkets fastighetsavdelning Syd har under 2007 genomfört en rundresa i södra Sverige för att i möten med regementscheferna utveckla samarbetet och öka förståelsen för varandras verksamhet. Mötena kan vara en av vägarna att gå för att hitta nya sätt att effektivisera. Som exempel kan nämnas att under mötet med P7:s regementschef Jan Pålsson diskuterades att man gemensamt ska jobba över ett större geografiskt område. Samutnyttjande av övningsområden och andra faciliteter kan effektivisera både Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Mer än försvarssektorn Fortifikationsverket stöder mer än försvarssektorn. Polisen hyr lokaler för hundverksamhet. I samarbete med en skola i Lund får elever från en byggutbildning träna på att bygga i vår verklighet. Under 2007 påbörjades byggnation av en servicebyggnad på 810 kvadratmeter för Vattenfall, byggnaden som uppförs i Klagshamn ska inrymma verkstad och kontor, och bli bas för servicen för vindkraftparken på Lillegrund i Öresund. Lillegrund är Sveriges största vindkraftpark. Ytterligare exempel på samarbete utanför försvarssektorn är att verket en gång i kvartalet träffar Lunds kommun för att hela tiden samverka om exempelvis markfrågor. Nyttjanderätter Verket hyr också ut gårdar och hus till privatpersoner. Förfarandet kallas nyttjanderätter och har funnits sedan många år. Tidigare stod Försvarsmakten för denna hantering, men ansvaret för verksamheten flyttades över till Fortifikationsverket under I Skåne handlar det om totalt ungefär kvadratmeter i form av hus, gårdar, förråd med mera. Natur att vårda Övningsfälten rymmer mycket. Vid sidan av Försvarsmaktens utnyttjande av fälten finns kor som betar, storkar som bygger bon, och annan känslig flora och fauna som vi tar hänsyn till och vårdar. Kultur att värna om Att väva samman vården av gamla kulturbyggnader och dagens och morgondagens verksamhet är en konst. Inom försvarssektorn finns mycket av vår kultur värd att bevara. Många kulturbyggnader inrymmer idag utan problem Försvarsmaktens aktiviteter. Vissa byggnader behålls för att värna om helheten inom området, hela tiden med ekonomin i åtanke. Exempelvis ska den gamla vaktbyggnaden på regementsområdet göras om till konferenslokal. Det gäller att se helheten - utgå från behov, titta på befintligt utbud och se möjligheter i detta. 13

14 EKONOMI Sammanfattning av regeringsuppdrag: Vid försäljning av fastigheter skall bästa möjliga nettoeffekt eftersträvas. Detta skall uppnås genom affärsmässighet. Soliditet bör på sikt uppgå till 20%. Avkastningen på genomsnittligt myndighetskapital skall uppgå till 5,2 %. Verket skall redovisa nyckeltal för att beskriva verkets utveckling. Ekonomiperspektivet Resultat Överskottet för 2007 blev 114 Mkr efter avkastningskrav och avsättningar. Det är 121 Mkr högre än budgeterat. Förändringen består bland annat av: Lägre kostnader för förvaltning av fastigheter och högre räntenetto än budgeterat. Högre resultat av uppdragsverksamheten. Ett antal planerade försäljningar har förskjutits framåt i tiden vilket gett lägre resultat av avyttringsverksamheten. Soliditet och avkastning Soliditeten uppgår per balansdagen till 24 procent. Regeringens uppsatta mål för verket är att soliditeten på sikt skall uppgå till 20 procent, nivån beräknas att nås på några års sikt. Avkastningen på det genomsnittliga myndighetskapitalet uppgår till 130 miljoner kronor, vilket motsvarar avkastningskravet på 5,2 procent Affärsmässig försäljning Försäljningsintäkterna uppgick under året till 65 miljoner kronor och kostnaderna uppgick till 10 miljoner kronor. Av årets överskott av fastighetsförsäljningar kommer 39 miljoner kronor att inbetalas till statskassan. En affärsplan för försäljningsverksamheten, har tagits fram för att styra ett förändrat uppträdande på marknaden. Under 2007 har pilotprojekt för försäljning, alternativt statlig affärsutveckling inom området förnyelsebar energi, rörande för- Nyckeltal Utfall 2007 Utfall 2006 Avkastning i % 7 5 Soliditet % Driftnetto i kr/kvm Direktavkastning % Andel uthyrd area i % Hyresintäkt i kr/kvm Driftskostnad i kr/kvm Mediaförbrukning i kwh/kvm Underhållskostnader i kr/kvm Administration i kr/kvm kr/kvm svarsmark med förekomst av oexploderad ammunition (OXA) startats. Nyckeltal I enlighet med regleringsbrevet redovisar verket följande nyckeltal för att beskriva utvecklingen av verksamheten. I tabellen nedan redovisas nyckeltalen för lokaler. 14

15 Utvecklad försäljningsverksamhet Under året har försäljningsverksamheten sålt för cirka 80 miljoner kronor. Det är främst fastigheter som sagts upp i samband med försvarsbeslutet 2004 som sålts. När försvaret säger upp de fastigheter de inte längre har behov av är det Fortifikationsverkets uppgift att återställa och återföra dessa för civilt bruk och att under affärsmässiga former bjuda ut fastigheterna till marknaden. Ofta säljs mark vidare till kommuner. Kan de påvisa att marken behövs för samhällsändamål har de företrädesrätt till köp. Vissa områden är väldigt attraktiva, andra mer svårsålda. På försäljningsenheten har man under året arbetat mycket med att förnya sina arbetssätt för att på så vis bland annat få till stånd snabbare försäljningar. Vi säljer ibland områden som paketlösningar rakt av när våra kunder sagt upp områden de inte längre behöver. Men ibland förekommer även enstaka objekt. Dessa kan ibland vara svårsålda och det kan ta tid att sälja dem. För att få till stånd snabbare försäljningar och därmed snabbare intäkter till staten tar vi nu fram förslag på användningsområden för vissa av objekten, berättar Ken Ejderhamn, försäljningschef. När det gäller att ta fram analys och förslag på vad man kan använda olika objekt till så görs detta i samarbete med konsultföretag. Vi har till exempel tagit fram förslag på vad man kan använda en uppsagd berganläggning till, berättar Ejderhamn. Vi har en idébank med förslag som både inomhusgolfanläggning, skidtunnel, förvaring av vin och sprit med mera. I samband med att förslagen tas fram görs även analyser av i vilken omfattning ett sådant förslag skulle påverka bland annat miljö och intilliggande områden, vilken samhällsnytta det skulle kunna ge, till exempel i form av ökade arbetstillfällen, vilket kundunderlag som finns och så vidare. Ett användningsområde som blir alltmer intressant framöver är exploatering av mark för vindkraft. Detta tar man hänsyn till vid försäljningar och under året har man sålt uppsagd mark på ett nytt sätt. Det gäller till exempel Hasslösa flygfält där man styckat av mark och sålt viss del av marken samt upplåtit annan del för arrende. Arrenderättigheterna avser rätt att bedriva vindkraftproduktion, under förutsättning att verksamhetstillstånd erhålls i de enskilda fallen. Rättigheterna ska säljas till högstbjudande på marknaden. Intressenter inom vindkraftindustrin har visat stor uppmärksamhet för upplägget. 15

16 MEDARBETARE Sammanfattning av regeringsuppdrag: Myndigheten skall redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Medarbetarperspektivet Medarbetarna inom verket Vid årets slut hade Fortifikationsverket 724 anställda, varav 21 tidsbegränsat anställda. Detta är en minskning med tre personer jämfört med Personalomsättningen var under 2007 låg, endast 2,4 procent, en minskning jämfört med året innan då den låg på 9,6 procent. 15 procent av verkets medarbetare har en akademisk utbildning, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med Under 2007 har 4,0 dagar i snitt per medarbetare använts till kompetensutveck- ling. Det är en försämring jämfört med 2006 då siffran var 5,4 dagar i snitt per anställd. Andelen kvinnor inom myndigheten ökade något och var 17,5 procent, vilket är en halv procent bättre än året innan. I det fortsatta arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete genomfördes under 2007 ett omfattande utbildningsarbete där samtliga chefer och fackliga företrädare deltog. Under året genomfördes en medarbetarundersökning där man mäter NMI, Nöjd medarbetar Index. 83 procent av verkets medarbetare svarade på enkäten och indexvärdet visade på 70. Målet var att nå ett index på 75. Den totala sjukfrånvaron sänktes från 3,4 procent 2006 till 3,3 procent Det aktiva arbetet med att få friskare medarbetare och därmed sänka sjukfrånvaron pågår ständigt inom verket. För att förebygga ohälsa erbjuds samtliga anställda hälsoundersökningar minst vart tredje år. Liksom tidigare erbjuds de anställda subventionerade motionsaktiviteter och en friskvårdstimme per vecka. 16

17 Kompetensväxling pågår Under de närmaste fem åren kommer en generationsväxling att ske på Fortifikationsverket. Nästan en tredjedel av verkets anställda går i pension. Ny arbetskraft behövs och under året har ett omfattande förberedelsearbete pågått. Verket har deltagit vid olika mässor och arbetsmarknadsdagar, både i Eskilstuna och vid de stora universiteten i Lund, Stockholm, Luleå och Göteborg. Förberedelser för att införa ett traineeprogram har lett till att verket under kommande år ska kunna ta emot ett tiotal trainees till olika platser i landet. Att vara trainee är ett bra sätt att komma in i en verksamhet på. Man får en bred utbildning och en helhetssyn som är nyttig, säger Jan-Olof Wara, verkets personaldirektör. Samarbete med olika organisationer, både nationellt och internationellt, har initierats under året och dessa ska förhoppningsvis leda till att vi får utbildningar som är anpassade till vårt behov. Vad behöver då Fortifikationsverket för kompetens? Jo, det handlar i hög utsträckning om projektledare för investeringsprojekt, drifttekniker med en lite högre grundläggande utbildning som på ett effektivt sätt kan utveckla skötseln av våra fastigheter samt högskoleingenjörer/civilingenjörer från samhällsbyggnadsprogrammet som därefter på plats ikläds fortifikatorisk kompetens. Vi har ett viktigt jobb även i att utbilda lärare och SYO- konsulenter så att de kan slå ett slag för byggbranschen, säger Wara. Även personer med en grundläggande teknisk kompetens samt därutöver kompetens inom internationella relationer och säkerhet är efterfrågade. Personalomsättningen i verket är låg låg den på knappt tre procent. Under året som gått har 42 personer nyanställts. Utöver detta har ett 40-tal personer gått över från Försvarsmakten till Fortifikationsverket i samband med Försvarsförvaltningsutredningen som innebar en viss förändring i ansvar och att all driftpersonal skulle tillhöra Fortifikationsverket. Den 1 oktober genomfördes en organisationsförändring då ett flertal projektledare för avyttring övergick från Avdelningen för skyddsteknik till Markavdelningen. Anledningen till detta var att skapa bättre samordning och få en snabbare avyttringstakt. I slutet av året påbörjades en upphandling av driften vid två enheter; Berga och Kallinge. Under 2008 kommer avtal att tecknas för driften av dessa. En utvärdering ska ske efter två år. 17

18 MEDARBETARE Byggherrerollen stärks Fortifikationsverket har en omfattande anskaffningsverksamhet. Jämfört med en liten byggherre kan Fortifikationsverket upplevas ha stora resurser till sitt förfogande och även om Fortifikationsverket sammantaget besitter en omfattande kunskap, bland annat avseende byggherrerollen, finns det behov av att ytterligare utveckla byggherrerollen inom verket. Ett steg i detta var att samla verkets projektledarresurser och bilda Fortifikationsverkets byggprojektavdelning 1 januari Avdelningen utvecklar samarbetet med Försvarsmakten när det gäller planering av lokalförsörjning och bidrar till att utveckla metodik och kompetens i framtida byggande. Byggprojektavdelningen ansvarar också för projekt- och byggledning av Försvarsmaktens internationella camper. En sammanhållen byggprojektavdelning gagnar såväl kompetensutveckling som utveckling av enhetliga rutiner och möjlighet att internt bemanna projekt på lämpligaste sätt. Byggprojektavdelningen ska svara för och föreslå utvecklingsåtgärder för att byggherrefunktionen skall moderniseras och bedrivas i enlighet med etablerad branschpraxis. De ska även utveckla arbetssätt avseende livscykelkostnader, ekologiskt tänkande, månganvändbarhet och nyttjande av digital teknik vid byggande. Ett koncentrerat fokus på byggherrerollen har därför förutsättningar för att bli ett samlande begrepp för utveckling av den kompetens som organisationen redan idag besitter. 18

19 ByggherreClass Organisationen Byggherrarna har i samverkan med Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet utvecklat en kvalificerad vidareutbildning. Utbildningsprogrammet riktar sig till yrkesverksamma byggherrar eller till dem som har en byggherreroll, till exempel konsulter och motsvarande. Behovet av kompetensutveckling av byggherrar inom bygg- och anläggningsområdet anses stort. Detta mot bakgrund av att Det är stora volymer av samhällets medel som investeras i byggnader och anläggningar. Bygg- och anläggningsindustrin beräknas årligen omsätta drygt 200 miljarder. Det är en komplex verksamhet som bedrivs. Det har förekommit kostnads- och tidsöverskridanden samt kvalitetsbrister i en rad projekt som varit mycket uppmärksammade och som skapat stora problem. En kompetent byggherre är en förutsättning för ett framgångsrikt projekt. Specifik byggherreutbildning saknas. En akademisk fortbildning ger en högre kvalitetsstatus än andra utbildningsinstituts alternativ. Inom Fortifikationsverket har under 2007 tre medarbetare deltagit i utbildningen. Verkets ledning har betonat att det är en prioriterad fråga att kunskapen om byggherrerollen måste utvecklas och vidgas inom organisationen. Detta är också anledningen till att det i första omgången av utbildningen deltar tre personer som inte dagligdags arbetar som projektledare. Personerna kommer ofta i kontakt med investeringsverksamheten och kan med sina respektive andra kompetensområden sprida nytt sken över byggherrerollen inom verket. Anders Ingelmark, en av deltagarna, säger så här om utbildningen och anledningen till hans deltagande: Mitt intryck är att det utöver KTH:s utbud av kurser är något klent med högskoleledd utbildning inom fastighetsområdet. När så detta projekt började ta form blev jag intresserad. Via UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor), ett samarbetsorgan där Fortifikationsverket är representerade, fick jag underhandsinformation om grunderna för utbildningen. Anders påpekar också att naturligtvis så berör inte alla delmoment direkt hans vardag men att man får ta det onda med det goda. Hittills har det avverkats ett inledande moment kallat Byggherrerollen samt en delkurs kalllad Tidiga skeden. I januari 2008 startar den tredje delen som är Samhällsbyggnad. 19

20 VÅRT ARBETSSÄTT Sammanfattning av regeringsuppdrag: Fortifikationsverket skall förvalta varje fastighet inom sitt verksamhetsområde på ett ekonomiskt effektivt sätt så att ändamålsfastigheternas värden bibehålls och om möjligt ökas. Verket ska redovisa vilka effektiviseringsprocesser som initierats under året eller pågått sedan tidigare. God resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet skall eftersträvas. Fortifikationsverket skall inom ramen för verksamhetsmålen anpassa sin verksamhet till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Arbetssättsperspektivet Effektiviseringar Under en lång tid har verket arbetat med införandet av ett Tekniskt Förvaltnings System (TFS). Verket tillsatte under 2007 en särskild projektgrupp som fram till och med den 31 december 2008 ska arbeta med att få drift och servicefunktionerna i TFS att fungera fullt ut. I oktober 2006 beslutade styrelsen att två garnisonsorter skulle väljas ut och ingå i ett försök med konkurrensutsättning av fastighetsdrift. Konkurrensutsättningen genomförs för att kunna göra jämförelser mellan drift i egen regi och köpt drift. Verket vill också öka effektiviteten och samtidigt kunna inhämta kunskap och idéer från marknaden. Konkurrensupphandling av fastighetsdriften i Berga och Ronneby har skett. Under 2007 vidareutvecklades kvalitetsmätningen inom driften kallad Driftrosen. Driftrosen var ett bra sätt att enkelt gå igenom statusen inom verksamheten. Ett naturligt steg för att gå vidare och på djupet analysera varje enhets verksamhet ur olika perspektiv har varit att ta fram en modell för förvaltningsanalysen. Arbetet med att utveckla ett integrerat processorienterat verksamhetssystem, där kvalitetsledning, miljöledning och andra ledningssystem ska hanteras, fortsätter. Under året har processkartläggningar slutförts. Verket har nu en stabil grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett nytt ekonomisystem infördes 1 oktober och beräknas medföra effektivare ekonomirutiner. Samtidigt infördes en ny ekonomimodell. Den 2 april togs ett servicecenter i Arvidsjaur i drift. Verket fick då en gemensam telefonväxel och felanmälan för fastighetsdriften flyttade dit. Bevarande av värden Under 2007 genomfördes planerat underhåll på det öppna beståndet som förvaltas av fastighetsavdelningarna för cirka 158 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 47 kr/kvm bruttoarea lokaler. Även ägarrelaterade investeringar har i stort genomförts enligt plan. Årets planerade underhåll har genomförts enligt plan samt även extra åtgärder för statliga byggnadsminnen med 19 Mkr. I enlighet med de tankar som lagts fast i Försvarsförvaltningsutredningen har verket övertagit uppgifter från Försvarsmakten. Det handlar om allt från utveckling och besiktning av försvarsanläggningar, till utveckling av byggnadsbeståndet och väg- och markarbeten. Fortifikationsverket har även fått ansvaret för Försvarsmaktens hantering av externa avtal. 20

21 I april 2007 undertecknade Sverige och USA ett avtal om utbyte av information och forskning inom det civila säkerhetsområdet. Övertagande av camper I regleringsbrevet för 2007 har regeringen beslutat att verket under året skulle överta ansvaret för camper. Fortifikationsverket har i en skrivelse till regeringen beskrivit hur verket avser hantera ansvaret för byggande, förvaltning och avveckling av camper för Försvarsmaktens internationella fredsbevarande verksamhet. 21

22 VÅRT ARBETSSÄTT Servicecenter ett sätt att bli mer effektiva Måndagen den 11 juni 2007 invigdes det nya servicecentret i Arvidsjaur. För första gången sedan verket bildades 1994 finns nu äntligen en gemensam telefonväxel. Med hjälp av ny teknik som gör att all telefoni går via dataservrar blir telefonin i stort sett gratis inom verket, berättar Birgitta Thörnlund, administrativ chef i verket. Utöver den gemensamma telefonväxeln tar centrat även hand om felanmälan för fastighetsdriften, IT-helpdesk, vissa inköp samt stöd vid bokning av tjänsteresor och gruppbokningar. Även viss administration och viss fakturering samt sjukanmälan för delar av verket hanteras i centrat. Inom kort kommer all fakturering och sjukanmälan att hanteras därifrån. I dag har vi i snitt 1500 samtal per dag, säger Birgitta Thörnlund. På centrat finns sju personer anställda. Det finns också fler myndigheter som är intresserade av att köpa telefonitjänsten av oss, så jag tror på en utökning av verksamheten på sikt. Det var i samband med FB 04 som idén om att förlägga ett servicecenter i Arvidsjaur framkom. En förstudie genomfördes och i januari 2006 fattades beslut om etableringen. Ett idogt arbete påbörjades och den 2 april 2007 öppnade centret. 22

23 23

24 24

25 25

26 SAMHÄLLE Sammanfattning av regeringsuppdrag: Hänsyn till miljö- och kulturvärden skall i tillämpliga delar beaktas i verksamheten. Fortifikationsverket skall verka för att de statliga målen i den av regeringen utarbetade handlingsplanen för arkitektur, formgivning och design uppnås. Regeringen har också gett Fortifikationsverket uppdraget att verka för ett ökat samarbete mellan statliga myndigheter som förvaltar fastigheter vad avser arkitektonisk och kulturhistorisk kvalitetssäkring. Samhällsperspektivet Miljöhänsyn Arbetet med införande av ett miljöledningssystem har avslutats. En certifieringsprocess påbörjades också i slutet av året. Miljöledningssystemet ger verket en möjlighet att på ett strukturerat sätt arbeta med frågor som rör verkets miljöpåverkan. Interna miljörevisioner har genomförts under året. Miljöinventering har genomförts av i stort sett samtliga byggnader under Kulturhänsyn Som statlig fastighetsägare har Fortifikationsverket ett stort ansvar för de kulturhistoriska värdena i beståndet. Verket förvaltar ett betydande antal viktiga kulturhistoriska byggnader. Idag finns omkring 300 statliga byggnadsminnesmärkta (SBM) byggnader i verkets ägo. Som ett led i att kvalitetssäkra de kulturhistoriska värdena har Fortifikationsverket som mål att alla statliga byggnadsminnen ska ha ett vårdprogram. Under året har vård- 26

27 program upprättats för byggnadsminnen i Boden, Karlskrona örlogshamn och Skillingaryd, på Revingehed, på Malmen och för herrgårdarna i Villingsberg och Klagstorp samt för Känsö karantänsstation. Arbete med att se över hur Fortifikationsverket hanterar kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte är klassade som statliga byggnadsminnen har påbörjats. Som ett första steg har antikvarisk dokumentation genomförts av några olika typer av byggnader. I dokumentationen har en skånelänga, en herrgård, ett torp, ett brandtorn och ett före detta strålkastarförråd ingått från Lund i söder till Älvdalen i norr. Under 2007 användes 19 miljoner kronor för extra insatser för statliga byggnadsminnen med låg eller ingen nyttjandegrad. Arbeten har bland annat utförts på Wasaskjulet och Inventariekammare I (Silverhuset) i Karlskrona, Trångforsområdet i Boden och Villingsbergs herrgård i Karlskoga. Arkitektur, formgivning och design Fortifikationsverket har genom ett antal åtgärder inom ramen för Fortifikationsverkets kvalitetsprogram för arkitektur verkat för att de statliga målen avseende arkitektur, formgivning och design uppnås. Här kan nämnas: En allmän arkitekttävling om entréområdet till Världsarvet i Karlskrona inleddes 2007 och kommer att avslutas under första delen av Tävlingen anordnas i samarbete med Karlskrona kommun och Statens Fastighetsverk. Ett antal byggnadsobjekt är genomförda i Karlskrona: såväl ny - som ombyggnadsprojekt. Stor omsorg har lagts på en varsam anpassning av byggnaderna till nya funktioner men med bibehållande av de kvaliteter som bidragit till att området klassats som världsarv. Ett av byggprojekten har belönats med Karlskrona stads ombyggnadspris för Samarbete sker kontinuerligt med Statens fastighetsverks kulturarvsenhet avseende frågor som rör kulturarv och bevarandefrågor. Fortifikationsverkets arkitekturråd har under året hållit fyra möten, inkluderande besök i Karlskrona, Ronneby, Malmen och Kvarn. Gestaltningsprogram har upprättats för Halmstad och Ronneby garnisoner. Fortifikationsverket Verksamheten

28 MILJÖ Ständiga förbättringar inom miljöområdet Under 2007 har Fortifikationsverket lagt stor vikt vid att förbättra sättet att arbeta med miljöfrågor, bland annat genom interna miljörevisioner. Starten för Fortifikationsverkets miljörevisorer gick hösten 2006 då det genomfördes en tvådagars utbildning i miljörevision. Totalt 14 personer från Fortifikationsverket gick utbildningen och alla blev godkända som interna miljörevisorer. Ungefär hälften av de utbildade miljörevisorerna har miljöroller medan den andra hälften har andra roller vilket bidrar till att innehållet i revisionerna får en extra bredd och effektivitet. Revisionerna ska utföras objektivt, vilket innebär att man inte får revidera sin egen verksamhet. Under december 2006 och januari 2007 genomfördes den första interna miljörevisionen i Fortifikationsverket. Att vi själva följer upp vårt arbete och utvärderar resultatet var nytt både för revisorerna och för de delar av verket som reviderades. Den första revisionen var en testrevision för att se om våra idéer om tillvägagångssättet fungerade. Det gick bra men vissa ändringar i planering och uppföljning fick göras. Det viktiga arbetet börjar efter besök av en revisor och en avvikelse eller ett förbättringsförslag har uppmärksammats. Vid en avvikelse börjar arbetet med att hitta grundorsaken och därefter se på vilka åtgärder man kan genomföra så att avvikelsen inte uppstår igen. Det räcker alltså inte att bara avhjälpa felet utan man måste hitta grundorsaken och åtgärda den, det är först då det sker en verklig förbättring. Syftet med att genomföra revisioner är att man ska få en bild av hur vi jobbar. Stämmer vårt arbetssätt i verkligheten med våra föreskrifter, direktiv och handböcker med mera. Resultatet från revisionerna redovisas för ledningsgruppen som beslutar om vilka åtgärder som behövs för att vi ska bli bättre. Det kan exempelvis gälla resurser, utbildningsinsatser eller ändring av styrande och hjälpande dokument. Miljöcertifiering enligt ISO 14001:2004 I vårt arbete på väg mot en miljöcertifiering har externa revisioner gjorts, av ett ackrediterat revisionsorgan. SEMKO Certification AB har under 2007 genomfört tre revisioner: en dokumentgranskning i juni, en förrevision i oktober och en certifieringsrevision i december. Totalt har vi under året haft sex revisionstillfällen, vilket innebär att det har varit ett intensivt år med att ständigt förbättra vårt miljöarbete. Certifieringen bör kunna vara klar under våren Resultatet från både interna och externa revisioner visar att vi har bra dokumentation och en god teoretisk styrning men att det brister i kännedom och därmed även i efterlevnad. Vi måste bli bättre på att förankra våra miljödokument ute i organisationen. Lokala miljöhandläggare Från och med januari 2007 finns det en ny roll i Fortifikationsverket; lokal miljöhandläggare. Detta är en roll som tilldelats totalt 19 medarbetare och det finns en på varje fastighetsenhet, samt två personer på markavdelningen som har denna uppgift. Rollen innebär att man är ett stöd i miljöfrågor på sin avdelning, exempelvis som kontaktperson för myndigheter och kunder samt handläggare av miljöärenden. En ny miljöroll har också tillkommit på byggprojektavdelningen, en miljöhandläggare som ska vara ett stöd för avdelningen i miljöfrågor. Under våren 2007 genomfördes en grundläggande utbildning för miljöhandläggarna. Alla med miljöroller träffas under året på ett stort miljöforum. Syftet är att utbyta erfarenheter och få information om förändringar med mera. Informationsträffar om miljöarbetet Verkets regionala miljösamordnare har under året genomfört informationsmöten för alla medarbetare. Syftet var i första hand att man skulle få extra information inför certifieringsrevisionen och för att kunna ställa frågor om miljöarbetet. 28

29 Vindkraft I spåren efter Försvarsbeslut -04 lämnas ett antal övnings- och skjutfält. Fortifikationsverket står mitt i processen med att hitta olika lösningar på hur man på bästa sätt kan slussa ut marken till bra användning i samhället. Fortifikationsverkets roll som markägare är att hålla ihop arbetet med att avveckla marken i nära samarbete med tidigare användare; Försvarsmakten och andra inom försvarssektorn som exempelvis FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och FMV (Försvarets Materielverk). Viktigt är också kontakter med departement, länsstyrelser och kommuner. Att upprätta länk till näringslivets intressenter; vindkraftföretag, byggföretag, energiföretag och andra som kan vara viktiga i det framtida användandet av marken. Fortifikationsverket fungerar som sammanhållande och driver arbetet framåt. Det är mycket att ta hänsyn till. Ekonomi, miljö, säkerhet och det bästa för samhället i stort. Det stora problemet med fälten är OXA (oexploderad ammunition). De flesta skjutfält har använts under mycket lång tid, många sedan 1800-talet. Ett komplicerat jobb med att kartlägga vad som kan finnas i marken och var koncentrationen finns är starten på en lång process. Omställning från skjutfält till vad? En del mark kan säljas utan någon speciell åtgärd till stat, kommuner eller privata köpare - i nu nämnd ordning. Det är sådan mark som inte påverkats nämnvärt av tidigare användning. Vi har också mark som är påverkad i olika hög grad, från nästan orörd mark till extremt utsatt mark som exempelvis i målområden. Målområden på skjutfält kan inte saneras. Det är för mycket, för kostsamt och för farligt. Här ligger mängder av oexploderad ammunition med olika kaliber upp till artilleriammunition eller större med stor sprängkraft. Dessutom på ett djup av upp till fyra meter. Ofta är det dessutom svårt att veta vad och hur mycket som finns i marken eftersom skjutning har pågått upp till 150 år. En oavsiktlig detonation kan få ödesdigra konsekvenser, smäller en så smäller flera. Beroende på om marken är praktiskt möjlig att sanera måste man sedan väga in kostnad för sanering och ställa det mot markvärde efter en eventuell städning av marken - och det handlar om att gå ned ett antal meter i marken för att under säkra förhållanden oskadliggöra och frakta bort ammunition i storleksordningen från gevärsammunition till ammunition för artilleri eller större. I flera fall är det inte ekonomiskt försvarbart att genomföra en sanering för exempelvis byggande av bostäder. Kostnaden kan uppgå till hundratals miljoner för ett fält som sedan har ett marknadsvärde på några miljoner. Verket ser på olika möjligheter vad gäller verksamhet på övningsområden som ska avvecklas. Olika verksamhet kräver olika nivå av sanering. Därför är vindkraft ett vin(n)ande alternativ Ett mycket bra användningsområde för gammal övningsmark är vindkraft. Vindkraft behöver stora ytor. Ofta ligger övnings- och skjutfält ensligt med låg koncentration av bostäder, vilket skulle innebära att vindkraftparker hamnar i områden där det inte stör annan verksamhet. Behovet av sanering av marken reduceras till vägar till vindkraftaggregaten, platsen där de står och en yta som behövs för montering och demontering av verken. Alltså begränsad yta inom området som drar kostnad för sanering. Och viktigast av allt, vi kan genom vårt arbete med att ställa om marken för vindkraftverk främja tillväxten av alternativa förnyelsebara energikällor. 29