Sollefteå kommun Barn- och skolnämnden

Transkript

1 1(39) Datum Tid Plats Beslutande A & B-salen, kommunhuset Sollefteå Enligt bifogad närvaro-/tjänstgöringslista Övriga närvarande Lisbeth Boman förvaltningschef Siv Sjödin central rektor tillika sekreterare Justerare Gunlög Jacobson (KD) Plats och tid för justering Barn- och skolkontoret, klockan Underskrifter Ordförande... Åsa Sjödén Sekreterare Siv Sjödin Justerare... Gunlög Jacobsson ANSLAG/BEVIS OM JUSTERING Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplanet i kommunhuset, Sollefteå Myndighet Anslaget - sätts upp tas ner Protokollets förvaringsplats Barn- och skolförvaltningen, kommunhuset Sollefteå Underskrift Ulla Hedin

2 2(39) Närvaro-/tjänstgöringslista Närvaro Tjg RESERVATION OMRÖSTNING ANTECKNINGAR ers Namn Ja Nej Ja Nej Ledamöter Åsa Sjödén S 1 Morgan Pierre S 1 Nils Gunnar Molin S - Tommy Svensson S 1 Lars-Erik Jonsson S 1 Maj-Lis Andersson V 1 anmält förhinder avgår ( 144) Ulf Lhådö C 1 Gunlög Jacobsson KD 1 Leif Palmberg FP 1 Kerstin Svensson M - justerare avgår kl ( 142) anmält förhinder Ersättare Carolina Persson S - Jörgen Andersson S 1 X ers Nils-Gunnar Mohlin Ann-Christine Norman S 1 avgår ( 142) Peter Hagberg S 1 Marie Hansson V - Birgitta Lind V 1 Margareta Alton MP 1 Birgitta Häggkvist VISKB - Eva Höglund FP 1 Sven-Olov Gradin M 1 x Daniel Fäldt M 1 avgår kl ( 141) ers Kerstin Svensson

3 3(39) Dagordning Dagordning fastställd vid barn- och skolnämndens sammanträde den 20 oktober Upprop 2. Val av justeringsperson 3. Fastställande av dagordning Ärenden Paragraf Sida 4. Yttrande avseende Riktad tillsyn i Sollefteå kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård och boende (HVB) 5. Lokalutredning, gymnasieverksamheten i Sollefteå kommun Verksamhetsuppföljning Nämndens årsplan Måttbandet Utbildnings- och utvecklingsplan Verksamhetsplan med detaljbudget Fastställande av belopp, barn- och elevpeng Fastställande av belopp, barn- och elevpeng 2012, Edsele förskola, skola och fritidshem 13. Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Kristen barnomsorg, Junsele Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Kulla förskola Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Natt som dag Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Polstjärnan pedagogisk omsorg Programstruktur gymnasieverksamheten

4 4(39) 18. Föreläggande Lillängets förskola Skriftliga informationer Anmälan av delegeringsbeslut Aktuella frågor

5 5(39) 125 Dnr BSN/36/2010(13) Yttrande avseende Riktad tillsyn i Sollefteå kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Beslut antar yttrandet som sitt eget. Ärendebeskrivning Skolinspektionen besökte Sollefteå kommun under våren 2010 med anledning av den nationellt riktade tillsynen av rätten till utbildning för elever på hem för vård och boende. Sollefteå kommun och Individ- och omsorgsnämnden erhöll Inspektionens granskningsrapport för yttrande. Yttrandet skall vara Skolinspektionen tillhanda senast den 24 oktober Inspektionen redogör för sin bedömning om att följande åtgärder bör vidtas: 1. Sollefteå kommun bör säkerställa att viktig information om elevens skolhistorik överförs till mottagande skola. 2. Sollefteå kommun bör se över rutiner för uppföljning av skolgången under placeringstiden. Kommunens yttrande ligger till grund för Skolinspektionens uppföljning av de bedömningar som granskningen resulterat i. Bakgrund Av Skolinspektionens yttrande framgår att den övergripande frågeställningen som legat till grund för inspektionen varit om elevens hemkommun tar sitt ansvar för eleverna så att dessa ges förutsättningar att nå lägst betyget Godkänt i alla ämnen. För att besvara denna frågeställning har tillsynen genomförts utifrån följande områden: Samverkan kring eleven Skollagens krav på att kommunerna ska se till att skolpliktiga elever hemmahörande eller boende i kommunen fullgör sin skolgång, att samarbeta med socialnämnden, samhällsorgan, organisationer och andra som berörs angående barn som far illa.

6 6(39) Information och dokumentation Skollagens krav på att elevernas skolgång tillgodoses och dokumenteras och att kommunerna ser till att detta efterlevs samt att de, som en del i samverkan kring eleverna, dokumenterar behövliga uppgifter. Konsekvenser kring bristande hantering Skollagens krav på att kommunerna ska se till att eleverna fullgör sin skolgång eller skolplikt och att det vid behov anordnas särskild undervisning. Förvaltningens redogörelse och bedömning Som framgår ovan bedömer Skolinspektionen att Sollefteå kommun - säkerställer att viktig information om elevens skolhistorik överförs till mottagande skola, samt - ser över rutiner för uppföljning av skolgången under placeringstiden. Med anledning av detta redogör barn- och skolförvaltningen och individ- och omsorgsförvaltningen gemensamt för ansvarsfördelning mm mellan förvaltningarna då fråga aktualiseras om att annan skola kan bli aktuell för ett barn/ungdom 0-18 år. Rutinen beskriver Vad, Hur, När och Vem, inför och under tid för placering samt när en placering ska avslutas. Rutinen ska tillämpas när fråga uppkommer om placering såväl vid HVB- som vid familjehem.

7 7(39) Innan barnet placeras vid HVB/familjehem (utredningstiden) Vad Hur När Vem Information till rektor på barnets/den unge vuxnes hemskola. Uppmärksamma barnets/den unge vuxnes hemskola om att placering kan komma att ske. Upprätta vårdplan för barnet/den unge vuxne inför placering vid HVB/familjehem Vårdplanen ska omfatta de områden där barnet/den unge vuxne har behov. Ett obligatoriskt område i detta är skola. Så snart handläggaren får indikation på att placering kan ske. Under den utredning som föregår placering i HVB/familjehem. Ansvarig handläggare inom IFO. Ansvarig handläggare inom IFO. Tydliggöra barnets/den unge vuxnes behov inom området skola i ovan nämnda vårdplan. Information till HVB/familjehem respektive mottagande skola. Inhämta bedömning av barnets/den unge vuxnes behov från rektor vid hemskola. Lämna nödvändig information för att underlätta mottagandet av barnet/den unge vuxne. Under den utredning som föregår placering i HVB/familjehem. Under den utredning som föregår placering i HVB/familjehem. Ansvarig handläggare inom IFO. Ansvarig handläggare inom IFO har ett övergripande ansvar att informationsöverlämning sker.rektor vid hemmaskola ansvarar för informationsöverlämning vad gäller behovet inom området skola. I samband med att barnet/den unge vuxne placeras vid HVB/familjehem (placeringstillfället) Vad Hur När Vem De behov som När placeringen barnet/den unge inleds. vuxne har tydliggörs för HVB/familjehem samt mottagande skola. Genomgång av vårdplan med HVB/familjehem samt skola där barnet/den unge vuxne placeras Planera uppföljning av placering. Tillsammans med barnet/den unge vuxne, vårdnadshavare ska deltagande parter planera hur genomförandet ska följas upp. När placeringen inleds. Ansvarig handläggare informerar vård- och omsorgsbehov. Rektor vid hemskola informerar om behov inom området skola. Ansvarig handläggare. Rektor vid hemskola.

8 8(39) Under tiden barnet/den unge vuxne är placerat vid HVB/familjehem (genomförandetiden) Vad Hur När Vem Enligt den plan som Enligt den plan som upprättats i samband upprättats i samband med placeringens med placeringens inledande. inledande. Uppföljning av genomförande av barnets/den unge vuxnes placering vid HVB/familjehem sker. Ansvarig handläggare har ett övergripande ansvar för uppföljning av placering. Rektor vid hemma skola har ansvar för uppföljning av skola. Planera avslutet på barnets/den unge vuxnes placering vid HVB/familjehem. Upprätta en planering som omfattar hur barnet/den unge vuxne ska få stöd efter att placeringen vid HVB/familjehem avslutats. Så snart handläggaren får indikation att placeringen går mot sitt slut. Ansvarig handläggare har ett övergripande ansvar att upprätta planering. Rektor vid hemskola ansvar för att upprätta plan för behov inom området skola. I samband med att barnets/den unge vuxnes placering vid HVB/familjehem avslutas (placeringsavslutet) Vad Hur När Vem Tillsammans med När placeringen barnet/den unge avslutas. vuxne, vårdnadshavare går inblandade parter igenom det som skett under placeringen. Avsluta barnets/den unge vuxnes placeringen vid HVB/familjehem. Ansvarig handläggare har ett övergripande ansvar för att genomföra placeringsavslutssamtal. Rektor vid hemmaskola har ansvar för att placeringsavslutssamtal för behovet skola genomförs. Förslag till beslut Arbetsutskottet förslår nämnden att anta yttrandet som sitt eget. PARAGRAFEN UPPLÄSES OCH FÖRKLARAS DÄRMED OMEDELBART JUSTERAD

9 9(39) 126 Dnr BSN/58/2011(13) Lokalutredning, gymnasieverksamheten i Sollefteå kommun Beslut Nämnden uppdrar till förvaltningen att inventering av alternativa lokaler, till delar av den gymnasieverksamhet som är lokaliserad vid Gudlav Bilderskolan, inkluderas i pågående lokalutredning för att förbereda inför kommande åtgärder. Sammanfattning beslutade vid sammanträde att tillskriva kommunstyrelsen och tekniska utskottet förslag att en lokalutredning som avser ombyggnation och renovering av Gudlav Bilderskolan snarast påbörjas. Detta med ambitionen att ställningstagande till utredning skall kunna ske innan sommaren Vid nämndens sammanträde informerar gymnasiesamordnare Bo Häggkvist om uppdraget vilket innefattar lokalutredning för gymnasiets verksamhetsområde - Gudlav Bilderskolan och Skedomsskolan. Nämnden uppdrar till gymnasiesamordnare Häggqvist att återrapportera ärendet vid varje nämndsmöte. Vid sammanträdet beslutar nämnden att lokaler för Transportprogrammet och Skedoms naturbruk inkluderas i lokalöversyn avseende gymnasieskolan samt att hela utredningen slutförs och redovisas Återrapportering har, i enlighet med beslut , 56, därefter skett vid barn- och skolnämndens sammanträden enligt följande: s arbetsutskott , ; , Förvaltningens redogörelse Verksamhetschef Anders Strindlund redogör för gymnasieverksamhetens framtida programstruktur bland annat utifrån elevernas egna önskemål, länets samverkansavtal och arbetsmarknadens behov. Gymnasiesamordnare Bo Häggqvist informerar om nuläget i lokalutredning för gymnasieverksamheten i Sollefteå.

10 10(39) 127 Dnr BSN/25/2010(4.11) Verksamhetsuppföljning Beslut Nämnden godkänner uppföljning i fyra perspektiv per september månad Ärendebeskrivning Förvaltningen redogör för månadsuppföljning i fyra perspektiv per september månad 2011 samt ekonomiuppföljning övergripande samt per verksamhet. I enlighet med nämndens sammanträde , har ekonomiuppföljningen kompletterats med skriftlig kommentar i utskick till sammanträdet.

11 11(39) 128 Dnr BSN/109/2010(1.6) Nämndens årsplan 2011 Kunskapsresultat i grundskolan Beslut godkänner uppföljning, enligt årsplan 2011, avseende kunskapsresultat i grundskolan. Ärendebeskrivning I enlighet med nämndens årsplan 2011, redovisar förvaltningen kunskapsresultat i grundskolan. Tidigare har redovisats resultat av ämnesprov för årskurs 3,5 och 9. Förvaltningen konstaterar skillnader mellan skolorna såväl för ämnesproven i årskurs 3, 5 och 9. Dock är inte skillnaderna konsekvent kopplade till skola utan framkommer såväl mellan årskurserna som mellan ämnen. Vid genomgång av resultatet konstateras att pojkar på flertalet skolor har lägre resultat än flickor. Av de elever som inte når kravnivån är pojkar överrepresenterade. I svenska är berättande text lågt i såväl årskurs 3 som årskurs 5. För årskurs 9 är läsförståelse genomgående lågt resultat såväl för flickor som för pojkar. Det sammankopplas på generell nivå med att det behövs mer upplevelseläsning för att få flyt i läsningen och goda förebilder när det gäller att läsa texter med berättande innehåll. I analysen framställs även det faktum att skrivflödet, för de yngre eleverna, kan begränsas av att möjligheten inte varit att nyttja dator och att det därmed är alltför energikrävande att skriva längre texter. Även i matematik är resultaten lägre för pojkar jämfört med flickor. Det är framförallt räknemetoder, area och volym som får lägre resultat av såväl pojkar som flickor. Det nationella uppföljningsmaterialet, för de tidigare skolåren, har implementerats i kommunens skolor upplevs av några enheter, ha en högre kravnivå än det nationella ämnesprovet. Det nationella uppföljningsmaterialet ses dock som goda hjälpmedel i undervisningen. Avseende ämnesprov i matematik för årskurs nio kan konstateras att andelen elever som inte når kravnivån för godkänt fortfarande är betydligt högre än i jämförelse med riket. Enstaka skolor har genomfört särskilda stödinsatser i matematik som redan innevarande läsår gett goda resultat. Detta har skett som periodläsning inom ramen för åtgärdsprogrammet.

12 12(39) Engelska ämnesprov genomförs i årskurs 5 och 9. Även när det gäller engelska har pojkarna lägre resultat. Bland de yngre eleverna, framförallt att tala/samtalet som har lägst resultat. Av analysen framgår att ordförrådet generellt är tillräckligt motsvarande elevens ålder men att eleverna, tidigt, behöver lära sig att föra samtal, att omsätta sina kunskaper i sociala sammanhang. För elever i årskurs nio är det flest elever som ej når målen för engelska i delprovet skriftlig produktion. Detta gäller såväl flickor som pojkar. Avseende muntlig kommunikation når de allra flesta eleverna minst godkänt, såväl flickor som pojkar. Analys av de screeningtester som görs inom ramen för Röda Tråden (läsa-skriva), från förskoleklass till årskurs 8, där även nationella proven i skolår 3,5 och 9 ingår har analyserats av respektive rektor. Generellt kan sägas att rektor bedömer att screeningtester har gett att det finns en tydlig kartläggning på såväl grupp- som individnivå. Nytt för hösten 2011 är, inom ramen för Röda Tråden, att samtliga klasslärare i årskurs 1 ska, vid höstlovet i slutet av oktober, redovisa nuläget avseende elevernas läs- och skrivintresse/kunskaper till rektor. Detta för att tidiga insatser ska kunna sättas in. Gällande svenska påtalar rektorerna att eleverna påvisar ett högre resultat för de tidigare årskurserna och att insatser sätts in tidigt. Framförallt är det metoden MIL-läsning, Målmedveten Intensiv Lästräning, som använts. Detta görs i perioder om 6-8 veckor och i nära samarbete med vårdnadshavare, utifrån upprättat åtgärdsprogram, eftersom det bygger på korta träningspass 4-5 dagar per vecka i såväl skola som hem. Hemmet får då tydliga instruktioner från skolan och eleven och förälder skriver positiv feedback i den läsjournal. När det gäller äldre elever och kunskapsresultat i form av betyg påvisat att betygen är högre i NO-ämnen jämfört med de resultat som framgår av nationella ämnesproven. För varje år är det ett av ämnena som har nationellt ämnesprov. Årets ämne var biologi. Rektor i Junsele/Ramsele påtalar att diskrepansen mellan betyg och nationella prov som tidigare har varit mycket stor har nu en betydligt bättre samstämmighet än tidigare år. För elever med annat modersmål än svenska konstateras att över hälften av eleverna når ej målen för svenska som andraspråk. Detta hänförs till att det i huvudsak beror på att eleverna är sent anlända och når inte målen med anledning av detta. Det systematiska arbetet, med tätare analyser för tidig träning såväl som utveckling av metoder och lärandemiljöer ser rektorer som utvecklingsområden för framgång. Det påtalas även från rektorerna att kompetensutvecklingsinsatser, framförallt gällande matematik, kan behövas även efter den satsning som nu genomförs i kommunens skolor.

13 13(39) Förvaltningens förslag till vidare åtgärder I dagsläget omfattar Röda Tråden läsa-skriva. Ett utvecklingsarbete pågår för en motsvarande del för räkna så att Röda Tråden blir ett systematiskt screeningssystem för Läsa-skriva-räkna i F-9. Ett motsvarande stödprogram som MIL, utarbetas i samband med detta. Ett mer utvecklat arbete avseende analys av texter för elever i lägre årskurser behöver genomföras i flertalet skolor. Metoder och systematisk analys av resultat på skolnivå F-9 behöver utvecklas ytterligare. Därutöver har möjligheten att ge läxhjälp i matematik och även stöd/utbildning för hur föräldrar ska hjälpa sina barn har efterfrågats. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna uppföljning enligt årsplan 2011, avseende kunskapsresultat i grundskolan. Beslutsunderlag Underlag från Skoldialogen, den databas som ligger till grund för skolornas resultatredovisning för kalenderåret Betygsresultat för grundskolorna, årskurs 9. Förvaltningsyttrande avseende nationella ämnesprov i årskurs 3,5 och 9.

14 14(39) 129 Dnr BSN/6/2010(13.2) Jämförelseprojektet Måttbandet Måttbandet, förskola och grundskola Beslut godkänner uppföljning, i form av analys och prioriteringar, i enlighet med beslut , 47. Ärendebeskrivning Jämförelseprojektet bedrivs av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rådet för kommunal analys (RKA) och Finansdepartementet. Dess primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheten. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnad och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med bildande av nätverk är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra. De kommuner som deltar i nätverket, Måttbandet, är: Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Sollefteå, Sundsvall, Östersund och Umeå. Tillsammans finns det nästan invånare i dessa kommuner. Styrgruppen för Måttbandets nätverk beslutade att som första område försöka mäta effektiviteten inom kommunernas äldreomsorg, individ- och familjeomsorgen, handikappomsorg, grundskola (2009 och 2010) samt förskolan (2010). Förvaltningen har under nämndsdagen, , redovisat förskolans första rapport och grundskolans andra rapport. Förvaltningens redogörelse, analys och bedömning De målsättningar som redovisas gäller, för såväl förskolan som grundskolan, grundar sig på mätningar under Konstateras att förskolans rapport till stor del är en lägesbeskrivning främst med anledning av att det i förskolan, fram tills nu, inte gjorts mätningar på samma sätt som i andra skolformer.

15 15(39) Av politiska mål avseende barngruppernas storlek kan konstateras att målet avseende antalet platser per avdelning respektive antal barn/årsarbetare inte flertalet kommuner är en exakt siffra (2009) istället för att förskolechefens bedömning av barngruppens behov. Sollefteå har inte en exakt siffra vilket innebär att förskolechefens bedömning gäller dock med målsättning att minska antalet barn per avdelning av vilket det då skulle innebära det numerära antalet oavsett vistelsetid. Målet är omformulerat i senare Verksamhetsplan för barn- och skolnämndens verksamheter. Sollefteå kommun har ett högt genomsnitt av antalet barn/avdelning. Detta grundar sig på att det görs bedömningar utifrån barnets vistelsetid, barngruppens behov. Den höga andelen barn i pedagogisk omsorg för Sollefteå kommun, har minskat jämfört med den mätning som rapporten grundar sig på (2009), dock kan konstateras att andelen barn i pedagogisk omsorg fortfarande är hög jämfört med de andra måttbandskommunerna. När det gäller antal barn per årsarbetare, faktiskt utfall, är det relativt jämnt och Sollefteå ligger något över snittet, vilket flertalet kommuner gör med anledning av att Piteå har en betydligt högre personaltäthet vilket påverkar snittet. Sollefteå kommun har tre olika inriktningar vid mättillfället. Två av inriktningarna är enskilda verksamheter. Vid mätning har definitionen på en inriktning varit att det ska vara en uttalad, marknadsförd inriktning, profil. I Sollefteå kommuns förskolor arbetar många exempelvis Reggioinspirerat eller med utomhuspedagogik dock inte profilerat enligt definition varvid detta inte medtagits. Kösystem och maxtaxa tillämpas relativt lika. Garanterad plats inom 1-4 månader för måttbandskommunerna. Fyra månader är i enlighet med lagstiftningen. För Sollefteå placeras barnen med god marginal i förhållande till garantitiden, utan att det för den skull är utskrivet som exempelvis Skellefteå; inom en månad. När det gäller taxan syns två grupperingar i måttbandskommunerna avseende barn ett och en hart när homogen grupp för barn två och tre, förutom Skellefteå. För Sollefteå har kommunfullmäktige beslutat att inkomstgolvet kronor inte längre ska gälla. Beslutet togs när nytt reglemente upprättades Löneläget är genomsnittligt för Sollefteå kommun, jämfört med måttbandskommunerna (2009). Andelen med pedagogisk utbildning är, i jämförelse med måttbandskommunerna låg för Sollefteå men något över snittet jämfört med riket. I Sollefteå finns sedan tidigare ett beslut på att det, av det totala antalet personal i kommunala förskolor, ska vara två förskollärare och en barnskötare. Det medför att det för 2009 är nära det målet och vid mätning 2010 kan konstateras att det är en något högre andel förskollärare, dock inte högre än 2:1. Andelen män och andelen specialpedagoger är en parameter. För Sollefteå gäller att antal årsarbetare specialpedagoger är relativt hög jämfört med andra kommuner emedan andelen män är jämförbart med genomsnittet.

16 16(39) Avvikelsen från standardkostnad ligger något över snittet jämfört med måttbandskommunerna. Det beror enligt analys under processen med framtagandet av rapporten att det har, till betydande del, att göra med skillnad på det ekonomiska fördelningssystemet där några kommuner (Sollefteå inräknat för 2010) har ett fast resursfördelningssystem emedan flertalet kommuner tillämpar barnpeng. Sollefteå har, med start budgetåret 2011 barnpeng vilket innebär att som det är beskrivet i rapporten pengarna hela tiden finns på rätt förskola. Samtliga måttbandskommuner har i jämförelse med riket stor volym och höga kostnader. Fyra kommuner, däribland Sollefteå, ligger på en förväntad nivå och med en i jämförelse låg kostnad per barn såväl inklusive som exklusive lokaler. Detta kan hänföras till lokalintegrering, placering av barn och förskolechefens bedömning och organisation. Anmärkningsvärt för förskolans rapport är resultat av intervjuer med rektorer. Diskussion har hållits i rektorsgruppen vilket påvisar att man varit mycket hård i sin självvärdering vilket i några fall orsakat alltför många röda siffror, det vill säga inom ramen för 25 % av kommunerna med lägst resultat. Det framgår från rektorerna att exempelvis likabehandlingsplanen finns, men kan vara ett sammanskrivet dokument för förskola och skola i de fall förskola är lokalintegrerad i skolan. Detta är åtgärdat under Avseende tillgänglighetsmätningen framgår det tydligt att det är hög tillgänglighet när det gäller möjligheten att nå handläggare, frågorna besvaras i hög utsträckning på god nivå och medelgod nivå. Bemötandet såväl som svarskvalitet är 100% enligt undersökningen. När det gäller e-post inom förskolan är svarstiderna vanligtvis mellan två och fem dygn men kan vara så lång som 1-2 veckor. Avsändaruppgifter på e-posten är 100% enligt normen med namn, funktion/förvaltningen och telefonnummer. För Sollefteå kommun därutöver även att adress till Sollefteå kommuns hemsida ska finnas med. När det gäller att motverka traditionella könsmönster i förskolan har Sollefteå kommuns förskolor aktivt, under flera år, arbetat med detta och har i stor utsträckning svarat att det är en naturlig del av verksamheten och inte beskrivet utifrån systematiskt arbete. Förskolecheferna beskriver även barnens inflytande och delaktighet. Dock inte systematiskt beskrivet som är frågan under intervjun. När det gäller stängning för planeringsdag görs bedömningen vid intervjun att förskolorna i Sollefteå kommun inte tillräckligt aktivt erbjuder ersättningsplats. Slutligen har IUP (Individuell utvecklingsplan) efterfrågats under intervjun vilket flertalet förskolechefer tagit upp under diskussionen. Konstateras kan att varken individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram är lagstadgat för barn i förskolan. Grundskolans rapport är nummer två och det konstateras att inte heller denna gång har gruppen funnit något effektivitetsmått som fungerar i alla åtta kommunerna.

17 17(39) Det går, i undersökningen, inte att påvisa något samband mellan undervisningskostnad och elevers betygsresultat. Det fanns dock ett samband mellan en mätning av processkvalitet (skolans inre arbete) och betygsresultat. Av resultatet kan påvisas att Sollefteå, under perioden , har en låg andel grundskoleelever i förhållande till antal invånare, har haft den största elevminskningen av måttbandskommunerna och att andelen elever i friskolor är jämförelsevis låg. Andelen elever med utländsk bakgrund är i snitt med måttbandskommunerna men betydligt lägre än rikssnittet vid mätning 2008, som vid rapportens tillblivelse var den senaste mätningen. Föräldrarnas utbildningsnivå är för Sollefteå högre än riket och något lägre än måttbandssnittet. Det har skett en betydande ökning av föräldrarnas utbildningsnivå i Sollefteå, som har en av måttbandskommunernas största ökningarna under perioden Gällande kostnad per elev så har Sollefteå, vid mättillfället 2009, den högsta totala kostnaden per elev. Framförallt är skillnaden jämfört med andra kommuner att hänföra till skolskjutsar och lokaler. Samtliga kommuner har ökat lärartätheten, antal lärare per 100 elever. Sollefteå ligger, med 8,3 lärare/100 elever, lägre än såväl måttbandssnittet som riket. Det påvisas dock Sollefteå, tillsammans med Östersund, har den största ökningen jämfört med Sollefteå har vid mättillfället den högsta andelen små skolor, det vill säga skolor med färre än 100 elever. När det gäller processen, har Sollefteå ett sammanvägt resultat strax under snittet. Högst resultat får kunskap och lärande och Normer och värden i den undersökning som gjorts genom en rektorsenkät gjord av en oberoende källa. Samverkan med hemmet ger ett snittresultat och gällande systematiskt kvalitetsarbete ger undersökningen ett lågt resultat. Det låga resultatet avseende systematiskt kvalitetsarbete gäller systematiken. Det bedrivs kvalitetsarbete i samtliga skolor och vid mättillfället (läsåret 2009/2010) befanns detta inte vara tillräckligt systematiserat, tillräckligt beskrivet. Av elevenkäterna går att utläsa att Sollefteå har ett högre resultat än måttbandssnittet och att det är Trygghet och trivsel. Lärande och Inflytande som ger högst resultat. Enkäterna görs årligen med elever i årskurs 2,5 och 8. Skolorna gör enkäten under senare delen av höstterminen och arbete med resultatet och förbättringsområden ska genomföras under perioden december februari. Därefter ska förbättringsområden beskrivas i den årliga resultatredovisningen (tidigare kvalitetsredovisningen).

18 18(39) Det sammanvägda resultatet av rektorsenkät och elevenkäter visar att Sollefteå, liksom övriga kommuner har vad som bedöms vara höga värden. En kommun har inte genomfört elevenkäter varvid det inte finns ett säkerställt snitt. Närd det gäller elevresultat konstateras att andelen elever som fått betyg i minst 16 ämnen är högre i Sollefteå jämfört med Måttbandssnitt och riket. När det gäller andelen behöriga till gymnasiet är andelen något lägre för Sollefteå jämfört med snitt och riket. Genomsnittligt meritvärde för 2009 var detsamma som måttbandssnittet och något lägre än riket. Luleå, Piteå, Umeå och Östersund hade de högsta meritvärdena i Måttbandsgruppen. Sollefteå har en positiv avvikelse utifrån kommunens förutsättningar enligt SALSA, när det gäller andelen som nått målen i alla ämnen, och en negativ avvikelse när det gäller meritvärdet. Sammantaget konstateras att sju av åtta kommuner i gruppen, inte når det förväntade modellberäknade nivån, det vill säga inte når det kvalitet i utbildningen som förväntas. För Sollefteå kommun fås alltså olika resultat beroende på om man väljer meritvärde eller modellberäknad värde, skillnaden är påfallande stor. En vidare analys, och över tid, behöver göras likväl som ett tydligare samarbete mellan skolor i exempelvis ämnesnätverk för att säkerställa en likvärdighet i samtliga skolor. Noteras att skillnaden i betygsresultat vad gäller andelen elever med utländsk bakgrund är betydligt mindre i Sollefteå än övriga kommuner. Här framkommer av analysen att det har avgörande betydelse när eleven kommer in i grundskolan, om det är i högstadiet eller i tidigare skolår. Nöjdheten hos medborgarna mäts med olika mellanrum i de olika kommunerna. För Sollefteå gäller mätning från 2007 och visar ett lågt resultat. Den webgranskning som gjordes visade låga resultat för Sollefteå (2009/2010). Diskussion har förts i såväl Måttbandsgruppen som med rektorerna om hur förskole- och grundskoleverksamheten marknadsförs såväl på hemsidor som i media, hur samverkan mellan vårdnadshavare och skolor påverkar och hur vi kan förbättra synen på förskoleoch skolverksamhet och vara mer proaktiva. Samtliga har varit övertygade om att allas förhållningssätt till förskola och skola, har betydelse för elevens framgång och att bemötande i och utanför skolan är mycket viktigt. Förvaltningens förslag till vidare åtgärder Förvaltningen föreslår följande åtgärder utifrån måttbandets rapporter: För förskolan: Översyn av rutin för modersmålsstöd i förskolan. Tydliggöra barnens inflytande i förskolans verksamhet. Den enkät som gäller förskolan ska årligen skickas ut till samtliga vårdnadshavare. Vid stängning för planeringsdag ska förskolan tydliggöra på vilket sätt det erbjuds alternativ plats.

19 19(39) För grundskolan Fortsatt utvecklingsarbete avseende systematiskt kvalitetsarbete (se skollagen 2010:800) Fortsatt utveckling av elevenkäter och skolornas arbete med enkäternas resultat. (Systematiskt kvalitetsarbete) Analys, över tid, och aktivt arbete med att säkerställa betyg, bedömning och likvärdighet i samtliga skolor. Utveckla samarbetet mellan hem och skola (VP-mål) Utveckling av barn- och skolförvaltningens hemsidor

20 20(39) 130 Dnr BSN/71/2010(1.6) Utbildnings- och utvecklingsplan Beslut Nämnden godkänner uppföljning av utbildnings- och utvecklingsplan per september månad och ser fram emot att även gymnasiets utbildnings- och utvecklingsarbete tydliggörs. Ärendebeskrivning Nämnden antog utbildnings- och utvecklingsplan vid sammanträde , 49. Den, av förvaltningen framtagna, uppföljningsmodell godkändes vid sammanträdet. Barn- och skolförvaltningen har, utifrån nu pågående utbildnings- och utvecklingsinsatser samt omvärldsanalys för , utformat förslag till Utbildnings- och utvecklingsplan avseende för-, grund-, och obligatoriska särskolan. Planen antas vid nämndens sammanträde , 81. Vid sammanträde, redogörs för utbildnings- och utvecklingsplan per september månad Beslutsunderlag Utbildnings- och utvecklingsplan

21 21(39) 131 Dnr BSN/105/2010(4.11) Verksamhetsplan med detaljbudget 2012 Beslut överlämnar verksamhetsplan 2012 med detaljbudget inom ram. Dock konstateras att den handlingsplan förvaltningen föreslagit, kravet på ökad måluppfyllelse, det kompetensutvecklingsbehov som föreligger och den lokalutredning som genomförs medför stora konsekvenser för nämndens verksamheter under _ Ärendebeskrivning Samtliga nämnder har att till kommunfullmäktige presentera ett underlag till verksamhetsplan , utifrån fyra perspektiv; medborgare/brukare, utveckling/förnyelse, medarbetare och ekonomi. För 2012 ska det utkast gälla som beslutades av kommunstyrelsen , vara styrande för nämndernas arbete med verksamhetsplan Varje nämnd har därefter att lämna förslag till verksamhetsmål som bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges övergripande mål. har vid nämndens kvalitetsdag, diskuterat verksamhetsplan vilken fastställdes vid nämndens sammanträde Därefter har planen behandlats vid ytterligare en nämndsdag, och därefter kompletterats med detaljbudget för 2012 till sammanträdet. Förvaltningen redovisar, i handlingsplan för 2012, åtgärder motsvarande tkr. Därutöver konstateras att de nya behörighetskraven, med övergångsregler till medför ett utökat kompetensutvecklingsbehov. Fram till och med har förvaltningen nyttjat Lärarlyftet i hög grad. Lärarlyftet ersätts från med Lärarlyftet II och med detta förändrade förutsättningar. Förvaltningen konstaterar, utifrån i nuläget kända förutsättningar, minskat statsbidrag om tkr för Detta medför ytterligare konsekvenser och är ej medräknade i handlingsplanen. Beslutsunderlag Verksamhetsplan med detaljbudget Handlingsplan avseende budget 2012

22 22(39) 132 Dnr BSN/144/2011(4.2) Fastställande av belopp, barn- och elevpeng 2012 Beslut Nämnden fastställer barn- och elevpeng för budgetåret Ärendebeskrivning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp avseende barnpeng i förskola respektive pedagogisk omsorg samt elevpeng för skola. Barn- och skolförvaltningen har i resursfördelning för 2012 utgått från antalet elever i skolan med mätdatum med ett års framskrivning. För pedagogisk omsorg och förskola baseras resursfördelningen på ett genomsnitt av antalet barn vid tre mättillfällen, , samt Enskild verksamhet och friskolor Kommunerna har att senast december varje år fastställa kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilda bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslutet innebär även att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Enskild verksamhet och friskolor har därutöver ett administrations- och momspålägg i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800). Sollefteå kommun tillämpar ersättning av den faktiska lokalkostnaden till den enskilda förskolans och den fristående skolans enligt tidigare överenskommelse, varvid lokalkostnaden inte är inräknad i pengbelopp för enskild verksamhet respektive friskolor. Penningbeloppen för enskild verksamhet, förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, är reducerad med genomsnittlig föräldraintäkt i de fall föräldraintäkter tas in av de enskilda utförarna. Enskild pedagogisk omsorg, enskilda förskolor och fritidshem omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter samt deltagande i nätverk, utbildning mm och stöd av exempelvis central specialpedagog enligt samma princip som kommunal förskoleverksamhet.

23 23(39) Friskolor omfattas av stöd- och resursteam enligt samma princip som kommunala skolor samt erbjuds deltagande pedagogiska nätverk, utbildning mm. Förslag till beslut Barn- och skolförvaltningen föreslår nämnden fastställa barn- och elevpeng för budgetåret Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Underlag för penningbelopp 2012

24 24(39) 133 Dnr BSN/145/2011(4.2) Fastställande av belopp, barn- och elevpeng 2012, Edsele förskola, skola och fritidshem Beslut fastställer barn- och elevpeng för Edsele förskola, fritidshem och skola, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) - Barnpeng fritidshem, kronor - Elevpeng F-3, kronor - Elevpeng 4-6, kronor Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Ärendebeskrivning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp avseende barnpeng i förskola respektive fritidshem samt elevpeng för grundskola. Barnpeng i förskola och fritidshem är baserat på ett genomsnitt av antalet barn under det senaste tolv månaderna samt genomsnittsantalet omsorgstimmar per månad under motsvarande period. För skolan gäller snittet av antalet elever i skolan för kalenderår 2012 med mätdatum Enskild verksamhet och friskolor Kommunerna har att senast december varje år fastställa kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilda bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslutet innebär även att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet är beräknad efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Enskild verksamhet har därutöver ett administrations- och momspålägg i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800). Sollefteå kommun tillämpar ersättning avseende den enskilda förskolans och den fristående skolans lokalkostnader enligt tidigare överenskommelser varvid lokalkostnaden inte är inräknad i pengbelopp för enskild verksamhet respektive friskolor.

25 25(39) Edsele förskola, fritidshem och skola, budgetåret 2012 Edsele förskola, fritidshem och skola erhåller barn- och elevpeng enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Edsele förskola och fritidshem omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning mm och stöd av exempelvis central specialpedagog enligt samma princip som kommunal förskoleverksamhet. Edsele skola omfattas av stöd- och resursteam enligt samma princip som kommunala skolor samt erbjuds deltagande i pedagogiska nätverk och utbildning mm. Förslag till beslut Barn- och skolförvaltningen föreslår nämnden fastställa barn- och elevpeng för Edsele förskola, fritidshem och skola, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) - Barnpeng fritidshem, kronor - Elevpeng F-3, kronor - Elevpeng 4-6, kronor Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande. Barn- och elevpeng Edsele förskola, fritidshem och skola, daterat Underlag för ersättning enskild verksamhet, barn och elevpeng, daterat

26 26(39) 134 Dnr BSN/146/2011(4.2) Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Kristen barnomsorg, Junsele Beslut fastställer barn- och elevpeng för Kristen barnomsorg, Junsele, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) Ovanstående penningbelopp reduceras med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Ärendebeskrivning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp avseende barnpeng i förskolan. Barnpeng i förskola är baserat på ett genomsnitt av antalet barn under det senaste tolv månaderna samt genomsnittsantalet omsorgstimmar per månad under motsvarande period. Enskild verksamhet och friskolor Kommunerna har att senast december varje år fastställa kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilda bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslutet innebär även att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet är beräknad efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Enskild verksamhet har därutöver ett administrations- och momspålägg i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800). Sollefteå kommun tillämpar ersättning avseende den enskilda förskolans och den fristående skolans lokalkostnader enligt tidigare överenskommelser varvid lokalkostnaden inte är inräknad i pengbelopp för enskild verksamhet respektive friskolor.

27 27(39) Kristen barnomsorg, Junsele, budgetåret 2012 Kristen barnomsorg, Junsele erhåller barnpeng enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Kristen barnomsorg, Junsele omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning mm och stöd av exempelvis central specialpedagog enligt samma princip som kommunal förskoleverksamhet. Förslag till beslut Barn- och skolförvaltningen föreslår nämnden fastställa barn- och elevpeng för Kristen barnomsorg, Junsele, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) Ovanstående penningbelopp reduceras med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Barnpeng Kristen barnomsorg, Junsele daterat Underlag för ersättning enskild verksamhet, barn och elevpeng, daterat

28 28(39) 135 Dnr BSN/147/2011(4.2) Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Kulla förskola Beslut fastställer barn- och elevpeng för Kulla förskola, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Ärendebeskrivning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp avseende barnpeng i förskola för Barnpeng i förskolan är baserat på ett genomsnitt av antalet barn under det senaste tolv månaderna samt genomsnittsantalet omsorgstimmar per månad under motsvarande period. Enskild verksamhet och friskolor Kommunerna har att senast december varje år fastställa kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilda bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslutet innebär även att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet är beräknad efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Enskild verksamhet har därutöver ett administrations- och momspålägg i enlighet med förtydligande i skollagens (2010:800). Sollefteå kommun tillämpar ersättning avseende den enskilda förskolans lokalkostnader enligt tidigare överenskommelser varvid lokalkostnaden inte är inräknad i pengbelopp för enskild verksamhet respektive friskolor. Kulla förskola, budgetåret 2012 Kulla förskola erhåller barn- och elevpeng enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Kulla förskola omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för

29 29(39) ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning mm och stöd av exempelvis central specialpedagog enligt samma princip som kommunal förskoleverksamhet. Förslag till beslut Barn- och skolförvaltningen föreslår nämnden fastställa barn- och elevpeng för Kulla förskola, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Barnpeng Kulla förskola, daterat Underlag för ersättning enskild verksamhet, barn och elevpeng, daterat

30 30(39) 136 Dnr BSN/148/2011(4.2) Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Natt som dag Beslut fastställer barnpeng för Natt som dag, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) - Barnpeng fritidshem, kronor Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Ärendebeskrivning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp avseende barnpeng i förskola respektive fritidshem för Barnpeng i förskola och pedagogisk omsorg är baserat på ett genomsnitt av antalet barn under det senaste tolv månaderna samt genomsnittsantalet omsorgstimmar per månad under motsvarande period. Enskild verksamhet och friskolor Kommunerna har att senast december varje år fastställa kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilda bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslutet innebär även att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet är beräknad efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Enskild verksamhet har därutöver ett administrations- och momspålägg i enlighet med förtydligande i skollagens (2010:800). Sollefteå kommun tillämpar ersättning avseende den enskilda förskolans och den fristående skolans lokalkostnader enligt tidigare överenskommelser varvid lokalkostnaden inte är inräknad i pengbelopp för enskild verksamhet respektive friskolor.

31 31(39) Natt som dag, budgetåret 2012 Natt som dag erhåller barnpeng enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Natt som dag omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning mm och stöd av exempelvis central specialpedagog enligt samma princip som kommunal förskoleverksamhet. Förslag till beslut Barn- och skolförvaltningen föreslår nämnden fastställa barnpeng för Natt som dag, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng förskola, heltid, kronor - Barnpeng förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) - Barnpeng fritidshem, kronor Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Lokaler beräknas på faktisk kostnad och ingår ej i beloppen ovan. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Barnpeng Natt som dag, daterat Underlag för ersättning enskild verksamhet, barn och elevpeng, daterat

32 32(39) 137 Dnr BSN/149/2011(4.2) Fastställande av belopp, barnpeng 2012, Polstjärnan pedagogisk omsorg Beslut fastställer barnpeng för pedagogisk omsorg, Polstjärnan, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng pedagogisk omsorg, 1-5 år, kronor - Barnpeng pedagogisk omsorg, fritidshem, kronor Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Ärendebeskrivning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp avseende barnpeng i pedagogisk omsorg respektive fritidshem för Barnpeng i pedagogisk omsorg respektive fritidshem är baserat på ett genomsnitt av antalet barn under det senaste tolv månaderna samt genomsnittsantalet omsorgstimmar per månad under motsvarande period. Enskild verksamhet och friskolor Kommunerna har att senast december varje år fastställa kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilda bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslutet innebär även att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet är beräknad efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Enskild verksamhet har därutöver ett administrations- och momspålägg i enlighet med förtydligande i skollagens (2010:800). Pedagogisk omsorg, Polstjärnan Polstjärnan, pedagogisk omsorg, erhåller barnpeng enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Polstjärnan omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning mm och stöd av exempelvis central specialpedagog enligt samma princip som kommunal förskoleverksamhet.

33 33(39) Förslag till beslut Barn- och skolförvaltningen föreslår nämnden fastställa barnpeng för pedagogisk omsorg, Polstjärnan, budgetåret 2012 enligt följande: - Barnpeng pedagogisk omsorg, 1-5 år, kronor - Barnpeng pedagogisk omsorg, fritidshem, kronor Ovanstående penningbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, barnpeng Polstjärnan, pedagogisk omsorg, daterat Underlag för ersättning enskild verksamhet, barn och elevpeng, daterat

34 34(39) 138 Dnr BSN/140/2011(13.3) Programstruktur gymnasieverksamheten Beslut fastställer oförändrad programstruktur för 2012/2013. Vidare tilldelar nämnden förvaltningen uppdraget att, med samverkansavtalet som utgångspunkt, upprätta en långsiktig planering för de kommande åren. Återrapportering i april månad Ärendebeskrivning Verksamhetschef Anders Strindlund har vid arbetsutskottets sammanträde , 51, redogjort för förslag till programstruktur, med inriktningar, för läsåret 2012/213 och där även informerat om aktuell antagningsstatistik för läsåret 2011/2012. Beslutsunderlag Förslag till Programstruktur med inriktningar för gymnasieverksamheten, daterat