domkretsen En modernare rättegång är en nödvändig reform De ska forma Domstolsakademin Beatrice Ask

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen En modernare rättegång är en nödvändig reform De ska forma Domstolsakademin Beatrice Ask"

Transkript

1 nr Vittnesstödet utrett Coachade chefer Fler lärare behövs Föredragande lyfts fram domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR En modernare rättegång är en nödvändig reform Beatrice Ask De ska forma Domstolsakademin

2 Innehåll nr GD har Ordet 6 Fler lärare efterfrågas Det finns många kompetenta lärare inom Sveriges Domstolar. Men de kan bli fler. 6 Chefer kan få en coach 8 Ett snabbspår för enklare brott utreds 10 Inför Chefsdagarna 11 Sveriges Domstolars Akademi för utbildning Rektor Robert Nordh ser fram emot att forma utbildningen tillsammans med de ämnesansvariga Vittnesstöd en viktig funktion En modernare rättegång Domkretsen har summerat vad som hänt i projektet och träffat Beatrice Ask för en kommentar. 22 Nöjda medarbetare ger bra bemötande år på domstol Möt domstolssekreterarna Birgit Katsoulaki och Yvonne Elgärde på Södertörns tingsrätt. 26 Domarnämnden presenterar sig 28 Workshop om tvistemålshantering 28 Föredragande i centrum Länsrätten i Skåne delar med sig av Föredragandeåret À JOUR

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON Fax e-post GD har Ordet Barbro Thorblad redaktör Marcus Nilsson Samarbete betyder kvalitet också på arbetsplatsen Produktionsledare Elin Wester layout Ulrika Bladelius ansvarig utgivare Petra Thor Jonzon omslagsfoto Carl Johan Erikson tryck Davidsons Tryckeri AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år Tryckt på miljövänligt papper. Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. Förändringsarbete, balansavarbetning och kompetenshöjning begrepp som under flera år använts flitigt beträffande verksamheten inom Sveriges Domstolar. Allt ingår egentligen i kvalitetsarbetet på domstolarna, ett arbete som är inriktat på att bättre tillgodose de krav som allmänheten självklart har rätt att ställa på domstolarna. Men det är viktigt att komma ihåg att kvalitetsarbetet också ska ha positiv inverkan för arbetsmiljön inom Sveriges Domstolar. Stora balanser, långa handläggningstider och känslan att inte kunna påverka den egna arbetssituationen ökar stressen för den enskilde medarbetaren. Eftersom vi inte kan påverka antalet inkommande mål och bara i begränsad omfattning kan möta tilltagande målinflöde med nyanställningar måste vi se till att alla möjligheter till effektiviseringar tas till vara. Diskussioner på de enskilda domstolarna är givetvis en utgångspunkt för allt förändringsarbete. Men det är också nödvändigt att vi får nytta av varandras positiva erfarenheter. Vi ska inte behöva uppfinna hjulet mer än en gång inom Sveriges Domstolar. Här kan vi alla säkert bli bättre på att hjälpa varandra. Det är inte alltid lätt att komma ihåg eller få tillfälle att dela med sig av sina lärdomar och att verkligen lyssna på och ta efter andras goda exempel. Till viss del handlar det kanske om att förändra attityder till samarbete över myndighetsgränser och traditionella barriärer, men först och främst behöver vi fler och bättre system och forum för utbyten av detta slag. Regelbundna möten på regional eller nationell nivå mellan domstolssekreterare kan vara ett sätt att dela med sig av förbättringsarbete. Det är också viktigt att vi på Domstolsverket är lyhörda för önskemål från domstolarna om till exempel förbättringar i Vera och andra centrala åtgärder som kan förenkla arbetet. Ett stärkt samarbete mellan domstolarna och mellan domstolarna och Domstolsverket är positivt för oss alla! u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Kunskapen inom Sveriges Domstolar är som ett smörgåsbord utan like Sveriges Domstolar är en utpräglad kunskapsorganisation. Allt vi gör bygger på kunskap och kompetens. Därför är det viktigt att vi har duktiga lärare, säger Martin Dambergs tf enhetschef på enheten för kompetensutveckling på Domstolsverket. Text helena bäckhed foto Anna-Lena Lundqvist och per carlsson Sveriges Domstolar är mitt i en omfattande generationsväxling där pensionsavgångar ersätts med nyanställningar, som kräver utbildning. Det gör att fler lärare behövs. I dagsläget är det cirka anställda inom Sveriges Domstolar, 185 personer av dessa är lärare. Delar man antalet utbildningsdagar på antalet lärare är resultatet av ekvationen solklar: arbetsbördan för de aktiva lärarna är stor. Och ju mindre domstol, desto större påverkan på balansen i de dagliga rutinerna. Det stora problemet som återkommer på domstolarna är bristen på ersättare för de domare som är lärare. Domstolen får en ekonomisk ersättning, men det finns ingen som kan ta tomrummet i rättssalen. På sikt vill vi ha bortåt 300 lärare får vi fler lärare kan vi minska belastningen på dem som är aktiva. Idag har vi fyra lärarteam på en viss kurs eller utbildning. På sikt vill vi dimensionera för sex team, som turas om att ta uppdragen. Det är en stor skillnad om en person är borta två tre dagar på en termin istället för sex sju, säger Martin Dambergs. Delar med sig av sin erfarenhet Kjell Nilsson, rådman vid Göteborgs tingsrätt, har varit lärare i åtta år. Det började i mindre skala på den lokala tingsrätten, innan han och några kollegor gick vidare och engagerade sig i Domstolsverkets utbildningar. Så länge jag har gnistan kvar vill jag fortsätta mitt uppdrag som lärare. Som lärare för notarier träffar jag många unga jurister i början av sin karriär och det är verkligen stimulerande, säger Kjell Nilsson. Trots att Göteborgs tingsrätt är stor blir läraruppdraget kännbart, eftersom enheten han jobbar på endast har fyra rådmän. Vid kurstillfällena får kollegorna dela på hans arbetsuppgifter också. Mina arbetskamrater är lojala och toleranta, men inte nöjda med situationen. Ska man bedriva utbildning i så pass stor skala som det rör sig om, bör manfallet täckas. Det känns aldrig bra att belasta sina kollegor.»man lär sig mycket på att vara lärare.«kjell Nilsson, rådman vid Göteborgs tingsrätt Kjell Nilsson menar att de allra flesta ser undervisning som en del av arbetet, men tycker att det är viktigt att arbeta med dimensionering av utbildningarna. I vissa perioder är det svårt att komma ifrån sitt vanliga uppdrag. Även om jag vet ett år i förväg att jag ska hålla i eller gå på en kurs, vet jag ju inte hur arbetsbelastningen ser ut på min avdelning just då. Det är omöjligt att veta, men ju tidigare man planerar desto lättare är det att balansera mitt bortfall. Men fördelarna överväger ändå och eftersom utbildning är en grundsten inom Sveriges Domstolar känner Kjell Nilsson att han bidrar till helheten. Det är ett trevligt avbrott från de dagliga rutinerna. Jag får ny input. Inför varje kurstillfälle får man ta sig en funderare på upplägget på vad som behövs bytas ut och vad som kan återanvändas. Man lär sig mycket på att vara lärare, säger Kjell Nilsson. Måste höja blicken Hovrättspresident Gunnel Wennberg, chef vid Hovrätten för Västra Sverige, ser positivt på att släppa i väg domare för utbildningsuppdrag. Jag tycker att man ska vara så generös som möjligt från domstolens sida med att ge domare möjlighet att vara lärare på Domstolsverkets kurser. Speciellt när man har duktigt folk som passar för uppgiften. Det är viktigt för hela domstolsorganisationen att domare bidrar till utvecklingen med sina kunskaper. Vad får ni tillbaka? Det är ju inte bara domare som är lärare, men just domare sitter länge på samma plats och det gör det viktigt att de kan få ett uppdrag, få inblick och kontakter och stimulans från annat håll. Jag märker tydligt att lärarna utvecklas inom sina områden och 4 DOMKRETSEN nr 3/2008

5 Gunnel Wennberg, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige Martin Dambergs tf enhetschef på enheten för kompetensutveckling på Domstolsverket Kjell Nilsson, rådman vid Göteborgs tingsrätt ibland blir specialister här i hovrätten. Det är helt klart en fördel alla utvecklas på så sätt. Dessutom tycker jag faktiskt att det är ett gemensamt ansvar att bidra med lärare.»man kan inte vara egoist i dessa sammanhang det vinner ingen på.«gunnel Wennberg, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige Även för Hovrätten för Västra Sverige är bristen på ersättare ett problem. Hovrättsråden är en bristvara och det finns en risk att arbetet blir lidande och de hemmavarande kollegorna får dra ett alltför tungt lass när lärarna är borta. En önskedröm för Gunnel Wennberg är att det skulle finnas ett litet överskott av domare som kan täcka upp vid bortfall. Men hon tror att det är en utopi att få fram tillräckligt med ersättningsdomare och att det måste lösas på annat sätt. Trots svårigheterna måste man försöka höja blicken från den egna verksamheten och inte bara värna om sina egna mål och ärenden. Framförhållning är a och o För att lärarnas arbete ska gå så smidigt som möjligt är det viktigt att förankra tanken om utbildning på alla plan och i alla delar i verksamheten. Det rör sig inte om så många gånger per termin, men det är kännbart eftersom de trots allt är iväg flera dagar i sträck. Men vi försöker att bjuda på så mycket vi kan. Framförhållning är a och o, det gäller att få verksamheten att rulla ändå. Man kan inte vara egoist i dessa sammanhang det vinner ingen på. Inte minst de berörda cheferna måste ha förståelse för att deras medarbetare är borta som lärare i viss utsträckning. Jag tror att många säger ja men menar nej och det går inte. Man får absolut inte bestraffa den lärare som varit borta. Det är därför det är så viktigt att alla är medvetna om betydelsen av att vi gemensamt bidrar med utbildning och kunskap. En del av vardagen Martin Dambergs poängterar åter hur viktigt det är att tänka på utbildning och kompetensutveckling som en del av det vardagliga arbetet. Något som alltid måste finnas på alla arbetsplatser för att organisationen ska ha rätt kompetens. Ju fler domstolar som avdelar lärare desto mindre blir bördan för alla inblandade. Att förmedla sin kunskap och erfarenhet till nya kollegor ingår i uppdraget som medarbetare. Får vi ingen ny kunskap finns risken att vi inte klarar vårt uppdrag i slutändan, säger Martin Dambergs. De lärare han träffar tycker alla att de får något tillbaka och känner sig stärkta i sitt yrke. För att underlätta för de befintliga lärarna handlar det om att rekrytera fler lärare från fler domstolar, så att lärarna har rimlig arbetsbelastning och läraruppdrag. Det, tillsammans med att utveckla former som kompletterar den nuvarande utbildningen, till exempel E-utbildning är en av många utmaningar på enheten för kompetensutveckling, menar han.»får vi ingen ny kunskap finns risken att vi inte klarar vårt uppdrag i slutändan.«martin Dambergs tf enhetschef på enheten för kompetensutveckling på Domstolsverket Den viktigaste delen av utbildningarna är lärarna. Inom Sveriges domstolar är lärarna riktiga eldsjälar. Den kunskap och erfarenhet som finns på en domstol är helt unik det är ett smörgåsbord av kompetens och erfarenhet utan dess like, säger Martin Dambergs. u Mer information om lärarrollen finns under fliken Kompetens på intranätet Doris. DOMKRETSEN nr 3/2008

6 Coachade chefer får hjälp med att hitta verktyg En coach kan vara ett bra stöd för en ny chef som ställs inför ovana situationer. När det fungerar som bäst får chefen en större trygghet och kan lägga energi på att vara en bra chef. Det har flera chefer inom Sveriges Domstolar erfarit de senaste åren. TEXT Annette Wallqvist Foto carl johan erikson Att få ett chefsjobb är en spännande utmaning för många. Samtidigt innebär jobbet en ny roll som många kan uppleva som ganska ensam. Ibland måste impopulära beslut fattas, svåra prioriteringar göras och konflikter redas upp. Det är mycket nytt att sätta sig in i samtidigt som det gäller att skapa en bra plattform gentemot medarbetare och andra chefer. Då kan en person som fungerar som stöd och bollplank vara till stor hjälp. Men också för en van chef kan det vara värdefullt med coachning. En coach kan vara bra för chefer på alla nivåer. Tillsammans med coachen blir det möjligt att gå mer på djupet än vad man kan göra på vanliga chefskurser, säger Elizabeth Thoor som arbetar på Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling. Utgår från chefens behov Coachen är en professionell utomstående person, ofta med någon form av beteendevetarutbildning. Coachen har betalt för att fungera som chefens resurs, till skillnad från en mentor som ofta är en rutinerad chef som ger råd och stöd utifrån egna erfarenheter. Intensiteten och innehållet i mötena utformas efter den coachades behov och verklighet. Principen för coachmötet är att det ska utgå helt och hållet från den coachades behov där han eller hon befinner sig just nu, utan att värdera det som sägs, berättar Elizabeth Thoor. Tanken är att coachen ska lyssna och genom att ställa kraftfulla frågor hjälpa chefen att lättare förstå sin egen situation och få starkare självkännedom. Coachningen kan vara ett sätt att ta fram det bästa hos varje chef, att upptäcka den personliga potentialen. En coach hur går det till? Behovet av en coach ska först godkännas av den närmaste chefen. Den som vill bli coachad måste också skriftligt beskriva sin ledarroll och vad han eller hon vill ha ut av coachningen och om det finns särskilda önskemål på coachen när det gäller exempelvis verksamhetsort, ålder, kön och tidigare erfarenheter. Domstolsverket fattar sedan beslut och förmedlar kontakt med en coach. Fem olika företag är upphandlade för att tillgodose chefernas behov av coachning. Det finns möjlighet att efter ett första möte byta coach om personkemin inte fungerar. Vanligtvis träffas coachen och den coachade en eller några gånger i månaden under ett halvår. I vissa fall finns det möjlighet till förlängning. Coachen har tystnadsplikt. u Den som är intresserad av coachning och mentorskap kan läsa mer på Sveriges Domstolars intranät, Doris. Gunilla Svahn Lindström, beredningschef på kammarrätten i Stockholm Smidigare samarbete med hjälp av rollspel 6 DOMKRETSEN nr 3/2008

7 Ser lättare sina styrkor och svagheter Utan tidigare ledarerfarenhet utsågs Gunilla Svahn Lindström för ett par år sedan till ett nyinrättat jobb som beredningschef på kammarrätten i Stockholm. I våras utsågs hon av regeringen till kammarrättslagman på samma ställe. Ibland undrar jag om jag hade klarat jobbet utan min coach, säger hon. När Gunilla Svahn Lindström utsågs till beredningschef fick hon, förutom ett övergripande ansvar för verksamheten och en plats i ledningsgruppen, också ansvar för ett 60-tal medarbetare varav fyra var enhetschefer. Jag hade att sjösätta en ny organisation och få den att fungera effektivt. I den nya organisationen ingick också många jurister som tidigare inte hade jobbat i domstol. Rätt tidigt insåg jag att det kunde vara bra med ett stöd i form av en samtalspartner, berättar Gunilla Svahn Lindström. Med hjälp av en coach hoppades hon hitta verktyg för att bättre hantera olika situationer, att lättare förstå både sig själv och andra. Jag ville lära mig att bli en bra chef helt enkelt, säger hon. Gunilla Svahn Lindström träffade sin coach ungefär varannan vecka i knappt ett år. Däremellan kunde hon ringa och mejla så mycket hon ville. Samtalen med coachen blir ofta mycket personliga och exakt vad som sagts mellan henne och coachen vill Gunilla Svahn Lindström inte gå in på. För att fungera som chef är det bra att känna sig själv. Att bara köra på och inte lyssna är inte så lyckat. Därför har vi pratat en del om hur kommunikationen med medarbetarna kan bli bättre, säger hon. Gunilla Svahn Lindström har hela tiden varit väl förberedd och fokuserad inför mötena med sin coach, engagemanget är avgörande för resultatet, menar hon. Det har varit en stor förmån att få tid att tänka igenom saker ordentligt, annars är det lätt hänt att det läggs åt sidan. Nu vet jag bättre vilka styrkor och svagheter jag har och hur jag ska hantera dem. Och jag kan lättare förbereda mig för situationer som riskerar bli besvärliga.»att bara köra på och inte lyssna är inte så lyckat.«gunilla Svahn Lindström, beredningschef på kammarrätten i Stockholm Nu när hon fått ett nytt chefsjobb har hon valt att återuppta kontakten med coachen för att fortsätta utveckla sig i sin roll som chef. Den här gången vill jag konkretisera mer. Nu handlar det mer om hur jag praktiskt ska hantera olika typer av medarbetarsamtal, möten och liknande och mindre om personlig utveckling. u När rådmannen Catarina Barketorp fick jobbet som enhetschef på Södertörns tingsrätt var hon direkt på det klara med att hon också ville ha en coach. Jag visste att möjligheten fanns och tänkte att det kunde vara bra för mig i min nya roll, säger hon. Catarina Barketorp ville hellre ha en coach än en mentor eftersom coachen är ett professionellt stöd som får betalt för att hjälpa henne. Med en mentor skulle jag känna större krav på mig själv att ge något tillbaka eftersom mentorn lägger ner ett ideellt arbete. Hon tycker också att det är en stor fördel att coachen står helt utanför Sveriges Domstolar, eftersom det gör det lättare att prata fritt och öppet. Från början hade Catarina Barketorp en bild av att samtalen med coachen skulle vara terapiliknande, istället har det kommit att bli en hel del rollspel och konkret träning på olika situationer. Till stor del handlar det om att få samarbetet med medarbetare och chefskolleger att löpa smidigare. Ibland kan rollspelen vara tuffa, men jag får alltid konstruktiva synpunkter på hur jag hanterat situationen. Uppdraget brukar sedan bli att i verkligheten genomföra det vi tränat på, säger Catarina Barketorp.»Jag har lärt mig att ingenting är farligt.«catarina Barketorp, enhetschef på Södertörns tingsrätt Till hösten ska hon hålla sina första lönesamtal, inför det har hon möjlighet att få handfasta tips och råd om hur hon på bästa sätt kan lägga upp det. Tidigare har hon fått lära sig hur hon kan ge feedback som är utvecklande och inte överslätande. Hittills har Catarina Barketorp träffat sin coach ett tiotal gånger och hon tycker att hon blivit både tryggare och fått mod att genomföra saker. Jag har lärt mig att ingenting är farligt. u Catarina Barketorp, enhetschef på Södertörns tingsrätt DOMKRETSEN nr 3/2008

8 aktuellt Peter Hertting, överåklagare och Martin Borgeke, hovrättslagman. Ett snabbspår för enklare brott Är Snabbspåret en möjlig väg för att effektivisera handläggning av mängdbrott? Den frågan har nu utretts gemensamt av fem berörda myndigheter. Det var förbluffade få ärenden som hamnade i snabbspåret, berättar Martin Borgeke, hovrättslagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge. TEXT Ulrika Hotopp Foto Lars Lydig I många år har polis- och rättsväsendet upplevt att så kallade mängd- eller vardagsbrott, såsom stöld, misshandel, skadegörelse och mindre allvarliga trafikbrott, hanteras för långsamt. Ibland tar det så pass lång tid att brottet hinner preskriberas. Det är ett misslyckande och ett rättspolitiskt problem. Det konstaterar Martin Borgeke som representerar Sveriges Domstolar i den grupp som fått i uppdrag av regeringen att utreda pilotprojekten med snabbspårsförfarandet hos tingsrätter, åklagare, polisen och kriminalvården i Stockholm, Uppsala och Helsingborg. En av hans kolleger i gruppen är överåklagare Peter Hertting som mött upp på hovrätten i Malmö. Framför sig har han ett tjockt häfte som är version elva av den rapport om snabbspåret som ska presenteras för regeringen den 15 oktober. Därför förblev också resultaten i detalj hemliga under Domkretsens intervju. Men några kommentarer från sitt dryga års arbete kunde representanterna för utredningsgruppen ändå släppa. Mer effektiv hantering De är eniga om att högar av ärenden, så enkla brotten än må vara, inte är till gagn för någon. Ju större högarna blir, ju mer tid och pengar slukar de i slutänden. Bevisläget försämras, målsägande får vänta onödigt länge och de tilltalades oro ökar, konstaterar Martin Borgeke och tilllägger: Utgångspunkten är att all statlig verksamhet ska vara effektiv. Det ska inte behöva ta ett halvår eller år att få ett lättutrett brott lagfört. Var flaskhalsarna sitter och hur de ska åtgärdas är däremot inte lika uppenbart. Snabbspårs-testens målsättning var att hitta nya arbetsmetoder som skyndar på processen från början, det vill säga om möjligt redan vid brottsplatsen. Då kan handläggningstider kortas och resurser frigöras till annat. 8 DOMKRETSEN nr 3/2008

9 aktuellt Anmälan Polisens utredningstid Åklagarens handläggningstid Domstolens handläggningstid Förenklad delgivning Delgivning anses ha skett snabbspåret Det ska inte ta mer än fem veckor, eller 35 dagar, från polisanmälan till dess att delgivningen är klar. Dag 1 Dag 1-14 Dag Dag Dag Dag 35 De långa handläggningstiderna är främst ett polisiärt problem och det är där lösningen finns, påpekar Borgeke och Hertting unisont. Detta i sin tur beror på att polisen måste prioritera. För både domstolar och åklagarsidan är det enklare. Och ingen av dess representanter ser några större problem på de egna arbetsplatserna med långa handläggningstider. Vi behöver inte prioritera på samma sätt, utan måste handlägga alla ärenden som kommer in.»brist på information och genomarbetade rutiner är en anledning till att alldeles för få brott kom in i snabbspåret.«peter Hertting, överåklagare. Med tanke på att polisresurserna är begränsade har de förståelse för att tunga brott ofta prioriteras, men det är också ett faktum att vardagsbrotten ofta berör den enskilde medborgaren starkt. Det kan också finnas ett samband mellan små kriminella handlingar som aldrig leder till straff och en fortsatt tyngre kriminell bana. Det är bra om polisen kan fundera över sina arbetsmetoder, men vi bör vara ödmjuka inför svårigheterna. Inblick i andras arbete I arbetet med att utreda snabbspårsprojektet har Sveriges Domstolar, åklagarmyndigheten, polisväsendet, kriminalvården och rättmedicinalverket haft många tillfällen att få inblick i varandras arbetssituation. Hela processen började med ett erfarenhetsseminarium. När halva projekttiden gått följde ytterligare en större träff. Däremellan har styrgruppen träffats en gång i månaden. Det har varit ett roligt arbete. Vi har varit en bra grupp och rapporten är färdig i god tid, konstaterar Peter Hertting. Myndighetsöverskridande samtal om administrativa samarbeten anses vara en positiv bieffekt i utredningen. Och utredarna konstaterar att många knutar i ärendehanteringen kan lösa genom bättre kommunikation, tydliga rutiner och smidiga strukturer för administration av ärenden. Och det går inte alltid så lätt att lagstifta om det. I utvärderingen av snabbspåret har förutom seminarierna ytterligare två underlag legat till grund för resultaten. Det ena är en statistisk genomgång av enskilda ärenden som har potential att behandlas i snabbspåret, i jämförelse med hur många som faktiskt gjorde det. Det andra är djupintervjuer av personer som berörs av snabbspåret i fält. Även i detta arbete skedde korsbefruktning genom att styrgruppens medlemmar fick intervjua personer från en annan än den egna kåren. Sammanlagt intervjuades 59 personer, varav 38 poliser och 3 advokater.»utgångspunkten är att all statlig verksamhet ska vara effektiv. Det ska inte behöva ta ett halvår eller år att få ett lättutrett brott lagfört.«martin Borgeke, hovrättslagman, Hovrätten över Skåne och Blekinge Intervjuerna väger tyngst i rapporten. De gav mycket. Vi fick en relativt samstämmig bild, berättar Martin Borgeke som intervjuade åklagare och åklagarsekreterare. Sedan projekttiden för snabbspårstesten rann ut i våras har arbetsmetoderna ändå levt vidare här och där. Ett betyg så gott som något. Men utredarna anser att projekt- Detta är snabbspåret En försöksverksamhet med målsättning att brott som förekommer ofta och som drabbar enskilda ska handläggas och lagföras snabbare. Det gäller enbart brott där polisen leder förundersökningen. Om polisen bedömer att ärendet kan gå in i snabbspåret blir det s-märkt. Det utgör en signal om att det ska hanteras skyndsamt av alla instanser. Det innebär en utökad möjlighet för domstolen att använda förenklad delgivning av stämningsansökan och andra handlingar från domstolen. Startades som ett tvåårigt projekt i Stockholms City med alla rättsväsendets myndigheter involverade. Stockholmsprojektet utreddes av Brottsförebyggande rådet Slutsatserna pekade på positiva upplevelser av en snabbare process, fler fällande domar och färre överklaganden. Men också att för få ärenden s märktes och att de nya arbetssätten har svårt att överleva mot slutet av projekttiden. Projektet utökades i början av 2007 till Uppsala och Helsingborgs tingsrätter och avslutades i juni I samband med den nya projekttiden gav justitiedepartementet i uppdrag åt åklagarmyndigheten, rikspolisstyrelsen, domstolsverket, kriminalvården och rättsmedicinalverket att effektivisera och utvärdera försöksverksamheten med att minska de totala genomströmningstiderna. Syftet är också att undersöka om, och hur i så fall, snabbspåret kan permanentas. Utredningen presenterar sin rapport den 15 oktober i år. DOMKRETSEN nr 3/2008

10 aktuellt tiden generellt var allt för kort för att det skulle var möjligt att avgöra om snabbspåret skulle vara hållbart i längden. Det tar tid att ta till sig nya arbetsmetoder, säger Peter Hertting som i intervjuer med poliser fick fram att brist på information och genomarbetade rutiner är en anledning till att alldeles för få brott kom in i snabbspåret. Statistiken visade att endast tio procent av alla mängdbrott som skulle kunna bli s-märkta blev det. För att systemet ska vara hållbart krävs en betydligt högre procentsats. Att tio till femton procent faller bort skulle vara rimligt, men med för få ärenden kan inte ett snabbspårssystem upprätthållas. Då går luften ur det, säger Martin Borgeke. Peter Hertting har erfarenhet av olika effektiviseringsprojekt, ofta drivna av eldsjälar på lokal och regional nivå. Projekten har ofta fallit för att för få fall blir föremål för nya metoder och bättre rutiner. Snabbspåret riskerar att ses på samma sätt när för många ärenden ändå behandlas på det gamla sättet. Det är lite som att gå mot röd gubbe. Gör tillräckligt många det så känns det inte längre särskilt angeläget att följa bestämmelserna, sammanfattar Martin Borgeke. u Peter Hertting och Martin Borgeke. Chefsdagar med fokus på förtroendefrågor Snart är det dags för årets upplaga av de så kallade Chefsdagarna en årligen återkommande konferens för Sveriges nära 100 domstolschefer. Årets tema är förtroendet för Sveriges Domstolar, och inspiration till detta kommer från såväl regleringsbrev och handlingsplanen för e-förvaltning som från den pågående statliga utredningen om förtroendefrågor. TEXT marcus nilsson Under två dagar den 8 9 oktober samlas domstolscheferna i Stockholm för att samtala, diskutera och utbyta värdefulla synpunkter kring aktuella ämnen. Att Chefsdagarna är en viktig mötesplats för alla lagmän märks på antalet anmälningar. Till dags dato (den 12 september) har samtliga utom två tackat ja, säger Petra Thor Jonzon, Domstolsverkets informationschef och den som håller ihop arrangemanget. För andra året i rad besöks konferensen av justitieminister Beatrice Ask. Justitieministern är givetvis en tung talare, men det är Domstolsverkets generaldirektör som inleder dagarna, i enlighet med traditionen. Det blir första gången för Barbro Thorblad, som kommer att redogöra för såväl pågående som kommande aktiviteter med bäring på domstolarnas verksamhet. Paneldiskussion Första dagen avslutas med en paneldebatt kring förtroendefrågorna. Sigurd Heuman, lagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge, kommer att inleda debatten med att plocka fram det mest engagerande ur den pågående förtroendeutredningen, där han sitter som ordförande. Själva debatten leds sedan av tv-journalisten och dokumentärfilmaren Folke Rydén. För att säkra utblicken i debatten har, förutom ett antal verksamma på domstol, även några externa deltagare bjudits in. Jag vill inte avslöja vilka på förhand, men där finns bland annat välkända företrädare för andra myndigheter och massmedia, säger Petra Thor Jonzon. Andra ämnen Under dag två presenteras det pågående myndighetsövergripande arbetet kring elektronisk kommunikation mellan myndigheter. Rita Aspegren, chef för utvecklingsavdelningen på Domstolsverket, berättar om vad syftet med arbetet är, vad det ska leda till och inte minst hur det kommer att påverka domstolarna. Under andra dagen berättar också rektor Roberth Nordh om Domstolsakademin (tidigare omtalad under arbetsnamnet Domarskolan ) som ska vara inrättad efter årsskiftet. Dagarna avslutas med ett ständigt aktuellt ämne, nämligen domstolarnas balansräkning mellan inkomna och avgjorda mål. I år är det extra aktuellt eftersom det närmar sig uppföljning av den målsättning som landets domstolschefer enades om under en extrainsatt chefsdag den 8 november förra året: Överbalanserna ska minska med mål fram till och med den 31 december Ann Härelind, chef för ekonomiavdelningen på Domstolsverket, ger en beskrivning av året som gått inklusive färska siffror från september. Några domstolschefer presenterar även sina erfarenheter av effektiviseringsarbete. u 10 DOMKRETSEN nr 3/2008

11 Roberth Nordh, rektor för Domstolsakademin aktuellt Nu tar Domstolsakademin form Domarskolan har bytt namn till Sveriges Domstolars Akademi för utbildning, eller i korthet: Domstolsakademin. Ordet skola ledde gärna tankarna till en lägre form av utbildning än det är fråga om. Det är ju faktiskt utnämnda ordinarie domare som ska fortbildas vid Domstolsakademin, säger rektor Roberth Nordh. TEXT MARCUS NILSSON FOTO LARS LYDIG Namnbytet är dock bara en liten del av allt som händer. Arbetet med att ta fram ett utbildningsprogram har dragit igång på allvar efter sommarens utnämning av sju ämnesansvariga, utöver Domstolsverkets kompetensutvecklare som har ämnesansvar för domarens strategiska, personliga och kommunikativa kompetens. De ämnesansvariga kommer att ha en mycket central roll i Domstolsakademin, genom att planera undervisningen i respektive ämne. Jag ser med tillförsikt och entusiasm fram mot att forma Domstolsakademin tillsammans med dessa personer. De sju från domstolsvärlden har alla gedigen erfarenhet av dömande och har skaffat sig särskild specialistkompetens inom sina respektive ämnen genom att bland annat delta i lagstiftnings- och forskningsarbete och olika undervisningssammanhang, säger Roberth Nordh. Ett viktigt steg på vägen mot att efter årsskiftet öppna portarna för de första utbildningsdeltagarna togs i Torekov i början av september, där de ämnesansvariga under ett tredagars-internat diskuterade innehållet i utbildningen, inte minst med utgångspunkt från pedagogiska frågeställningar. Vi har genomlyst ett antal frågor, som i sin tur stimulerat till nya tankar och idéer. Vi är alla ense om att försöka skapa en intellektuell utbildningsmiljö grundad på problemställningar som domaren möter i sin yrkesvardag. Det kommer att ställas stora krav på deltagarnas egen medverkan i form av bland annat gruppuppgifter och inhämtande av förkunskaper, säger Roberth Nordh. En preliminär plan för vårens undervisning togs fram under internatet. Under hösten fortsätter arbetet med att lägga fast utbildningsplanerna och rekrytering av lärare. Ute på domstolarna går arbetet igång med att fastställa individuella utbildningsplaner för nyutnämnda domare, i samråd mellan domaren, domstolschefen och Domstolsakademin. u Ämnesansvariga presenterar sig Strategiska och beteendevetenskapliga ämnesområden: Elizabeth Thoor, Pernilla Björklund och Martin Sievers, Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling Vilka ämnen ingår i de strategiska och beteendevetenskapliga ämnesområdena? Utredningen av förutsättningarna för Domstolsakademin, som vår enhet medverkade i, visade att det behövs ämnen som domarens och domstolarnas roll, personlig utveckling och medarbetarskap, mångfalds- och bemötandefrågor samt mediekunskap. Enheten för kompetensutveckling har hitintills haft huvudansvaret för all domarutbildning, och har en tvärvetenskaplig bredd med djup kompetens inom nämnda områden. Pernilla Björklund, Domstolsverket Elizabeth Thoor, Domstolsverket DOMKRETSEN nr 3/

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Testverksamhet 1 december 2007 31 oktober 2008 En modernare rättegång Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2007, Foto: Patrik Svedberg,

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2008, Foto: Patrik Svedberg, Form: Kommunikationsbyrån Vinna, Tryck:?, Diarienr: 749-2005 En

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång 1 2008-10-17 En modernare rättegång Informationsmöte Stockholms tingsrätt fredag den 17 oktober 2008 2 Agenda informationsmöte Introduktion Presentation av En modernare rättegång Teknik i rättssal, Stockholms

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer UNDERVISNINGSPLAN 1 (5) Domstolsakademin UNDERVISNINGSPLAN Allmänt I en tid då omvärlden förändras i allt snabbare takt och de miljöer inom vilka rättsliga tvister uppstår blir allt mer komplexa ökar behovet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Handbok för mentorer och adepter

Handbok för mentorer och adepter Handbok för mentorer och adepter Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare. Måndagen den 3/9 2012 samlades en stolt skara kursdeltagare och coacher från ledarskapsprogrammet Diplomerad BLI-ledare. De har under det senaste året kommit till våra seminarier en halvdag varje månad

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier

Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier YTTRANDE 2009-03-20 Dnr 013/09 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) Sammanfattning Hovrätten

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion; SFS 2009:885 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Regeringen föreskriver i

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Vad är coachning... 3 1.2 Coachens utbildningar... 4 2. Syfte... 4

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Foto: IBL Bildbyrå Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Klagomål är gåvor Vi betraktar klagomål från våra kunder, externa som interna, som gåvor. Rätt hanterat kan ett klagomål förändra

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Kommittédirektiv Rekryteringen av ordinarie domare Dir. 2016:89 Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över rekryteringen av ordinarie domare i syfte

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Vill du beställa broschyren?

Vill du beställa broschyren? Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

2015-2016 ADVANTUM KOMPETENS LEDARSKAP MEDARBETARSKAP AFFÄRSMANNASKAP KOMMUNIKATION PEDAGOGIK HR

2015-2016 ADVANTUM KOMPETENS LEDARSKAP MEDARBETARSKAP AFFÄRSMANNASKAP KOMMUNIKATION PEDAGOGIK HR 2015-2016 ADVANTUM KOMPETENS LEDARSKAP MEDARBETARSKAP AFFÄRSMANNASKAP KOMMUNIKATION PEDAGOGIK HR VANTUM MPETENS DIN UTVECKLING ÄR VIKTIG FÖR MIG! Jag har i snart 30 år arbetat med kompetensutveckling i

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Vision och styrkort 2015 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Länsstyrelsen och länet står inför stora utmaningar. Vi måste vara

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer