FORSKNING PÅGÅR _ didaktik
|
|
- Carina Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORSKNING PÅGÅR _ didaktik Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013
2 Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman: didaktik effektstudier grupprocesser individens lärande professioner utbildningshistoria utbildningssystem värdefrågor Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn. Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2013 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
3 Innehållsförteckning "Skolan suger"... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Eva Alerby 1 Undervisningstraditioner och lärande. Jonas Almqvist 3 Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i undervisning för hållbar utveckling Modersmålsundervisningens roll för den lexikala utvecklingen hos somalisk-svensktalande barn i skolans tidigare år Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap En studie av att utforska, utveckla och uttrycka uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang: Att lära sig teknik i grundskolan Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv Christer Bergsten 5 Jonte Bernhard 7 Gunilla Dahlberg 8 Anna Eckerdal 10 Per-Olof Erixon 12 Niklas Gericke 14 Christina Hedman 16 Anita Hussénius 18 Åke Ingerman 20 Anders Jakobsson 22 Idrott och hälsa - ett ämne för lärande? Håkan Larsson 24 Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår. Hur naturvetenskaplig allmänbildning skapas genom s.k. Socioscientific Issues: En studie av elevers diskurser och förmåga att argumentera Representationer och kunskapskonstruktion: Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande. Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning Caroline Liberg 26 Mats Lindahl 28 Cedric Linder 30 Eva Lundqvist 31
4 Meningsfullt lärande genom samarbete i och utanför klassrummet Att utveckla experimentbaserad undervisning och didaktik i sannolikhet: Inferentialism, kontextualisering och variation i samverkan Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla avancerad läsförmåga i skolan. En studie av rollen hos representationer och agerande inom interaktionsdesign: Skissande som en förkroppsligad praktik Lärares gemensamma kunskapsproduktion (lgk). Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund. Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande av Grundläggande Vetenskapliga Begrepp i Virtuella Nanoteknikmiljöer Representation, resurser och meningsskapande. Medeltiden som kunskapsområde i olika lärmiljöer. Vad gör testandet med eleverna - En studie kring nationella prov i matematik Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av "livskunskap" i svenska skolor. Visualiseringar som meningsskapande verktyg för kommunikation av molekylär livsvetenskap med fokus på kritiska aspekter och semiontik Att utmana livsvetenskapernas tröskelbegrepp - underlättad förståelse av evolution via visualisering Marcelo Milrad 33 Per Nilsson 35 Kenneth Nordgren 37 Christina Olin-Scheller 39 Robert Ramberg 41 Ulla Runesson 43 Konrad Schönborn 44 Staffan Selander 46 Gunnar Sjöberg 47 Geir Skeie 49 Lena Tibell 51 Lena Tibell 53 Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan Tine Wedege 55 Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i naturvetenskap Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Implementering av utbildning för hållbar utveckling: relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande Per-Olof Wickman 57 Lisbeth Åberg-Bengtsson 59 Johan Öhman 61 Undervisning och lärandeprocesser rörande argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling Leif Östman 63
5 "Skolan suger"... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars levnadsvillkor i Sverige visar att den psykosociala hälsan har försämrats under de senaste decennierna. Det finns ett tydligt samband mellan skolans förmåga att genomföra sitt huvuduppdrag och elevernas psykosociala hälsa. Trots den ofta förekommande negativa bilden av barns och ungdomars psykosociala hälsa och skolans svårigheter med att hantera detta, visar en nyligen publicerad undersökning av SIFO att 80% av de tillfrågade personerna har stort förtroende för lärarkåren. Bland de som själva har barn i skolan har 90% ganska stort eller stort förtroende för lärarna. Barnombudsmannens årsrapport visar att när elever fick skriva om vad de tycker är bra i skolan, placerades lärare och annan personal på första plats, följt av kompisar och skolämnen på andra plats. Alltså verkar det finnas positiva faktorer i skolan som följaktligen kontrasterar den många gånger negativa bilden av skolan. Huvudsökande Eva Alerby Luleå Tekniska Universitet Medsökanden Åsa Gardelli Luleå Tekniska Universitet Krister Hertting Luleå Tekniska Universitet Catrine Kostenius Luleå Tekniska Universitet Kerstin Öhrling Luleå Tekniska Universitet Period Det finns en omfattande mängd undersökningar och utredningar från myndigheter och andra organisationer som studerat barns psykosociala hälsa. Det råder dock brist på forskningsbaserade studier som belyser skolans psykosociala miljö sedd ur barns perspektiv, där barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper tas tillvaras. Denna studie har som övergripande syfte att synliggöra, problematisera och diskutera erfarenheter av psykosocial hälsa inom skolan. Mer specifikt är studiens syfte att belysa hur skolans psykosociala miljö upplevs och erfars av de barn och unga som vistas där, samt att studera arbetet med frågor som kan antas påverka den psykosociala miljön. För att besvara studiens övergripande syfte har följande frågeställningar identifierats: I) Hur upplever och erfar elever och lärare psykosocial hälsa i skolan? II) Vilka erfarenheter har elever av goda exempel när de upplevt psykosocial hälsa? III) Hur levs psykosocial hälsa i skolans vardag, d.v.s. hur agerar, reagerar och interagerar elever och lärare i olika situationer i anslutning till psykosociala aspekter? IV) Vilka faktorer utifrån elevers och lärares erfarenheter av psykosocial hälsa är viktiga förutsättningar för att skapa en god lärandemiljö? En studie av skolbarns levda erfarenheter visar att nära relationer i form av tillit och respekt påverkar deras hälsa och välmående positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation 1
6 som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever och lärare. Traditionellt sett, brukar problemlösning genom kartläggning av problem och försök att hitta lösningar på dessa problem, ses som en vanlig väg för utveckling i organisationer. Denna form av utveckling fokuserar på att försöka göra sig av med problem. I anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera negativa aspekter av psyokosocial hälsa. I motsats till problemlösningsmodellen finns det uppskattande hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och friskfaktorer. Att utforska de positiva faktorerna då de gäller elevers psykosociala hälsa kan innebära en omtolkning av den ofta negativt rådande situation i skolan, för att hitta tänkbara möjligheter för fortsatt utveckling. Detta innebär att det finns ett behov av att utforska elevers egna erfarenheter av psykosocial hälsa, med fokus på positiva upplevelser och erfarenheter. För att nå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna avser vi att använda metoder inspirerade av narrative inquiry, vilket inom ramen för denna studie innebär; skriftliga reflekterande berättelser, observationer samt intervjuer i kombination med fotooch videodokumentation. Vi har för närvarande kontakt med två skolområden i Norrbotten som är intresserade av att delta i projektet. Skolområdena består tillsammans av sju rektorsområden och det sammanlagda elevunderlaget uppgår till ca 2800 elever samt 375 pedagoger. 2
7 Undervisningstraditioner och lärande. Lärare inom olika ämnestraditioner, ämnen och kontexter undervisar på olika sätt. Trots att lärares sätt att undervisa har visat sig ha stor betydelse för elevers lärande, och trots att mycket pengar, tid och energi lagts på att reformera undervisning i olika ämnen, har relationen mellan undervisningssätt och lärande emellertid inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom didaktisk och annan utbildningsvetenskaplig forskning. Den forskning som hittills bedrivits har ofta fokuserat på enskilda eller ett fåtal lärare under korta perioder och den kunskap som skapats har då i vissa fall blivit anekdotisk och omöjlig att generalisera. I detta projekt studeras relationen mellan undervisningstraditioner - det vill säga undervisningssätt som många lärare använder sig av - inom No-ämnena och Idrott och hälsa i Sverige och elevers lärande. Jämförelser görs också med liknande studier i Frankrike och Schweiz. Resultatet av forskningen används i projektet för att utprova och producera material för lärare att använda i planering och utförande av undervisning. 1. Projektet syftar för det första till att studera lärandets institutionella villkor, det vill säga analysera vilken effekt i termer av lärande som olika undervisningstraditioner har inom de nämnda ämnena. 2. För det andra syftar projektet till att använda forskningsresultaten i den första delen till att designa, testa och slutligen producera fortbildningsmaterial. I projektet utförs tre olika sorters undersökningar: (i) Studier av undervisning i fyra olika ämnen - fysik, kemi, biologi och idrott och hälsa - på grundskolan i Sverige, (ii) komparativa studier av undervisningen i dessa ämnen i Sverige, Frankrike och Schweiz och (iii) komparativa studier mellan ämnen och mellan länderna. Huvudsökande Jonas Almqvist Uppsala universitet Medsökanden Karim Hamza Stockholms universitet Per-Olof Wickman Stockholms universitet Malena Lidar Uppsala universitet Eva Lundqvist Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Marie Öhman Örebro universitet Period Lärare, som människor i allmänhet, är naturligtvis inte "kopior" av eller totalt styrda av historiska traditioner, men de är inte heller helt opåverkade av dem. En undervisningstradition karaktäriseras av regelbundna mönster av undervisningssätt. Dessa mönster utgörs av det urval av undervisningsinnehåll och arbetssätt som görs och sätt att interagera med elever. Tidigare studier har visat att lärare i sin undervisning följer vissa mönster, men också att det finns viktiga skillnader mellan olika lärares undervisningssätt, skillnader som gör att vi kan säga att de hör till den ena eller andra undervisningstraditionen. Till exempel har forskning om undervisning och lärande i naturvetenskap visat att lärare i huvudsak kan orientera undervisningen antingen mot att eleverna ska introduceras i det 3
8 naturvetenskapliga sättet att tänka och arbeta eller mot att eleverna ska lära sig att använda sig av naturvetenskaplig kunskap och tillämpa den på praktiska och/eller moraliska problem som de kan ställas inför. I den förra av dessa riktningar ses ofta skolämnet som en förenklad version av en universitetsdisciplin, medan undervisningen i den senare på många sätt är mer autonom i relation till disciplinerna. Framväxten av komparativ didaktik i franskspråkiga länder startade under 1990-talet och är relaterad till en liknande diskussion. Forskarna inom området undersöker de institutionella gränserna för kunskap, undervisning och lärande. Idag uppmärksammas detta område alltmer i övriga Europa. Projektets medarbetare i Frankrike och Schweiz är ledande inom området och bidrar i projektet med kunskap och ett rikt jämförelsematerial. I sina teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger de mycket nära de ansatser som projektets svenska medarbetare utarbetat och kommer att använda sig av. Sedan några år tillbaka samarbetar grupperna i de olika länderna för att ytterligare utveckla dessa ansatser. Analyserna av det empiriska materialet - som består av enkäter, intervjuer och videoinspelningar - fokuserar på frågor om vilken betydelse möten mellan lärare och elever har för lärande och för lärarens reflektioner och efterföljande undervisningsinsatser. Särskilt fokuseras relationen mellan olika undervisningssätt som delas av många lärare och elevers lärande. Genom komparationer mellan ämnen och länder klargörs dessa relationer och lärandets institutionella/kulturella villkor. Detta klargörande är en grund för att tillsammans med lärare utveckla relevant och effektivt fortbildningsmaterial. 4
9 Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är det nödvändigt att förstå hur framgång?definieras? vid den aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot sa en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att?först måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla med matematik!? Undervisning och examination ser också annorlunda ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom måste nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan uppleva utgör en del av problemen i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik. Huvudsökande Christer Bergsten Linköpings universitet Medsökanden Eva Jablonka Luleå Tekniska Universitet Period En viktig del av problematiken utgörs av dålig koppling mellan gymnasiets matematikkursplaner och högskolematematik. Trots att?överbryggningskurser? används på många håll är genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i andra ämnen. I detta projekt kommer denna kulturkrock i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner kommer att integreras. Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter, såväl svenska som internationella, om allt svagare förkunskaper hos nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt genomförde ICMI (International Commission on Mathematical Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom studien. I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket men trots att många universitet och högskolor genomfört olika åtgärder rapporteras det om en ökande problem. Debatten har dock handlat mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av ideologiska argument, och svensk forskning kring problematiken har hittills varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat, 5
10 diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens. Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik som nybörjarstudenterna möter. Projektet syftar därför till att utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och mer generella sociala dimensioner av problematiken och kommer att fokusera på de studerandes medvetenhet om den nya typ av matematik de möter samt relatera deras erfarenheter av övergången gymnasium-högskola till studieresultaten under det första året. Följande frågor kommer att behandlas:? Vilken typ av matematik kan identifieras i den institutionaliserade inledande högskolematematiken? Vilka likheter och skillnader finns gentemot gymnasiematematiken?? Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att studera matematik på gymnasium och högskola? Hur är deras uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av övergången från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär och framgång i studierna? För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt empiriskt material genom att under ett år följa två grupper studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial. Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för teoribildning inom matematikdidaktik. 6
11 Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik Syftet med detta projekt är undersöka några aspekter av lärande i praktiken och blivande civilingenjörers och fysikstudenters användande av representationer, symboliska och fysiska artefakter som diskursiva redskap. Inom såväl ingenjörs- som naturvetenskap är experimentell verksamhet central och olika instrumentella tekniker såsom oscilloskop, mikroskop, röntgenapparater och andra sensorer används som medierande verktyg för att erfara världen med. Laborationer ses vanligtvis som ett viktigt och centralt inslag i natur- och ingenjörsvetenskaplig undervisning inom såväl skol- som högskoleväsendet. Ett viktigt inslag i en laboration är experimentet och den instrumentering som används. Emellertid saknas det i stor utsträckning forskning kring den roll som instrumentering och andra teknologier har som medierande redskap i laborativt lärande. Huvudsökande Jonte Bernhard Linköpings universitet Period Det beror på att dessa teknologier har ansetts sakna kognitivt värde i vissa traditionella vetenskapsteoretiska synsätt. I preliminära studier har det visats att tvärtom så har teknologin en central roll och dess roll måste förstås för att förklara skillnader i lärandet mellan olika upplägg av laborationer. Instrumentering och andra teknologier är inte neutrala tekniker, utan påverkar relationen mellan människan och världen och t ex vad som är möjligt att erfara, vad som träder in förgrunden i det fokala medvetandet och vad som tonas ner. Det innebär att olika teknologier har olika meningserbjudanden. Det betyder att lärandet under en laboration måste analyseras med hänsyn till såväl de fysiska verktyg (artefakter) såsom olika mätinstrument, mätsystem och system för bearbetning och visualisering av experimentella data som de symboliska verktyg i form av modeller, begrepp och representationer som studenter använder. Med andra ord som måste studenters lärande analyseras som en materiell-diskursiv-praktik och detta är det föreslagna projektets syfte. 7
12 Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen några beständiga självklarheter. Människor rör sig över nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets, läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och kommunikationskanaler. Huvudsökande Gunilla Dahlberg Stockholms universitet Medsökanden Liselott Olsson Stockholms universitet Period Hur dessa förändringar faktiskt påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning vet vi dock förhållandevis lite om. Samtidigt finns det ett stort didaktiskt tomrum i relation till detta specifika ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte finns några etablerade pedagogiska metoder för undervisning, bedömning och utvärdering, som tar rådande förändringar i beaktande. Det finns således ett behov av grundforskning på detta område. Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns lärande och förskolans undervisande, bedömande och utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion, mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk. De specifika målen för det föreslagna projektet är: "att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om hur det globala samhället präglat av en förändrad kunskapsproduktion, ökande mångkulturella möten och visuella språk, påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning i förskolan. "att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om relationen mellan ett globaliserat samhälles effekter på förskolebarns språk, läsande och skrivande som kunskapsinnehåll och eventuella didaktiska konsekvenser för undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger indikationer på att det, i ljuset av en förändrad kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns 8
13 språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får tillgång till många olika kulturer och språkformer. I pilotprojektet visar de initiala resultaten på att barn lever i en bildvärld. Barnen känner till logotyper, skyltar, hemsidor och personer som frekvent förekommer i bild i mycket stor omfattning. Bilden är således en viktig del av små barns kommunikation. De preliminära resultaten i pilotprojektet visar också på att de didaktiska verktygen som nyligen har utvecklats på fältet måste undersökas vidare och på djupet. Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten där man försöker arbeta med språk, läsande och skrivande tillsammans med andra språkformer såsom kroppsspråk och skapande i två och tre dimensionella former och pedagogisk dokumentation där man via observationer, foton, filmer och artefakter från barns läroprocesser arbetar med kontinuerlig undervisning, bedömning och utvärdering av lärprocesser. Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3 förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer också att genomföras. 9
14 Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel Många ämnesområden i skolan så väl som på universitet har både praktiska och teoretiska lärandemål. Teori och praktik är ofta intimt sammanlänkade, det är svårt att lära det ena utan det andra, och de båda kan ömsesidigt stödja, men även hindra varandra. De kan upplevas som lika svåra att lära, men teorin och praktiken måste kopplas ihop för att uppnå ett tillfredsställande läranderesultat. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel syftar till att belysa hur lärandet av teori och lärandet av praktik beror av och samspelar med varandra i ett laborativt ämne. Laborationer är komplexa lärandemiljöer. Tidigare forskning visar att eleven/studenten inte nödvändigtvis fokuserar på det som läraren avsett med laborationen, och ofta uppnås varken laborationens teoretiska eller praktiska lärandemål på ett tillfredsställande sätt. Vikten av medveten reflektion under lärandet har även påvisats. Huvudsökande Anna Eckerdal Uppsala universitet Medsökanden Lennart Rolandsson Stockholms universitet Inga-Britt Skogh Stockholms universitet Anders Berglund Uppsala universitet Michael Thuné Uppsala universitet Period Men om eleven/studenten inte "ser" vad som är meningen med laborationen, eller fokuserar på något annat än det som var lärarens intention, så uppnås kanske inte det avsedda lärandet. Tidigare forskning har antingen fokuserat på lärandet av teori eller lärandet av praktik i laboratoriet. Samtidigt har man pekat på det komplexa samspelet och starka beroendet mellan teoretiskt och praktiskt lärande. Det har efterfrågats forskning om hur praktik och teori relaterar till varandra i elevers/studenters lärande. Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan. Datorprogrammering som är ett laborativt ämne med både teoretiska och praktiska lärandemål är valt som fallstudie. Programmering är ett av få ämnen som ges som nybörjarämne både på gymnasie- och universitetsnivå. Projektet kommer att studera elevers/studenters lärande på båda nivåerna. Dessutom kommer projektet att studera hur programmeringslärare förstår sin egen lärarpraktik och hur den förståelsen utvecklas under projektet. En grupp lärare kommer att följas under projekttiden. Lärargruppen skall vid ett flertal tillfällen mötas för att delges resultat från projektet. Lärarna kommer då att få möjlighet att reflektera över vilka implikationer resultaten kan ha för deras lärarpraktik. Lärargruppen kommer att möjliggöra studier av hur lärares förståelse av den egna lärarpraktiken förändras genom aktivt deltagande och reflekterande under projektets gång. Laborationer som tar upp motsvarande lärandemoment för gymnasieelever och universitetsstudenter kommer att videofilmas. 10
15 Såväl lärare som elever/studenter kommer att intervjuas efter videofilmningen. Forskarna väljer utdrag ur videofilmerna som relaterar till forskningsfrågorna som de intervjuade får se som ett stöd för att erinra sig sina upplevelser under laborationen (s k "stimulated recall"). Projektet avser att studera sambanden mellan a) det av läraren avsedda lärandeobjektet, b) det lärande som laborationen öppnar och möjliggör och c) det av eleven/studenten upplevda lärandeobjektet. Exempel på frågor som kommer att belysas är: Hur utövar lärarna sin lärarpraktik så att teori och praktik kopplas ihop i elevens/studentens lärande? Hur relaterar lärandet av praktik och lärandet av teori till varandra? Den senare frågan är möjlig att diskutera utifrån empiriska data med hjälp av det teoretiska ramverket projektet använder. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel kan skapa förutsättningar för förbättrad undervisning och lärande i laborationer i programmering genom att öka förståelsen för det komplexa samspelet mellan teori och praktik. Medlemmar i projektet har ett stort nationellt och internationellt kontaktnät i universitetsvärlden med lärare som undervisar både datavetenskap och även ingenjörsutbildningar där programmering är vanligt och ofta ett problematiskt ämne för studenter. En av medlemmar i projektgruppen har startat och leder ett unikt nationellt nätverk för gymnasielärare i programmering vilket möjliggör att projektet kan bidra till att lärare får utveckla sin lärarpraktik i nära samarbete med forskare. 11
16 Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded") (Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid, 2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008) som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv, dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen, dvs. ämnets undervisnings praktik. Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen. Det empiriska materialet hämtas från högstadieskolor i Helsingborg, Sävsjö, Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier. I projektet vill vi undersöka och kritiskt analysera (a) vilka faktiska förändringar man kan urskilja i de tre skolämnenas paradigm och undervisnings praktik när ny teknik och nya medier integreras, (b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av ny teknik och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här: vilka elever och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en sådan utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas? Huvudsökande Per-Olof Erixon Umeå universitet Medsökanden Mikael Alexandersson Göteborgs universitet Bengt Olsson Göteborgs universitet Johan Elmfeldt Malmö Högskola Anders Marner Umeå universitet Manfred Scheid Umeå universitet Hans Örtegren Umeå universitet Period , (c) på vilka avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen (d) i vilken mån aspekterna a-c är relaterade till kön. I likhet med många andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny teknik och nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli en naturlig och vik tig del i skolans undervisning. Ett utvecklat IKT-bruk antas leda till en pedagogisk förändring och bätt re undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana 12
17 förväntningar inte infriats visas i en rad svenska och internationella studier (Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c; Hennesy, 2005; Jedeskog, 2005; Alexandersson & Limberg, 2003; Alexandersson & Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005; Alexandersson & Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006; Limberg et al, 2008a; Limberg et al, 2008b). Man har också funnit att införlivandet av IKT ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005). För att förstå den varia tion som finns när det gäller integra tionen av IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas. Skoläm nena har sina?universella och karakteristiska? strukturer, som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron, 2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT (Goodson et al, 2002). Teoretiskt tar projektet bland annat sin utgångspunkt från några av Bernsteins (2000) teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan skolämnen komma i konflikt med mer generella pedagogiska frågor, som har en tendens att "funk tionalisera" utbildning. Skilda rationaler inom ämnet står i motsättning till varandra. Bernsteins koncept "the sacred and the profane", hämtat från Durkheim, kan användas för att analysera de sätt på vilka olika skolämnen står i förhållande till IKT (John, 2005). Det "heliga" rör det specifika i ett ämne som skiljer det från alla andra ämnen liksom de socialt diskursiva krav detta ställer på ämnet. Det profana förhåller sig till de kontextuella krav och tvång som ekonomiska kontexter påtvingar det heliga. 13
18 Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i undervisning för hållbar utveckling FN har utropat åren , den så kallade Dekaden, som ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Ett särskilt fokus riktas mot lärare och skolor vars verksamhet skall främja hållbar utveckling, vilket även betonas i den svenska skolans läroplan. Synen på hållbar utveckling och hur den skall undervisas varierar, men ett naturvetenskapligt angreppssätt baserat på miljöundervisning dominerar. Forskning har dock visat för att ett helhetsperspektiv inkluderande ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner är att föredra i undervisningen om man vill uppnå ett förändrat synsätt. En viktig fråga att undersöka blir då hur skolans organisation och arbetsmetoder kan ordnas för att främja en helhetsförståelse av hållbar utveckling. I vår studie kommer vi att utforska vilka bakomliggande faktorer i organisation och arbetssätt som gör det möjligt för gymnasieskolor att framgångsrikt arbeta med ett helhetsperspektiv på undervisning för hållbar utveckling. Huvudsökande Niklas Gericke Karlstads universitet Medsökanden Tzuchau Chang Shu-Nu Chang Karlstads universitet Solveig Hägglund Karlstads universitet Hans-Åke Scherp Karlstads universitet Period Vår studie bygger vidare på en riksomfattande undersökning, som över 3000 gymnasielärare deltagit i. I den riksomfattande studien kartlade vi med hjälp av en enkät lärares förståelse för och attityder till begreppet hållbar utveckling samt deras arbetsmetoder i undervisning för hållbar utveckling. Våra resultat visar att många lärare saknar ett helhetsperspektiv och att förståelsen för begreppet varierar beroende på vilket ämne de undervisar i. Undersökningen visar också att lärare har problem men att inkludera hållbar utveckling i sin undervisning. Av de över 200 skolor som deltog i studien fanns det dock några skolor som markant skiljde sig från de övriga genom att en majoritet av lärarna hade ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. På dessa skolor beaktas den ekologiska såväl som den ekonomiska och sociala dimensionen och lärarna har ett arbetssätt som går i linje med hållbar utveckling. I det här projektet vill vi besvara två frågeställningar. Först vill vi med en enkätstudie undersöka om elevernas synsätt på hållbar utveckling på dessa skolor går i linje med lärarnas, d.v.s. ett helhetsperspektiv, och om deras synsätt avviker från elevers synsätt på andra skolor. Vår hypotes är att så borde vara fallet utifrån våra tidigare resultat och annan forskning. Data från enkäterna kommer att analyseras statistiskt. Vår andra frågeställning syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer som möjliggör att dessa skolor så framgångsrikt arbetar utifrån ett helhetsperspektiv med hållbar utveckling i sin 14
19 undervisning. De bakomliggande generella framgångsfaktorer som en skola behöver ta hänsyn till för att vara lyckosam med att förmedla ett specifikt innehåll finns identifierat i skolforskning sedan tidigare och inkluderar skolans organisation, skolans samverkansformer, lokala mål, rektors påverkan, lärares arbetsmetoder och undervisningsmaterial. Genom att identifiera och kartlägga vad dessa skolor har gemensamt i sin organisation och arbetssätt relaterat till hållbar utveckling hoppas vi kunna förstå hur andra skolor kan förändra sitt sätt att arbeta för att mer framgångsrikt undervisa om hållbar utveckling. Vi kommer att genomföra semi-strukturerande intervjuer med begreppskartor med såväl lärare som rektorer samt textanalyser av dokument och undervisningsmaterial för att besvara frågeställningen. Då undervisning för hållbarutveckling är en global fråga, och är ett innehåll som integreras i undervisningen världen över, genomför vi inom projektet även en jämförande studie med s.k. Green schools i Taiwan för att se om de bakomliggande framgångsfaktorerna är generella eller om det finns kulturellt betingade skillnader. Green schools är certifierade för undervisning för hållbarutveckling. Denna studie kommer att ge ett betydande bidrag till forskningen med hög grad av generaliserbarhet genom att studien bygger på omfattande kvantitativa undersökningar, och dessutom innehåller en jämförande design mellan två länder. 15
20 Modersmålsundervisningens roll för den lexikala utvecklingen hos somalisk-svensktalande barn i skolans tidigare år Det aktuella projektet undersöker modersmålsundervisningens betydelse för tvåspråkiga elevers ordförrådsutveckling i såväl modersmålet som andraspråket och exemplifierar vad det kan innebära att utveckla ett skolrelaterat språk parallellt i två språk. Dessutom undersöks sambandet mellan elevers ordförrådsutveckling och deras utveckling av läsförståelse på två språk, vilket inbegriper ett fokus på sambandet mellan utvecklingen av morfologisk medvetenhet och läsförståelse. I studien undersöks modersmålsundervisningens roll för den lexikala utvecklingen i skolans tidigare år, genom att vi jämför utvecklingen i svenska och somaliska för en grupp somalisksvensktalande elever som deltar i skolans modersmålsundervisning med den hos en grupp somalisksvensktalande elever som inte deltar i skolans modersmålsundervisning. Vi följer en grupp elever från årskurs 1-2 och en grupp från årskurs 4-5. Huvudsökande Christina Hedman Stockholms universitet Medsökanden Natalia Ganuza Stockholms universitet Period Vår målsättning är att (1) jämföra gruppernas resultat på en rad tester som mäter bredden och djupet på elevernas ordförråd, både i modersmålet somaliska och i andraspråket svenska, (2) diskutera sambandet mellan elevernas ordförrådsutveckling och deras tidiga läsinlärning i båda språken, vilket undersöks med hjälp av en rad tester som mäter elevernas ordavkodningsförmåga och läsförståelse på båda språken, och (3) jämföra gruppernas språkutveckling över tid. Den kvantitativa delen av studien kompletteras med en kvalitativ undersökning av hur man i modersmålsundervisningen i somaliska och i undervisningen i svenska som andraspråk arbetar med tidig läs- och skrivinlärning och med elevernas utvidgning av ordförrådet. Detta undersöks genom deltagande observationer av modersmålsundervisningen i somaliska och undervisningen i svenska som andraspråk, som genomförs kontinuerligt under ett år. I samtal med lärarna diskuteras hur de ser på sin undervisning, vilka arbetsmetoder och läromedel de använder och på vilket sätt de anser att undervisningen kan bidra till elevernas språkutveckling. Lärarna kommer att ombedes kommentera videoinspelade sekvenser av undervisningen. En motivering till valet av modersmålsundervisning i somaliska är att förhållandena för den somaliska minoritetsgruppen i Sverige är ringa utforskade, i synnerhet i skolsammanhang, trots att somaliska idag är ett av de tio vanligaste modersmålen i svensk grundskola, enligt aktuell 16
21 statistik från Skolverket. Trots att man idag vet att ordförrådet är en högst central komponent för elevers kunskapstillägnande finns inga tidigare studier som har undersökt vilken roll modersmålsundervisningen har för denna, så som den är organiserad i Sverige idag. Alltför få tidigare studier fokuserar sambandet mellan tvåspråkiga elevers ordförrådsutveckling och deras utveckling av läsförståelse. Dessutom fokuserar många tidigare studier av tvåspråkiga barns ordförrådsutveckling alltför ensidigt på endast en aspekt av barnens ordförrådsutveckling, t.ex. endast på hur många ord de kan eller endast på det ena av barnens språk (oftast majoritetsspråket/skolspråket). På så sätt missar de möjligheten att få ett helhetsperspektiv på elevernas lexikala kompetens och se hur utvecklingen fortskrider parallellt i elevernas två språk. I den aktuella studien inkluderar vi därför flera olika mått av elevernas lexikala bredd och djup som vi kopplar till deras resultat på flera mått av läsförståelse. Samtliga tester utförs både på elevernas förstaspråk somaliska och på deras andraspråk svenska. I studien utgör morfologisk medvetenhet ett mått (av flera) av elevernas lexikala djup, eftersom man utifrån studier av enspråkiga barn har kunnat se att morfologisk medvetenhet har stor betydelse såväl för utvecklingen av den tekniska sidan av läsningen som av läsförståelsen. Slutligen kan det aktuella projektet bidra med fördjupade kunskaper om modersmålsundervisningens utformning och innehåll, vilket saknas i den svenska kontexten. 17
22 Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Det är ett faktum att det fortfarande är färre kvinnor än män som väljer naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har ägnat sig åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden inom det naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för kvinnor. I Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga biologer och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre fysiker, matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken med maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera sig med. I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har begränsade kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som uppger att de har ett dåligt självförtroende vid undervisning i kemi, fysik och teknik. Lärarnas osäkerhet får därför konsekvenser för elevernas intresse och lärande i dessa ämnen. En nyligen publicerad studie från USA visar att flickor med kvinnliga lärare som är osäkra i matematik, presterar sämre och får ett lägre självförtroende i ämnet. Forskning visar också att lärare har olika förväntningar på flickor och pojkar i naturvetenskap/teknik och att lärares förväntningar har betydelse för hur väl elever presterar i ämnena. Lärarutbildningen är därför av central betydelse om man vill åstadkomma förändringar vad gäller kunskaper och attityder till naturvetenskap hos lärarna och i förlängningen hos eleverna. Att lära sig naturvetenskap handlar dock inte enbart om att förstå ämnesbegreppen utan innebär också att få kunskaper om naturvetenskap som en social och kulturell verksamhet. Huvudsökande Anita Hussénius Uppsala universitet Medsökanden Kathryn Scantlebury University of Delaware Minna Salminen-Karlsson Uppsala universitet Anna T. Danielsson University of Cambridge Kristina Andersson Högskolan i Gävle Annica Gullberg Högskolan i Gävle Period I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur en ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos blivande lärare inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen kan leda till en förändring av undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, både med avseende på innehåll och på utförande. I projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande No- 18
23 lärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter? Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper och genus(o)medvetenhet? Inom projektet följs en årskull lärarstudenter inriktade mot naturvetenskap. I utbildningen kommer undervisningsmoment att integreras som behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur. Lärarstudenternas deltagande i dessa moment kommer att dokumenteras, kompletteras med intervjuer samt analyseras. Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle. Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två lärosäten samt internationella samarbetspartners. Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som ett teoretiskt bidrag till forskning inom naturvetenskapernas didaktik och för att i förlängningen kunna bidra till en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning. 19
24 En studie av att utforska, utveckla och uttrycka uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang: Att lära sig teknik i grundskolan Tekniska system i grundskolan: Om lärandemöjlighter i stunden och sammanhanget Ämnet teknik i grundskolan syftar till att eleverna ska kunna orientera sig i dagens tekniktäta värld, förstå samband av teknik-människa-natur-samhälle och kunna agera praktiskt och intellektuellt i förhållande till teknik de möter. Att kunna urskilja olika händelser och tekniska ting som delar av ett socio-tekniskt system är en viktig del av detta. Det kan gälla bilar som en del av ett transportsystem, kärnkraft som en del av ett energisystem eller mobiltelefonsamtal som en del av ett kommunikationssystem. Tekniska systems struktur med komponenter, relationer mellan dem och specifik funktion är mångfacetterat i hur de visar sig i olika sammanhang och samtidigt abstrakt och ibland undflyende som begrepp. Det här projektet syftar till att förstå hur undervisning och lärande om tekniska system formas i teknikklassrummet av lärare och elever gemensamt. Huvudsökande Åke Ingerman Göteborgs universitet Medsökanden Shirley Booth Göteborgs universitet Jonas Emanuelsson Göteborgs universitet Maria Svensson Göteborgs universitet Anders Berglund Uppsala universitet Period Den centrala forskningsfrågan som projektet försöker belysa är: Vad krävs för lärande av, och vad innebär det att undervisa för lärande av, tekniska system, dess väsentliga komponenter och relationerna mellan dem när systemen är delar av olika sammanhang och eleverna möter dem inom ramen för olika pedagogiska strukturer? I ett samarbete mellan forskarna och en grupp lärare i år 7-9 kommer en gemensam förståelse kring tekniska system och hur det passar in i teknikområdet att arbetas fram - inte en självklarhet så som teknikundervisningen ser ut på fältet - liksom en gemensam plan för hur "effektiv" undervisning kan organiseras, baserad på en teori om lärande som utgår från variationens väsentlighet. Data i projektet kommer sedan att samlas in i anslutning till gemenförandet av denna plan, som kan sträcka sig över ett antal lektioner med olika pedagogisk karaktär, i upp till fem olika klassrum. Vi kommer både att intervjua ett urval av elever vid olika tidpunkter (för, efter och under undervisningen) om hur de uppfattar olika sidor av tekniska system och att göra detaljerade videoinspelningar av vad som händer i klassrummet. Intervjumaterialet kommer att analyseras i termer av kvalitativa skillnader av uppfattningar. Videomaterialet kommer att analyseras efter kritiska skeenden, där väsentliga delar av tekniska system hamnar i fokus för uppmärksamheten och hur de framträder i samtal och interaktion i relation till viktig variation. 20
25 Sådana kritiska skeenden kan samlas till "lärandetrådar" som visar hur lärandemöjligheter växer från den specifika stunden och i det specifika sammanhanget till en helhet och till kraftfulla sätt att uppfatta tekniska system i dess olika uttryck, konkreta såväl som abstrakta, som representationer såväl som muntligt och skriftligt, och vilka relationer det har till varierande pedagogisk organisation? lärarcentrerat, diskussionscentrerat, problemlösningsorienterat, eller fokuserat på praktiskt arbete. Projektet kommer att bidra avsevärt till den utbildningsvetenskapliga grunden för utveckling av lärande och undervisning inom teknik i grundskolan. Det kommer också att utveckla metoder för att analysera lärande i ett kontinuerligt skeende av samspel mellan lärare och elever, med lärandets innehåll i fokus. 21
FORSKNING PÅGÅR DIDAKTIK
FORSKNING PÅGÅR DIDAKTIK Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2011 Värt att notera Forskning pågår didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom
Läs merFORSKNING PÅGÅR 2012 DIDAKTIK. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR 2012 DIDAKTIK Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet VÄRT ATT NOTERA Forskning pågår didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merExempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merProjektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.
Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merParallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merVFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19
VFU-information i kurserna CF3S80 och CF3M80, termin 8, lärarutbildning för grundlärare F-3 1 2019-03-28 VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19 Till VFU- lärare i de två delkurserna Matematik med didaktisk
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merLära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor
Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merStudera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap
Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merTeknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merAnsökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor
Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se
Läs merProgrammering i gymnasieskola och vuxenutbildning
Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning Program september 2017 09.30 Styrdokumentsförändringar och presentation av moduler 10.15 Paneldebatt: Varför ska våra elever lära sig programmering?
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merFånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merMatematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och gymnasieskolan: En enkät- och
Matematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och gymnasieskolan: En enkät- och klassrumsstudie (Linköpings universitet, MAI, 2014) LUMA, Göteborg, 23 september 2015 Niclas Larson, Stockholms universitet,
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merSjälvständigt arbete inom grundlärarprogrammet info
Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info Det första självständiga arbete som du skriver inom grundlärarutbildningen (L3XA1G respektive L6XA1G) är tänkt att bestå i en uppsats som analyserar
Läs merMagister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik
Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merProgrammering i matematik och teknik i grundskolan
Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program november 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Läs merPersonnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merFuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft
Fuengirola den 8 november 2014 Matematiklyftet Margareta Oscarsson 08 52733327 margareta.oscarsson@skolverket.se #malyft Dagens program Matematiklyftet i korthet Materialet på lärportalen De didaktiska
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merKriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merVad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merFörskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete
Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete Sonja Sheridan Sonja.sheridan@ped.gu.se I fokus q Varför förskolor av hög kvalitet q Ekologiska teorier förskolans kvalitet och systematiskt
Läs merVFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach
VFU som plattform för FoU Handledarutbildning Samverkanskonferens på GIH 2016-10-26 Jane Meckbach Handledarutbildning i samverkan Tre pelare vetenskaplig-teoretisk kunskap (episteme) praktisk-produktiv
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merLAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng.
Gäller fr.o.m. ht10 LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng. General Education Field 1, Conditions and Processes of Learning- from
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merAnvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merRegional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L920SP Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare i spanska åk 7-9, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik. Forskningen
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs mer