Taligenkänning. Hur datorer känner igen talat språk. 729G43 Artificiell Intelligens. Charlie Forsgren, Linköpings Universitet. chafo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Taligenkänning. Hur datorer känner igen talat språk. 729G43 Artificiell Intelligens. Charlie Forsgren, Linköpings Universitet. chafo246 2014-01-09"

Transkript

1 Taligenkänning Hur datorer känner igen talat språk 729G43 Artificiell Intelligens Charlie Forsgren, chafo

2 Charlie Forsgren Innehållsförteckning Inledning..3 Språk och Ljud 4 Elektronisk Inspelning 5 Från Inspelning till Igenkännande 7 Markovkedjor..7 Spektralegenskaper.9 Viterbis Algoritm..10 Diskussion.11 Referenser.12 2

3 Charlie Forsgren Inledning Sättet vi interagerar med moderna datorer är idag under aktiv utveckling och vi kopplar betydligt fler verktyg än muspekare och tangentbord till våra datorer för att interagera med dem. Länge har de gränssnitt och verktyg genom vilka man interagerar med moderna datorer genom varit bundna till maskiners begränsningar och inte varit anpassade till hur människor vanligtvis kommunicerar. De senaste decenniet har mycket förändrats och de medium genom vilka datorer tolkar våra intentioner har breddats och på många sätt utvecklats i förmån för människan i större utsträckning än för maskinen. Se till exempelvis produkter som använder personens position för att ge relevant information om platsen, här blir positionering ett eget medium som datorn använder och svarar till. Ett mer situerat exempel är rörelsebaserade medium där kameror används för att se och tolka hur individen gestikulerar medan man i andra fall låter personer använda kontroller med inbyggda gyron som aktivt lyssnar till rörelser vilka datorn sedan svarar till. Kanske den starkaste indikatorn på att maskiner formas mer efter människan är hur man med datorer försöker tolka det möjligtvis mest naturliga kommunikationsmedlet talat språk och låta detta vara del av gränssnitt. Området där man gör utveckling för att tillåta detta kallas taligenkänning (och är inte att förväxlas med röstigenkänning som syftar till identifikationen av en talare) och det är denna teknologi arbetet vill ge en kort redovisning för. Området är på många sätt starkt förknippat med artificiell intelligens (härefter AI) på grund av dess avgörande roll i huruvida ett system upplevs som intelligent eller inte, vilket är en av de fyra kriterierna för vad som utgör AI (Russell & Norvig, 2009) 3

4 Charlie Forsgren Språk och Ljud För att producera alla de ljud som används vid tal använder kroppen lungorna, luftrören, struphuvudet (där bl.a. stämbanden sitter), munhålan och de nasala kaviteterna (Speaker Independent Connected, 2000). Dessa bildar tillsammans olika kategorier av ljud baserat på egenskaper i de nämnda komponenterna som användes. Exempelvis finns plosiva ljud där en tryckansamling bildas nedanför svalget och frigörs plötsligt för att ge upphov till e.g. puh -ljudet i pingis utan att behöva involvera stämbanden (Coxhead, 2012). Ett annat exempel är frikativa ljud som uppstår när luft tvingas genom smala luftvägar vilket ger upphov till ljud så som Sh -ljudet i Sherlock eller F -ljudet i Frikativ (Coxhead, 2012). I många språk anser man att en rad uttalade fonem (minsta betydelsebärande språkljud) tillsammans är vad som bildar tal. Dessvärre så är det inte alltid som samma fonem låter lika mellan personer med olika dialekter eller mellan ord eftersom omkringliggande fonem kan påverka ljuden på varandra. Detta fenomen kallas allofonisk variation och olika ljud så samma fonem kallar man för allofoner. Ett fonem skulle exempelvis kunna vara ett långt ö och denna skulle variera och forma två olika allofoner i orden hör och hög som dessutom kan variera ytterligare mellan personer och dialekter. Det här försvårar för taligenkänning och innebär att språk är väldigt kontextbundet i frågor om fysiologi och dialekt. 4

5 " 729G43 - Artificiell Intelligens Charlie Forsgren Elektronisk Inspelning För att spela in ljud använder man mikrofoner som består av ljud-responsiva element som konverterar förändringar i lufttrycket till motsvarande förändringar i antingen laddning eller spänning. Detta bildar en analog signal som sedan samplas vilket innebär att man utvinner värden från ljudströmmen från ett givet tidsintervall. Efter det kvantifieras den samplade ljudströmmen vilket betyder att man att man konverterar de samplade värdena till ett diskret värde med en specificerad bitlängd (Speaker Independent Connected, 2000). Bitlängden är den avgörande faktorn för hur många decibel en kvantifierad inspelning kan fluktuera mellan. Antalet bit står i förhållande till hur väl den analoga signalen översätts och med en högre bitmängd kan den kvantifierade outputen inta värden närmare den analoga signalen. På så vis undviker man förluster och störningar och man kan säga att ljudet får en högre upplösning (Speaker Independent Connected, 2000). Ljud från tal bör i teorin inte kräva mer än 8 eller 9bit eftersom det mesta talet ligger mellan 50-60dB men bl.a. på grund av att människor fluktuerar i sitt tal används ofta 11 till 12bit för att spela in högkvalitativt tal. CD-skivor använder en bitlängd på 24bit vilket är mer eller mindre samma kapacitet som det mänskliga hörselsystemet tillåter (D. R. Campbell, 2011) Figur 1. Kvantifiering (röd) av en kontinuerlig och analog signal (grå). 5

6 " 729G43 - Artificiell Intelligens Charlie Forsgren Ljud består av lufttrycksförändringar och dess variationer härör från frekvens och amplitud. Vid insamlingen av ljud är det viktigt att inte undergå en inspelningsfrekvens av mindre än dubbelt så mycket än den högsta frekvensen. Det betyder att om en mening innehåller ljud med en frekvens på 6kHz måste samplingsfrekvensen vara minst 12kHz för att undvika så kallad vikning vilket är då höga frekvenser viks ned och blandas med lägre frekvenser och skapar vikningsdistortion (Speaker Independent Connected, 2000). Detta upplevs som ett surrande ljud när signalen borde vara klar. Figur 2. Samplingsfrekvensen (blå) underskrider ljudet (röd) som spelas in. I vanligt talat språk ligger de mesta signifikant betydelsefulla ljuden omkring 5kHz men t.ex friktiva ljud uppmäter frekvenser omkring 10kHz (Speaker Independent Connected, 2000). Ett mänskligt öra kan uppfatta frekvenser upp till 20kHz vilket är anledningen till att musik-cd:s samplas med en frekvens på 44,1kHz. 6

7 " 729G43 - Artificiell Intelligens Charlie Forsgren Från Inspelning till Igenkännande Inom modern taligenkänning är det vanligt att man använder sig av den så kallade Hidden Markov Model (på svenska: dold Markovmodell) som grundar sig i att vad man försöker beräkna är en Markovprocess. Markovprocesser är de processer där dess framtid går att beräkna utifrån deras nuvarande stadie oavsett deras tidigare stadier (Baum & Petrie, 1966). Det vill säga att sannolikheten att ett stadie övergår till ett annat är frikopplat från dess historia. Detta underlättar matematiken vid resonemang och beräkningar och medför att Markovmodellen faktiskt blir mätbar och inte oändlig i sin beräkning. Anledningen till att den heter "Hidden..." är för att man inte kan observera vad som orsakade resultatet utan bara vad processen gav för resultat. Men man kan ändå beräkna hur sannolikt olika orsaker var. Vad det betyder i detta sammanhang är att man inte kan veta vilket ord som gav upphov till de observerade stadierna men man kan räkna ut sannolikheten för olika ord givet de fonem man har utvunnit. Markovkedjor När man visualiserar en dold Markovmodell får man vad som kan liknas vid ett simpelt Bayesiskt nätverk vilket kallas för Markovkedja. Här kan man se hur olika stadier representeras som noder och hur olika övergångar representeras som riktade vektorer. De olika stadierna är i vårt fall olika talljud som representeras i noderna. Övergången från en nod till en annan är olika sannolik och dessa sannolikheter antar ett värde mellan 0 och 1 och representeras som vektorer i Markovkedjan (Baum & Petrie, 1966). Figur 3. Ett exempel på en Markovkedja med två noder. (2010) 7

8 " 729G43 - Artificiell Intelligens Charlie Forsgren Varje nod representerar som sagt ett stadie från vilket man når ett nytt stadie eller återkommer till sitt nuvarande och utger ännu ett mönster. I figur 1 ser man hur det nuvarande stadiet är A och att chansen att den upprepar A är 0,6 medan chansen att den går till stadie E är 0,4. Lägg också märke till att summan av dessa sannolikheter är 1 vilket alltid är fallet när man utgår från ett stadie i tiden. Denna process upprepar sig tills att alla insamlade mönster är analyserade. Hur sannolik en övergång är beror dels på vilket det nuvarande stadiet är, i och med att det är olika vanligt förekommande att ett särskilt stadie följer ett annat, men också hur väl det nästkommande stadiet verkar likna ens intränade ordmodeller (mer om det sedan). Den första noden är speciell i och med att den inte har något som övergår till den och där ser man till hur sannolikt det är att den öppnar en Markovkedja, det vill säga att den utgör det första stadiet. En övergång behöver inte vara från ett stadie till ett annat utan kan även återkoppla till sig själv. Det indikerar att stadiet upprepas och bildar ett långt uttal av samma ljud vilket man kan se nedan i de loopande vektorerna i figur x. Figur 4. En Markovkedja över ordet need tillsammans med spektralegenskaper (2000). För att kunna skapa en nod från inspelat ljud måste man analysera ljudet. Simpla talegenskaper så som pauser eller frikativa ljud kan man utvinna från vågformen av inspelat ljud. För att undersöka tal mer specifikt och se egenskaper så som vilka frikativa ljud som är representeras måste man se till dess spektralegenskaper. 8

9 " 729G43 - Artificiell Intelligens Spektralegenskaper Charlie Forsgren Spektralegenskaper utvinner man ur komplexa vågformer som i sin tur utgörs av en sammanslagning som ofta består av flera vågformer. Man kan likna det vid hur ackord utgörs av flera noter som tillsammans bildar en komplex vågform. Vad man ser till i dessa komplexa vågformer är frekvenser av upprepande vågformer och återigen vilka frekvenser som återkommer inom dessa. Genom att analysera och urskilja dessa frekvenser kan man bilda ett spektrum och jämföra detta med andra spektrum som är typiska för olika ljud (Jurafsky & Martin, 2000), på samma sätt som när man avgör vad olika stjärnor består av genom att se till vilken frekvens ljuset som bildas vid dess förbränning består av. Hos människor är det innerörat och hörselsnäckan som framkallar detta spektrum medan det hos datorer framtas med hjälp av matematiska processer. Dessa utvunna spektrum är vad som sedan används i den dolda Markovmodellen (hädanefter HMM efter Hidden Markov Model ) antingen direkt eller efter ytterligare processering. Ett exempel på denna typ av vidare processering är Perceptual Linear Predictive -analys som anpassar datan efter människorshörsel där exempelvis särskilt höga frekvenser upplevs som högre i amplitud vilket datan då transformeras efter. För att kunna räkna ut sannolikheterna på fonem behövs såklart data att jämföra mot. Den skapar man med många olika talare och låter systemet öva sig på detta och skapa ordmodeller. På så vis får man den naturliga variation och breda deviation på uttal som kommer behövas vid användandet av systemet. Detta kallas för maximum likelihood classification och tar betydligt längre tid och större beräkningskraft än det faktiska igenkännandet av tal (Speaker Independent Connected, 2000). Figur 5. Fågelperspektiv på komponenter i HMM. 9

10 Charlie Forsgren Att jämföra mot denna insamlade data är också något som skulle ta enorm tid och en lösning på detta problem är Viterbis algoritm. Viterbis Algoritm Att veta var ett ord börjar och slutar är väldigt svårt med endast sammansmälta fonem till hands. För att underlätta i detta förlitar sig HMM på Viterbis algoritm som delar på orden vilket i kallas för segmentation (Jurafsky & Martin, 2000). Algoritmen fungerar genom att rada upp de inspelade fonemens spektralegenskaper och sedan försöka matcha dessa med troliga ord. Sättet den gör det på är genom att jämföra spektralegenskaperna med sedan tidigare lagrade spektralegenskaper och dess tillhörande ord. Detta utförs på alla fonem i meningen från det första fonemet till det sista. Därefter använder den en bigramsmodell av vanligt förekommande ordpar och anger sannolikheter till övergångarna mellan orden inom dem. Slutligen nyttjar den dessa sannolikheter och utvinner den väg med störst sannolikhet mellan alla övergångar. 10

11 Charlie Forsgren Diskussion Taligenkänning är ett högaktuellt ämne med breda applikationsmöjligheter i och med dagens bärbara och anpassningsbara datorer. Ny teknik använder språkigenkänning flytande och är i mångt och mycket en bra ersättare för tangentbord, beroende på kontext och kapaciteten hos användaren såväl som den tolkande datorn. Det är tydligt vilka enorma framsteg teknologin har gjort på senare år med exempel inom de stora mobiltillverkarna som har automatiserade svarstjänster och mycket bör ha sitt ursprung i den massiva datamängden som nu finns att tillgå hos dessa stora företag. Tyvärr är inte applikationen av den vetskapen tillgängligt för allmänheten men grunden den bygger på finner man otvivelaktigen i den ofta flera decennier gamla litteraturen och teorierna. Litteraturen var bitvis ganska ostrukturerad och det var väldigt ofta teorier och modeller inom taligenkänningen byggde på flera lager av andra teorier som ibland verkade överlappa. Det ska bli intressant att se till framtiden hur pass effektiva taligenkännande system kan bli med stora datamängder vilket vore ett intressant område att utföra nästa litteraturstudie inom. 11

12 Charlie Forsgren Referenser Litteratur Russell, S & Norvig, P. (2009) Artificial Intelligence: A Modern Approach (3rd Ed.). Prentice Hall. Daniel Jurafsky & James H. Martin (2000) Speech and Language Processing: An Introduction to Natural Language Processing, Computational Linguistics, and Speech Recognition. Prentice Hall. Baum, Leonard E. & Petrie, Ted. (1966) Statistical Inference for Probabilistic Functions of Finite State Markov Chains. The Annals of Mathematical Statistics 37, no. 6, D. R. Campbell. (2011) Aspects of Human Hearing: Frequency Range, Masking, Critical Band. University to the West of Scotland. Online Resurser Speaker Independent Connected Speech Recognition, Fifth Generation Computer Corporation, 2000.: [25 Nov 2013] Coxhead, P. (n.d.). A Glossary of Linguistic Terms. from Univerity of Birmingham: [28 Nov 2013] Bilder Figur 1. Kvantifiering (röd) av en kontinuerlig signal (grå). (2010) [online], commons.wikimedia.org/wiki/file:quantized.signal.svg. [13 Dec 2013]. 12

13 Charlie Forsgren Figur 2. Samplingsfrekvensen (blå) underskrider ljudet (röd) som spelas in. (2009) [online], [13 Dec 2013]. Figur 3. Ett exempel på en Markovkedja med två noder. (2010) [online], en.wikipedia.org/wiki/file:markovkate_01.svg#metadata [8 Jan 2014]. Figur 4. En Markovkedja över ordet need tillsammans med spektralegenskaper. Daniel Jurafsky & James H. Martin (2000) Speech and Language Processing: An Introduction to Natural Language Processing, Computational Linguistics, and Speech Recognition. Prentice Hall. Figur 5. Fågelperspektiv på komponenter i HMM. (2000) [online], [28 Nov 2013]. 13

Signalbehandling Röstigenkänning

Signalbehandling Röstigenkänning L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Laboration 2. Artificiell Intelligens, Ht 2004 2004-10-19 Lärare: Christina Olsén Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink

Laboration 2. Artificiell Intelligens, Ht 2004 2004-10-19 Lärare: Christina Olsén Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink Artificiell Intelligens, Ht 2004 2004-10-19 Lärare: Christina Olsén Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink Laboration 2 Laboranter: Johan Bystedt (dit02lbt) Alexander Pettersson (dit02apn) Stefan

Läs mer

Datorlaboration :: 1 Problembeskrivning ::

Datorlaboration :: 1 Problembeskrivning :: Datorlaboration :: Ett hyrbilsföretags problem Laborationen går ut på att lösa Labbuppgift 1 till 5. Laborationen redovisas individuellt genom att skicka laborationens Mathematicafil till Mikael Forsberg

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

7. Sampling och rekonstruktion av signaler

7. Sampling och rekonstruktion av signaler Arbetsmaterial 5, Signaler&System I, VT04/E.P. 7. Sampling och rekonstruktion av signaler (Se också Hj 8.1 3, OW 7.1 2) 7.1 Sampling och fouriertransformering Man säger att man samplar en signal x(t) vid

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

ACOUSTIC FINGERPRINTING SYSTEMS

ACOUSTIC FINGERPRINTING SYSTEMS LINKÖPINGS UNIVERSITET - IDA ACOUSTIC FINGERPRINTING SYSTEMS Louise Walletun Artificiell Intelligens II 729G11 HT2012 Innehållsförteckning Inledning... 3 Attribut hos akustiska fingeravtryck... 4 Evalueringssystemet...

Läs mer

Datorer och musik. CT3620 Vetenskapsmetodik för teknikområdet 2005-10-14. Mats Sandvik Wendy Castellanos

Datorer och musik. CT3620 Vetenskapsmetodik för teknikområdet 2005-10-14. Mats Sandvik Wendy Castellanos Datorer och musik CT3620 Vetenskapsmetodik för teknikområdet 2005-10-14 Mats Sandvik Wendy Castellanos Sammanfattning Denna rapport är tänkt att ge läsaren en översikt av hur datorer och musik och fungerar

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög

Läs mer

BIG DATA Myran i Skogen

BIG DATA Myran i Skogen BIG DATA Myran i Skogen Magnus Wåhlberg SAVE (Sektionen för AudioVisuella och Elektroniska handlingar) 2014-10-21---22 Exempel CERN LHC (1 promille av 300 GB/s ger 25 PB/år) Google Translate (EU-språk

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det

Läs mer

Harry Peronius. ilife

Harry Peronius. ilife Harry Peronius ilife Del 4 GARAGEBAND 21. Skapa ett GarageBand-projekt... 75 22. Spela in via mikrofon... 83 23. Redigera regioner... 88 24. Tillämpa effekter... 92 25. Exportera till itunes... 94 26.

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Laboration 3: Musikbibliotek

Laboration 3: Musikbibliotek Laboration 3: Musikbibliotek Objektorienterad programmering, Z1 Syfte I denna laboration ska ni definiera ett litet bibliotek för att generera musik som kan avlyssnas med vanliga musikprogram. Tiden medger

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

HKGBB0, Artificiell intelligens

HKGBB0, Artificiell intelligens HKGBB0, Artificiell intelligens Kortfattade lösningsförslag till tentan 3 november 2005 Arne Jönsson 1. Vad karaktäriserar dagens AI-forskning jämfört med den AI-forskning som bedrevs perioden 1960-1985.

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Digikult 2013-04-11 Kajsa Hartig Digital navigatör, Nya medier, Nordiska museet kajsa.hartig@nordiskamuseet.se Om mig: Digital navigatör Förmodligen Sveriges

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Name: ID number: Passed: LiU-ID: Date: TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Utvecklad av Klas Nordberg Computer Vision Laboratory, Linköping University, Sweden 24 augusti 2015 Introduktion Denna

Läs mer

DIGITAL KOMMUNIKATION

DIGITAL KOMMUNIKATION EN KOR SAMMANFANING AV EORIN INOM DIGIAL KOMMUNIKAION Linjär kod En binär linjär kod kännetecknas av att summan av två kodord också är ett kodord. Ett specialfall är summan av ett kodord med sig själv

Läs mer

Projekt 3: Diskret fouriertransform

Projekt 3: Diskret fouriertransform Projekt 3: Diskret fouriertransform Diskreta fouriertransformer har stor praktisk användning inom en mängd olika områden, från analys av mätdata till behandling av digital information som ljud och bildfiler.

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 4e november 2014 Intelligens Vad är det? ett mänskligt egenskap Kan det jämföras? Kan det mätas?

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) 091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras

Läs mer

Signalbehandling KLEINMATERIAL 2015-06-17

Signalbehandling KLEINMATERIAL 2015-06-17 Signalbehandling KLEINMATERIAL 2015-06-17 SPONSORER: FINA FINA NSIÄ NSIÄ R: R: EFTER KLEIN- DAGARNA SISTA KLEINDAGEN PROCESS UNDER FÖRSTA KLEINDAGEN KORT OM KLEINMETODEN 1 Föreläsning av expert Denna lektion

Läs mer

En röststyrd förarmiljö

En röststyrd förarmiljö En röststyrd förarmiljö April, 005 Dialogue Technologies AB Skalholtsgatan 10 B SE-164 40 Kista, Sweden www.dialoguetech.com En röststyrd förarmiljö Innehållsförteckning 1 Vision, bakgrund Förslag 1 Vision,

Läs mer

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com FeelMap Put your brand on a map zecobyte www.zecobyte.com The Consumer does not behave as he says, he does not say what he thinks and does not think what he feels. David Ogilvy Ett framgångsrikt och lönsamt

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Csound. Csound exempel

Csound. Csound exempel Csound Lång historia, föregångare (Music 4), tidigt 60-tal programstyrda oscillatorer som sammankopplas till instrument i en orkester -fil (.orc) en notfil ( score.sco) anger när och hur instrumenten skall

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Marantz PMD620 snabbmanual

Marantz PMD620 snabbmanual 2008-10-22 Marantz PMD620 snabbmanual Översikt Marantz PMD620 är en inspelningsmaskin som spelar in ljud på ett SD minneskort (medföljer ej vid lån i SC). Den kan spela in mp3-filer eller wav-filer (full

Läs mer

Shakey s värld med HTNplanering

Shakey s värld med HTNplanering Shakey s värld med HTNplanering 2010-10-03 Artificiell Intelligens 2, 729G11 Maria Lindqvist Fördjupningsarbete, HT 2010 880913-0506 Linköpings Universitet marli314 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Stokastiska processer

Stokastiska processer Stokastiska processer Fredrik Olsson, fredrik.olsson@iml.lth.se Avdelningen för produktionsekonomi Lunds tekniska högskola, Lunds universitet Dessa förläsningsanteckningar kommer att behandla diskreta

Läs mer

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat

Läs mer

Robin Wahlstedt Datavetenskap / Spel Vetenskapsmetodik rwt07001@student.mdh.se. Datorgrafik i spel

Robin Wahlstedt Datavetenskap / Spel Vetenskapsmetodik rwt07001@student.mdh.se. Datorgrafik i spel Robin Wahlstedt Datavetenskap / Spel Vetenskapsmetodik rwt07001@student.mdh.se Datorgrafik i spel 1 Sammanfattning Dator grafik kan delas in i fyra olika områden: information, design, simuleringar och

Läs mer

Toshiba och Intel Centrino Duo mobile teknologi för professionella användare

Toshiba och Intel Centrino Duo mobile teknologi för professionella användare Toshiba och Intel Centrino Duo mobile teknologi för professionella användare I dagens affärsvärld är den bärbara datorn det främsta mobila verktyget för produktivitet och kommunikation. Detta verktyg har

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046)

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Tentamen 23 oktober 2008 em 14:00-18:00 Tid: 4 timmar. Lokal: "Väg och vatten"-salar. Lärare: Nikolce Murgovski, 772 4800 Tentamenssalarna besöks efter ca 1 timme

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Bruksanvisning AllTid

Bruksanvisning AllTid Bruksanvisning AllTid Flexénita Sunnerstavägen 58 186 70 Brottby 08-512 418 03 Rev F 2005-12-15 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 Introduktion...3 Utrustning...3 Installation...3 Terminologi...4

Läs mer

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Team 1 Sebastian, Peter, Leif, Lina och Kicki Kort introduktion I detta projekt skulle vi vilja ta vara på tillfället att skapa ett nytt sätt på hur människor

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

2D1418, Språkteknologi NADA, Kungliga Tekniska Högskolan 2004-10-17 SÖKMOTOROPTIMERING. Av Erik Lindgren 810110-8218 soft@kth.se

2D1418, Språkteknologi NADA, Kungliga Tekniska Högskolan 2004-10-17 SÖKMOTOROPTIMERING. Av Erik Lindgren 810110-8218 soft@kth.se 2D1418, Språkteknologi NADA, Kungliga Tekniska Högskolan 2004-10-17 SÖKMOTOROPTIMERING Av Erik Lindgren 810110-8218 soft@kth.se SAMMANFATTNING Föreliggande uppsats behandlar ämnet sökmotoroptimering.

Läs mer

Martin Burström [dit02mbm] Robert Eriksson [dit02ren] Filip Sjögren [dit02fsn] Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink 2009-07-06 22:13

Martin Burström [dit02mbm] Robert Eriksson [dit02ren] Filip Sjögren [dit02fsn] Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink 2009-07-06 22:13 Artificiell intelligens I, 5p Laboration 2 Fördjupning i perception och objektigenkänning Martin Burström [dit02mbm] Robert Eriksson [] Filip Sjögren [dit02fsn] Handledare: Therese Edvall Daniel Ölvebrink

Läs mer

Inspelningen. Samplingsinfo

Inspelningen. Samplingsinfo Allmänt PoM Piano är den första kommersiella samplingen från PoM Ljudproduktion. Vi hoppas att du ska tycka lika mycket om ljudet från pianot som vi gör. När detta skrivs finns samplingen tillgänglig i

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

Mer om slumpvariabler

Mer om slumpvariabler 1/20 Mer om slumpvariabler Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 4/2 2013 2/20 Dagens föreläsning Diskreta slumpvariabler Vilket kretskort ska man välja? Väntevärde

Läs mer

En ny typ av statistikutbildning med komponenter från datainsamling till rapportering. Lars Rönnegård

En ny typ av statistikutbildning med komponenter från datainsamling till rapportering. Lars Rönnegård En ny typ av statistikutbildning med komponenter från datainsamling till rapportering Lars Rönnegård Forskarutbildning Mikrodataanalys Masterprogram i Business Intelligence Nätbaserad uppdragsutbildning

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Partnerskap mellan energi- och fastighetsbolag för energieffektivising. Luleå 2015-10-27

Partnerskap mellan energi- och fastighetsbolag för energieffektivising. Luleå 2015-10-27 Partnerskap mellan energi- och fastighetsbolag för energieffektivising Luleå 2015-10-27 Marknadssituationen Nästan hälften av all energi som genereras i Europa används för värme och kyla. Enorma mängder

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Robotfotboll med Arduino

Robotfotboll med Arduino Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

Tanka program KAPITEL 7. Shareware och freeware. Shareware. Freeware

Tanka program KAPITEL 7. Shareware och freeware. Shareware. Freeware KAPITEL 7 Tanka program Internet bokstavligen flödar av olika program man kan ladda ner. Det finns en del nyttiga program som är bra att känna till och använda. Allt för att göra det lättare för sig. I

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Projekt i bildanalys Trafikövervakning

Projekt i bildanalys Trafikövervakning Projekt i danalys Trafikövervakning F 99 F 00 Handledare : Håkan Ardö Hösten 3 vid Lunds Tekniska Högskola Abstract Using traffic surveillance cameras the authorities can get information about the traffic

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

E-MÖTESVERKTYG ANVÄNDARGUIDE TILL ADOBE CONNECT FÖR STUDENTER

E-MÖTESVERKTYG ANVÄNDARGUIDE TILL ADOBE CONNECT FÖR STUDENTER E-MÖTESVERKTYG ANVÄNDARGUIDE TILL ADOBE CONNECT FÖR STUDENTER Adobe Connect Högskolan i Borås använder Adobe Connect, genom Sunet, som e-mötesverktyg. Via Adobe Connect har du möjlighet att kommunicera

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Programmering med Arduino

Programmering med Arduino Programmering med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer

MINIX NEO A2 Användarguide

MINIX NEO A2 Användarguide MINIX NEO A2 Användarguide Produkt Information Tack för att du köpt en MINIX NEO A2. MINIX NEO A2 är en trådlös air mouse + dubbelsidigt tangentbord med inbyggd mikrofon och högtalare. MINIX NEO A2 utnyttjar

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Specifikation och tidsplan för examensarbete

Specifikation och tidsplan för examensarbete Specifikation och tidsplan för examensarbete Anneli Lönn 19 maj 2003 1 Deltagare Anneli Lönn ska utföra projektet hos CognIT a.s i Oslo Robert Engels, handledare CognIT a.s Till Christopher Lech, handledare

Läs mer

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Föreläsning via Acrobat Connect

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Föreläsning via Acrobat Connect DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR Föreläsning via Acrobat Connect 1 Introduktion Följande guide beskriver hur du kan arbeta med Adobe Acrobat Connect som verktyg vid föreläsningar på distans. 1.1 Förutsättningar

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer