Sammanfattning Bakgrund/Historik... 3

Transkript

1 1 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av A Utgåva/Version Innehåll Slutrapport AG 12 Färre klämskador i rull- och omrullningsmaskiner... 2 Sammanfattning... 2 Bakgrund/Historik... 3 Mål... 4 Effektmål... 4 Leverabler... 4 Utbildningsmaterial... 4 Checklistor... 4 Tekniska lösningar och hur ny teknik kan användas på gammal utrustning... 5 Tidplan... 7 Överlämnande av projektet... 9 Mottagarorganisation... 9 Kvarstående frågor och rekommendationer... 9 Övrigt... 9 Föreskrifter och standarder... 9 Hålldon, tolkning, definition och användning Bilagor och referenser Bilagor Referenser Bilaga 1 - Arbetsmiljöverkets projektbeskrivning Bilaga 2 - Standarder och direktiv inom arbetsmiljöområdet Bilaga 3 - Statistik från PIA Bilaga 4 - Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 5 - Presentation av JOKAB Safety Bilaga 6 - Presentation av PILZ av metodik Bilaga 7 - Presentation av PILZ lösning på SCA Lilla Edet Bilaga 8 Skyddsbalk över nypet Bilaga 9 - Utknuffare/skyddsplåt, M-real Husum Bilaga 10 Skyddsbalk framför bärvals, Gruvön Bilaga 11 - Tankar kring hålldonskörning av rullmaskiner, t ex vid skarvning Bilaga 12 - Innebörd av begreppet hålldon Bilaga 13 Enstrålig ljuskälla nära nypet - OEM Mallutgåva: B

2 Slutrapport AG 12 Färre klämskador i rull- och omrullningsmaskiner 2 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av A Utgåva/Version Sammanfattning Inom pappers- och massindustrin inträffar varje år ett antal olyckor och tillbud i samband med arbete vid rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Arbetsmiljöverket startade ett projekt med syfte att öka kunskapen om riskerna som skulle leda till konkreta åtgärder för att reducera antalet olyckor inom det angivna området. Vid samma tidpunkt ansåg SSG Säkerhetskommitté att det var viktigt att vara aktiv i detta arbete, vilket ledde till att en arbetsgrupp tillsattes under våren Från början söktes gemensamma lösningar, vilket senare visade sig vara svårt, eftersom varje maskin är unik. Konkreta förslag kunde heller inte ges från tillverkarna. Arbetsgruppen har tagit fram ett antal tekniska förslag på lösningar som kan användas för vidare utveckling på respektive maskin. Gruppen har även tagit fram material som kan användas i utbildningssyfte och checklista som kan användas för att säkerställa att risker minimeras. Arbetsmiljöverket har varit mycket positiva till gruppens arbete och resultat och ger särskilt bra betyg till den metod som har tagits fram på M-real i Husum. Under tekniska lösningar presenteras prototypen närmare och lösningen finns även på film. Arbetsmiljöverket kommer troligen att föreslå detta som ett bra exempel, på vad ett projekt som detta kan resultera i. Fyra sammankomster har ägt rum från maj 2010 till januari Mellan mötena har arbete pågått med att utprova olika tekniska lösningar. Arbetsgruppens arbete fram till mars presenterades kortfattat på SSGs säkerhetskonferens i mars Det är viktigt att det blir en uppföljning av implementeringen av de lösningar som tagits fram och effekterna av dessa. Det fortsatta arbetet bör ske under senare delen av Mallutgåva: B

3 3 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av Bakgrund/Historik Bakgrund från Arbetsmiljöverkets projektbeskrivning, se även bilaga 1: Inom pappers- och massaindustrin förekommer varje år ett antal allvarliga arbetsolyckor och tillbud. Maskiner och utrustning i pappers- och massaindustri har ofta lång livslängd. Anläggningarna är många gånger öppna och saknar skyddsbarriärer mot de riskabla områdena kring valsar. Olyckor som inträffar får ofta allvarliga konsekvenser för de inblandade med svåra skador som följd. De flesta rullmaskiner och omrullningsmaskiner är även dåligt utformade ur belastningsergonomisk synpunkt. Utifrån denna bakgrund startades Arbetsmiljöverkets projekt och arbetet med ökad tillsyn inom det aktuella området. Syftet med tillsynen var att få till stånd ett systematiskt arbetssätt på arbetsplatserna för hur man undersöker de operatörsplatser som finns med utgångspunkt från de problemområden som beskrivits. Projektet genomfördes under 2010 och resultatet var konkreta åtgärder som ska införas för att förbättra arbetsmiljön. Under 2011 ska ett antal uppföljningsinspektioner genomföras för att verifiera resultatet. SSG Säkerhetskommitté ville stötta projektet och bidra med resurser för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett lyckat resultat. I samband med uppstart av Arbetsmiljöverkets projekt tillsatte därför SSG Säkerhetskommitté en arbetsgrupp, som skulle arbeta med att tydliggöra risker och ta fram metoder som kan leda till att målet nås, att minska antalet klämskador i rull- och omrullningsmaskiner. Arbetet skulle utgå från den befintliga utrustning som idag finns på massa- och pappersbruk, vilket innebär att investering i ny utrustning för att uppnå ökad säkerhet, var utanför projektet. Många parter har intresse i projektens arbete och resultat. Arbetsgruppen bestod av följande medlemmar: A Utgåva/Version Ordförande: Projektmedlemmar: Projektledare: Per Häggmark, M-real Husum Jan Waluszweski, SCA Forest Products Staffan Persson, Smurfit Kappa Kraftliner Sture Sköld, Billerud Gruvön Bengt-Arne Walldén, Stora Enso Skoghall Ingemar Nilsson, SCA Ortviken Lars-Göran Andersson, SCA Lilla Edet Ulf Lundberg, Cascades Djupafors (ej deltagit på möten) Peter Josefsson, Voith (endast i början av projektet) Frank Dietrich, Metso Gary Malmborg, Arbetsmiljöverket Gun Fridfeldt, Arbetsmiljöverket Lena Wiig, SSG Mallutgåva: B

4 4 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av Mål A Utgåva/Version Effektmål Det uttryckta effektmålet för resultatet är att skapa en säkrare arbetsmiljö för de som arbetar i rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Med bakgrund av detta har arbetsgruppen levererat ett antal leverabler som beskrivs nedan. Genom att använda delar av resultatet bör det bidra till en reducering av antalet klämskador vid arbete i närheten av rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Leverabler Nedan presenteras det som gruppen har levererat inom de önskade leverablerna i uppdraget. Resultat presenteras inom samtliga önskade områden, Utbildningsmaterial, Checklistor och Tekniska lösningar. Under arbetets gång har det även kommit upp frågeställningar/diskussioner som beskrivs under Övrigt. Utbildningsmaterial Flera delar i sammanställt material kan användas i utbildningssyfte för att öka förståelsen för problemen med klämskador i rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Bakgrundsinformation från Arbetsmiljöverket Presentation som beskriver Rullmaskinsprojektet 2010 och som innehåller mer detaljerad information om projektet, vilka regler som gäller och bilder med bra och dåliga exempel. Se vidare i referens 1. Standarder och direktiv inom arbetsmiljöområdet Arbetsmiljöverkets presentation Standarder och direktiv inom arbetsmiljöområdet beskriver gällande regelverk och hur de samverkar. Se bilaga 2. Statistik från PIA gällande skador i rull- och omrullningsmaskiner Antalet olyckor kopplat till rullmaskiner har ökat markant under 2010, vilket troligen beror på en bättre rapportering och att fler har anslutit sig till PIA. Några små bruk saknas dock i statistiken. 100 olyckor i rullmaskiner inträffade under 2010 där fall och skärskador på maskinknivar är vanligast, 20 respektive 14. Antal klämskador mellan valsar, indragare, hyls- inmatning/hantering i maskin uppgick till 9 stycken. Antalet av denna typ har procentuellt varit detsamma de senaste tio åren. 19 olyckor i omrullningsmaskiner inträffade under 2010, därav en klämskada. Klämskador de senaste tio åren uppgår till 7 st. Se vidare på statistiken i bilaga 3. Checklistor Arbetsmiljöverket har upprättat en checklista inför tillsynsbesök som med fördel kan användas av bruken i sitt förebyggande säkerhetsarbete. Se bilaga 4. Mallutgåva: B

5 5 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av Tekniska lösningar och hur ny teknik kan användas på gammal utrustning Det är viktigt att understryka vikten av att det tekniska skyddet måste kompletteras med ett förändrat beteende. Det tekniska skyddet ska i första hand byggas för de eventuella situationer där misstag kan uppstå. A Utgåva/Version 1. Arbetsmetod med stång vid stativet till vaggan Metoden förutsätter att ingen person befinner sig i riskområdet mellan bärvals och vagga, vid spetsdragning eller skarvning. En stång placeras vid stativet till vaggan och papperet rullas upp på stången till full bredd. Tejpning sker därefter enligt ordinarie rutin. Stången töms på papper och sedan är maskinen klar för full drift. Metoden är framtagen av operatörer och har provats på alla skiftlag där alla är positiva till metoden. Operatörerna upplever inte att de förlorar tid, eftersom det med denna arbetsmetod endast krävs två operatörer istället för tre. Det kan vara problem med att få fram spetsen, vilket dock borde gå att lösa med t ex tryckluft. Lösningen bör kunna användas på de flesta maskiner vilket gör att säkerhetsarbetet tar ett stort steg framåt. Maskintillverkare bör titta på gemensamma lösningar för t ex drivning och att det finns lösningar för olika typer av maskiner, stora som små. Referens: Prototyp är framtagen på M-real och metoden finns på film, se referens nr 2. M-real arbetar vidare med att vidareutveckla utrustning och arbetssätt utifrån förslag från anställda. 2. Två enstråkiga ljusbommar (JOKAB Safety) JOKAB Safety har ett förslag som bygger på att två enstråkiga ljusbommar monteras och maskinen stannar när båda strålarna bryts. Lösningen accepterar att en arm kan nypas fast men inte hela kroppen. Ljusbommarna ska bara vara aktiva i manuellt läge, vid krypfart samt vid skarvning och spetsdragning. Lösningen kan dock skapa problem när papperet fladdrar och är därför, i första hand, en lösning vid spetsdragning. Se vidare bilaga 5. Referens: Vidare kontakt tas med JOKAB Safety för hänvisning till referens. 3. Fotpedaler (JOKAB Safety) Metoden bygger på att två ljusbommar monteras vid inpassage. En PLC (Programmable logic controller) styr maskinen och håller reda på hur många fotpedaler som ska vara aktiverade. Antal fotpedaler som aktiveras är detsamma som antal personer som befinner sig i riskområdet. När operatörerna har lämnar riskområdet och allt är nollat så kan maskinen åter startas i läge auto. Användning av fotpedaler bedöms vara ett bra alternativ när maskinerna endast är 2-3 meter och endast några få operatörer vistas i riskområdet. Se vidare bilaga 5. Referens: Vidare kontakt tas med JOKAB Safety för hänvisning till referens. Mallutgåva: B

6 6 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av 4. Maskinsäkerhetsbedömning (PILZ) PILZ har presenterat en arbetsmodell för att genomföra en maskinsäkerhetsbedömning. Utifrån bedömningen lämnas förslag på teknisk säkerhetslösning. Metoden innehåller riskbedömning, säkerhetskoncept, säkerhetsdesign, systemimplementation och avslutas med en säkerhetsvalidering. Tidsåtgång för analysen beräknas till ca 4 timmar. Se bilaga 6. Referens: Vidare kontakt tas med PILZ för hänvisning till referens. 5. Enstrålig ljuskälla nära nypet (PILZ och OEM) I en två meter bred maskin placeras en enstrålig ljuskälla (laser) nära nypet och två fotoceller monteras över bärvalsarna. Se även bilaga 7. Förslaget kan dock vara problematisk vid skarvning, eftersom diametern på hylsan med papper då är både större och tyngre. Viss tveksamhet finns med avseende på att placera fotoceller med ljusstråle vid nypet, eftersom papperet ska runt. Det skyddar dessutom inte mot klämskador på fingrar utan skyddar mot allvarligare klämskador på motsvarande sätt som i förslag nummer 2, (se ovan). Referens: Metoden provades i drift på SCA Lilla Edet. Metoden fungerade bra och det var inga problem med att papperet bröt ljusstrålen. Kryphastigheten sänktes från 15 m/min till 6 m/min för att få så kort stoppsträcka som möjligt. 6. Lösa hylsor Ett sätt att minska risken för klämskador är att använda lösa hylsor (inga isatta dubbar) vid spetsdragning. Referens: Vidare kontakt kan tas med Stora Enso Skoghall. 7. Sänkning av kryphastighet Genom att sänka kryphastigheten kortas stoppsträckan. Referens: Metoden är ett teoretiskt förslag på lösning och ej beprövad. 8. Spetsdragning med hylshållare i övre läge eller med bärvals 2 stillastående Hylshållare i övre läge förreglar krypkörning och handen kan därmed inte komma ner mellan bärvalsarna, eftersom de roterar mot varandra. Om en hand kommer i kläm åker hylsan upp. Spetsdragning med bärvals två stillastående förhindrar möjligheten för handen att dras ner i nypet. Båda metoderna, som kan användas vid spetsdragning, begränsar eventuella skador till skrapningar. Referens: Metoden är ett teoretiskt förslag på lösning och ej beprövad. 9. Fotocell/ljusridå intill hylsan förreglar krypkörning Metod med fotocell eller ljusridå innebär att driften stoppas omedelbart när fotocellen/ljusridån bryts. Beroende på stopptid kan eventuella klämskador dock uppstå på fingrar. Referens: Metoden är ett teoretiskt förslag på lösning och ej beprövad. A Utgåva/Version Mallutgåva: B

7 7 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum 10. Skyddsbalk över nypet Ett mekaniskt skydd i form av skyddsbalk kan monteras framför nypet, mellan bärvals och hylsa, på ett sätt som hindrar handen från att komma in i nypet. Skadorna kan aldrig bli mer än skrapningar. Se bilaga 8. Referens: Metso har installerat detta både i Skandinavien och Nordamerika. Lena Wiig Upprättat av 11. Förregling av skarvning Förslaget innebär att skarvning inte ska gå att genomföra när set-diametern är så stor att det går att få ut rullen. Det innebär att operatören inte ges möjlighet att klättra in i rullmaskinen för att skarva. Rulldiametern förreglar krypkörning. 12. Komplettering av rullutknuffaren Genom att sätta på en plåt/rulle som kan fällas ner finns möjlighet att knuffa ut även mindre rullar. Referens: Lösning med rullutknuffare finns på M-real i Husum, se bilaga Ljusbom framför bärvals Ljusbom kan placeras framför/ovanför bärvalsen och som stoppar rullmaskinen om kroppen bryter ljusbommen. Ljusbommen tillåter dock att en arm bryter bommen. 14. Skyddsbalk framför bärvals Ett mekaniskt skydd i form av en skyddsbalk kan monteras framför bärvals, mellan bärvals och operatör. Detta hindrar då operatören att komma intill bärvalsen och setrullen. Se bilaga 10. montera ihop bilder från gruvön Referens: Lösning med skyddsbalk över nypet finns på Billerud Gruvön. A Utgåva/Version Tidplan Projektspecifikationen angav bara startdatum och slutdatum. Tidplanen nedan har arbetats fram under projektets genomförande. Arbetsgruppens arbete har utförts inom angiven tidsplan. Milstolpe Datum Kommentar Beslut i säkerhetskommittén SSG får i uppdrag att tillsätta AG12 Planerat startdatum SSG utser projektmedlemmar Projektmöte nr Uppstart och genomgång av projektet Projektmöte nr Fördjupning i standarder och direktiv Prototyp tas fram på M-real okt-dec 2010 Filmas och redovisas på projektmöte nr 4 Projektmöte nr Möte med tillverkare av hålldon, Mallutgåva: B

8 Prototyp testas på SCA Lilla Edet dec-jan 2010/ (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av A Utgåva/Version PILZ och JOKAB Safety Redovisas på projektmöte nr 4 Projektmöte nr Mötet enas om att tillräckligt material finns att tillgå och att arbetet avslutas Säkerhetskonferens /16 Information om gruppens arbete presenteras Slutrapport på remiss till AG Kommenteras senast Slutrapport till säkerhetskommittén Beslut att avsluta projektet /15 Möte i säkerhetskommittén Planerat färdigdatum Uppföljning av införande? Uppföljning av utfall? Mallutgåva: B

9 9 (11) Sida Överlämnande av projektet Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av A Utgåva/Version Mottagarorganisation Säkerhetskommittén är mottagare av slutrapporten. Kvarstående frågor och rekommendationer Kompetensen om EU-standarder, som gäller för skogsindustrin, behöver höjas hos bl. a. underhållspersonal och i projektorganisationer. Det är dyrt med prenumeration på alla standarder och tidigare har det gått ut förfrågan till bruken om det finns intresse att prenumerera på aktuella SISstandarder via SSG (detta görs på elsidan). Den förfrågan visade inte på något större intresse. Gruppen anser också att det är dock finns problem på bruken att hinna uppdatera egna instruktioner, utifrån nya och reviderade standarder. Frågan bör därför tas upp på nytt. Arbetsgruppen rekommenderar Säkerhetskommittén att tillsätta två olika grupper (förslagsvis delar av arbetsgrupp 12) som följer upp implementeringen av skyddsbarriärer och tekniska lösningar. Uppföljningen i den ena gruppen ska påvisa om spetsindragningar och skarvrullningsrutiner har blivit säkrare utifrån det som presenteras i denna rapport. Den andra gruppen följer upp implementeringen av Arbetsmiljöverkets krav och föreslagna åtgärder. Uppföljningen bör genomföras under senare delen av Säkerhetskommittén bör rekommendera hur resultatet från arbetsgruppen ska användas och publiceras. Se även rekommendationer på fortsatt arbete under Övrigt nedan. Övrigt Föreskrifter och standarder Arbetsgruppen har gått igenom föreskriften Maskiner för papperstillverkning som idag i praktiken inte fyller någon funktion, eftersom den har ersatts av andra krav. Arbetsmiljöverkets representanter har tagit upp frågan i sin organisation, där man har kommit fram till att en utvärdering ska göras under Arbetsmiljöverket ser gärna att branschen bör vara med vid en eventuell utfasning. Gruppen rekommenderar att Säkerhetskommitténs arbetsgrupp 1, Tolkning av författningar, tar upp frågan. Det finns en teknisk kommitté som arbetar med EU-normer för pappersmaskiner (1034-serien). Gruppen som arbetar med 1034-serien har en bra sammansättning av olika representanter mellan skogsindustrins användare, tillverkare och myndigheter. Ett antal undergrupper finns knutna till kommittén. General requirements ger bra allmän information. Viktigt att veta att i C-standarder får det inte ingå något som redan finns i A- och B-standarder. Mallutgåva: B

10 10 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Lena Wiig Upprättat av A Utgåva/Version Hålldon, tolkning, definition och användning En fråga som har återkommit på mötena har handlat om Hold to run är en vedertagen metod och om bruken kan använda metoden i stället för att bygga skyddsbarriärer. En bra Hold to run -lösning måste finnas framförallt för underhållspersonal som ibland är i behov av att arbeta med maskinen när den är i drift. Gruppen har vänt sig till Arbetsmiljöverkets representanter med frågeställningen och deras tolkning är att hålldonet ska styras av operatören och ingen annan där operatören också ska ha översikt över riskområdet. Om detta uppfylls är det en accepterad metod, om det kombineras med krypkörning. I föreskriften Användning av arbetsutrustning står det att hålldon inte får styras från annat håll. Föreskriften nämner också att person som går in i riskområde med sänkta säkerhetskrav ska t ex använda hålldon. Föreskriften är enklare att använda om den tillämpas då det endast är en person som använder en maskin och problemet med pappersmaskiner är att det ofta krävs flera människor. Jan Waluszewskis (SCA) har skrivit ner tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning, se bilaga 11. Dokumentet har besvarats av Gun Fridfeldt, Arbetsmiljöverket. Se bilaga 12 som beskriver innebörden av begreppet "hålldon". Bilagor och referenser Bilagor Nr Dokumentnamn Utgåva Upprättat av 1 Arbetsmiljöverkets projektbeskrivning Gary Malmborg 2 Arbetsmiljöverkets presentation av standarder och direktiv inom arbetsmiljöområdet Gun Fridfeldt 3 Statistik från PIA Sture Sköld 4 Checklista rull- och omrullningsmaskin Arbetsmiljöverket 5 Presentation av JOKAB Safety Niklas Johansson 6 Presentation av PILZ av metodik Patrik Frivold 7 Presentation av PILZ lösning på SCA Lilla Edet Lars-Göran Andersson 8 Skyddsbalk över nypet Frank Dietrich Mallutgåva: B

11 11 (11) Sida Slutrapport - publicerad Beteckning Datum Nr Dokumentnamn Utgåva Upprättat av 9 Utknuffare/skyddsplåt, M-real Husum Staffan Persson 10 Skyddsbalk över bärvals Sture Sköld Lena Wiig Upprättat av A Utgåva/Version 11 Tankar kring hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning Jan Waluszewski 12 Innebörd av begreppet hålldon Gun Fridfeldt 13 Enstrålig ljuskälla nära nypet - OEM OEM Automatic Referenser Nr Referens Utgåva Upprättat av 1 Fördjupad bakgrundsinformation från AV Gary Malmborg (mer bilder finns att tillgå) 2 Film av prototyp på säker skarvning och spetsdragning, M-real Husum Per Häggmark Mallutgåva: B

12 Bilaga 1 Datum Vår beteckning Sid INH 2009/ 1 (4) Distriktet i Härnösand Gary Malmborg, harnosand@av.se TILLSYN INOM PAPPERS- OCH MASSA- INDUSTRI RULLMASKINER, OMRULLNINGSMASKINER Projektbeskrivning Projektnamn: Tillsyn rullmaskiner, omrullningsmaskiner inom papperoch massaindustri Projektägare: Projektledare: Gunnel Crona, avdelningschef IN Gary Malmborg, arbetsmiljöinspektör INH Kostnadsställe: INF, INH, INU, INL Prestation: 411, Bakgrund och problembeskrivning Inom pappers- och massaindustrin förekommer varje år ett antal allvarliga arbetsolyckor och tillbud. Maskiner och utrustning i pappers- och massaindustri har ofta lång livslängd. Anläggningarna är många gånger öppna och saknar skyddsbarriärer mot de riskabla områdena kring valsar. Olyckor som inträffar får ofta allvarliga konsekvenser för de inblandade med svåra skador som följd. De flesta rullmaskiner och omrullningsmaskiner är även dåligt utformade ur belastningsergonomisk synpunkt. Arbetsmiljöverkets strategi Tillsynen ska inriktas mot att öka medvetenheten om sambanden mellan bristerna och riskerna. Syftet med tillsynen är att få till stånd ett systematiskt arbetssätt på arbetsplatserna för hur man undersöker de operatörsplatser som finns med utgångspunkt från de problemområden som beskrivits. Detta ska resultera i konkreta åtgärder inom företagen för att förbättra arbetsmiljön. Postadress: Brunnshusgatan 8, Härnösand Besöksadress: Brunnshusgatan 8 Telefon: Telefax: E-post: harnosand@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

13 Bilaga 1 Datum Vår beteckning Sid INH 2009/ 2 (4) 2. Inriktning och mål Effektmål Externt: Arbetsgivarna ska uppnå en större förståelse för sambandet mellan att systematiskt arbeta med att undanröja risker och att detta på ett positivt sätt påverkar företaget så att antalet tillbud och olyckor minskar. Arbetsgivarna ska också ha infört rutiner för hur man systematiskt ska arbeta med att identifiera och åtgärda risker. Arbetsgivarna ska genomföra åtgärder som minskar riskerna för olyckor och ohälsa Internt: Arbetsmiljöverket ska få en ökad samsyn vid våra inspektioner av branschen. Våra checklistor ska ange en miniminivå på kraven Projektmål Upprätta stödmaterial i form av checklista. Ta fram gemensamma fraser som kan användas. De besökta arbetsställena ska ha genomfört de krav som ställs. Uppföljning projektmål Målet följs upp genom att kontrollera om de inspekterade arbetsställena genomfört de krav som AV ställt. Detta sker genom uppföljningsinspektioner. 3. Förutsättning och avgränsning Tillsynen avgränsas till pappers- och massaindustri (Ngr ) och klämrisker i rull- och omrullningsmaskiner. Antalet arbetsställen i varje distrikt är följande: INL 4, INU 1, INH 12 och INF 13. I hela landet finns 122 arbetsställen inom ovan nämnda näringsgrenar.

14 Bilaga 1 Datum Vår beteckning Sid INH 2009/ 3 (4) 4. Målgrupp och övriga intressenter Internt Målgruppen för stödmaterialet är inspektörerna med tillsyn inom pappers- och massabranschen. Externt Företag inom näringsgren Andra intressenter är arbetsgivarorganisationer, Pappersfacket, fackpress, SSG samt importörer och tillverkare av utrustning för branschen. 5. Projektorganisation och bemanning Projektet är organiserat med projektledare och projektdeltagare. Projektledare är Gary Malmborg INH och deltagare är Bernhard Carlsson INL, Lars Gerdén INU, Claes Petersén och Gunnar Lind INF. I dagsläget finns inget behov av att någon medverkar som kontaktperson vid upprättande av kommunikationsplan och mediala kontakter. Materialet kommer att granskas ur juridisk synpunkt av jurist. 6. Tidplan Projektet kommer att genomföras under Gruppen kommer att arbeta med någon form av fysisk träff för att skapa samsyn i inspektionsmaterialet samt genom videomöten. Förberedelser och tillsynsstöd En kommunikationsplan ska i ett tidigt skede tas fram för att kunna planera en riktad informationsinsats mot aktuella målgrupper. Tillsynsmaterial tas fram i form av checklista och frasbibliotek. De inspektörer som deltar i tillsynsinsatsen genomför en fysisk träff för att skapa samsyn innan tillsynen påbörjas.

15 Bilaga 1 Datum Vår beteckning Sid INH 2009/ 4 (4) Genomförande Informationsinsatser mot definierade målgrupper. Inspektioner mot arbetsgivare inom pappers- och massaindustri. Vid inspektionerna används framtaget inspektionsstöd för att uppnå en enhetlig nivå. Inspektionsfasen startar våren Inspektionerna ska vara avslutade 31 december, Efterarbete Sammanställning av tillsynsinsatserna. Extern information om resultatet (exempelvis pressmeddelanden). Spridning av material görs i syfte att utveckla enhetligheten i tillsynen. Några uppföljningsinspektioner görs för att verifiera resultatet. 7. Resurser Framtagande av tillsynsstöd beräknas ta 5 dagar i anspråk. 8. Samordning med andra projekt Samordning vid tillsynsinsatser kan bli aktuella mellan RE och IN. Samordning av informationsinsatser beskrivs i särskild ordning i kommunikationsplan. Datum: Gary Malmborg Projektledare

16 Bilaga 2 Standarder och direktiv inom arbetsmiljöområdet Gun Fridfelt, RET

17 Bilaga 2 Gemensamma regler inom EU Direktiv Produktdirektiv och Minimidirektiv De direktiv som Arbetsmiljöverket ansvarar för införlivas genom våra föreskrifter, AFS Finns på Gun Fridfelt, RET

18 Bilaga 2 Produktdirektiv som påverkar arbetsmiljöområdet tillverkarens ansvar Arbetsmiljöverket ansvarar för följande produktdirektiv: Maskindirektivet, AFS 2008:3 (AFS 1993:10 t.o.m. 28/ ) Direktivet för personlig skyddsutrustning Direktivet för tryckbärande anordningar Direktivet för enkla tryckkärl ATEX-direktivet Produktdirektiven är enligt new approach vilket innebär att direktiven innehåller grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Standarder förtydligar direktiven. Gun Fridfelt, RET

19 Bilaga 2 Arbetsmiljödirektiv användarens ansvar Arbetsmiljöverket har även ansvar för minimidirektiv inom arbetsmiljöområdet, som också införlivas genom våra föreskrifter, t.ex: Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Arbetsplatsens utformning Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) Användning av personlig skyddsutrustning Manuell hantering etc Gun Fridfelt, RET

20 Bilaga 2 Vilka tekniska krav gäller för maskiner? Maskindirektivet (2006/42/EG) har införlivats av Arbetsmiljöverket som AFS 2008:3 Maskiner och gäller från den 29/ (Tillverkarens ansvar) Det gamla maskindirektivet (98/37/EG) införlivades genom AFS 1993:10 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar och gäller för maskiner tillverkade mellan 1995 och 28/ (Tillverkarens ansvar) För äldre pappersmaskiner gäller AFS 1984:16 Maskiner för papperstillverkning samt AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning, bilaga A (Arbetsgivarens ansvar) Gun Fridfelt, RET

21 Bilaga 2 Maskindirektivet och standarder Harmoniserade europastandarder vars referens publicerats i EUT ger presumtion mot AFS 2008:3 Maskiner genom 9 i föreskrifterna. Harmoniserade standarder preciserar Maskindirektivets krav. En maskintillverkare måste alltid göra sin riskbedömning. Den ska jämföras med standardens riskbedömning. Finns ytterligare risker som inte omfattas av standarden, så måste tillverkaren hantera dessa med hjälp av A- och B- standarder. Gun Fridfelt, RET

22 Bilaga 2 A-, B- och C-standarder, en pyramid Standarder under Maskindirektivet delas in i A-, B- och C-standarder A-standarder är grundläggande säkerhetsstandarder, t.ex. Allmän maskinsäkerhet (SS-EN ISO 12100) och Riskbedömning (SS-EN ISO 14121) B-standarder är gruppstandarder för säkerhet, t.ex. Skyddsavstånd (SS-EN ISO 13857), Skydd (SS-EN 953) och Buller, (t.ex. SS-EN ISO ) C-standarder är säkerhetsstandarder för maskintyper, t.ex. SS-EN A1 för pappersmaskiner Gun Fridfelt, RET

23 Bilaga 2 Hur ska man använda standarderna? A- och B-standarder är vägledande. C-standarder ger presumtion mot Maskindirektivet för de risker som tas upp i standarden. Standarder är frivilliga att använda, men lägger nivån för state-of-the-art Gun Fridfelt, RET

24 Bilaga 2 Vad omfattar standarderna? Det är viktigt att läsa Scope -avsnittet i standarden, omfattas min maskin och på vilket sätt? T.ex. SS-EN 953 om skydd och SS-EN ISO om tillträdesleder: Skydd används mot risker som orsakas av rörliga delar, AFS 2008:3, bilaga 1, Tillträdesleder ska finnas för säkert tillträde till maskinen samt motverka risken för att halka, snubbla och falla, AFS 2008:3, bilaga 1, och Gun Fridfelt, RET

25 Bilaga 2 Standarder för pappersmaskiner EN 1034 Maskinsäkerhet Pappersmaskiner Säkerhetskrav vid konstruktion och tillverkning av maskiner för massa- och papperstillverkning SS-EN A1:2010, SS-EN :2005+A1:2009, SS-EN A1:2009, SS-EN :2005+A1:2009. Del 1: Allmänna krav Del 2: Barktrummor Del 3: Rull- och skärmaskiner, flerskiktsmaskiner Del 4: Massaupplösare och deras matningsanordningar Gun Fridfelt, RET

26 Bilaga 2 SS-EN 1034, forts SS-EN :2005+A1:2009, Del 5: Arkmaskiner SS-EN :2005+A1:2009, Del 6: Kalander SS-EN :2005+A1:2009, Del 7: Massakar SS-EN :2005+A1:2009, Del 13: Balavtrådningsmaskiner SS-EN :2005+A1:2009, Del 14: Rullskärare SS-EN :2005+A1:2009, Del 22: Slipstolar Gun Fridfelt, RET

27 Bilaga 2 Exempel på andra viktiga standarder SS-EN ISO 11161:2007+A1:2010 Integrerade tillverkningssystem SS-EN ISO :2008 Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem SS-EN ISO 13857:2008 Skyddsavstånd för att hindra att armar och ben når in i riskområden SS-EN 953+A1:2009 Skydd SS-EN 1088+A2:2008 Förreglingsanordningar för kombinering med skydd Gun Fridfelt, RET

28 Bilaga 2 Marknadskontroll Arbetsmiljöverket har till uppgift att genomföra marknadskontroll på maskiner som omfattas av direktivet. Arbetsmiljöverket kan - Förbjuda försäljning av maskin - Besluta om att varningsinformation ska lämnas - Besluta om återkallande av maskin Dessutom är det inte tillåtet för arbetsgivaren att använda en maskin som inte uppfyller de krav som gällde när den släpptes ut på marknaden eller togs i drift. Allvarlig risk kan ge användningsförbud. Gun Fridfelt, RET

29 Bilaga 2 CE-märkningen Det är viktigt att en anläggning inte tas i drift innan den CE-märkts. Oklar juridisk situation vad är tillverkarens ansvar? Allt ansvar faller på användaren? CE-märkning och övertagande är inte samma sak! Kom ihåg att om en delvis fullbordad maskin sätts in, så ska helheten riskbedömas och åtgärdas av vem? Gun Fridfelt, RET

30 Bilaga 2 Guide till Maskindirektivet Gemensam tolkning inom EU av Maskindirektivet Länk finns på hemsidan eller Gun Fridfelt, RET

31 Bilaga 3 Olycksfall, med och utan frånvaro i PIA där Lokalisationen är Rullmaskin för alla år. 1

32 Bilaga 3 Olycksfall med och utanfrånvaro 2010 i PIA. Rullmaskiner, Endast händelser i maskin. Händelser före och efter eller runt maskin är inte medtagna. Slag mot fast föremål 7 Akut överansträngning 10 Fastnat eller klämd mellan föremål, ej valsnyp 7 - -, valsar, indragare, hylsinmatning /hylshantering i maskin 9 Kontakt med vasst föremål, övrigt, morakniv, sprätt , maskinknivar 14 Fall, samma nivå, från höjd 20 Träffat av fallande och flygande föremål 1 2

33 Olycksfall med och utan sjukfrånvaro i PIA. Rullmaskiner, fastnat eller klämts mellan valsar, indragare, hylsinmatning/hylshantering i maskin. År Bilaga 3 Totalt anmälda skador registrerade på rullmaskin. Antal klämskador mellan valsar, indragare, hylsinmatning/hanter.i maskin

34 Bilaga 3 Olycksfall, med eller utan frånvaro i PIA där lokalisationen är Omrullningsmaskiner för alla år Pappersindustrins informationssystem om arbetsmiljö Skriv ut Tillbud, Riskobservationer, Olycksfall, Färdolycksfall med och utan frånvaro i PIA där Lokalisation är "Omrullningsmaskin"för alla år 4

35 Olycksfall med och utan sjukfrånvaro i PIA. Omrullningsmaskiner, fastnat eller klämts mellan valsar. År Bilaga 3 Totalt anmälda skador registrerade på omrullningsmaskin. Antal klämskador mellan valsar

36 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 Checklista rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 omskriven genom AFS 2003:4 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar 1993:10 (1994:48) Inspektör Datum Arbetsställe Dnr Rullmaskin # Omrullningsmaskin # Gary Malmborg

37 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 1. Checklista SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Kontrollfråga Del 1 Har ni regelbundna träffar med arbetstagarna för att diskutera ex.vis säkerhetsfrågor? Ja Nej Anmärkning 4 i AFS 2001:1 Har arbetsmiljöuppgifterna skriftligt fördelats ex.vis genom delegering? 6 i AFS 2001:1 ändrad genom AFS 2003:4 Finns rutiner för och utförs regelbundna undersökningar och riskbedömningar av arbetsförhållandena i och omkring rull- och omrullningsmaskinerna? Vilket underlag har man för riskbedömningen? Vilka har deltagit vid riskbedömningen? Har det inträffat allvarliga tillbud eller olycksfall vid arbete med rull- eller omrullningsmaskin? Är riskbedömningen utförd efter de principer 5, 8 och 10 i AFS 2001:1 som anges i SS-EN ISO :2007? Finns skriftliga rutiner för första hjälpen och krisstöd? Genomförs losstagningsövningar? 5 och 9 i AFS 2001:1 samt 4-5 i AFS 1999:7 Gary Malmborg

38 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 Finns fungerande rutiner för kontroll och underhåll av rull- och omrullningsmaskiner samt kringutrustning till dessa? Skriftliga rutiner ska finnas. Kontroll och underhåll ska dokumenteras. 17, 19 och 21 i AFS 2006:4 samt 5 i AFS 2001:1 Finns kunskaper och skriftliga rutiner för upphandling av maskiner, styrsystem och kringutrustning? Se dokumentet "Att lyckas med upphandling" från IVF Industriforskning och utveckling AB. 3, 6-7 i AFS 2001:1 ändrad genom AFS 2003:4 samt 3 i AFS 2006:4 Har man undersökt och riskbedömt de åtgärder som arbetstagaren måste vidta vid driftstörningar i rull- eller omrullningsmaskinen? Spetsdragning och skarvning 3 i AFS 2006:4 Finns skriftliga instruktioner för hur driftstörningar ska avhjälpas i rull- eller omrullningsmaskinen? Spetsdragning och skarvning 11, bilaga B, punkt B 2.1 i AFS 2006:4 Har operatörerna tillräckliga kunskaper för att köra, åtgärda driftstörningar och underhålla rull- och omrullningsmaskinen? 14 och 15 i AFS 2006:4 Gary Malmborg

39 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 2. Checklista SKYDDSBARRIÄRER IN MOT RISKOMRÅDE Kontrollfråga Del 2 Är rull- eller omrullningsmaskinen och dess kringutrustning placerad bakom förreglade eller fasta avskärmningsskydd så att arbetstagaren inte kan komma i kontakt med rörliga eller på annat sätt farliga delar under drift? Ja Nej Anmärkning 8, bilaga A, punkt A 2.13 i AFS 2006:4 Har rull- eller omrullningsmaskinen och dess kringutrustning förreglade luckor och andra skydd som omöjliggör kontakt med rörliga delar? 8, bilaga A, punkt A 2.13 i AFS 2006:4 Är rull- eller omrullningsmaskinen utrustad med skydd där det finns risk för olycksfall i samband med att material ska trädas eller stickas in i ett valsingrepp? 8, bilaga A, punkt A 2.17 i AFS 2006:4 Har rull- och omrullningsmaskinerna utkastskydd? 8, bilaga A, punkt A 2.9 i AFS 2006:4 Gary Malmborg

40 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 Finns tydligt utmärkta arbetsbrytare som fungerar så att alla energier är frånkopplade på rull- eller omrullningsmaskinen vid ex.vis byte av knivset eller vid rengöringsarbete? 8, bilaga A, punkt A 2.22 och 11 bilaga B, punkt B 2.1 i AFS 2006:4 Finns lejdare och plattformar så att drift- och underhållsarbete kan utföras på ett ergonomiskt tillfredställande vis och risker för fall till lägre nivå förhindras? 2 i AFS 1998:1 om belastningsargonomi 8, bilaga A, punkt A 2.24 i AFS 2006:4 Är belysningen tillräcklig och placerad så att service och underhåll kan utföras på ett säkert sätt? 8, bilaga A, punkt A 2.18 i AFS 2006:4 Gary Malmborg

41 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 3. Checklista MANÖVERANORDNINGAR OCH STYRSYSTEM Är rull- och omrullningsmaskinernas manöveranordningar klart synliga och identifierbart märkta på ett ändamålsenligt sätt? Knappar och reglage på pulpeter samt utformning av layout på datorskärm 8, bilaga A, punkt A 2.3 i AFS 2006:4 Finns anordning som gör att operatören kan överblicka hela riskområdet kring rull- eller omrullningsmaskinen? Kameraövervakning eller speglar 8, bilaga A, punkt A 2.3 i AFS 2006:4 Finns ett varningssystem med ljus- eller ljudsignal som före start automatiskt varnar operatörerna vid rull- eller omrullningsmaskinen om att den snart kommer att starta? 8, bilaga A, punkt A 2.3 i AFS 2006:4 Har rull- och omrullningsmaskinerna nödstoppsanordningar? 8, bilaga A, punkt A 2.7 i AFS 2006:4 Finns rutiner och instruktioner för frånkoppling och låsning av rull- och omrullningsmaskinerna? 11 & 14, bilaga B, punkt B 2.3 i AFS 2006:4 Gary Malmborg

42 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 4. Kompletterande frågor om STYRSYSTEM OCH FÖRREGLINGSINSTALLATIONER Har ni vid installation av förreglingar och andra stopp- och säkerhetskretsar använt er av etablerade styrsystemkonsulter eller tredjepartsorgan? Vilka företag levererar skyddslösningar i form av fasta eller förreglade skydd till ert företag? Har ert företags elansvarige och elektriker tillräckliga kunskaper inom styrsystemområdet och kunskaper om hur och vad som ska stoppas vid ex.vis ett underhållsarbete? Maskinstopp, skyddsstopp, säkert stopp och nödstopp 5. Övriga anteckningar Gary Malmborg

43 Checklista rull- och omrullningsmaskin Bilaga 4 Gary Malmborg

44 Jokab Safety 2010 Bilaga 5 Skydd mot roterande valsar

45 Jokab Safety 2010 Bilaga 5 Alternativ 1

46 Jokab Safety 2010 Bilaga 5 Säkerhetskomponenter för alt.1 1st Säkerhets-PLC, Pluto 3-4st Ljusbom, Spot 10

47 Jokab Safety 2010 Alternativ Bilaga 5 2

48 Jokab Safety 2010 Bilaga 5 Säkerhetskomponenter för alt.2 1st Säkerhets-PLC, Pluto 2st Ljusbom, Spot 10 2st Treläges-fotpedal, Fox 31

49 Jokab Safety 2010 Säkerhets PLC Bilaga 5 Pluto säkerhets-plc Unik All-Master säkerhets-plc för dynamiska och statiska säkerhetskretsar.

50 Jokab Safety 2010 Ljusskydd Bilaga 5 Ljusridå/ Ljusbom/ Scanner Komplett program av ljusbommar, ljusridåer och scanner.

51 Jokab Safety 2010 Bilaga 5

52 Jokab Safety 2010 Manöverdon Bilaga 5 Manöverdon Ergonomiska trelägesdon, tvåhandsmanöverdon och fotpedaler.

53 Jokab Safety 2010 Bilaga 5 Den bästa partnern för maskinsäkerhet globalt som lokalt

54 Bilaga 6 PILZ Skandinavien K/S - The spirit of safety Presentation för WEG rullmaskinsgruppen Patrik Frivold Area Sales Manager Pilz Skandinavien K/S, dansk Filial Energigatan 10B, Kungsbacka Tel: , Fax: p.frivold@pilz.dk Home page:

55 Bilaga 6 } Innehållsförteckning } Företaget Pilz Sid 3 } Kompletta lösningar Sid 7 } Säkerhetskoncept Sid 9 } Säkerhet lönar sig Sid 11 } Riskbedömning Sid 17 } Säkerhetskoncept Sid 21 } Systemimplementering Sid 30 } Säkerhetsvalidering Sid 40 } CE märkning Sid 43 } ESPE inspektion Sid 52 } Utbildningar Sid 54 } Standard & Direktiv Sid 59 } Säker Rullmaskin Sid 64

56 } Företaget PILZ Bilaga 6 Ideas are nothing without action. Renate Pilz, Managing Partner, Pilz GmbH & Co. KG

57 Bilaga 6 } Företaget Pilz Obereonde skapar fördelar och trygghet Ett oberoende familjeägt företag sedan mer än 60 år. Det personliga engagemanget från familjen Pilz säkerställer kontinuitet i företagets policy. Hermann Pilz Peter Pilz Renate Pilz Thomas Pilz Susanne Kunschert

58 Bilaga 6 } Firman Pilz Ostfildern, Tyskland: Huvudkontor Vårt Safety Services team som stöds internationallt genom: } Services (Tjänster) Forskning och Utveckling } Kunnig och erfaren ledning } Bransch specialister } Deltar i skapandet av Standarder, Direktiv och Normer, samt hur dessa efterlevs på bästa sätt } Huvudkontoret ligger i Ostfildern, Tyskland. } Ca anställda i hela koncernen. 350 på utvecklingsavdelningen 150 på mjukvaruutvecklingen } Har idag 24 dotterbolag över hela världen. } Egen utveckling och produktion.

59 } Företaget Pilz Globala verksamhet Bilaga 6

60 Bilaga 6 } Kompletta lösningar för säker automation

61 } Säker automations leverantör Bilaga 6 Rådgivning i säkerhetsfrågor Säkerhetskoncept Riskanalys Applikationssupport Systemleverantör & projektmanagement

62 } Företaget Pilz Säkerhetstjänster Bilaga 6 Vi är en pålitlig leverantör av både säkerhetsprodukter och tjänster till ledande nationella och internationella industriföretag: } Hållbara lösningar för enkla eller komplexa säkerhetsuppgifter } Fokus på kundnytta } Närhet till kunden genom branchkunskap, lokala resurser och internationellt stöd

63 Bilaga 6 } Företaget Pilz Godkännanden och certifiering Ditt förtroende för oss är bekräftat genom extern ackreditering } EN av TUV } Maskinkontroll genom DATech (anmält kontrollorgan, typ "C") Dina förväntningar uppfylls genom interna ledningssystem (management systems) } Kompetens & Kunskaps förvaltning } Service & Kvalitets förvaltning } Projektledning

64 Säkerhet lönar sig. Bilaga 6

65 Bilaga 6 } Rullmaskins gruppen Säkerhet lönar sig Att bygga ett framgångsrikt och hållbart företag med säkerhet: } Företagets sociala ansvar } Följa överensstämmelser med gällande standarder och föreskrifter } Strategi för Riskhantering } Förbättra tillgängligheten och pålitligheten på den utrustning som används. } Att bara använda maskiner som är säkra och ändamålsenliga } Mer motiverad personal på grund av en säker arbetsmiljö

66 } Rullmaskins gruppen MÅL Bilaga 6 Undvika Olyckor och Tillbud genom att: } Minimera risker för farliga maskiner } Följa överensstämmelser, standarder och föreskrifter

67 } Säkerhetstjänster Maskinens Livscykel Bilaga 6 Vi kan förverkliga tjänster för maskinens hela livscykeln eller tillhandahålla separata tjänster vid kritiska skeden, som till exempel } Riskbedömning } Säkerhetskoncept } Säkerhetsdesign } System Implementation } Säkerhetsvalidering Maskinsäkerhetsbedömning för enskilda maskiner } ca 2h översyn + 2h rapport } Ger en övergripande analys av säkerhetsstatusen för både maskiner och utrustningar

68 } Maskinsäkerhetsbedömning Vad vi gör Bilaga 6 Undersökning på plats av maskinen med efterföljande utvärdering och presentation av resultat. } En analys av överensstämmelse och säkerhetsstatus } Rekommendationer om tillvägagångssätt för att förbättra nuvarande status

69 } Säkerhetstjänster Portfolio fortsätter Bilaga 6 } CE-märkning Leder och förvaltar processer för framtagning av Försäkran om överensstämmelse, säkerhetsdesign och dokument } ESPE Inspektion Kontrollera säkerheten på den optiska skyddsutrustningen } Säkerhetsutbildning Ett omfattande utbildningsprogram i enlighet med gällande normer och standarder

70 Riskbedömning Bilaga 6

71 Bilaga 6 } Riskbedömning Vad vi gör Vi genomför en inspektion på platsen och en teknisk utvärdering av dina maskiner, så att de: samt }uppfyller kraven för maskinkonstruktörer och operatörer } att göra en riskbedömning - för att identifiera farorna som gäller för er maskin "

72 } Riskbedömning Process Bilaga 6

73 } Riskbedömning Projekt Exempel Bilaga 6 Hazard Identification Hazard No: xy Title: Location: Target: Activity: Task: End clamp on shaping drum Shaping drum Hand Normal Operation Normal Operation Sub Task: Clamping/Fastening the work piece Hazard Type: Sub Type: Description: Mechanical Crushing Hazard End clamp locates on shaping drum - nothing to stop operator intervention Risk Estimation and Evaluation Likelihood of Occurrence: 2 Frequency of Exposure: 5 Degree of Possible Harm: 2 Number of Persons at Risk: 1 Hazard Rating Number (HRN): 20.0 Summary Level: Significant Risk Risk Reduction Reference ESPE to monitor operator position EN 999 EN /2 EN ISO :2006: Possible Residual Risk Likelihood of Occurrence: Frequency of Exposure: 5 Degree of Possible Harm: 2 Number of Persons at Risk: 1 Hazard Rating Number (HRN): 0.33 Summary Possible Level: Negligible Risk

74 Säkerhetskoncept Bilaga 6

75 } Säkerhetskoncept Vad vi gör Bilaga 6 Efter en riskbedömning genomför vi en översyn av maskinen för att: } identifiera förbättringsområden } tar fram ett koncept för att uppnå överensstämmelse och säkerhet } välja tekniska åtgärder i samråd med kund }Mekaniska }Elektriska

76 } Säkerhetskoncept Bilaga 6

77 } Säkerhetskoncept Projekt Exempel Bilaga 6 Maskinens Original Layout: Maskin utan skyddsutrustning

78 Bilaga 6 } Säkerhetskoncept Projekt Exempel: Lösningsalternativ Legend Emergency Stop Interlock Light Curtain Proposed Guarding Legend Emergency Stop Interlock Light Curtain Proposed Guarding Säkerhets lösning 1 Säkerhets lösning 2

79 Bilaga 6 } Säkerhetskoncept Projekt Exempel: Förslag på lösning Separerad ljusridån för tillgång till Utmatning Magnetlås Ljusridå för tillgång till bearbetningsområde. Trapped key Legend Produkt inmatning Separerad ljusridå för tillgång till saxlyftsområde Emergency Stop Interlock Light Curtain Proposed Guarding Trapped Key Interlock

80 Bilaga 6 } Säkerhetskoncept Exempel: Stål och Aluminium sektor } Pulverlackering skyddas med stålnät. } Fasta lokala skydd } Uppgraderade nödstopp och skyddsgrinds övervakningssystem

81 } Säkerhetskoncept Exempel: Packeteringsmaskin Bilaga 6 } Mekanisk fara övervakad med ljusridå och uppgraderat Säkerhets System

82 Bilaga 6 } Säkerhetskoncept Exempel: Stål och Aluminium sektor } Skyddsstaket av nät } Ljusbomsområde med Muting funktion } Uppgraderat säkert styrsystem

83 System Implementering Bilaga 6

84 Bilaga 6 } System Implementering Vad vi gör Tjänsten omfattar installation och driftsättning av säkerhets system: } projektplanering och ledning } upphandling av komponenter } urval av leverantörer och entreprenörer } mekanisk och elektrisk konstruktion och utförande } programmering } installation och driftsättning } utbildning

85 } System Implementering Projekt Exempel: (1) Bilaga 6 FÖRE EFTER

86 } System Implementering Projekt Exempel: (2) Bilaga 6 FÖRE EFTER

87 } System Implementering Projekt Exempel: (3) Bilaga 6 FÖRE EFTER

88 } System Implementering Projekt Exempel: (4) Bilaga 6 FÖRE EFTER

89 } System Implementering Projekt Exempel: (5) Bilaga 6 FÖRE EFTER

90 Bilaga 6 } System Implementering Projekt Exempel: (6) safety-eye kamera

91 } System Implementering Projekt Exempel: (7) Bilaga 6

92 } System Implementering Projekt Exempel: (8) Bilaga 6 FÖRE EFTER

93 Säkerhetsvalidering Bilaga 6

94 Bilaga 6 } Säkerhetsvalidering Vad vi gör En strukturerad metod för kontroll och test av de säkerhetskritiska delarna på maskiner och anläggningar } Bedömning av nuvarande konstruktion jämfört med gällande säkerhetskrav } Installations kontroll av givare och kraft brytande objekt } Funktionskontroll vid felsimulering } Inspektion av staket och ESPE

95 } Säkerhetsvalidering Säker Livscykel Bilaga 6

96 CE Märkning Bilaga 6

97 Bilaga 6 } CE Märkning Vad vi gör Samordning och genomförande av allt som krävs för att skapa CE överensstämmelsebedömningen " } Fastställande och tillämpning av relevanta direktiv och standarder } Riskanalys och Riskbedömning } Utvärdering av överensstämmelse } Utföra nödvändiga kontroller } Skapa nödvändig dokumentation

98 } CE Marking Tillämpnings områden The CE mark declares that your machines meet the essential requirements of all relevant EU directives Bilaga 6 I enlighet med den nya europeiska maskindirektivet : } Nya Maskiner } Maskiner som importeras till EU } Maskiner som väsentligt har ändrats } Maskiner monterade på transportmedel } Maskinlinjer } Maskiner som lyfter laster med handkraft

99 } CE Märkning Vilka produkter berörs Bilaga 6 I enlighet med maskindirektivet: } Säkerhetskomponenter } Lyftanordningar } Kedjor, linor och nät CE-märkningen försäkrar att maskinerna uppfyller de grundläggande kraven i alla relevanta EU-direktiv } Avtagbara mekaniska kraftöverföringssystem } Utbytbar utrustning } Sammansättningar av maskiner skall CE-märkas innan den släpps ut på marknaden eller tas i bruk.

100 Bilaga 6 } CE Märkning Enskilda maskiner och komplexa sammansättningar Vi utför de obligatoriska förfarandena för överensstämmelse vid CEmärkning: } Enskilda maskiner } Maskin sammansättningar Central LineController

101 } CE Märkning Process (1) Bilaga 6

102 Bilaga 6 } CE Märkning Process (2) Pilz tillämpar följande steg för att CE-märka en maskin } Klassificera maskinen i enlighet med de artiklar och bilagor som finns i maskindirektivet } Kontrollera tillämpningen av ytterligare direktiv } Fastställa överensstämmelse med de Europeiska Harmoniserade Standarderna } Bedöma faror och analysera dess risker } Att säkerställa att lämplig åtgärder för säkerhet genomförs och efterlevs } Framtagning av tekniskdokumentation } Förberedelse av försäkran om överensstämmelse och CE-märkning

103 Bilaga 6 } CE Märkning Pilz din auktoriserade representant Vid uppdrag från kund kommer Pilz agera som representant i gemenskapen... att i dennes namn uppfylla samtliga eller delar av förpliktelserna och formaliteterna i samband med detta Direktiv. Efter att avslutat nödvändiga processer, kommer Pilz under en period av minst 10 år från den sista dagen för tillverkningen av maskinen } behålla originalet för EG-försäkran om överensstämmelse eller dess införlivande } göra den tekniskdokumentation tillgänglig för de behöriga myndigheterna

104 } CE Märkning Varför nytt maskindirektiv : 2006/42/EG (1) Målet att skapa större rättssäkerhet } omfattning och innehåll har uttryckts mer exakt } tvetydigheter som resulterade i en mängd olika tolkningar har tagits bort. Tidsplan: 29e December 2009 Bilaga 6 } Det "nya maskindirektivet" är obligatorisk. } Det finns ingen övergångsperiod mellan gamla och nya maskindirektivet.

105 ESPE Inspektion Bilaga 6

106 Bilaga 6 } Inspektion av ESPE skydd Vad vi gör Kontroll av att kraven enligt direktivet för "användning av arbetsutrustning " efterlevs: } Korrekt montering } Korrekt funktion } Felfri interaktion } Stopptidsmätning för att definiera säkerhetsavståndet } Kalibrering av mätsystem

107 Utbildning Bilaga 6

108 Bilaga 6 } Säkerhetsutbildning Vad vi gör En hel portfölj av utbildningar anpassade till era behov Utbildnings allternativ som nu finns } In-house kurser hos kunder } Vid Pilz kontor över hela världen

109 } Kurskalender 2011 Bilaga 6 Säkerhetskrav vid ombyggnad av maskiner Deltagarna skall lära sig, med hjälp av praktiska exempel, att värdera en säkerhetsteknisk ombyggnad av maskiner och anläggningar. Säkerhetsteknik i praktiken med riskbedömning På denna kurs går man, med hjälp av en demonstrationsmodell, genom hela tillvägagångssättet, från planering och utförande, till styrning av skyddsanordningar på en maskin. Under kursen skapar alla deltagare sin egen dokumentation i form av arbetsdokument och checklistor. Målet är, med hjälp av övningen och den skapade dokumentationen, att systematisera och förenkla arbetet att göra maskiner säkra i praktiken. Nya säkerhetskrav på styrsystem kategorierna byts ut mot SIL/Performance Level (PL) Att använda standarder rätt är ett viktigt bidrag till att maskiner konstrueras på ett säkert sätt.i framtiden kommer den kända standarden EN säkerhetsrelaterade delar av styrsystem att ersättas av IEC och EN ISO De i EN kända kategorierna kommer då att överföras till SIL och Performance Level (PL). Dessa ändringar kräver ett helt ny tillvägagångssätt vid konstruktionen, och har djupgående inverkan på konstruktörens arbete med säkra pneumatiska, hydrauliska och elektriska styrsystem Nytt maskindirektiv de väsentligaste förändringarna Det nya maskindirektivet 2006/42/EF träder i kraft den , utan övergångsperiod! Dessa EU regler medför ett antal väsentliga förändringar, som man redan idag bör förhålla sig till. På denna kurs berörs samtliga förändringar samt realiseringen av dessa. Lär dig hur du redan idag kan förbereda dig inför de framtida förändringarna. q q q q q q q q q q q q q q Datum Plats In-House kurs efter kundförfrågan : Skövde : Falun : Kungsbacka In-House kurs efter kundförfrågan : Västerås : Umeå : Linköping : Kungsbacka In-House kurs efter kundförfrågan : Kungsbacka : Kristianstad : Sundsvall In-House kurs efter kundförfrågan

110 } Nya standarder = Djungel??? Bilaga 6 EN IEC Probability of Dangerous Failure PFH D Mean Time To Dangerous Failure? MTTFd Common Cause Factor CCF Diagnostic Coverage DC EN ISO

111 } PAScal hjälper dig Bilaga 6 Målsättning för PAScal - Introduktionskurs Deltagarna får en introduktion i hur man kan använda och dra nytta av beräkningsprogramvaran PAScal. Genom praktiska övningar får deltagarna kunskap om hur man kan använda PAScal för beräkning av PL (Performance Level) och SIL (Safety Integrity Level) i enlighet med de nya säkerhetskraven för styrsystem. Kurstillfällen: } : Kungsbacka } : Kungsbacka } : Västerås } : Kungsbacka } : Umeå

112 Standarder & Direktiv Bilaga 6

113 } AFS och standarder AFS 2008:3 Bilaga 6

114 Bilaga 6 } AFS och standarder EN ISO 12100:2010 (ännu inte harmoniserad)

115 Bilaga 6 } AFS och standarder EN : A1:2009 Winders and slitters, plying machines

116 Bilaga 6 } AFS och standarder EN : A1:2009 Winders and slitters, plying machines

117 SÄKER RULL MASKIN Bilaga 6 } STYRNING } HASTIGHETS öv. } DRIFT omk. } GRIND övervakning

118 } SÄKER STYRNING Bilaga 6 } PSS 4000 } PNOZ multi } PNOZ mini multi } PNOZ sigma

119 Bilaga 6 } Säker HASTIGHETS övervakning } PSS 4000 } PNOZ multi } PNOZ sigma s-30

120 } Säker DRIFT omkopplare Bilaga 6 PIT mode } Påloggning via rfid nyckel } 5 olika driftval möjliga } Mode1 4 samt Service } Exempel } Med nyckel 2 kan man välja 1 eller 2 men inte 3,4 osv.

121 Bilaga 6 SÄKRA låsta GRIND övervakningar } PSEN s-gate } PSEN slock } PIT enable } PSEN mech } Övriga

122 } Kvalitetsprodukter Produktportfölj Bilaga 6 Sensorteknologi Styrning och kommunikation Motion Control Service & Konsultation Styrning och övervakning Mjukvara

123 } Kvalitetsprodukter Sensorteknologi Bilaga 6 Säkra brytare, dörregel och gångjärnsbrytare Säkra skyddsgrindssystem Ljusbommar/-ridåer Säkra lin-nödstopp Kamera baserad skydds- och mätningssytem Säkert 3D kamerasystem

124 } Kvalitetsprodukter Styrning och kommunikation Bilaga 6 Övervakningsreläer Säkerhetsreläer Programmerbara styrsystem Industriella kommunikationssystem

125 Bilaga 6 Ditt ansvar för säkerhet är i goda händer hos... Pilz Skandinavien K/S, dansk Filial Energigatan 10B, Kungsbacka, Sverige Tel.: , Fax: pilz.se@pilz.dk

126 AG 12 Rullmaskin Bilaga 7 Testet utfördes på en 2 meter bred omrullningsmaskin Säkerhetsfotocell monterades över bärvalsarna framför hylsan Kryphastigheten sänktes till 6 m/min med övervakning Testet bör även genomföras på en rullmaskin som är bredare Material: Enstrålig säkerhetsfotocell Säkerhetsrelä 1 Rullmaskin SCA Tissue Europe

127 AG 12 Rullmaskin Bilaga 7 Hylsa Bärvalsar Säkerhetsfotocell 2 Rullmaskin SCA Tissue Europe

128 AG 12 Rullmaskin Bilaga 7 Pressvals Hylsa Säkerhetsfotocell Pappersbana Bärvalsar 3 rullmaskin SCA Tissue Europe

129 Bilaga 8

130 Bilaga 9 SSG-möte Utknuffare av set från rullmaskinen i Husum Kontaktperson i Husum: Lars Sandström

131 Bilaga 9

132 Bilaga 9

133 Bilaga 9

134 Bilaga 10

135 Bilaga 10

136 Bilaga 10

137 Bilaga 10

138 Bilaga 10

139 Bilaga 10

140 Bilaga 10

141 Bilaga 10

142 Bilaga 10

143 Bilaga 10

144 Bilaga 10

145 Bilaga 10

146 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner tex vid skarvning Vid AG12-mötet i Stockholm 24 augusti 2010 diskuterades i vilken mån någon annan än den operatör som håller i ett hålldon för krypkörning får vistas i riskområdet i syfte att ta emot pappersbanan. Ett sätt att närma sig frågeställningarna är att även snegla på det regelverk som nu styr tillverkning av CE-märkta maskiner. Men det ska samtidigt på pekas att vi i arbetet med SS-EN 1034-serien förutsatt att de flesta tidigare manuella moment, t ex spetsdragning, automatiserats i nytillverkade maskiner. Kärnfrågan om fler än en operatör i riskområdet Kärnfrågan om fler än den som kontrollerar hålldon får vistas inom riskområdet kan brytas ned i två frågeställningar. Hur definieras riskområdet när en riskreducerande åtgärd i form av körning kryphastighet vidtagits? Är det tillräcklig säkerhet att en person med överblick över riskområdet svara för att avbryta maskinrörelsen för andra personer som kommer in i riskområdet? Jag har inte lyckats hitta någon konkret och entydig vägledning kring detta annat än följande utdrag. Maskindirektivet och underliggande standard. I AFS 2008:03 Maskiner, Val av styr- och funktionssätt, liksom i SS-EN ISO , och i SS-EN , Upprullning, 5.15 och 5.8.7, återfinns beskrivningar av hur och när hålldon kan användas för att uppnå säkerhet (se utdrag sid. 7-8). Hela upplägget när en skyddsanordning måste tas bort för att kunna utföra ett arbete invid ett riskställe går ut på att så långt möjligt reducera risken och skapa en säker styrmiljö som operatörerna har kontroll över och som inte går att störa utifrån. AFS 2008:03 Maskiner I AFS 2008:03 Maskiner, är det språkligt så att man omnämner operatören i singularis i stycket; 1 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer (ISO :2003) 2 Maskinsäkerhet Säkerhetskrav vid konstruktion och tillverkning av maskiner för pappers- och massatillverkning Del 3 Omrullnings-, rullskär- och flersiktsmaskiner, Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

147 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com operatören från det ställe där han/hon utför arbete kunna styra driften av de delar han/hon arbetar med SS-EN ISO , I SS-EN ISO , , råder viss tvetydighet vad gäller om fler än en operatör får vistas i riskområdet i och med formuleringen av kravet; begränsat tillträde till riskområdet i möjligaste mån SS-EN , Upprullning, 5.15 och I SS-EN , Upprullning, 5.15 och där hålldon diskuterar förtydligas inget om fler än en operatör får befinna sig i riskområdet. HSE:s vägledande dokument Det första från Engelska HSE:s 7 hemsida om säker papperstillverkning, Appendix 2 - Paper & printing sector bulletin: June 2001: Making paper safely - Questions and answers Question 4. Are nip guards required as a secondary guard under hold to run situations? No. The safeguard is the guard that encloses all the hazards. Further down the hierarchy access can then be made using a hold to run facility (the assumption is made that this is at crawl only) as part of a safe system of work. This is an example of a combination of safeguards to achieve adequate control of the risk. Question 5. When is hold to run acceptable? particularly when fitting dryer ropes there is a need to run the machine with people feeding the new rope, so would crawl by hold to run with the guards open be acceptable? It is acceptable when it is the highest level of risk control that can be achieved. As soon as the guard is opened operation should be limited to hold to run. If there is no other means of carrying out this task, then access can be made using a hold to run facility as part of a safe system of work. 3 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer (ISO :2003) 4 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer (ISO :2003) 5 Maskinsäkerhet Säkerhetskrav vid konstruktion och tillverkning av maskiner för pappers- och massatillverkning Del 3 Omrullnings-, rullskär- och flersiktsmaskiner, 6 Maskinsäkerhet Säkerhetskrav vid konstruktion och tillverkning av maskiner för pappers- och massatillverkning Del 3 Omrullnings-, rullskär- och flersiktsmaskiner, 7 Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

148 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com Av svaret på fråga 4 framgår att HSE menar att det primära skall vara att innesluta risken med skydd och i andra hand reducera denna med hold-to-run. Av svaret på fråga 5 framgår att HSE accepterar synsättet att en operatör med hjälp av hold-to-run kan svara för säkerheten även för andra operatörer som finns inom riskområdet när de arbetar med indragning av framföringslinor i torkpartier. Ett omvänt resonemang förs i Safe systems of work for cleaning web-fed offset lithographic printing presses 8, här accepterar samma myndighet inte detta vid rengöring av offsetpressar utan skriver; In-running nips between plate, blanket/impression cylinders, including those resulting from reverse crawl Interlocked enclosing guards (allowing true or limited inch or hold-to-run slow crawl only where nip bars are not fitted. All danger points should be within the view of a single operator, or of several operators each of whom needs to operate a hold-to-run control. Nips out of view should be safeguarded); Här är det tydligt att man anser att var och en som är i riskområdet ska ha en hold-to-run kontroll. Hittar ingen konkret definition från AV Från Arbetsmiljöverket har jag inte hittat något konkret resonemang kring frågeställningen med hålldon. Hålldon finns beskrivna ibland annat AFS 2004:6, Användning av traktorer. Där sägs under 4.4; Ett manöverorgan utanför förarhytten för lägesreglering av trepunktskoppling skall vara utfört och placerat så att ingen kan skadas när redskap kopplas till och från traktorn. Manöverorganet skall vara utfört som hålldon. Det finns inte någon kommentar till 4.4 och inte heller något annat klargörande vem eller vilka som avses med ingen kan skadas, men det lutar ju rent språkligt åt pluralis. Den gamle I den fortfarande för äldre maskiner giltiga AFS 1984:16, Maskiner för papperstillverkning, behandlas begreppet hålldon i paragraferna 2, 6, 9, 14, 18, 24 och 26. Några citat om hålldonskörning; 8 Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

149 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com. från plats där operatören kan överblicka. att operatören dels måste vara utanför rörelseområdet, dels kan se till att ingen annan befinner sig där. Bland annat sägs i 26 ; Krypkörning 26 Om det är nödvändigt vid visst slag av arbete att maskin tillfälligt körs utan de skyddsanordningar som annars finns, skall banan gå med så låg hastighet som möjligt och högst 15 m/min. Dess rörelse skall styras med handpåverkat hålldon från plats där operatören kan överblicka de ställen, där skyddsanordningar satts ur funktion. Och i kommentarerna; Till 26 Paragrafen avser sådana arbeten som t ex skarvning av bana, inställning, justering, filtbyte och liknande. I många fall väljs lämpligen en avsevärt lägre banhastighet än 15 m/min (= 25 cm/sek). Spetsdragning behandlas i 4. I AFS 1984:16 känns det rent språkligt som om AV anser att operatören med hålldon även svarar för säkerheten för andra som kommer in, eller befinner sig i riskområdet. Användning av arbetsutrustning I AFS 2006:4, Användning av arbetsutrustning berörs hålldon endast ytligt under A 2.8, Inställning och programering. I kommentaren till denna sägs; Inställning och programmering Till A 2.8 Vid inställning och programmering kan det vara nödvändigt att skyddsanordningar som används vid normal drift är bortkopplade. Den som utför arbetet kan dessutom vara tvungen att befinna sig i arbetsutrustningens riskområde, t.ex. för att kunna kontrollera och ställa in maskinfunktioner. Det är då lämpligt att den som utför arbetet kan styra maskinrörelsen genom direkt kontroll, t.ex. med hålldon. Det är viktigt att det samtidigt inte går att styra från någon annan styrenhet. Det är ofta lämpligt att rörelser vid inställning och programmering kan utföras med reducerad hastighet (krypfart) eller kraft. Här känns det rent språkligt som om AV menar att det endast är fråga om en operatör som styr maskinens rörelse för sin egen säkerhet. Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

150 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com Snarlika förhållanden Finns det några snarlika förhållanden man kan dra paralleller med? AV har skrivningar inom ett annat område. Här gäller det lossning av fartygsbulk med kran. Där står i AFS 2001:09, Under Organisation, 12 att; En signalman skall finnas för varje lyftanordning där någon vistas inom lyftanordningens arbetsområde om inte uppsikt över arbetsområdet kan uppnås på annat sätt. Här finns även ett rättsfall. Den 24 november 2003 klämdes en 58-årig trotjänare till döds av en svängande skopa i fartyget Taladias lastrum. Trots föreskrifter fanns det ingen signalman. Åtalet ogillades i tingsrätten och hovrätten höll med. Men Högsta domstolen förde ett nytt resonemang: En kompetent signalman skulle ha förhindrat olyckan. VD för Åhus Hamn & Stuveri AB fälldes i högsta instans Domstolens uppfattning är sålunda att trots att det fanns en uppenbar risk för att den person som befann sig i kranens arbetsområde i lastutrymmet skulle komma till skada, så skulle det ha varit tillräckligt att en signalman funnits på plats. Alltså att en person svarar för att avbryta en farlig kranmanöver när en annan person befinner sig i riskområdet. Riskbedömning och riskreducering I fallet skarvning på äldre rullmaskin behöver man ju vara fler än en operatör vid framdragning av spetsen. Riskreducering görs genom att maskinen går på kryphastighet. Något som måste kombineras med hålldon placerat där riskområdet kan överblickas. Vidare krävs nödstopp inom räckhåll. Vart leder då detta oss? Jo till att varje situation måste hanteras och värderas utifrån en riskbedömning. De ursprungliga frågorna kvarstår alltså; Hur definieras riskområdet när en riskreducerande åtgärd i form av körning kryphastighet vidtagits? Är det tillräcklig säkerhet att en person med överblick över riskområdet svara för att avbryta maskinrörelsen för andra personer som kommer in i riskområdet? Vi utgår från ett läge där alla operatörer har varsitt hålldon när de vid skarvning står och tar emot spetsen. Vi kan närma oss problemet genom att skatta den tillkommande risken om endast en operatör har ett hålldon med följande frågeställningar; - risken att operatören inte ser om någon annan riskerar att komma kläm - risken att tidsförloppet upptäckt reaktion - släppa hålldonet förlängs - konsekvensen av respektive ovanstående tillkommande riskexponering. Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

151 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com Min uppfattning är att man får utifrån detta gör en riskbedömning per rullmaskin och omrullningsmaskin och därefter fattar beslut om det är acceptabelt med endast ett hålldon just vid den maskinen. Den avgörande frågan för ett sådant tillvägagångssätt är om AV accepterar detta. Eftersom en entydig tolkning av nyttjandet av hålldon tycks saknas så är det intressant på vad i regelverket ett uttalande från AV grundas. En fråga som härmed överlämnas till AV. SCA Forest Products AB Skydd & Säkerhet Jan Waluszewski Skyddschef Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

152 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com Utdrag ur AFS 2008:03 Maskiner I avsnittet Val av styr- och funktionssätt kan man läsa; Val av styr- och funktionssätt Det styrsätt eller funktionssätt som valts ska vara överordnat alla andra styrsätt eller funktionssätt, förutom nödstoppet. Om en maskin har konstruerats och tillverkats för att kunna styras eller fungera på olika sätt med krav på olika skyddsåtgärder och/eller arbetsrutiner, ska den vara försedd med en väljare för styrsätt eller funktionssätt som kan låsas i varje enskilt läge. Varje läge på väljaren ska vara tydligt angivet och endast motsvara ett styr- eller funktionssätt. Väljaren kan ersättas av annan anordning som gör det möjligt att begränsa användningen av vissa maskinfunktioner till särskilda operatörskategorier. Om maskinen för vissa funktioner ska kunna användas med ett skydd flyttat eller avlägsnat eller med en skyddsanordning satt ur funktion, ska väljaren för styr- eller funktionssätt samtidigt omöjliggöra alla andra styr- eller funktionssätt, tillåta drift av riskfyllda funktioner endast med hålldonsmanöveranordning, tillåta drift av riskfyllda funktioner endast under förhållanden där riskerna är begränsade, samtidigt som riskkällor som kan uppstå till följd av sekventiella förlopp förhindras, förhindra att riskfyllda funktioner uppkommer genom avsiktlig eller oavsiktlig påverkan på maskinens givare. Om dessa fyra villkor inte kan säkerställas samtidigt, ska väljaren av styrsätt eller funktionssätt aktivera andra skyddsåtgärder som är konstruerade och tillverkade så att ett säkert arbetsområde garanteras. Dessutom ska operatören från det ställe där han/hon utför arbete kunna styra driften av de delar han/hon arbetar med. Utdrag ur SS-EN ISO Resonemanget går igen i SS-EN ISO där man kan läsa följande; Körsätt vid inställning, inlärningsprogrammering, processomställning, felsökning, rengöring eller underhåll I de fall då ett skydd måste flyttas eller avlägsnas och/eller en skyddssanordning måste sättas ur funktion vid arbete med inställning, inlärningsprogrammering, processomställning, felsökning, rengöring eller underhåll av en maskin och där det är nödvändigt att maskinen eller del av maskinen är igång vid sådant arbete, ska säkerheten för operatören åstadkommas genom att använda ett manuellt körsätt som samtidigt: blockerar alla andra körsätt; tillåter drift av potentiellt farliga delar endast genom att ett acceptanordning, en hålldonsmanöveranordning eller en tvåhandsmanöveranordning påverkas utan avbrott; tillåter körning av de farliga delarna endast under reducerade riskförhållanden (t.ex. reducerad hastighet, reducerat energi/kraftuttag, ryckkörning, t.ex. med ryckmanöveranordning). 9 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer (ISO :2003) Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

153 Bilaga 11 TANKAR Vår referens Datum Sida Skydd & Säkerhet/Jan Waluszewski tel , mail jan.waluszewski@sca.com ANM. För vissa specialmaskiner kan andra skyddsåtgärder vara lämpliga. Detta körsätt ska kombineras med en eller flera av följande åtgärder: begränsat tillträde till riskområdet i möjligaste mån; nödstoppdon inom omedelbart räckhåll för operatören, bärbart manöverdon (programmeringsenhet) och/eller lokala manöverdon som gör det möjligt att observera de styrda delarna. (Se IEC , ) Utdrag ur SS-EN I standarden om rullmaskiner kan man läsa;.. 10 Maskinsäkerhet Säkerhetskrav vid konstruktion och tillverkning av maskiner för pappers- och massatillverkning Del 3 Omrullnings-, rullskär- och flersiktsmaskiner. Tankar kring diskussionen om hålldonskörning av rullmaskiner t ex vid skarvning.doc SCA FOREST PRODUCTS

154 Bilaga 12 Datum Vår beteckning Sid RET 2011/ (3) Avdelningen för regelarbete och expertstöd Gun Fridfeldt, arbetsmiljoverket@av.se Jan Waluszewski SCA Innebörden av begreppet "hålldon" Arbetsmiljöverkets avdelning för regelarbete och expertstöd, enheten för teknik och marknadskontroll, RET, har fått frågan vad som avses med begreppet hålldon, t.ex. vem får styra en maskin med hjälp av hålldon? De arbetsuppgifter som diskuterats är framför allt spetsdragning och skarvning på äldre rull- och omrullningsmaskiner, där operatören befinner sig med händerna i omedelbar närhet av valsingrepp. RET:s tolkning är att ett hålldon för sådant arbete ska manövreras av maskinoperatören, för att denne ska ha kontroll över farliga maskinfunktioner, vid sådana arbetsuppgifter som operatören behöver utföra inne i riskområdet, när maskinen inte kan vara helt avstängd. Hålldonsdrift ska kompletteras med andra säkerhetshöjande åtgärder. Den säkerhetsnivå som uppnås genom hålldon omfattar endast operatören. Andra personer skyddas inte av hålldonsfunktionen. Om flera operatörer ska befinna sig i riskområdet samtidigt, ska samtliga ha var sitt hålldon. Närheten till riskområdet innebär att så hög samtidighet som möjligt krävs, med detta avses att tiden som förflyter från varseblivningen av fara fram till aktivering av stoppfunktionen, ska minimeras. Viss vägledning för tolkning av begreppet hålldon kan erhållas från de harmoniserade standarder under Maskindirektivet (2006/42/EG), som refereras till i EU:s Tidning. Standarden SS-EN ISO :2003 Maskinsäkerhet - Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper anger följande: Körsätt vid inställning, inlärningsprogrammering, processomställning, felsökning, rengöring eller underhåll I de fall då ett skydd måste flyttas eller avlägsnas och/eller en skyddsanordning måste sättas ur funktion vid arbete med inställning, inlärningsprogrammering, processomställning, felsökning, rengöring eller underhåll av en maskin och där det är nödvändigt att maskinen eller del av maskinen är igång vid sådant ar- Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

155 Bilaga 12 Datum Vår beteckning Sid RET 2011/ (3) bete, ska säkerheten för operatören åstadkommas genom att använda ett manuellt körsätt som samtidigt: blockerar alla andra körsätt; tillåter drift av potentiellt farliga delar endast genom att en acceptanordning, en hålldonsmanöveranordning eller en tvåhandsmanöveranordning påverkas utan avbrott; tillåter körning av de farliga delarna endast under reducerade riskförhållanden (t.ex. reducerad hastighet, reducerat energi/kraftuttag, ryckkörning, t.ex. med ryckmanöveranordning). Vidare anger standarderna SS-EN :2006 och SS-EN 574+A1:2008 följande: SS-EN Maskiners elutrustning Del 1: Allmänna fordringar Styrning med hålldon Styrning med hålldon skall fordra kontinuerlig påverkan på styrdonet eller styrdonen för att erhålla funktion. ANM Styrning med hålldon kan åstadkommas med tvåhandsstyrdon. SS-EN 574+A1:2008 Tvåhandsmanöveranordningar 3 Termer och definitioner 3.1 tvåhandsmanöveranordning Anordning som kräver åtminstone samtidig påverkan med hjälp av båda händerna med avsikt att initiera och upprätthålla maskindrift under den tid en risksituation föreligger, för att därigenom utgöra en skyddsåtgärd endast för den person som påverkar den. I våra tidigare föreskrifter AFS 1986:21 Maskiner, som gällde fram till Maskindirektivets ikraftträdande, står följande i de allmänna råden: Till 16 Arbete som fordrar att operatören har direkt kontroll över drifttillståndet för att undvika personskada innebär i praktiken att maskinen måste hålldonsmanövreras i vissa situationer. Sådana situationer kan föreligga när maskinen måste köras utan de skyddsanordningar som används under produktion eller annan drift. Som exempel kan nämnas kontrollkörning vid inställningsarbete, felsökning och programmering. För att få bästa möjliga säkerhet är det fördelaktigt om maskinen vid sådant arbete kan köras med reducerad fart (krypfart) eller reducerad kraft.

156 Bilaga 12 Datum Vår beteckning Sid RET 2011/ (3) Till 17 Hålldon kan antingen vara avsett för handpåverkan eller fotpåverkan. Hålldon kan tex användas på handhållna maskiner och för styrning av farlig maskinfunktion som operatören av säkerhetsskäl behöver ha under direkt kontroll. Arbetsmiljöverkets tolkning stämmer väl överens med de ovan citerade texterna. De texter som refererats till i SCA:s brev visar inte på något ställe att det skulle vara acceptabelt att någon annan än operatören som befinner sig inne i riskområdet, styr maskinfunktionen med ett hålldon. Gun Fridfelt

157 Bilaga 13 Låt Oem Automatic bli eran samarbetspartner vad gäller...säkerheten kring rullmaskiner

158 Bilaga 13 Oem kan vara totalleverantör av säkerheten kring rullmaskiner Vi tror att vårat säkerhets-plc, SMX kan spela en viktig nyckelroll kring rullmaskinerna. Detta säkerhets-plc håller koll på stillestånd, reducerad hastighet, acceleration, övervarv via encoders. Till SMX ansluter man också ljusstråleskydd, låsbara förreglingar mm. SMX jobbar med encoders (gärna befintlig) därmed kontrollerar SMX att valsarna verkligen står stilla innan tillträde ges in till rullmaskinerna, SMX kontrollerar att rullmaskinerna verkligen snurrar med reducerad hastighet vid frammatning osv. Om något oväntat inträffar så ger SMX stoppkommando till överordnat system. SMX sänder även ut kommunikation till överordnat system. Det är möjligt att överföra data som ingång och utgångsstatus men även analoga data för status av hastighet och positionering. Istället för att bygga ut befintligt styrsystem vilket är både dyrt och tidskrävande är SMX ett kostnads -/och tidseffektivt alternativ för att lösa säker varvatal/ stilleståndsövervakning.

159 Bilaga 13 Här följer tre exempel på lösningar vid omrullningsmaskin Förutsättningar Tillträde önskas, varvid ett säkert och övervakat stillestånd uppnås Därefter skickas en säker signal till den låsta grinden som möjliggör åtkomst till riskområdet Väl inne är det möjligt att starta upp valsarna med reducerad hastighet Reducerad hastighet och stillestånd är säkert övervakad av SMX enl. SIL3

160 Bilaga 13 Hastigheten reducerad Exempel 1 I detta exempel används en ljusridå med fixed blanking vilket möjliggör att lära ljusridån vilka strålar som får vara blockerade. I normaldrift begär man tillträda att komma in till rullarna efter att stoppkommando har getts och stillestånd har uppnåtts. I samma veva aktiveras ljusridån och för att kunna aktivera lågfart måste man först lära ljusridån vilka strålar som får vara blockerade. Detta gör man enkelt genom att vrida på det integrerade nyckelvredet som tillhör ljusridån. Placering av ljusridån bör vara möjlig på något vis för att täcka olika storlekar på rullar. Att skarva på ytterligare papper vid avbrott på halvfärdiga rullar bör som vi ser det inte vara möjligt alls utan bör kasseras.

161 Bilaga 13 Hastigheten reducerad Exempel 2 I detta exempel används två st. säkra fotoceller med logikfunktion. Det betyder att det är ok att stråle nummer 1 är bruten men när stråle nummer 2 bryts ges stoppkommando. Detta bör vara möjligt om man sätter dem så tätt som möjligt efter den minsta rullen då bägge är fria men om man kommer för nära med handen måste man aktiverar bägge strålarna och stoppkommando ges. När man byter till en större rulle kommer den ena att blockeras men stoppkommando ges om man kommer för nära den andra som är fri. Fotocellerna monteras på en metallskena som har samma radie som rullen. 1 2 Placering av fotocellerna bör vara möjlig så tätt att bägge aktiveras av en hand vid liten rulle. Vid stor rulle är den ena blockerad.

162 Bilaga 13 Hastigheten reducerad Exempel 3 Samma lösning som exempel 2 men här har man ytterligare en tredje säker stråle, (en överordnad stråle lite förskjuten precis under pappret som gör att stoppkommando ges om man är i närheten av rullen se pil. Tanken är ju att man överhuvudtaget inte ska vara nära rullen på den sidan över huvud taget. Fotocellerna monteras på en metallskena som har samma radie som rullen Överordnad säker stråle som ger stoppkommando på denna sida om rullen.