10 punkter för en effektivare offentlig upphandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 punkter för en effektivare offentlig upphandling"

Transkript

1 10 punkter för en effektivare offentlig upphandling Rapport 2005: 2

2 Förord En väl fungerande offentlig upphandling är viktig för såväl den offentliga sektorn som företagen. En effektiv offentlig upphandling hushållar med skattebetalarnas pengar och bidrar till en kostnadsbesparande konkurrens mellan anbudsgivarna. I Sverige köper den offentliga sektorn varje år för över 400 miljarder kronor från företagen. Bara i Stockholm uppgår den offentliga upphandlingen till 60 miljarder kronor per år. Inom EU, som är en gemensam marknad för offentlig upphandling, är motsvarande siffra miljarder kronor, eller mer än sex gånger så mycket som värdet av Sveriges årliga samlade produktion av varor och tjänster. Det borde därför vara en marknad där funktionalitet och effektivitet sätts i förgrunden. Även små effektivitetsförbättringar skulle ge stora vinster. Ändå fungerar den offentliga upphandlingen mycket dåligt. Endast ett fåtal offentliga upphandlingar följer reglerna. Inom EU räknar man med att mindre än en femtedel av alla upphandlingar annonseras på rätt sätt. Den gränsöverskridande upphandlingen, en central EU-fråga, har till och med stagnerat under senare år. Hela processen är osäker. Ett stort mörkertal är de många direktköp som sker, trots att lagen föreskriver offentlig upphandling. En indikation på problemen är också den snabba ökningen av upphandlingsmål i domstolarna. Vad beror då detta på? En anledning är lagstiftningen på området, som för varje ändring, och de har blivit många under åren, blivit alltmer ogenomtränglig och oförutserbar. Men det kanske viktigaste skälet till att det fungerar så dåligt är att det varken på EU-nivå eller nationellt finns någon tillsyn och kontroll i egentlig mening. Anledningen till detta kan väl inte vara att kontrollen skulle riktas mot offentliga myndigheter och organ? Den offentliga upphandlingen fungerar emellertid numera så dåligt att frågan om tillsyn och kontroll har börjat diskuteras. EU-Kommissionen har under senare tid uttalat att något måste göras för att öka kontroll och tillsyn. I Sverige föreslog Förtroendekommissionen i sitt betänkande förra året både kontroll och kännbara sanktioner vid överträdelser av upphandlingslagstiftningen. I denna rapport redovisas både problemen och vad som kan och bör göras. Tio konkreta förslag på åtgärder förs fram. De bör genomföras, inte om fem, tio eller femton år. Reformarbetet bör inledas i dag. Stockholm i september 2005 Peter Egardt VD 1

3 Innehåll 10 PUNKTER FÖR EN EFFEKTIVARE OFFENTLIG UPPHANDLING - En mångmiljardmarknad med skattepengar som betalningsmedel Sammanfattning 3 Marknaden offentlig upphandling 4 Handelskammarens roll 5 Nya upphandlingsregler 5 Regelverket i huvudsak 6 Government Procurement Agreement, GPA 6 EU:s grundläggande principer 6 EU:s upphandlingsdirektiv 6 Syftet med lagen (1992:1528) om offentlig upphandling 7 Vanliga brister i upphandlingen 8 Olagliga direktupphandlingar - fribeloppsgränsen 8 Direktupphandling från helägda dotterbolag 8 Otydliga krav på anbudsgivare och anbud 8 Förfrågningsunderlaget är oklart 9 Skönsmässiga värderingsgrunder 9 Korta anbudstider i förfrågningsunderlaget 9 Anbudshandlingarna sekretessbeläggs även efter att tilldelningsbeslut fattats 9 Nödvändiga åtgärder 11 Förenkla regelverket 11 Stärk tillsynen 11 Inför marknadsskadeavgift för brott mot lagen 12 Förbättra möjligheterna till överprövning 13 Stärk praxis med förutsättningar för en harmoniserad lagtolkning 13 Förbjud användningen av särskilda kontraktsvillkor 14 Ställ krav på redovisning av prövnings- och utvärderingskriterier 14 Inför klara regler för när direktupphandlingar skall vara tillåtna 14 Effektivisera upphandlingsprocessen med hjälp av e-anbud 15 Kräv rutiner och god upphandlingssed för hantering av upphandlingsärenden 15 Slutsatser 16 2

4 Sammanfattning Inom EU upphandlar den offentliga sektorn för över miljarder kronor årligen. I Sverige bedöms motsvarande siffra vara över 400 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 20 procent av BNP. Bara i Sverige finns omkring upphandlande enheter som årligen genomför hundratusentals upphandlingar. Kort sagt, den offentliga upphandlingen är omfattande. Den offentliga upphandlingen regleras av en upphandlingslagstiftning som är både komplex och oklar. Det försvårar upphandlingsprocessen och leder till många tvister mellan upphandlare och leverantörer. Ett bättre regelverk skulle spara åtskilliga miljoner av skattemedel. Efterlevnaden av lagstiftningen är dålig. Många upphandlande enheter följer inte reglerna. Den komplexa och oklara lagstiftningen är en förklaring. Den främsta anledningen torde dock vara att det saknas tillsyn och kontroll. Den myndighet som finns på området, nämnden för offentlig upphandling (NOU), saknar befogenhet och resurser för annat än att avge allmänna yttranden. Den tillsyn som finns består i realiteten av de leverantörer som till följd av missnöje med den offentliga upphandlingen väljer att överpröva upphandlingen hos domstol. Flertalet leverantörer är dock obenägna att inleda domstolsprocess mot den upphandlande enheten eftersom de rätt eller fel befarar att komma i ett sämre läge vid nästa upphandling. Handelskammaren anser att regelverket måste förenklas och tillsynen förbättras. Den ineffektiva offentliga upphandlingen är kostsam för Sverige och övriga EU. Effekten är ett dåligt deltagande från leverantörernas sida med försämrad konkurrens som följd. Kännbara sanktioner bör införas för offentliga upphandlare som bryter mot lagen. En enkel, transparent och effektiv lagstiftning bör införas för den offentliga upphandlingen i allmänhet och för upphandlingar av lägre värde i synnerhet. Vidare bör en tillsynsmyndighet inrättas och talerätt införas för andra än leverantörer såsom bransch- och näringslivsorganisationer. Därtill bör möjligheterna till effektivare upphandlingsprocesser med hjälp av e-anbud tas tillvara. Handelskammaren föreslår i denna rapport tio åtgärder som avsevärt skulle effektivisera den svenska upphandlingen. Dessa åtgärder skulle, om de genomfördes, inte bara medföra besparingar av skattemedel utan även skapa förutsättningar för ökad tillväxt. 3

5 Marknaden offentlig upphandling 160 miljarder kronor! Så inleddes Handelskammarens rapport om offentlig upphandling från 1987 angående värdet av den svenska offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster. Under de knappt 20 år som gått sedan dess har mycket hänt på denna marknad. Förutom att värdet av det som upphandlas i Sverige idag beräknas uppgå till över 400 miljarder kronor, eller ca 20% av BNP, omfattar marknaden för offentlig upphandling numera också hela EU. 1 Motsvarande uppskattning av omfattningen av offentlig upphandling inom samtliga EU:s medlemsstater beräknas enligt kommissionen uppgå till ca miljarder kronor, vilket motsvarar 16 % av EU:s samlade BNP. Trots utvecklingen av den offentliga upphandlingen, med de möjligheter som följer för leverantörer att konkurrera inom hela EU, har handeln över nationsgränserna knappt ökat. 2 Det saknas i dag tillförlitlig forskning om i vad mån EU:s regelverk om upphandling i nämnvärd bemärkelse bidragit till att stärka konkurrensen. Inte i något fall där Stockholms Handelskammare med stöd av lagen om offentlig upphandling har medverkat som kontrollant vid anbudsöppningar, har leverantörer från andra medlemsstater än Sverige medverkat. Detta är anmärkningsvärt eftersom det rör sig om mångmiljonaffärer som enligt regelverket skall annonseras på den unionella marknaden. Uppgifter om i vilken omfattning svenska leverantörer deltar i upphandlingar inom övriga EU finns inte. Kommissionen uttalade i maj 2003 att den ineffektiva offentliga upphandlingen står EU dyrt. The costs of ineffective procurement is staggering. Public procurement is simply too important to the European economy to allow this situation to continue. 3 Med denna situation avser kommissionen att bristerna inom den offentliga upphandlingen medför en begränsad gränsöverskridande handel, förlorade affärsmöjligheter och därmed minskad konkurrens. Man konstaterar också att det inte längre enbart ligger på kommissionen att se till att medlemsstaterna inte bara implementerar utan också effektivt följer det europarättsliga regelverk som finns. The Member States will have to play a much bigger role in ensuring that rules, which they themselves have agreed, are effectively applied. 4 Antalet regler har genom åren ökat markant. Ett flertal Fig. 1 Antalet avgjorda överprövningsmål i länsrätterna mellan år Största ökningen mellan år 2002 och 2003 torde till övervägande del bero på införandet av den s.k. 10-dagarsfristen vilket medfört att begäran om överprövning i praktiken blivit möjlig. 1 Bland medlemsstaterna är det endast Nederländerna som enligt EU:s indikatorer har en högre andel. 2 Enligt kommissionens egna studier, se OJ C , har den gränsöverskridande handeln stagnerat (kring 10 %) sedan 1987 och är betydligt lägre än den privata dito. 3 Internal Market Strategy, Priorities , COM (2003) 238 final, s A.a. 4

6 upphandlingsdirektiv har tillkommit. Därtill har regelverket justerats och förtydligats genom tolkningsmeddelanden och en mängd rättsavgöranden från EG-domstolen. I Sverige finns reglerna beträffande upphandling över de s.k. tröskelvärdena samlade i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). LOU trädde ikraft den 1 januari Sedan dess har lagen ändrats vid 11 tillfällen. Och fler ändringar är att vänta. Vid sidan av lagstiftningen finns en omfattande rättspraxis från svenska länsrätter och kammarrätter. Däremot finns det få avgöranden från högsta instans. I juli 2003 uppgick antalet rättsfall om den offentliga upphandlingen till 289 st uppgick antalet rättsfall hos länsrätterna till över st. Trenden är således att allt fler upphandlingar slutar i tvist innan de genomförs eller avslutas på annat sätt. Handelskammarens roll Handelskammaren utgör en betrodd oberoende tredje part som i skilda sammanhang stödjer företag i affärsuppgörelser. Efter begäran från leverantör agerar Handelskammaren kontrollant vid anbudsöppningar enligt LOU. 7 Handelskammaren kontrollerar vid dessa anbudsöppningar att anbud inte öppnats i förtid och att öppningen i övrigt går rätt till. Kontrollen omfattar: att anbudsomslagen inte är brutna uppgifter huruvida anbud är inkomna i rätt tid namnen på anbudsgivare anbudssumma att alla handlingar pagineras och signeras att deltagande förrättningsmän upprättar en anbudsförteckning att anbudsförteckningen signeras av förrättningsmännen Vid sidan om kontrollantfunktion kan Handelskammaren enligt LIU 8 även förordna särskilda granskare att se över den upphandlande enhetens rutiner för den offentliga upphandlingen. Behovet av en oberoende tredje part är särskilt framträdande vid offentlig upphandling på elektronisk väg, s.k. e- upphandling. Handelskammaren har, genom dotterbolaget ChamberSign Sverige AB, medverkat vid genomförandet av en mängd e-upphandlingar som tydligt visat att upphandlingsprocessen kan effektiviseras. Erfarenheten är att e-upphandlingar medför bland annat ökad säkerhet vid anbudshanteringen samt högre krav på en korrekt hantering och kontroll av processen enligt lagens krav. Genom e- anbud säkerställs kraven i LOU genom att: Varje anbud som skickas in signeras av en validerad behörig firmatecknare (eller av firmatecknaren godkänd person). Anbuden är skrivskyddade och krypterade Anbuden åsätts ett tidlås med rätt öppningstid. Detta garanterar att avsedd mottagare inte kan öppna anbuden före utsatt öppningsdatum. 9 Nya upphandlingsregler Upphandlingskommitténs betänkande Nya upphandlingsregler, del 1, SOU 2005:22, innehåller förslag om två särskilda lagar i enlighet med de två nya EU-direktiven för den offentliga upphandlingen. Slutbetänkandet (del 2) som enligt utredningsdirektiven skall lämnas före utgången av 2005 är något försenat och ny lagstiftning är att inte att vänta före 1 juli Utredningen omfattar, utöver de nya upphandlingsformerna såsom elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem m.m., även en översyn av LOU kap. 6 och möjliga förenklingar häri. 10 I det utredningsarbete som nu inletts ges ett ypperligt tillfälle för regeringen att skapa nya upphandlingsregler som gynnar såväl upphandlare som leverantörer och inte minst skattebetalarna. Den offentliga upphandlingen är i akut behov av tydligare regler. I denna rapport föreslås därför tio åtgärder som avsevärt skulle effektivisera den svenska upphandlingen. Dessa åtgärder skulle, om de genomfördes, inte bara medföra besparingar av skattemedel utan även höja tilltron till den offentliga sektorns affärsverksamhet samt skapa förutsättningar för ökad export av svenska leverantörers varor och tjänster till marknaden för offentlig upphandling inom övriga EU. 5 Antalet uppgick till 249 fall vid november 2002, se NOU info juni Källa NOU info mars Se 1 kap. 6 och 6 kap Lagen om ingripande vid otillbörlig offentlig upphandling, Se mer på 10 Se Fi 2004:04 Upphandlingsutredningen 2004, se dir 2004:47, som syftar till införandet av EU-direktiv 2004/17/EG och 2004/18/EG om offentlig upphandling. Se också avsnitt ovan. 5

7 Regelverket i huvudsak Till viss del är vår upphandlingslagstiftning ett resultat av internationella initiativ, framför allt inom WTO och EU. Government Procurement Agreement, GPA Inom WTO har ett plurilateralt avtal om offentlig upphandling slutits mellan en rad länder, det s.k. Government Procurement Agreement, GPA. Det är dock i förhållande till WTO:s storlek relativt få länder som anslutit sig till avtalet. Sverige har genom LOU implementerat de principer som följer av GPA. Huvudprincipen i avtalet är att all upphandling ska ske på ett icke-diskriminerande sätt, vilket kan jämföras med de grundläggande principer som också gäller enligt EU:s upphandlingsdirektiv. 11 Sverige har sagt sig stå bakom de förenklingar EU vill genomföra i reglerna i GPA. Förenklingarna ska bland annat göra det lättare att tillämpa reglerna på moderna upphandlingsmetoder såsom elektronisk upphandling. Handelskammaren välkomnar dessa initiativ som syftar till att förenkla regelverket och bidra till att den offentliga upphandlingen effektiviseras genom utökad användning av modern informations- och kommunikationsteknik. Se särskilt om elektronisk upphandling nedan. EU:s grundläggande principer För all offentlig upphandling inom EU:s inre marknad gäller grundläggande och viktiga principer. De skall tillämpas av alla medlemsstater oavsett värde på upphandlingen och oavsett vad som följer av medlemsstaternas nationella regler. EG-domstolen återkommer fortlöpande i sina ställningstaganden till avvägningar enligt dessa grundläggande principer, vilka kortfattat är: principen om icke-diskriminering Det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer på grund av nationalitet eller annan lokaliseringsgrund, t.ex. premiera ett företag i den egna kommunen. principen om likabehandling Alla leverantörer måste få samma information vid samma tillfälle. Den offentlige upphandlaren får alltså inte lägga till nya eller ta bort några kriterier vid utvärderingen av anbud. Inte heller får upphandlaren på hemsida lämna annan information än vad som angivits i annonsen. principen om transparens, dvs. om öppenhet och förutsebarhet Som exempel kan här anges att förfrågningsunderlaget måste utformas klart och tydligt så att alla krav på det som skall upphandlas framgår. Härigenom skyddas den leverantör som underlåter att lämna anbud på grund av ett krav som senare i processen förändras eller kanske rent av tas bort. principen om proportionalitet Kraven i en kravspecifikation, t.ex. ekonomiska eller tekniska krav på leverantören, måste stå i rimlig proportion till (värdet av) det som upphandlas. principen om ömsesidigt erkännande Intyg, kvalitetsmärken och certifikat m.m. måste kunna ersättas av motsvarigheter i andra medlemsstater. Regeln är till skydd för samtliga leverantörer inom EU och man kan således inte undvika annonsering eller upphandling med motivering att utländska leverantörer inte kan förväntas inkomma med anbud. EU:s upphandlingsdirektiv Sveriges medlemskap i EU innebär att en rad EU-direktiv om offentlig upphandling införts i svensk rätt. 12 Upphandlingsdirektiven finns i dag inkorporerade i LOU och omfattar alla upphandlingar som sker över särskilda s.k. tröskelvärden. Upphandlingsreglerna för områdena varor, tjänster och byggentreprenader finns numera sammanställda i en ny direktivtext (klassiska sektorn). Reglerna för försörjningstjänsterna (vatten, energi, transport och post) upptas i ett separat direktiv. 13 Upphandlingskommittén presenterade ett förslag till ändring av LOU i april 2005 med anledning av direktiven. 14 Omarbetningen av upphandlingsdirektiven innebär även att nya regler tillkommer. T.ex. fastställs en gemenskapsdefinition beträffande elektronisk upphandling och elektroniska auktioner. Härvid regleras att den upphandlande myndigheten får använda elektroniska upphandlingsförfaranden om det sker i överensstämmelse med direktivet och principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet. Vid elektronisk upphandling måste den upphandlande enheten informera i förfrågningsunderlaget om den elektroniska 11 Se avtalets artiklar III:1 och III:2. 12 Upphandlingsdirektiv 93/36/EEG (varor), 93/37/EEG (byggentreprenader), 92/50/EEG (tjänster), 93/38/EEG (varor, byggentreprenader och tjänster inom försörjningssektorerna vatten, energi, transport och telekommunikation), 97/52/EG (ändringar i 93/36/EEG, 93/37EEG och 92/50/EEG), 98/4/EG (ändringar i 93/38/EEG) samt 89/665/EEG och 92/13/EEG (rättsmedelsdirektiven). 13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, samt europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om upphandling av vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet). 14 Förslaget innebär i korthet att LOU delas upp i två lagar, en för vardera sektorn. 6

8 utrustning som används och de arrangemang och tekniska specifikationer som är kopplade därtill. 15 Ytterligare nyheter i direktivet är att den upphandlande enheten skall få upphandla enligt konkurrenspräglad dialog eller med hjälp av elektroniska auktioner samt s.k. dynamiska inköpssystem. 16 Med konkurrenspräglad dialog avses att den upphandlande myndigheten kan föra en dialog med de anbudssökande som har inbjudits att delta i detta förfarande. Dialogen har som syfte att nå fram till en eller flera lösningar som kan tillgodose myndighetens behov och som utgör grunden för de anbud som de utvalda anbudssökandena inbjuds att lämna. Den upphandlande enheten tillåts enligt detta förfarande att genomföra upphandlingen i successiva steg för att på grundval av på förhand angivna tilldelningskriterier efterhand minska det antal anbud som den fortsätter att diskutera eller förhandla om. Införandet av detta nya förfarande kan vara bra under förutsättning att det tydliggörs under vilka omständigheter som förfarandet får tillämpas. 17 I detta sammanhang bör påpekas att definitionen för konkurrenspräglad dialog i nu liggande förslag är direkt olämplig. 18 Den är otydlig genom att den inledningsvis konstaterar att varje ekonomisk aktör kan begära att få delta, för att senare i samma mening uttrycka att den upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som inbjudits att deltaga. Handelskammaren vill poängtera vikten av att definitionen förtydligas. Denna form av upphandling bör alltså inte införas med mindre än att definitionen får en tillfredställande utformning och man löser tillsynen på ett tillfredsställande sätt. Frågorna berörs inte i upphandlingskommitténs betänkande, Nya upphandlingsregler SOU 2005:22, utan avses bli föremål för behandling i det fortsatta utredningsarbetet. 19 Det åligger varje medlemsstat att tillse att de förenklingar som avses med direktiven också blir praktisk verklighet i medlemsstaternas lagstiftning. Kommissionen har också påpekat att medlemsstaterna spelar en allt viktigare roll i arbetet att åstadkomma en fungerande och effektiv tillämpning av regelverket. 20 Det förutsätts alltså att den nationella lagstiftningen förenklas och att upphandlingsprocessen standardiseras i möjligaste mån i syfte att underlätta för företag att deltaga i anbudsgivningar vid offentliga upphandlingar. 21 De flesta justeringar som nu skett i upphandlingsdirektiven finns redan reglerade i LOU. I vilken omfattning denna revidering kommer att leda till egentliga förenklingar i den svenska rättsordningen återstår alltså att se. Syftet med lagen (1992:1528) om offentlig upphandling Av förarbetena till LOU framgår att lagen syftar till att skapa en effektiv och affärsmässig upphandling. 22 Det innebär bl.a. att lagen skall 1) åstadkomma effektivitetsvinster och förbättra utnyttjande av resurser och därigenom spara skattemedel, 2) öka gränsöverskridande handel och därmed stärka gemenskapens inre marknad, 3) förhindra korruption. 4) skydda upphandlaren från otillbörliga påtryckningar och leverantören från godtycke, samt 5) i andra hand också styra leverantörer att välja en social och miljövänlig inriktning. Det finns också andra syften med LOU som inte lika klart framgår av lagen. Anbudsgivare skall i enlighet med EU:s grundläggande principer (se ovan) t.ex. garanteras korrekt behandling av sina anbud. LOU har enligt många ett alltför brett syfte. 23 Lagens främsta mål, konkurrensen inom den offentliga upphandlingen, hamnar dessvärre ofta i skymundan på grund av det sekundära målet att påverka upphandlingen i en social och miljövänlig inriktning (samhällspolitiska mål). De sekundära målen kan vara väl så viktiga men eftersom de redan finns intagna i annan lagstiftning kan ifrågasättas om de även bör finnas med i upphandlingslagstiftningen. De försvårar väsentligen arbetet med att genomföra transparent och affärsmässiga upphandlingar enligt det i lagen angivna primära syftet. 15 Art 33, 3 b). 16 A.a. Art 29 samt preambel pp. 15 och se också a.a. preambel p A.a. Art 1, p 11, 3 st. 19 a.a. s Se Internal Market Strategy, Priorities , COM (2003) 238 final, s They [the Member States] should also simplify their national rules, and standardise procedures as much as possible across procurement entities to make it easier for companies to participate in calls for tender. A.a. 22 se t ex NOU:s chefsjurist Michael Slaviceks artikel Upphandlingens olika ansikten i Europarättslig tidskrift, maj Se t.ex. prop. 2001/02:142. 7

9 Vanliga brister i upphandlingen Som noterats ovan fungerar den offentliga upphandlingen dåligt. Bland bristerna kan följande särskilt noteras. Olagliga direktupphandlingar - fribeloppsgränsen Olagliga direktupphandlingar är vanligt förekommande. Det saknas tillförlitliga uppgifter om antalet otillåtna direktupphandling som genomförs varje år. Regeringen har uppskattat antalet direktupphandlingar till en avsevärd mängd. 24 Detta är otillfredsställande i sig. Eftersom en egentlig tillsyn i dag saknas, är också möjligheterna att upptäcka otillåtna direktupphandlingar starkt begränsade. Möjligheterna att motverka dem försvåras också av att det saknas fasta gränsvärden för när direktupphandling får ske. Lagen anger endast att värdet är lågt. Trots att NOU gett vägledning om vad som menas med lågt värde skiljer sig värdet avsevärt mellan olika upphandlande enheter. Inte sällan saknas också angiven fribeloppsgräns i den upphandlande enhetens policy. Direktupphandling från helägda dotterbolag Kommuner och landsting upphandlar från helägda dotterbolag trots att det strider mot principen om likabehandling och EG-domstolens praxis. En i Sverige rådande rättsuppfattning är att kommuner och landsting skall konkurrensutsätta sina helägda dotterbolag. Upphandling från dotterbolag skall således genomföras enligt gängse upphandlingsregler. Upphandlingskommitténs förslag om undantag från upphandlingsskyldighet avstyrktes av ett flertal remissinstanser. Bl.a. NOU har uttryckt att förslaget innebar ett avsteg från en sedan länge rådande princip som säger att lagen omfattar även dessa upphandlingar. 25 Regeringen har emellertid ansett att EU-direktiven och EG-domstolens praxis inte ger någon tydlig anvisning om rättsläget vad gäller rätten för en kommun att göra anskaffningar utan upphandling från ett helägd dotterbolag. 26 Viss ledning ges dock. Av EG-domstolens dom i det s.k. Teckal-målet, 27 samt EU:s grundläggande principer, följer att direktupphandling från helägda dotterbolag enbart tillåts i de fall den upphandlande enheten samtidigt utövar kontroll över den ifrågavarande juridiska personen som motsvarar den kontroll som enheten utövar över sin egen förvaltning och denna bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den. Därmed får t.ex. inte direktupphandling ske från dotterbolag som i andra sammanhang konkurrerar med privata företag. Sådan upphandling står i direkt strid med principen om likabehandling. Otydliga krav på anbudsgivare och anbud Otydliga krav på såväl anbudsgivare som anbudet är vanligt förekommande. En central fråga vid offentlig upphandling är att upphandlande enheter utnyttjar den konkurrens som finns. 28 För att detta skall kunna ske måste alla inkomna anbud jämföras på liknande grunder. 29 Förfrågningsunderlaget och anbuden måste därför vara tydligt utformade. När det gäller uppställda krav, såväl skall- som börkrav, i förfrågningsunderlaget finns en central huvudregler som följer av EU-principerna: - Krav på leverantörer och det som upphandlas får inte ändras, tas bort eller läggas till efter att de annonserats och givits ut i förfrågningsunderlaget. Endast i underlaget ställda krav får tillämpas vid prövning och utvärdering. Principen framgår i praxis från EG-domstolen och svensk rättspraxis, av information från NOU och på annat håll, men däremot inte av lagstiftningen. Leverantören ska ges möjlighet att i förväg avgöra vad som krävs av denne för att medverka och hur hans eller hennes anbud kommer att prövas och utvärderas. Leverantörer får inte diskrimineras för att de avstått från att lämna anbud på grund av ett särskilt krav som senare i upphandlingsprocessen ändras eller tas bort. Handelskammaren anser att principen snarast bör införas i lagen. För att inkomna anbud ska kunna jämföras, föreskriver reglerna att anbudsprövningen delas in i tre nivåer: 1 Kvalificering av anbudsgivaren 2 Prövning av anbud enligt ställda skall-krav 3 Utvärdering av anbud enligt ställda bör-krav Det är mycket vanligt att krav på leverantören och krav på det som upphandlas sammanblandas. I en mängd fall som Handelskammaren granskat har kvalifikationskrav på leverantören senare också tagits in vid värderingen och bedöm- 24 se prop. 1999/2000:128, s. 18 f. 25 Se NOU:s remissvar till Upphandlingskommitténs slutbetänkande Mera värde för pengarna. Remissvaret finns att ladda ner från 26 Se prop. 2001/02:142 s C Viano kommun. 28 Se LOU:s portalbestämmelse i 1 kap. 4 om krav på affärsmässighet föreslås ändras av upphandlingsutredningen till vad som i direktiven kallas principer för tilldelning av kontrakt, se a.a. s. 218 ff. 29 Se också i det nya direktivet för klassiska sektorn som behandlats ovan: För att garantera likabehandling bör tilldelningskriterierna göra det möjligt att jämföra anbuden och bedöma dem på ett objektivt sätt. Preambel p. 46 fjärde st. 8

10 ningen av anbudet. Resultatet blir att leverantören värderas i stället för anbudet, något som naturligtvis är helt i strid med lagens syfte. De mycket vanliga värderingsmodellerna med relativa procentsatser som värderingsgrund används, trots kritiken mot att de ger skenbar transparens och skapar stort utrymme för skönsmässighet. 30 Andra felaktigheter som upptäcks är att inget av inkomna anbud har uppfyllt skall-kraven, eller att vinnande leverantör tilldelats kontraktet på andra grunder, såsom goda referenser från tidigare arbete utfört hos den upphandlande enheten. Det är väsentligt för den offentliga upphandlingen att regler för utformning och hantering av kraven skärps och tydliggörs. Eftersom transparensproblemet är ett av det viktigaste och vanligaste problemen inom den offentliga upphandlingen i dag skulle en skärpning av kriteriehanteringen enligt ovan väsentligen förbättra situationen till förmån för såväl upphandlare som leverantörer. 31 Förfrågningsunderlaget är oklart Förfrågningsunderlag är ofta oklart. Det är en grannlaga uppgift för upphandlaren att känna till vilka lösningar som finns att tillgå på marknaden. Ett förfrågningsunderlag blir därför ofta otydligt och tar inte i nödvändig omfattning hänsyn till lösningar och möjligheter leverantörerna har att erbjuda. Detta gäller i synnerhet mindre upphandlande enheter där resurserna för upphandlingen är begränsade. Upphandlare gör i skilda sammanhang gällande att leverantörer är dåliga på att marknadsföra sig mot den offentliga sektorn. 32 Inte desto mindre är det den upphandlande enhetens ansvar att klart och tydligt ange i kravspecifikation eller förfrågningsunderlag vad som ska upphandlas. Skönsmässiga värderingsgrunder Otydliga krav i förfrågningsunderlaget leder ofta till skönsmässiga utvärderingar. Uteblivna skall-krav och en omfattande mängd bör-krav vittnar om att den upphandlande enheten inte utformat förfrågningsunderlaget tydligt nog enligt transparensprincipen och att man på grund av osäkerhet om marknadens utbud velat möjliggöra fri prövningsrätt vid anbudsutvärderingen. En ny oroväckande trend är att upphandlande enheter i syfte att förenkla bedömningen av anbuden tillämpar mallar vid anbudsförfrågningar som endast består av s.k. skallkrav. Denna form kan medföra att den upphandlande enheten på grund av det stora antalet ställda krav inte har möjlighet att verifiera i vad mån samtliga uppfylls. Därtill föreligger en uppenbar risk att förfrågan riktats mot en särskilt utvald leverantör efter vilken skall-kraven utformats. Sådan anbudsförfrågan är direkt i strid med likabehandlingsprincipen. Korta anbudstider i förfrågningsunderlaget Alltför korta anbudstider utestänger många leverantörer. Exempel på oskäligt korta anbudstider finns bland annat att hämta från Riksdagens revisorers granskning av Riksbanken. Korta anbudstider favoriserar leverantörer som tidigare gjort affärer med den upphandlande enheten och uppfyller inte de krav som följer av principen om likabehandling. Anbudshandlingarna sekretessbeläggs även efter att tilldelningsbeslut fattats Långtgående sekretess omöjliggör för leverantör att få upphandlingen överprövad. Enligt en ändring av LOU som trädde i kraft 1 juli 2003, 33 skall den absoluta sekretessen beträffande samtliga anbudshandlingar (anbudssekretessen) upphöra att gälla från den dag upphandlande enhet tagit beslut om vilken leverantör som tilldelats kontraktet, det s.k. tilldelningsbeslutet. Därefter råder en förlängd kommersiell sekretess. Enligt sekretesslagen ska en sekretessprövning ske i vanlig ordning till skydd för uppgift om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. 34 Härvid gäller ett s.k. rakt skaderekvisit. Det presumeras att alla handlingar är offentliga, men att en skadevärdering ska göras. Således är utgångspunkten att endast särskild anledning kan föranleda att i anbudshandlingar ingående uppgifter inte är offentliga. En sekretessprövning är komplicerad och ska i upphandlingssammanhang hindra att värdefull information om yrkeshemligheter, affärs- och driftsförhållanden m.m. skadar den enskilde genom att komma i konkurrenters händer. Däremot får en alltför restriktiv sekretessprövning inte 30 Se konkurrensverkets rapport, Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig upphandling. En inventering och analys av utvärderingsmodeller inom offentlig upphandling, T.ex. riksrevisorernas granskning av Riksbankens upphandlingar visar att flertalet brustit i form av opreciserade utvärderingskriterier, se förslag till riksdagen (2002/03:RR17). 32 En rad inköpare har vid flera tillfällen poängterat detta i föredrag hos Stockholms Handelskammare. 33 Se SFS 2002: Sekretesslagen 8 kap

11 hindra leverantörer i en upphandling att utnyttja reglerna om överprövning. Medlemsstaterna är enligt det omtalade Alcatel-målet 35 skyldiga att tillhandahålla ett prövningsförfarande i ärenden om offentlig upphandling som ger en klagande möjlighet att få tilldelningsbeslutet prövat innan ett upphandlingsavtal sluts. Detta är naturligtvis endast möjligt om utomstående kan få kännedom om tilldelningsbeslutet innan upphandlingen är avslutad. Därför ska den upphandlande enheten som huvudregel lämna information till varje anbudsgivare eller anbudssökande om valet av leverantör och skälet för det. Skälet ska förklara på vilka grunder anbuden prövas och varför man valt att anta ett visst anbud. Beslutet får enligt NOU inte motiveras endast med att anbudet efter prövning visat sig vara det mest ekonomiskt fördelaktiga. 36 Vid nationella upphandlingar, dvs. de som understiger de s.k. tröskelvärdena, ska enheten snarast möjligt underrätta anbudsgivare för det fall anbud inte har antagits. Hos den upphandlande enheten ska det också finnas dokumenterat de skäl på vilka ett anbud antagits och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid upphandlingsförfarandet (såsom uppställda krav, dess rangordning och den efterföljande anbudsutvärderingen). 37 Enligt vad som framkommit vid vissa kommunala upphandlingar informerar Kommunförbundet sina medlemmar om att vid sekretessprövningen aldrig ge ut information om t.ex. priserna i inkomna anbud. Landstingsförbundet däremot uppger det omvända, dvs. att priser i anbudet kan lämnas ut efter en sekretessprövning. Frågan om vilken information som lämnas ut och när det sker efter tilldelningsbeslutet är i praktiken avgörande för de leverantörer som överväger att överpröva en offentlig upphandling. Upplysning om tilldelningsbeslutet ska ske till samtliga anbudsgivare och den upphandlande enheten får inte sluta kontrakt med leverantör förrän den s.k. tiodagarsfristen löpt ut. Trots denna regel hör det inte till ovanligheterna att en upphandlande enhet väntar i det längsta med att meddela leverantörer om tilldelningsbeslutet. Orsakerna härtill kan naturligtvis variera, men effekten blir densamma: den reella möjligheten för leverantören att begära överprövning inom 10 dagar minskar avsevärt. Även om leverantören känner till tiodagarsfristen, går dennes möjlighet att överpröva förlorad när upphandlingskontraktet slutits i förtid. 38 När kontraktet slutits återstår endast möjligheten att enligt vanlig civilrättslig ordning föra process i tingsrätten. 35 Ändringen följer av den omtalade domen från EG-domstolen i Alcatel-målet, C 81/98 Alcatel Austria AG m.fl. och Bundesministerium für Wissenschaft und Verkehr, REG 1999 s. I-7671). 36 Vilket är ett av tilldelningskriterierna enligt LOU 1 kap 22. Motiveringen är tyvärr alltför vanligt förekommande. 37 Se ovan samt 6 kap På detta sätt krävs leverantören på omfattande kompetens om regelverket för att kunna utöva den praktiska tillsynen av regelverket till följd av att tillsynsmyndighetsfunktioner saknas. 10

12 Nödvändiga åtgärder Ett antal åtgärder krävs för att åstadkomma en bättre fungerande offentlig upphandling. Det behövs ändringar i regelverket men också en förstärkt tillsyn och kontroll. Förenkla regelverket Regelverket för den offentliga upphandlingen bör förenklas med utgångspunkt från EU:s grundläggande principer, kompletterade med bestämmelser som avspeglar tillämpningen av principerna inom domstolarna. 39 Det gäller i synnerhet de regler som nu är föremål för utredning och omfattar upphandlingar av lägre värde (under tröskelvärdena). Reglerna för den offentliga upphandlingen bör tydligare utformas enligt den s.k. missbruksprincipen baserad på de missbruksregler som EU-principerna är byggda på. Dvs. reglerna måste på ett tydligare sätt ange vad som är att betrakta som missbruk. Till exempel får inte leverantörer diskrimineras eller otydliga utvärderingskriterier användas. 40 Upphandlingslagstiftningen bör heller inte innehålla regler som tillåter att särskilda kontraktsvillkor tas in i upphandlingen. Vidare bör klargöras att skälen till valet av leverantör i tilldelningsbeslutet ska innehålla resultatet av anbudsprövningen och anbudsutvärderingen efter de i underlaget ställda kraven. Även upplysningar om tilldelningsbeslutet skall innehålla en sammanfattande redovisning av dessa skäl. För att ytterligare förhindra att otillåtna upphandlingar slutförs måste också lagen tydligt ange från vilken dag den s.k. tiodagarsfristen börjar löpa. Vi återkommer till dessa exempel nedan. Stärk tillsynen Efterlevnaden av reglerna är i dag dålig. Tillsynen måste stärkas genom att en ny tillsynsmyndighet inrättas med ökade befogenheter att övervaka, granska och rätta till felaktiga upphandlingar. 41 Handelskammaren vill i detta sammanhang hänvisa till en framställning till regeringen den 15 september 2003, där Handelskammaren framförde behovet av förstärkt tillsyn och kontroll på upphandlingsområdet och bland annat föreslog att denna tillsynsverksamhet utformas efter samma modell som i dag finns på konkurrensområdet. Tillsynsmyndigheten för den offentliga upphandlingen, Nämnden för offentlig upphandling (NOU), har cirka tio anställda. NOU bedriver ett förtjänstfullt arbete men saknar såväl befogenhet som resurser för att utöva den tillsyn som behövs. För budgetåret 2003 tilldelades ett ramanslag om kr. I nämndens regleringsbrev anges att målet är att öka efterlevnaden av regelsystemet bland upphandlande enheter. Samtidigt konstateras emellertid att endast inkomna klagomålsärenden av allmänt och principiellt intresse skall tas upp till prövning i nämnden. Nämnden har också själv vid upprepade tillfällen poängterat att storlek och anslag inte medger en tillsyn där en upphandlande enhet behöver uppleva hot om att tillsyn kan bli aktuellt. 42 Den Fig. 2 Relationen mellan satsade medel (2) för tillsyn respektive omsättningen (1) av den svenska offentliga upphandlingen. 39 Implementeringen av EU:s sammanslagna upphandlingsdirektiv kan vara ett steg i rätt riktning under förutsättning att förenklingar samtidigt sker. 40 Se särskilt avsnitt ovan. 41 Länsrätten kan enligt LOU 7 kap besluta att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse gjorts. Rättelse kan till exempel avse information i annons eller justering av otydliga/otillåtna krav i förfrågningsunderlaget (se not 54 ovan). 42 NOU:s yttrande över Tillsynsutredningens slutbetänkande: Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100), se s. 4. Värt att notera i sammanhanget är också regeringens ambitionsnivå för tillsynsmyndighetens arbete: Målet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. 11

13 egeninitierade aktiva tillsynen ska utgöra minst 20 % av nämndens totala arbetstid. Befogenheterna och resurserna är, lindrigt sagt, mycket blygsamma i relation till omfattningen av den nationella upphandlingen och de kostnader den medför genom utebliven konkurrens och omfattande tvistlösning i domstol. 43 Det finns i Sverige cirka upphandlande enheter som varje år gör omkring förenklade upphandlingar och uppskattningsvis upphandlingar över tröskelvärdena. Till detta kommer en avsevärd mängd direktupphandlingar. 44 Med hänsyn till den offentliga upphandlingens omfattning och möjligheter till effektiviseringar har regeringen betonat vikten av att det finns en ändamålsenlig tillsynsfunktion på upphandlingsområdet. 45 EU-kommissionen poängterar att det för den offentliga upphandlingen behövs nationella tillsynsorgan med befogenhet att föra upphandlingsärenden till prövning inför domstol i syfte att effektivisera tillsynen och sanktionera otillåtna upphandlingar. 46 Som noterats ovan förekommer knappast någon tillsyn från det offentligas sida i Sverige. I dag utförs den av de leverantörer som till följd av missnöje med den offentliga upphandlingen väljer att begära överprövning av upphandlingen. Härvid finns en uppenbar risk att leverantören minskar sin möjlighet att deltaga i framtida upphandlingar hos ifrågavarande beställare. Någon övergripande tillsyn förekommer inte och systemet främjar i alla händelser inte konkurrens. Snarast riskerar konkurrensen att hämmas, antingen genom att leverantör svartlistas till följd av begäran om överprövning eller genom att leverantören själv avstår från att delta på grund av missnöje med beställarens hantering. Länsrättens avgöranden utgör inte heller en harmoniserad tolkning av reglerna, eftersom domskälen är så ytterst divergerande. 47 Handelskammaren anser att en särskild tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen bör inrättas. Den offentliga upphandlingen handlar till övervägande del om att tillvarata fördelarna och vinsterna av den fria konkurrensen. Tillsynen av den offentliga upphandlingen bör därför tillgodoses efter liknande modell som tillämpas inom konkurrensområdet. En tillsynsmyndighet inom den offentliga upphandlingen bör ha befogenhet att efter eget initiativ, eller efter anmälan från leverantörer eller intresseorganisationer, granska upphandlingsärenden och besluta om rättelse eller att upphandlingen måste göras om. Vidare bör tillsynsmyndigheten ges möjlighet att ta ärendet till prövning inför domstol. Tillsynsmyndigheten bör också kunna förelägga vite när upphandlande enheter även efter påtalade brister fortsättningsvis underlåter att upprätta erforderliga rutiner för att säkra att den fortsatta verksamheten följer upphandlingslagstiftningen. 48 Vid överträdelser skall marknadsskadeavgift kunna utdömas (se nedan). Inför marknadsskadeavgift för brott mot lagen Från många håll hävdas att upphandlare bortser från upphandlingsreglerna på grund av dess komplexitet. I stället tillämpas otillåten direktupphandling. Dessa upphandlingar uppmärksammas sällan eftersom få känner till att de sker, allra minst eftersom tillsynsmyndigheten, NOU, på grund av den återhållsamma resurstilldelningen är förhindrad att genomföra omfattande revision av genomförda upphandlingar i Sverige. Med anledning av Riksbankens åsidosättande av reglerna vid genomförda upphandlingar, föreslog Riksdagens Revisorer i sin rapport till regeringen att marknadsskadeavgift införs. 49 Även Upphandlingskommittén och Förtroendekommissionen har lagt sådana förslag. 50 De som försöker följa reglerna men inte lyckas göra det tillfredställande, hamnar i rampljuset som misslyckade upphandlare. Reglerna om offentlig upphandling kan i detta avseende te sig direkt avskräckande för den offentliga sektorn. Det är viktigt att en sanktion mot överträdelser av LOU också kompletteras med de i denna rapport föreslagna förenklingarna av regelverket. Förtroendekommissionen pekar särskilt på problemen vid otillåten direktupphandling. Även vid sidan av otillåten direktupphandling finns dock betydande problem. Marknadsskadeavgiften, som bör vara kännbar, bör sålunda inte begränsas till sistnämnda form av upphandling. Upphandlingskommittén föreslog redan Direkta kostnader för tillsynen av offentlig upphandling inom Sverige uppgår enligt vår uppskattning till ca 0,18 % av den totala omsättningen inom den offentliga upphandlingen inom Sverige, 400 miljarder kr. Kostnader i form av ianspråktagna skattemedel för jurister och handläggare i avgöranden hos landets länsrätter och kammarrätter är inte medräknade. 44 se prop. 1999/2000:128, s. 18 f. 45 Se direktiven till Upphandlingskommittén, (dir ). 46 Internal Market Strategy, Priorities , COM(2003) 238 final, s Se t.ex. Anbudsjournalen nr 8, 2003, sid Riksdagens revisorers synpunkter på bristande rutiner och kompetens vid upphandlingar i Riksbankens regi, Upphandling vid Sveriges Riksbank, rapport 2002/03:9, se 49 Se a.a. 50 se 1997/98:RR10 samt SOU 1999:

14 åtta typfall för när marknadsskadeavgift bör komma i fråga. De åtta typfallen är: 1) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling och det står klart att den organisation som genomfört upphandlingen är en upphandlande enhet och att det inte föreligger något legalt undantag från skyldighet att infordra anbud. 2) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet tagit fram en otillbörligt styrande kravspecifikation så att bara den leverantör som man velat gynna kunnat komma i fråga. 3) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet utformat godtyckliga och oprecisa utvärderingskriterier utan rangordning så att endast en viss leverantör kunnat komma ifråga. 4) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet manipulerat anbudsprövningen genom att ändra på kvalifikationskrav eller utvärderingskriterier jämfört med vad som angivits i förfrågningsunderlaget. 5) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet antagit ett anbud som har kommit in för sent och anbudsgivaren har inte kunnat visa att förseningen inte berott på anbudsgivarens vållande. 6) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet antagit ett anbud som har lämnats av någon som är jävig och det funnits risk för otillbörlig särbehandling. 7) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet antagit ett anbud från någon som lämnat, utlovat eller erbjudit muta eller annan otillbörlig belöning till den som beslutar eller delar i handläggningen av upphandlingsärendet. 8) Den upphandlande enheten har uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att annonsera en aktuell upphandling som enligt bestämmelserna i 2-6 kap. LOU skall annonseras. Samtliga dessa är allvarliga överträdelser som är skadliga för konkurrensen och tilltron till den offentliga upphandlingen. Förbättra möjligheterna till överprövning Anbudsgivare har en laglig rätt att begära överprövning av ett ärende men saknar i många fall praktisk möjlighet till det. Trots det explosivt ökade antalet överprövningar som skett under 2003, uppger många leverantörer att de inte vågar väcka talan hos domstol eller annars söka rättelse beträffande ett upphandlingsärende. Orsaken är att leverantören inte sällan är beroende av upphandlarens förtroende för möjligheten att vinna framtida affärer. Många leverantörer är därför tveksamma till att deltaga i offentliga upphandlingar överlag, eftersom det inte anses ligga i leverantörens makt att påverka affärsprocessen. Alla möjligheter att i praktiken styra och påverka anbudsprocessen och upphandlingen i övrigt ligger hos den upphandlande enheten. För att upprätta en maktbalans i upphandlingssammanhang är det därför av största vikt att utökade möjligheter ges för översyn och överprövning på ett sätt som inte gör att den enskilde leverantören kommer till korta i ett upphandlingsärende. Således bör leverantörens rätt att begära överprövning kompletteras med en tillsynsmyndighet med befogenheter att föra talan inför domstol. Talerätten bör även omfatta näringslivs- och branschorganisationer och andra intresseorganisationer, som härigenom får möjlighet att ingripa vid otillåtna eller annars felaktiga upphandlingar och gör att enskilda företag inte drar sig ur för att inte missgynnas vid framtida upphandlingar. Stärk praxis med förutsättningar för en harmoniserad lagtolkning Antalet överprövningar av upphandlingsärenden uppgick under 2004 till över st. Länsrätterna har därmed belastats hårt de senaste åren med vad som vid sidan om taxeringsärenden blivit den mest vanliga orsaken till att tvist förs inför domstol. Lagen om offentlig upphandling är den lag som leder till flest processer i Sveriges domstolar. En enig expertkår inom den offentliga upphandlingen har vid flera tillfällen påpekat i press och media att det stora antalet rättsfall medfört en divergerande praxis. 51 Detta skapar i kombination med den frånvarande tillsynen en ohanterlig uppgift i att tolka lagen. En i viss mån centraliserad prövning och tolkning av upphandlingsreglerna skulle stärka kunskapen om domstolspraxis hos inte bara leverantörer och upphandlare utan även hos domstolarna själva, vilket skulle leda till en mer enhetlig lagtolkning. Förutsättningar för en tydlig rättspraxis kan skapas genom att några få utvalda länsrätter utses till särskilda upphandlingsdomstolar. Förslagsvis bör de spridas över landet för att skapa största möjliga närhet för de processande parterna. En i Norrland, en i Stockholm och en i södra 51 se not 47 ovan. 52 Den offentliga upphandlingen i Stockholmsregionen uppskattas motsvara 25 % av den samlade offentliga upphandlingen i Sverige. 13

15 Sverige skulle mycket väl kunna räcka. 52 Resurser bör ses över och omfördelas så att hanteringen av överprövningar inom den offentliga upphandlingen blir möjlig. Regeringen bör således omgående utreda hur detta kan ske på bästa sätt. Förbjud användningen av särskilda kontraktsvillkor Efter Upphandlingskommitténs förslag 2001 infördes möjligheterna att ställa s.k. särskilda kontraktsvillkor för affärens genomförande i den offentliga upphandlingen. Med särskilda kontraktsvillkor avses villkor om särskilda arbetseller anställningsvillkor, innefattandes t.ex. kollektivavtalsbestämmelser. Andra exempel kan vara antidiskrimineringsklausuler som innebär generella åtaganden att följa gällande antidiskrimineringslagstiftning. 53 Regler av motsvarande karaktär saknas i upphandlingsdirektiven. Det är också tveksamt om de kan godtas enligt gemenskapsrätten eftersom de kan medföra direkt eller indirekt diskriminering av anbudsgivare i olika medlemsländer. Enligt en dom från Kammarrätten är också krav på tillämpning av kollektivavtal i strid mot grundprincipen om affärsmässighet i LOU 1 kap Motståndet mot införandet av särskilda kontraktsvillkor var också kraftigt. 55 Lagrådet ansåg det motiverat att iaktta försiktighet att gripa in med lagstiftning i frågan på nationell nivå när det gäller sådana EG-rättsliga frågeställningar som här är fallet. 56 Det är förvisso angeläget att motverka diskriminering och ta miljö- och sociala hänsyn i samhället. Dessa samhällsintressen finns emellertid redan reglerade i annan lagstiftning. Det redan komplexa regelverket om offentlig upphandling kompliceras därför ytterligare, i synnerhet för små- och medelstora företag. De särskilda kontraktsvillkoren tar inte sikte på det som upphandlas och saknar på så sätt samband med de behov som ska tillgodoses genom upphandlingen. En avgränsning mellan tillåtna eller förbjudna kontraktsvillkor låter sig svårligen göras och överträdelser av bestämmelsen i nuvarande lydelse är hart när omöjliga att upptäcka och än mindre förhindra. Reglerna som tillåter användning av särskilda kontraktsvillkor måste därför tas bort. Ställ krav på redovisning av prövnings- och utvärderingskriterier De nuvarande bestämmelserna om vilken information som ska lämnas till leverantörer efter ett tilldelningsbeslut anger endast i allmänna ordalag att upplysningar om beslutet och skälen för beslutet skall lämnas. 57 Den praktiska tillämpningen av reglerna har enligt Handelskammarens förmenande tydligt visat att denna formulering är alltför allmän. Med anledning härav måste LOU ändras på så sätt att det tydligt framgår av bestämmelserna vad ett tilldelningsbeslut och upplysningarna om detta skall innehålla, dvs. det redovisade utfallet av den prövning som skett enligt uppställda krav i förfrågningsunderlaget. Det kan inte på något sätt vara lämpligt att låta domstolspraxis definiera ett i offentlig upphandling så centralt begrepp som tilldelningsbeslut. 58 Tydliga krav i LOU om hur ett tilldelningsbeslut ska vara utformat och hur anbudsgivarna ska informeras om beslutet är vägledande och resursbesparande för såväl den upphandlande enheten som anbudsgivarna. Inför klara regler för när direktupphandlingar skall vara tillåtna Fribeloppsgränsen för direkt upphandling måste vara skäligt. I dag avgör den upphandlande enheten själv vilket belopp som avgör gränsen enligt vad man anser vara lågt värde. Följden härav är att beloppsgränsen varierar betydligt mellan olika upphandlande enheter och områden. Viss flexibilitet torde vara önskvärt för upphandlande enheter som vid behov kan behöva variera gränsen. Den i dag rådande ordningen försvårar dock för leverantörer att ta ställning till om det rör sig om en otillåten direktupphandling eller inte. Gränsen för direktupphandling kan mellan olika kommuners upphandlingspolicy i dag variera från 1 till 10 basbelopp enligt lag om allmän försäkring (1962:381). Risken är betydande att en mängd små- och medelstora företag drabbas. Frågan måste avvägas mot en rimlig nivå för vad upphandlingsärenden bör få kosta. Principen om lågt värde bör därför tas bort och ersättas med en fast fribeloppsgräns om 4-5 basbelopp. Fribeloppen kan, om så bedöms vara nödvändigt, dock variera något beroende på inom vilket område upphandlingen 53 Se prop. 2001/02:142 s Kammarrätten i Stockholm Den upphandlande enheten (statlig myndighet) ålades att genom rättelse ta bort kravet. 55 Kritiken i remissomgången var massiv från såväl Konkurrensverket, NOU, Länsrätten i Stockholm, Riksskatteverket, Vägverket, Försvarets materielverk, Konkurrenskommissionen, Sollentuna Kommun, flertalet näringslivsorganisation och organisationer bland inköpare som Sveriges offentliga inköpare m.fl. 56 se prop. 2001/02:142 s LOU 1 kap samt 6 kap Se t.ex. Kammarrättens dom den 13/10 i mål nr där en upphandlare i Stockholm enligt domstolen missade att uppfylla kraven på ett tilldelningsbeslut. 10-dagarsfristen för överprövning hade därmed inte börjat löpa och även om kontrakt redan skrivits med en leverantör kunde upphandlingen överprövas enligt LOU. Domen förstärks också av Kammarättens i Stockholms dom i mål nr (SVT). 14

16 sker. T.ex. kan fribeloppsgränsen vara något högre vid upphandling av entreprenader än upphandling av varor. En sådan reglering ligger också i linje med de fasta beloppsgränser som gäller i form av tröskelvärdena. Effektivisera upphandlingsprocessen med hjälp av e-anbud Offentlig upphandling kan effektiviseras genom utnyttjandet av elektroniskt stöd och elektronisk kommunikation i upphandlingsprocessen. Elektronisk upphandling har visat sig kunna ge prissänkningar på procent och dessutom en minskning på 50 procent i hanteringskostnader. 59 Detta är en potential som den offentliga sektorn i Sverige har all anledning att utnyttja. Än så länge är omfattningen av den elektroniska offentliga handeln blygsam. 76 procent av svenska statliga myndigheter saknar planer för att utnyttja elektronisk handel eller elektronisk fakturering. Kommunerna har kommit längre. 33 procent av kommunerna arbetar med olika e- upphandlingsprojekt. Vissa uppgifter tyder på att Sverige kommer mycket lågt i jämförelse med andra EU-länder i användningen av elektronisk upphandling. 60 Den elektroniska upphandlingen lämpar sig väl för små och medelstora företag. För Sverige är detta särskilt viktigt eftersom Sverige har mycket lågt deltagande från små och medelstora företag i offentlig upphandling (10% mot exempelvis 45% i Frankrike). När dessutom möjligheterna med kombinatorisk upphandling av olika slag kan realiseras öppnas helt nya möjligheter för denna kategori av företag vid offentlig upphandling. 61 Näringslivet har insett fördelarna med elektronisk upphandling, och det finns ett flertal exempel på framgångsrika projekt. 62 Om näringsliv och offentlig sektor bättre förmådde att tillsammans utnyttja möjligheterna med den nya tekniken skulle mycket vara vunnet. Den politiska viljan att öka elektronisk offentlig upphandling är tydlig. 63 Redan i prop 1999/2000:128 föreslogs regler som gör det möjligt att ta emot elektroniska anbud. Upphandlingskommittén har att i sin andra utredning föreslå de regler som specifikt skall gälla för offentlig upphandling på elektronisk väg. De nya reglerna som försenats något förväntas bli presenterade i början av år Sverige måste såsom ett framgångsrikt IT-land på maximalt sätt utnyttja möjligheterna att effektivisera den offentliga upphandlingen med hjälp av e-anbud. Handelskammaren anser att regeringen ska ställa krav på alla upphandlande enheter att de kan ta emot elektroniska anbud senast den 1 januari Kräv rutiner och god upphandlingssed för hantering av upphandlingsärenden Stärkta krav på utbildning av upphandlare behövs för att stärka konkurrensen och skapa en bättre fungerande upphandling. Vidare behövs särskilda rutiner hos de upphandlande enheterna för att hantera upphandlingsärenden. Sådana saknas i många fall. Flertalet upphandlingar som granskats av riksdagens revisorer och NOU vittnar om att rutiner för att hantera upphandlingsfrågorna är undermåliga eller till och med saknas helt. Det bör därför tydliggöras, i förslagsvis föreskrift eller liknande, att särskild erforderlig kompetens inom upphandling alltid bör finnas representerad genom hela upphandlingsprocessen. I syfte att förhindra ovidkommande hänsyn bör också personer som hanterar upphandlingsfrågorna och de tekniska i kravspecifikation inte vara densamma vid upphandlingar av större värde. 59 Tervahauta och Zackrisson A.a. Det finns dock anledning att ifrågasätta den undersökning som citeras i denna rapport: frågan är vad det är som mätts. 61 Ett exempel på ett företag som erbjuder olika former av kombinatorisk upphandling är TradeExtensions (http//www.tradeextensions.com). 62 Johansson 2001; Neef 2001; Nenninger och Lawrenz 2001; Heywood, Barton et al Se exempelvis Elektronisk offentlig upphandling skall öka (http://www.regeringen.se/sb/d/4171/a/35582) 64 Se avsnitt 2 ovan. 15

17 Slutsatser Handelskammaren anser: att regelverket ska förenklas enligt EU:s grundläggande principer; att tillsynen över reglernas efterlevnad ska avsevärt stärkas genom att en ny tillsynsmyndighet skapas; att sanktionsmöjligheterna ska förbättras genom införande av vite och marknadsskadeavgift för överträdelser; att möjligheterna till att överpröva avsevärt ska förbättras genom att tillsynsmyndigheten och andra organisationer ges talerätt inför domstol; att en särskild fribeloppsgräns för direktupphandling ska fastslås; att användningen av särskilda kontraktsvillkor ska förbjudas; att lagen ska ändras så att det blir obligatoriskt för upphandlande enheter att ange tilldelningskriterierna samt viktningen av de olika kriterierna i så god tid att anbudsgivarna har kännedom om dem vid utarbetandet av sina anbud; att lagen ska ändras så att det klart framgår vad ett tilldelningsbeslut, respektive upplysningar om sådant beslut, ska innehålla; att förutsättningar för en tydlig rättspraxis ska skapas genom att några få utvalda länsrätter utses till särskilda upphandlingsdomstolar med resurser för att hantera överprövningar inom den offentliga upphandlingen, samt att samtliga upphandlande enheter ska åläggas att tillse att de kan ta emot elektroniska anbud senast den 1 januari

18 17

19 Tidigare rapporter 1996 Hela Sveriges Stockholm Handelskammarens program för näringslivets utveckling i Stockholms län. 1997:1 Flygets betydelse för Stockholmsregionen. 1997:2 Fastighetsskatten, tillväxten och jobben i stockholmsregionen. 1997:3 Sjöfartens betydelse för stockholmsregionen. 1998:1 Invandrarföretagarna, en strategisk tillgång för stockholmsregionen. 1998:2 Näringsliv, skola i samverkan. 1998:3 Framkomlighet, parkering och varudistribution i Stockholms innerstad. 1999:1 Lärlingsutbildning attraktiv yrkesutbildning för stockholmsregionen. 1999:2 Minskad brottslighet i Stockholm- näringslivets roll, ansvar och krav. 1999:3 Elektronisk handel i väntan på det stora genombrottet. 2000:1 Inflyttning och tillväxt i stockholmsregionen. 2000:2 Ökad tillväxt genom förenklingar för små företag. 2000:3 På nya spår järnvägens betydelse för Stockholm. 2001:1 Bostadsbristen i stockholmsregionen en dålig affär för Sverige. 2001:2 Trafiklösningar för framtiden. 2001:3 Ambassadernas roll för svenskt näringsliv. 2002:1 Hur skattas Stockholm? 2003:1 Skattetilläggen hög tid att stärka rättssäkerheten. 2004:1 Hinder vid handel. Exemplet Norge. 2004:2 Energialternativ för Stockholms framtid. Vilken roll kan naturgasen spela? 2004:3 Skärpt beskattning av stockholmsregionen. 2005:1 På spåret Lönsamma kollektivtrafiksatsningar i Stockholm. 18

20

Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling

Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling 2008 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling finns för att medborgarnas skattepengar skall används så effektivt

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m.

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya sanktioner i upphandlingslagstiftningen föreslås träda i kraft under mitten av 2010. De nya reglerna innebär bland annat att en avtalsspärr

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Antagen av direktionen 2013-02-07 Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Några egenskaper: Olika perspektiv och funktioner. Många aktörer och marknader, submarknader. Hög ambitionsnivå, små resurser.

Några egenskaper: Olika perspektiv och funktioner. Många aktörer och marknader, submarknader. Hög ambitionsnivå, små resurser. Några egenskaper: Olika perspektiv och funktioner Många aktörer och marknader, submarknader Hög ambitionsnivå, små resurser Diversifierad 2 Åstadkomma effektivitetsvinster och förbättra utnyttjande av

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING 1. INKÖP / UPPHANDLING ÖVER TRÖSKELVÄRDENA Inköp över tröskelvärdena innebär att upphandlingen uppgår till ett belopp som enligt lagstiftningen tvingar den att

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun 1 Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2014-01-09 Reviderad 2014-08-30 1 ALLMÄNT Dessa tillämpningsanvisningar för inköp och upphandling

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR 2015/338 SYFTE OCH MÅL Denna riktlinje vänder sig till alla inom

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Lagen om offentlig upphandling Gäller den verkligen

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2009 KLAGANDE Vägverket Ombud: Verksjurist Rogert Andersson Vägverket 781 87 Borlänge MOTPART Grundels Fönstersystem & Måleri AB, 556447-4038

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning R-2015/0743 Stockholm den 12 juni 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/1216 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Överprövning

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål 16-07 mellan Hallstahammars kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål 16-07 mellan Hallstahammars kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län Handläggare Datum Diarienummer 1(5) Charlotte Brunlid 2007-04-17 Ert datum Er beteckning 2007-01-26 Mål nr 16-07 Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 SUNDSVALL Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna!

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna! Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013 Välkomna! 1 Mål Tekniska förvaltningen i Hudiksvall Insikt om vad bra offentliga affärer är Kunskap om regler som

Läs mer

Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet

Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Ds 2009:30 Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Finansdepartementet Ds 2009:30 Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag

UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag 2009-04-15 1 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte...3 Omfattning...3 Vad är offentlig upphandling?...3 Principer vid offentlig upphandling...4

Läs mer

Upphandling. - kortfattad handledning

Upphandling. - kortfattad handledning Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(10) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses

Läs mer

Public Procurement Service www.procurement.se

Public Procurement Service www.procurement.se Public Procurement Service Internutbildning Utbildningsprogram Vårt utbildningsprogram anpassas helt enligt de förutsättningar Ni själva sätter upp för respektive kurs. Skulle Ni vilja ändra på innehåll

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras Foto: Daniel Wadenius Foto: Daniel Wadenius inköpscentraler och dynamiska inköpssystem ska användas. Direktiven anger också att e-upphandling ska

Läs mer

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09 UFV 2010/1853 Upphandling Riktlinjer Fastställd av rektor 2010-11-09 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) 3 1.2 Målsättning 3 1.3 Principer för upphandling 4 2. Organisation

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-15 Ulrica Dyrke Fi 2015/1216 Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Stockholm. MOTPART Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, 556687-2841 Box 2070. 196 02 Kungsängen FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Stockholm. MOTPART Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, 556687-2841 Box 2070. 196 02 Kungsängen FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE 2015-09-10 Avdelning 32 Meddelad i Stockholm SÖKANDE Konkurrensverket 103 85 Stocldiolm MOTPART Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, 556687-2841 Box 2070. 196 02 Kungsängen Mål nr Sida 1 (7) mmwmmmm Avd

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

Bakgrund En del av lagändringarna har sin bakgrund i ändringar i EU:s rättsmedelsdirektiv (dir.

Bakgrund En del av lagändringarna har sin bakgrund i ändringar i EU:s rättsmedelsdirektiv (dir. 0009 2010 08-02 1 (8) CIRKULÄR 10:51 och landsting Upphandlingsansvariga i kommuner Upphandlingsansvariga i landsting Kommunjurister Landstingsjurister Bolag i kommuner och landsting Ändringar i upphandlingslagstiftningen

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Mars 2014 INNEHÅLL Sid. Nya upphandlingsdirektiv 2 Nya författningar SFS 2014:5 Nya tröskelvärden vid

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte FÖRSLAG Riktlinjer för upphandling Enligt Eslövs kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller genomförandet

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1040, v1.4, 2015-03-30 ANSÖKAN 2015-05-22 Dnr 380/2015 1 (7) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Upplands-Bro

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster; SFS 2010:572 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3

Läs mer

Upphandlingspolicy för Falköpings kommun

Upphandlingspolicy för Falköpings kommun 2010-04-06 1 (9) Upphandlingspolicy för Falköpings kommun Upphandlingspolicyn beskriver ramarna för kommunens upphandling. Upphandlingspolicyn fastställes av Kommunfullmäktige och revideras vid behov.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy

Tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy Tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy Ystads kommun är en upphandlande myndighet enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling och en upphandlande enhet enligt Lag (2007:1092) om upphandling

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-02-06 Dnr 24/2013 1 (5) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Upphandlingsenheten. 13 medarbetare. materialkonsulent. olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering. under 2013 genomfördes 230 upphandlingar

Upphandlingsenheten. 13 medarbetare. materialkonsulent. olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering. under 2013 genomfördes 230 upphandlingar UPPHANDLING Upphandlingsenheten 13 medarbetare materialkonsulent olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering under 2013 genomfördes 230 upphandlingar förvaltar ca 400 avtal Hur ska vi upphandla,

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Sida 1/7 Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Gällande lagstiftning och regelverk För all offentlig upphandling gäller att nedanstående grundläggande EGrättsliga principer måste iakttas: Fri

Läs mer

för offentliga upphandlingar

för offentliga upphandlingar för offentliga upphandlingar Innehållsförteckning Före Privata och offentliga upphandlingar...4 Upphandlingsformer...4 Tröskelvärden...4 Internationella regelverk...5 Under processen Regeln om likabehandling...6

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB 1 Innehållsförteckning Inbjudan... 3 Allmän orientering... 3 Upphandlande

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-01-23 Dnr 54/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Karlstad Box 568 651 12 Karlstad Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Oxelösunds kommun Kustbostäder i Oxelösund AB Oxelö Energi AB Detta är en bilaga till Upphandlingspolicyn Riktlinjerna utgör ett komplement till Upphandlingspolicyn Dokumenttyp

Läs mer

Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning

Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning KKV1046, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-04-15 Dnr 470/2014 1 (6) Trosa kommun Västra Långgatan 4-5 619 80 Trosa Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Överprövningsutredningen (S 2013:15) Göteborg den 23 april 2014

Överprövningsutredningen (S 2013:15) Göteborg den 23 april 2014 Överprövningsutredningen (S 2013:15) Göteborg den 23 april 2014 LINDAHLS FÖRSLAG Advokatfirman Lindahl arbetar för att föra rättsutvecklingen inom upphandlingsområdet framåt och redovisar i det syftet

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 KKV1000, v1.0, 2009-01-16 2009-04-16 1 (5) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är mitt första rundabordsmöte,

Läs mer

Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad

Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad KKV1030, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2010-12-20 Dnr 616/2010 1 (10) Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad Kammarrätten

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Inköpspolicyn fastställd av kommunfullmäktige 2014-02-07, 20 Riktlinjerna fastställda av kommunstyrelsen (Ks) 2014-02-04, 24 Revidering av riktlinjerna fastställda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling; SFS 2010:571 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-05-21 Dnr 743/2014 1 (5) Norrköpings kommun Utbildningskontoret 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster Konkurrensverkets beslut Norrköpings

Läs mer

Anbuds giltighetstid i Offentlig upphandling

Anbuds giltighetstid i Offentlig upphandling JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hannah Bergman Anbuds giltighetstid i Offentlig upphandling JUBN18 Offentlig upphandling 15 högskolepoäng Innehåll SAMMANFATTNING 1 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-023

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-023 KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-023 PM 2 2002-06-05 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Arvika kommun har vid selektiv upphandling

Läs mer