13/14 SKA Rapport Skolenhet F-2 & 3-5 Aspenäsenheten Lerum kommun 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "13/14 SKA Rapport Skolenhet F-2 & 3-5 Aspenäsenheten Lerum kommun 2014"

Transkript

1 13/14 SKA Rapport Skolenhet F-2 & 3-5 Aspenäsenheten Lerum kommun 2014

2 Aspenässkolan Historia till nutid Aspenässkolan invigdes sommaren 1954 och har sedan renoverats och fått nya byggnader till sig. Oavsett storlek har Aspenässkolan alltid varit en viktig del för Aspenäsborna. Aspenäsenheten består av förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1-5 år samt två grundskoleenheter. Grundskolan är uppdelad i skolenhet F-2 och skolenhet 3-5. Respektive skolenhet bedriver fritidshemsverksamhet i befintliga lokaler. Skolan erbjuder öppen fritidsverksamhet för elever i skolår 4 och skolår 5 inom skolans lokaler. Verksamheten bemannas utav Kreativ Fritid. Vi är stolta över att 180 barn i dag väljer att vara i enhetens förskoleverksamhet och över de ca 370 elever som aktivt genomför sin utbildning på enhetens grundskola. Se aktuellt barn och elevantal på enhetens hemsida. Sedan ett antal år tillbaka sker en positiv utveckling gällande inflyttning av barnfamiljer inom enhetens upptagningsområde. Barn och elevantalet förväntas öka även under kommande år vilket skapar förutsättning för en bättre organisation på sikt. 2

3 1 ALLMÄN DEL SKOLENHET F-2 OCH 3-5 S VERKSAMHET SKOLENHETERNAS LEDNING FÖRSKOLEKLASS SKOLENHETERNAS FRITIDSHEM ASPENÄSSKOLANS BIBLIOTEK FORTBILDNING OCH UTVECKLING PÅ SKOLENHETERNA SKOLENHETERNAS ELEVHÄLSA INFLYTANDE OCH SAMRÅD PÅ SKOLENHETERNA TRYGGHET OCH STUDIERO SKOLENHETERNAS LIKABEHANDLINGSPLAN ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ELEVENS INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLAN MODERSMÅLSUNDERVISNING PÅ ASPENÄSSKOLANS ENHETER SKOLANS FÖRBÄTTRINGSHISTORIA SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING RESULTAT OCH ANALYS GRUNDSKOLAN KUNSKAPSRESULTAT Skolenhet F-2, årskurs Skolenhet 3-5, årskurs Skolenhet 3-5, årskurs Bild Engelska Hemkunskap Idrott Matematik Musik NO Slöjd SO Svenska Teknik ENKÄTRESULTAT GRUNDSKOLAN GR-enkäten Analys av resultaten på GR enkäten Analys av resultaten på GR enkäten Örebroenkäten EL-enkäten FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLENHET F FRITIDSHEMMET, SKOLENHET F-2 OCH OMRÅDE FÖR SÄRSKILD UPPFÖLJNING FÖR SKOLENHETERNA F-2 OCH 3-5 FRITIDSHEM SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL, SKOLENHET F-2 OCH STRATEGISK DEL SAMMANFATTNING 2013 ÅRS STRATEGIER FÖR UTVECKLING, SKOLENHET F-2 OCH Elevhälsa Ämnesgrupperna Fritidshemsgrupp Entreprenöriellt lärande (EL) STRATEGIER FÖR 2104 SKOLENHET F-2 SAMT Entreprenöriellt lärande Inkludering Ämnesutveckling Fritidshemshemsverksamhet Förskoleklassverksamhet

4 4 REFERENSLITTERATUR

5 1 Allmän del 1.1 Skolenhet F-2 och 3-5 s verksamhet På Aspenässkolans båda skolenheter formas skolans pedagogiska strukturer och organisation runt befintliga årskurser. Samtliga elevgrupper inom en årskurs ligger intill varandra fysiskt och undervisningen ges utav ett arbetslag vars ansvar gäller årskursen. Skolan ser en framtid med ett tydligt samarbete mellan pedagoger inom årskursens arbetslag, där elevgruppen tar del av pedagogernas olika kompetenser, där pedagoger formar sin verksamhet och undervisning utifrån elevers behov, intressen och färdigheter etc. De två skolenheterna är i dag organiserade enligt följande: Skolenhet F-2 Förskoleklass (a, b, c) + fritidshem 1: an (a, b, c) + fritidshem 2: an (a, b, c) + fritidshem Elevhälsoteam Skolenhet 3-5 3:an (a, b, c) + fritidshem 4: an (a, b, c) 5: an (a, b, c) Elevhälsoteam Fritidspedagoger, förskollärare, grundskollärare och resurspedagoger ingår i arbetslagen till och med årskurs 3. I arbetslagen åk 4 och 5 ingår grundskollärare och resurspedagoger. Samtliga arbetslag har i dag en samordnare, vars uppdrag är bl.a. att vara en länk mellan arbetslaget, enskild pedagog och skolenhetens ledning. Samordnare och ledning träffas varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar och skolenheternas utvecklingsfrågor. Alla elevgrupper har en eller flera ansvarspedagoger kopplade till gruppen. Varje elev har en ansvarspedagog vars ansvar är att följa upp, dokumentera och återkoppla elevens utveckling till elev och vårdnadshavare. Under höstterminen 2011 påbörjade skolenheterna arbetet med ämnesgrupper. Syftet med ämnesgrupperna är att säkerställa att skolenheternas ämnesundervisning utvecklas i den riktningen som stakats ut genom vår vision. 5

6 Ämnesgruppens uppdrag i stort - Skapa nuläge inom ämnet - Vara förtrogna med kursplaner - Rätta och analysera NP - Analysera vår undervisning - Göra omvärldsspaning - Ta del av aktuell forskning - Besluta om ämnesdidaktik - Projekt & temaarbeten - Inköp material Skolledningens förväntningar på gruppen - Organisationslösningar - Nya undervisningsmetoder - Synliggöra framgångsfaktorer - Fortbilda kollegor - Nätverka - Dokumentation av resultat Båda skolenheterna har under läsåret haft ämnesgrupper inom områdena svenska, matematik, naturorienterade ämnen och engelska. 1.2 Skolenheternas ledning Maria Johansson, ny rektor på enheten from jan 14, ansvarar för skolenhet F-2. Hon har extra fokus på skolenheternas likabehandlingsarbete, fritidshemsverksamhet, praktiserande lärarstudenter, lokalvård, administration, kris och beredskap. Peder Westman ansvarar för skolenhet 3-5. Han har extra fokus på skolenheternas ämnesgrupper, bibliotek, information och kommunikationsteknik, fastighet och vaktmästeri, schemaläggning, elevhälsa och skolmåltider. 1.3 Förskoleklass Under året har skolenhet F-2 haft tre förskoleklasser, benämns F i kommande text. Skolans arbete i F bygger på att eleven blir bemött av den vuxne där det befinner sig kunskapsmässigt och i sin sociala mognad. Språklig medvetenhet, språkutveckling och temaarbete är några exempel på arbeten under dagen. Under HT14 scannar vi av förskoleklassens elever vid två tillfällen enligt Bornholmsmodellen (http://www.bornholmsmodellen.nu). Detta för att ge bättre förutsättningar för pedagogerna i att se det enskilda barnet/eleven på dess nivå inför den 6

7 fortsatta läs och skrivutvecklingen. Förskoleklassen är en brygga mellan förskola och skola. 1.4 Skolenheternas fritidshem De barn som deltar i skolenheternas fritidshemsverksamhet, organiseras utifrån sin ålder. Det innebär att alla 7 åringar deltar på ett fritidshem osv. Fritidshemmen arbetar, tillsammans med grundskolans personal, för en ökad helhetsyn på barnets hela dag. Barnen möts av samma pedagoger under hela dagen och även lokalerna är samma. På fritidshemmet ges leken stort utrymme och barns delaktighet är viktigt för verksamheten. Skolan har haft 4 avdelningar under året. För skolans elever i år 4 och 5 har skolan en fritidsklubb. Skolenhet F-2 bedriver tre stycken fritidshem och skolenhet 3-5 bedriver ett fritidshem (åk 3) för samt en öppen fritidsverksamhet för elever i åk 4 och Aspenässkolans bibliotek Biblioteket är placerat i ett centralt beläget hus på skolan. Under skoltid kan eleverna komma dit (droppa-in) på egen hand eller i sällskap av pedagog. Vid vissa tillfällen fanns även en pedagog i biblioteket för att hjälpa eleverna med valet av bok etc. Båda skolenheterna har lika tillgång till biblioteket. Biblioteket används också av elever på ledig tid för stunder av läsning, skrivarbeten och av pedagoger ledda sagostunder. Biblioteket fungerar även som möteslokal under övrig tid, ex. till elevråd, skolråd, miljöråd, arbetslagsmöten och pedagogiska caféer. 1.6 Fortbildning och utveckling på skolenheterna Pedagogiska Caféer Från Aspenässkolans båda skolenheter deltar alla pedagoger i en löpande fortbildning som kallas pedagogiskt café. Fortbildningen genomförs tillsammans med kollegorna i det egna arbetslaget. Dessa fortbildningstillfällen syftar till att lyfta viktiga och aktuella ämnen inom skolvärlden samt koppling till aktuell forskning. Fortbildning bidrar bl.a. till att skapa enhetlig syn i olika frågor, uppdatera pedagogerna inom den pedagogiska arenan samt att öka kompetensen och professionalismen hos våra pedagoger. Exempelvis på fokus under läsåret är entreprenöriellt lärande och formativ bedömning. Innehållet beslutas av skolenheternas båda rektorer i samråd med rådande utvecklingsgrupp för skolenheterna. Under årets genomfördes 11 stycken pedagogiska caféer för respektive arbetslag. Behovsstyrd fortbildning Kompetensutveckling är en viktig del och en förutsättning för att nå bra elevresultat. Både resultat kopplat till det dagliga pedagogiska arbetet men även i skolans arbete med att långsiktigt utveckla enhetens verksamhet mot vår vision. 7

8 När verksamhetens behov förändras måste personalen också vara beredd att ompröva och förändra roller så att kompetensen tas tillvara på bästa sätt. På Aspenässkolans båda skolenheter är den kompetensutveckling som sker är kopplad till de för enheterna uppsatta mål och därtill arbetslagens egna planerade verksamhet. Personalen har själva ett ansvar att utreda vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger inom det egna arbetslaget utifrån elevernas/arbetslagets resultat. 1.7 Skolenheternas elevhälsa Skolenheternas gemensamma elevhälsoteam (EHT) består av skolkurator, skolsköterska och två specialpedagoger. Varannan vecka genomför gruppen ett EHT-möte med psykolog och rektorer för respektive enhet närvarande. Första delen under mötet träffas gruppen tillsammans med psykolog och rektor för skolenhet F-2 för att diskutera aktuella ärenden för F-2. Därefter ansluter rektor för skolenhet 3-5 och då övergår gruppens fokus till aktuella utvecklingsfrågor kopplat till elevhälsan. Avslutningsvis lämnar rektor för F-2 och då fokuserar mötet på aktuella elevärenden för skolenhet 3-5. Mötets protokoll och förslag på nya ärenden skickas ut till hela teamet ett par dagar i förväg. Alla möten dokumenteras och arkiveras. Båda skolenheterna har lika tillgång till EHT och dess medlemmar. Varannan vecka genomförs lilla EHT. Där medverkar skolkurator, skolsköterska och specialpedagog. Vid dessa tillfällen förbereds elevärenden och i de fall det finns behov medverkar pedagoger för att lägga fram sina ärenden. Elevhälsan diskuterar även sitt uppdrag enligt gruppens egen upprättade elevhälsoplan. Särskilt stöd Varje elevgrupp har en eller flera ansvarspedagoger. Ansvarspedagogen ansvarar för elevens utveckling och för att skapa de förutsättningar som behövs för att varje elev ska nå de nationella utbildningsmålen. Varje ansvarspedagog ingår i ett arbetslag som har ett gemensamt ansvar för hela elevgruppen. Då samtliga pedagoger undervisar de olika elevgrupperna utifrån sin ämnesbehörighet och kompetens sker en överspridning gällande elevkännedom inom arbetslaget Båda skolenheterna arbetar för att samtliga pedagoger i arbetslaget ska känna till samtliga elevers behov och eventuella upprättade åtgärdsprogram. I de situationer som en pedagog upplever att en elev inte kan tillgodogöra sig undervisningen eller riskerar att inte nå målen tar denna upp ärendet i det egna arbetslaget. Arbetslaget för en dialog gällande berörd elev i syfte att kartlägga elevens behov och hur pedagogernas undervisning kan anpassas utefter elevens förmåga. I de ärenden där arbetslaget själv inte finner en egen lösning anmäler ansvarspedagogen detta till skolenhetens specialpedagog för vidare utredning. Rutiner för upprättande av åtgärdsprogram Om pedagogerna befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation anmäls ärendet till specialpedagog (på delegation av rektor). Specialpedagog ser till att elevens behov av 8

9 särskilt stöd skyndsamt utreds i samråd med elevhälsan. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram i vilket det framgår hur den pedagogiska verksamheten ska anpassas utefter elevens förmåga och behov. I programmet framgår vilka behoven är, hur de tillgodoses och hur åtgärderna följs upp och utvärderas. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i upprättandet tillsammans med ansvarig pedagog och vid behov i samråd med specialpedagog. Åtgärdsprogrammet beslutas av specialpedagog (på delegation av rektor). En besvärshänvisning (om hur vårdnadshavare överklagar) bifogas beslutet. Varje termin genomför båda skolenheterna ett "nulägesmöte med elevfokus". Under dessa möten deltar ansvarspedagoger, för eleven ansvarig rektor, specialpedagog och medlemmar ur elevhälsoteamet. Syfte med dessa möten är att belysa samtliga elevers skolsituation. Som ytterligare kontrollfunktion för att säkerställa att alla elever når målen genomför skolenheterna fortlöpande olika tester och undersökningar. 1.8 Inflytande och samråd på skolenheterna Aspenässkolans enheter arbetar för att elevernas delaktighet och inflytande över den egna utbildningen ska öka. Detta har bl.a. föranlett att all pedagogisk personal fortbildas under inom Entreprenöriellt lärande. Elevråd och skolråd Varje elevgrupp har ett klassråd i syfte att förbereda och rapportera frågeställningar till respektive elevråd. Respektive skolenhet genomför elevråd där samtliga elevgrupper är representerade. Ansvarig för elevrådet är respektive rektor. Med regelbundenhet sammanstrålar skolenheternas elevråd till ett skolråd med syfte att lyfta gemensamma frågor som berör hela skolan. Utvecklingssamtal Eleven ges även möjlighet att påverka den egna utbildningen genom sina båda utvecklingssamtal under läsåret. Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om skolenheternas verksamhet. Arbetsenhetsråd Arbetsenhetsrådens, som utgörs av respektive årskurs, syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära elevernas vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskild elev eller personal. 9

10 I arbetsenhetsrådet ingår valda representanter för vårdnadshavare och personal. Vårdnadshavarna skall vara i majoritet. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av rektor. Det kan gälla frågor rörande budget, lokal arbetsplan, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskild elev eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Vid behov har skolenheterna gemensamt enhetsråd. 1.9 Trygghet och studiero Tillsammans med eleverna tar respektive skolenheter årligen fram ordningsregler som gäller för skolenheten. Dessa regler följs upp kontinuerligt i elevråden. Utöver de skolgemensamma ordningsreglerna har pedagoger och elever tillsammans tagit fram egna ordningsregler för respektive årskurs och fritidshem Skolenheternas likabehandlingsplan Inför varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan för båda skolenheterna. Den årliga likabehandlingsplanen omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem. Varje verksamhet har sin årliga plan. Likabehandlingsplanen grundas på utvärdering och analys av föregående läsårs likabehandlingsarbete och analys av enkäter. Upprättandet av planen utförs av trygghetsgruppens samordnare i samarbete med ansvarig rektor. Likabehandlingsplanen diskuteras i arbetslagen i augusti och på arbetsplatsmöte i september. Beslut fattas i september. På läsårets första föräldramöte får vårdnadshavarna information om likabehandlingsplanen. På ett enhetsråd på höstterminen förs en dialog kring ovanstående. Medlemmar ur elevhälsoteamet går ut till samtliga elevgrupper på respektive skolenhet och tydliggör för eleverna att det är bl.a. deras åsikter och svar på enkäter som ligger till grund för gällande likabehandlingsplan. Under dessa tillfällen får eleverna komma med återkoppling på planen Åtgärder mot kränkande behandling För att främja trygghet och trivsel arbetar skolenheternas gemensamma trygghetsgrupp, bestående av grundskollärare, förskollärare, fritidspedagog, elevassistent, skolkurator och specialpedagog med förebyggande arbete. Främst arbetar gruppen med dilemma frågor och dilemma spel tillsammans med elever. Varje månad får respektive skolenhets samtliga elevgrupper ta del av ett dilemma. Månadens dilemma fråga läggs ut på nätet där vårdnadshavare kan ta del av frågan och fortsätta samtalet hemma. 10

11 Elever från olika årskurser på skolan uppför dilemma spel för de yngsta eleverna (F och åk 1). Spelen illustrerar typiska konfliktsituationer som uppkommer på vår skola. Först ett spel med ett dåligt slut, sedan diskussion och därefter görs spelet om till ett positivt slut. Rastvärd För att skapa en tryggare utemiljö arbetar båda skolenheterna med funktionen rastvärd. Det är pedagoger som är ute och aktivt går runt och ser eleverna under rasten. Pedagogerna bär reflexvästar som gör det lättare för eleverna att se de vuxna och vid behov ta kontakt. Under läsåret har vi haft extra rastverksamhet på fredagar under lunchtid. Under våren har skolenheterna påbörjat ett utvecklingsområde runt rasten. Om en kränkande situation uppstår När en kränkning uppdagas och är av den karaktären att den inte låter sig hanteras av ansvarig pedagog, lämnas ärendet till trygghetsgruppen. Berörd rektor informeras. Trygghetsgruppen agerar omgående i syfte att reda ut situationen, bl.a. genomförs elevintervjuer med de inblandade. Inom 24 timmar meddelas berörda vårdnadshavare. Samtalen följs upp inom en vecka. Ärendet dokumenteras i kommunens digitala elevmapp. Under denna period har arbetslaget extra uppsikt över de inblandade eleverna för att all form av kränkning ska upphöra. I de fall då kränkningen inte upphör kallar ansvarig rektor omgående till ett elevhälsomöte. Åtgärdsprogram upprättas och tid för uppföljning sker inom en månad. Arbetet fortlöper tills det att kränkningarna har upphört Elevens Individuella utvecklingsplan Elevens ansvarspedagog är ansvarig för att följa upp elevens sociala utveckling genom elevens individuella digitala utvecklingsplan (IUP). Övriga ämnespedagoger som undervisar eleven ansvarar för att kommunicera elevens progression inom respektive ämne via elevens individuella utvecklingsplan. Detta gäller båda skolenheterna. Detta sker dels genom en fortlöpande formativ bedömning och dels genom tydligt dokumenterade och till eleven återkopplade elevresultat. Inför utvecklingssamtalet, som sker en gång per termin, får eleven själv reflektera över sin utveckling. Inför samtalet ges även vårdnadshavare möjlighet att ge återkoppling. I de fall det finns åtgärdsprogram kopplade till eleven sker en regelbunden uppföljning tillsammans med elev och vårdnadshavare Modersmålsundervisning på Aspenässkolans enheter De elever som talar ett annat språk än svenska i hemmet har möjlighet att få undervisning i sitt modersmål under sin skolgång. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning via en förtryckt blankett. Ansvarig rektor skriver under 11

12 godkänd ansökan som skickas in till Lerums kommun, Sektor Lärande. Undervisningen kommer till stånd om det totalt är minst 5 elever i kommunen som söker undervisning i samma språk. Undervisningen har skett i mindre grupperingar, både under och efter skoltid. Visst samarbete mellan modersmålslärare och skolans pedagoger har skett. Gäller för båda skolenheter. På skolan har vi i dag 10 elever som läser sitt modersmål. Följande språk är representerade; danska, finska, engelska, franska, serbiska, spanska, mandarin och persiska. Modersmålsläraren kommer till våra skolenheter för att undervisa eleverna Skolans förbättringshistoria Under senaste 5 åren har Aspenässkolan genomgått flera större förändringar. Flera utav förändringarna härstammar utifrån tidigare genomförda skolinspektioner, ny skollag, ny läroplan för grundskolan, rektorers fortbildning inom statligt rektorsprogram och centralt utvecklingsarbete inom rektorsgruppen i Lerums kommun. Resultatstyrning Mål och resultatstyrning innebär att mål anges utifrån tidigare nuläge eller resultat, att resultatet följs upp och/eller utvärderas samt att bedömningar görs beträffande vilka åtgärder som behöver vidtas. Resultatstyrning handlar om att skapa en tydlig bild för verksamheten av både eftersatta områden och områden som fungerar enligt plan. Att synliggöra områden som behöver prioriteras och hur enhetens kvalitetsarbete ska utformas. I detta hör till att berörd personal ska ha vetskap om dessa förbättringsområden. Resultatstyrning inom skolan sker dagligen på alla nivåer av organisationen. Exempelvis så formar pedagogerna dagligen sin undervisning och sitt möte med eleven utefter tidigare erfarenheter av vad som är framgångsrikt. Konkreta systematiska genomförda åtgärder För att skapa förutsättningar till både resultatstyrning och en didaktisk framåtskridande valde båda skolenheters ledning att skapa en ny arbetsstruktur enligt Hans-Åke Scherps tankar (rektorsprogrammet, ) om en lärande organisation (Groth, 2010). Skolenheterna införde en tydlig arbetsorganisation och en tydlig utvecklingsorganisation samt förtydligade enheternas gemensamma förhållningsätt till problem som oundvikligen dyker upp i verksamheten. Arbetsorganisationen Arbetsorganisationen omfattar det dagliga arbetet, är en förutsättning för att verksamheten kan bedrivas relativt autonomt. Det finns flera framgångsfaktorer för en framgångsrik verksamhet kopplade till arbetsorganisationen. Att all personal känner sig trygga i förväntningar och i sitt uppdrag, att det är ordning och reda i arbetet oavsett nivå i organisationen etc. gör att de flesta medarbetare känner ett förtroende för sin ledning och att trivs på arbetsplatsen (Svedberg, 2007) Konkret förändring Den första stora förändringen som genomfördes var att organisera skolenheterna, inklusive förskoleklass och fritidshem, årskursvis. Detta innebär att en årskurs, oftast bestående av tre klasser med elever, har ett arbetslag som tillsammans ansvarar för samtliga eleverna hela dagen. Ledningen skapade förutsättningar för arbetslagen att 12

13 träffas en timme varje vecka för att själva kunna arbeta med sin arbetsorganisation. Ytterligare en förändring var att ledningen beslutade om att minska ner mängden möten för pedagogisk personal under perioder för utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare. Allt för att säkerställa att verksamheten i respektive skolenhet gavs förutsättningar att sköta det operativa arbetet som är kopplat till uppdraget. Utvecklingsorganisationen Utvecklingsorganisationen innefattar framåtskridande insatser oavsett om det gäller utveckling av arbetsorganisationen eller om det rör didaktik. Detta är en organisation som har flera typer av uppgifter. Organisationen hanterar uppkomna problem som inte arbetsorganisationen kan lösa, den ansvarar för enhetens resultatstyrning och den arbetar visionärt. I de flesta fallen finns tydliga kopplingar mellan ovan områden, ex hur visionen är kopplad till resultatuppföljning i specifikt ämne. Konkret förändring En tydlig förändring över tid var att införa något som döptes till ämnesgrupper och fritidshemsgrupp. Fritidshemsgruppen, består representanter ur båda skolenheternas fritidshemspersonal, har till uppgift att utveckla fritidshemsverksamheten så att den blir likvärdig och attraktiv för våra elever. Ämnesgrupperna består av 4-6 grundskollärare från båda skolenheterna vars uppdrag är att skapa en ämnesundervisning som resulterar i ett elevresultat i världsklass. Det innebär kort förklarat att gruppen ska kartlägga enhetens elevresultat inom ämnet, analysera och fatta beslut om åtgärder. Gruppen ska vara uppdaterade i aktuell forskning inom ämnet, ämnesprogressioner inom olika nätverk, själva fortbilda sig och fortbilda kollegor på enheten. Gruppen har ett reellt mandat att besluta om skolenheternas didaktik inom ämnet. Grupperna träffas en timme var annan vecka och leds av en utsedd pedagog i gruppen. Ytterligare en del av utvecklingsorganisationen är att kontinuerligt fortbilda all pedagogisk personal från båda skolenheterna genom något som döpts till pedagogiskt café. Vid dessa tillfällen träffas arbetslag från båda skolenheterna, ibland tillsammans med andra arbetslag och ges möjlighet till fortbildning i aktuella pedagogiska frågor. Denna fortbildning styrs av respektive rektors analys av verksamheten och fortbildningen leds utav skolenheternas förstelärare. Pedagogiskt café genomförs en timme var annan vecka. Förhållningssätt problem i verksamheten Problem kommer alltid att finnas oavsett verksamhetsform. För fem år sedan utgjorde problem som uppstod som irriterande, något som tog tid från verksamheten och ofta skapade missförstånd, konflikter och frustration. Idag är inställningen att varje problem hjälper skolenheterna att utveckla sin verksamhet, kommunikation och förhållningssätt. Målsättning är att se problemen som en källa till utveckling och att dessa problem leder all personal framåt både som individer och som verksamhet. Konkret förändring En signifikant skillnad mellan nu och då är att det idag även finns ett fokus på hur vi hanterar själva problemprocessen och inte att bara hitta själva lösningen av problemet. 13

14 En tydlig erfarenhetsbaserad framgångsfaktor är när medarbetare är rustade att kunna hantera problem själva utan att hamna i en känslomässig affekt. Förmågan till att kunna hantera problem sitter tydligt ihop med den trygghet och uppdrag som arbetsorganisationen skapar. Vetskapen om var vilka problem ska hanteras ger en grund till handlande. I samband med att ledningen för skolenheterna skrev verksamhetsplan 2013 gjordes även en nulägesanalys utifrån Ulf Blossings teorier gällande att kartlägga och förbättra skolor (Blossing, 2012). Det gjordes även en egen kartläggning av organisationen för att se var skolenheterna står idag och vad hur verksamheten inom dessa kan utvecklas. Detta kopplat till sytematiska kvalitetsarbetet. Nulägesanalysen gav flera infallsvinklar till ett fortsatt förbättringsarbete för båda skolenheterna. Entreprenöriellt lärande EL (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vad-arentreprenorskap) som utvecklingsområde har varit i fokus för båda skolenheterna under de senaste åren. Båda enheterna avser att fortsätta att fokusera på en utveckling inom området. Fokus kommer att ligga på att utveckla pedagogik och praktiskt genomförande i barngrupp, dvs. implementering av EL. Formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativbedömning ökar elevernas lärande (Black, Paul & William, Dylan 1998). All pedagogisk personal från båda skolenheter har under de senaste åren systematiskt fått fortbildning i formativ bedömning. Detta har skett via pedagogiskt café men även via centrala utbildningsinsatser genomförda i Lerums kommun. Båda skolenheterna fortsätter arbetet med att omsätta förhållningssätt och pedagogik kopplat till formativbedömning till direkt handling i lärandesituationer tillsammans med elever. Inkludering Under senaste året har båda skolenheterna påbörjat att förbättringsarbetet gällande inkludering (http://www.skolverket.se/publikationer?id=1824). Detta har sitt ursprung i att skolan ska skapa bättre förutsättningar för enskilda elever i deras skolsituation. Analys av aktuellt kunskapsresultat samt kontinuerliga samtal mellan ledning och pedagogisk personal påvisar att båda skolenheterna behöver arbeta för att höja kompetensen gällande inkludering. Den pedagogiska verksamheten behöver, i större utsträckning, forma lärandesituationen runt elevers olika förmågor och kapacitet för att nå ett ökat kunskapsresultat och ökat välmående Socioekonomisk fördelning Skolenheterna har ingen tilldelning av socioekonomisk tilldelning. 14

15 2 Resultat och analys Skolenheternas resultat är analyserade i olika grupper, utifrån olika områden. T.ex. elevhälsoteam, ämnesgrupper, fritidsgrupp, förskoleklassgrupp och rektorer. 2.1 Grundskolan kunskapsresultat Skolenhet F-2, årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter2: I årskurs 2 är andelen elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 94 %. Uttryckt i antal elever är det 4 elever, samtliga pojkar, som inte nått målet. Bedömningen av elevernas färdigheter och kunskaper grundar bedömningsmatrisen för Nya språket lyfter. Pedagogerna kan notera att samtliga dessa 4 pojkar inte har förväntade kunskaper vad gäller att läsa och skriva. Två av pojkarna har inte heller förväntade kunskaper vad gäller tala/samtala. Här når skolan bra resultat. Andel elever som uppnått alla fyra kravnivåerna enligt UIM Utvärdering I Matematik: Då det gäller matematikresultaten, enligt de UIM-utvärderingens fyra kravnivåer, ser de ut enlig följande på Aspenässkolan: 98 % når kravgränsen för taluppfattning (Lerums kommun 98 %) 93 % når kravgränsen för tals användning (Lerums kommun 89 %) 98 % når kravgränsen för algebra (Lerums kommun 97 %) 84 % når kravgränsen för problemlösning (Lerums kommun 79 %). Här når skolan bra resultat. I årskurs 2 genomfördes även diagnoser med materialet från McIntosh och pedagogerna kan i sin analys konstatera att eleverna visar goda kunskaper i taluppfattning. Både resultaten från McInosh och PRIM-gruppen visar dock att de elever som inte har godtagbara kunskaper behöver arbeta vidare med problemlösning. En viss könsskillnad vad gäller resultaten kunde noteras då 12 % av pojkarna och 3 % av flickorna hade ej godtagbara kunskaper och det var framförallt vid deras problemlösningsförmåga som det brast. Vid en summering av våra resultat och vår analys ser pedagogerna att tidiga insatser verkar spela en avgörande roll för de barn som riskerar att inte nå målen. Det behöver till exempel skapas förutsättningar att arbeta enskilt eller i smågrupper med elever som har behov av extra stöd. Pedagogerna anser att en tidig insats är en vinst för alla, eleven själv, klasskamraterna samt pedagogerna eftersom läsning och skrivning är grunden för allt arbete i skolan. För att få till undervisning och intensivläsning i smågrupper eller enskilt behöver arbetslagen stötta varandra till exempel schematekniskt. Om inga lösningar står att finna inom ramen för arbetslaget ser pedagogerna det som en nödvändighet att få hjälp av specialpedagog eller lärare med kompetens inom området. I 15

16 nuläget görs insatser från och med årkurs 2, men pedagogerna kan se att det vore fördelaktigt att sätta in dessa insatser redan på vårterminen i årskurs 1 för att inte "glappet" ska bli för stort i årskurs 2. Med tanke på att vi inte längre har något skolbibliotek under hösten 2014 ser vi ett behov att i större utsträckning än tidigare läsår besöka Lerums bibliotek för att ge eleverna möjlighet att hitta litteratur som tilltalar dem. Enligt forskare som Barbro Westlund (2013) kan ett sätt att motverka denna negativa trend vara att utveckla arbetet med att undervisa i läsförståelsestrategier samt vår förmåga att bedöma elevers läsförståelse. På Aspenässkolan kan vi bland annat göra det genom att använda materialet En läsande klass (2014), vilket är ett nytt material som gått ut till alla grundskolor i Sverige. Viktigt är dock att vi är pålästa kring materialet och gör det till vårt eget och ett steg för att förstå bakomliggande tankar blir att ämnesgruppen går på en föreläsning som hålls av författarna till materialet. pedagogerna är också övertygade om att deras arbete med formativ bedömning påverkar elevernas resultat i positiv riktning, vilket forskning pekar på (Lundahl, 2011; Harrison & Howard, 2012). Arbetet med att utveckla den formativa bedömningen är ett arbete vi har för avsikt att fortsätt och fördjupa. Pedagogerna ser också att de behöver utveckla sitt arbete kring bedömning för att få en den mer likvärdig. Detta blir delvis ett jobb för ämnesgruppen i höst där vi kommer att utgå från Skolverkets lärarhandledning för Nya språket lyfter. I kommunen har det skapats en bedömningsmatris till Nya språket lyfter, vilken vi kommer att börja använda nästa läsår. Den kommer att ligga på alla elevers individuella utvecklingsplaner, i Unikum, från årskurs 1-4. För att underlätta diagnostisering och bedömning av elevers kunskaper håller ämnesgruppen på att sammanställa en pärm med relevanta diagnoser för olika årskurser Skolenhet 3-5, årskurs 3 Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska och matematik: Resultaten från årskurs 3 visar att 97 % av eleverna i årskurs 3 nått målen i ämnet svenska. Två elever har inte nått målen och båda dessa elever är pojkar. Gemensamt för de två pojkarna i årskurs 3 som inte når målen för årkurs 3 är att de inte har förväntande kunskaper vad gäller att skriva. Här når skolan mycket bra resultat. Nationella proven i svenska och matematik: Resultaten från årets nationella prov visar att samtliga elever i årskurs 3 är godkända på den del som provar elevernas förmåga att läsa och förstå. En bidragande orsak till dessa goda resultat tror vi kan bero på att vi under ett antal år har arbetat mer medvetet och målinriktat med läsförståelsestrategier, lärstilar, formativ bedömning och entreprenöriellt lärande. Därtill har specialpedagog och lärare tidigt gett de barn som varit sena i sin läs- och skrivutveckling enskilt stöd. Britta Stensson(2009) skriver i sin bok Mellan raderna att språkutveckling är ett långsiktigt projekt där satsningar måste till i ett tidigt skede. Hon menar att "räddningsaktioner" ofta sätts in alldeles för sent. Vidare tyder vår analys på att tidiga insatser verkar spela en avgörande roll för de barn som riskerar att inte nå målen. I de yngre åldrarna behöver det skapas förutsättningar att 16

17 arbeta enskilt eller i smågrupper med dessa elever. Vi anser att en tidig insats är en vinst för alla, eleven själv, klasskamraterna samt pedagogerna eftersom läsning och skrivning är grunden för allt arbete i skolan. Sammanställning av de nationella proven i matematik visar att 86 % (56 elever) uppnått kravnivå för samtliga delprov. De delprov som prövar kunskaper kring att mäta, jämföra och uppskatta längd samt skriftliga räknemetoder är de delprov där flest elever ej nått upp till kravnivån. Jämfört med samtliga prov var det genomgående lägre resultat på delprovet mäta, jämföra och uppskatta längd. På delprovet skriftliga räknemetoder var det 7 elever som inte nådde kravnivån, övriga elever hade goda resultat. Eleverna visade goda kunskaper i att lösa problem, använda och förstå matematiska begrepp, positionssystemet och att använda miniräknare. Värt att notera är att skolan redan under höstterminen gjorde diagnosen från Förstå och använda tal (Alister McIntosh & NCM, 2008) för att med utgångspunkt i dessa resultat sätta in åtgärder där behov fanns. I vår sammanställning och utvärdering av Matematiklyftet kan vi konstatera att elever i årskurs 3 tydligt har utvecklat sina kunskaper i taluppfattning, strategier vid problemlösning, förstå och använda matematiska begrepp samt resonemangsförmåga. Vi kan se ett positivt samband mellan pedagogernas fortbildning och elevernas resultat (Helenius, Rystedt & Trygg, 2013; Hårrskog, Taflin, 2013; Lester & Lambdin, 2007). Vi har under året också haft möjlighet att erbjuda 4 elever i årskurs 3 Counting Recovery. 3 flickor och 1 pojke. Utifrån diagnosen från förstå och använda tal, nationella prov, har de visat på ökad kunskapsutveckling och tilltro till sin egen förmåga. Detta kunde konstateras genom en självbedömning före och efter insatsen, samt utvärdering från föräldrar och mentor. Genom de observationer som har genomförts har vi också sett en positiv utveckling hos barn som undervisats i mindre grupper, dessa grupper har formats utifrån arbetslagets förutsättningar. Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen: Andelen elever som i årskurs 3 bedöms ha nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen är 91 %. Fördelningen med avseende på kön ser ut enligt följande 93 % av flickorna och 89 % av pojkarna når målen i alla ämnen Skolenhet 3-5, årskurs 5 Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i samtliga ämnen: Andelen elever som i årskurs 5 bedöms ha nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen är 96 %. Fördelningen med avseende på kön ser ut enligt följande 97 % av flickorna och 95 % av pojkarna når målen i alla ämnen. Det är mycket bra resultat. Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen: Bild Eleverna är överlag mycket positiva till bildämnet och samtliga elever når målen i bildämnet. Resultaten visar att en majoritet av eleverna klarar av att efter genomgång 17

18 arbeta självständigt med sitt skapande. De är trygga och många vågar ta egna initiativ för att utveckla sina bilder med egna idéer. Att eleverna haft samma bildlärare tror vi haft betydelse för att ge eleverna en röd tråd i bildarbetet. Kunskapen har byggts på succesivt med ständig återkoppling till tidigare kunskap. Det är ett mycket bra resultat. En orsak till skolans goda resultat kan vara att de som undervisat i bild har kunskap och utbildning i sitt ämne att de är väl insatta i Lgr 11och hur man i respektive årskurs kan omsätta teori till praktik. En annan orsak till skolans goda resultat i bild tror vi kan vara att vi under året tränat på själv- och kamratbedömning. Det har bland annat skett genom att eleverna har fått fundera över den egna eller kamratens bild med hjälp av två stjärnor (två bra saker) och en pil framåt (en tanke för framtiden). Läraren har också uppmuntrat de som vill kommentera själva uppgiften (Harrison & Howard, 2013, s 33). Framöver ser vi ett på skolan behov av såväl ämnesgrupp för bild som en bildsal. Möjlighet att använda det utrymme som idag bild och musik delar finns, dock bara för halvklass. Denna lokal är för närvarande utrymd på grund av översvämning. Precis som i alla ändra ämnen som ska bedömas i skolan behöver en diskussion om vad som bör vara ett ungefärligt mål för kunskap i de olika årskurserna föras. Om en lärare tar över efter en annan behöver läraren veta ungefär var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Diskussion behöver också föras med lärare från åk 6 om vad de förväntar sig att eleverna ska kunna. En ämnesgrupp med behöriga och intresserade lärare vore ett steg i rätt riktning. Arbetet med att bygga upp lådor med klassuppsättningar av material är pågående och har fungerat ganska bra. Dock verkar det mesta ha försvunnit i översvämningen. Då bilden i år kommer att få en egen budget för inköp av material ser det positivt ut för utvecklingen av detta, det kan fungera som ett alternativ till bildsal. När det gäller det digitala arbetet sker det mesta elevarbetet med hjälp av ipad. Där ser vi ett behov av att diskutera formuleringen i läroplanen, som riktar sig mot att eleverna ska kunna överföra bilder med hjälp av dator, hur ska vi tolka Lgr 11 samt vad vi skriver i elevernas IUP: er Tack vare ny brännugn för keramiken har arbete med keramik kunnat genomföras i de flesta årskurser. Här finns en del att rent lokalmässigt få ordning på flödet av elevernas produkter. På grund av översvämning i den delade bild/musiklokalen är det just nu inte möjligt, det får skjutas på framtiden Engelska Resultaten för årskurs 5 visar att alla elever utom 1 elev nått målen, d.v.s. 98 %. Det är ett mycket bra resultat. Av eleverna i årskurs 5 bedöms 32 % av elever ha mer än godtagbara kunskaper. Av dessa elever är 9 flickor och 7 pojkar. Då årskurs 5 består av en större andel flickor är det 29 % av flickorna och 36 % av pojkarna som bedöms ha mer än gottagbara kunskaper. Den djupare analysen av elevernas färdigheter och kunskaper grundar sig framförallt på Skolverkets diagnoser i engelska för skolår 1-6 (Skolverket, 2011b) samt gamla 18

19 nationella prov. Därutöver ligger även elevernas visade färdigheter i olika sammanhang utifrån pedagogernas bedömning till grund. GERS, Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (2009) har också utgjort ett viktigt stöd. Vi ser inga stora könsskillnader vad det gäller de receptiva färdigheterna läsa och lyssna. 52 % av pojkarna respektive 55 % av flickorna har två fel eller färre på skolverkets läsförståelsediagnos i mars % (en flicka och en pojke) presterar ett resultat som ligger på gränsvärder för godkänt respektive under. Vad man bör hålla i minnet är att diagnoserna är utformade för att genomföras i slutet av årskurs 5 eller årskurs 6. Då det gäller den receptiva färdigheten lyssna kan vi se en något större skillnad med avseende på kön, 68 % av gruppen pojkar och 58 % av gruppen flickor hade två fel eller färre. Endast 1 flicka ligger under gränsvärdet. Utifrån analysen 2012 som visade på svaga resultat i årskurs 5 vad gäller de receptiva färdigheterna har undervisningen delvis förändrats till att mer aktivt arbeta med bland annat läsförståelsestrategier, vilket enligt skolverket underlättar för eleverna att lära sig språk (Skolverket, 2012). Samtliga pedagoger som undervisat i engelska under läsåret har aktivt arbetat med formativ bedömning såsom utgångsbiljett, learning friends, checklistor, trafikljusmetoden, namnstickor och självbedömning. William m.fl. (2013) menar att ett formativt förhållningssätt är en framgångsfaktor för att eleverna ska nå goda resultat. En ytterligare faktor som kan ha påverkat elevernas goda resultat i årskurs 5 skulle kunna vara att pedagogerna har undervisat i läsförståelsestrategier parallellt i svenska och engelska samt att eleverna har fått arbeta med elevnära temaområden. Därutöver har elevernas läxor varit uppbyggda kring den undervisning som bedrivits, vilket har förstärkt inlärning. Vad de gäller de produktiva färdigheterna skriva och tala ser vi att pojkarna bedöms säkrare. I årskurs 5 bedöms 37 % av pojkar och 29 % av flickor ha mer än godtagbara kunskaper. Gällande den produktiva färdigheten tala kan vi se liknande siffror med. En orsak till det goda resultatet gällande den produktiva färdigheten att skriva menar vi beror på att vi under läsåret jobbat med flera olika temaområden där skrivandet har haft en betydande roll. Skrivandet har därmed haft ett tydligt syfte och mål, vilket främjar språkinlärningen (Lundahl, 2012, s 286). De pedagogiska planeringarna, som eleverna varit med och påverkat, har varit ett levande verktyg i undervisningen. En ytterligare orsak som kan ha bidragit till att eleverna kommit vidare i sin utveckling är arbetet med kvalitativa nivåer. Eleverna har på olika sätt fått arbeta med kunskapskvaliteter vilket bland annat inneburit att de tillsammans med en kamrat fått analysera olika sätt att skriva på engelska. Enligt Lundahl(2011, s 89) är detta ett sätt att konkretisera lärandet. Vad gäller färdigheten tala tror vi att det faktum att vi arbetat med klassrumsklimatet och att våga prata har haft en stark positiv påverkan, vilket även forskning visar på (Lightbown & Spada, 2006, s 55). En orsak till att pojkarna är något starkare vad gäller tala är, enligt skolverket(2004, s 46), att de i högre utsträckning än flickor uppger att de läser engelsk text på internet, chattar på engelska och framför allt spelar datorspel på engelska vilket främjar både tal och skrift. Vi tror också att en bidragande effekt för resultaten är arbetet som utfördes i årskurs 3 då vi primärt arbetade med att skapa lust och stärka elevernas självförtroende genom lek, sånger, ramsor och muntliga dialoger. 19

20 Forskning pekar på att ett tillåtande klassrumsklimat gynnar inlärningen, vilket i sin tur leder till att en kommunikativ förmåga kan utvecklas på ett positivt sätt(dörnyei & Ushioda, 2011, s 110). En viktig faktor vi inte nämnt tidigare som vi tror har stor effekt på resultatet är lusten att lära. Vårt nästa steg för att utveckla undervisningen är att tidigarelägga genomförandet av skolverkets diagnosmaterial för årskurs 4 till slutet av höstterminen för att lättare kunna identifiera styrkor och svagheter. Detta innebär i sin tur att vi vill hitta ett nytt diagnosmaterial till vårterminen i årskurs 4. En ytterligare strategi för att få en rättvis och likvärdig bedömning är att i årskurs 5 genomföra 1-2 gamla nationella prov som en del av ordinarie undervisning. Detta är också ett sätt att träna eleverna på provsituationen. Vi har i analysen kommit fram till flera framgångsfaktorer, dessa kommer vi att arbeta vidare med och även utveckla ytterligare Hemkunskap På Aspenässkolan har under detta läsår 50 elever haft undervisning i hemkunskap. Undervisningen har köpts in från Torpskolan och eleverna har i grupper om elever gått till Torpskolena för att ha sin undervisning. Samtliga elever har fått 7 tillfällen à 80 minuter. Resultaten visar att 100 % har nått målen. Det är ett mycket bra resultat Idrott Resultaten visar på att 100 % av eleverna i årskurs 5 nått målen i idrott och hälsa. Det är ett mycket bra resultat. Undervisningen i Idrott och hälsa har för årskurs 5 inneburit 100 minuter per vecka uppdelat på två tillfällen. Huvudfokus har för årskurs 5 har varit en vidareutveckling av grovmotoriken i sammansatta rörelser, lekar, spel och idrotter. Därutöver tillkommer även kunskapskrav inom simning (Skolverket, 2011, s 54). Samtliga elever som gått ur årskurs 5 har genomgått och klarat av detta simprovet. Då det gäller bedömningen i Idrott och hälsa förutsätter den ett aktivt deltagande ifrån eleverna och att eleverna visar på en progression i sitt lärande. Bedömning av elevernas kunskaper har främst skett genom observationer. För att synliggöra lärandet för eleverna har vi vid vissa tillfällen använt oss utav utgångsbiljetter (Lundahl, 2011, 102). Eleverna har exempelvis fått kasta en boll mot ett mål med en kastteknik vi övat på under lektionen eller göra en gymnastiskrörelse. Vissa moment har även filmats för att skapa bedömningsunderlag. Eleverna har även själva fått filma sig efter att de t.ex. övat in en dans. Nästa steg för Aspenässkolan blir att fortsätta det samarbete med andra grundskolor i Lerum som påbörjades under vårterminen. Idrottslärare träffade då för att under ett antal tillfällen och diskutera didaktiska frågor och bedömning för att skapa likvärdighet. Vi ser också att vi behöver fortsätta det arbete med formativ bedömning som påbörjats, vilket i idrott och hälsa bland annat kan innebära kamratbedömning och utgångsbiljett (William, 2013; Lundahl, 2011). Att arbeta med formativ bedömning har visat sig påverka resultaten i en positiv riktning. 20

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola a för planen Rektor Cecilia Svebrant Vår

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Wämöskolan Läsåret 15/16 Inledning Denna plan handlar om hur arbetet på Wämöskolan ska bedrivas för att metodiskt främja likabehandling samt för att

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer