domkretsen En modernare rättegång är en nödvändig reform De ska forma Domstolsakademin Beatrice Ask

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen En modernare rättegång är en nödvändig reform De ska forma Domstolsakademin Beatrice Ask"

Transkript

1 nr Vittnesstödet utrett Coachade chefer Fler lärare behövs Föredragande lyfts fram domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR En modernare rättegång är en nödvändig reform Beatrice Ask De ska forma Domstolsakademin

2 Innehåll nr GD har Ordet 6 Fler lärare efterfrågas Det finns många kompetenta lärare inom Sveriges Domstolar. Men de kan bli fler. 6 Chefer kan få en coach 8 Ett snabbspår för enklare brott utreds 10 Inför Chefsdagarna 11 Sveriges Domstolars Akademi för utbildning Rektor Robert Nordh ser fram emot att forma utbildningen tillsammans med de ämnesansvariga Vittnesstöd en viktig funktion En modernare rättegång Domkretsen har summerat vad som hänt i projektet och träffat Beatrice Ask för en kommentar. 22 Nöjda medarbetare ger bra bemötande år på domstol Möt domstolssekreterarna Birgit Katsoulaki och Yvonne Elgärde på Södertörns tingsrätt. 26 Domarnämnden presenterar sig 28 Workshop om tvistemålshantering 28 Föredragande i centrum Länsrätten i Skåne delar med sig av Föredragandeåret À JOUR

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON Fax e-post GD har Ordet Barbro Thorblad redaktör Marcus Nilsson Samarbete betyder kvalitet också på arbetsplatsen Produktionsledare Elin Wester layout Ulrika Bladelius ansvarig utgivare Petra Thor Jonzon omslagsfoto Carl Johan Erikson tryck Davidsons Tryckeri AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år Tryckt på miljövänligt papper. Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. Förändringsarbete, balansavarbetning och kompetenshöjning begrepp som under flera år använts flitigt beträffande verksamheten inom Sveriges Domstolar. Allt ingår egentligen i kvalitetsarbetet på domstolarna, ett arbete som är inriktat på att bättre tillgodose de krav som allmänheten självklart har rätt att ställa på domstolarna. Men det är viktigt att komma ihåg att kvalitetsarbetet också ska ha positiv inverkan för arbetsmiljön inom Sveriges Domstolar. Stora balanser, långa handläggningstider och känslan att inte kunna påverka den egna arbetssituationen ökar stressen för den enskilde medarbetaren. Eftersom vi inte kan påverka antalet inkommande mål och bara i begränsad omfattning kan möta tilltagande målinflöde med nyanställningar måste vi se till att alla möjligheter till effektiviseringar tas till vara. Diskussioner på de enskilda domstolarna är givetvis en utgångspunkt för allt förändringsarbete. Men det är också nödvändigt att vi får nytta av varandras positiva erfarenheter. Vi ska inte behöva uppfinna hjulet mer än en gång inom Sveriges Domstolar. Här kan vi alla säkert bli bättre på att hjälpa varandra. Det är inte alltid lätt att komma ihåg eller få tillfälle att dela med sig av sina lärdomar och att verkligen lyssna på och ta efter andras goda exempel. Till viss del handlar det kanske om att förändra attityder till samarbete över myndighetsgränser och traditionella barriärer, men först och främst behöver vi fler och bättre system och forum för utbyten av detta slag. Regelbundna möten på regional eller nationell nivå mellan domstolssekreterare kan vara ett sätt att dela med sig av förbättringsarbete. Det är också viktigt att vi på Domstolsverket är lyhörda för önskemål från domstolarna om till exempel förbättringar i Vera och andra centrala åtgärder som kan förenkla arbetet. Ett stärkt samarbete mellan domstolarna och mellan domstolarna och Domstolsverket är positivt för oss alla! u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Kunskapen inom Sveriges Domstolar är som ett smörgåsbord utan like Sveriges Domstolar är en utpräglad kunskapsorganisation. Allt vi gör bygger på kunskap och kompetens. Därför är det viktigt att vi har duktiga lärare, säger Martin Dambergs tf enhetschef på enheten för kompetensutveckling på Domstolsverket. Text helena bäckhed foto Anna-Lena Lundqvist och per carlsson Sveriges Domstolar är mitt i en omfattande generationsväxling där pensionsavgångar ersätts med nyanställningar, som kräver utbildning. Det gör att fler lärare behövs. I dagsläget är det cirka anställda inom Sveriges Domstolar, 185 personer av dessa är lärare. Delar man antalet utbildningsdagar på antalet lärare är resultatet av ekvationen solklar: arbetsbördan för de aktiva lärarna är stor. Och ju mindre domstol, desto större påverkan på balansen i de dagliga rutinerna. Det stora problemet som återkommer på domstolarna är bristen på ersättare för de domare som är lärare. Domstolen får en ekonomisk ersättning, men det finns ingen som kan ta tomrummet i rättssalen. På sikt vill vi ha bortåt 300 lärare får vi fler lärare kan vi minska belastningen på dem som är aktiva. Idag har vi fyra lärarteam på en viss kurs eller utbildning. På sikt vill vi dimensionera för sex team, som turas om att ta uppdragen. Det är en stor skillnad om en person är borta två tre dagar på en termin istället för sex sju, säger Martin Dambergs. Delar med sig av sin erfarenhet Kjell Nilsson, rådman vid Göteborgs tingsrätt, har varit lärare i åtta år. Det började i mindre skala på den lokala tingsrätten, innan han och några kollegor gick vidare och engagerade sig i Domstolsverkets utbildningar. Så länge jag har gnistan kvar vill jag fortsätta mitt uppdrag som lärare. Som lärare för notarier träffar jag många unga jurister i början av sin karriär och det är verkligen stimulerande, säger Kjell Nilsson. Trots att Göteborgs tingsrätt är stor blir läraruppdraget kännbart, eftersom enheten han jobbar på endast har fyra rådmän. Vid kurstillfällena får kollegorna dela på hans arbetsuppgifter också. Mina arbetskamrater är lojala och toleranta, men inte nöjda med situationen. Ska man bedriva utbildning i så pass stor skala som det rör sig om, bör manfallet täckas. Det känns aldrig bra att belasta sina kollegor.»man lär sig mycket på att vara lärare.«kjell Nilsson, rådman vid Göteborgs tingsrätt Kjell Nilsson menar att de allra flesta ser undervisning som en del av arbetet, men tycker att det är viktigt att arbeta med dimensionering av utbildningarna. I vissa perioder är det svårt att komma ifrån sitt vanliga uppdrag. Även om jag vet ett år i förväg att jag ska hålla i eller gå på en kurs, vet jag ju inte hur arbetsbelastningen ser ut på min avdelning just då. Det är omöjligt att veta, men ju tidigare man planerar desto lättare är det att balansera mitt bortfall. Men fördelarna överväger ändå och eftersom utbildning är en grundsten inom Sveriges Domstolar känner Kjell Nilsson att han bidrar till helheten. Det är ett trevligt avbrott från de dagliga rutinerna. Jag får ny input. Inför varje kurstillfälle får man ta sig en funderare på upplägget på vad som behövs bytas ut och vad som kan återanvändas. Man lär sig mycket på att vara lärare, säger Kjell Nilsson. Måste höja blicken Hovrättspresident Gunnel Wennberg, chef vid Hovrätten för Västra Sverige, ser positivt på att släppa i väg domare för utbildningsuppdrag. Jag tycker att man ska vara så generös som möjligt från domstolens sida med att ge domare möjlighet att vara lärare på Domstolsverkets kurser. Speciellt när man har duktigt folk som passar för uppgiften. Det är viktigt för hela domstolsorganisationen att domare bidrar till utvecklingen med sina kunskaper. Vad får ni tillbaka? Det är ju inte bara domare som är lärare, men just domare sitter länge på samma plats och det gör det viktigt att de kan få ett uppdrag, få inblick och kontakter och stimulans från annat håll. Jag märker tydligt att lärarna utvecklas inom sina områden och 4 DOMKRETSEN nr 3/2008

5 Gunnel Wennberg, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige Martin Dambergs tf enhetschef på enheten för kompetensutveckling på Domstolsverket Kjell Nilsson, rådman vid Göteborgs tingsrätt ibland blir specialister här i hovrätten. Det är helt klart en fördel alla utvecklas på så sätt. Dessutom tycker jag faktiskt att det är ett gemensamt ansvar att bidra med lärare.»man kan inte vara egoist i dessa sammanhang det vinner ingen på.«gunnel Wennberg, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige Även för Hovrätten för Västra Sverige är bristen på ersättare ett problem. Hovrättsråden är en bristvara och det finns en risk att arbetet blir lidande och de hemmavarande kollegorna får dra ett alltför tungt lass när lärarna är borta. En önskedröm för Gunnel Wennberg är att det skulle finnas ett litet överskott av domare som kan täcka upp vid bortfall. Men hon tror att det är en utopi att få fram tillräckligt med ersättningsdomare och att det måste lösas på annat sätt. Trots svårigheterna måste man försöka höja blicken från den egna verksamheten och inte bara värna om sina egna mål och ärenden. Framförhållning är a och o För att lärarnas arbete ska gå så smidigt som möjligt är det viktigt att förankra tanken om utbildning på alla plan och i alla delar i verksamheten. Det rör sig inte om så många gånger per termin, men det är kännbart eftersom de trots allt är iväg flera dagar i sträck. Men vi försöker att bjuda på så mycket vi kan. Framförhållning är a och o, det gäller att få verksamheten att rulla ändå. Man kan inte vara egoist i dessa sammanhang det vinner ingen på. Inte minst de berörda cheferna måste ha förståelse för att deras medarbetare är borta som lärare i viss utsträckning. Jag tror att många säger ja men menar nej och det går inte. Man får absolut inte bestraffa den lärare som varit borta. Det är därför det är så viktigt att alla är medvetna om betydelsen av att vi gemensamt bidrar med utbildning och kunskap. En del av vardagen Martin Dambergs poängterar åter hur viktigt det är att tänka på utbildning och kompetensutveckling som en del av det vardagliga arbetet. Något som alltid måste finnas på alla arbetsplatser för att organisationen ska ha rätt kompetens. Ju fler domstolar som avdelar lärare desto mindre blir bördan för alla inblandade. Att förmedla sin kunskap och erfarenhet till nya kollegor ingår i uppdraget som medarbetare. Får vi ingen ny kunskap finns risken att vi inte klarar vårt uppdrag i slutändan, säger Martin Dambergs. De lärare han träffar tycker alla att de får något tillbaka och känner sig stärkta i sitt yrke. För att underlätta för de befintliga lärarna handlar det om att rekrytera fler lärare från fler domstolar, så att lärarna har rimlig arbetsbelastning och läraruppdrag. Det, tillsammans med att utveckla former som kompletterar den nuvarande utbildningen, till exempel E-utbildning är en av många utmaningar på enheten för kompetensutveckling, menar han.»får vi ingen ny kunskap finns risken att vi inte klarar vårt uppdrag i slutändan.«martin Dambergs tf enhetschef på enheten för kompetensutveckling på Domstolsverket Den viktigaste delen av utbildningarna är lärarna. Inom Sveriges domstolar är lärarna riktiga eldsjälar. Den kunskap och erfarenhet som finns på en domstol är helt unik det är ett smörgåsbord av kompetens och erfarenhet utan dess like, säger Martin Dambergs. u Mer information om lärarrollen finns under fliken Kompetens på intranätet Doris. DOMKRETSEN nr 3/2008

6 Coachade chefer får hjälp med att hitta verktyg En coach kan vara ett bra stöd för en ny chef som ställs inför ovana situationer. När det fungerar som bäst får chefen en större trygghet och kan lägga energi på att vara en bra chef. Det har flera chefer inom Sveriges Domstolar erfarit de senaste åren. TEXT Annette Wallqvist Foto carl johan erikson Att få ett chefsjobb är en spännande utmaning för många. Samtidigt innebär jobbet en ny roll som många kan uppleva som ganska ensam. Ibland måste impopulära beslut fattas, svåra prioriteringar göras och konflikter redas upp. Det är mycket nytt att sätta sig in i samtidigt som det gäller att skapa en bra plattform gentemot medarbetare och andra chefer. Då kan en person som fungerar som stöd och bollplank vara till stor hjälp. Men också för en van chef kan det vara värdefullt med coachning. En coach kan vara bra för chefer på alla nivåer. Tillsammans med coachen blir det möjligt att gå mer på djupet än vad man kan göra på vanliga chefskurser, säger Elizabeth Thoor som arbetar på Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling. Utgår från chefens behov Coachen är en professionell utomstående person, ofta med någon form av beteendevetarutbildning. Coachen har betalt för att fungera som chefens resurs, till skillnad från en mentor som ofta är en rutinerad chef som ger råd och stöd utifrån egna erfarenheter. Intensiteten och innehållet i mötena utformas efter den coachades behov och verklighet. Principen för coachmötet är att det ska utgå helt och hållet från den coachades behov där han eller hon befinner sig just nu, utan att värdera det som sägs, berättar Elizabeth Thoor. Tanken är att coachen ska lyssna och genom att ställa kraftfulla frågor hjälpa chefen att lättare förstå sin egen situation och få starkare självkännedom. Coachningen kan vara ett sätt att ta fram det bästa hos varje chef, att upptäcka den personliga potentialen. En coach hur går det till? Behovet av en coach ska först godkännas av den närmaste chefen. Den som vill bli coachad måste också skriftligt beskriva sin ledarroll och vad han eller hon vill ha ut av coachningen och om det finns särskilda önskemål på coachen när det gäller exempelvis verksamhetsort, ålder, kön och tidigare erfarenheter. Domstolsverket fattar sedan beslut och förmedlar kontakt med en coach. Fem olika företag är upphandlade för att tillgodose chefernas behov av coachning. Det finns möjlighet att efter ett första möte byta coach om personkemin inte fungerar. Vanligtvis träffas coachen och den coachade en eller några gånger i månaden under ett halvår. I vissa fall finns det möjlighet till förlängning. Coachen har tystnadsplikt. u Den som är intresserad av coachning och mentorskap kan läsa mer på Sveriges Domstolars intranät, Doris. Gunilla Svahn Lindström, beredningschef på kammarrätten i Stockholm Smidigare samarbete med hjälp av rollspel 6 DOMKRETSEN nr 3/2008

7 Ser lättare sina styrkor och svagheter Utan tidigare ledarerfarenhet utsågs Gunilla Svahn Lindström för ett par år sedan till ett nyinrättat jobb som beredningschef på kammarrätten i Stockholm. I våras utsågs hon av regeringen till kammarrättslagman på samma ställe. Ibland undrar jag om jag hade klarat jobbet utan min coach, säger hon. När Gunilla Svahn Lindström utsågs till beredningschef fick hon, förutom ett övergripande ansvar för verksamheten och en plats i ledningsgruppen, också ansvar för ett 60-tal medarbetare varav fyra var enhetschefer. Jag hade att sjösätta en ny organisation och få den att fungera effektivt. I den nya organisationen ingick också många jurister som tidigare inte hade jobbat i domstol. Rätt tidigt insåg jag att det kunde vara bra med ett stöd i form av en samtalspartner, berättar Gunilla Svahn Lindström. Med hjälp av en coach hoppades hon hitta verktyg för att bättre hantera olika situationer, att lättare förstå både sig själv och andra. Jag ville lära mig att bli en bra chef helt enkelt, säger hon. Gunilla Svahn Lindström träffade sin coach ungefär varannan vecka i knappt ett år. Däremellan kunde hon ringa och mejla så mycket hon ville. Samtalen med coachen blir ofta mycket personliga och exakt vad som sagts mellan henne och coachen vill Gunilla Svahn Lindström inte gå in på. För att fungera som chef är det bra att känna sig själv. Att bara köra på och inte lyssna är inte så lyckat. Därför har vi pratat en del om hur kommunikationen med medarbetarna kan bli bättre, säger hon. Gunilla Svahn Lindström har hela tiden varit väl förberedd och fokuserad inför mötena med sin coach, engagemanget är avgörande för resultatet, menar hon. Det har varit en stor förmån att få tid att tänka igenom saker ordentligt, annars är det lätt hänt att det läggs åt sidan. Nu vet jag bättre vilka styrkor och svagheter jag har och hur jag ska hantera dem. Och jag kan lättare förbereda mig för situationer som riskerar bli besvärliga.»att bara köra på och inte lyssna är inte så lyckat.«gunilla Svahn Lindström, beredningschef på kammarrätten i Stockholm Nu när hon fått ett nytt chefsjobb har hon valt att återuppta kontakten med coachen för att fortsätta utveckla sig i sin roll som chef. Den här gången vill jag konkretisera mer. Nu handlar det mer om hur jag praktiskt ska hantera olika typer av medarbetarsamtal, möten och liknande och mindre om personlig utveckling. u När rådmannen Catarina Barketorp fick jobbet som enhetschef på Södertörns tingsrätt var hon direkt på det klara med att hon också ville ha en coach. Jag visste att möjligheten fanns och tänkte att det kunde vara bra för mig i min nya roll, säger hon. Catarina Barketorp ville hellre ha en coach än en mentor eftersom coachen är ett professionellt stöd som får betalt för att hjälpa henne. Med en mentor skulle jag känna större krav på mig själv att ge något tillbaka eftersom mentorn lägger ner ett ideellt arbete. Hon tycker också att det är en stor fördel att coachen står helt utanför Sveriges Domstolar, eftersom det gör det lättare att prata fritt och öppet. Från början hade Catarina Barketorp en bild av att samtalen med coachen skulle vara terapiliknande, istället har det kommit att bli en hel del rollspel och konkret träning på olika situationer. Till stor del handlar det om att få samarbetet med medarbetare och chefskolleger att löpa smidigare. Ibland kan rollspelen vara tuffa, men jag får alltid konstruktiva synpunkter på hur jag hanterat situationen. Uppdraget brukar sedan bli att i verkligheten genomföra det vi tränat på, säger Catarina Barketorp.»Jag har lärt mig att ingenting är farligt.«catarina Barketorp, enhetschef på Södertörns tingsrätt Till hösten ska hon hålla sina första lönesamtal, inför det har hon möjlighet att få handfasta tips och råd om hur hon på bästa sätt kan lägga upp det. Tidigare har hon fått lära sig hur hon kan ge feedback som är utvecklande och inte överslätande. Hittills har Catarina Barketorp träffat sin coach ett tiotal gånger och hon tycker att hon blivit både tryggare och fått mod att genomföra saker. Jag har lärt mig att ingenting är farligt. u Catarina Barketorp, enhetschef på Södertörns tingsrätt DOMKRETSEN nr 3/2008

8 aktuellt Peter Hertting, överåklagare och Martin Borgeke, hovrättslagman. Ett snabbspår för enklare brott Är Snabbspåret en möjlig väg för att effektivisera handläggning av mängdbrott? Den frågan har nu utretts gemensamt av fem berörda myndigheter. Det var förbluffade få ärenden som hamnade i snabbspåret, berättar Martin Borgeke, hovrättslagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge. TEXT Ulrika Hotopp Foto Lars Lydig I många år har polis- och rättsväsendet upplevt att så kallade mängd- eller vardagsbrott, såsom stöld, misshandel, skadegörelse och mindre allvarliga trafikbrott, hanteras för långsamt. Ibland tar det så pass lång tid att brottet hinner preskriberas. Det är ett misslyckande och ett rättspolitiskt problem. Det konstaterar Martin Borgeke som representerar Sveriges Domstolar i den grupp som fått i uppdrag av regeringen att utreda pilotprojekten med snabbspårsförfarandet hos tingsrätter, åklagare, polisen och kriminalvården i Stockholm, Uppsala och Helsingborg. En av hans kolleger i gruppen är överåklagare Peter Hertting som mött upp på hovrätten i Malmö. Framför sig har han ett tjockt häfte som är version elva av den rapport om snabbspåret som ska presenteras för regeringen den 15 oktober. Därför förblev också resultaten i detalj hemliga under Domkretsens intervju. Men några kommentarer från sitt dryga års arbete kunde representanterna för utredningsgruppen ändå släppa. Mer effektiv hantering De är eniga om att högar av ärenden, så enkla brotten än må vara, inte är till gagn för någon. Ju större högarna blir, ju mer tid och pengar slukar de i slutänden. Bevisläget försämras, målsägande får vänta onödigt länge och de tilltalades oro ökar, konstaterar Martin Borgeke och tilllägger: Utgångspunkten är att all statlig verksamhet ska vara effektiv. Det ska inte behöva ta ett halvår eller år att få ett lättutrett brott lagfört. Var flaskhalsarna sitter och hur de ska åtgärdas är däremot inte lika uppenbart. Snabbspårs-testens målsättning var att hitta nya arbetsmetoder som skyndar på processen från början, det vill säga om möjligt redan vid brottsplatsen. Då kan handläggningstider kortas och resurser frigöras till annat. 8 DOMKRETSEN nr 3/2008

9 aktuellt Anmälan Polisens utredningstid Åklagarens handläggningstid Domstolens handläggningstid Förenklad delgivning Delgivning anses ha skett snabbspåret Det ska inte ta mer än fem veckor, eller 35 dagar, från polisanmälan till dess att delgivningen är klar. Dag 1 Dag 1-14 Dag Dag Dag Dag 35 De långa handläggningstiderna är främst ett polisiärt problem och det är där lösningen finns, påpekar Borgeke och Hertting unisont. Detta i sin tur beror på att polisen måste prioritera. För både domstolar och åklagarsidan är det enklare. Och ingen av dess representanter ser några större problem på de egna arbetsplatserna med långa handläggningstider. Vi behöver inte prioritera på samma sätt, utan måste handlägga alla ärenden som kommer in.»brist på information och genomarbetade rutiner är en anledning till att alldeles för få brott kom in i snabbspåret.«peter Hertting, överåklagare. Med tanke på att polisresurserna är begränsade har de förståelse för att tunga brott ofta prioriteras, men det är också ett faktum att vardagsbrotten ofta berör den enskilde medborgaren starkt. Det kan också finnas ett samband mellan små kriminella handlingar som aldrig leder till straff och en fortsatt tyngre kriminell bana. Det är bra om polisen kan fundera över sina arbetsmetoder, men vi bör vara ödmjuka inför svårigheterna. Inblick i andras arbete I arbetet med att utreda snabbspårsprojektet har Sveriges Domstolar, åklagarmyndigheten, polisväsendet, kriminalvården och rättmedicinalverket haft många tillfällen att få inblick i varandras arbetssituation. Hela processen började med ett erfarenhetsseminarium. När halva projekttiden gått följde ytterligare en större träff. Däremellan har styrgruppen träffats en gång i månaden. Det har varit ett roligt arbete. Vi har varit en bra grupp och rapporten är färdig i god tid, konstaterar Peter Hertting. Myndighetsöverskridande samtal om administrativa samarbeten anses vara en positiv bieffekt i utredningen. Och utredarna konstaterar att många knutar i ärendehanteringen kan lösa genom bättre kommunikation, tydliga rutiner och smidiga strukturer för administration av ärenden. Och det går inte alltid så lätt att lagstifta om det. I utvärderingen av snabbspåret har förutom seminarierna ytterligare två underlag legat till grund för resultaten. Det ena är en statistisk genomgång av enskilda ärenden som har potential att behandlas i snabbspåret, i jämförelse med hur många som faktiskt gjorde det. Det andra är djupintervjuer av personer som berörs av snabbspåret i fält. Även i detta arbete skedde korsbefruktning genom att styrgruppens medlemmar fick intervjua personer från en annan än den egna kåren. Sammanlagt intervjuades 59 personer, varav 38 poliser och 3 advokater.»utgångspunkten är att all statlig verksamhet ska vara effektiv. Det ska inte behöva ta ett halvår eller år att få ett lättutrett brott lagfört.«martin Borgeke, hovrättslagman, Hovrätten över Skåne och Blekinge Intervjuerna väger tyngst i rapporten. De gav mycket. Vi fick en relativt samstämmig bild, berättar Martin Borgeke som intervjuade åklagare och åklagarsekreterare. Sedan projekttiden för snabbspårstesten rann ut i våras har arbetsmetoderna ändå levt vidare här och där. Ett betyg så gott som något. Men utredarna anser att projekt- Detta är snabbspåret En försöksverksamhet med målsättning att brott som förekommer ofta och som drabbar enskilda ska handläggas och lagföras snabbare. Det gäller enbart brott där polisen leder förundersökningen. Om polisen bedömer att ärendet kan gå in i snabbspåret blir det s-märkt. Det utgör en signal om att det ska hanteras skyndsamt av alla instanser. Det innebär en utökad möjlighet för domstolen att använda förenklad delgivning av stämningsansökan och andra handlingar från domstolen. Startades som ett tvåårigt projekt i Stockholms City med alla rättsväsendets myndigheter involverade. Stockholmsprojektet utreddes av Brottsförebyggande rådet Slutsatserna pekade på positiva upplevelser av en snabbare process, fler fällande domar och färre överklaganden. Men också att för få ärenden s märktes och att de nya arbetssätten har svårt att överleva mot slutet av projekttiden. Projektet utökades i början av 2007 till Uppsala och Helsingborgs tingsrätter och avslutades i juni I samband med den nya projekttiden gav justitiedepartementet i uppdrag åt åklagarmyndigheten, rikspolisstyrelsen, domstolsverket, kriminalvården och rättsmedicinalverket att effektivisera och utvärdera försöksverksamheten med att minska de totala genomströmningstiderna. Syftet är också att undersöka om, och hur i så fall, snabbspåret kan permanentas. Utredningen presenterar sin rapport den 15 oktober i år. DOMKRETSEN nr 3/2008

10 aktuellt tiden generellt var allt för kort för att det skulle var möjligt att avgöra om snabbspåret skulle vara hållbart i längden. Det tar tid att ta till sig nya arbetsmetoder, säger Peter Hertting som i intervjuer med poliser fick fram att brist på information och genomarbetade rutiner är en anledning till att alldeles för få brott kom in i snabbspåret. Statistiken visade att endast tio procent av alla mängdbrott som skulle kunna bli s-märkta blev det. För att systemet ska vara hållbart krävs en betydligt högre procentsats. Att tio till femton procent faller bort skulle vara rimligt, men med för få ärenden kan inte ett snabbspårssystem upprätthållas. Då går luften ur det, säger Martin Borgeke. Peter Hertting har erfarenhet av olika effektiviseringsprojekt, ofta drivna av eldsjälar på lokal och regional nivå. Projekten har ofta fallit för att för få fall blir föremål för nya metoder och bättre rutiner. Snabbspåret riskerar att ses på samma sätt när för många ärenden ändå behandlas på det gamla sättet. Det är lite som att gå mot röd gubbe. Gör tillräckligt många det så känns det inte längre särskilt angeläget att följa bestämmelserna, sammanfattar Martin Borgeke. u Peter Hertting och Martin Borgeke. Chefsdagar med fokus på förtroendefrågor Snart är det dags för årets upplaga av de så kallade Chefsdagarna en årligen återkommande konferens för Sveriges nära 100 domstolschefer. Årets tema är förtroendet för Sveriges Domstolar, och inspiration till detta kommer från såväl regleringsbrev och handlingsplanen för e-förvaltning som från den pågående statliga utredningen om förtroendefrågor. TEXT marcus nilsson Under två dagar den 8 9 oktober samlas domstolscheferna i Stockholm för att samtala, diskutera och utbyta värdefulla synpunkter kring aktuella ämnen. Att Chefsdagarna är en viktig mötesplats för alla lagmän märks på antalet anmälningar. Till dags dato (den 12 september) har samtliga utom två tackat ja, säger Petra Thor Jonzon, Domstolsverkets informationschef och den som håller ihop arrangemanget. För andra året i rad besöks konferensen av justitieminister Beatrice Ask. Justitieministern är givetvis en tung talare, men det är Domstolsverkets generaldirektör som inleder dagarna, i enlighet med traditionen. Det blir första gången för Barbro Thorblad, som kommer att redogöra för såväl pågående som kommande aktiviteter med bäring på domstolarnas verksamhet. Paneldiskussion Första dagen avslutas med en paneldebatt kring förtroendefrågorna. Sigurd Heuman, lagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge, kommer att inleda debatten med att plocka fram det mest engagerande ur den pågående förtroendeutredningen, där han sitter som ordförande. Själva debatten leds sedan av tv-journalisten och dokumentärfilmaren Folke Rydén. För att säkra utblicken i debatten har, förutom ett antal verksamma på domstol, även några externa deltagare bjudits in. Jag vill inte avslöja vilka på förhand, men där finns bland annat välkända företrädare för andra myndigheter och massmedia, säger Petra Thor Jonzon. Andra ämnen Under dag två presenteras det pågående myndighetsövergripande arbetet kring elektronisk kommunikation mellan myndigheter. Rita Aspegren, chef för utvecklingsavdelningen på Domstolsverket, berättar om vad syftet med arbetet är, vad det ska leda till och inte minst hur det kommer att påverka domstolarna. Under andra dagen berättar också rektor Roberth Nordh om Domstolsakademin (tidigare omtalad under arbetsnamnet Domarskolan ) som ska vara inrättad efter årsskiftet. Dagarna avslutas med ett ständigt aktuellt ämne, nämligen domstolarnas balansräkning mellan inkomna och avgjorda mål. I år är det extra aktuellt eftersom det närmar sig uppföljning av den målsättning som landets domstolschefer enades om under en extrainsatt chefsdag den 8 november förra året: Överbalanserna ska minska med mål fram till och med den 31 december Ann Härelind, chef för ekonomiavdelningen på Domstolsverket, ger en beskrivning av året som gått inklusive färska siffror från september. Några domstolschefer presenterar även sina erfarenheter av effektiviseringsarbete. u 10 DOMKRETSEN nr 3/2008

11 Roberth Nordh, rektor för Domstolsakademin aktuellt Nu tar Domstolsakademin form Domarskolan har bytt namn till Sveriges Domstolars Akademi för utbildning, eller i korthet: Domstolsakademin. Ordet skola ledde gärna tankarna till en lägre form av utbildning än det är fråga om. Det är ju faktiskt utnämnda ordinarie domare som ska fortbildas vid Domstolsakademin, säger rektor Roberth Nordh. TEXT MARCUS NILSSON FOTO LARS LYDIG Namnbytet är dock bara en liten del av allt som händer. Arbetet med att ta fram ett utbildningsprogram har dragit igång på allvar efter sommarens utnämning av sju ämnesansvariga, utöver Domstolsverkets kompetensutvecklare som har ämnesansvar för domarens strategiska, personliga och kommunikativa kompetens. De ämnesansvariga kommer att ha en mycket central roll i Domstolsakademin, genom att planera undervisningen i respektive ämne. Jag ser med tillförsikt och entusiasm fram mot att forma Domstolsakademin tillsammans med dessa personer. De sju från domstolsvärlden har alla gedigen erfarenhet av dömande och har skaffat sig särskild specialistkompetens inom sina respektive ämnen genom att bland annat delta i lagstiftnings- och forskningsarbete och olika undervisningssammanhang, säger Roberth Nordh. Ett viktigt steg på vägen mot att efter årsskiftet öppna portarna för de första utbildningsdeltagarna togs i Torekov i början av september, där de ämnesansvariga under ett tredagars-internat diskuterade innehållet i utbildningen, inte minst med utgångspunkt från pedagogiska frågeställningar. Vi har genomlyst ett antal frågor, som i sin tur stimulerat till nya tankar och idéer. Vi är alla ense om att försöka skapa en intellektuell utbildningsmiljö grundad på problemställningar som domaren möter i sin yrkesvardag. Det kommer att ställas stora krav på deltagarnas egen medverkan i form av bland annat gruppuppgifter och inhämtande av förkunskaper, säger Roberth Nordh. En preliminär plan för vårens undervisning togs fram under internatet. Under hösten fortsätter arbetet med att lägga fast utbildningsplanerna och rekrytering av lärare. Ute på domstolarna går arbetet igång med att fastställa individuella utbildningsplaner för nyutnämnda domare, i samråd mellan domaren, domstolschefen och Domstolsakademin. u Ämnesansvariga presenterar sig Strategiska och beteendevetenskapliga ämnesområden: Elizabeth Thoor, Pernilla Björklund och Martin Sievers, Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling Vilka ämnen ingår i de strategiska och beteendevetenskapliga ämnesområdena? Utredningen av förutsättningarna för Domstolsakademin, som vår enhet medverkade i, visade att det behövs ämnen som domarens och domstolarnas roll, personlig utveckling och medarbetarskap, mångfalds- och bemötandefrågor samt mediekunskap. Enheten för kompetensutveckling har hitintills haft huvudansvaret för all domarutbildning, och har en tvärvetenskaplig bredd med djup kompetens inom nämnda områden. Pernilla Björklund, Domstolsverket Elizabeth Thoor, Domstolsverket DOMKRETSEN nr 3/

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare. Måndagen den 3/9 2012 samlades en stolt skara kursdeltagare och coacher från ledarskapsprogrammet Diplomerad BLI-ledare. De har under det senaste året kommit till våra seminarier en halvdag varje månad

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

domkretsen Ny generaldirektör för Domstolsverket De bygger verktyg för förtroende

domkretsen Ny generaldirektör för Domstolsverket De bygger verktyg för förtroende nr 2 2008 Nya sammanläggningar Barnet i fokus Praktikplats Europa Pedagogiskt teknikstrul Ny generaldirektör för Domstolsverket domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR De bygger verktyg för förtroende

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm

Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Domarnämnden PROTOKOLL 1 (3) NR 10 Tid: kl. 10.00 16.45 Plats: Närvarande ledamöter Anmärkningar Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Thomas Rolén, ordförande Anna Skarhed,

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att Mentorskapets ABC Av Freddie Larsson Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i sin profession och person. Mentorskapet innebär att en mer erfaren (inte nödvändigtvis

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

domkretsen Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren besöket i domstol

domkretsen Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren besöket i domstol nr 4 2008 Öppethus-succé igen EMR-införandet i media Prognoserna blir bättre Gamla tingshus på nätet domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren

Läs mer

domkretsen Generaldirektören tillbaka till dömandet En ny generation växlas in Tema:

domkretsen Generaldirektören tillbaka till dömandet En ny generation växlas in Tema: nr 4 2007 Grundlag på klarspråk Överbalansen ska bort Stärkt roll för medling domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Generaldirektören tillbaka till dömandet Tema: En ny generation växlas in ledareinnehåll

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Det första året. Domstolsakademin

Det första året. Domstolsakademin Det första året Domstolsakademin Producerad av Domstolsverket Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 380-2010 2 DOMSTOLSAKADEMIN 2009 Innehåll Allmän översikt...5 Inledande anmärkningar...5 Närmare om utbildningen...6

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Videokonferens i verkligheten

Videokonferens i verkligheten 1 Videokonferens i verkligheten Teknik i förhandlingssal Domstolsverket och Sveriges domstolar Sveriges domstolar Allmänna domstolar Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen Nämnder Förvaltningsdomstolar

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Kommittén 2013-10-24 Thomas Rolén kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm, har av regeringen utsetts att leda genomförandekommitténs

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Juni 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, ATSUB Göteborg Grundutbildning för stödpersoner och volontärer Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

DOM 2012-03-08 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-03-08 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 2 DOM 2012-03-08 Meddelad i Stockholm Sida l (3) Mål nr 7312-11 KLAGANDE Andreas Rocksén c/o Kalla Fakta Laika Film & Television AB Tavastgatan 16 118 24 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer