Inspektioner av Säkra stopp ingår i Arbetsmiljöverkets ordinarie tillsynsverksamhet av automatiserade arbetsutrustningar.

Transkript

1 Maskinsäkerhet (UMU) Säkra stopp vid maskiner och arbetsutrustningar Säkra stopp vid tillfälligt arbete i riskområde Många allvarliga olyckor inträffar vid arbete inne i automatiserade maskiners och arbetsutrustningars riskområden, då de inte varit tillförlitligt stoppade. Därför behövs Säkra stopp vid maskiner och arbetsutrustningar. Komplexa styrsystem och ökad stress i arbetslivet gör att riskerna för den här typen av olyckor sannolikt kommer att bestå eller till och med öka. Maskinoperatörens arbetsuppgifter blir mer övervakande. Vid störningar i produktionen ska han gripa in och söka fel och åtgärda fel. Dessa arbetsuppgifter sker ofta inne i arbetsutrustningens riskområden. Farligt förlita sig på skyddsanordningar Olyckor har inträffat när maskinoperatören förlitat sig på skyddsanordningar, exempelvis skyddsgrindar eller ljusbommar, då de inte har givit avsett skydd på grund av brister i styrsystem och förreglingar men även orsakats av bristande underhåll. Därför verkar Arbetsmiljöverket för "Säkra stopp". Att säkert kunna stoppa eller på annat sätt säkra maskiner och andra utrustningar bör ge ett minskat antal olycksfall vid arbete inne i arbetsutrustningars riskområde. Många anläggningar måste bedömas vara så farliga att man behöver bryta energierna varje gång man går in i riskområdena eftersom det finns en risk för att befintliga skydd och förreglingar inte fungerar. Risken för att skyddsanordningarna inte fungerar på avsett sätt har inte minskat i och med övergången till elektroniska programmerbara system, utan den nya tekniken har tvärtom fört med sig nya osäkerhetsfaktorer. För att hålla igång produktionen förekommer det också att operatörerna medvetet kringgår skyddsanordningarna vid produktionsstörningar i riskområden. Arbetsmiljöverket inspekterar Säkra stopp Inspektioner av Säkra stopp ingår i Arbetsmiljöverkets ordinarie tillsynsverksamhet av automatiserade arbetsutrustningar. Oväntat, oavsiktlig start Oväntad [oavsiktlig] kan exempelvis vara start som orsakas av: - ett startkommando som orsakas av en felfunktion i, eller yttre påverkan på, styrsystemet - ett startkommando som uppkommit genom olämplig påverkan på ett startdon eller på andra delar av utrustningen, som till exempel givare eller effektstyrdon - återinkoppling av krafttillförsel efter avbrott - yttre/inre påverkan på delar av utrustningen, till exempel tyngdkraft, vind, självantändning i förbränningsmotorer - missförstånd i kommunikationen mellan operatör och person i riskområdet - att ackumulerad energi som kan ge upphov till risk frigörs Definition av Säkra Stopp Säkra stopp innefattar alla tekniska organisatoriska åtgärder för att förhindra oväntad, oavsiktlig start, process i arbetsutrustningen och alla förekommande medier som kan åsamka personskada vid tillfälligt arbete i riskområde. Med tillfälligt arbete avses exempelvis montage, idrifttagning, att ta ur bruk, underhåll, åtgärdande av driftstörning, rengöring, felsökning och programmering. Följande gäller om man upptäcker brister i en CE-märkt produkt eller maskin. Brukaren, arbetsgivaren, bör alltid vända sig till tillverkaren eller leverantören för att få bristen åtgärdad.

2 Orsaken till det är att regelverket är så konstruerat att brukaren, arbetsgivaren annars kan komma att betraktas som tillverkare om han själv går in och förändrar produkten eller maskinen. Krav skulle då kunna riktas honom att han ska upprätta ny tillverkardeklaration, bruksanvisning, märkning etc. I avvaktan på permanent lösning kan dock brukaren, arbetsgivaren, ordna tillfälliga eller permanenta lösningar som inte innebär att den CE-märkta produkten påverkas. En sådan lösning kan vara av organisatorisk art. Om en produkt eller maskin ändå i enstaka fall bedöms så farlig att den inte bör användas innan säkerhetshöjande åtgärder vidtagits, så ska den naturligtvis omedelbart tas ur bruk. Även här gäller att förändringar av den CE-märkta produkten eller utrustningen bör göras av tillverkare/leverantör. Styrsystemsäkerhet Styrsystemsäkerhet Checklista Säkra stopp Erfarenheten visar att många olycksfall kan undvikas om det finns bra rutiner och en hög skyddsmedvetenhet. Detta gäller särkilt arbeten i riskområden där en säker frånskiljning, låsning och/eller blockering av energierna är viktig för säkerheten (till exempel el, tryckluft och ånga). För att kontrollera säkerhetsnivån vad gäller Säkra stopp så har Arbetsmiljöverket tagit fram en checklista. Svaren på frågorna i checklistan är i första hand tänkta att visa om säkerheten är tillfredsställande med avseende på frånskiljning, låsning och/eller blockering av energierna i automatiserade arbetsutrustningar. Frågorna kan även användas vid utredning av arbetsolyckor och tillbud. För att underlätta förståelsen av checklistan förklaras vissa ord i ordlistan. Finns misstankar om fel i arbetsutrustningens styrsystem som kan medföra personskada eller allvarlig incident måste detta åtgärdas. Normalt krävs då en fördjupad granskning av styrsystemet. Frågorna i checklistan hänvisar till kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Checklista Säkra stopp Checklistan är till för granskning av rutiner och anordningar för att åstadkomma Säkra stopp vid arbete inne i automatiserade arbetsutrustningars riskområde. Se checklistan på nästa sida.

3 CHECKLISTA För granskning av rutiner och anordningar för att åstadkomma Säkra stopp vid arbete inne i automatiserade arbetsutrustningars riskområde EJA= Ej aktuellt EJA = Kan t.ex. innebära att sådan arbetsutrustning inte finns på arbetsplatsen eller att befintlig arbetsutrustning inte kräver, enligt tillverkaren, föreskrivna åtgärder FRÅGA/SÄKRA STOPP JA NEJ EJA HÄNVISNING NOTERINGAR OCH MOTIV FÖR ÅTGÄRDER 1. Finns anordningar för säker frånkoppling av energi (elektrisk, pneu matisk, hydraulisk etc.)? AFS 2006:4, 7 eller 8 Fotnot 1 2. Finns rutiner för frånkoppling och låsning av energier till automatiserad arbetsutrustning? AFS 2001:1, 5 (2:a och 3:e stycket) 3. Finns instruktioner för maskinoperatörer som beskriver hur automatiserad arbetsutrustning stoppas säkert eller säkras på annat sätt vid tillfälligt arbete i riskområden? AFS 2006:4, 11 och 14 samt bil. B p B 2.3 Fotnot 2 4. Finns instruktioner för underhålls- och servicepersonal avseende frånkoppling, låsning, skyltning och återstart? AFS 2006:4, 11 och 14 samt bil. B p B 2.1 Fotnot 2 5. Finns instruktioner för hur säkerheten upprätthålls vid felsökning och programmering då energitillförseln måste hållas obruten? AFS 2006:4, 11 och 14 samt bil. B p B Kan man åstadkomma ett säkert stopp utan att manuellt frånkoppla energierna till automatiserad arbetsutrustning? 7. Är skyddssystem, exempelvis förreglingar, inkopplade och i funktion? 8. Görs fortlöpande tillsyn och periodiskt underhåll av nyckelbrytare på förreglade grindar? AFS 2006:4, 3-6 och 11 samt bil. B p. B 2.3 AFS 2006:4, 11, 17 och 19 samt bil. B p. B 2.4 AFS 2006:4, 17, Kontrolleras efterlevnaden av utfärdade instruktioner? AFS 2006:4, 12

4 Förtydligande till frågorna i checklistan Fråga 1: Finns anordning för säker brytning av energin (el, luft, olja etc.) genom frånskiljare? Frågan avser kravet på frånskiljare som ger möjlighet till ett säkert stopp för samtliga energier. Det kan gälla hela eller delar av en automatiserad arbetsutrustning beroende på utrustningens storlek och riskens art. Undantagna från ovanstående krav kan gälla vissa kretsar som kan förbli anslutna till sina kraftkällor, till exempel för att hålla delar eller gods på plats, skydda information eller lysa upp interiörer. I sådana fall ska särskilda åtgärder vidtas för att upprätthålla säkerheten. Viktigt är också att anordningarna för frånskiljning är lätta att identifiera. En god vägledning avseende maskinsäkerhet för förhindrande av oväntad start finns i standarden SS-EN För större automatiserade produktionsanläggningar, där behov av sektionering kan finnas, ger standarden SS-ISO ytterligare vägledning. Fråga 2: Finns rutiner för frånskiljning och låsning av automatiserad arbetsutrustning? Frågan avser allmänna rutiner vid arbete inne i den automatiserade arbetsutrustningens riskområde. Känner berörd personal till principen för frånskiljning och låsning? Frågorna 3-5: Finns instruktioner för maskinoperatörer som beskriver hur automatiserad arbetsutrustning stoppas säkert eller säkras på annat sätt vid arbete i riskområden? Finns instruktioner för underhålls- och servicepersonal avseende frånskiljning, låsning, skyltning och återstart? Finns instruktioner för hur säkerheten upprätthålls vid felsökning och programmering då energitillförseln måste hållas obruten? Säkerhetsrutiner som tillämpas vid arbeten inne i arbetsutrustningars riskområden benämns ofta Bryt och Lås. Rutinerna omfattar vanligtvis de åtgärder som personal - företrädesvis underhållspersonal - ska utföra före och efter underhålls- eller reparationsarbeten. Oftast saknas motsvarande rutiner för maskinoperatörer, trots att även de har till uppgift att utföra arbeten inne i riskområden. Det får inte råda något tvivel om hur arbetsutrustningen stoppas på ett säkert sätt. Många gånger tror operatören att produktionsstoppet ger ett säkert stopp vilket inte alltid är fallet. Ett produktionsstopp styrs numera ofta via en dators programvara (mjukvara). Ett sådant stopp uppfyller normalt inte kravet på ett säkert stopp. Det måste vara enkelt att åstadkomma ett säkert stopp. Risken finns annars att operatören underlåter att stoppa utrustningen. Det får heller inte finnas risk att utrustningen i samband med stopp till exempel aktiveras via en givare eller att återstarts-funktionen som kan finnas inprogrammerad i programvaran inte blockeras vid stoppet. Ett startkommando får inte aktiveras om det uppstår ett fel i säkerhetsrelaterade delar i en styrsystemsutrustning. Undersökningar visar att det är just maskinoperatörerna som drabbas mest av olyckor vid arbete inne i riskområden. Fråga 6: Kan man åstadkomma ett säkert stopp utan att manuellt bryta och låsa energierna till automatiserad arbetsutrustning? Frågan avser tillförlitligheten på de säkerhetsrelaterade delarna i styrsystemet. Speciellt vid upprepade kortvariga ingrepp som maskinoperatören gör i riskområdet i samband med driftstörningar, kan det upplevas som besvärligt och arbetskrävande att manuellt behöva bryta energierna till frånkopplingsanordningar, ventiler och eventuella spärrar. Kravet på ett säkert stopp är dock lika viktigt vid alla typer av ingrepp i riskområdet. En riskbedömning kan verifiera om befintliga skyddsanordningar, till exempel skyddsgrindar och ljusbommar, ger ett säkert stopp eller om utrustningen måste stängas av på annat sätt vid kortvariga ingrepp i riskområdet.

5 Fråga 8: Görs fortlöppande tillsyn och periodiskt underhåll av nyckelbrytare på förreglade grindar? Det har inträffat arbetsolyckor och flera tillbud i Sverige vid dörrar som har förreglats med en mekanisk brytare. Felen har inneburit att stoppfunktion uteblivit. Den vanligaste lösningen idag är en brytare med en "nyckel" som monterats på dörrbladet. Denna nyckel har en form som gör att endast den kan aktivera brytaren på dörrkarmen. När dörren öppnas dras kontakterna i brytaren tvångsmässigt isär av att nyckeln dras ur brytaren. I de fall där endast en mekanisk brytare används på en grind innebär felet direkt risk för allvarliga olyckor. Det finns också en stor risk för att operatören inte upptäcker att brytaren har gått sönder eftersom man ofta går in till en farlig maskin för att den har stannat för att rätta till något. Om då stoppfunktionen inte har fungerat och man rättar till en detalj som i sin tur påverkar en givare som ger klarsignal till start av maskin, då är risken för olyckor mycket stor. Generellt minskas risken för utebliven stoppfunktion genom att använda två brytare, så inkopplade att skyddsfunktionen kvarstår och detekteras vid fel på en brytare eller genom att använda en beröringsfri säkerhetsgivare. De gjorda erfarenheterna understryker bland annat att det är mycket viktigt att nyckelbrytare underkastas fortlöpande tillsyn och periodiskt underhåll. Fråga 9: Kontrolleras efterlevnaden av givna instruktioner? Kontroll av att instruktioner följs och att säkerhetssystemen inte kringgås bör göras regelbundet, till exempel vid skyddsronder. Ordförklaringar Arbetsutrustning Varje maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation, som används i arbetet. Användning av arbetsutrustning Varje aktivitet med arbetsutrustning, såsom start och stopp, nyttjande, transport, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll. Operatör En eller flera personer som har till uppgift att installera, använda, ställa in, underhålla, rengöra, reparera eller transportera arbetsutrustning. Riskområde Varje område inom arbetsutrustningen eller i dess omgivning, där utrustningen kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig där. Rutiner Hur olika aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Beteendebaserad säkerhet Utgår från människans beteende i en viss situation. Kunskap om detta kan användas vid t ex design av arbetsplatser och -utrustningar samt vid utformningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att minska risken för oönskade händelser. Säkerhetskultur Det förhållningssätt och de attityder som finns i en organisation till arbetsmiljön

6 Länkar Arbetsmiljöverket