Vi har fortsatt att arbeta hårt med verksamhetsutveckling.

Transkript

1 Verksamheten

2 GD kommentar 2006 har varit ett händelserikt och hektiskt år. Vi har kunnat skörda många goda frukter av vårt utvecklingsarbete inom verket. Bland annat fullföljdes vårt effektiviseringsprojekt med resultatet att vi sänkt kostnaderna med 100 miljoner kronor. Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd. Det svenska försvaret har under de senaste decennierna genomgått ett stålbad och förändrats i grunden. De internationella insatserna är numera högprioriterade. Svenska förband ska vara flexibla och förberedda för insatser inom och utanför landets gränser. Den här förändringsresan har vi inom Fortifikationsverket fått följa hela vägen. Avvecklingen av förbandsorter, utveckling av det kvarvarande beståndet, hård fokus på låga hyror och en renodling av uppgifter mellan fastighetsägare och brukare är arbetsområden vi väl känner vid det här laget. Det har stundtals varit arbetsamt, men det råder inga tvivel om att vi allt tydligare ser resultaten av våra ansträngningar. Låt mig nämna några av de konkreta framsteg som gjorts under Efter förberedelser under 2006 tar verket i början av 2007 över ansvaret för nya camper utomlands, där svensk trupp ska verka. Successivt ska också ansvaret för de redan befintliga camperna fasas över till oss. Vi är överens med Försvarsmakten kring en tydligare rollfördelning mellan myndigheterna. I enlighet med de tankar som lagts fast i Försvarsförvaltningsutredningen (FFU) övertar verket uppgifter från Försvarsmakten. Det handlar om allt från utveckling och besiktning av försvarsanläggningar, till utveckling av byggnadsbeståndet och väg- och markarbeten. Renodlingen är bra det frigör resurser till försvarets kärnverksamhet och det ger oss inom verket en möjlighet att fullständigt ta ansvar som fastighetsägare. Under 2006 förbereddes en organisationsanpassning som genomfördes vid årsskiftet. Anpassningen gjordes för att stärka organisationens möjligheter att hantera de nya uppgifterna. Vår kärnkompetens inom det fortifikatoriska området är efterfrågad såväl nationellt som internationellt. Ett projekt som är värt att nämna i sammanhanget är det uppdrag vi fick av regeringen sent under 2006, som går ut på att undersöka möjligheterna till ett tekniskt samarbete med Kina i samband med att landet ska bygga nya oljelagringsanläggningar under jord. Uppdraget ligger väl i linje med våra tankar om att starta ett kompetenscentrum på det skydds- och anläggningstekniska området. Vi har fortsatt att arbeta hårt med verksamhetsutveckling. Under tre års tid har vi genomfört ett arbete som syftat till sänkta kostnader. Kostnaderna mellan 2004 och 2006 har minskat med 100 miljoner kronor. Vi har också kraftfullt påskyndat utvecklingen av den interna styrningen på väg mot ett samlat verksamhetssystem och under året arbetat med processkartläggning av flera av verkets arbetsområden samt med att färdigställa ett miljöledningssystem. En viktig faktor för att få god fart och stort engagemang i utvecklingsarbetet var de regionala personalkonferenser vi genomförde under våren. Alla medarbetare deltog när vi diskuterade värdegrund, utveckling och framtid. Många goda idéer kom fram i arbetet idéer vi sedan kunde använda i verksamhetsplaneringen inför Konferenserna fick gott betyg av medarbetarna och jag är glad över att vi genomförde dem. Det ekonomiska resultatet för 2006 är glädjande. Vi visar ett överskott för år 2006 med 39 miljoner kronor. Avslutningsvis vill jag tacka våra kunder för ett gott samarbete och våra medarbetare för fina insatser under Vi står efter året väl rustade inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Sören Häggroth 2

3 Året som gick Innehåll Värdegrund blev ett nyckelord. Tre regionala konferenser hölls för att ena medarbetarna kring vision, mål, värderingar och förändringsarbete. Respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet blev ledstjärnorna för oss. Pro Competence - ett system för kompetensplanering - infördes. Säkerhetsting genomfördes, där ett flertal viktiga aktörer från olika delar av samhället deltog. Miljöarbetet intensifierades, bland annat genom en rad utbildningsinsatser och interna revisioner. Försäljning av lokaler och mark fortgick som ett resultat av försvarsbeslutet Ett antal stora byggprojekt genomfördes, som exempelvis flygledartornet i Såtenäs. GD kommentar 2 Året som gick 3 Myndighetspresentation 4 Driftsrosen 8 Kundperspektivet 10 Ekonomiperspektivet 14 Medarbetarperspektivet 16 Arbetssättsperspektivet 20 Samhällsperspektivet 26 Finansiell redovisning 34 Fortifikationsverket fakta och siffror 50 Styrelse 51 Försvarsförvaltningsutredningen resulterade i ett projekt med syfte att klargöra roller och ansvar i detta arbete. Viss verksamhet och personal har förts över från Försvarsmakten till Fortifikationsverket. Energibesparingar har åstadkommits under året. Fastighetsenheten i Kungsängen är föregångare när det gäller omställning från fossila bränslen till bioolja. Här sparas både pengar och miljö. Vår kärnkompetens är efterfrågad såväl nationellt som internationellt. Verket har fått ett uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna till ett tekniskt samarbete med Kina i samband med att landet ska bygga nya oljelagringsanläggningar under jord. Kostnaderna minskade med 100 miljoner tack vare vårt effektiviseringsprojekt. Omslagsbild: Tummen sitter på Tommy Sundberg som är murare och tillhör Kulturhantverksgruppen på Fortifikationsverkets fastighetsenhet i Karlskrona. Kalkstensportalen som han visar sitter runt en av dörrarna på Silverhuset. Huset hör till Marinbasen Karlskrona som är med på UNESCO:s världsarvlista. Blyplattan, som syns mellan två av stenarna, ska ta upp de rörelser som kan uppstå mellan kalkstenarna en typ av så kallad dillationsfog. Reperationen utfördes i december 2006 i samband med omputsning av den södra fasaden på Silverhuset. Text Fortifikationsverket, Helena Strömblad, Tomas Eriksson Bild Fortifikationsverket, Kristina Wirén, Tomas Eriksson, Fotograf Niclas Projektledning Magnus Sand, Eva Hetting, Catharina Millmarker och Trafalgar Grafisk form Trafalgar Omslagsbild Kristina Wirén Tryckeri NRS 3

4 Myndighetspresentation Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd och äger och förvaltar försvarssektorns mark, anläggningar och lokaler. I nära samverkan med kunderna eftersträvas en kostnadseffektiv fastighetsförvaltning som tar hänsyn till människor och miljö. Vårt uppdrag Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål. Fortifikationsverket ska förvalta fastigheterna på ett sätt som innebär god hushållning och hög ekonomisk effektivitet innebär att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser tillhandahålls på konkurrenskraftiga villkor långsiktigt tar till vara fastigheternas värden Det är verkets uppgift att tillhandahålla Försvarsmaktens grund- och krigsorganisation med de anläggningar, lokaler och övningsområden de behöver för att utföra sina uppgifter. Utöver Försvarsmakten, som är den största hyresgästen, finns bland andra FMV, FOI och FRA som kunder. Vision och verksamhetsidé Visionen bilden av den önskade framtiden är en viktig vägledare för att kunna fatta bra beslut. Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik Visionen innebär att Fortifikationsverket på alla nivåer i organisation hela tiden arbetar för att bli den bästa fastighetsförvaltaren, bland aktörer med ett liknande bestånd. Med nyttofastigheter menar vi fastigheter som byggts för speciella behov, exempelvis försvarets verksamhet. Vi ska också bli Sveriges bästa leverantör av anläggnings- och skyddsteknik. Såväl staten som andra aktörer har ett behov av att nya lösningar utvecklas för ökad säkerhet kring skyddsvärda objekt. Fortifikationsverket ska bli den viktigaste aktören i den teknikutvecklingen. 4

5 Verksamhetsidé Fortifikationsverket tillgodoser försvarets behov av mark, anläggningar och lokaler på ett effektivt sätt samtidigt som vi stödjer övriga samhället med skyddsteknisk kompetens Detta innebär att vi ska vara specialister på försvarsfastigheter. Men vi ska utifrån denna inriktning också kunna ta uppdrag från andra delar av samhället och internationellt, särskilt om detta bidrar till att försvaret får lägre kostnader och kompetensen bibehålls. Vår värdegrund Respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet är ord som ska genomsyra Fortifikationsverket. Det har alla i verket tillsammans bestämt. Mer om värdegrundsarbetet på sidan 18. Regleringsbrev styr årets verksamhet Varje år tar verket emot ett regleringsbrev från regeringen. Detta innehåller mål för verksamheten och ett antal konkreta uppdrag som skall genomföras. I denna skrift redovisas hur verket uppnått regeringens mål för 2006 och hur uppdragen genomförts. Redovisningen är indelad i fem perspektiv; kund, ekonomi, medarbetare, arbetssätt och samhälle. 5

6 Organisation Verkets styrelse har fullt verksamhetsansvar och ger en arbetsinriktning utifrån Regeringens regleringsbrev och gällande direktiv och förordningar. Finansdepartementet är huvudman för Fortifikationsverket som finns över hela landet. Där försvaret har behov av lokaler eller mark finns vi representerade. Huvudkontoret är placerat i Eskilstuna. Generaldirektören har där expertis till hjälp för styrningen av verksamheten. Vår verksamhet bedrivs inom tre olika områden. Verksamhetsområdet Lokaler är indelat i 19 fastighetsenheter som i de flesta fall är knutna till en garnisonsort. Enheterna lydde 2006 under fyra regionala fastighetsavdelningar. Inom detta verksamhetsområde förvaltar och utvecklar vi vårt byggnadsbestånd. Merparten av medarbetarna finns inom verksamhetsområdet Lokaler. Verksamhetsområdet Fortifikation organiseras i sex regionala enheter och styrs av en ledning i Eskilstuna. Fortifikationsavdelningen förvaltar och utvecklar verkets hemliga bestånd och utvecklar skydds- och anläggningstekniska lösningar. Verksamhetsområdet Mark leds från Eskilstuna, men har också lokalt placerade medarbetare. Markavdelningen ansvarar för skogsförvaltning, försäljning av fastigheter och mark som försvaret inte längre behöver, inköp av fastigheter, fastighetsregister och nyttjanderätter (exempelvis jakt- och fiskerätter på marker eller jordbruksarrenden). Organisationsskiss 2006 Från och med 1 januari 2007 genomförs en organisationsförändring. De stora förändringarna är att Fortifikationsverket kommer att bestå av två fastighetsavdelningar fastighetsavdelning Syd och fastighetsavdelning Norr samt att en byggprojektavdelning inrättas som bland annat kommer att ansvara för projektledning av Försvarsmaktens utlandsetableringar. En stab för internationella relationer skapas för det ökade ansvaret för internationell verksamhet. 6

7 Kossorna på Revingehed 7

8 Driftsrosen från knopp till utsprungen Driftsrosen, en grafisk figur som presenterar resultatet av kvalitetsmätningar inom Fortifikationsverkets fastighetsdrift, visar hur långt man nått i sin strävan att få till en väl fungerande verksamhet. En liten rosenknopp symboliserar att arbetet är i sin linda, medan en stor utslagen ros betyder att kvalitetsarbetet kommit långt. Fortifikationsverket går vidare i kvalitetsarbetet. Inom fastighetsdriften har verket genomfört en kvalitetsmätning under 2006, med fokus på utveckling och effektivitet. Fem olika faktorer har mätts vid 19 fastighetsenheter och två grupper inom fortifikationsavdelningen. Faktorerna är kundtillfredsställelse, jourverksamhet, kontroller, systematiskt energiarbete och driftplanering. Alla kvalitetsmått sammanställs i form av en ros. Rosens högsta poäng för varje faktor är 5,0. Kvalitetsfaktorer för rosen Inom samtliga områden väger det tungt i bedömningen att återrapportering och information till kunder och egen personal sker på ett bra sätt. Nöjda kunder och bra jour Resultatet för alla Fortifikationsverkets driftenheter tillsammans visar att jourverksamheten ligger bäst till beträffande poäng, därefter nöjd kund och kontroller samt sist systematiskt energiarbete och planerad drift. Generellt sett återkommer samma mönster hos varje enskild enhet, vad beträffar styrkor och svagheter, som för verket som helhet. Halmstad en utsprungen ros! Ett bra resultat i kvalitetsmätningen har under 2006 uppnåtts av Fastighetsenhet Halmstad. Rosen är ganska väl utvecklad. I fråga om nöjd kund, jourverksamhet och kontroller har höga poäng uppnåtts. Mer att utveckla finns i de övriga två faktorerna, systematiskt energiarbete och planerad drift. Nyckeln till framgång Hur har de hittat nyckeln till framgång? När vi får en felanmälan så ska det ta mig... åtgärdas på en gång! säger Jan Olofsson, fastighetsenhetschef i Halmstad. Det är en fråga om inställning, vi måste bry oss om vår kund Försvarsmakten. Ha ordning och reda, jobba efter de instruktioner som finns och göra det noggrant! Kvalitetsarbetet inom fastighetsenheten i Halmstad har pågått i många år och under 2006 har resultatet blivit riktigt fint. De fem områden som mäts vad gäller kvalitet har de jobbat hårt för att förbättra. Synsättet och arbetssättet har förändrats mycket under de senaste åren. När en felanmälan kommer in registreras den i det digitala handdatorsystemet TFS (Tekniskt fastighetssystem) och sedan kontrolleras historiken kring händel- ser. På så sätt åtgärdas eventuella bakomliggande orsaker till jourutryckningar, arbetet blir mer effektivt och kostnader minskas. Resultatet blir en bättre verksamhet för Fortifikationsverket och framför allt för kunden. Kundkontakter Jag tycker vi har hittat bra kanaler in i Försvarsmakten, säger Lars Jovliden, fastighetsingenjör i Halmstad. Under ett möte kallat kunddialog, som hålls en gång i månaden, träffar verkets representanter Försvarsmaktens lokalplaneringsenhet Syd för att diskutera övergripande om exempelvis hyresavtal och underhåll. Frukostmöten hålls två gånger om året där husansvariga från Fortifikationsverket och Försvarsmakten deltar tillsammans. Här pratas det energibesparing på praktisk nivå. När det gäller energifrågor tas de också upp under arbetsplatsträffar och driftsmöten med verkets egna personal varje månad. Rapporter skickas därefter till miljöansvariga inom Försvarsmakten. På så sätt har man lyckats öka motivationen till dialog om exempelvis elförbrukningen. 8

9 Beträffande Nöjd Kund, kommer resultatet från Fortifikationsverkets återkommande mätning av kundtillfredsställelse (NKI). Jour II Jourverksamheten mäts främst genom bedömning av kvalitet på historikregistrering och hur den används för att öka driftsäkerheten och därmed minska antalet utryckningar. Nöjd kund Kontroller Kontroller besiktningar bedöms genom att granska om det finns kontrollsystem, om besiktningar missas samt om driftanmärkningar förekommer och i så fall hur snabbt de åtgärdas. Planerad drift 4 5 Systematiskt energiarbete För att mäta systematiskt energiarbete studeras energistatistik och hur den används i det dagliga arbetet. Andra viktiga delar är strategi för energieffektiv drift och hur återrapportering till driftpersonal sköts beträffande energianvändning och kostnader. FORTV median FORTV max FORTV min När det gäller planerad drift kontrolleras hur väl arbetet planeras, följs upp, dokumenteras och rapporteras, samt hur kostnaderna fördelas. Tidsåtgången för akuta reparationer ställs mot hur mycket tid som läggs på planerad verksamhet. Fortifikationsverkets mål är att andelen akut tid inte får överstiga 20 procent. Motivation Hur får de motivation att fortsätta arbeta med förbättringar när de redan uppnått ett bra resultat? Kan man göra mer? Lustigt nog kommer man på saker hela tiden, säger Lars Jovliden. Andra sätt att jobba, bättre materiel, nya fordon, en omgivning som förändras och utvecklas, gör att det alltid finns saker att förbättra, säger Lars. Det går inte att bara slå sig till ro och tycka att man är klar. Det gäller att följa med i förändringarna. Lars som fick NOR (Nit och Redlighet i Rikets tjänst) 2006 har jobbat länge efter ledorden ordning och reda. Detta har resulterat i att han medverkat till att Halmstad sedan många år har haft system för att hålla ordning på driften. Jan Olofsson, fastighetsenhetschefen, poängterar medarbetarnas trivsel. Jobbar man hårt så ska man också känna uppskattning för det man gör, säger Jan. Vi försöker tänka på våra medarbetare, ordna besök på mässsor eller aktiviteter som bowling eller något annat. Det ska vara roligt också! 9

10 Regeringsuppdrag: Verket skall tillhandahålla ändamålsenliga och konkurrenskraftiga fastigheter åt hyresgästen och skall uppfattas som en serviceinriktad hyresvärd. Investeringsverksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt. Kundperspektivet Konkurrenskraft För att bedöma om verket är konkurrenskraftigt har analyser och jämförelser gjorts med andra offentliga fastighetsförvaltare, både inom landet och i övriga Norden. Underlaget gäller för 2005 då 2006 års underlag inte är färdigställd till denna skrifts färdigställande. Av gjorda jämförelser framgår att Fortifikationsverket har lägre driftskostnader per m2 än de övriga aktörerna och att verket också har låga administrativa kostnader. När det gäller energikostnaderna har verket högre kostnader och stora insatser läggs nu på att tillsammans med kunderna få ner förbrukningen. Nöjda hyresgäster Fortifikationsverket arbetar hårt för att sänka kostnaderna för sina hyresgäster. Det effektiviseringsarbete som Fortifikationsverket genomfört de senaste åren har gett resultat. Verkets största kunder fick i december 2006 tillbaka 100 miljoner kronor, något som motsvarar en hyresreduktion på omkring 5 procent. Servicecenter i Arvidsjaur Fortifikationsverket har under 2006 arbetat intensivt med att förbereda införande av ett servicecenter i Arvidsjaur. Centret kommer att hantera de fyra tjänsterna; telefonväxel, IT-helpdesk, fakturering och felanmälan på fastigheter. Genom detta kommer samtliga ärenden att hanteras på ett enhetligt sätt. Effektiv investeringsverksamhet Investeringarna med tillhörande planering har under året präglats av genomförande av Försvarsmaktens omstrukturering som konsekvens av Försvarsbeslut Exempel på större byggprojekt som avslutats under 2006: Nybyggnad av flygledartorn i Luleå Nybyggnad av drivmedelsstationer i Boden Nybyggnad av skjutbana i Kalixfors Ombyggnad av hangar för FMV i Malmen/Linköping Ombyggnad av rullbanor i Såtenäs och Vidsel. Ombyggnad av kontor i Uppsala och Malmen/Linköping Ombyggnad av utbildningshall i Halmstad Ombyggnad av serviceförråd i Revinge Ombyggnad av miljökulfång på skjutbanor i Umeå och Luleå Ny hyresmodell En ny hyresmodell undertecknades av GD Sören Häggroth och ÖB Håkan Syrén den 15 mars 2006 och börjar tillämpas från och med 1 januari Syftet med Hyresmodell 2006 är att reglera omfattningen, prissättningen och övriga villkor för Fortifikationsverkets upplåtelser av försvarsfastigheter till Försvarsmakten. Ersättningen baseras på verkets kalkylerade självkostnader. Uhyrd area, tusentals kvm BTA Hyresgäst/ hyreskategori Försvarsmakten Försvarets materielverk 90,5 82,3 82,0 82,3 Försvarets radioanstalt 30,1 30,7 30,7 31,6 Totalförsvarets forskningsinstitut 21,1 21,3 21,2 22,4 Övriga 13,4 10,0 1,5 1,5 Nyttjanderätter, cirka - 71,0 129,1 124 Summa ,8 Tabell Fortifikationsverkets största kunder (tusentals kvadratmeter BTA). Under 2006 har utgifterna för genomförda investeringar uppgått till miljoner kronor. 10

11 Bra samarbete Generellt sett har vi under året haft ett mycket bra samarbete mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket, säger generalmajor Jan Salestrand vid Försvarsmaktens högkvarter. Under det gångna året har samarbetet på övergripande nivå intensifierats bland annat på grund av arbetet med Försvarsförvaltningsutredningen där Fortifikationsverket ska överta viss verksamhet och viss personal från Försvarsmakten. Det innebär en radikal omläggning av arbetsfördelningen där det är viktigt att vi får till bra processer, rutiner och även får en tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Arbetet är i nuläget inte helt klart och det är förstås en prioriterad uppgift under 2007 att landa in återstående arbete enligt FFU. Jan Salestrand upplever att det finns en väldigt god samarbetston mellan myndigheterna. Det finns en stor tillit oss emellan, men Försvarsmakten är en stor organisation där vi behöver arbeta ännu mer med att skapa förtroende mellan myndigheterna. Det gör vi bland annat genom en utökad dialog med tätare möten med tydligt innehåll. På frågan om en eventuell förbättringspotential säger han: För oss är det A och O att vi får bra och tydliga hyresprognoser och att de är fördelade på ett sådant sätt att vi inte själva behöver lägga ner mer arbete på att förfina dem. Det är också viktigt att vi får ett bra stöd på lokal nivå nu när våra garnisonssamordnare försvinner. Andra viktiga ting är tydliga behovsunderlag för investeringar, samt en kostnadseffektiv och slimmad drift något som Salestrand nöjt konstaterar att Fortifikationsverket arbetar med. Jan Salestrand 11

12 Vidgade vyer i Såtenäs Det nya flygledartornet i Såtenäs, en 37 meter hög byggnad invid Vänerns strand, stod klar under I januari 2007 flyttar flygledarna in. Då kan de se hela trafikvarvet och hela start- och landningsbanan. Och det från ett torn med hög säkerhet och bra arbetsmiljö. Kanske beskriver Gösta Nilsson, operativt ansvarig för flygtrafikledningen på Såtenäs, bäst känslan bland flygledarna när han visar runt i det nya tornet. Vi har verkligen längtat hit. Vi har suttit och tittat på det nya tornet i sex månader innan det blev klart för inflyttning, säger han. Inte så konstigt att de tolv flygledarna och deras chef längtade. Det gamla tornet hade sett sina bästa dagar. Det hade fått leva lite för länge i avvaktan på beslut om vilka flygflottiljer som skulle bli kvar efter försvarsbeslutet Nina Zellén, flygledare med 14 års erfarenhet av det gamla tornet, är mycket nöjd med sin nya arbetsplats. Det är väldigt bra lokaler med genomtänkta ergonomiska lösningar, god ventilation och förbättrad brandsäkerhet. Det blir också säkrare för flyget, det nya tornet är tolv meter högre än det gamla och ligger ute vid startoch landningsbanorna. Nu kan vi se hela trafikvarvet och eftersom vi kan se hela banorna kan vi också se djur och fåglar som inte borde vara där, säger hon. Avancerad byggteknik Fortifikationsverket startade arbetet med projektering och upphandling av entreprenör i april Skanska lämnade bästa anbudet och började bygga i augusti Ett år senare var själva byggnaden klar. Från augusti fram till julen 2006 arbetade FMV med att installera alla interiörer. Därpå följde två veckors flygförbud när datorer, radarskärmar och annan materiel flyttades till det nya tornet. Tornet är byggt med en teknik som kallas glidformsgjutning vilket ger en skarvfri kropp. Själva torndelen är en stålkonstruktion i två våningar som lyfts på med kranar. Att tornet står pall för hårda tag fick det bevisa direkt, för bara en vecka efter att det tagits i drift härjade stormen Per. Men de kraftiga vindarna skapade bara minimala skakningar i tornet. Jan Klang vid Fortifikationsverkets kontor i Skövde var projektledare för bygget. Han berättar om en komplicerad byggprocess. Flygledartorn är svåra att bygga eftersom det blir trångt med alla installationer samtidigt som man inte får skymma sikten. Ventilationen är ett exempel. Eftersom flygledartorn har en stor fönsteryta kan det bli mycket varmt. När man ska leda upp kall luft i taket måste man dra luftkanalerna genom konstruktionspelarna som bara får vara sju centimeter breda för att de inte ska störa flygledarnas synfält, berättar Jan. Jag är mycket nöjd med att tornet blev så prydligt och snyggt och att det passar in så bra i Såtenäs. Kontorsdelen har vi byggt som en stjärna med tre axlar, en form vi tagit från Gripencentrum inne på flottiljen. Jan Klang vill också dela ut beröm för det engagemang som medarbetarna vid flygplatsen har visat. De har varit med från det första strecket på ritningarna och under hela projekteringen och byggtiden. De har varit både pådrivande och påhittiga, säger han. Just det samarbetet uppskattas också av Gösta Nilsson vid Såtenäs. Han är mycket nöjd med den insyn i arbetet som han och hans medarbetare gavs. Framförallt är jag nöjd med att vi fick vara med och påverka ända från planeringsstadiet, och att vi fick styra ergonomin och annat som är viktigt för arbetsmiljön, säger Gösta Nilsson. 12

13 Fakta flygledartornet i Såtenäs Ägare och ansvar för byggande: Fortifikationsverket Höjd: 37 meter Arbetshöjd för flygledare: 35 meter Area bottenplan: 550 kvm Area tornvåningar: 222 kvm Kostnad: 34 miljoner kronor Fakta Skaraborgs flygflottilj F7 Uppgift: Att grundutbilda svenska och utländska piloter på JAS 39 Gripen. Att ansvara för insatsförband, transportflygplan C-130 Hercules (TP84). Här finns också helikopterflottiljen verksam med 5:e helikopterskvadronen. Antal anställda: Cirka Till detta kommer 360 personer från olika frivilligorganisationer. Flottiljchef: Överste Ingemar Adolfsson Invigdes: 1940 Milstolpar: 1965: Europas första Herculesoperatör 1973: Första flottilj som tog AJ 37 Viggen i tjänst 1997: Första flottilj som tog Jas 39 Gripen i operativ tjänst 2006: Nytt flygledartorn Jan Klang, Fortifikationsverkets projektledare vid byggandet av flygledartornet 13

14 Regeringsuppdrag: Vid försäljning av fastigheter skall bästa möjliga nettoeffekt eftersträvas. Detta skall uppnås genom affärsmässighet. Soliditeten bör på sikt uppgå till 30 %. Avkastningen på genomsnittligt myndighetskapital skall uppgå till 6,1 %. Verket ska redovisa nyckeltal för att beskriva verksamhetens utveckling. Ekonomiperspektivet Resultat Överskottet för år 2006 blev 39,1 miljoner kronor efter avkastningskrav och avsättningar. Det är 67,9 Mkr lägre än budgeterat vilket främst beror på: En hyresreducering på 100 Mkr har under året lämnats till verkets hyresgäster. Lägre kostnad för avveckling av anläggningar än beräknat. Omförhandling av ett antal nyttjanderättsoch virkesavtal. Högre intäkter inom försäljningsverksamheten. Högre extraordinära kostnader inom försäljningsverksamheten. Soliditet och avkastning Soliditeten uppgår per balansdagen till 26 procent. Regeringens uppsatta mål för verket, 30 procent, har nåtts. Avkastning på det genomsnittliga myndighetskapitalet uppgår till 178 miljoner kronor, vilket motsvarar avkastningskravet på 6,1 procent. Affärsmässig försäljning Försäljningsintäkterna uppgick under året till 145 miljoner kronor och kostnaderna uppgick till 76 miljoner kronor. Under 2006 har samarbete har inletts med flera kommuner i syfte att utveckla planeringssamarbete inför en försäljning. Vidare har en metodik för arbetet med oexploderad ammunition (OXA) i markerna utvecklats och en extern analys av försäljningsverksamheten genomförts. Nyckeltal I enlighet med regeringsuppdraget redovisar verket följande nyckeltal för att beskriva utvecklingen av verksamheten: Nyckeltal Utfall 2006 Utfall 2005 Soliditet % Driftnetto i kr/kvm Direktavkastning % Andel uthyrd area i % Hyresintäkt i kr/kvm Driftskostnad i kr/kvm Mediaförbrukning i kwh/kvm Underhållskostnader i kr/kvm Administration i kr/kvm

15 Stora Hästnäs Från barnkoloni till kursgård Fortifikationsverket har under 2006 avyttrat ett antal fastigheter. En av dem har en intressant historia som före detta barnkoloni och en spännande framtid som lokal för kursverksamhet. Stora Hästnäs gård från 1873 ligger vackert belägen på en udde i Hästnäsviken i Hällefors kommun. Fastigheten ägdes under flera år av Örebro kommun som bedrev barnkoloniverksamhet på gården. Skolelever från kommunen erbjöds att tillbringa hela eller delar av sommarlov och sportlov där. Fortifikationsverket köpte fastigheten 1996 då den låg inom en skyddszon för tidigare hemlig militär verksamhet. 10 år senare har verksamheten i området trappats ned och fastigheten såldes på den öppna marknaden. Intresset var stort, säger köparen Per-Johan Pelle Agorelius från Saxhytte gård. Det måste ha varit ett femtiotal personer på visningen. Det ligger ju väldigt vackert och sjönära, vilket gjorde försäljningen attraktiv. Han har själv ingen koppling till huset som barnkoloni, men det händer att det kör förbi människor på somrarna som gärna delar med sig av historier och minnen från när de var där på sina skollov. Familjen Agorelius har en lång historia av aktivitet och engagemang i Hällefors kommun. De har ägt och förvaltat gårdar i området sedan 1600-talet. Familjens direkta koppling till Stora Hästnäs ligger i den omgivande marken. De har tidigare köpt andra fastigheter i närheten av gården och äger övrig mark på udden. Förvärvet av fastigheten innebär att det blir en samlad gård och ett slutet fastighetsinnehav som ger större möjligheter att nyttja platsen. Pelle driver olika typer av aktiviteter i upplevelsebranschen och har hållit kurser i området under de senaste åtta åren. Han tränar bland annat människor och hundar till samspel och är specialiserad på fågelhundar och jakt. Han tycker att det ska bli skönt att äntligen ha lokaler för aktiviteterna. Tanken är i första hand att rusta huset så att det kan användas till kursverksamhet och att hysa gäster i, men ambitionen är att det ska hålla så pass hög standard att det inte utesluter att vi kan bo där i framtiden om vi skulle vilja det, säger han. Pelle har tidigare också drivit kursverksamhet på Lakene Gård i Värmland, men det såldes sommaren Nu flyttar han alltså hela sin verksamhet till Stora Hästnäs, men det krävs en hel del renovering för att komma igång. Att köpa en fastighet från Fortifikationsverket tycker han var en positiv erfarenhet. Jag har tidigare köpt och sålt fastigheter och anser mig relativt rutinerad på området. Både bemötandet och den process Fortifikationsverket jobbar med överstiger vida de erfarenheter jag haft med mäklare. Fortifikationsverket har gjort vad de sagt att de ska göra och i utsatt tid. De har klara riktlinjer som inte går att misstolka vare sig för köpare eller för säljare. Det hela sköttes mycket professionellt. 15

16 Regeringsuppdrag: Myndigheten skall redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Medarbetarperspektivet Medarbetarna inom verket Vid årets slut hade Fortifikationsverket 693 anställda vilket är en minskning med 63 personer jämfört med Personalomsättningen var under ,6 procent vilket är en ökning jämfört med förra året då den låg på 5,6 procent. 16 procent av medarbetarna har en akademisk utbildning, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med Under 2006 har 5,4 dagar i snitt per medarbetare använts till kompetensutveckling. Det är en förbättring jämfört med 2005 då det var 5 dagar i snitt per anställd. Andelen kvinnor inom myndigheten är 17 procent, vilket är samma nivå som I det fortsatta arbetet med att utveckla arbetsmiljön tog verket under 2006 fram dokumentation för systematiskt arbetsmiljöarbete. Även en mångfaldsplan togs fram och kommer att implementeras i organisationen under Den totala sjukfrånvaron sänktes från 3,7 procent 2005 till 3,4 procent Det aktiva arbetet med att få friskare medarbetare och därmed sänka sjukfrånvaron pågår ständigt inom verket. För att förebygga ohälsa erbjuds samtliga anställda hälsoundersökningar minst vart tredje år. Liksom tidigare erbjuds de anställda subventionerade motionsaktiviteter och en friskvårdstimme per vecka. För att ytterligare stimulera till friskvård höjdes subventioneringen av de anställdas utlägg för motion och annan friskvård under

17 Framtidens kompetens Fortifikationsverket står inför omfattande pensionsavgångar. Inom en 10-års period kommer 30 procent av personalen att gå i pension och därmed försvinner mycket kompetens från verket. För att möta detta startade verket under 2004 ett kompetensförsörjningsprojekt. Arbetet ska mynna ut i en kompetensstrategi som säkerställer att medarbetarna har den kompetens som krävs för att klara myndighetens uppdrag nu och i framtiden. Arbetet har genomförts i flera etapper under I den första etappen kartlades vilken kompetens som finns inom verket idag. Detta gjordes genom att dokumentera en CV för alla medarbetare. I etapp två deklarerade varje medarbetare sin kompetens. För att få en gemensam struktur definierades först alla roller och kompetenser inom verket. Under året har 87 procent av medarbetarna deklarerat sin kompetens, vilket motsvarar 100 procent av de som är i tjänst idag. De övriga är medarbetare som är långtidssjukskrivna eller tjänstlediga. Via en databas får cheferna en bra överblick över vilken kompetens som finns i gruppen i dag. De ser även vilken kompetens som kommer att försvinna på grund av pensionsavgångar. Informationen går också lätt att ta fram på avdelnings- och myndighetsnivå. Nu kan vi snabbt och lätt få en bra bild över kompetensläget inom verket vilket ger oss ett bra underlag för bland annat kompetensutveckling och rekrytering säger Jan-Olof Wara, personaldirektör. Etapp tre är kopplad till ett av målen i verksamhetsplanen för Det innebär att samtliga medarbetare ska ha en utvecklingsplan vid utgången av året. I kompetensförsörjningssystemet finns även verktyg för utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Det är viktigt att aktiviteterna i de individuella planerna utgår både från verksamhetens och individens behov av kompetens säger Jan-Olof Wara. Arbetet har gett verket en bra bild över vilken kompetens som finns i dag. I etapp fyra fortsätter kartläggningen av vilken kompetens som behövs i framtiden. Under 2007 ska därför en kompetensstrategi arbetas fram. Den kommer att innehålla en långsiktig plan för rekrytering samt utveckling och förändring av kompetens. För att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare är det nödvändigt för oss att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning så att vi behåller nuvarande personal och attraherar blivande medarbetare, avslutar Jan-Olof Wara. 17

18 Gemensam värdegrund viktig Respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet är ord som ska genomsyra Fortifikationsverket. Det har alla i verket tillsammans kommit fram till. Redan under 2003 startade ett arbete med att förbättra företagskulturen. Ett projekt kallat Dialog 2003 startade och innehöll bland annat en stor personalkonferens som samlade alla verkets medarbetare för att diskutera kultur och samverkansfrågor. Arbetet har fortgått alltsedan dess och under 2005 och 2006 har ett projekt för att skapa en gemensam värdegrund pågått. Det har varit en omfattande process som involverat samtliga medarbetare. Den har bestått av tre faser; hur det är i verket, hur man tycker att det bör vara samt vad som behöver göras för att nå dit. Ett femtiotal samtalsledare utsågs bland den egna personalen och dessa utbildades för att leda diskussioner ute på arbetsplatserna och flera möten med kollegorna genomfördes. Inspirerande men inte helt lätt Tommy Eriksson, drifttekniker i Såtenäs var en av samtalsledarna. Han tycker det har varit ett inspirerande arbete, om än inte alltid helt lätt. Det har varit roligt och det är lite nytänkande från Fortifikationsverket att jobba i den här banan. Det är bra att man försöker fokusera på att det ska bli bättre i verket, men lite svårt tyckte jag nog att det var. Särskilt i fas två då vi skulle enas om hur vi tycker att det bör vara. Intresset ute på arbetsplatserna varierar också. En del tycker det är skoj och bra att arbeta med dessa frågor medan andra inte bryr sig så mycket. Själv tycker jag det är skoj att man satsar. Det är ju faktiskt en chans för personalen att vara med och påverka. I april 2006 var alla diskussioner genomförda och lokala handlingsplaner framtagna. För att ytterligare diskutera värdegrunden och för att ge inspiration till det fortsatta arbetet genomfördes tre regionala konferenser i landet. Syftet med konferenserna var att diskutera vision och värdegrund ur ett medarbetar-, och kundperspektiv. Konferenserna blev mycket uppskattade. Lars Karlsson, SEKO-ordförande, har varit med i styrgruppen. Jag tycker det har varit ett intressant projekt där vi från arbetstagarorganisationerna varit delaktiga genom hela processen. Men det är nu det svåra börjar när vi ska leva som vi lär. Våra fyra ledord måste finnas med oss i allt vi gör. Det känns bra att även vi på Fortifikationsverket satt ner foten och tagit fram en gemensam värdegrund. Styrgruppen har tagit fram ett slutdokument med 13 kontrollfrågor att ställa sig för att kontrollera om man lever som man lär. 18

19 Vår värdegrund Respekt Vi inom Fortifikationsverket ska visa respekt för varandra, våra kunder och fattade beslut. Det betyder att vi ska vara ärliga, lyhörda och visa tillit för varandra. Vårt arbetsklimat ska präglas av en öppen attityd. Alla ska känna att de kan säga vad de tycker och tänker. Det är viktigt att vi förstår och respekterar varandras roller och arbetsuppgifter. Vi ska värna om gemenskapen och sträva efter att alla anställda ser värdet av sin egen roll i Fortifikationsverket. Delaktighet Inom Fortifikationsverket ska vi samarbeta för att lösa våra uppdrag på bästa sätt. Delaktighet leder till engagemang och högre effektivitet. Öppenhet, dialog och kommunikation är avgörande för att skapa delaktighet. Delaktighet för också med sig ett ansvar att arbeta för varandra och organisationens bästa. Vi har även ett ansvar att själva hålla oss uppdaterade och skapa vi-känsla internt. Det är bara tillsammans vi kan uppnå våra mål. Professionalism Fortifikationsverket ska vara en professionell organisation med stor yrkesskicklighet. Med det följer att vi ska ha stor kompetens inom vårt arbetsområde, men också att vi alltid ska sträva efter att bli bättre på det vi gör. Vi ska visa på kreativitet och flexibilitet i vårt sätt att lösa våra uppgifter. Professionalismen avspeglar sig i att vi utför våra uppgifter på ett engagerat och effektivt sätt, men också i hur vi bemöter kunden och varandra. Vi ska lita på varandra och våga delegera. Ledarskapet i organisationen ska präglas mer av mod än av makt, vara tydligt, rättvist och lyssnande. Affärsmässighet Affärsmässighet uppnår vi genom att lösa våra uppgifter och uppdrag på ett professionellt sätt med stor yrkesskicklighet. Vi ska ständigt sträva efter att ännu bättre tillfredsställa kundens behov. I allt vi gör mot kund ska vi säkra kundvärde och kvalitet. Vårt fokus ska i allt arbete vara kundens bästa. Vi ska ta betalt på sådant sätt att kunden vet vad man betalar för och vilka principer vi tillämpar i prissättningen. Affärsmässigheten skapar förutsättningar för organisationen att utvecklas. Ett långsiktigt synsätt i våra kundrelationer ger trygghet och mervärde både för kunderna och oss själva. 19

20 Arbetssättsperspektivet Regeringsuppdrag: Fortifikationsverket skall förvalta varje fastighet inom sitt verksamhetsområde på ett ekonomiskt effektivt sätt så att ändamålsfastigheternas värden bibehålls och om möjligt ökas. God resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet skall eftersträvas. Effektiviseringar Inom verket pågår ett ambitiöst arbete med att hitta nya arbetssätt och göra kloka satsningar allt för att sänka kostnader för kunderna och i de fall det är möjligt underlätta arbetet för våra medarbetare. Under 2004 gjorde Fortifikationsverket en genomgång med syfte att hitta goda exempel på effektivisering. Arbetet utvecklades till att bli ett projekt som kom att kallas effektiviseringsprojektet. En omfattande plan för förbättringar skapades och började genomföras under Målet var att vi vid utgången av 2006 skulle nå en årlig besparing i verksamheten på 100 miljoner kronor. Projektet delades upp i tre huvuddelar: energianvändning, fastighetsdrift och administration. Verket började också arbeta för att förbättra analysen av sitt eget arbete, samt med att bli bättre på benchmarking. Exempel på några av de 50 aktiviteter som ingick i projektet är: Driftnormering En arbetsmängdberäkning genomfördes för driften inom verket. Resultatet visade på en möjlig reducering av bemanningen med cirka 15 procent. Många vakanta tjänster har inte återsatts. Genom detta minskades kostnaderna med cirka 30 miljoner kronor. Översyn av jourverksamheten Jourområden har slagits samman och en gemensam rapporteringsmodell för driftstörningar om orsakade utryckningar har införts. Det har bidragit till att driftsäkerheten ständigt förbättras och antalet utryckningar minskar. Kostnaderna har minskats med sex miljoner kronor. Energieffektiviseringar Verket har satsat 40 miljoner kronor på investeringar för energieffektivisering, utöver planlagda investeringar. Genom detta beslut kunde verket självständigt värdera vilka projekt som bäst gynnade effektivisering och miljö. Medarbetare på alla nivåer engagerades för att lämna effektiviseringsförslag. I dag är 45 av 120 förslag genomförda i praktiken. Det har lett till lägre kostnader, med 17 miljoner kronor, minskad energiförbrukning samt minskade utsläpp av växthusgaser. Elcertifikat Elcertifikatsystemet ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet bygger på att producenter av förnybar el får certifikat för varje levererad MWh el. När vi själva tog över hanteringen av vår kvotplikt, det vill säga den andel förnyelsebar el vi enligt lagar och regler måste använda, minskade kostnaden med cirka två miljoner kronor per år. Fortifikationsverkets Jan-Åke Lindroth och Generaldirektör Sören Häggroth 20

21 Bengt Johnsson, Kulturhantverksgruppen Karlskrona Kvalitetsmätning av driften Syftet med aktiviteten var att mäta utvecklingen och effektiviteten i driftorganisationen. Resultatet blev en förbättring inom systematiskt energiarbete och planerad drift. Hyreskostnaderna minskar stadigt Hyresnivåernas utveckling och därmed våra kunders kostnader har minskat stadigt sedan Vid 2006 års bokslut kan vi konstatera att Effektiviseringsprojektets mål har uppnåtts. 100 miljoner kronor är sparade inom vår verksamhet. Det har fått effekt på kundernas hyror och det gynnar i slutänden skattebetalarna. Vårt sätt att arbeta Vad är det som gör att man når ett bra resultat i en verksamhet? Svaret kan bli hur stort som helst. Det krävs så mycket! Att alla ska veta sin roll, att rutinerna på arbetsplatsen är tydliga, att leveranssäkerheten är hög och att ekonomin är under kontroll kan vara några svar. I en så stor verksamhet som Fortifikationsverkets skapas experter inom områden och alla tillför något till helheten. Ingen kan ensam ha kontroll över alla insatser som sker inom verket. Men på något sätt måste det ändå säkerställas att det som görs, görs på rätt sätt. Det är uppenbart att någon form av system behövs för att hålla ordning på allt som ska göras. Ett system som beskriver arbetssättet här på Fortifikationsverket. Ett system som hjälper verket att hantera alla krav på vår verksamhet. Ett verksamhetssystem. Fortifikationsverket har valt att kalla detta system för Vårt sätt att arbeta. Det handlar kort och gott om att beskriva hur arbetet görs och klara ut vad det egentligen är som ska göras. Till dessa beskrivningar ska knytas handböcker, checklistor och andra dokument som behövs i det dagliga arbetet. Verket ska kort och gott ha ordning på sina processer. Under 2006 har fokus legat på att ta fram processbeskrivningar. Det inte är meningen att samtliga arbetsmoment ska styras i detalj, men det ger ett stabilt ramverk för hela organisationen. I samband med att processkartläggningen genomförs kommer kvalitets- miljö- och arbetsmiljöaspekter att arbetas in i arbetsbeskrivningarna på ett naturligt sätt. Ingen medarbetare ska behöva leta efter instruktioner på mer än ett ställe. Tillsammans ska huvudingredienserna i verksamhetssystemet göra styrningen av verket tydligare och det vardagliga arbetet enklare att utföra. Det ska när arbetet är klart inte gå att missförstå vad som är våra uppgifter. Den enskilda medarbetaren ska på vårt intranät kunna få en översiktlig och enkel beskrivning av såväl verkets arbete som helhet och den enskilde individens roll i detta. Vårt sätt att arbeta ska vara tillgängligt för alla medarbetare. Att göra rätt sak för våra kunder var dag det är syftet bakom arbetet med vårt verksamhetssystem. 21

22 Genomförande av FFU I slutet av december 2004 beslutade regeringen att utreda ledningsoch myndighetsorganisationen inom Försvarsmakten och de totalförsvarsgemensamma myndigheterna och tillsatte för ändamålet en särskild utredning, Försvarsförvaltningsutredningen (FFU). Regeringen angav specifikt att det ekonomiska målet för översynen var att reducera de årliga kostnaderna i verksamheterna med två miljarder kronor. Försvarsmakten och Fortifikationsverket skulle gemensamt sänka kostnaderna med minst 100 miljoner kronor, varav Försvarsmakten med 70 miljoner och Fortifikationsverket 30 miljoner kronor. Målet är att besparingsmålet skall vara uppnått den 31 december Under hösten 2006 utarbetade de båda myndigheterna tillsammans en genom- förandeplan och vissa delar av planen har redan genomförts. Förvaltningen av Försvarsmaktens nyttjanderättsavtal för mark, anläggningar och lokaler överfördes den 1 januari 2007 till Fortifikationsverket. Vid årsskiftet överfördes också cirka 20 personer från Försvarsmakten till Fortifikationsverket, och den 1 juli ska ytterligare cirka 20 personer övergå till Fortifikationsverket. Parallellt med detta arbete har de båda myndigheterna genomfört organisationsanpassningar för att svara upp mot såväl besparingskravet som förändringarna i uppgiftsfördelningen. FFU-projektet kommer att avslutas under första kvartalet 2007 och ansvaret kommer då att övergå i ordinarie linjeorganisation. FFU seminarium för att tydliggöra roller och ansvar mellan de båda myndigheterna 22

23 23

24 24

25 Skövde kasern 25

26 Regeringsuppdrag: Hänsyn till miljö- och kulturvärden skall i tillämpliga delar beaktas i verksamheten. Fortifikationsverket skall verka för att de statliga målen i den av regeringen utarbetade handlingsplanen för arkitektur, formgivning och design uppnås. Regeringen har också gett Fortifikationsverket uppdraget att verka för ett ökat samarbete mellan statliga myndigheter som förvaltar fastigheter vad avser arkitektonisk och kulturhistorisk kvalitetssäkring. Samhällsperspektivet Miljöhänsyn Arbetet med miljöledningssystemet pågår enligt plan. Under året har arbetet bland annat fokuserats på att utbilda personal med miljöbefattningar och med miljöpåverkande arbetsuppgifter samt att ta fram riktlinjer och rutiner för hur Fortifikationsverket ska arbeta för att minska miljöpåverkan. Arbete har påbörjats med att få ett mer strukturerat sätt att följa upp och förbättra verksamhetens miljöarbete. Fokus har framför allt legat på att genomföra en ansvarsutredning och inventering av verksamheten för att få en tydligare bild över verkets miljöpåverkan. En rad olika miljöutbildningar har genomförts. Vissa grupper inom verket har genomfört en interaktiv miljöutbildning, Miljökörkortet. En inventering av de kemiska produkter som används inom verket har också gjorts. För första gången i verkets historia delades ett energipris ut till den enhet som arbetat mest aktivt med energifrågor. Vinnare blev Fe Halmstad. Under 2006 har ett arbete med miljöinventering av samtliga byggnader påbörjats. Detta arbete skall vara klart 1 april Kulturhänsyn Som försvarets hyresvärd har Fortifikationsverket ett stort ansvar för de kulturhistoriska värdena i beståndet. Verket förvaltar ett betydande antal viktiga kulturhistoriska byggnader. Idag finns omkring 300 statliga byggnadsminnesmärkta (SBM) byggnader i verkets ägo. Styrelsen beslutade 15 feb 2006 att avsätta 15 miljoner för extra insatser för statliga byggnadsminnen med låg eller ingen nyttjandegrad. Arbeten har utförts på Granhammars herrgård, Karlberg, Skillingaryd, Revingehed, Berga, Axvalla hed och Arbottna herrgård. Fortifikationsverket har under 2006 genomfört en inventering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Totalt är det över 500 byggnader som på något sätt har ansetts kulturhistoriskt värdefulla. Detta är utöver de SBM-märkta byggnaderna. Två vårdprogram, Skövde P4 och Kavallerikasern i Stockholm, har upprättats under året. Arbete har påbörjats med vårdprogram för Malmen, Revingehed och ett övergripande vårdprogram för örlogshamnen i Karlskrona. 26

27 Tillsynsresor har genomförts tillsammans med Riksantikvarieämbetet till 16 olika byggnadsminnen för att diskutera aktuella frågor rörande SBM-byggnader. Arkitektur, formgivning och design Under året har samarbete mellan statliga myndigheter som förvaltar fastigheter vad avser arkitektonisk och kulturhistorisk kvalitetssäkring genomförts inom ramen för Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare. Där har även ett utbildningsmaterial för intern kompetensutveckling av ickearkitekter i ämnet arkitektur tagits fram. Materialet ska kunna användas inom verket från och med våren Fortifikationsverket har genom ett antal åtgärder (inom ramen för verkets kvalitetsprogram för arkitektur) verkat för att de statliga målen avseende arkitektur, formgivning och design uppnås. Exempel på genomförda åtgärder redovisas nedan: Arkitekturrådet har under året hållit fem möten, inklusive besök i Halmstad, Boden och Eksjö. Under de regionala besöken görs en genomgång av planerade investeringar och underhållsprojekt och en dialog om framtida inriktning förs. I avsikt att höja den arkitektoniska kvaliteten har parallella arkitektuppdrag genomförts avseende Motorskolan i Skövde, Teknikhuset i Halmstad och Dyk- och navalcentrum i Karlskrona. Gestaltningsprogram har upprättats för Berga garnison och är under slutförande för Kungsängen/Livgardet. Arbete med gestaltningsprogram för Halmstad och Ronneby pågår. Under året har Fortifikationsverket och Försvarsmakten gemensamt uppdaterat befintliga garnisonsplaner i bland annat Luleå, Umeå, Uppsala, Skövde och Ronneby. 27

28 Från eldningsolja till bioolja Både miljön och ekonomin är vinnare. Kungsängen har som första enhet inom Fortifikationsverket bytt ut den vanliga eldningsoljan mot rapsolja. Projektet startade i maj 2006 när företaget Greenline ville hyra en cistern av Fortifikationsverket för att lagra bioolja (raps) för distribution i området. I utbyte mot att hyra en cistern begärde drifttekniker Christer Hallin att få starta en testverksamhet för att elda med bioolja på Livgardet. Greenline accepterade. Specialkonstruktion väcker intresse Tillsammans med Greenline och några entreprenörer har Christer specialkonstruerat ett rostfritt bränslebord som gör det möjligt att koppla in biooljan från de befintliga oljecisternerna till förbränningspannorna. Stora besparingar 65 procent av uppvärmningen på anläggningen sköts genom att elda med pellets, vilket också är ett biobränsle. Tidigare har man även använt kubikmeter vanlig olja och 2 miljoner kilowattimmar el för att klara uppvärmningsbehovet. Med biooljan i bilden räknar vi med att bara behöva använda 1 kubik fossil olja nästa år. Den kommer att användas enbart för att tända biooljan då den har en högre flampunkt. Vi räknar också med att använda max kilowattimmar el, men endast i nödfall, säger Christer. Det är inte illa med tanke på att en normal villa beräknas göra av med ca kilowattimmar el per år. Fastighetsbeståndet i Kungsängen består av närmare kvadratmeter uppvärmda lokaler, något som motsvarar ungefär 650 normalvillor på 120 kvadratmeter. Varje kubikmeter olja man kan byta ut mot bioolja är värt strax under kr i besparingar. Konverteringen från vanlig eldningsolja till bioolja har kostat cirka kr att genomföra. Under det första året räknar Christer med att den nya energikällan kommer att spara cirka kr, så redan under det första året har projektet gett en vinst på ca kr. Miljövinsterna är svåra att uppskatta i ekonomiska termer, men Fastighetsenhet Kungsängen bidrar med stora vinster även här då de lyckas använda nästan uteslutande biobränslen. Mycket nöjd med projektet Sofia Landstorp, Fortifikationsverkets miljöcontroller är nöjd. Det går i linje med våra miljömål att minska användningen av fossila bränslen, säger hon. På alla ställen där det är tekniskt möjligt att genomföra till en rimlig kostnad, ska fossila bränslen avvecklas. I fallet med Kungsängen har försöket verkligen lyckats. Självklart ska goda exempel tillämpas i hela organisationen. 28