Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen"

Transkript

1 Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen En jämförelse av det serologiska immunitetsläget hos utlandsfödda barn och barn födda i Sverige i åldersgruppen år med fokus på de sjukdomar som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet

2

3 Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen En jämförelse av det serologiska immunitetsläget hos utlandsfödda barn och barn födda i Sverige i åldersgruppen år med fokus på de sjukdomar som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet

4 Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet, Solna, tel.: , fax: , Artikelnummer:

5 Förord SMI följer kontinuerligt barnvaccinationsprogrammets effektivitet genom att de sjukdomar som ingår är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Övervakningen kompletteras av seroepidemiologiska undersökningar. I dessa mäts antikroppsnivåerna i ett urval av befolkningen. På så vis får man en god bild av immuniteten och infektionstrycket. Resultaten utgör ett viktigt underlag vid ställningstagande till eventuella ändringar i barnvaccinationsprogrammet. Den här studien, Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen, har sitt fokus på utlandsfödda ungdomar i åldrarna år. Det är en tilläggstudie till en större studie, Vaccinationsuppföljning, Seroepidemiologisk tvärsnittsstudie 2007, som redovisas separat. Huvudstudien Seroimmunitet 2007 finns i Smittskyddsinstitutets rapportserie och återfinns på Smittskyddsinstitutets webbplats: Tilläggsstudien vänder sig i första hand till Socialstyrelsen, landstingens smittskyddsenheter, skol- och barnhälsovården samt de mikrobiologiska laboratorierna. Rapporten har sammanställts av Hans Hallander, Mikael Andersson, Mia Brytting, Tiia Lepp, Margaretha Ljungman, Eva Netterlid och Heléne Norder. Planeringsgruppen har bestått av: Rose-Marie Carlsson, Hans Hallander, Kari Johansen, Margaretha Ljungman, Eva Netterlid, Heléne Norder, Åke Svensson och Rigmor Thorstensson samtliga SMI samt Ingegerd Hökeberg smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm och Margareta Olsson, smittskyddssjuksköterska, Smittskyddsenheten i Västra Götaland. Materialet har granskats av en expertgrupp bestående av Peter Liljeström, Rigmor Thorstensson och Ingrid Uhnoo. Peter Liljeström Enhetschef Johan Carlson Generaldirektör

6

7 Innehållsförteckning Förord... 5 Innehållsförteckning... 7 Sammanfattning... 8 Bakgrund... 9 Utlandsfödda barn Material och Metoder Urval och Bortfall Urval Organisation och blodprovstagning Laboratoriemetoder Statistik Etik Resultat och diskussion Difteri och stelkramp (tetanus) Kikhosta (pertussis) Haemophilus influenzae typ b (Hib) Mässling, påssjuka och röda hund (MPR) Mässling (morbilli) Påssjuka (parotit) Röda hund (rubella) Polio Hepatit B Vattkoppor (varicella) Antikroppsnivåer hos utlandsfödda och svenskfödda Andelen barn över gränsvärdet för immunitet Referenser... 36

8 Sammanfattning SMI har i den här seroepidemiologiska studien granskat om utlandsfödda barn i åldrarna14 16 har lika god immunitet som svenskfödda barn mot de sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet. Barnen i studien hade alla kommit till Sverige efter 6 års ålder. Resultaten tyder på att immuniteten är lika god i båda grupperna. De utlandsfödda har sannolikt redan som barn smittats naturligt av många av vaccinsjukdomarna i sina ursprungsländer. De torde därigenom i själva verket ha en bättre immunitet än svenskfödda barn. Enda undantaget utgör kikhosta, där förhållandet är det omvända när man ser till hela gruppen utlandsfödda. Samtliga barn i de båda populationerna har påvisbara antikroppar mot såväl difteri som tetanus. Vi har också sett att det finns en serologisk immunitet mot alla de tre olika typerna av poliovirus hos 89 procent av de svenska ungdomarna och hos 99 procent av de utlandsfödda ungdomarna. Den svenska situationen är unik när det gäller kikhosta eftersom det under perioden inte fanns någon allmän vaccination mot kikhosta hos oss till skillnad från praxis i de allra flesta andra länder. Andelen barn utan påvisbara antikroppar är dock stor i bägge grupperna. Kikhosta är följaktligen fortfarande ett hälsoproblem, och man rekommenderar därför sedan 2007 en femte vaccindos till barn i åldrarna år. En mindre andel av barnen saknar antikroppar mot andra infektioner, som Haemophilus influenzae typ b (Hib), mässling, påssjuka och röda hund (MPR). I dessa fall rekommenderar man dock för närvarande inte påfyllnadsdoser utöver dosen mot Hib vid ett års ålder och dosen mot MPR vid 6 8 års ålder. En begränsning med studien är den mycket höga bortfallsfrekvensen på 74 procent som för med sig tolkningsproblem. Man kan ifrågasätta hur representativa de utlandsfödda barnen i studien är. En farhåga är att många av de föräldrar som har barn som inte har blivit uppvaccinerade inte heller har samtyckt till att delta i studien. Sammanfattningsvis talar data från studien för att skolhälsovården fungerar väl i de aktuella områdena och att den uppfyller Socialstyrelsens föreskrift om uppvaccinering av utlandsfödda barn. I många fall visar antikroppsprofilerna att de utlandsfödda har fått en påfyllnadsdos senare än barn som är födda i Sverige. En jämförelse av data visar att de utlandsfödda barnen har antikroppsnivåer mot difteri och stelkramp som är jämförbara med nivåerna hos svenskfödda barn redan efter ett år i Sverige, även i de fall där barnen hade klart lägre nivåer när de anlände hit. 8

9 Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn omfattade 2006 [1], d.v.s. vid den tid studien genomfördes, sjukdomarna difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, mässling, påssjuka och röda hund (tabell 1). Vi har frågat oss om det allmänna vaccinationsprogrammet når alla barn, även de som flyttar till Sverige. Har dessa barn ett serologiskt immunitetsläge som är jämförbart med det som svenskfödda barn får via vaccinationsprogrammet? En undersökning som inriktar sig på immunitetsläget bland de inflyttade barnen bör ge information om smittskyddsläget i den uppväxande delen av Sveriges alltmer heterogena befolkning ge Socialstyrelsen information om hur vaccinationsdelen av hälsoundersökningarna fungerar för invandrarbarn och barn till asylsökande ge återkoppling till barnhälsovården och skolhälsovården när det gäller rutinerna för ofullständigt vaccinerade barn, d.v.s. ge ett kvitto på hur uppvaccineringen av denna grupp fungerar. Tabell 1. Schemat för barnvaccinationer 2007 enligt instruktion SOSFS 2006:22. Anm.: Tabell 1 visar schemat för barnvaccinationer 2007 enligt instruktion SOSFS 2006:22. Enligt gällande föreskrifter (2 ) ska barn- och skolhälsovården erbjuda alla vårdnadshavare vaccination av de barn som är födda år 2002 eller senare. 9

10 Det finns flera skäl att hålla uppsikt över immunitetsläget hos befolkningen. Vaccinationsprogrammet skyddar mot de sjukdomar som ingår i det, men det kan också ha som sekundäreffekt att mikroorganismer som orsakar sjukdomarna slutar cirkulera i samhället. Därigenom bygger inte människor på sin immunitet i samma utsträckning som tidigare, då den förstärktes av upprepade naturliga infektioner som oftast var milda eller asymtomatiska. Immuniteten efter en vaccination är dessutom vanligen kortvarigare än efter en naturlig infektion. Ur ett befolkningsperspektiv måste man därför se till att upprätthålla immuniteten hos människor, antingen genom återkommande naturliga infektioner eller genom återkommande vaccinationer. När man väljer strategi, bör de sjukdomsalstrande mikrobernas kliniska och epidemiologiska effekter vara vägledande. Risken att mikroberna åter börjar cirkulera måste särskilt beaktas. En metod för att följa immuniteten är att studera antikroppsnivåerna i ett urval av befolkningen i återkommande s.k. seroepidemiolgiska undersökningar. Av detta skäl samlade SMI både 1997 och 2007 in blodprov från flera tusen slumpvis utvalda personer. Resultaten från antikroppsmätningarna i 1997 års material har redovisats separat [2]. När det gäller kikhosta och Hib har antikroppsnivåerna i materialen från 1997 och 2007 dessutom jämförts och redovisats [3,4]. Särskilt för kikhosta dokumenterade vi ett klart minskat infektionstryck [3,5]. 10

11 Utlandsfödda barn I en delstudie till den seroepidemiologiska tvärsnittstudien från 2007 jämförde vi en svenskfödd och en utlandsfödd befolkningsgrupp. Syftet var att belysa om utlandsfödda barn har ett adekvat skydd som är jämförbart med det hos svenskfödda barn. Detta motiveras av att man i Stockholms läns landsting beräknat att endast % av den utlandsfödda befolkningen nås av den hälsoundersökning som alla asylsökande egentligen bör få (100). Den nationella planen för bevarandet av poliofriheten i Sverige nämner dessutom specifikt att man bör undersöka seroimmuniteten mot polio bland asylsökande. Som lämplig åldersgrupp bland utlandsfödda valdes barn i åldrarna år. Man bedömde att en undersökning av denna åldersgrupp skulle ge den bästa möjligheten till en samlad bild av de immuniseringar eller naturliga infektioner som barnen hade gått igenom under barnaåren. Som kontroll gjordes samma undersökningar på svenskfödda barn i åldrarna år i huvudstudien. FN:s barnkonvention artikel 24 tar upp barns rätt till hälso- och sjukvård. I samma artikel lyfter man också fram betydelsen av att minska spädbarns- och barnadödligheten samt att bekämpa sjukdomar. I linje med detta bör alla barn i Sverige erbjudas vaccineringar enligt standarden för det allmänna vaccinationsprogrammet, innan de vid 18 år definitionsmässigt blir vuxna. I allmänhet kontrollerar barn- och skolhälsovården vilka vacciner som barnen har fått före ankomsten till Sverige. Vid behov kompletterar man vaccinationerna i enlighet med det svenska vaccinationsprogrammet. 11

12 Material och Metoder Urval och Bortfall Urval Vi rekryterade individerna till tilläggsstudien genom ett slumpmässigt urval om 800 personer ur gruppen utlandsfödda barn i åldern år. Alla barnen i studien hade flyttat till Sverige efter 6 års ålder. Dessutom var det viktigt att barnens födelseland var ett av de länder som hade en poliovaccinationstäckning på mindre än 85 % eller ett land som hade haft poliofall under 2007 barnen skulle vara bosatta och gå i skola i Storstockholm, Göteborg eller Malmö. Enligt försöksplanen skulle grupperna dimensioneras så att det skulle gå att påvisa en skillnad på 8 % mellan andelen immuna mot polio i den utlandsfödda och den svenskfödda gruppen. Vi utgick då från en vaccinationstäckning bland de svenskfödda på 98 %. För att göra ett statistiskt test av skillnaden i immunitet mellan dessa grupper krävdes 138 individer i vardera gruppen, om man satte signifikansnivån till 5 % och styrkan till 80 %. Styrka innebär i detta fall sannolikheten för ett signifikant resultat. Trots att vi befarade en hög bortfallsfrekvens bedömdes urvalsstorleken 800 individer ändå var tillräcklig. Organisation och blodprovstagning Organisationen på de utvalda studieorterna bestod av studiesjuksköterskor som samarbetade med skolhälsovården och som dessutom var kontaktpersoner för SMI och de individer som ingick i urvalet. 10 ml venblod togs med Vacutainerrör. Vid ankomsten till SMI pipetterades serum av och rören märktes med en unik nummerserie för laboratoriet och för biobanksförvaring (Socialstyrelsens reg. nr: 24). Insamlingen skedde år Laboratoriemetoder SMI utförde bestämningarna av alla antikroppskoncentrationer med ackrediterade metoder, utom vad gäller hepatit B, som analyserades vid Avdelningen för klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna (MIK). För de flesta smittämnen finns det internationellt accepterade gränsnivåer för vad som ska klassas som en sannolik immunitet (tabell 2). 12

13 Tabell 2. Vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet samt laboratoriemetod i seroimmunitetsundersökningen 2007 för analys av antikroppar mot respektive antigen Vaccination mot Laboratoriemetod för mätning av antikroppar i serum Bestämning av antikroppar mot Nedre/övre gräns för mätområdet Gräns för sannolik immunitet Difteri Stelkramp Kikhosta In-house ELISA Ackrediterad In-house ELISA Ackrediterad In-house ELISA Ackrediterad Difteritoxin 0,015 5,0 IU/mL* 0,1 IU/mL Tetanustoxoid 0,025 30,0 IU/mL* 0,1 IU/mL Pertussistoxin (PT) EU/mL Saknas Polio NT WHO-certifierad Poliovirus typ 1 (stam Sabin 1) 0,0625 IU/mL Titer 4 = 0,0625 IU/mL NT WHO-certifierad Poliovirus typ 2 (stam Sabin 2) 0,125 IU/mL Titer 4 = 0,125 IU/mL NT WHO-certifierad Poliovirus typ 3 (stam Sabin 3) 0,125 IU/mL Titer 4 = 0,125 IU/mL Invasiv sjukdom orsakad av Hib In-house ELISA Ackrediterad Polysackarid (bakteriekapseln) konjugerad till humant serumalbumin 0,05 85 µg /ml 0,15 µg/ml Mässling Påssjuka Röda hund Vattkoppor ELISA Siemens Ackrediterad ELISA Siemens Ackrediterad ELISA Siemens Ackrediterad ELISA Siemens Ej ackrediterad Mässlingsvirus miu/ml 150 miu/ml Parotitvirus titer Saknas Rubellavirus IU/mL 10 IU/mL Vaicellae zoster miu/ml 100 miu Hepatit B CMIA, Architect Ackrediterad Hepatit B ytantigen (anti- HBsAg) IU/ml 10 IU/mL CMIA, Architect Ackrediterad Hepatit B coreantigen (anti-hbc) Ej tillämpbart > 1 IU/mL ELISA = enzyme linked immuno-sorbent assay, NT = neutralisationstest. EU = ELISA units, IU = international units I de fall där mätvärdet har hamnat utanför det övre gränsvärdet i mätintervallet har serumet spätts. För detaljerade metodbeskrivningar hänvisar vi till kvalitetsmanualen för SMI respektive MIK. 13

14 Statistik De antikroppsnivåer som vi har mätt upp för varje agens redovisas i form av omvända, kumulativa kurvor. Kurvorna anger andelen individer i respektive grupp (utlandsfödda och svenskfödda) med nivåer under det värde som finns på den horisontella axeln. Medianerna kan avläsas som de nivåer där kurvorna skär den horisontella heldragna linjen för andelen 50 %. Gränsen för immunitet anges som en vertikal streckad linje, i de fall där detta är relevant. Vi har använt Wilcoxons rangsummetest (Mann-Whitneys test) för att mäta skillnaderna i antikroppsnivåer mellan utlandsfödda och svenskfödda, samt mellan utlandsfödda som varit i Sverige i högst ett år och de som varit i Sverige en längre tid. För att analysera skillnaderna mellan barn med olika födelseländer använde vi Kruskal-Wallis test. Vi använde Fishers exakta test för att se skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda i proportioner immuna och proportioner under MLD. Slutligen har vi beräknat konfidensintervall på 95 % för differenser i proportioner med hjälp av programmet Monte Carlosimulering. Etik Samtliga ungdomar fick lämna ett eget skriftligt informerat samtycke. För ungdomar under 15 år bad man även om ett skriftligt informerat samtycke från en vårdnadshavare. Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm den 1 februari 2008 (dnr 2008/164-32). Studien är registrerad i ClinicalTrials.gov IDnr: NCT

15 Resultat och diskussion Av totalt 800 individer i urvalet fick man in provresultat från 211 stycken, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 26 %. En detaljerad redovisning av bortfallet finns i tabell 3, där det är uppdelat efter urvalsområde och födelseland. Bland svenskfödda fanns det totalt 494 individer i urvalsgruppen i samma åldersintervall som de utlandsfödda. Man fick in provresultat från 144 av dessa, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 29 %. Trots den höga bortfallsfrekvensen uppfylldes ändå kravet på minst 138 individer i vardera gruppen. Så länge man kan anta att barnen i studien är representativa för respektive urvalsgrupp, kommer skattade proportioner och statistiska test att vara tillförlitliga. Tyvärr kan man befara en viss skevhet i bortfallet, som det är omöjligt att uppskatta med mindre än att man gör en uppföljning. Vid en sådan uppföljning måste man då analysera orsakerna bakom bortfallen och ta reda på i hur hög grad de individer som faller bort skiljer sig från individerna i studien. I det här fallet kan man tänka sig att det finns olika benägenhet att delta i studien för vaccinerade och ovaccinerade barn. Om vi antar att ovaccinerade barn har en större bortfallsfrekvens, ser vi en överskattning av immuniteten. Men med tanke på den höga vaccinationstäckningen i Sverige är den ovaccinerade gruppen ändå ganska liten och påverkar därför resultaten i mindre grad. Vi kan exempelvis föreställa oss att vi har en vaccinationstäckning på 98 % och ett fullständigt bortfall i gruppen ovaccinerade. I så fall kommer de skattade proportionerna immuna ändå inte att avvika mer än maximalt 2 %. Det finns också skillnader mellan de olika individerna i fråga om tiden från deras ankomst till Sverige till tidpunkten för provtagningstillfället (tabell 4). 15

16 Tabell 3. Antalet individer i urvalet av utlandsfödda och antalet provsvar uppdelat efter urvalsområde och födelseland Stockholm Göteborg Malmö Sammanlagt Födelseland Urval Svar Urval Svar Urval Svar Urval Svar Afghanistan Angola Bolivia Burundi Centralafrikanska republiken Demokratiska republiken Kongo Eritrea Etiopien Guinea Irak Kenya Libanon Liberia Namibia Nepal Nigeria Pakistan Senegal Sierra Leone Somalia Sudan Swaziland Uganda Venezuela Summa Svarsfrekvens 19,40% 29,20% 32,90% 26,40% De uppmätta antikroppskoncentrationerna redovisas som omvända, kumulativa distributionskurvor (figur 1 10). Antalet anges i respektive figurtext. Därutöver visar vi medianerna för respektive agens (tabell 4 och 5) och proportionerna över gränsnivån för skydd, där så är möjligt (tabell 6). 16

17 Tabell 4. Wilcoxon-test av skillnader i antikroppskoncentrationer hos utlandsfödda barn år som varit i Sverige högst ett år respektive minst ett år. Tabellen visar även medianerna för dessa grupper. Antikroppar mot Median Median Wilcoxon-test Högst ett år Minst ett år p-värde Difteri 0,086 0,305 0,014 Stelkramp 0,621 2,38 0,016 PT (Kikhosta) ,77 Hib 1,08 2,06 0,62 Mässling ,32 Påssjuka ,57 Röda hund 59,4 82,5 0,23 Vattkoppor ,92 Polio typ 1 5,19 10,43 0,020 Polio typ 2 13,30 13,29 0,046 Polio typ 3 1,51 3,02 0,021 17

18 Difteri och stelkramp (tetanus) Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae. Det var förr en fruktad sjukdom med krupp som en allvarlig komplikation. Vaccination mot difteri infördes tidigt i Sverige, redan under epidemierna på talet. Vaccinationerna formaliserades sedan 1947, för att från och med 1953 ingå i trippelvaccinet tillsammans med stelkramp och kikhosta. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri/tetanus, DT, vid 3, 5 och 12 månaders ålder sedan Till barn födda före 2002 ges en fjärde dos DT i skolan vid tio års ålder. Barn födda från och med 2002 får denna fjärde vaccination vid 5 6 års ålder och sedan en femte dos vid års ålder. Difteri förekommer inte längre i Sverige bortsett från enstaka importfall. Den senaste epidemin inträffade Också där hade den person som utgjorde indexfallet smittats utomlands. Stelkrampsbakterierna (Clostridium tetani) finns i vår omgivning men sprids inte mellan människor. Difteri och tetanus har vaccinationsstrategiskt följt varandra nära. Resultaten från den här studien indikerar ett gott immunitetsläge hos såväl svenskfödda som utlandsfödda åringar. Hos alla barn i båda grupperna finns mätbara antikroppsnivåer mot såväl difteri som tetanus. Men vi kan ändå notera att inte alla deltagare har koncentrationer som överstiger den högre internationella gränsen för skydd 0,1 IU/ml. För difteri är det endast 69 % av de utlandsfödda och 77 % av de svenskfödda som ligger över den nivån. De kumulativa kurvorna liknar också varandra (figur 1 och 2). I bägge fallen korsas de på så sätt att de utlandsfödda har en högre andel värden som ligger lågt respektive högt. Dessa mycket varierande värden är sannolikt ett resultat dels av de sena påfyllnadsdoser som många av barnen i den inflyttade gruppen har fått, dels av gruppens mer heterogena sammansättning. Barn som har varit i Sverige i mer än ett år har signifikant högre antikroppskoncentrationer mot difteri och tetanus än de som har varit här kortare tid (p = 0,014 respektive p = 0,016), se tabell 4. Sannolikt beror skillnaderna på en fördröjning i barnens initiala integrationsprocess och en senare uppvaccinering av de nyanlända. 18

19 Figur 1. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 197) och svenskfödda (n = 143) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med antidifteritoxinnivåer (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. Den vertikala linjen indikerar kumulativ prevalens vid gränsen för immunitet (0,1 IU/ml). Figur 2. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 197) och svenskfödda (n = 143) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med antitetanustoxinnivåer (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. Den vertikala linjen indikerar kumulativ prevalens vid gränsen för immunitet (0,1 IU/ml). 19

20 Kikhosta (pertussis) Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Vaccin mot kikhosta ingick i det svenska trippelvaccinet, som infördes på 1950-talet och som användes fram till 1979 (DTP). Då drog man in kikhostevaccinet, som bestod av avdödade bakterier, p.g.a. dess bristande skyddseffekt och misstankar om biverkningar. Under talet och fram till och med 1995 fick barnen DT istället för DTP. Sedan 1996 ingår kikhostevaccination åter i vaccinationsprogrammet. De vacciner som numera används är så kallade acellulära kikhostevacciner (ap). Från 2007 ingår också påfyllnadsdoser i vaccinationsprogrammet. Barn födda från och med 2002 får en påfyllnadsdos vid 5 6 års ålder (vaccin mot difteri-stelkramp-kikhostapolio) samt ytterligare en vid års ålder (vaccin mot difteri-stelkrampkikhosta). Man har ännu inte börjat ge den senare påfyllnadsdosen, utan den kommer att börja verkställas De barn som är födda före 2002 får sedan läsåret 2005/2006 en fjärde dos tillsammans med vaccin mot difteri och stelkramp i årskurs 4. Vaccination mot kikhosta har kraftigt reducerat antalet anmälda fall. Seroepidemiologiska analyser visar dock att Bordetella pertussis fortfarande cirkulerar, med naturliga, icke-kliniskt identifierade infektioner som följd (3). Antikroppsnivåerna (anti-pt) ligger högre hos svenskfödda än hos utlandsfödda barn (figur 3a). De aktuella åldersgrupperna i studien är födda och har därför inte omfattats av det nuvarande vaccinationsprogrammet. De högre antikroppsnivåerna får därför ses som en följd av fler naturliga infektioner hos svenska barn. Gruppen utlandsfödda är dock inte homogen. Barnen från Somalia ligger på en signifikant (p = 0,027) högre antikroppsnivå än de barn som är födda i Sverige (figur 3b). Men vi bör tillägga att det är få barn i studien som är födda i Somalia (n = 17). År 2008, då proven togs, saknade en inte obetydlig andel av alla barnen påvisbara antikroppar mot pertussistoxin (PT). Andelen är signifikant lägre hos de svenskfödda barnen (18,2 % mot 33,0 %, p = 0,003). Det beror på att de svenskfödda barnen tillhör årskullar före 1996, årskullar som alltså inte fick något kikhostevaccin och där kikhosteincidensen var hög. 20

21 Figur 3a. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 194) och svenskfödda (n = 143) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med antipertussistoxinnivåer (EU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. Den vertikala linjen indikerar kumulativ prevalens vid gränsen för infektion under de senaste två åren (50 EU/ml). Grafen visar att 67 % av de utlandsfödda och 82 % av de svenskfödda barnen har mätbara nivåer. Figur 3b. Jämförelse mellan barn födda i Afghanistan (n = 26), Irak (n = 130), Somalia (n = 15) och Sverige (n = 143) i åldrarna år. Den vertikala linjen indikerar kumulativ prevalens vid gränsen för infektion under de senaste två åren (50 EU/ml). 21

22 Haemophilus influenzae typ b (Hib) Vaccination mot bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) inkluderades i barnvaccinationsprogrammet Dessförinnan orsakade Hib uppemot 50 % av alla bakteriella hjärnhinneinflammationer hos barn. De flesta barnen drabbades före 5 års ålder. Fortfarande förekommer det enstaka fall av invasiv Hib-infektion, men betydligt mer sällan. Hib orsakade dessutom tidigare ofta pneumoni och struplocksinfektion. Bakteriens virulens är kopplad till en kapselpolysackarid (PRP/Polyribosyl Ribitol Phosphate). Mot denna substans riktas också de skyddande antikropparna. Hib-vacciner innehåller PRP kopplat till ett s.k. bärarprotein för att få skyddseffekten hos de allra minsta. De seroepidemiologiska studierna visar att antigentrycket i huvudsak har varit oförändrat mellan 1997 och Därför anser man inte att det för närvarande är motiverat med påfyllnadsdoser efter primärvaccinationen i spädbarnsåldern (4). Koncentrationsnivåerna för anti-hib ligger dessutom högre för de utlandsfödda barnen än hos de svenskfödda barnen (figur 4), i motsats till förhållandet för kikhosta. Dessa nivåer återspeglar sannolikt ett högre infektionstryck hos utlandsfödda. Förhållandet måste dock följas noggrant, eftersom inte hela den svenska åldersgruppen har omfattats av det allmänna vaccinationsprogrammet. Dessutom har det visat sig att difteri- och tetanustoxoid kan interferera med antikroppssvar mot andra sjukdomar när de används som bärarproteiner i andra vacciner. Exempelvis kan de interferera med antikroppssvaret mot Hibkonjugatvaccin om detta är kopplat till tetanustoxoid [6,7]. Mätbara antikroppar saknas hos 11,7 % av de utlandsfödda och hos 16,8 % av de svenskfödda barnen. Skillnaden mellan grupperna är dock inte signifikant (p = 0,20). En stor del av de svenskfödda barnen torde inte ha fått den Hib-vaccination som infördes Proven togs

23 Figur 4. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 197) och svenskfödda (n = 143) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med anti-hib över de värden som anges på den horisontella axeln, i µg/ml. Den vertikala linjen indikerar kumulativ prevalens vid gränsen för immunitet (0,15 µg /ml). 23

24 Mässling, påssjuka och röda hund (MPR) I Sverige ges sedan 1982 ett vaccin med levande försvagat mässlingsvirus, påssjukevirus och röda hundvirus (MPR) två gånger, första gången vid 18 månader och andra gången i skolan vid 6 8 år. Avsikten var ursprungligen att eliminera sjukdomarna i Sverige. Man skulle med den första injektionen snabbt minska sjukdomsfrekvensen. Med den andra injektionen ville man nå fortfarande ovaccinerade barn och sådana som inte fått anslag efter första vaccinationen. De barn som hade låga antikroppskoncentrationer kunde också få en boostereffekt av den andra dosen. Hittills har den andra dosen getts vid 12 års ålder, men en omläggning av tidpunkten för denna dos pågår för närvarande. Barn födda till och med år 2001 följer det gamla schemat och vaccineras i årskurs 6, medan barn födda från år 2002 vaccineras i årskurs 1 2. Mässling, påssjuka och röda hund var vanliga sjukdomar innan det kombinerade mässlings-, påssjuke- och röda hundvaccinet introducerades. Därefter sjönk andelen rapporterade fall inom loppet av några år, och den endemiska spridningen upphörde. I dag, 30 år efter att MPR-vaccinationen infördes, är alla tre sjukdomarna ovanliga. Det förekommer dock sjukdomsutbrott efter importerad smitta bland ovaccinerade individer. Det finns också en stor risk att sjukdomarna återkommer, om vaccinerandet upphör eller minskar. Det är därför av största vikt att vi upprätthåller vaccinationsprogrammet. Mässling (morbilli) Mässling orsakas av morbillivirus. Mässlingvaccination påbörjades i Sverige 1974 med ett separat vaccin. Sedan 1982 ingår mässling i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, i kombination med påssjuka och röda hund (MPR). Mässling är ofta en besvärlig sjukdom med hög feber, hosta och långvarig trötthet. Det viktigaste motivet för vaccination var dock ursprungligen att förhindra mässlingsencefalit, som inträffade en gång per ca fall och ofta gav bestående men. Fram till 1983 förekom det stora utbrott ungefär vart tredje år. Infektionen är mycket smittsam och kan spridas snabbt i ovaccinerade grupper. De senaste årens mässlingsutbrott i Europa visar att sjukdomen fortfarande orsakar stora utbrott i områden med låg vaccinationstäckning. Några människor blir då svårt sjuka. Endemisk spridning förekommer inte längre i Sverige, men det dyker fortfarande upp fall efter importsmitta, d.v.s. att en individ för med sig smittan från ett annat land. Resultaten av den här tilläggsstudien visar inte på någon större skillnad i skydd mellan utlandsfödda barn som grupp och svenskfödda barn (figur 5a). I bägge grupperna saknade 2,1 % mätbara antikroppar. Senare boosterdoser och fler naturliga infektioner kan eventuellt förklara den något större andelen höga nivåer hos utlandsfödda. Barn från Afghanistan och Somalia ligger dock signifikant (p = 0,020) högre än barn från Irak (figur 5b). 24

25 I Sverige har undersökningar av navelsträngsblod visat att antikroppsnivåerna ligger betydligt högre i årsgrupperna födda före 1974, då vaccinationen infördes (se huvudstudien Vaccinuppföljning). Figur 5a. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 193) och svenskfödda (n = 140) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med mässlingantikroppar (miu/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. Figur 5b. Jämförelse mellan barn födda i Afghanistan (n = 26), Irak (n = 128), Somalia (n = 16) och Sverige (n = 140) i åldrarna år 25

26 Påssjuka (parotit) Påssjuka orsakas av parotitvirus som har en speciell affinitet till körtelvävnad, framför allt till spottkörtlar. Vaccin mot påssjuka började användas under talet, men inte i någon större omfattning. År 1982 beslutade man dock att alla barn skulle rekommenderas vaccination med ett kombinationsvaccin (MPR) mot alla de tre sjukdomarna mässling, påssjuka och röda hund. Tidigare var parotitvirus den överlägset vanligaste orsaken till serös meningit i Sverige, med ca fall årligen, motsvarande 2 3 % av alla parotitfall. Testikelinflammation (orkit) vid klinisk parotit förekom med en frekvens på ca 5 % i åldersgruppen år [8]. Mindre epidemier av påssjuka har setts under senare år, främst hos skolbarn i Storbritannien. Även i USA har påssjuka ökat under senare år, med risk för sterilitet hos unga män. Resultaten i den här studien visar på högre antikroppsnivåer hos utlandsfödda (figur 6), vilket sannolikt beror på att det finns fler som har haft naturliga infektioner i denna grupp. Tyvärr har det inte kunnat fastställas vilken koncentration av antikroppar som ger immunitet, då det finns flera genotyper som sannolikt inte ger ett fullständigt korsskydd. Figur 6. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 193) och svenskfödda (n = 140) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med parotitantikroppar (titer) över de värden som anges på den horisontella axeln. 26

27 Röda hund (rubella) Rubella (röda hund) är vanligen en lindrig exantemsjukdom som orsakas av rubellavirus. Det finns ett enda mål för vaccination mot rubella: att förebygga fosterskador. Vaccination mot rubella påbörjades Man rekommenderade då att alla 12-åriga skolflickor skulle vaccineras. År 1982 infördes den allmänna vaccinationen av 18 månaders barn mot mässling, parotit och rubella (MPR). Det var efter en omfattande epidemi av rubella under åren Immuniteten efter en genomgången rubella är mycket god. Det är mera osäkert hur långvarig immuniteten är efter vaccination. Man strävar efter en hög vaccinationstäckning (helst bör över 95 % av befolkningen vara vaccinerad). Det för dock med sig sidoeffekten att viruset slutar att cirkulera. Därigenom upphör också den påspädning av immuniteten (den s.k. boostereffekten) som man får av naturliga återinsjuknanden. Om immuniteten efter vaccination av den här anledningen eller av andra orsaker inte täcker hela fertilitetsperioden för kvinnor, måste man i nuvarande situation överväga att ge boosterdoser. De flesta gravida kvinnorna i Sverige får fortfarande ett erbjudande om provtagning för bestämning av antikroppar mot sjukdomen. Av undersökta gravida kvinnor saknade 4,2 % antikroppar eller hade låga nivåer under gränsvärdet för immunitet (< 10 EU/ml) 22 år efter att man infört den allmänna vaccinationen mot röda hund. Dessa kvinnor erbjuds vaccination [9]. Nivåer < 10 EU/ml var vanligare hos vissa subgrupper: 8,2 % hos svenska kvinnor födda efter introduktionen av vaccination, 7,7 % hos kvinnor födda utanför de nordiska länderna och 10,2 % hos nyanlända immigranter och flyktingar. Liksom för påssjuka låg antikroppsnivåerna högre hos de utlandsfödda i studien (figur 7). Det beror sannolikt på att de har fått senare boosterdoser och att det finns fler som har haft naturliga infektioner i denna grupp. I den aktuella åldersgruppen hade samtliga svenskfödda och 99 % av de utlandsfödda påvisbara antikroppar, men andelen med antikroppsnivåer under gränsvärdet för immunitet var 4,3 % för svenskfödda mot 1,6 % hos utlandsfödda (p = 0,17). 27

28 Figur 7. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 193) och svenskfödda (n = 140) barn i åldrarna år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med rubellaantikroppar (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. Den vertikala linjen indikerar kumulativ prevalensen vid gränsen för immunitet (10 IU/ml). 28

29 Polio Det finns tre typer av poliovirus, PV1 PV3. Eftersom det inte finns någon immunologisk korsreaktivitet mellan dessa tre typer ingår samtliga i poliovaccinet. Sverige har sedan 1957 använt ett inaktiverat poliovaccin (IPV), och 1962 var 66 % av befolkningen vaccinerad med detta. Sedan dess har endast tre fall av polio rapporterats. Ett inhemskt fall 1977 var bland antroposofer, och två fall rapporterade 1979 och 1992 rörde individer som hade smittats utomlands. Sverige anses därför sedan 1962 vara fritt från polio, och hela Europa certifierades som poliofritt i juni Enligt det vaccinationsprogram som gäller sedan 1986 ger man poliovaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder samt vid 5 6 års ålder. Vaccinationstäckningen mot polio är god i Sverige. Runt 90 % av befolkningen är immun mot samtliga tre poliovirustyper. Det var fler av de utlandsfödda barnen än av de svenskfödda barnen i den här studien som var immuna mot samtliga poliovirustyper (figur 8a c). Immuniteten var 99 % hos de utlandsfödda barnen mot 89 % hos de svenskfödda. Dessutom var immunitetsnivåerna signifikant högre hos de utlandsfödda när man mätte dem i IU/ml. Det var endast 5 av de utlandsfödda (2,5 %) men 18 (13,2 %) av de svenskfödda barnen som saknade immunitet mot en typ. Ingen i de undersökta grupperna saknade immunitet mot samtliga tre poliovirustyper. Två av de fem utlandsfödda utan immunitet mot en poliovirustyp hade varit i Sverige under mer än sex år. Den signifikant högre immuniteten mot polio hos de utlandsfödda kan bero på att de flesta barnen vaccineras när de kommer in i landet och därför får en extra boosterdos. Alternativt får de en sådan i skolan. De flesta barnen (155/204, 76 %) kom från länder med icke-endemisk polio. Vaccinationstäckningen i Irak har enligt WHO-statistik legat omkring 85 %. I Afghanistan har den legat något lägre, runt 60 %, och i Somalia runt 40 %. För samtliga tre poliotyper observerades signifikant högre värden hos de barn som varit i Sverige minst ett år jämfört med barn som varit här kortare tid (tabell 4). Det är sannolikt ett resultat av uppvaccinering. För polio typ 2 hade båda grupperna samma median (13.3 IU/ml), medan andelen prov med värden över 20 IU/ml var väsentligt högre i den förstnämnda gruppen (25 % respektive 0 %). 29

30 Figur 8a. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 204) och svenskfödda (n = 136) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med antikroppar mot polio typ 1 (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. Figur 8b. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 204) och svenskfödda (n =136) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med antikroppar mot polio typ 2 (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. 30

31 Figur 8c. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 204) och svenskfödda (n =136) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med antikroppar mot polio typ 3 (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. 31

32 Hepatit B Det är viktigt att man undersöker immuniteten mot hepatit B, då inget är känt om hur många av de invandrade barnen som har vaccinerats eller hur stor andel som har haft en hepatit B-infektion. Hepatit B-virus orsakar en infektion i levern som kan bli kronisk och resultera i allvarliga senkomplikationer, som skrumplever, leversvikt och levercancer. I den här studien har man undersökt serum för att se om de innehåller anti-hbsag (Hepatitis B surface antigen, d.v.s. antigen från virusets ytstruktur) och anti-hbc (Hepatitis B core antigen, d.v.s. antigen från virusets kärna). Förekomsten av bägge dessa antikroppar visar nämligen på immunitet efter en genomgången infektion, medan förekomsten av endast anti-hbsag visar på ett vaccinationsskydd. Hos barn som endast har påvisbart anti-hbc har man även undersökt närvaron av HBsAg, för att kunna påvisa en eventuellt pågående infektion. I något fall påvisades även en infektion som inte hade läkt ut. En majoritet av barnen saknar antikroppar mot HBsAg (figur 9). Hos de utlandsfödda är andelen som saknar antikroppar något lägre, 82,7 % mot 96,5 % hos svenskfödda barn (p < 0,001). Figur 9. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 197) och svenskfödda (n = 115) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med antikroppar mot Hepatit Bs (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. Den vertikala linjen indikerar kumulativ prevalens vid gränsen för immunitet (10 IU/ml). 32

33 Vattkoppor (varicella) Varicella orsakas av vattkoppsvirus. Ett levande försvagat vaccin mot vattkoppor finns registrerat, men man har inte infört det i det allmänna vaccinationsprogrammet. Vattkoppor drabbar nästan alla barn före 12 års ålder. Normalförloppet vid vattkoppor hos barn är i de flesta fall godartat, men 1,5 3 per sjuka barn behöver sjukhusvård. I hälften av dessa fall läggs barnen in på grund av en bakteriell eller neurologisk komplikation [10]. Antikroppskurvorna för utlandsfödda barn liknar mycket de svenska (figur 10). Bägge grupperna har immuniserats genom en naturlig infektion. Kurvorna korsar inte heller varandra som för t.ex. difteri och tetanus. Figur 10. Jämförelse mellan utlandsfödda (n = 193) och svenskfödda (n = 140) barn år. Kurvorna anger andelen barn i respektive grupp med varicellaantikroppar (IU/ml) över de värden som anges på den horisontella axeln. 33

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009 Vacciner till barn Skyddseffekt och biverkningar En systematisk litteraturöversikt Februari 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Dags att ge förnyelsedos mot kikhosta till 10-åringarna

Dags att ge förnyelsedos mot kikhosta till 10-åringarna Rose-Marie Carlsson, med dr, tf biträdande smittskyddsläkare, Göteborg; överläkare, Smittskyddsinstitutet, Stockholm rose-marie.carlsson@smi.ki.se Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Örebro läns landsting

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Bitr.smittskyddsläkare Det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet 3,5,12 månader: Difteri, polio, tetanus, Hib, kikhosta, Pneumokocker. I SLL även Hepatit

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn över 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna: en engångsdos på 0,5 ml.

PRODUKTRESUMÉ. Barn över 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna: en engångsdos på 0,5 ml. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN NeisVac-C, injektionsvätska, suspension, förfylld spruta, Meningokock grupp C- polysackaridkonjugatvaccin (adsorberat) 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 029 524 6000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 0206 106 000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar 184 Ändrad 2015-03-04, s 187 Rose-Marie Carlsson, Försvarsmedicincentrum, Västra Frölunda Sven-Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsenheten, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Inledning Vaccinationer är en

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi 1 2011 1 TBE-VACCINATIONSKAMPANJEN

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2014-05-19 A Fogels, L Dotevall, T Arvidsson Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård

Läs mer

Mässling utbrottshantering och smittspårning

Mässling utbrottshantering och smittspårning Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00012-2015 2015-03-06 Mässling utbrottshantering och smittspårning Bakgrund Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna. Smittan är luftburen med små droppar

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Information till deltagare i forskningsstudien:

Information till deltagare i forskningsstudien: Information till deltagare i forskningsstudien: En single-center studie för utvärdering av ViscoGels säkerhet samt dess säkerhet och effekt som adjuvans i Act-HIB vaccinet administrerat intramuskulärt

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Quintanrix, pulver och vätska till injektionsvätska, suspension Difteri, tetanus, pertussis (helcell), hepatit B (rdna) och konjugerat Haemophilus typ b-vaccin

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Synflorix injektionsvätska, suspension i förfylld spruta Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat 2 KVALITATIV

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism: Kapitel Inledning Allmän del En av de viktigaste åtgärderna för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar är att vaccinera hela eller delar av befolkningen. Förutom ett personligt skydd är vaccinationer

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Artikelnr Publicerad 2 Förord En ny lagstiftning träder i kraft den 1 januari 2013 som innebär att

Läs mer

Från vaccinutveckling till försäljningstillstånd

Från vaccinutveckling till försäljningstillstånd INSTITUTET FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD (THL) Från vaccinutveckling till försäljningstillstånd Rose-Marie Ölander Gästande forskare THL / Vaccinavdelningen 26.10.2011 Institutet för Hälsa och Välfärd 1 Vad är

Läs mer

Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier

Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier HANDLEDNING Åtgärder vid fall av hepatit A och förebyggande av hepatit A-epidemier Institutet för hälsa och välfärd PL 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Tel: 029 524 6000 www.thl.fi 6 2015 HANDLEDNING

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Åtgärdsanvisning: Bekämpningsåtgärder i samband med kikhostefall

Åtgärdsanvisning: Bekämpningsåtgärder i samband med kikhostefall Åtgärdsanvisning: Bekämpningsåtgärder i samband med kikhostefall Folkhälsoinstitutets anvisningar och rekommendationer C 11/2007 ISSN 1238-5875 1 Åtgärdsanvisning: Bekämpningsåtgärder i samband med kikhostefall

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

GlaxoSmithKline AB, tel 08-638 93 00. www.glaxosmithkline.se, info.produkt@gsk.com 20090406SYNF:225

GlaxoSmithKline AB, tel 08-638 93 00. www.glaxosmithkline.se, info.produkt@gsk.com 20090406SYNF:225 GlaxoSmithKline AB, tel 08-638 93 00. www.glaxosmithkline.se, info.produkt@gsk.com 20090406SYNF:225 Synflorix Nytt vaccin mot pneumokocker! Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat.

Läs mer

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Tecken på att barnets allmäntillstånd

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009 Nr 1/21 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 29 Året har helt dominerats av influensa. Eftersom säsongen 28-29 började med influensafall tidigt, befarade många att det skulle bli mer

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Nr 1/2014 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Antalet anmälningar enligt smittskyddslagen har ökat med 25 % från 2012. Anledningen är en ökad smittspridning av klamydia där vi

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18)

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 2 (15) Innehållsförteckning 1 Hälsoundersökning - Asylsökande/ nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 3 2 Inledande hälsosamtal; intervju-,

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer