Är införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv

Transkript

1 Kandidatuppsats Nationalekonomiska institutionen Är införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv Författare: Emma Östensson Handledare: Krister Hjalte

2 Abstract Uppsatsens syfte är att analysera om och i så fall hur införandet av en marknad för utsläppsrätter, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme, är en effektiv åtgärd för att åtgärda externalitetsproblemet växthuseffekten. Uppsatsens slutsatser är att införande av EU ETS medför större samhällsekonomisk vinst än om EU ETS ej införts. Nuvarande utformning av EU ETS omfattar inte alla verksamheter som bidrar med utsläpp av växthusgaser och måste därför kompletteras med andra styrmedel för att uppnå reduktionsmålet. EU ETS kan bli ett effektivare styrmedel om fler sektorer omfattas i handeln, exempelvis transportsektorn som i Sverige är den sektor som förväntas öka sina utsläpp. Handelsystemet kan även effektiviseras genom att tilldelningen av utsläppsrätter sker via försäljning istället för att vara gratis. Mina slutsatser är att Kyotoprotokollet på lång sikt är ett styrmedel som kan åtgärda miljöproblemet växthuseffekten, men det krävs att handeln omfattar fler sektorer och framförallt att fler länder förbinder sig till protokollet. Nyckelord: externalitet, kostnadseffektivitet, EU ETS 2

3 Innehållsförteckning Abstract Introduktion Inledning Syfte Disposition Bakgrund Historik Kyotoprotokollet Ekonomisk teori Externa effekter Effektivitet Frivilliga lösningar på externalitetsproblem Äganderätter Styrmedel Effekter på kort sikt Effekter på lång sikt Marknader för utsläppsrätter Försäljningsmetoder Införande av utsläppsrätter och handelssystem i Europaunionen samt dess konsekvenser Tilldelning av utsläppsrätter samt utformning av EU ETS Framtida förändringar av EU ETS Handelssystemets regler och påföljder Handelssystemets prismekanism Marknad och marknadspris Nationell klimatpolitik Reduktion av växthusgaser med och utan EU ETS Sveriges förändringar av EU ETS Införande av andra sektorer i EU ETS Kvantitativa beräkningar SOU 2003: Cambridge Econometrics Avslutning Slutsats Diskussion Referenser

4 1 Introduktion Del 1 förklarar hur miljöproblemet växthuseffekten uppstår och resulterar i en ineffektiv marknadssituation, därefter beskrivs växthuseffektens konsekvenser och belyser därmed att problemet bör åtgärdas. Slutligen redogörs för uppsatsens syfte, frågeställning och disposition. 1.1 Inledning Växthuseffekten 1 är ett miljöproblem som uppstår på grund av antropogena utsläpp av växthusgaser 2. Följden av dessa utsläpp kommer exempelvis att innebära att jordens medeltemperatur kommer att öka, nederbördsmängd och undervattenstömmarnas mönster kommer att förändras. Effekten av dessa klimatförändringar kan medföra att delar av jorden i framtiden blir obeboeliga. Ur ett ekonomiskt perspektiv uppstår växthuseffekten eftersom den kollektiva varan 3 ren luft saknar en marknad och således ett marknadspris. Företag som förorenar luft för andra företag och för privata individer betalar inte någon ersättning för föroreningen och därav uppstår en negativ extern effekt, ett externalitetsproblem. Effekten av ett externalitetsproblem innebär att de som drabbas får bära kostnaden, vilket leder till en ineffektiv marknadssituation. För att åtgärda problemet och uppnå en effektiv marknad kan ett pris på varan ren luft införas. Förorenaren betalar då för att använda varan ren luft och får därmed en högre produktionskostnad som medför att utsläppen av växthusgaser minskar. Klimatförändringarnas effekter innebär att det är viktigt att förhindra växthuseffekten vilket endast kan åstadkommas genom att jordens sammanlagda antropogena utsläpp av växthusgaser minskar. Växthuseffekten är således ett globalt miljöproblem som endast kan åtgärdas med internationellt samarbete. Ett exempel på ett internationellt samarbete vars mål är att minska utsläpp av växthusgasen koldioxid genom att skapa ett pris för varan ren luft är europaunionens pågående handelssystem, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme. Handelssystemet infördes till följd av europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och påbörjades den 1 januari i år, Efter att solens kortvågiga strålning når jorden reflekteras en del tillbaka ut i rymden. En del fångas exempelvis upp av skog eller mark och reflekteras tillbaka i form av långvåg strålning. Denna är inte lika lätt att transportera ut genom atmosfären och värmer jorden naturligt. När halten växthusgaser i atmosfären ökar får de långvågiga strålarna ännu svårare att transporteras bort från jorden. Jorden värms således upp mer än naturligt. 2 I denna uppsats motsvaras ordet växthusgaser av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid 3 En vara som är en allmän tillgång 4

5 EU ETS första omgång sträcker sig fram till år 2007 och innefattas av energianläggningar och vissa energiintensiva industrier 4. Omgången är en provomgång före Kyotoprotokollets 5 första handelsomgång och förhoppningen är att den tidiga handelsomgången ska bidra med både en utsläppsreduktion och kunskap för att utveckla det kommande handelssystemet. Jag anser att växthuseffektproblematiken är ett problem som med anledning av dess konsekvenser kräver åtgärder för att uppnå löftet om en hållbar utveckling. Jag hoppas att uppsatsen ska besvara huruvida tilldelning av äganderätter och införande av EU ETS är ett styrmedel som uppnår både miljömålet att minska utsläpp av växthusgasen koldioxid samt kriteriet att vara effektivt ur ekonomisk synvinkel. Om europaunionens tilldelning av äganderätter och EU ETS visar sig vara tillräcklig åtgärd har miljöproblemet växthuseffekten som nu utgör ett hot mot en hållbar utveckling åtgärdats. 1.2 Syfte Denna uppsats kommer att redogöra för hur den europeiska marknaden för utsläppsrätter för koldioxid fungerar. Viktigt är att förklara hur och varför marknadspriset på utsläppsrätter varierar samt hur tilldelning av äganderätter och införande av handelssystemet kommer att minska externalitetsproblemet växthuseffekten, och förklara varför denna typ av styrmedel valts. Vidare kommer uppsatsen att gå in på vilka samhällsekonomiska konsekvenser tilldelning av äganderätter och införande av handel med utsläppsrätter kommer att ha, det vill säga vem kommer att betala kostnaden samt vilka fördelningseffekter som kommer att uppstå. Uppsatsen kommer således att besvara frågorna: 1. Hur reglerar tilldelning av utsläppsrätter och införande av handelssystemet, EU ETS, utsläpp av koldioxid? 2. Varför har denna typ av styrmedel införts? 3. Vilka fördelningseffekter kommer att uppstå av införandet av äganderätter och handelssystemet, EU ETS? 4. Bör det införda styrmedlet förändras, i så fall hur? 1.3 Disposition Uppsatsen är förutom inledningen uppdelad i 6 olika delar. Kapitel 2 beskriver de internationella samarbeten som ägt rum samt syftet och innebörden av Kyotoprotokollet. I kapitel 3 förklaras hur miljöproblem leder till ett marknadsmisslyckande med hjälp av ekonomisk teori samt vilka åtgärder som kan införas. Kapitel 4 beskriver hur EU: s tilldelning av äganderätter och nuvarande 4 Handelssektorn omfattas av koldioxidutsläpp från kraft- och värmeverk, oljeraffinaderier, anläggningar som producerar och bearbetar järn, stål, glas och glasfiber, cement, kalk och keramik samt anläggningar som producerar papper och pappersmassa. 5 Kyotoprotokollet är ett bindande kontrakt som undertecknats av flertalet länder och innebär att det ska minska sina utsläpp med 8 % i jämförelse med 1990 års nivå under perioden

6 handelssystem fungerar samt vilka mekanismer som styr marknadspriset. I kapitel 5 redogörs för hur Sverige utformat sin klimatpolitik för att uppnå utsläppsreduktion av växthusgasen koldioxid och vilka styrmedel som kan införas samt vilka fördelningseffekter de kommer att medföra. Kapitel 6 redovisar kvantitativa utredningar för olika scenarier där exempelvis variabeln pris ändras. I kapitel 7 redogörs för uppsatsens slutsatser och avslutas med en diskussion. 6

7 2 Bakgrund Del 2 redogör för de internationella förhandlingar som ägt rum sedan den första konferensen i Rio år Det beskriver även hur det bindande Kyotoprotokollet kommer att fungera samt dess tre flexibla mekanismer. 2.1 Historik Det globala miljöproblemet växthuseffekten har uppmärksammats under de senaste decennierna och flera internationella konferenser har ägt rum. Den första internationella konferensen hölls i Rio 1992 då FN: s klimatkonvention 6 undertecknades. Klimatkonventionen var en ramkonvention och innehöll inga bindande krav på minskade utsläpp men målet för Annex I-länderna 7 var att stabilisera sina utsläpp på 1990 års nivå. Klimatkonventionen godkändes av 154 stater och trädde i kraft År 1997 kom ett bindande protokoll att minska utsläppen av växthusgaser, Kyotoprotokollet. För att Kyotoprotokollet skulle träda i kraft var kravet att minst 55 länder, som tillsammans motsvarade 55 % av jordens utsläpp, skulle skriva under avtalet. Detta kunde inte realiseras och förhandlingarna fortsatte i Bonn 2001, och under samma år gjordes överenskommelser då bland annat infördes de så kallade kolsänkorna infördes samt handel med utsläppsrätter. Fortsatta förhandlingar ledde till att Kyotoprotokollet kunde träda i kraft den 16 februari 2005, efter att den Ryska federationen ratificerade protokollet Australien och USA, som tillsammans motsvarar 25 % av världens utsläpp 8, har valt att ställa sig utanför samarbetet. Under juli 2005 påbörjades, APPCDD, Asia- Pacific partnership for clean development and climate ett samarbete mellan bland annat, USA, Australien, Kina och Indien som istället för handel kommer att satsa på miljöteknik 9. År 2000 skapade europaunionen ett program för att identifiera de mest miljömässiga och kostnadseffektiva åtgärderna inom unionen. Programmets viktigaste uppgift har varit att skapa ramar för europaunionens handelssystem EU ETS 10. Alla femton länder som var EU-medlemmar den 1 maj 2004 har som mål att minska utsläppen med 8 % jämfört med 1990 års nivå under den första handelsgenomgången. Resterande 10 medlemsländer är inte bundna till EU: s mål men de flesta har egna nationella mål på 6- eller 8 % 11 utsläppsminskning. Alla 6 Ett fördrag undertecknat med mål att stabilisera växthusgaserna i atmosfären på en nivå som förhindrar mänsklig påverkan av klimatet. 7 OECD-länderna samt länderna i det forna östblocket Kontrollstation 2004 Naturvårdsverket och Energimyndighetens underlag till utvärdering av Sveriges klimatstrategi 11 EU emissons trading. An open scheme promoting global innovation to combat climate change 7

8 nuvarande medlemsländer kan efter att ha fått den nationella fördelningsplanen 12 godkänd delta i handelssystemet. Den 31 oktober 2004 hade 24 länder lämnat sin nationella fördelningsplan till den Europeiska kommissionen och av dessa blev 16 stycken godkända med en gång. I december samma år kom beslut om fem av de resterande och ett beslut om resterande tre förväntas i början av Grekland var då det enda landet som ännu inte anmält någon nationell fördelningsplan (februari 2005) 13. För att införa Kyotoprotokollet, och ett regelverk för införandet i Sverige, bestämde regeringen år 2001 att tillsätta en delegation, FlexMex2-utredningen. Denna parlamentariskt valda grupp påbörjade sitt arbete under 2002 och har redovisat tre betänkanden angående handel med utsläppsrätter. Avslutningsvis genomförde delegationen även ett slutbetänkande, där de sammanfattar det arbete som utförts vid införande av handelsdirektivet, och där eventuella förändringar för nästa handelsperiod efter analyseras. EU ETS-handeln realiserades i Sverige i början av mars 2005, förseningen berodde på det nationella register som krävs. Sverige blev därmed det fjärde landet inom Europaunionen som omfattades av handel med utsläppsrätter. 2.2 Kyotoprotokollet Syftet med Kyotoprotokollet är att minska utsläppen av växthusgaser samt att minskningen ska ske till en så liten kostnad som möjligt. Detta sammanfattas i tre flexibla mekanismer som införts i protokollet. De tre mekanismerna är (i) handel med utsläppsrätter, (ii) Joint implementation, JI, och (iii) Clean Development Mechanism, CDM 15. (i) Handeln med utsläppsrätter innebär att Annex I-länderna påbörjar handel med utsläppsrätter år Exempel på handel mellan två företag illustreras i exempel 2. (ii) Joint implementation, JI, innebär att Annex I-länderna kan tillgodoräkna sig effekter av åtgärder som minskar växthusgasutsläpp eller upptaget av kol (som exempelvis att plantera träd) som utförs i andra Annex I-länder. (iii) Clean Development Mechanism, CDM, innebär att Annex I-länderna även kan tillgodoräkna sig de effekter av minskade utsläpp av växthusgaser och upptag av kol i länder som inte är Annex I-länder. I dessa länder måste även nationen som utfört åtgärden bidra med en hållbar utveckling. 12 Nationella fördelningsplanen redogör för hur äganderätterna är tilldelande mellan de olika verksamhetsutövarna 13 Genomgång av de nationella allokeringsplaner En jämförelse av vissa aspekter i medlämsländernas tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid år , ER 2: Handla för bättre klimat - från införande till utförande

9 3 Ekonomisk teori Del 3 börjar med att förklara vad en externalitet är, och hur det uppkommer med hjälp av ekonomisk teori. Därefter redogörs för vilka åtgärder som kan införas samt deras för och nackdelar. 3.1 Externa effekter I del 1 beskrevs hur användning av en vara som saknar marknad och pris leder till ett externalitetsproblem, samt att en lösning på problemet kan vara att införa ett pris för varan. För att avgöra om ett pris ska införas och hur, samt om åtgärden är effektiv ur samhällelig synvinkel behövs insikt i hur negativa externa effekter uppkommer i enlighet med ekonomisk teori. En negativ extern effekt uppkommer när en vara som inte beräknas i marknadsmekanismen används och påverkar någon annans välfärd negativt 16. Ett exempel på hur en negativ extern effekt uppkommer är när företag A genom utsläpp förorenar luft för ett annat företag eller för någon annan individ utan att betala någon ersättning. I företaget A: s privata kalkyl ingår endast kostnad för varor som har ett pris, exempelvis finns en kostnad för varan arbetskraft. I samhällets totala kostnad inkluderas även den kostnad som motsvarar den negativa påverkan för andra företag eller för andra individer. Detta innebär att det uppstår en skillnad mellan marknadens kostnad och den samhälleliga kostnaden, en extern kostnad. Figur 1 illustrerar en marknad med en negativ extern effekt. Jämviktspriset på den privata marknaden är p med kvantitet q, medan jämviktspriset är p* och kvantiteten q* om även kostnaden för den externa effekten inkluderas. Det innebär att det är produktionen från q* till q som är ineffektiv ur en samhällsekonomisk synpunkt, vilket innebär att produktion av q enheter medför en samhällig välfärsförlust som motsvaras av triangeln abc. 16 se exempelvis Public Finance kap 5 9

10 p Marknad med en negativ extern effekt p* p b a c q* q MC_privat efterfrågan MC_samhället q Figur 1: En schematisk bild som visar en marknad med en negativ extern effekt. Marknadsmekanismen tar endast hänsyn till de privata kostnaderna, MC_privat, vilket leder till jämviktspriset p och utbud och efterfrågekvantiteten q. För att uppnå en effektiv marknad bör hänsyn tas till samhällets totala kostnader, MC_samhället. Det optimala priset blir då p* och utbud och efterfrågekvantiteten q*. När priset p används uppstår en effektivitetsförlust, vilket illustreras som triangeln a b c. För att uppnå en effektiv marknad kan produktionen minska från q till q* genom att marknadsaktörer kommer överens, eller genom att kostnaden för den negativa externa effekten inkluderas i förorenarens produktionskostnad vilket leder till att jämviktspriset blir p* och kvantiteten q*. Det finns olika metoder för hur priset på varan ren luft kan införas, införande av äganderätter, införande av administrativa eller ekonomiska styrmedel eller införande av handel med utsläppsrätter. För att avgöra vilken av metoderna som är effektivast krävs att de analyseras med hjälp av nationalekonomisk teori Effektivitet För att uppnå en effektiv marknadssituation används begreppet paretokriteriet. Det innebär att marknaden blir mer effektiv om en förändring mellan två tillstånd medför ökad välfärd för minst en part, utan att den eller de andra parternas välfärd minskar. Ett annat svagare effektivitetskriterium är Kaldor-Hicks. Det innebär att marknaden bli mer effektiv om en förändring mellan två tillstånd innebär att de som vinner kan kompensera de som förlorar, men att den totala välfärden är högre än i det initiala tillståndet. Det är detta kriterium som används vid samhällsekonomiska bedömningar av korrigerringar av miljöproblem Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap 5 10

11 3.2 Frivilliga lösningar på externalitetsproblem Frivilliga lösningar är överenskommelser som inte har några påföljder för företag eller individer som väljer att stå utanför eller bryta mot överenskommelsen 18. I figur 1 i del 3.1 innebär en frivillig överenskommelse att förorenaren och de som drabbas av den negativa externaliteten kommer överens om att förorenaren ska minska sina utsläpp till kvantitet q*. Om en överenskommelse infrias beror delvis på sociala aspekter, det finns inga incitament för en individ eller ett företag att ändra sitt beteende om individen eller företaget ser att andra individer eller företag inte gör det. Det finns många situationer som bevisar att detta problem existerar, exempelvis, varför ska jag minska min produktion så att mindre mängd utsläpp av växthusgasen koldioxid när ingen annan gör det? Eller varför ska jag använda ett miljömärkt gödslingsmedel när min granne använder ett icke miljövänligt? Även den ekonomiska aspekten är avgörande för om överenskommelsen ska uppfyllas, eftersom en individ eller ett företag endast gör investeringar om intäkterna av dem förväntas överstiga kostnaderna 19. För att införande av äganderätter ska vara en effektiv lösning krävs att alla aktörer har tillgång till samma information, möjlighet att kontrollera att de andra följer avtalet, att alla inblandade parter vinner på att uppoffra något och att aktörerna möts i flera perioder 20. Införande av äganderätter kan således vara en lösning för problem där det är enkelt att identifiera marknadsaktörer och effekter, men eftersom växthuseffekten är ett komplext och globalt miljöproblem kommer kostnaderna att vara för höga. De internationella förhandlingar som ägde rum innan det bindande Kyotoprotokollet ratificerades, exempelvis klimatkonventionen, är verkliga exempel på att frivilliga lösningar inte resulterade i önskade förändringar. Följaktligen visar både ekonomisk teori och erfarenhet av frivilliga att detta styrmedel inte med säkerhet leder till en förändring. 3.3 Äganderätter Det var Ronald Coase som i en artikel introducerade begreppet äganderätter år , där beskrev han att externalitetsproblem kan korrigeras om tillgången först klargörs som en vara, exempelvis rätten att förorena. Därefter ska varan, utsläppsrätterna, ges till någon av marknadsaktörerna, som sedan kan förhandla och sälja utsläppsrätten till någon annan aktör och därmed har den kollektiva tillgången blivit en privat vara som har en marknad och ett pris Samverkan för en människa och natur En introduktion till ekologisk ekonomi kap 6 19 Miljöekonomi För en hållbar utveckling kap 3 20 se exempelvis Microeconomic theory basic principles and extensions kap Miljöekonomi För en hållbar utveckling kap 4 22 se exempelvis Public Finance kap 5 11

12 Exempel 1 och figur 2 23 externalitetsproblem. illustrerar hur införande av äganderätter korrigerar Exempel 1 Antag att det endast finns två individer på marknaden, individ A, som äger en fabrik vars produktionsprocess medför utsläpp av luftföroreningar, och individ B som tar skada av luftföroreningarna. Individ A har en ökande marginalkostnad för reduktion av utsläpp, MC för individ A, och individ B har en ökande marginalkostnad för ökande utsläpp, MC för individ B. Varan, utsläppsrätter, ges initialt till individ B som förhandlar med individ A och leder fram till att individ A: s företag kan producera kvantitet q*. MC Magrinalkostnad för individ, A och B, vid förorenande utsläpp MC för individ A MC för individ B q* q Figur 2: Rätten till utsläpp ges initialt till individ B (vill slippa utsläpp) som efter förhandling med individ, A (vill göra utsläpp) leder till att individ A producerar kvantitet q*. Mängden q* är samhälleligt optimal eftersom en förändring vid denna punkt innebär lika stora för och nackdelar. I teorin är utsläppsreduktionen oberoende av vem som tilldelas äganderätterna eftersom mängden utsläppskvantitet bestäms av den punkt, q*, där en förändring av utsläppsmängden ger lika stora för och nackdelar, se figur 2. Men för att införande av äganderätter ska ske i enligt med principen Polluter Pay Principle, PPP principen, som EG anknöt sig till på 1970 talet bör utsläppsrätterna tilldelas till den som inte förorenar, eftersom det är han eller hon som i enlighet med principen ska kompenseras 24. Införande av äganderätter är i teorin ett bra styrmedel eftersom man inför ett pris för varan ren luft och därmed får förorenaren betala för att använda varan, vilket innebär högre produktionskostnad och leder till utsläppsreduktion. Orsaken till att införandet av äganderätter inte är en effektiv lösning i praktiken är att det i verkligheten uppstår transaktionskostnader som ekonomiska modeller helt bortser från. I begreppet transaktionskostnader inkluderas exempelvis, olika hinder för att överenskommelser ska komma till stånd, kostnader för att identifiera effekter och vem som gör vad, kostnader för förhandling samt för att övervaka och sanktionera avtalet Samverkan för människa och natur En introduktion till ekologisk ekonomi sida kap 4 24 Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap 4 25 Samverkan för människa och natur En introduktion till ekologisk ekonomi 12

13 3.4 Styrmedel Att införa styrmedel är en vanlig åtgärd för att uppnå miljömål, och anledningen till att de är effektiva, är att de åstadkommer internalisering. Det innebär att regler införs så att producenter och konsumenter tar hänsyn till externalitetsproblemet när de fattar sina produktions- och konsumtionsbeslut. Införande av styrmedel i Sverige sker genom centraliserade beslut av en tredje part, exempelvis, folkvalda politiker i riksdag, europeiska kommissionen eller internationella samarbeten. Det finns två typer av styrmedel, administrativa och ekonomiska. Administrativa styrmedel såsom lagar och förbud åtgärdar problemet med direkt reglering av individers och företags beteende medan ekonomiska styrmedel, såsom avgifter eller skatter reglerar individers beteende indirekt genom att ge ekonomiska incitament till att förändra produktion och konsumtions mönster. I figur 3a illustreras hur införande av administrativa eller ekonomiska styrmedel leder till den samhälleligt optimala utsläppsmängden q* medan figur 3b visar vilka fördelningseffekter valet av styrmedel medför 26. MC p* A B F E MC reduktion MC skada C D q* q Utsläppsmängd figur 3a: Återskapad figur från Miljöekonomi En hållbar utveckling kap 10, Illustrerar olika kostnader som uppstår vid en utsläppsreduktion. Kostnaderna motsvaras av de olika areorna a, b, c, d, e och f. Initialt förkommer föroreningsmängden q. Företagens marginalkostnad för utsläpp värderas till MC skada och reduktionskostnader till MC reduktion. För att få en effektiv marknad ska utsläppsmängden reduceras till utsläppsmängd q*. Se figur 3b. styrmedel Effekter för olika parter Företag A Myndighet De som skadas Administrativa -D +D +E +F Ekonomiska -D -B -C +B +C +D +E +F figur 3b: Återskapad figur från Miljöekonomi En hållbar utveckling kap 10 Visar fördelning som uppstår vid utsläppsreduktion i figur 3a. Redogör för de olika finansiella effekter som uppstår beroende på om ett administrativt eller ekonomiskt styrmedel införs. Om ett administrativt styrmedel införs betalar förorenaren endast kostnaden för att minska sina utsläpp från q till q*, vilket motsvaras av area d i figur 3a, medan 26 Miljöekonomi För en hållbar utveckling kap 6 13

14 förorenaren vid införande av ekonomiska styrmedel betalat avgiften p* både för de utsläpp som åstadkoms samt för reduktionen, vilket motsvaras av arean b, c och d i figur 3a Effekter på kort sikt En fördel med att införa ekonomiska styrmedel är att marknadens prismekanism utnyttjas för att åtgärda utsläppsreduktion. När en avgift exempelvis införs kommer förorenares marginalkostnad att stiga, vilket medför att priset ökar och således förändras marknadens jämviktspris, vilket illustreras i figur 1 genom att p ändras till p*. Nackdelen är att det är svårt att veta vilken avgiftsnivå som krävs för att få önskad utsläppsreduktion och medför att den reglerande myndigheten måste pröva sig fram vilket innebär en kostnad för mätning och kontroll av utsläppen. Andra fördelar med ekonomiska styrmedel är att varans relativpris höjs, således även produktionskostnaden, vilket medför att produktionen av varor som orsakar en negativ extern effekt minskar, samtidigt som prisförändringen leder till att produktion av varor som inte medför någon extern effekt ökar 27. Införande av ekonomiska styrmedel är även kostnadseffektivt, eftersom alla förorenarna kommer att ha samma marginalkostnad 28 för sina utsläpp, ty varje förorenare värderar marginalkostnaden för sina utsläpp mot exempelvis avgiften. Ekonomiska styrmedel medför även att PPP - principen efterlevs eftersom förorenaren både betalar för reduktion av och av faktiska utsläpp 29. Fördelen med att välja ett administrativt styrmedel, exempel en utsläppskvot, är att önskad reduktionsnivå uppnås men nackdelen är att förorenaren endast betalar för sin reduktionskostnad vilket inte uppnår PPP-principen. En annan nackdel är att ett administrativt styrmedel inte kan utnyttja marknadens prismekanism vilket medför att relativpriset för tillåtna utsläpp och därmed utbud och efterfrågekvantitet är oförändrad efter införandet, och såldes måste ett kösystem upprättas. Införande av en utsläppskvot innebär också att förorenarnas marginalkostnad kommer att vara olika vilket är samhällsekonomiskt ineffektivt. Om reduktionskostnaden varierar innebär det att den totala reduktionen kan åstadkommas till lägre kostnad genom omfördelning av reduktionskrav, mellan hög och låg kostnadsförorenaren Produktion av varorna utan en negativ extern effekt ökar eftersom individen fortfarande vill nyttomaximera. Ett högre pris innebär att individen substituerar varan mot andra varor, se exempelvis Microeconomics A modern approach kap 3 28 marginalkostnaden kommer att motsvara avgiften 29 Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap 6 30 Miljöekonomi För en hållbar utveckling kap 6 14

15 3.4.2 Effekter på lång sikt Externalitetsproblemet växthuseffekten är ett miljöproblem som kommer att ta lång tid att korrigera. Det beror dels på att människan idag konsumerar många varor som medför utsläpp av växthusgaser samt att de flesta växthusgaserna är långlivade i atmosfären 31. För att åtgärda problemet krävs således ett styrmedel som är effektivt både på kort och lång sikt. På lång sikt är införande av ekonomiska styrmedel effektivast, eftersom de kan utnyttja marknadens prismekanism för att införa ett pris på varan ren luft. Förorenaren kommer även att betala för både reduktion och de utsläpp som uppstår, vilket skapar incitament för förorenaren att minska sina utsläpp mer. Därav kan det vara ekonomiskt lönsamt för förorenaren att finansiera forskning eftersom det kan resultera i bättre teknik som innebär lägre utsläppskostnad. Administrativa åtgärder är inte lika effektiva på lång sikt. Det beror på att det oftast innebär att förorenaren får tillstånd att förorena under en viss tid, och under den perioden finns inga incitament för förorenaren att minska sina utsläpp och därmed finns ingen drivkraft att minska utsläppen. Således kommer förändringar endast att införas vid de tillfällen som tillstånden förnyas Marknader för utsläppsrätter För att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid har europaunionen valt att tilldela äganderätter och tillåta handel mellan förorenarna. Införande av EU ETS innebär att EU uppnår Kyotoprotokollets mål med en 35 % lägre kostnad än om handel ej införts 33. I Sverige beräknas införandet av handelssystem minska utsläppskostnaderna med tre miljarder kronor per år 34. Anledningen till att införande av en marknad för utsläppsrätter är ett effektivt styrmedel beror på att det utnyttjar fördelarna hos både administrativa och ekonomiska styrmedel. Styrmedlet verkar administrativt eftersom den tillåtna utsläppsmängden förutbestäms och medför en exakt kontroll av utsläppen samtidigt som effekten av ett ekonomiskt styrmedel uppnås eftersom handeln gör att styrmedlet påverkar relativpriserna. EU ETS omvandlar det administrativa styrmedlet till ett ekonomiskt eftersom förorenaren med handel får en alternativkostnad för sin utsläppsrätt, och på så sätt skapas incitament för förorenaren att minska sina utsläpp så länge marginalkostnaden för reduktion är lägre än marknadspriset på en utsläppsrätt. Alla förorenare möter samma alternativkostnad och åtgärder med lägst kostnad görs först vilket medför kostnadseffektivitet, se exempel 2. Handeln medför även att PPP-principen delvis 31 gaserna befinner sig i atmosfären mellan år 32 Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap ppshand/fragor.htm 34 Handla för ett bättre klimat 15

16 efterföljs eftersom förorenaren får betala för utsläpp utöver de som de blivit tilldelade 35. Exempel 2 Initialt släpper företag A och B ut 10 ton CO 2 var per år. Nya förutsättningar leder till att både företag A och B endast får utsläppsrätter som täcker 8 ton per år. De har då två alternativ. Antingen kan de minska sina utsläpp med 2 ton per år, eller så kan de köpa utsläppsrätter motsvarande 2 ton. Priset på en utsläppsrätt motsvarande 1 ton CO 2 antas vara 2 kr. För företag A är kostnaden att minska sina utsläpp med 1 kr per ton CO 2 och år medan kostnaden att minska sina utsläpp för företag B är 3 kr per ton CO 2 och år. Utan handeln hade kostnaden för reduktionen varit 2 kr för företag A och 6 kr för företag B. Den totala reduktionskostnaden utan handel motsvaras således av 8 kr. Genom att företag A istället minskar sina utsläpp med totalt fyra ton CO 2 per år till en kostnad av 4 kr och säljer sitt överskott till företag B tjänar både företagen på handeln. Företag A får tillbaka sina investerade pengar via försäljningen och företag B betalar endast 4 kr. I detta exempel minskar utsläppshandeln kostnaderna med 50 %. Phil 36 redogör med hjälp av för två olika versioner; en mjuk och en hård version för hur marknaden för utsläppsrätter kan utformas. Den mjuka versionen innebär att förorenarna får sina utsläppsrätter tilldelade gratis medan den hårda versionen innebär att förorenarna får köpa sina utsläppsrätter. Försäljning kan exempelvis förekomma vid ett eller flera tillfällen, med den hårda effekten uppnås PPP-principen och förorenarens produktionskostnad ökar vilket medför högre reaktivpris och ökar produktionen av varor som inte medför någon negativ extern effekt. Försäljning av utsläppsrätter kan således jämföras med avgifter medan gratis tilldelning initialt stämmer överens med administrativa styrmedel 37. För att minska de nackdelar som ett administrativt styrmedel innebär kan olika instrument införas, se tabell 1. Samtliga instrument har prövats på marknaden för utsläppsrätter för svaveloxid i USA och medfört att styrmedlet blivit mer effektivt 38. Under EU ETS första handelsomgång tillämpas den mjuka versionen av en marknad med utsläppsrätter, och kommer initialt att kombineras med instrumentet bubbles och i period två även banking. Tabell 1: Redogör för olika instrument som kan införas för att minska nackdelarna på en utsläppsmarknad som tilldelat utsläppsrätterna gratis. Instrument Innebörd Om enskild förorenare vill kan expansion ske av en källa om förorenaren Netting minskar motsvarande utsläpp från en annan källa. Nya förorenare möjlighet att köpa utsläppsrätter av redan etablerade Offsets förorenare och på så sätt utvecklas näringslivet. Används för att få begrepp om helheten och kan tillämpas som totala antalet Bubbles utsläppsrätter i ett visst område eller sektor. Innebär att en förorenare kan spara sin utsläppsrätt för en framtida expansion Banking eller sälja rätten till en annan förorenare. 35 Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap Phil Håkan Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap 10 16

17 Av samma skäl som ett ekonomiskt styrmedel bör användas framför ett administrativt bör den hårda versionen av handeln tillämpas, då utsläppsrätterna initialt fördelas genom försäljning. Försäljning av utsläppsrätter medför på samma sätt som ett ekonomiskt styrmedel effekt på prissignaler och förorenaren får incitament att minska sina utsläpp vilket är positivt både på kort och på lång sikt 39 Införande av försäljning av utsläppsrätter kan, om intäkterna från försäljningen används till att minska snedvridande skatter, generera en så kallad dubbelvinst. Samhället kommer få både en miljövinst genom reduktion av växthusgaser och en samhällsekonomisk vinst i form av mindre dödviktsförlust. Kritiker anser att dubbelvinsten ej kan uppnås med säkerhet, vilket innebär att de antagna effektivitetsvinsterna inte är trovärdiga. En annan fördel med försäljning av utsläppsrätter är att alla förorenare behandlas lika. Utan försäljning kan vissa verksamhetsutövare få bättre förutsättningar eftersom utsläppsrätterna medför att förorenarna får ett högre kapitalvärde, vilket exempelvis kan leda till att förorenaren enklare får lån och medför att investeringsfördelningen blir mindre effektiv 40. Nackdelen med försäljning är att Sverige kan förlora sin konkurrenskraft, vilket beror på att Sverige är ett litet land och marknadspriset på en konkurrensmarknad styrs av ett världsmarknadspris. Svenska företag som utsätts för en ökad produktionskostnad kommer därför inte ha möjlighet att bibehålla sin ursprungliga vinst genom att höja konsumentpriset. Ett land som Sverige är därför beroende av hur andra länder utformar sin miljöpolitik, eftersom konkurrenskraften hos ett svenskt företag är beroende av att producera varor till samma pris som de andra företagen på marknaden 41. Skillnaden mellan handel och handel kombinerat med försäljning är att handel ensamt endast leder till en omfördelning mellan förorenarna medan handel kombinerat med försäljning även medför en högre finansiell belastning för förorenarna. På så sätt minskar produktionen av varor som medför utsläpp av koldioxid, samtidigt som produktionen av varor som inte medför något utsläpp av koldioxid kommer att öka 42. Försäljning av utsläppsrätter skapar starkare incitament för förorenarna att investera i effektivare och billigare produktion, vilket på lång sikt leder till en hållbar utveckling. Huruvida förorenare kommer att minska sina utsläpp beror inte på om utsläppsrätter säljs eller tilldelas gratis, utan vilken prisnivå som en utsläppsrätt kommer att ha. Det beror på att förorenarens marginalkostnad för utsläpp motsvaras av marknadspriset för en utsläppsrätt, vilket illustreras i exempel 2. Om förorenaren möter ett högt marknadspris har förorenaren en hög utsläppskostnad vilket skapar incitament att minska sina utsläpp än vid ett lågt marknadspris som medför låga utsläppskostnader. 39 Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap Handla för ett bättre klimat från införande till utförande 41 Handla för ett bättre klimat 42 Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap 10 17

18 3.5.1 Försäljningsmetoder Försäljning av utsläppsrätter kan ske på olika sätt. Staten kan bjuda ut den tillåtna kvantiteten och begära in anbud från förorenarna och på så sätt bestämma ett pris som motsvarar efterfrågan, eller använda sig av prisdifferentiering, vilket medför att förorenare med högst betalningsvilja betalar mer. Om försäljning sker med ett förutbestämt pris kommer förorenaren betala både för reduktion av utsläppsrätter samt för sina faktiska utsläpp, vilket motsvaras av arean d, c och b i figur 3a. Vid prisdifferentiering får förorenaren även betala area a i figur 3b, vilket medför att förfarandet kan liknas med en prisdiskrimineringsmetod eftersom förorenarens maximala betalningsvilja utnyttjas och förorenaren förlorar sitt konsumentöverskott 43. Bohm redogör i sin rapport Auktionering av utsläppsrätter, som är underlag för FlexMex2-utredningens slutbetänkande, att auktion är effektivare än gratis tilldelning. Bohm utgår från att försäljningen av utsläppsrätter kan ske genom att staten auktionerar ut utsläppsrätterna eller säljer dem på andrahandsmarknaden 44. Enligt Bohm är auktion en effektivare metod med anledning av den dubbelvinst som kan uppkomma. Auktion innebär även att tilldelningen av utsläppsrätter är rättvis eftersom alla verksamheter behandlas lika, och medför att det blir enklare för nya företag att etablera sig, eftersom det endast är betalningsviljan som avgör vem som tilldelas utsläppsrätterna 45. Enligt Johansson 46 ska en effektiv auktionsdesign väljas efter antalet företag på marknaden och deras relativa storlek, om budgivarna är duktiga och rationella, om deras värden är sammankopplade eller inte, och huruvida de kan anses hyfsat symmetriska. Om kvotplikten är utformad med uppströmsansatsen eller om den är utformad med nerströmsansatsen kommer att påverka valet av auktionsdesign. Erfarenheter från andra liknande marknader visar att val av auktionsform endast är viktigt under de första omgångarna. När en andrahandsmarknad uppstått blir valet av auktionsdesign inte lika betydelsefullt. För att skapa en åtgärd som är effektiv krävs att teoretisk kunskap kombineras med kunskap om hur marknaden fungerar i praktiken. De flesta ekonomiska modeller utgår från en perfekt marknad vilket medför att teoretiska lösningar inte alltid fungerar i praktiken, införande av äganderätter är endast ett bra exempel på detta fenomen. Huruvida en marknad för utsläppsrätter bör tillämpa gratis tilldelning eller auktion bör således även undersökas med kvantitativa mått vilket har utförts och belyses i del Miljöekonomi för en hållbar utveckling kap Handla för ett bättre klimat från införande till utförande 45 Handla för ett bättre klimat från införande till utförande 46 Johansson Elly- Ann

19 4 Införande av utsläppsrätter och handelssystem i Europaunionen samt dess konsekvenser Del 4 beskriver hur tilldelning av utsläppsrätter och införande av handelssystemet EU ETS hittills fungerat i praktiken och vilka förändringar som säkert kommer att ske inför nästa handelsperiod. Därefter förklaras hur marknadens prismekanism fungerar och vilka faktorer som påverkar prisnivån. 4.1 Tilldelning av utsläppsrätter samt utformning av EU ETS Införande av handelssystemet EU ETS är en följd av direktivet 2003/87/EG och innebär att koldioxidutsläpp från energianläggningar och vissa energiintensiva industrier 47 initialt styrs genom tilldelning av utsläppsrätter. I Sverige är det regeringen som fastlagt principer för hur tilldelningen av utsläppsrätter ska ske under den första handelsomgången Antalet utsläppsrätter per anläggning bestäms av historiska utsläpp under perioden Metoden, med historiska utsläpp som riktmärke, kallas Grandfathering och har använts på liknande marknader, exempelvis marknaden för svavelutsläpp i USA. För anläggningar som tagits i drift år 2001 eller senare finns andra fördelningsgrundande år, det finns även särskilda regler för verksamheter med utsläpp från icke-utbytbara råvaror och nya verksamheter 48. Ett lands föredelning av utsläppsrätter kan vara utformat enligt top - down eller bottom-up-ansatsen. Top-down-ansatsen innebär att landet beräknar utsläppsrätter baserat på landets åtaganden och de prognostiserade utsläppen av den icke handlande sektorn, medan bottom up-ansatsen baseras på anläggningsspecifika data 49. Under den första handelsperioden ska minst 95 % av utsläppsrätterna tilldelas gratis, även de resterande 5 % tilldelades kostnadsfritt i Sverige. EU ETS baseras på att varje medlemsland inför varje år och handelsperiod bestämmer ett nationellt tak för antalet utsläppsrätter. Europaunionens sammanlagda antal utsläppsrätter bildar sedan ett utsläppstak, en bubbla, för Europaunionen. I Sverige är det Naturvårdsverket som sammanställer antalet utsläppsrätter och tilldelning i en nationell fördelningsplan som måste godkännas av den Europeiska kommissionen. EU ETS är utformat efter en så kallad nedströmsansats, vilket innebär att verksamhetsutövaren har ansvaret att redovisa utsläppsrätter för sina utsläpp. Det är alltså verksamhetsutövaren som har kvotplikt. Alternativet är att använda 47 Handelssektorn omfattas av koldioxidutsläpp från kraft- och värmeverk, oljeraffinaderier, anläggningar som producerar och bearbetar järn, stål, glas och glasfiber, cement, kalk och keramik samt anläggningar som producerar papper och pappersmassa. 48 Sveriges nationella fördelningsplan 49 Handla för ett bättre klimat från införande till utförande 19

20 uppströmsansats, där kvotplikten läggs hos produktion, import eller utdelning av den insatsfaktor som leder till utsläpp Framtida förändringar av EU ETS I nästa handelsperiod, , sker en del förändringar av handelssystemet. Om ett land exempelvis vill införa fler eller kringgå växthusgaser, eller sektorer i handeln kan de använda sig av opt in eller opt-ut, vilket innebär att ett land ansöker om tillstånd eller undantag som kan godkänns av Europakommissionen. Genom att införa fler sektorer kan ett land utjämna eventuella marginalkostnadsskillnader för den handlande och den icke handlande sektorn. Kapitel 6 visar att Sverige skulle uppnå mindre marginalkostnadsskillnader och därmed uppnå ett effektivare handelsystem genom att exempelvis införa transportsektorn i handelssystemet. Direktivet ger även möjlighet att fördela 10 % av utsläppsrätterna på valfritt sätt under den andra handelsomgången, och efter 2012 anger inte direktivet något krav om gratis tilldelning 51. Alternativen till att fördela utsläppsrätterna gratis är att sälja dem, exempelvis via auktion. Sverige har fortfarande inte beslutat sig för vilket alternativ som kommer att användas. Både ekonomisk teori, del 3, och kvantitativa beräkningar, del 6, visar att det är effektivast att använda auktion. I nästa handelsperiod träder Kyotoprotokollet i kraft och därmed dess andra flexibla mekanismer, förutom handelssystemet, JI och CDM. Sverige deltar redan aktivt genom att medverka och investera i Världsbankens Prototype Carbon Found, samt genom att medverka i en fond som skapats inom ramen för Östersjöländernas energisamarbete och medverka i SICLIP (Swedish international climate investment programme). JI och CDM är viktiga mekanismer eftersom det innebär att fler länder involveras i utsläppsminskningen, i och med att även värdlandet deltar, samt att det medför ett effektivt sätt att sprida teknologi mellan länder och att öka miljömedvetenheten hos värdlandet 52. För verksamhetsutövarna kommer det vara möjlig att använda sig av en så kallad banking, att överföra outnyttjade utsläppsrätter från en period till en annan. Det innebär att en åtgärd som utförs under en period kan tillgodoräknas under nästkommande period och medför att prisskillnader mellan tidsperioder utjämnas, vilket är samhällsekonomiskt fördelaktigt eftersom miljöeffekten i det närmaste är oberoende av inom vilken av två närliggande perioder som utsläppen sker Handla för ett bättre klimat 51 Basindustrin och Kyoto Effekter på konkurrenskraft av handel med utsläppsrätter 52 Kontrollstation 2004 Naturvårdsverket och Energimyndighetens underlag till utvärdering av Sveriges klimatstrategi 53 Handla för ett bättre klimat från införande till utförande 20

21 4.2 Handelssystemets regler och påföljder För att ett styrmedel ska fungera krävs att regler efterföljs och därför behövs påföljder. Vid avsaknad av påföljder kan styrmedlet liknas med ett frivilligt avtal och som belystes i del 3 leder inte frivilliga överenskommelser till förändring med säkerhet. I Sverige är det länsstyrelsen som ger verksamhetsutövarna tillstånd att släppa ut koldioxid. Tillståndet gäller årsvis och verksamhetsutövaren måste senast fyra månader efter att kontraktet gått ut redovisa och överlämna utsläppsrätter som motsvarar det sammanlagda utsläppet under det gällande året. För varje ton koldioxid som en verksamhetsutövare ej har en utsläppsrätt för, kommer de att få böta 40 under den första handelsomgången. Från och med den andra handelsperiodens start år 2008 höjs avgiften höjs till 100 per ton koldioxid, och då ska även verksamhetsutövaren året efter ha ett överskott på utsläppsrätter som motsvarar föregående års underskott 54. Om en verksamhetsutövare avsiktligt bryter mot regler kan straffet exempelvis bli återkallande av tillstånd, det finns även fler möjliga påföljder 55. I Sverige är det naturvårdsverket som ansvarar för kontroll av rapporter om utsläpp som företagen lämnar in, rapporten ska före inlämning ha kontrollerats av ackrediterad oberoende kontrollant. Europeiska kommissionen har utfärdat vilka övervakningsmetoder, riktlinjer, beräkningsmodeller och rapportkrav som krävs Handelssystemets prismekanism Del 3.5 visar att det är nivån på marknadspriset som avgör vilken utsläppsreduktion som en förorenare utför. Det är således variablerna som styr marknadspriset som avgör vilken handels- och riskstrategi ett företag kommer att välja, och därmed styr företagens investeringsbeslut. Under den första handelsperioden kommer marknadspriset på utsläppsrätter att bero på en mängd olika faktorer, av dem finns tre nyckelfaktorer: (i) politiska samt regleringsbeslut, (ii) grundläggande marknadsvillkor och (iii) technical indicators, marknadspsykologi 57. (i) Politiska och regleringsbeslut är exempelvis den mängd utsläppsrätter som varje verksamhetsutövare tilldelas i den nationella fördelningsplanen. På så sätt regleras europaunionens sammanlagda antal utsläppsrätter, marknadens utbudskvantitet, och därmed påverkas marknadspriset. 54 Handla för ett bättre klimat 55 Lagen om handel med utsläppsrätter (SFS 2004:1199). 56 Handla för ett bättre klimat från införande till utförande 57 What determines the price of carbon? 21

22 (ii) Grundläggande marknadsvillkor utgör marknadens spelregler och har därmed betydelse för hur verksamhetsutövarna kommer att agera. Exempel på marknadsvillkor som påverkar marknadspriset är, att tillåta banking, att det finns möjlighet att låna utsläppsrätter eller rätten att utnyttja de flexibla mekanismerna JI och CDM. (iii) Marknadspsykologi har betydelse för marknadspriset eftersom Kyotoprotokollets trovärdighet är viktig. På kort sikt finns trovärdighet eftersom Ryssland skrev på protokollet men på lång sikt bör även länder som USA och Australien gå med för att stärka samarbetet och därmed Kyotoprotokollets trovärdighet. De tre nyckelfaktorerna kommer att påverka prisnivån eftersom de tillsammans skapar förutsättningarna på marknaden för utsläppsrätter EU ETS. Beslut om tilldelningen av utsläppsrätter i Storbritannien, Tyskland, Italien, Frankrike och Polen kommer att ha stor betydelse för marknadspriset eftersom dessa länder svarar för störst utsläpp i Europa, om de kommer tilldelas mer eller mindre utsläppsrätter än de förväntat kommer priset att bli lägre respektive högre. Marknadens utbud kan även påverkas av privatpersoner, företag och organisationer eftersom alla kan köpa utsläppsrätter 58. Huruvida länder som Australien och USA kommer att ingå i handelssystemet påverkar Kyotoprotokollets trovärdighet men också konkurrenskraften för de verksamhetsutövare som konkurrerar med andra verksamhetsutövare som inte ingår i Kyotoprotokollet. Om Australien och USA väljer att stå utanför handelssystemet och därmed får lägre produktionskostnader kan det ur politisk synpunkt bli svårt att genomföra fler utsläppsreduktioner, om det innebär att nationella industrier inte kommer att överleva. På så sätt kan Kyotoprotokollets trovärdighet minska och målen med utsläppsreduktion kommer inte att uppfyllas. Marknadspriset kommer även att styras av variablerna väder och teknisk utveckling. Variabeln väder påverkar efterfrågan av energi och därmed marknadspriset på kort sikt, eftersom den beror på tillfälliga omständigheter, om det exempelvis blir en mild vinter efterfrågas mindre energi än om det bli en kall vinter. Teknisk utveckling är en variabel som påverkar marknadspriset på lång sikt och är förknippande med en utvecklingskostnad eftersom det tar tid att utveckla olika processer i produktionen. För verksamhetsutövarna är det en viktig variabel eftersom en effektivare produktion kräver mindre energi och således efterfrågas färre utsläppsrätter Handla för ett bättre klimat från införande till utförande 59 What determines the price of carbon? 22

23 4.4 Marknad och marknadspris Jämviktspriset på en utsläppsrätt förväntades bli 10 per ton koldioxid 60, och kommer att vara utgångspunkt i denna uppsats. Marknadspris över och under 10 per ton koldioxid anses därför vara låga respektive höga. En utsläppsrätt motsvarar rätten att släppa ut ett ton koldioxid och handlas på marknaden via mäklare. Marknaden för handel med utsläppsrätter etablerades av sig själv redan innan handel realiserats, företag hade då möjligheten att via mäklare köpa och sälja terminer med leverans vid handelssystemets start 61. För affärer med leveranser under 2005, var priset 8,5 per ton koldioxid under hösten 2004, och föll efter årsskiftet till 6,5 7 per ton koldioxid. Även flertalet europeiska börser meddelade före handelsstarten att en terminshandel skulle öppna den 1 januari 2005 och en spothandel 62 efter den 1 mars samma år, då verksamhetsutövarna tilldelats sina utsläppsrätter 63. Priset på en utsläppsrätt var under årets två första månader lågt, omkring 6-7 per ton koldioxid. I slutet av februari började priset stiga och den 9 mars var priset för första gången över 10 per ton koldioxid, varefter den stigande trenden fortsatte. Den 26 maj nåddes årets högsta pris 64 på 19,94 per ton koldioxid, figur 4 visar ett diagram över priser från den 1 december 2004 till den 10 juni Pris per utsläppsrätt 1/ /6-05 euro/ton koldioxid utsläpp datum Figur 4: Återskapat diagram över pris för att släppa ut ett ton koldioxid på den europeiska marknaden, EU ETS, mellan den 1 december 2004 till den 10 juni Data är tagna från PointCarbon Handla för ett bättre klimat- från införande till utförande 61 Handla för ett bättre klimat- från införande till utförande 62 Spotkontrakt: en överenskommelse mellan två parter att utbyta något idag för ett specificerat pris, spotpriset 63 Handla för ett bättre klimat- från införande till utförande 64 1:e december 2004 till 10 juni