FORSKNING PÅGÅR 2012 DIDAKTIK. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR 2012 DIDAKTIK Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 VÄRT ATT NOTERA Forskning pågår didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom didaktikområdet som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, mars 2012 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Nationella Forskarskolan för Hem- och konsumentkunskap Anders Hallberg 1 Nätverket för re-analyser av storskaliga studier Anders Jakobsson 2 Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel Anita Hussénius 3 Anna Eckerdal 5 Nätverk i svenska med didaktisk inriktning Caroline Liberg 7 Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla avancerad läsförmåga i skolan. Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av *livskunskap* i svenska skolor. Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Christer Bergsten 9 Christina Olin-Scheller 11 Eva Lundqvist 13 Geir Skeie 15 Gunilla Dahlberg 17 Idrott och hälsa - ett ämne för lärande? Håkan Larsson 19 Relationen mellan semiotiska redskap och ämneskompetens i naturvetenskap Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och *techno-science* som en materiell diskursiv praktik Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande av Grundläggande Vetenskapliga Begrepp i Virtuella Nanoteknikmiljöer John Airey 21 Jonte Bernhard 23 Kenneth Nordgren 24 Konrad Schönborn 26 Forskarskola i yrkesdidaktik Kåre Bremer 28 Undervisning och lärandeprocesser rörande argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Historiska lärdomar som bruk och missbruk. Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska lärdomarnas etik. Leif Östman 30 Lisbeth Åberg-Bengtsson 32 Martin Wiklund 34

4 Hur naturvetenskaplig allmänbildning skapas genom s.k. Mats Lindahl 36 Socioscientific Issues: En studie av elevers diskurser och förmåga att argumentera Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i undervisning för hållbar utveckling Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i naturvetenskap En studie av rollen hos representationer och agerande inom interaktionsdesign: Skissande som en förkroppsligad praktik REMAKE. Representation, resurser och meningsskapande. Medeltiden som kunskapsområde i olika lärmiljöer. Niklas Gericke 38 Per-Olof Erixon 40 Per-Olof Wickman 42 Robert Ramberg 44 Staffan Selander 46 Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan Tine Wedege 47 Lärares gemensamma kunskapsproduktion (lgk). Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund. Ulla Runesson 49 Nätverk för pedagogisk bedömning Viveca Lindberg 50 En studie av att utforska, utveckla och uttrycka uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang: Att lära sig teknik i grundskolan Åke Ingerman 52

5 Nationella Forskarskolan för Hem- och konsumentkunskap Syftet är att etablera en Nationell forskarskola för hem- och konsumentkunskap. Hem och konsumentkunskap (HK-ämnet) ger kunskaper och förutsättningar både för individens hälsa och resurshushållning i det dagliga livet och för folkhälsan och en hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv. Sambandet mellan mat och hälsa är stark och otvetydig, likaså att matvanor grundläggs vid tidig ålder, vilket medför att skolans undervisning på området är viktig. Det finns dock mycket lite forskning i ämnet presenterad i form av avhandlingar i Sverige, Norden eller på den internationella vetenskapsarenan, och specifikt avseende lärande och undervisning om mat, måltider och hälsa. Med andra ord saknas forskning kring hur hälsosamma matvanor, baserade på informerade val kring bl.a. ekonomi och hållbar utveckling, faktiskt kan läras i skolan. Det saknas också forskning kring hur den enskilde läraren kan hantera och ta ställning till de många olika vetenskapliga fakta och paradigm som finns i relation till mat och hälsa. Liksom om och hur den enskilde läraren kan ha ett medvetet och kritiskt förhållningssätt till rådande normer i samhället och olika trender kring matvanor och konsumtion och stödja eleverna i deras lärande. Implicit i dessa frågeställningar finns även frågan om genus och etnicitet? vem söker sig till kunskapsområdet mat och måltider som lärare och vem blir en förebild i kunskapsinhämtningen om mat och måltider? Har dessa aspekter betydelse för kunskapsområdet som sådant, och för hälsoutvecklingen? En nationell forskarskola ökar antalet forskarutbildade lärare inom ämnet vilket i sin tur får återverkningar på hela utbildningssystemet och samhället i övrigt. Anders Hallberg Uppsala universitet Medsökanden Hanna Sepp Högskolan i Kristianstad Christina Fjellström Uppsala universitet Karin Hjälmeskog Uppsala universitet Agneta Hörnell Umeå universitet Forskarskolor Forskarskolan kommer att involvera alla institutioner vid svenska universitet och högskolor (5st) som utbildar hem- och konsumentkunskapslärare och administreras av en programdirektör vid Uppsala universitet. De presumtiva doktoranderna (5st) kommer att ha gemensamma forskarutbildningskurser, deltaga i gemensamma internat med handledningsmöten och vetenskapliga diskussioner och i övrigt ha nära kontakt genom både fysiska och virtuella möten. 1

6 Nätverket för re-analyser av storskaliga studier Nätverket för re-analyser av storskaliga studier (Network for reanalysis of large scale studies) Syftet med ansökan är att inrätta ett nationellt nätverk för forskning på temat re-analyser av elevers prestationer inom det naturvetenskapliga ämnesområdet genom att använda data från tidigare PISA och TIMSS studier. Detta inkluderar även forskning som har till avsikt att komplettera de storskaliga studierna med kvalitativa datainsamlingar. Nätverket avser att fungera som en mötesplats där forskning och avhandlingsarbeten inom utbildningsvetenskap granskas och blir en nationell verksamhet där seniora forskare och doktorander träffas regelbundet för att diskutera och analysera pågående arbeten. Samtliga de grupper som ingår har ett intresse för forskning inom området. De forskare/grupper som förklarat sig villiga att ingå representerar fyra universitet och högskolor med utbildningsvetenskaplig forskning och som på olika sätt ansvarar för PISA och TIMSS studierna i Sverige. Dessutom ingår representanter för Skolverket som ansvarar för de skriftliga rapporter som avser kommunicera resultaten med den svenska lärarkåren. Målsättningen är att ungefär hälften av nätverkets medlemmar skall vara doktorander. Nätverket kommer att omfatta ungefär 15 deltagare och skall träffas 2-3 gånger per år. Vid dessa möten skall pågående forskning presenteras och diskuteras. Dessutom genomförs så kallade datasessioner med material från pågående forskningsprojekt. Ett ytterligare inslag är föreläsningar från särskilt inbjudna internationella gäster. Vid varje tillfälle kan forskare presentera sina arbeten och få dem kommenterade av utsedda kommentatorer och av seminariegruppen i sin helhet. Detta moment ger också doktoranderna en praktisk inskolning i den akademiska kultur de kommer att möta på internationella symposier. Anders Jakobsson Malmö Högskola Medsökanden Niels Egelund Danmarks Pædagogiske Universitet Karl Göran Karlsson Mittuniversitetet Anita Walin Skolverket Marie Wiberg Umeå universitet Nätverk

7 Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Det är ett faktum att det fortfarande är färre kvinnor än män som väljer naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har ägnat sig åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden inom det naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för kvinnor. I Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga biologer och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre fysiker, matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken med maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera sig med. I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har begränsade kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som uppger att de har ett dåligt självförtroende vid undervisning i kemi, fysik och teknik. Lärarnas osäkerhet får därför konsekvenser för elevernas intresse och lärande i dessa ämnen. En nyligen publicerad studie från USA visar att flickor med kvinnliga lärare som är osäkra i matematik, presterar sämre och får ett lägre självförtroende i ämnet. Forskning visar också att lärare har olika förväntningar på flickor och pojkar i naturvetenskap/teknik och att lärares förväntningar har betydelse för hur väl elever presterar i ämnena. Lärarutbildningen är därför av central betydelse om man vill åstadkomma förändringar vad gäller kunskaper och attityder till naturvetenskap hos lärarna och i förlängningen hos eleverna. Att lära sig naturvetenskap handlar dock inte enbart om att förstå ämnesbegreppen utan innebär också att få kunskaper om naturvetenskap som en social och kulturell verksamhet. Anita Hussénius Uppsala universitet Medsökanden Kathryn Scantlebury University of Delaware Minna Salminen-Karlsson Uppsala universitet Anna T. Danielsson University of Cambridge Kristina Andersson Högskolan i Gävle Annica Gullberg Högskolan i Gävle Projektbidrag I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur en ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos blivande lärare inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen kan leda till en förändring av undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, både med avseende på innehåll och på utförande. I projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt 3

8 genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande Nolärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter? Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper och genus(o)medvetenhet? Inom projektet följs en årskull lärarstudenter inriktade mot naturvetenskap. I utbildningen kommer undervisningsmoment att integreras som behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur. Lärarstudenternas deltagande i dessa moment kommer att dokumenteras, kompletteras med intervjuer samt analyseras. Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle. Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två lärosäten samt internationella samarbetspartners. Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som ett teoretiskt bidrag till forskning inom naturvetenskapernas didaktik och för att i förlängningen kunna bidra till en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning. 4

9 Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel Många ämnesområden i skolan så väl som på universitet har både praktiska och teoretiska lärandemål. Teori och praktik är ofta intimt sammanlänkade, det är svårt att lära det ena utan det andra, och de båda kan ömsesidigt stödja, men även hindra varandra. De kan upplevas som lika svåra att lära, men teorin och praktiken måste kopplas ihop för att uppnå ett tillfredsställande läranderesultat. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel syftar till att belysa hur lärandet av teori och lärandet av praktik beror av och samspelar med varandra i ett laborativt ämne. Laborationer är komplexa lärandemiljöer. Tidigare forskning visar att eleven/studenten inte nödvändigtvis fokuserar på det som läraren avsett med laborationen, och ofta uppnås varken laborationens teoretiska eller praktiska lärandemål på ett tillfredsställande sätt. Vikten av medveten reflektion under lärandet har även påvisats. Men om eleven/studenten inte *ser* vad som är meningen med laborationen, eller fokuserar på något annat än det som var lärarens intention, så uppnås kanske inte det avsedda lärandet. Tidigare forskning har antingen fokuserat på lärandet av teori eller lärandet av praktik i laboratoriet. Samtidigt har man pekat på det komplexa samspelet och starka beroendet mellan teoretiskt och praktiskt lärande. Det har efterfrågats forskning om hur praktik och teori relaterar till varandra i elevers/studenters lärande. Anna Eckerdal Uppsala universitet Medsökanden Lennart Rolandsson Stockholms universitet Inga-Britt Skogh Stockholms universitet Anders Berglund Uppsala universitet Michael Thuné Uppsala universitet Projektbidrag Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan. Datorprogrammering som är ett laborativt ämne med både teoretiska och praktiska lärandemål är valt som fallstudie. Programmering är ett av få ämnen som ges som nybörjarämne både på gymnasie- och universitetsnivå. Projektet kommer att studera elevers/studenters lärande på båda nivåerna. Dessutom kommer projektet att studera hur programmeringslärare förstår sin egen lärarpraktik och hur den förståelsen utvecklas under projektet. En grupp lärare kommer att följas under projekttiden. Lärargruppen skall vid ett flertal tillfällen mötas för att delges resultat från projektet. Lärarna kommer då att få möjlighet att reflektera över vilka implikationer resultaten kan ha för deras lärarpraktik. Lärargruppen kommer att möjliggöra studier av hur lärares förståelse av den egna lärarpraktiken förändras genom aktivt deltagande och reflekterande under projektets gång. Laborationer som tar upp motsvarande lärandemoment för 5

10 gymnasieelever och universitetsstudenter kommer att videofilmas. Såväl lärare som elever/studenter kommer att intervjuas efter videofilmningen. Forskarna väljer utdrag ur videofilmerna som relaterar till forskningsfrågorna som de intervjuade får se som ett stöd för att erinra sig sina upplevelser under laborationen (s k *stimulated recall*). Projektet avser att studera sambanden mellan a) det av läraren avsedda lärandeobjektet, b) det lärande som laborationen öppnar och möjliggör och c) det av eleven/studenten upplevda lärandeobjektet. Exempel på frågor som kommer att belysas är: Hur utövar lärarna sin lärarpraktik så att teori och praktik kopplas ihop i elevens/studentens lärande? Hur relaterar lärandet av praktik och lärandet av teori till varandra? Den senare frågan är möjlig att diskutera utifrån empiriska data med hjälp av det teoretiska ramverket projektet använder. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel kan skapa förutsättningar för förbättrad undervisning och lärande i laborationer i programmering genom att öka förståelsen för det komplexa samspelet mellan teori och praktik. Medlemmar i projektet har ett stort nationellt och internationellt kontaktnät i universitetsvärlden med lärare som undervisar både datavetenskap och även ingenjörsutbildningar där programmering är vanligt och ofta ett problematiskt ämne för studenter. En av medlemmar i projektgruppen har startat och leder ett unikt nationellt nätverk för gymnasielärare i programmering vilket möjliggör att projektet kan bidra till att lärare får utveckla sin lärarpraktik i nära samarbete med forskare. 6

11 Nätverk i svenska med didaktisk inriktning Nätverket för svenska med didaktisk inriktning ska verka för utbyte och information av ämnesdidaktisk forskning liksom för samverkan mellan lärosäten och mellan grundutbildning, forskarutbildning, forskning och skola. Nätverket har sedan 2002 beviljats bidrag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. I denna ansökan söks medel för ytterligare en treårsperiod. En rad svenska universitet är anslutna till nätverket. Nätverket har fungerat och fungerar som samlande forum för ett flertal doktorander och forskare inom svenska med didaktisk inriktning. Årliga konferenser har anordnats och i samband med dessa har också nätverksträffar ägt rum, då såväl lärosätesgemensamma forskningsprojekt som lärarutbildningens examensarbeten har diskuterats. Många argument finns för att främja forskningsområdet. För det första har språkutveckling och språkets betydelse för lärandet fått stor uppmärksamhet under senare år. Studier av språkutveckling och ämnesspråk är viktiga forskningsområden med tanke på både skola och lärarutbildning. I lärarutbildningen kan nätverket i svenska med didaktisk inriktning stödja såväl det vetenskapliga förhållningssättet i studiet av språkligt lärande i alla ämnen som förståelsen för svenskämnets helhet. För det andra finns svenska med didaktisk inriktning numera som forskarutbildningsämne på flera lärosäten, men ämnet är fortfarande i ett uppbyggnadsskede och behöver alltjämt ett tydligt stöd. Det arbete som nätverket i svenska med didaktisk inriktning redan har genomfört bör också tas tillvara och fördjupas. Ett exempel är det nordiska nätverket för modersmålsdidaktisk forskning, NNMF, ett samarbetsprojekt mellan SMDI och nätverk i Finland, Norge, Danmark och Island. Detta värdefulla samarbete bör utvecklas vidare. Caroline Liberg Uppsala universitet Medsökanden Åsa af Geijerstam Uppsala universitet Barbro Hagberg-Persson Uppsala universitet Anne Palmér Uppsala universitet Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet Nätverk Verksamheten inom nätverket ska bestå av skapandet av olika former av mötesplatser (virtuella och reella) för forskare, doktorander och andra verksamma inom ämnesområdet. Som gemensam virtuell knutpunkt och arena finns en hemsida, för tillfället under adressen: Den innehåller information om forskning och forskningsverksamhet inom ämnesområdet, samt annonsering av nätverkets verksamheter. Vidare planeras att fortsätta med de årliga konferenser som hittills lockat många deltagare, även från de nordiska grannländerna, och som har varit öppna för verksamma lärare. I samband med konferenserna ordnas också nationella nätverksmöten för diskussion och utbyte av information om planerad, pågående och avslutad forskning. Såväl konferens som 7

12 nätverksträffar utgör goda mötesplatser för initiering av lärosätesgemensamma aktiviteter, exempelvis forskningsprojekt eller nätverk för handledare inom examensarbeten och avhandlingsarbeten. Den operativa ledningen vid Uppsala universitet av nätverket sköts av Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser, Jenny W Folkeryd, FD i lingvistik, Åsa af Geijerstam, FD. i lingvistik, Barbro Hagberg Persson, FD i nordiska språk och Anne Palmér, FD i nordiska språk. Till den operativa ledningen knyts en referensgrupp med representanter från andra universitet och ämnesinriktningar som litteraturvetenskap och retorik. Nätverket för forskning och forskarutbildning i svenska med didaktisk inriktning syftar till att utveckla och befästa ett i ett samhällsperspektiv centralt forskningsområde. Verksamheten främjar också en fortsatt kvalitetshöjning inom forskning, forskarutbildning och grundutbildning. För lärare i skolan erbjuder nätverket en inblick i ett forskningsfält som är under utveckling. Genom sin mångvetenskapliga karaktär och förankring i disciplinerna ämnesdidaktik, litteraturvetenskap, språkvetenskap och pedagogik förstärker nätverket också den allmänna utvecklingen av forskning med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Nätverkets verksamhet är väl etablerad och spelar en viktig roll i den allmänna utvecklingen av forskningsområdet Utbildningsvetenskap. 8

13 Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är det nödvändigt att förstå hur framgång?definieras? vid den aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot sa en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att?först måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla med matematik!? Undervisning och examination ser också annorlunda ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom måste nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan uppleva utgör en del av problemen i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik. En viktig del av problematiken utgörs av dålig koppling mellan gymnasiets matematikkursplaner och högskolematematik. Trots att?överbryggningskurser? används på många håll är genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i andra ämnen. I detta projekt kommer denna kulturkrock i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner kommer att integreras. Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter, såväl svenska som internationella, om allt svagare förkunskaper hos nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt genomförde ICMI (International Commission on Mathematical Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom studien. I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket men trots att många universitet och högskolor genomfört olika åtgärder rapporteras det om en ökande problem. Debatten har dock handlat mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av ideologiska argument, och svensk forskning kring problematiken har hittills varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat, diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild Christer Bergsten Linköpings universitet Medsökanden Eva Jablonka Luleå Tekniska Universitet Projektbidrag

14 av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens. Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik som nybörjarstudenterna möter. Projektet syftar därför till att utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och mer generella sociala dimensioner av problematiken och kommer att fokusera på de studerandes medvetenhet om den nya typ av matematik de möter samt relatera deras erfarenheter av övergången gymnasium-högskola till studieresultaten under det första året. Följande frågor kommer att behandlas:? Vilken typ av matematik kan identifieras i den institutionaliserade inledande högskolematematiken? Vilka likheter och skillnader finns gentemot gymnasiematematiken?? Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att studera matematik på gymnasium och högskola? Hur är deras uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av övergången från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär och framgång i studierna? För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt empiriskt material genom att under ett år följa två grupper studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial. Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för teoribildning inom matematikdidaktik. 10

15 Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla avancerad läsförmåga i skolan. Det finns idag relativt mycket forskning om barns tidiga läsutveckling. Kunskapen om hur barn och unga fortsatt utvecklar en mer avancerad läsförmåga är dock mer bristfällig och det saknas studier som relaterar skolans undervisning om läsande till vilka effekter den ger. I projektet Läsa mellan raderna vill vi sätta fokus på just detta område. De senaste åren har resultaten från ett flertal läsundersökningar och studier av skolans läsundervisning gett rubriker om att skolan misslyckats i sitt uppdrag att ge eleverna tillräckliga kunskaper. Visserligen pekar internationella jämförelser på att i stort sett alla svenska 10-åringar uppnår en grundläggande läsförmåga. Samtidigt är trenden nedåtgående och det är allt färre elever som klarar av mer avancerade läsuppgifter. Förmågan att läsa långa texter har försämrats liksom förmågan att läsa texter inom olika genrer. Undervisning om tolkande läsning och sådana lässtrategier som man vet kännetecknar goda läsare, har också visat sig vara en bristvara i svensk skola. En diskussion om vilka typer av stödstrukturer som undervisningen kan tillhandahålla för att hjälpa elever vidare i sin fortsatta läsutveckling blir därför viktig. Samtidigt finns det anledning till varsamhet med resultat av det slag som presenteras i de stora, internationella testerna. Mätbarhet och internationellt jämförbara uppgifter är på sätt och vis en chimär, dels eftersom texter och läsares betydelseskapande inte kan frigöras från sociala och kulturella sammanhang, dels eftersom idén om en hierarkisk ordning av texters och läsuppgifters svårighetsgrad är förenklad. Christina Olin-Scheller Karlstads universitet Medsökanden Michael Tengberg Karlstads universitet Projektbidrag Också den svenska ämnesdidaktiska forskningen pekar på en rad problem med läsundervisningen i skolan. Den generella trenden inom skolan har inneburit en ökad differentiering och individualisering av arbetet i klassrummet och under snart två decennier har forskare understrukit bristen på kollektiva läroprocesser i svenskämnesundervisningen. Detta gäller särskilt för undervisningen om litteratur och läsning. Forskarna presenterar ofta visioner om hur undervisningen skulle kunna vitaliseras och möta de problem man identifierat. Några av dessa lösningar handlar just om kollektiva läroprocesser, om en utmanande och utvecklande läs- och skrivundervisning som bygger på samspel mellan elever, och om längre sammanhängande uppgifter framför kortsvarsuppgifter och recensionsskrivande. Problemet är att kunskap saknas om hur dessa lösningar fungerar i praktiken, eftersom det inte är 11

16 lösningarna som forskningen har studerat. I projektet Läsa mellan raderna vill vi därför lyfta dessa frågor och fokusera på undervisning om läsning och lässtrategier. Det övergripande syftet med projektet är att med hjälp av en serie experimentstudier, pröva hur undervisningen i svenska kan utveckla elevers avancerade läsförmåga och tolkningsförmåga. Målet är att tillsammans med verksamma svensklärare planera och iscensätta undervisning som skapar goda förutsättningar för att utveckla en avancerad läsförmåga hos eleverna. Därmed hoppas vi att på god empirisk grund, och med tillförlitliga metoder, kunna visa på vilket sätt svensklärare och svenskundervisning kan bidra till att vända den negativa trend som de senaste årens mätningar av svenska elevers läsförmåga vittnar om. Vi vill dessutom undersöka och beskriva elevers faktiska lärande utifrån olika undervisningsupplägg. Avsikten med projektet är också att bidra till utvecklingen av skolans undervisning om olika texter såsom skönlitteratur, film och sakprosa. Vi tror att detta kräver en annorlunda forskningsmetodik än den som varit gängse inom den befintliga ämnesdidaktiska forskningen om läsundervisning i skolan. Framför allt strävar vi efter större möjlighet till generaliserbarhet av de uppnådda resultaten. Av det skälet använder vi oss av en experimentell forskningsdesign och utvärderar resultaten omsorgsfullt med både kvalitativa och kvantitativa analysmetoder. 12

17 Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning Nationella provs betydelse för no-lärares undervisning Från och med läsåret 2009/10 skall elever i år 9 skriva nationella prov i fysik, kemi och biologi. Proven är tänkta att vara ett stöd i lärarnas arbete och för elevernas lärande och skall dessutom utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Genom införandet av nationella prov vill regeringen höja resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen genom att stärka skolors uppföljning av elevers kunskaper och samtidigt skapa en mer likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elever. Allt detta beskrivs som nödvändigt då svenska elever når sämre resultat i nationella mätningar (NU 03) än tidigare och presterar sämre än tidigare relativt andra jämförbara länder i internationella undersökningar (tex. TIMSS). Ett syfte med de nationella proven är att verka förebildligt på bedömning, undervisning och lärande. I detta projekt vill vi undersöka om och i så fall på vilket sätt införandet av nationella prov i de naturorienterande ämnena påverkar lärares uppfattningar om vad som utgör en god NO-undervisning och hur proven påverkar lärares undervisnings- och bedömningspraktik. Genom att göra en enkätundersökning identifieras selektiva traditioner i undervisningsinnehållet. Den strategi som kommer att användas bygger på forskning som visar att det finns ett antal undervisningstraditioner representerade i den svenska NOlärarkåren. Eva Lundqvist Uppsala universitet Medsökanden Jonas Almqvist Uppsala universitet Malena Lidar Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Per Sund Mälardalens Högskola Projektbidrag Enkätundersökningen skall generera ett urval lärare som representerar de olika identifierade undervisningstraditionerna. Dessa lärare kommer att intervjuas och observeras i sin klassrumspraktik och analyser kommer att utföras av vilka kunskapsemfaser och ämnesfokus som realiseras i de olika NOklassrummen samt om lärarnas resonemang om vad som är viktig kunskap i fysik, kemi och biologi förändras över tid. De nationella prov som utgör den eventuella förändringsagenten kommer att analyseras med avseende på vilka ämnesfokus och kunskapsemfaser som inkluderas respektive exkluderas. Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation till varandra och till den nationella och internationella forskningen om scientific literacy, vilket innebär olika visioner för vad som skall utgöra medborgarkunskaper i naturorienterande undervisning. Forskning om hur nationella prov påverkar lärares undervisning och elevers lärande saknas i stor utsträckning, 13

18 särskilt observationsstudier av klassrumspraktiker. Med detta projekt blir det möjligt att identifiera eventuella systematiska skillnader (i uppfattningar och praktik) mellan lärare tillhörande olika undervisningstraditioner genom införandet av nationella prov. Om det finns sådana skillnader är det möjligt att gå vidare och undersöka om resultaten är generaliserbara för NOlärarkåren i sin helhet. Resultaten skulle kunna utgöra en kritisk ram för att diskutera provens effekter men också utgöra en viktig kunskapsgrund för utveckling av proven samt vara ett stöd i lärares yrkesutövning. 14

19 Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av *livskunskap* i svenska skolor. Forskningsprojektet undersöker livskunskap, ett nytt ämne som har uppstått inom svensk skola. Under de senaste tio åren har en rad skolar börjat undervisa i detta ämne, utan stöd i nationella kursplaner och på eget initiativ. Många elever och lärare ger uttryck för att detta är ett viktigt och spännande ämne medan andra är mera osäkra. Ämnet behandlar både personliga och sociala frågor, framför allt knutna till olika värdegrundfrågor. Teman som identitet, hälsa, medborgarskap nämns också i sammanhanget. Det är troligt att ämnet avspeglar några behov som skolorna har och som de inte kan ta hand om inom de ordinarie skolämnena. Samtidigt underlättas denna utveckling även av maktdecentralisering inom skolan och olika privata aktörer inom fortbildningensmarknaden. På nationell nivå är det knappast möjligt att finna forskningsförankrat kunskap om ämnet livskunskap. Det mesta av informationen är knutna till lokala skolors och kommuners Internetsidor. Ändå har det kommit in förslag till Riksdagen om att ämnet bör bli ett riktigt skolämne. Någon etablerad lärarutbildning som kvalificerar för arbete i ämnet finns inte. Till trots för detta dyker det upp platsannonser för lärartjänster där man frågar efter kvalifikationer (erfarenheter) i livskunskap. Geir Skeie Stockholms universitet Medsökanden Kirsten Grönlien Zetterqvist Stockholms universitet Sara Irisdotter Stockholms universitet Igor Potapenko Stockholms universitet Robert Jackson University of Warwick, UK Projektbidrag I en skola som på många sätt fokuserar mera än tidigare på ämneskunskap och på mätbar kunskap är det intressant att närmare studera framväxten av livskunskap. Man kan fråga sig om ämnet är en reaktion på aktuella utbildningspolitiska tendenser eller på praktiska behov i skolvardagen som utbildningspolitiken inte har tagit notis av i kursplanerna. Vi har formulerat tre frågor för vårt forskningsprojekt: 1) Vad är livskunskap egentligen? 2) Varför har ämnet uppstått inom svensk skola? 3) Vilka utmaningar och möjligheter ligger i livskunskapsämnet för skolan och för lärarutbildningen? För att kunna svara på dessa frågor undersöker vi ämnet på två plan: Först genomför vi en nationell klartläggning över hur utbrett ämnet är och hur det lokalt organiseras. Efter det genomför vi huvuddelen av forskningsarbetet, nämligen en grundig undersökning av hur livskunskap blir praktiserat i två kommuner, en storstadskommun och en landsortskommun. Här vill vi särskilt undersöka två skolor inom varje kommun, en grundskola och en gymnasieskola. Vi vill observera undervisning, intervjua lärare och elever, samt skolledare, föräldrar och andra som spelar en roll i förhållande till ämnet i skolan. Sammantagit vill detta ge ett rikt datamaterial som 15

20 gör det möjligt att svara på forskningsfrågorna. Medan andra ämnen kan stödja sig på långa traditioner, etablerad lärarutbildning och akademins forskningsämnen fattas en ämnesteoretisk röst i diskussionen om livskunskap. Vi menar att en mera genomarbetat kunskapsgrund vill kunna bidra till att förbättra beslut både lokalt och centralt och till en praktikutveckling i skolans undervisning. 16

21 Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen några beständiga självklarheter. Människor rör sig över nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets, läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och kommunikationskanaler. Hur dessa förändringar faktiskt påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning vet vi dock förhållandevis lite om. Samtidigt finns det ett stort didaktiskt tomrum i relation till detta specifika ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte finns några etablerade pedagogiska metoder för undervisning, bedömning och utvärdering, som tar rådande förändringar i beaktande. Det finns således ett behov av grundforskning på detta område. Gunilla Dahlberg Stockholms universitet Medsökanden Liselott Olsson Stockholms universitet Projektbidrag Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns lärande och förskolans undervisande, bedömande och utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion, mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk. De specifika målen för det föreslagna projektet är: *att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om hur det globala samhället präglat av en förändrad kunskapsproduktion, ökande mångkulturella möten och visuella språk, påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning i förskolan. *att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om relationen mellan ett globaliserat samhälles effekter på förskolebarns språk, läsande och skrivande som kunskapsinnehåll och eventuella didaktiska konsekvenser för undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. 17

22 Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger indikationer på att det, i ljuset av en förändrad kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får tillgång till många olika kulturer och språkformer. I pilotprojektet visar de initiala resultaten på att barn lever i en bildvärld. Barnen känner till logotyper, skyltar, hemsidor och personer som frekvent förekommer i bild i mycket stor omfattning. Bilden är således en viktig del av små barns kommunikation. De preliminära resultaten i pilotprojektet visar också på att de didaktiska verktygen som nyligen har utvecklats på fältet måste undersökas vidare och på djupet. Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten där man försöker arbeta med språk, läsande och skrivande tillsammans med andra språkformer såsom kroppsspråk och skapande i två och tre dimensionella former och pedagogisk dokumentation där man via observationer, foton, filmer och artefakter från barns läroprocesser arbetar med kontinuerlig undervisning, bedömning och utvärdering av lärprocesser. Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3 förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer också att genomföras. 18

23 Idrott och hälsa - ett ämne för lärande? Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det moderna skolsystemets historia. Såväl motiv som undervisningsinnehåll har dock varierat. Motiven har varit hälsomässiga, militära och fostransmässiga (fysisk fostran). Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med friluftsliv, dans och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i huvudsak uppfattats som ett "praktiskt" ämne? som ett av de så kallade praktiskt-estetiska ämnena. Som sådant har det präglats av en tydlig dualism mellan kropp (som ska tränas) och själ (som ska fostras/disciplineras). Poängen med undervisningen har, inte minst på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt aktiva, och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av, om eller genom fysisk aktivitet. I samband med införandet av Lpo 94 togs uppdelningen i "teoretiska" och "praktiskt-estetiska" ämnen bort. Skolan blev målstyrd och alla ämnen ska numera bidra till elevernas kunskapsmässiga utveckling. I idrott och hälsa har detta tankesätt visat sig vara svårt att implementera. I internationella sammanhang har motsvarande diskussion handlat om skolämnets pedagogiska uppdrag. Syftet med projektet är att undersöka kunskapsbildning, undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektets syfte preciseras med följande problemställningar: 1. Vilken kunskap framstår som relevant i ämnet, och hur gestaltas denna kunskap i ämnets praktik? 2. Vilket lärande främjas mot bakgrund av olika typer av undervisning, och hur kan detta lärande beskrivas? Håkan Larsson Gymnastik & Idrottshögskolan Medsökanden Claes Annerstedt Göteborgs universitet Karin Redelius Gymnastik och Idrottshögskolan GIH Inger Karlefors Umeå universitet Eva Olofsson Umeå universitet Mikael Quennerstedt Örebro universitet Marie Öhman Örebro universitet Projektbidrag Projektet har en teoriutvecklande ansats, vilket innebär att vi i de empiriska studierna dels kommer att beskriva och analysera vilket lärande som främjas i idrott och hälsa, dels sträva efter att bearbeta och utveckla nya begrepp som möjliggör fördjupade analyser av den specifika lärandesituation som undervisningen i ämnet utgör. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur man kan benämna, observera och bedöma kompetens med hänsyftning på kropp och rörelse. I projektet finns en ambition att sätta ett sociokulturellt synsätt på kroppsligt lärande och kroppslig kompetens i ämnet i omlopp. Den teoretiska referensramen utgörs således av sociokulturell lärandeteori, med ett särskilt fokus på triaden eleven, läraren och undervisningssituationen. Centralt för denna ansats är elevers 19

24 delaktighet i undervisningens aktiviteter samt de föreställningar, värderingar, normer och synsätt som dominerar undervisningen. I anslutning till det sociokulturella lärandeperspektivet prövas ett antal begrepp - kroppslig kompetens, rörelsekompetens, fysisk bildning (eng. physical literacy) - som kan utgöra alternativ till den naturvetenskapligt, och därmed dualistiskt, präglade terminologi som idag dominerar i ämnet. De empiriska studierna bygger i huvudsak på en kvalitativ ansats och kommer att genomföras i grundskolans år 6-9 samt i gymnasieskolan. Studiedesignen bygger på erfarenheter från två tidigare svenska observationsstudier av undervisning i idrott och hälsa där forskare i föreliggande projekt medverkat. Datainsamling kommer att genomföras i två klasser på var och en av de fyra orter där forskarna i projektet är verksamma, dvs. totalt åtta klasser. Detta möjliggör en geografisk spridning över landet. Urvalet av klasser kommer att göras strategiskt med avseende på stadium, profil (allmän profil, idrottsprofil, hälsoprofil) samt sådana klasser som på andra sätt signalerar skilda synsätt på eller skilda undervisningspraktiker av idrott och hälsa. Strävan i urvalet är att försöka fånga variationen i undervisningspraktiker. Det insamlade materialet kommer att utgöras av a) lokala styrdokument från var och en av de åtta skolor där klasserna finns, b) intervjuer av lärare och elever (ett urval om ca fyra elever i varje klass, inalles 32 elever) samt av observationer (sex videoinspelade lektioner med skilt innehåll i var och en av de åtta klasserna, inalles 48 lektioner). Intervjuerna med lärare och elever kommer att genomföras direkt före och direkt efter de lektioner som videoinspelas. Som en del i kvalitetssäkringen av studien kommer en internationell vetenskaplig referensgrupp att kopplas till arbetet. Denna består av ett antal välrenommerade forskare som visat ett uttryckligt intresse för denna typ av studie. 20

25 Relationen mellan semiotiska redskap och ämneskompetens i naturvetenskap Betydelsen av semiotiska resurser i förmedling av naturvetenskap. Studenter på väg mot ämneskompetens. Syftet med det här projektet är att skapa en djupare kunskap om de olika processer som pågår vid lärande av naturvetenskap och vilken roll läraren kan spela i dessa processer. Forskare använder i sitt dagliga arbete en mängd olika semiotiska resurser såsom specialiserade fackspråk (muntliga och skriftliga), matematik, grafer, diagram, bilder, laborationer, etc., för att kommunicera sin kunskap. En forskares ämneskompetens kommer till uttryck i förmågan att obehindrat förflytta sig mellan dessa olika resurser, samt genom att metodiskt formulera och förhandla fram nya kombinationer av resurser producera ny kunskap. John Airey Uppsala universitet Anställning som forskarassistent I sin undervisning använder lärare till stor del samma semiotiska resurser som forskarna för att förmedla kunskaper, som t.ex. olika naturvetenskapliga begrepp. Ibland använder läraren bara en av dessa resurser, men oftast en kombination. Problemet är att resurserna ofta är mycket specialiserade och ämnesbundna till sin karaktär - de förekommer sällan eller aldrig i den lärandes vardag utanför undervisningssituationen. För den lärande innebär detta att hon måste lära sig att behärska ett antal mer eller mindre nya resurser innan hon kan skapa en förståelse av det aktuella naturvetenskapliga begreppet. För läraren är det ännu mer komplicerat. Det är inte bara en fråga om att använda rätt resurs eller kombination av resurser för att lära ut de olika begreppen. Läraren bör även vägleda studenten i hennes arbete med att först tolka de olika semiotiska resurserna och sedan själv använda dem inom det aktuella fältet. Paradoxalt nog tyder forskning på att mycket av det lärande som sker i naturvetenskap äger rum utan tillgång till läraren, när studenter jobbar tillsammans i informella grupper med problemlösning. Några av de frågeställningar som fortfarande är helt eller delvis obesvarade inom detta område är: * Vilken kombination av ämnesspecifika semiotiska resurser är nödvändig för förståelse av ett visst naturvetenskapligt begrepp? * Hur kan man lära sig att hantera var och en av dessa nya ämnesspecifika resurser?? Hur kan man lära sig att koordinera de 21

26 olika resurserna? * Vilken roll har läraren i denna process? Projektet utgår från videoinspelningar, som samlas in där lärande pågår i form av grupparbete, och där gruppen tillsammans försöker lösa problem i tre olika miljöer: * Det naturvetenskapliga laboratoriet (där det finns tillgång till läraren). * Informella samarbeten med problemlösning utan tillgång till läraren. * Lärarledda genomgångar av dessa problem. Inspelningarna analyseras med utgångspunkt från de olika ämnesspecifika semiotiska resurser som används och hur varje ny resurs, eller kombination av resurser, leder diskussionen vidare mot en lösning av det aktuella problemet. Målet för projektet är en fördjupad förståelse av de processer som leder till naturvetenskapligt lärande och lärarens roll i dessa. Arbetet kommer även att belysa relationerna mellan naturvetenskaplig kunskap och de resurser vi har tillhands för att förmedla denna kunskap. Trots sin karaktär av grundforskning har resultatet av detta projekt möjlighet att direkt påverka undervisningen i de studerade ämnena. Utöver forskningsresultatens bäring på naturvetenskaplig lärande på högskolenivå förväntas paralleller även kunna dras till andra ämnen och miljöer. Projektets relevans för utbildningsvetenskaplig kunskapsutveckling är således mycket hög. 22

27 Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och *techno-science* som en materiell diskursiv praktik Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik Syftet med detta projekt är undersöka några aspekter av lärande i praktiken och blivande civilingenjörers och fysikstudenters användande av representationer, symboliska och fysiska artefakter som diskursiva redskap. Inom såväl ingenjörs- som naturvetenskap är experimentell verksamhet central och olika instrumentella tekniker såsom oscilloskop, mikroskop, röntgenapparater och andra sensorer används som medierande verktyg för att erfara världen med. Laborationer ses vanligtvis som ett viktigt och centralt inslag i natur- och ingenjörsvetenskaplig undervisning inom såväl skol- som högskoleväsendet. Ett viktigt inslag i en laboration är experimentet och den instrumentering som används. Emellertid saknas det i stor utsträckning forskning kring den roll som instrumentering och andra teknologier har som medierande redskap i laborativt lärande. Det beror på att dessa teknologier har ansetts sakna kognitivt värde i vissa traditionella vetenskapsteoretiska synsätt. I preliminära studier har det visats att tvärtom så har teknologin en central roll och dess roll måste förstås för att förklara skillnader i lärandet mellan olika upplägg av laborationer. Instrumentering och andra teknologier är inte neutrala tekniker, utan påverkar relationen mellan människan och världen och t ex vad som är möjligt att erfara, vad som träder in förgrunden i det fokala medvetandet och vad som tonas ner. Det innebär att olika teknologier har olika meningserbjudanden. Det betyder att lärandet under en laboration måste analyseras med hänsyn till såväl de fysiska verktyg (artefakter) såsom olika mätinstrument, mätsystem och system för bearbetning och visualisering av experimentella data som de symboliska verktyg i form av modeller, begrepp och representationer som studenter använder. Med andra ord som måste studenters lärande analyseras som en materiell-diskursiv-praktik och detta är det föreslagna projektets syfte. Jonte Bernhard Linköpings universitet Projektbidrag