15/16. Aspenässkolans kvalitetsrapport. Maria Johansson och Lotta Larsson Lerum kommun 15/16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "15/16. Aspenässkolans kvalitetsrapport. Maria Johansson och Lotta Larsson Lerum kommun 15/16"

Transkript

1 15/16 Aspenässkolans kvalitetsrapport Maria Johansson och Lotta Larsson Lerum kommun 15/16

2 Innehåll 1 Allmän del Skolenhet F-2 och Skolenheternas ledning Förskoleklass Skolenheternas fritidshem Integrerad särskola Aspenässkolans bibliotek Fortbildning och utveckling på skolenheterna Skolenheternas elevhälsa Inflytande och samråd på skolenheterna Trygghet och studiero Skolenheternas likabehandlingsplan Åtgärder mot kränkande behandling Elevens Individuella utvecklingsplan Modersmålsundervisning på Aspenässkolans enheter Studie och yrkesvägledning Skolans förbättringshistoria Socioekonomisk fördelning Resultat och analys Grundskolan kunskapsresultat Årskurs Årskurs Årskurs Enkätresultat grundskolan GR-enkäten Örebroenkäten Frånvaro Förskoleklassen Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2015 års kvalitetsrapport Elevhälsa Entreprenöriellt lärande (EL) Strategier för skolenhet F-2 samt Entreprenöriellt lärande Elevhälsa Referenslitteratur 54 2

3 1 Allmän del Skolenhet F-2 och 3-5 På Aspenässkolans båda skolenheter formas skolans pedagogiska strukturer och organisation utifrån årskurser. Samtliga elevgrupper inom en årskurs ligger intill varandra fysiskt och arbetslagets undervisning är organiserad kring respektive årskurs. Skolan ser en framtid med ett tydligt samarbete mellan pedagoger inom årskursens arbetslag, där elevgruppen får ta del av pedagogernas olika kompetenser. Pedagogerna formar sin verksamhet och undervisning utifrån elevers behov, intressen och färdigheter. De två skolenheterna är i dag organiserade enligt följande och har tillsammans haft 391 elever i verksamheten. Skolenhet F-2 Förskoleklass (a, b, c) + fritidshem 1: an (a, b, c) + fritidshem 2: an (a, b, c) + fritidshem Elevhälsoteam Skolenhet 3-5 3:an (a, b, c) + fritidshem 4: an (a, b, c) 5: an (a, b, c) Elevhälsoteam Fritidspedagoger, förskollärare, grundskollärare och resurspedagoger ingår i arbetslagen till och med årskurs 3. I arbetslagen årskurs 4 och 5 ingår grundskollärare och resurspedagoger. Samtliga arbetslag har en arbetslagsledare, vars uppdrag bl a är att vara en länk mellan arbetslaget, enskild pedagog och skolenhetens ledning. Skolans ledningsgrupp träffas varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar och skolenheternas utvecklingsfrågor. Varje elev har en ansvarspedagog vars ansvar är att följa upp, dokumentera och återkoppla elevens utveckling till elev och vårdnadshavare. Inom skolenheterna finns ämnesgrupper samt fritidshemsgrupp. Syftet med grupperna är att säkerställa att skolenheternas undervisning utvecklas i den riktning som stakats ut genom vår vision. 3

4 Skolenheternas ledning Maria Johansson, ansvarar för skolenhet F-2, samt har extra fokus på skolenheternas likabehandlingsarbete, fritidshemsverksamhet, ämnesgrupp, praktiserande lärarstudenter, lokalvård, administration, kris och beredskap Peder Westman ansvarar för skolenhet 3-5, samt har extra fokus på bibliotek, information och kommunikationsteknik, fastighet och vaktmästeri, schemaläggning, elevhälsa och skolmåltider. Peder Westman slutade på enheten i april och Lotta Larsson är sedan dess ny rektor på enheten, med ansvar likt tidigare rektor. Förskoleklass Under året har skolenhet F-2 haft tre förskoleklasser. Förskoleklassens roll är att förena förskolans och skolans pedagogik. Verksamheten överbryggar såväl Lpfö som Lgr 11, lek och lärande integreras. Pedagogerna är lyhörda för elevernas egna önskningar, behov och förutsättningar och anpassar verksamheten efter detta. Språklig medvetenhet, språkutveckling och temaarbete är några exempel på områden i den dagliga verksamheten. Vi scannar av förskoleklassens elever vid två tillfällen per termin, enligt Bornholmsmodellen ( Detta ger bättre förutsättningar för pedagogerna att möta varje barn i läs- och skrivutvecklingen. Skolenheternas fritidshem Skolenhet F-2 bedriver tre stycken fritidshem och skolenhet 3-5 bedriver ett fritidshem (åk 3) samt en öppen fritidsverksamhet för elever i åk 4 och 5. De barn som deltar i skolenheternas fritidshemsverksamhet organiseras utifrån sin ålder, Fritidshemmen arbetar, tillsammans med grundskolans personal, för en ökad helhetsyn på barnets hela dag. Barnen möts av samma pedagoger under hela dagen och även lokalerna är samma. På fritidshemmet ges leken stort utrymme och barns delaktighet är viktig för verksamheten. Skolan har haft 4 avdelningar under året. Den öppna fritidsverksamheten för årskurs 4 och 5 bedrivs på entreprenad av personalkooperativet Kreativ Fritid. Verksamheten går under namnet Aspenässkolans fritidsklubb. Integrerad särskola Skolan har en elev som läser enligt grundsärskolans kursplan 4

5 Aspenässkolans bibliotek Under förra läsåret var vi tvungna att organisera om på skolan för att möjliggöra det ökande elevantalet och utökningen av en klass. Detta innebar att vårt gemensamma bibliotek blev ett klassrum. Biblioteket är nu uppdelat i mindre klassrumsbibliotek. Fortbildning och utveckling på skolenheterna Pedagogiska Caféer Från Aspenässkolans båda skolenheter deltar alla pedagoger i en löpande fortbildning som kallas pedagogiskt café. Denna genomförs i 3 olika konstellationer, vilket innebär att fortbildningen görs tillsammans med ett par kollegor från det egna arbetslaget och ytterligare några kollegor. Dessa fortbildningstillfällen syftar till att lyfta viktiga och aktuella ämnen inom skolvärlden samt koppla till aktuell forskning. Fortbildning bidrar bl.a. till att skapa enhetlig syn i olika frågor, uppdatera pedagogerna inom den pedagogiska arenan samt att öka kompetensen och professionalismen hos våra pedagoger. Timperley (2011) menar att om lärare får möjlighet att diskutera och utbyta tankar i pedagogiska och didaktiska frågor uppmuntrar det till ett ökat engagemang och lärande, vilket i sin tur spiller över på eleverna. Exempel på fokus under läsåret har varit entreprenöriellt lärande, inkludering och genus. Innehållet beslutas av skolenheternas båda rektorer i samråd med rådande utvecklingsgrupp för skolenheterna. Under året har 11 pedagogiska caféer genomförts för respektive pedagoggrupp. Behovsstyrd fortbildning Kompetensutveckling är en viktig del för att nå en hög måluppfyllelse i arbetet med eleverna samt i skolans arbete med att långsiktigt utveckla enhetens verksamhet mot vår vision. När verksamhetens behov förändras måste personalen också vara beredd att ompröva och förändra sina roller så att kompetensen tas tillvara på bästa sätt. Skolenheternas elevhälsa Skolenheternas elevhälsoteam består av en skolsköterska, en kurator, en psykolog, en elevhälsopedagog, en speciallärare samt två specialpedagoger. Elevhälsans medlemmar arbetar tvärprofessionellt utifrån sina olika kompetenser för att skapa en helhetsbild av elevens behov. Skolan har även tillgång till centrala resurser såsom skolläkare, coach och specialpedagog med kunskaper inom hörsel och tal. Elevhälsoteamet samverkar i arbetet kring eleven för att tillsammans med rektor, pedagoger och vårdnadshavare se möjligheter och förutsättningar för elevernas utveckling mot utbildningens mål. Arbetet syftar till att påverka, sprida kunskap och förståelse samt att bidra med underlag för konkreta insatser/ lösningar på individ, grupp och organisationsnivå. Arbetet för att främja elevernas hälsa är ett gemensamt uppdrag för alla som arbetar på skolan. Elevhälsoarbetets mål är att skapa en positiv lärandemiljö. Vår utgångspunkt är att god hälsa och goda elevprestationer är varandras förutsättningar. Vi arbetar utifrån ett inkluderande synsätt i vilket vi betonar vikten av att uppleva delaktighet och mening samt att elevens behov står i fokus. Vi har ett salutogent perspektiv där vi strävar efter att ta vara på styrkor, se möjligheter och finna lösningar. 5

6 Aspenässkolan har under året utvecklat ett arbetsätt för att öka samverkan kring vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete med syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsa och arbetslag träffas var 5:e vecka i 1-1,5 h på arbetslagsmötet, enligt ett rullande schema. EHT:s samtliga professioner och rektor deltar. Arbetslaget förbereder vilket ärende man önskar lyfta och mailar dagordningen för avstämning till spec.ped ca en vecka före mötet. Vill du läsa mer om detta se: oplan-rev-ht-2015.pdfill Alla möten dokumenteras och arkiveras. Båda skolenheterna har lika tillgång till EHT och dess medlemmar. Varannan vecka genomförs lilla EHT. Där medverkar skolkurator, skolsköterska och specialpedagog. Vid dessa tillfällen förbereds elevärenden och i de fall det finns behov medverkar pedagoger för att lägga fram sina ärenden. Elevhälsan diskuterar även sitt uppdrag enligt gruppens egen upprättade elevhälsoplan. Särskilt stöd Varje elevgrupp har en eller flera ansvarspedagoger. Ansvarspedagogen ansvarar för elevens utveckling och för att skapa de förutsättningar som behövs för att varje elev ska nå de nationella målen. Varje ansvarspedagog ingår i ett arbetslag som har ett gemensamt ansvar för hela elevgruppen. Då samtliga pedagoger undervisar de olika elevgrupperna utifrån sin ämnesbehörighet och kompetens sker en spridning gällande kunskap om eleverna inom arbetslaget. Båda skolenheterna arbetar för att samtliga pedagoger i arbetslaget ska känna till samtliga elevers behov och åtgärdsprogram. När man som ansvarspedagog bedömer att elevens behov inte kan tillgodoses utan extra anpassningar samlas arbetslaget och övrig berörd personal för att börja kartlägga. Kartläggningen syftar till att samla kunskap kring elevens behov och vilka anpassningar som skulle kunna hjälpa eleven. Det är viktigt att dokumentera, följa upp och utvärdera arbetet. Det är även viktigt att föra en dialog med elev och vårdnadshavare kring elevens behov av stöd och de anpassningar som man arbetar med kring eleven. Specialpedagog finns med som stöd och hålls informerad om hur utredningen fortlöper. Vid behov kontaktas övrig personal från elevhälsan. När en elev är i behov extra anpassningar (riktat individuellt stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen) kommuniceras de extra anpassningarna av ansvarspedagog till vårdnadshavare. De extra anpassningarna dokumenteras av ansvarspedagog i Unikum, under fliken stödinsatser. Extra anpassningar dokumenteras i form av en sammanfattning där det står vilka behov eleven har och vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Unikum är en webbportal som vårdnadshavare och elev har tillgång till. Ansvarspedagogen kommunicerar innehållet i de extra anpassningarna med berörd personal i skolan. De extra anpassningarna används som ett levande dokument i undervisningen till nästa utvecklingssamtal då de följs upp, utvärderas och eventuellt ändras utifrån elevens behov. 6

7 Rutiner för upprättande av åtgärdsprogram Om pedagogerna befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation anmäls ärendet till specialpedagog (på delegation av rektor). Specialpedagog ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds i samråd med elevhälsan. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram i vilket det framgår hur den pedagogiska verksamheten ska anpassas utefter elevens förmåga och behov. I programmet framgår vilka behoven är, hur de tillgodoses och hur åtgärderna följs upp och utvärderas. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i upprättandet tillsammans med ansvarig pedagog och vid behov i samråd med specialpedagog. Åtgärdsprogrammet beslutas av specialpedagog (på delegation av rektor). En besvärshänvisning (om hur vårdnadshavare överklagar) bifogas beslutet. Varje termin genomför båda skolenheterna ett "nulägesmöte med elevfokus". Under dessa möten deltar ansvarspedagoger, för eleven ansvarig rektor, specialpedagog och medlemmar ur elevhälsoteamet. Syfte med dessa möten är att belysa samtliga elevers skolsituation. Som ytterligare kontrollfunktion för att säkerställa att alla elever når målen genomför skolenheterna fortlöpande olika tester och undersökningar. Inflytande och samråd på skolenheterna Aspenässkolans enheter arbetar för att elevernas delaktighet och inflytande över den egna utbildningen ska öka. Målet är att detta ska genomsyra verksamheten och all pedagogisk personal fortbildas inom Entreprenöriellt lärande. Elevråd och skolråd Varje elevgrupp har ett klassråd i syfte att förbereda och rapportera frågeställningar till respektive elevråd. Respektive skolenhet genomför elevråd där samtliga elevgrupper är representerade. Ansvarig för elevrådet är respektive rektor. Med regelbundenhet sammanstrålar skolenheternas elevråd till ett skolråd med syfte att lyfta gemensamma frågor som berör hela skolan. Utvecklingssamtal Eleven ges möjlighet att påverka den egna utbildningen genom sina båda utvecklingssamtal under läsåret. Elever på respektive skolenhet leder sitt eget utvecklingssamtal som ett led i att träna elever att vara delaktiga i sitt eget lärande. Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om skolenheternas verksamhet. Arbetsenhetsråd Arbetsenhetsrådens, som utgörs av respektive årskurs, syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära elevernas vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering 7

8 och genomförande av verksamheten, vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskild elev eller personal. I arbetsenhetsrådet ingår valda representanter för vårdnadshavare och personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av rektor. Det kan gälla frågor rörande budget, lokal arbetsplan, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskild elev eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Vid behov har skolenheterna gemensamt enhetsråd. Trygghet och studiero Tillsammans med eleverna tar respektive skolenheter årligen fram ordningsregler som gäller för skolenheten. Dessa regler följs upp kontinuerligt i elevråden och i respektive klass. Utöver de skolgemensamma ordningsreglerna har pedagoger och elever tillsammans tagit fram egna ordningsregler för respektive årskurs och fritidshem. Skolenheternas likabehandlingsplan Inför varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan för båda skolenheterna. Den årliga likabehandlingsplanen omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem. Varje arbetslag har sin årliga plan. Likabehandlingsplanen grundas på utvärdering och analys av föregående läsårs likabehandlingsarbete och analys av enkäter. Upprättandet av likabehandlingsplanen utförs av EHT i samarbete med ansvarig rektor. Likabehandlingsplanen diskuteras i arbetslagen i augusti och på arbetsplatsmöte i september, då planen också färdigställs. Vårdnadshavarna för information om planen på läsårets första föräldramöte. På ett enhetsråd på höstterminen förs en dialog kring ovanstående. Åtgärder mot kränkande behandling För att främja trygghet och trivsel arbetar skolenheternas gemensamma trygghetsgrupp, bestående av grundskollärare, förskollärare, fritidspedagog, elevassistent och specialpedagog med förebyggande arbete. Främst arbetar gruppen med dilemmafrågor och dilemmaspel tillsammans med elever. Varje månad får respektive skolenhets samtliga elevgrupper ta del av ett dilemma. Månadens dilemmafråga läggs ut på nätet där vårdnadshavare kan ta del av frågan och fortsätta samtalet hemma. Rastvärd För att skapa en tryggare utemiljö arbetar båda skolenheterna med funktionen rastvärd. Det är pedagoger som är ute och aktivt går runt och ser eleverna under rasten. Pedagogerna bär reflexvästar som gör det lättare för eleverna att se de vuxna och vid behov ta kontakt. 8

9 Om en kränkande situation uppstår När en kränkning uppdagas och är av den karaktären att den inte låter sig hanteras av ansvarig pedagog, informeras rektor. Trygghetsgruppen agerar omgående i syfte att reda ut situationen, bl.a. genomförs elevintervjuer med de inblandade. Inom 24 timmar meddelas berörda vårdnadshavare. Samtalen följs upp inom en vecka. Ärendet dokumenteras i kommunens digitala elevmapp. Under denna period har arbetslaget extra uppsikt över de inblandade eleverna för att all form av kränkning ska upphöra. I de fall då kränkningen inte upphör kallar ansvarig rektor omgående till ett elevhälsomöte. Åtgärder upprättas och tid för uppföljning sker inom en månad. Arbetet fortlöper tills det att kränkningarna har upphört. Detta gäller båda skolenheterna. Elevens Individuella utvecklingsplan Elevens ansvarspedagog är ansvarig för att följa upp elevens utveckling genom den individuella digitala utvecklingsplanen (IUP). Övriga ämnespedagoger som undervisar eleven ansvarar för att kommunicera elevens progression inom respektive ämne via elevens individuella utvecklingsplan. Detta gäller båda skolenheterna. Detta sker dels genom en fortlöpande formativ bedömning och dels genom tydligt dokumenterade och till eleven återkopplade elevresultat. Inför utvecklingssamtalen, vilka sker en gång per termin, får eleven själv reflektera över sin utveckling. Inför samtalet ges även vårdnadshavare möjlighet att ge återkoppling. I de fall det finns åtgärdsprogram kopplade till eleven sker en regelbunden uppföljning tillsammans med elev och vårdnadshavare. Modersmålsundervisning på Aspenässkolans enheter De elever som talar ett annat språk än svenska i hemmet har möjlighet att få undervisning i sitt modersmål under sin skolgång. Genom att integrera modersmålsundervisningen i förskoleklass skapas möjligheter till interkulturell förståelse och ömsesidig respekt för olika kulturer och olika modersmål. I de äldre åldrarna sker modersmålsundervisningen under och i direkt anslutning till skoldagen. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning via en förtryckt blankett. Ansvarig rektor skriver under godkänd ansökan som skickas in till Lerums kommun, Sektor Lärande. Undervisningen kommer till stånd om det totalt är minst 5 elever i kommunen som söker undervisning i samma språk. Undervisningen har skett i mindre grupperingar, både under och efter skoltid. Visst samarbete mellan modersmålslärare och skolans pedagoger har skett. Gäller för båda skolenheter. Under läsåret 15/16 har totalt 15 elever på båda skolenheterna fått undervisning i sitt modersmål. Följande språk är representerade; ryska, engelska, serbiska, polska, spanska, kurdiska, persiska, tyska och nederländska Studie och yrkesvägledning Skolenheterna arbetar med att ge eleverna en inblick i närsamhället och kunskap om ex olika yrken. Under året har skolans åk 3 arbetat med området Lerum mer än du tror, ett arbete för att öka elevernas förståeles och kunskap kring sin närmiljö. Skolan 9

10 medverkar i föreningsdagarna för att ge eleverna möjligheter till ett eget föreningsliv. I årskurs 1 har man arbetat med olika yrkeskategorier och bl a annat bjudit in föräldrar som berättat om sina arbeten och kompetenser. Skolans förbättringshistoria Under senaste 5 åren har Aspenässkolan genomgått flera större förändringar. Flera av förändringarna härstammar utifrån tidigare genomförda skolinspektioner, ny skollag, ny läroplan för grundskolan, rektorers fortbildning inom statligt rektorsprogram, samarbete med Göteborgs universitet, Ulf Blossing, gällande aktionsforskning samt centralt utvecklingsarbete inom rektorsgruppen i Lerums kommun. Samarbete Göteborgs universitet I samband med att ledningen för skolenheterna skrev verksamhetsplan 2013 gjordes en nulägesanalys utifrån Ulf Blossings teorier gällande att kartlägga och förbättra skolor (Blossing, 2012). Det gjordes även en egen kartläggning av organisationen för att se var respektive skolenhet stod och hur verksamheten inom dessa kan utvecklas, kopplat till systematiska kvalitetsarbetet. Under våren 2014 har skolans infrastruktur kartlagts av Göteborgs Universitet under ledning av Ulf Blossing. Utifrån resultatet har båda skolenehernas rektorer startat upp en aktionsforskning kring det pedagogiska ledarskapet. Nulägesanalysen gav flera infallsvinklar till ett fortsatt förbättringsarbete för båda skolenheterna. Entreprenöriellt lärande EL ( som utvecklingsområde har varit i fokus för båda skolenheterna under de senaste åren. Båda enheterna avser att fortsätta att fokusera på en utveckling inom området. Fokus kommer att ligga på att utveckla pedagogik och praktiskt genomförande i barngrupp, dvs. implementering av EL. Formativ bedömning Formativ bedömning är ett begrepp som omfattar alla aktiviteter som lärare och/eller deras elever företar sig och som ger information för anpassning av de undervisningsoch läraraktiviteter de håller på och/eller som kan användas som återkoppling (Wiliam, 2013). Skolverket (2009) skriver att formativ bedömning ska vara en framåtsyftande bedömning som ska främja och stödja elevens fortsatta lärande och utveckling. Den ska vara en ständigt pågående process där elevens delaktighet är en viktig komponent i själva bedömningsprocessen. De skriver vidare att den formativa bedömningen har två syften, dels att synliggöra vad eleven lärt sig och dels att ge den enskilda eleven vägledning och stöd för fortsatt utveckling. Forskning har visat på en rad positiva effekter i elevers lärande genom att ta sin utgångspunkt i formativ bedömningspratik (Wiliam, 2013). All pedagogisk personal från båda skolenheter har under de senaste åren systematiskt fått fortbildning i formativ bedömning. Detta har skett via pedagogiskt café men även via centrala utbildningsinsatser genomförda i Lerums kommun. Båda skolenheterna fortsätter arbetet med att omsätta förhållningssätt och pedagogik kopplat till formativbedömning till direkt handling i lärandesituationer tillsammans med elever. 10

11 Inkludering Under senaste året har båda skolenheterna påbörjat ett förbättringsarbetet gällande inkludering ( Detta har sitt ursprung i att skolan ska skapa bättre förutsättningar för enskilda elever i deras skolsituation. Analys av aktuellt kunskapsresultat samt kontinuerliga samtal mellan ledning och pedagogisk personal påvisar att båda skolenheterna behöver arbeta för att höja kompetensen gällande inkludering. Den pedagogiska verksamheten behöver, i större utsträckning, forma lärandesituationen runt elevers olika förmågor och kapacitet, för att nå ett ökat kunskapsresultat och ett ökat välmående. Socioekonomisk fördelning Skolenheterna har ingen tilldelning av socioekonomisk fördelade resurser. 11

12 2 Resultat och analys Skolenheternas resultat är analyserade i olika grupper, utifrån olika områden till exempel elevhälsoteam, ämnesgrupper, fritidsgrupp, förskoleklassgrupp och rektorer. När vi hänvisar till resultat och små respektiva stora skillnader använder vi oss av Skolverkets riktmärke där en liten skillnad innebär en skillnad som är mindre än fyra procentenheter (Skolverket, 2014). Alla presenterade resultat är analyserade utifrån pojkar och flickors prestationer. I rapporten tydliggörs skillnader och likheter inom respektive område. I de fall där inga skillnader presenteras kan läsaren utgå ifrån att så även är resultatet. I analysen av resultaten tänker vi i tre steg, resultat, analys och strategier frammåt. Skolan har under läsåret haft 391 elever i åk F-5. Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan når höga resultat inom både måluppfyllelse i ämnen samt inom trygghet och tivsel. Se tabell under respektive rubrik/område. Grundskolan kunskapsresultat Årskurs 2 Totalt Flickor Pojkar Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 98% 100% 96% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik 100% 100% 100% Svenska Resultat I årskurs 2 är andelen elever som nått målen i svenska enligt Nya Spra ket lyfter! avstämning B, 98 %. Bedömningen av alla elevers färdigheter och kunskaper grundar sig på avkodningstestet H4, Lundbergs läsförståelsetest samt Skolverkets bedömningsstöd Nya Spra ket lyfter!. Vi har även genomfört läsdelen ur skolverkets nya stöd för bedömning i årskurs 1-3 i svenska, Bedömningsstöd i läsoch skrivutveckling. Den andel av eleverna som inte når målen i svenska har svårigheter i delarna läsa och skriva. Eleverna har knäckt koden men är fortfarande beroende av ljudningsstrategin och kan ännu inte ta hjälp av ortografisk helordsläsning. Två flickor och nio pojkar hade vid H4 testet, vilket mäter läshastighet, relativt låga resultat. Eleverna har under läsåret fått extra stöd i form av Bravkod, vilket resulterat i ökad avkodningshastighet. En av pojkarna har han utöver Bravkod (BRA AVKODning) även fått TIL (tidig intensiv läsning) som stödinsats och har efter det visat stora framsteg i sin läsutveckling. Tre av pojkarna ligger dock fortfarande lågt när det gäller läshastighet och behöver fortsatt stöd i årskurs 3. 12

13 Nuvarande årskurs 2 har samma måluppfyllelse som årskurs 2 hade föregående läsår. Den andel som inte nådde målen förra året hade svårigheter med att uttrycka sig muntligt och i läsförståelse. I år har den andel som inte når målen i svenska svårigheter i läsning och skrivning Analys En av anledningarna till det goda resultatet är att tidiga insatser gjorts gällande läsning. Vi har bland annat haft en tydlig satsning på läsförståelse både på grupp- och individnivå. Stensson (2009) skriver i sin bok Mellan raderna att språkutveckling är ett långsiktigt projekt där satsningar måste till i ett tidigt skede. Hon menar att räddningsaktioner ofta sätts in alldeles för sent. Ett medvetet och gott samarbete med föräldrar gällande läsförståelsestrategier och vikten av regelbunden högläsning har också gett positiv effekt. Eleverna har varje vecka fått en läsläxa som sedan följts upp i skolan. Att läxor förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen är enligt Skolverket (2014) viktigt för att de ska ha maximal effekt. Ytterligare en aspekt för goda resultat i årskurs 2 kan vara det kollegiala samarbete mellan undervisande lärare. Det faktum att vi har planerat och utvärderat vår undervisning har med största sannolikhet bidragit till en högre kvalitet i undervisningen. Söderström (2012) skriver att lärare behöver reflektera tillsammans över sin undervisning och sina handlingar för att kritiskt granska sin verksamhet och dra lärdomar, som ett led i att förbättra undervisningen. Som ett stöd för vårt arbete tog skolan, under läsåret , fram en screeningplan i ämnet svenska. Screeningplanen är ett stöd för att upptäcka elever som inte följer sin läs- och skrivutveckling. Inom läs- och skrivutveckling används olika definitioner och begrepp för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och upptäcka deras specifika förmågor. För att följa elevernas förmågor i ämnet svenska arbetar vi på Aspenässkolan aktivt med Skolverkets bedömningsstöd Nya Spra ket lyfter!. Samtliga pedagoger har en lärarhandledning. Under vårterminen 2016 har vi även tagit del av det nya bedömningsstödet från Skolverket, Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Bedömningsstödet är anpassat för att kunna användas parallellt med Nya språket lyfter! och tydliggör innehållet motsvarande avstämningarna A-C i Nya språket lyfter!. Materialet har underlättat lärarnas bedömning av elever i behov av extra anpassningar eller om elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling är i behov av ytterligare stimulans. Under vårterminen 2016 har pedagogerna i årskurs 1 och 2 provat på läsdelen i det nya bedömningsstödet och upplever det som ett bra komplement och stöd för bedömning i svenska. Alla elever på skolan, från årskurs 1-4, har en bedömningsmatris baserad på Nya Spra ket lyfter! (Skolverket 2012) i sina IUP:er i Unikum. Vid sidan av denna kvalitativa kartläggning, som observationerna i Nya Spra ket lyfter! ger av elevers läs- och skrivförmåga, finns det även i vår screeningplan kvantitativa bedömningsinstrument. Dessa är tänkta som redskap för att kunna göra en mer likvärdig bedömning av elevers förmågor. Dessutom signalerar de om någon elev snabbt behöver fångas upp. Det är viktigt att de elever som är i behov av stöd får det i tid eftersom elever som blir utan hjälp riskerar att få en motsatt utveckling kallad Matteuseffekten. Begreppet Matteuseffekten är ett vedertaget begrepp när det gäller läsutveckling. Detta innebär att elever med svag ordavkodning avsta r från att läsa och väljer lättare texter, vilket leder till långsam utveckling av ordförrådet och resulterar i svag läsförståelse. 13

14 Tyst läsning är en situation där elever med svag läsförståelse kan hamna i denna negativa spiral. Detta är något vi är medvetna om och aktivt försöker motverka genom att ge lässvaga elever stöd och inte lämna dem ensamma i sin läsning. De insatser som görs för att stötta de elever som riskerar att inte nå målen är TIL (tidig intensivläsning), BRAVKOD (BRA AVKODning), individanpassad träning av läsförståelse samt individanpassade skrivuppgifter. Bravkod tränar endast läshastighet och avkodning. TIL tränar läshastighet, avkodning och läsförståelse. Läsförståelse är något vi behöver träna med alla barn och kan med fördel göras på gruppnivå genom högläsning där vi stannar upp i vår läsning och gör kopplingar, det vill säga att läsaren och texten samspelar. Fler och fler läsforskare poängterar vikten av att läsaren måste aktivera sina egna bakgrundskunskaper och förstå textens innebörd, samtidigt som han eller hon ska kunna delta i ett samtal om texten (Westlund, 2010). På Skolverkets hemsida kan man läsa i artikeln Systematiskt språkligt stöd bäst för alla barn, om språkforskare A sa Elwe rs avhandling. Hon lyfter fram att många elever läser flytande men har svårigheter med läsförståelse och att detta uppmärksammas alldeles försent. Pedagogerna på skolan arbetar aktivt med de olika läsförståelsestrategierna både på gruppnivå och individnivå. Ett utvecklingsområde som vi kan se på skolan är hur vi arbetar med elever som har svenska som andraspråk. Här behöver vi utbilda oss för att kunna ta hand om dessa elever på bästa sätt. Vi ser behov av att även detta år utnyttja Lerums bibliotek då vi på skolan forfarande inte har något eget. Nästa steg Detta läsår kommer samtliga grundskollärare på Aspenässkolan att delta i Läslyftet som är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik. Syftet är att förbättra elevers läsförståelse, läs- och skrivförmåga. Matematik Resultat 52 elever har undervisats i matematik varav 27 är pojkar och 25 är flickor. Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik är 98 %. 96 % av pojkarna och 100 % av flickorna har nått kunskapskraven. Total andel elever som klarat alla fyra kravnivåerna enligt UIM - utvärdering i matematik är 67 %, 59 % av pojkarna och 76 % av flickorna. I området taluppfattning har 100 % av eleverna nått kravnivån. I geometri klarar 98 % kravnivån, 96 % av pojkarna och 100 % av flickorna. I tals användning klarar 92 % av eleverna kravnivån, 85 % av pojkarna och 100 % av flickorna. I området problemlösning klarar 71 % kravnivån, 67 % av pojkarna och 76 % av flickorna. Vi kan se att flickorna i två av fyra områden har ett något högre resultat än pojkarna. Vi har under året haft möjlighet att erbjuda 4 flickor och 2 pojkar från årskurs 2 Counting recovery (CR). Utifrån diagnosresultat från Förstå och använda tal, McIntosh (2010) samt provresultat från UIM, utvärdering från föräldrar och mentor samt elevernas självbedömning har vi kunnat konstatera att eleverna visat på ökad måluppfyllelse och tilltro till sin egen förmåga. Vi kan inte se någon skillnad mellan flickor och pojkar gällande kunskapsutveckling. I den självbedömning som eleverna 14

15 genomför före och efter intensivträningsperioden kan vi utläsa att flickor bedömer sin matematiska förmåga lägre än pojkarna. Analys I Lgr 11 står det att vi särskilt ska uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. På skolan har vi en gemensam screeningplan. Med diagnosmaterialet i Förstå och använda tal, bedömningsstöd från skolverket, diagnoser från skolverkets diagnosmaterial Diamant samt observationer och samtal genomförs en kartläggning av alla elever. Kartläggningen ger en bild över elevernas kunskaper och vad de behöver utveckla. Utifrån denna kartläggning planerar lärarna sin undervisning och vi kan identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, elever som behöver extra utmaningar samt vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och om en pedagogisk utredning bör göras. Sammanställningen av resultaten från UIM- utvärdering i matematik i årskurs 2 visar att samtliga elever, både flickor och pojkar, har goda kunskaper i taluppfattning och tals användning. Vi kan i detta resultat se ett positivt mönster då vi har likvärdiga siffror från föregående år. I området geometri har vi också ett mycket högt resultat, 98 % av eleverna når kunskapskravet. Detta resultat kan dock inte jämföras med föregående år, då området var sannolikhet och statistik, men även det resultatet låg mycket högt. I området problemlösning kunde vi se en tydlig avvikelse från föregående år. 92 % av förra årets elever klarade kravnivån medan vid årets prov blev andel elever som klarade kravgränsen endast 71 %. Då vi i sammanställningen kunde se detta resultat gick vi till arbetslaget för att tillsammans analysera orsaken till det lägre resultatet. I analysen framkom att de tre elevgrupperna inte fått likvärdiga instruktioner inför problemlösningsuppgifterna. För att få full poäng behövde eleverna visa sin lösning både med bild och symbol. Denna instruktion hade flertalet elever i den berörda gruppen missat. De visade endast på ett sätt. För att få en rättvis bild över elevernas matematikkunskaper i problemlösning bad vi eleverna genomföra provdelen igen. Det nya resultatet visade då att 88% av eleverna, 93% pojkar och 84% av flickorna klarade kravgränsen i problemlösning. Detta innebär att andel elever som klarar alla fyra kravnivåerna är 81 % istället för 67 %. 78 % av pojkarna och 84 % av flickorna klarar alla fyra kravnivåer. Trots en förbättring i resultatet från 71 % till 88 % vid korrekta instruktioner ser vi att problemlösning är det område där våra elever presterar lägst. När vi jämför resultatet med föregående år ser vi ett mönster. Detta är alltså något vi behöver arbeta vidare med. Rönnerman (2012) menar att det kan leda till en professionell utveckling hos lärarna om de tillsammans diskuterar och reflekterar över den information som samlats in vid t.ex. prov- eller testresultat. Dessa möten benämner Rönnerman (2012) professionella lärandegemenskaper och om lärare på ett utvecklande och främjande sätt kritiskt ställer frågor skapas det utrymme för en hållbar utveckling av verksamheten. Forskning visar att skolans organisation har stor påverkan på elevernas kunskapsinhämtning. Eleverna i årskurs 2 har haft en god fysisk miljö, arbetsro samt lärare med god kompetens. Jakobsson och Nilsson (2011) skriver att den fysiska miljön, klasstorleken, lärarens kompetens, elevgrupperingar, användning av specialpedagogiska och andra resurser 15

16 samt organisering av tidiga insatser är faktorer som har stor betydelse för elevernas lärande. Vi menar att det fortsatt goda resultatet i taluppfattning i samtliga årskurser kan bero på att vi kontinuerligt arbetar med taluppfattning i vår undervisning. Vi har sedan flera år tillbaka använt diagnoser från boken Förstå och använda tal av McIntosh (2010) för att få en bild av elevernas kunskaper och då även uppmärksammat de elever som är i behov av särskilt stöd. McIntosh (2010) menar att en av skolans viktigaste uppgifter är att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter. Han skriver att: för att kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället behöver vi förstå och använda matematik (McIntosh, 2010 s. 1). I jämförelse från föregående år har vi bättre resultat vad gäller att lösa problem genom resonemang och kommunikation samt skriftliga räknemetoder i de fyra räknesätten. Vi menar att det beror på att vi lyft och diskuterat dessa områden och tillsammans planerat, genomfört och utvärderat lektioner. Lundberg och Sterner (2009) skriver att elever i behov av särskilt stöd ofta är i behov av en annan social och fysisk miljö än vad klassrummet kan tillhandahålla för att kunna ta till sig återkoppling/feedback. Detta erbjuder vi de elever som får Counting recovery, en-till-en eller undervisning i mindre grupper. Vid en-till-en-undervisning ökar elevernas engagemang och läraren kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom denna undervisningsform kan läraren fånga upp missuppfattningar och eleven få direkt bekräftelse eller korrigering vilket leder till att eleven lär sig använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt. Före och efter varje CR-period får eleven själv bedöma sina kunskaper och sin förmåga i matematik. Wiliam (2013) skriver att självbedömning är ett kraftfullt instrument för att öka elevernas prestationer. Vi har under de år vi arbetat med CR jämfört och utvärderat de självbedömningar eleverna genomfört. De allra flesta elever bedömer sin matematiska förmåga högre efter avslutad intensivträning. Ahlberg (2001) menar för att eleverna ska bli intresserade av matematik och upptäcka matematikens användbarhet är en förutsättning att de har tilltro till sin egen förmåga att förstå och lära. I sammanställningen av dessa självbedömningar har vi även kunnat utläsa att flickor bedömer sina matematiska kunskaper något lägre än pojkarna. Flera forskare (Mendick, 2006; Jakobsson & Nilsson, 2011) har visat på anledningar till att flickor har svårt att identifiera sig som duktiga matematiker. Historiskt sett har rationalitet och genialitet varit begrepp som uppfattats som maskulina. Begreppen knyter också an till en matematisk förmåga. Pojkar lägger framgång till inre faktorer som sin förmåga och förknippar oftare misslyckanden med yttre faktorer som t.ex. otur. Flickor i sin tur lägger misslyckanden på sig själva, ser det som en brist i sin förmåga och betraktar framgång som tur. OECD har producerat en rapport om könskillnader i utbildningen utifrån PISA 2012 resultat. Denna antyder att skillnaderna i betyg inte har med begåvning att göra utan snarare beror på skillnader i attityder och beteenden. Flickor tycks undervärdera sin förmåga medan pojkar tenderar att ha en negativ inställning till skolan och läxarbetet (OECD, 2009). 16

17 Genom samtal med elevernas mentor, observationer och diagnoser har vi goda förutsättningar att möta eleverna på den kunskapsnivå de befinner sig. Vid CR träffar vi eleverna en-till-en vilket innebär att eleven kan arbeta i en lugn miljö. Genom samtal med eleven kan vi ge direkt återkoppling vi kan snabbt se om eleven använder sig av felaktiga strategier som t.ex. uppräkning. För att eleverna ska utvecklas vidare mot kunskapsmålen är den återkoppling eleven får mycket viktig. Enligt Lundahl (2012) är feedback/återkoppling kärnan i bedömning för lärande. Elevernas möjlighet till interaktion och delaktighet i lärprocessen ökar när de får återkoppling. När läraren analyserar skillnaden mellan elevens kunskaper i nuläget och de kunskaper eleven förväntas ha när målet är nått leder har återkopplingen stor effekt på elevernas lärande. För att främja elevens lärande bör återkopplingen innehålla utförliga beskrivningar av hur elevens arbete kan förbättras, genom dialogen mellan lärare/elev kan eleven se sin egen kunskapsutveckling och hur hen ska arbeta vidare för att nå målet. Ges återkoppling i form av poängsammanställningar och värderade omdömen som utmärkt, bra eller dåligt kan det leda till att eleverna inte tar till sig informationen utan istället endast jämför sig med varandra (Lundahl, 2012). Nästa steg Den fortsatta undervisningen fokuseras utifrån resultat och analys. Vi kommer att arbeta vidare med att utveckla elevernas kunskaper i problemlösning genom att arbeta med strategier, resonemang och kommunikation. Vi kommer i den fortsatta undervisningen gå från konkret till representativ och därefter till abstrakt nivå samt arbeta vidare med att eleverna ska utveckla sin begreppsförståelse. Vi vill utveckla en tydligare progression i respektive årskurs. Då vi kan se i sammanställningen av CR att flickorna bedömer sin matematiska förmåga lägre än pojkarna skulle vi vilja göra en mer omfattande undersökning för att se om detta även gäller en större andel flickor på skolan Årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen 92% 83% 100% Andel elever som når kunskapskraven i svenska (inkl.sva) 98% 97% 100% Andel elever som når kunskapskraven i matematik 94% 87% 100% Andel elever som når kunskapskraven i NO 100% 100% 100% Andel elever som når kunskapskraven i SO 100% 100% 100% Antal elever som inte når kunskapskraven i något enda ämne 0% 0% 0% 17

18 Svenska Resultat I årskurs tre är andelen elever som når målen i svenska 98%. Bedömningarna i årskurs tre grundar sig på de nationella proven i svenska, avkodningstestet H4, Lundbergs läsförståelsetest samt observationer under läsåret baserade på bedömningsstödet Nya Språket lyfter. Det vi ser är att vissa elever ligger lågt gällande läsförståelse samt att tala inför grupp. Områden för fortsatt utveckling är att skriva faktatext, läsförståelse skönlitteratur, läsförståelse faktatext samt tala. När det gäller resultaten för elevernas läsförståelse, där eleverna skulle läsa faktatext, skönlitterär text och sedan analysera texterna, klarade 94% eleverna kunskapskraven. När det gäller läsförståelse av faktatext och 98% nådde målen i den skönlitterära delen. Av de elever som inte når målen är samtliga elever flickor. Det som visade sig vara svårt för eleverna var den analytiska förmågan att svara på frågor där man skulle kunna relatera texterna till egna erfarenheter. Det visade sig även vara svårt att svara på de frågor där man var tvungen att gå tillbaka i texten för att kunna svara på frågan. Två delprov hade fokus på elevernas förmåga att formulera sig i skrift och kunna anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Proven syftade även till att mäta elevernas förmåga att följa språkliga normer, som att använda punkt, stor bokstav och frågetecken, samt stava ord som de själva ofta använde och som är vanligt i elevnära texter. Vidare mätte proven förmågan att skapa texter med grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp för att göra ett innehåll begripligt, men de mätte också förmågan att skapa en text med tydlig inledning, handling och avslut. 5% av eleverna nådde inte målen då det gällde att skriva faktatext. Texterna blev inte tillräckligt långa så att budskapet tydligt framgick. 3% av eleverna nådde inte målen då det gällde att skriva en skönlitterär text. Dessa texter hade inte en tydlig struktur och var inte språkligt korrekta. Av de som inte nådde målen var det jämnt fördelat mellan könen. Det var dock inte samma barn som inte nådde godkänt resultat i de olika proven. Analys Resultatet från de nationella proven i årskurs 3 visar att eleverna på den kommunicerande delen, TALA hade 100% måluppfyllelse. Eleverna fick här beskriva, ställa frågor, ge kommentarer samt framföra egna åsikter kring en bild. Alla elever nådde målen och kunde tydligt förklara och framföra egna åsikter. En bidragande orsak till det goda resultatet är att eleverna regelbundet tränat sig i att samtala om händelseförlopp i gemensamma textsamtal. Detta har delvis skett genom att eleverna i åk 3 har haft en gemensam läsebok "Nyckeln till skatten", Natur och kultur. Eleverna har från åk 1 arbetat med läsförståelsestrategier och haft samtal kring olika texter, såväl från egna läsupplevelser som gemensamma texter genom högläsning. En sammanlagd bedömning visar att 100% av eleverna i årskurs tre hade godkända kunskaper i ämnet svenska. Eleverna har under sina första skolår haft regelbundna läsläxor, dagliga lässtunder i klassen samt dagligen lyssnat på pedagoger som läst för dem. Högläsningen har inneburit att eleverna lyssnat på boken, men också diskuterat och analyserat innehållet i texterna. Läsförståelse är något vi behöver träna med alla barn och kan med fördel göras på gruppnivå genom högläsning där vi stannar upp i vår 18

19 läsning och gör kopplingar, det vill säga att läsaren och texten samspelar. Fler och fler läsforskare poängterar vikten av att läsaren måste aktivera sina egna bakgrundskunskaper och förstå textens innebörd, samtidigt som han eller hon ska kunna delta i ett samtal om texten (Westlund, 2010). Vi ser att det finns ett samband mellan regelbunden lästräning och läsförståelseträning för att nå goda resultat på de nationella proven. I svenskundervisningen har pedagogerna presenterat olika modeller för eleverna som de kan använda när de skriver egna texter, t ex tankekarta och berättelsekarta. Eleverna har under åren fått skriva olika slags texter som de fått återkoppling på. A terkopplingen har de fått från både lärare och kamrater. Skrivträningen tillsammans med återkopplingen har utvecklat elevernas förmåga att skapa texter där de kan använda språkliga normer och skriva texter med tydligt innehåll. Trots våra insatser kan vi se ett något lägre resultat på skrivdelen av de nationella proven. Det lägre resultatet kan delvis förklaras av att de har svårt att anpassa texterna efter uppgiften. En del av texterna var i punktform, en del var osammanhängande. Vi ser att vi behöver utveckla elevernas texter genom att ge mer feedback både från kamrater och pedagoger. Vi kan även utveckla texterna genom att visa på goda exempel och uppmärksamma eleverna på vad som gör att dessa texter är av god kvalitet. När det gäller våra svagpresterande eleverna i svenska har vi tidigt satt in insatser. Några av de insatser vi använt oss av är BRAVKOD, TIL, samtal och övningar kring läsförståelsestrategier, samtal och diskussioner kring lästa texter, skrivstöd i form av bildstöd, extra stavningsträning, anpassat material utifrån elevernas utveckling, små grupper med pedagogstöd, extra läxa i samråd med föräldrar och digitala hjälpmedel. Nästa steg Vi ser att vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete för att ge de elever som har svårt med den analytiska förmågan redskap att klara av att analysera text, i samtal kunna uttrycka sig åsikter/tankar och använda egna erfarenheter och upplevelser i sina texter. Vi ser också att vi behöver fortsätta att arbeta med läsförståelsestrategier för att öka dessa elevers förmåga att läsa olika slags texter. Därutöver behöver vi fortsätta att ge modeller för skrivande av beskrivande, förklarande och instruerande texter. Inför nästa årskurs behöver vi fortsätta att träna dubbelteckning och ljudstridig stavning för att befästa den. Vi behöver även gå vidare med hur man använder olika skiljetecken på ett korrekt sätt. Under läsåret kommer samtliga grundskollärare på Aspenässkolan att delta i Läslyftet, en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik. Syftet är att förbättra elevers läsförståelse, läs- och skrivförmåga. Matematik Resultat I årskurs 3 har 94 % av 63 elever nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik. 87 % av 30 flickor och 100 % av 33 pojkar når kunskapskraven. I sammanställningen av de nationella proven kan vi utläsa att eleverna har goda kunskaper att lösa matematiska problem genom kommunikation och resonemang. De förstår och kan använda matematiska begrepp. Sammanställningen visar även goda resultat i skriftliga räknemetoder i de fyra räknesätten, förståelse för positionssystemet, tal i bråkform, huvudräkning samt matematiska likheter. När det gäller de goda 19

20 resultaten i skriftliga räknemetoder kan vi se att pojkarna har ett något högre resultat. Inom området tid och volym ser vi markant lägre måluppfyllelse bland våra elever. Analys I Lgr 11 står det att vi särskilt ska uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. På skolan har vi en gemensam screeningplan. Med diagnosmaterialet i Förstå och använda tal, bedömningsstöd från skolverket, diagnoser från skolverkets diagnosmaterial Diamant samt observationer och samtal genomförs en kartläggning av alla elever. Kartläggningen ger en bild över elevernas kunskaper och vad de behöver utveckla. Utifrån denna kartläggning planerar lärarna sin undervisning och vi kan identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, elever som behöver extra utmaningar samt vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och om en pedagogisk utredning bör göras. Vi menar att det fortsatt goda resultatet i taluppfattning i samtliga årskurser kan bero på att vi kontinuerligt arbetar med taluppfattning i vår undervisning. Vi har sedan flera år tillbaka använt diagnoser från boken Förstå och använda tal av McIntosh (2010) för att få en bild av elevernas kunskaper och då även uppmärksammat de elever som är i behov av särskilt stöd. McIntosh (2010) menar att en av skolans viktigaste uppgifter är att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter. Han skriver att: för att kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället behöver vi förstå och använda matematik (McIntosh, 2010 s. 1). I jämförelse från föregående år har vi bättre resultat vad gäller att lösa problem genom resonemang och kommunikation samt skriftliga räknemetoder i de fyra räknesätten. Vi menar att det beror på att vi lyft och diskuterat dessa områden och tillsammans planerat, genomfört och utvärderat lektioner. Våra resultat på nationella prov 2015 visar att vi har ett högre resultat än riket. I jämförelse med Lerums kommun har flickorna ett högre resultat än övriga flickor i kommunen till skillnad från pojkarna som ligger något lägre på vissa delprov. Vi tror att det lägre resultatet i NP i området tid och volym beror på att uppgifterna fokuserar på tidskillnader. Detta innebär att de elever som inte befäst klockan får stora problem. Trots ett intensivt arbete med tid, har inte 19 % befäst klockan vilket gör att uppgifterna med tidsskillnader blir svåra att lösa. En svårighet i arbetet med tid är att det kräver ett abstrakt tänkande för att förstå tidsskillnader. Vi ser även att eleverna har en något lägre måluppfyllelse i området volym. Detta tror vi beror på att de inte hunnit befästa omvandling mellan olika volymenheter. Nästa steg Den fortsatta undervisningen fokuseras utifrån resultat och analys. Vi behöver fundera över hur vi undervisar våra elever när det gäller tid och volym. Detta eftersom vi upplever att vi gett tillräckligt med undervisningstid. Vi kommer i den fortsatta undervisningen gå från konkret till representativ och därefter till abstrakt nivå samt arbeta vidare med att eleverna ska utveckla sin begreppsförståelse. Vi vill utveckla en tydligare progression i respektive årskurs. Då vi kan se i sammanställningen av CR i årskurs 2 att flickorna bedömer sin matematiska förmåga lägre än pojkarna skulle vi 20

21 vilja göra en mer omfattande undersökning för att se om detta även gäller en större andel flickor på skolan. SO Resultat Samtliga elever som under året undervisats i SO har godtagbara kunskaper. Analys I förra årets rapport redogjordes inte resultatet för årskurs 3. Det innebär att vi inte har kunnat göra någon jämförelse med tidigare år. Det goda resultatet i årskurs 3, utifrån det material som har samlats in, tror vi kan bero på att man i de lägre årskurserna mäter faktakunskap i större utsträckning. Undervisningen fokuserar på att lägga en grund av mer renodlad faktakunskap, där en förenklad karaktär av de fem förmågorna i The Big 5 är en del av undervisningen. Detta för att senare fördjupa och koppla samman till de fem förmågorna med den grund som har lagts (Svanelid, 2011). Under läsåret har SO och svenska ofta integrerats som ett led i att skapa ett tydligare sammanhang för eleverna. Texter har lästs och diskuterats gemensamt, vilket enligt Körling (2015) ger eleverna en möjlighet att utveckla sin förståelse och sin förmåga att tänka, analysera och argumentera. De samtal som förts med utgångspunkt i texter som lästs eller vad läraren berättat har bidragit till att eleverna fått fler och infallsvinklar som fördjupat deras kunskap. Nästa steg Under läsåret har den SO-plan som SO-gruppen arbetat fram används av pedagoger i årskurs 3 och 5. Pedagogerna upplever att den plan gett dem stort stöd i undervisningen. Syftet med planen är att säkerställa kvalitén, så alla elever på Aspenässkolan får en likvärdig SO-undervisning. I förra läsårets SKA-rapport lyfte vi fram två utvecklingsområden som vi skulle fokusera på under detta läsår. Dessa var att se över och granska bedömning av elevernas resultat samt hur återkoppling av elevernas arbete sker. Gruppens fortsatta arbete blir därmed att samla in ett större underlag för granskning. Arbetet med att granska återkoppling av elevernas arbete utifrån hur pedagogerna genomför en sådan undervisning har ännu inte påbörjats av SO-gruppen. Detta är fortsatt ett utvecklingsområde. Framöver, för att ytterligare utveckla undervisningen i SO-ämnena, så är intentionen att arbeta vidare med fördjupning av Svanelids förmågor, tydliggöra dessa samt ge konkreta modeller för hur man konkret kan arbeta i SO-ämnena. Detta är ett led i att öka pedagogernas såväl som elevernas förståelse och medvetenhet. Under det kommande läsåret kommer pedagogerna på skolan ingå i Läslyftet. Vi ser att det kan möjliggöra för fler pedagoger på skolan att får modeller för hur man kan arbeta ämnesövergripande. Vi tror att Läslyftet kommer att bidra med ökad kunskap med hur man som pedagog kan integrera svenskan och SO, samt öka förståelse hos eleverna i de SO-texter vi arbetar med. 21

22 NO Resultat Läsåret 2015/2016 har 63 elever undervisats i NO i årskurs 3. Av dessa elever har samtliga godtagbara kunskaper i NO utifrån de arbetsområden de arbetat med. Analys I årskurs 3 har man i kemi och fysik bland annat arbetat med läromedlet Försök med NO 1-3 (Persson, 2012) som behandlar en stor del av det centrala innehållet inom ämnena kemi, biologi och fysik. Detta läromedel har kompletterats med utbildningsfilmer, diskussioner och lärarens berättande. NO-undervisningen har delvis genomförts genom ett antal NO-dagar. Fokus för dessa dagar var bland annat varit lösningar, friktion, kroppens funktioner såsom blodcirkulation och sinnena. Under dessa NO-dagar fick eleverna arbeta i mindre grupper vilket gav tillfälle till lustfyllt samarbete och lärande. Eleverna visade stort engagemang och delaktighet, något vi såg hos både pojkarna och flickorna. När eleverna genomförde olika experiment såg man tydligt hur eleverna tillsammans fick lösa de eventuella problem som uppstod. Att eleverna fått arbeta i grupp och då visa och hjälpa varandra har gett bra lärtillfällen både för den som visat och för den som fått hjälpen. Detta menar Hattie (2012) är en viktig komponent i lärandet. Vi upplever att elevernas goda resultat till stor del beror på att de fått arbeta praktiskt. Det praktiska arbetet har också uppskattats och upplevts som lustfyllt av eleverna. Ytterligare en faktor som vi tror bidragit till elevernas goda resultat är det faktum att de lärare som varit ansvariga för undervisningen varit utbildade inom NO. Nästa steg Vi ser ett stort behov av att ta fram en gemensam linje på skolan för hur vi redan från tidig ålder ska arbeta med NO-ämnena. För att vi systematiskt och kontinuerligt ska kunna bedöma vårt arbete önskar vi tid till att upprätta en screeningplan för år 1-5. Vi är övertygade om att det kommer att leda till ökad trygghet samt fördjupad kunskap i bedömningsarbetet. Vårt önskemål är att fler forum ska finnas för gemensamma reflektioner, upprättande av pedagogiska planeringar (PP), samtal, utvärdering samt bedömningsarbete. För ett par år sedan skapades ett NO-rum på skolan innehållande bland annat experimentlådor, vilka är tillgängliga för hela skolan. Dessa har använts flitigt och är mycket uppskattade. Vi ser dock att mer tid behövs för att upprätthålla detta rum. Pedagogerna i NO-gruppen önskar kontinuerlig fortbildning för att sedan kunna dela med sig av ny kunskap till såväl elever som kollegor. 22

23 Vi har ett samarbete tillsammans med Knappekullaskolan och Torpskolan. Vi har tillsammans tidigare gjort en plan för vilket centralt innehåll eleverna skall hunnit arbeta med innan de kommer till år 6. Vi har under vårterminen haft ytterligare en träff för att delge varandra information om hur vi arbetar, något vi alla tyckte var mycket givande. Vi planerar att fortsätta detta samarbete till hösten Årskurs 5 För läsåret bedömdes 92% av våra elever ha nått nivån för godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Totalt Flickor Pojkar Svenska (inklusive SVA) 95% 100% 92% Matematik 94% 97% 92% Engelska 97% 97% 97% Bild 98% 100% 97% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% 100% Idrott och hälsa 97% 100% 95% Musik 94% 100% 89% NO 97% 100% 95% SO 97% 100% 95% Slöjd 98% 100% 97% Teknik 98% 100% 97% Alla ämnen 92% 93% 92% Bild Resultat I årskurs 5 har 98 % av eleverna uppnått godtagbara kunskaper i bild. 10 flickor och 1 pojke har uppnått mer än godtagbara kunskaper. Analys Klasserna har haft samma bildlärare sedan första klass. Det innebär att läraren har haft god inblick i elevernas kunskap och progression samt hur de olika klasserna fungerar i sitt lärande. Detta har inneburit att läraren lättare har kunnat bygga vidare på, utveckla och befästa såväl teori som praktik. Under läsåret har ett ämnesövergripande projekt om media genomförts där de entreprenöriella förmågorna kom att lyftas fram. De ämnen som var involverade var bild, So, engelska och svenska. Bildens bidrag i detta var ett omfattande samarbete med samhällskunskapen om bilder i massmedia, samt att utarbeta en egen annons som både gjordes på papper och sedan fotograferades och sattes in i det nyhetsblad som eleverna skulle producera. Bilden blev satt i ett verklighetsanknutet sammanhang. Eleverna 23

24 visade att de har stor medvetenhet om hur reklam påverkar dem. I samband med det här arbetet fördes samtal om vikten av att veta var man får låna bilder på internet och hur man får lov att använda dem. Eleverna har också fått se hur retuschering och redigering kan förändra bilder (Skolverket 2011). Eleverna har under året även arbetat digitalt. Ipads har används både till fotografering, bildredigering samt för att titta på instruktionsvideos. Som extrauppgift när eleverna varit klara på lektionerna har de ofta fått arbeta med How to draw (instruktionsvideos för teckning) antingen via en app eller via internet. Nästa steg Att teckna serier har varit ett populärt arbetsområde där eleverna fått berätta med text och bild. Det var uppskattat av de flesta elever. Ett område som bör utvecklas längre i framtiden, gärna ihop med att t.ex. läsa serier i svenskan. Läsning av serier påvisats ha en positiv effekt på många barns läsutveckling (Skolverket, 2016). Under året har en ämnesgrupp för estetämnena bild och slöjd träffats ett par tillfällen. För bildämnets del är detta inte tillräckligt. För att kunna föra pedagogiska diskussioner kring bildämnet behöver det finnas fler i behöriga, undervisande lärare som pratar om samma ämne. Ska bildämnet få en röd tråd hela vägen från förskoleklass till årskurs 5 behöver lärare från flera årskurser finnas med i en sådan ämnesgrupp. Ett behov som vi ser är också att veta hur långt vi ska ta våra elever och var nästa skola tar vid. Här behöver en diskussion föras framförallt med Torpskolan. En annan punkt att driva vidare är frågan om materialhantering. I dagsläget har vi en plats att förvara bildmaterial på vi ser dock att vi behöver strukturera det och få det att fungera för alla inblandade lärare som undervisar i bild. Engelska Resultat I årskurs 5 har vi under läsåret undervisat 66 elever, 37 pojkar och 29 flickor i engelska. Bedömningen av elevernas färdigheter och kunskaper grundar sig på läroplanens kriterier där GERS, Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (2009) har utgjort ett viktigt stöd i bedömningsarbetet. Resultatet visar att 97% av eleverna nått målen. Det är en marginell förbättring jämfört med förra året då 95 % nådde målen. Av eleverna i årskurs 5 bedöms 30% har mer än godtagbara kunskaper, att jämföra med förra årets 39%. Vi kan se samma mönster som föregående år, dvs. att fler pojkar än flickor bedöms ha mer än godtagbara kunskaper. Det är under detta läsår 36 % av pojkarna som bedöms ha mer än godtagbara kunskaper, vilket är samma siffra som för två år sedan. Vad gäller flickornas resultat kan vi se att 24% av flickor i år bedömdes ha mer en godtagbara kunskaper. Förra året var motsvarande siffra 22%, därmed har en liten förbättring skett. När det gäller de receptiva färdigheterna, lyssna och läsa, ser vi ett mycket bra resultat för såväl flickor som pojkar. Resultaten grundar sig framförallt på skolverkets diagnosmaterial årskurs 5-6. Då resultatet från de två proven läggs samman hade totalt hade 56 % av de elever som genomförd diagnoserna 4 fel eller färre. Fördelningen med avseende på kön ser ut enligt följande; 40 % av flickorna och 70 % av pojkarna vilka genomförde proven hade 4 fel eller färre. Tre elever har genomfört en eller båda diagnoserna med stöd vilket medfört att något resultat inte kunnat räknas. 24

25 Vad de gäller de produktiva färdigheterna, skriva och tala, kan vi se att pojkarna bedöms vara något säkrare. 33% av pojkarna och 24% av flickorna bedöms ha mer än godtagbara kunskaper. Analys Resultaten gällande de receptiva färdigheterna skiljer sig inte märkbart från föregående läsår. Detta har medfört att undervisningen även fortsättningsvis fokuserat på ett aktivt arbete med bland annat läsförståelsestrategier. Enligt Skolverket underlättar arbete med läsförståelsestrategier för eleverna att lära sig språk (Skolverket, 2012). I undervisningen har eleverna fått tillgång till texter av olika svårighetsgrad, detta för att möta elevernas olika kunskapsnivåer. Vi har utifrån förra årets analys och plan arbetat med våra elevers digitala sök- och läskompetenser. För att utveckla dessa färdigheter hos eleverna har vi bland annat utgått från Skolverket nya stödmaterial Digital läsförståelse i engelska (2014). Därutöver har de receptiva färdigheterna utvecklats genom en medvetenhet från lärarens sida att kontinuerligt använda det engelska språket både i tal och skrift i alla undervisningssituationer. Estling, Vannestål och Lundberg (2000) menar att läraren är en viktig språklig förebild i klassrummet då hen använder språket på ett naturligt sätt i undervisningen. Eleverna har därutöver getts möjlighet att träna sin hörförståelseförmåga genom särskilda övningar, filmer eller nyheter för yngre elever såsom tillexempel Newsreel från UR. Vi kan se en viss skillnad gällande de produktiva färdigheterna jämfört med förra året. Förra året bedömdes något fler elever ha mer än godtagbara kunskaper. Vi tror att en orsak kan vara att det då var fler elever som bott utomlands och därmed drog upp resultaten. Liksom förra året kan vi se en viss skillnad med avseende på kön, där pojkarna förmåga till att både tala och skriva är mer välutvecklad. Vi tror att detta bland annat beror på att pojkarna i större utsträckning använder engelska på sin fritid då de till exempel tittar på youtube eller spelar onlinespel. Denna bild bekräftas av Pia Sundqvist (2015), docent i engelska. Hon har i sina studier visat att dataspelande har en positiv påverkan på elevers ordförråd och att spelen främjar den språkliga utvecklingen. Vi tror också att det viktiga arbete som görs på skolan med att skapa ett gott klassrumsklimat och goda relationer mellan och till våra elever har bidragit till våra fina resultat i engelska. Av erfarenhet och forskning vet vi att goda relationer har en positiv påverkan på elevernas förmåga att lära, vilket i sin tur leder till att en kommunikativ förmåga kan utvecklas. Det handlar mycket om att skapa ett gott språkligt självförtroende som gör att eleverna vågar uttrycka sig. (Lightbown & Spada, 2006; Dörnyei & Ushioda, 2011, Hattie & Yates, 2014). Eleverna har under läsåret arbetat med flera olika temaområden, vilka alla har haft tydliga mål och aktiviteter. Detta främjar enligt Lundahl (2012) språkinlärningen. De pedagogiska planeringarna har varit ett levande verktyg i undervisningen och eleverna har varit delaktiga i att skriva fram dem. Genom att låta eleverna vara delaktiga har vi lättare kunnat utgå från elevernas intressen, erfarenheter och tankar om arbetssätt och innehåll. (Skolverket, 2015, ). Vi har också arbetat medvetet och aktivt med att undervisningen ska vara varierande och lustfylld (Skolverket, 2011). En ytterligare orsak som kan ha bidragit till att eleverna kommit så långt i sin utveckling är att vi fortsatt arbeta med kvalitativa nivåer. Eleverna har på olika sätt fått arbeta med kunskapskvaliteter vilket bland annat inneburit att de tillsammans med en kamrat fått 25

26 analysera texter på olika språkliga nivåer. Konkreta exempel erbjuder eleverna en slags modellering, hjälp, för att själva kunna skapa texter. Eleverna har även fått arbeta med bedömning av sina egna texter utifrån dessa förebilder. Detta har varit ett led i att både utveckla de egna texterna och elevernas metakognitiva förmåga (Lundahl, 2011; Hattie & Yates, 2014). Vi har under året även fortsatt utvecklingen av vårt arbete med formativ bedömning där vi bland annat provat nya verktyg som hjälpt oss utveckla våra metoder för olika typer av feedback, både till eleverna och till oss själva för att se var eleverna befinner sig i sitt lärande. De framgångsrika arbetssätt som vi har utvecklat är gemensamt för årkurs 4 och 5 och till vår hjälp har vi haft det årshjul vi arbetade fram under förra läsåret. Årshjulet ser vi som ett sätt att säkerställa kvaliteten i undervisningen och det har under året vidareutvecklats utifrån de förbättringsbehov vi sett. Vi menar också att vårt aktiva arbete med läxor har bidragit till att förstärka inlärningen. Läxorna har knutit an väl till den undervisning som bedrivits och stor vikt har lagts på att på olika sätt följa upp läxorna i skolan. Att läxor förbereds och följs upp är enligt skolverkets stödmaterial Läxor i praktiken (Skolverket, 2014) viktigt för att främja elevernas lärprocesser. De elever som har svårigheter med engelskan har vi liksom tidigare år haft möjlighet att stötta enskilt eller i mindre grupp. Vi har tillsammans med eleverna arbetat mycket med bildstöd, spel, digitala verktyg och olika konkreta material. Nästa steg Under nästa läsår kommer ämnesgruppens arbete att pausas på grund av Läslyftet. Vi är trygga med att den undervisning vi bedriver kommer att fortgå samt övertygade om att läslyftet kommer att gagna undervisningen i engelska då vi vet syftet med läslyftet är att förbättra elevers läsande och skrivande. Det vi ser i vår analys är att vi vill utveckla vår undervisning så att en större andel flickorna än i dag ska nå högre resultat. Resultatet från flickorna är idag goda men med den skillnad vi ser mellan flickor och pojkar vill vi nå lika goda resultat bland flickorna som pojkarna. På lite längre sikt ser vi behov av att utveckla vår gemensamma bedömarkompetens för att få en ökad samsyn av styrdokument och elevarbeten. Önskvärt vore även att få möjlighet att genomföra en Learning Study för att därigenom få en ökad förståelse för de villkor som skapar lärande. En Learning Study kan också fördjupa förståelsen av kunskapsmålen och öka vår förmåga att bedöma elevers kunnighet. Med ökad kunskap om vad variationsteori är och hur den kan användas systematiskt i undervisningen så kan vi öka effekter på elevers lärande (Marton & Pang, 2006). Lärare behöver, såsom Stiegler och Hiebert (1999) påtalar, dela erfarenheter och kunskaper om lärande. För oss handlar det om att en Learning Study kan komma att utveckla inte endast elevernas lärande utan även vårt lärande. Den ger lärare möjlighet att diskutera erfarenheter, lärande och didaktiska dilemman, men också tillfälle att observera lektioner och koppla till relevant forskning. Hem- och kunsumentkunskap Undervisningen i hem- och konsumentkunskap är belägen på Torpskolan. Eleverna från Aspenässkolan har vid fyra tillfällen fått gå till Torpskolan för att få 26

27 hemkunskapsundervisning. Varje grupp har bestått av 16 elever. Samtliga elever har varit mycket positiva och mottagliga för undervisningen. Målet med undervisningen har varit att ge eleverna grundläggande kunskaper inom hem- och kunsumentkunskap. Eleverna har den praktiska delen utav hem- och konsumentkunskap under årskurs 5 i mellanstadiet. Att eleverna endast haft 4 lektionstillfällen har försvårat bedömningen. Under de fyra tillfällen eleverna har haft hem-och konsumentkunskap framträder att pojkar och flickors kunskaper och intresse är likvärdigt för HKK. Samtliga elever bedöms vara godkända i ämnet. Idrott Resultat I årskurs 5 har 97% av eleverna nått målen i idrott. De elever som ej har nått målen är samtliga pojkar. All bedömning i idrott har skett i samråd med en behörig lärare då skolan under läsåret inte haft tillgång till någon utbildad idrottslärare. Bedömningen i idrott och hälsa har framförallt skett genom observationer och ett simprov. Bedömningen har förutsatt ett aktivt deltagande från eleverna. Undervisningen i idrott och hälsa har för årskurs 5 varit 100 minuter per vecka uppdelat på två tillfällen á 50 minuter. Under årskurs 5 har eleverna fått arbeta med att vidarutveckla sina grovmotoriska färdigheter gnom olika sammansatta rörelser i lekar, spel och idrotter. Eleverna har även fått träna och visa på sin simkunnighet. Enligt kunskapskrav för årskurs 6 ska eleverna kunna simma 200 meter, varav 50 meter i ryggläge (Skolverket, 2011). 95% av eleverna klarade detta mål. De 5% som ej nådde målen var samtliga pojkar. Analys Måluppfyllelsen är hög, dock är den lägre än förra året då den var 100%. Vi kan se ett tydligt samband mellan den höga måluppfyllelsen och motiverade elever. Pedagogerna som arbetat med årskurs 5 har målmedvetet arbetat för att alla ska ha fått delta utifrån sina förutsättningar och att alla ska ha fått uppleva att de fått lyckas. Detta har bland annat inneburit att målen delvis varit individanpassade. Då motgångar har dykt upp har pedagogerna uppmanat eleverna till att prova och inte ge upp. Ytterligare orsaker till de goda resultaten tror vi kan ha berott på att många elever utövar idrott på sin fritid. Pedagogerna har under läsåret dessutom noterat att många flickor ofta frågat vad de kan göra i skolan eller hemma för att utveckla en viss färdighet. Frågorna kommer framförallt efter att lektionerna. Något liknande mönster ses inte bland gruppen pojkar. Nästa steg Det har under läsåret varit svårt att få till ett samarbete med övriga skolor. Ett visst samarbete har dock skett kring höstkampen (en friidrottsdag) och orienteringen. Orsaken till att samarbetet varit begränsat beror delvis på att många idrottslärare varit själva på sina skolor och tiden då inte räckt till för samarbete. Förhoppningen är att det samarbete som påbörjats tidigare ska kunna fortsätta nästa läsår. Syftet med träffarna är diskutera didaktiska frågor såsom undervisning och bedömning. Skolan har under våren 2016 rekryterat två behöriga idrottslärare som skall samverka och tillsammans utveckla ämnet än mer på skolan. De kommer att arbeta för att idrott 27

28 och hälsa på ett mer naturligt sätt skall integreras i flera ämnen. Under nästa läsår kommer vi till exempel att ha en temavecka med fokus på idrott och hälsa och vi kommer även att införa rastaktiviteter. NO Resultat Läsåret 2015/2016 har 66 elever, 29 flickor och 37 pojkar, undervisats i NO i årskurs 5. Av dessa 66 elever har 100% av flickorna godtagbara kunskaper och 38% mer än godtagbara kunskaper i biologi. Av pojkarna har 97% godtagbara kunskaper och 27% mer än godtagbara kunskaper i biologi. 3% har inte uppnått de förväntade kunskaperna i ämnet. När det gäller fysik har 100% av flickorna godtagbara kunskaper och 28% har mer än godtagbara kunskaper. Av pojkarna har 97% av pojkarna godtagbara kunskaper och 27% har mer än godtagbara kunskaper i fysik. 3% av pojkarna har inte uppnått de förväntade kunskaperna i ämnet. I kemi har 100% av flickorna godtagbara kunskaper och 7% har mer än godtagbara kunskaper. Av pojkarna har 97% godtagbara kunskaper och 3% mer än förväntade kunskaper. 3% av pojkarna har inte uppnått de förväntade kunskaperna i ämnet. Detta läsår har våra bedömningar tagit sin utgångspunkt i Läroplanen (Skolverket, 2011), muntliga diskussioner, skriftliga elevarbeten, förhör och diagnoser. Diagnoserna grundade sig framförallt på material från Tummen upp NO åk 6 av Eskilsson och Persson (2013). Analys I årskurs 5 har lärarna i kemi och fysik bland annat arbetat med läromedlet Boken om Kemi och Fysik (Persson, 2015), som behandlar en stor del av det centrala innehållet inom ämnena kemi och fysik. Detta läromedel har kompletterats med utbildningsfilmer, diskussioner och elevernas egna arbeten där de hämtat fakta från olika hemsidor på nätet. I biologi har vi utgått från Puls läromedel Biologi Människan (Skiöld, Wallander & Andréasson, 2012). Under läsåret har eleverna skrivit egna böcker med faktatexter och illustrationer i. Vi som undervisar i NO-ämnena är alla behöriga lärare med flera års erfarenhet vilket vi tror påverkat resultaten. Vi anser att kunskaperna hos våra elever är goda. Enligt TIMSS (Skolverket, 2011) har elever i årskurs 4 bättre resultat än genomsnittet för EU/OECDländerna. Samtliga pedagoger har tidigare fått utbildning i formativ bedömning. Detta har bidragit till en tydlighet i undervisningen gällande mål och nästa utvecklingssteg, vilket bland annat William (2013) och Lundahl (2011) menar är en framgångsfaktor för att eleverna ska nå goda resultat. I årskurs 5 har man varit noga med att på ett tydligt sätt exponera målen i klassrummen samt diskutera dem med eleverna inför varje nytt arbetsområde. Man har resonerat om vilka förmågor vi tillsammans tränar på samt hur dessa kan utvecklas. Eleverna har under arbetets gång fått utvärdera och reflektera över sina kunskaper i förhållande till uppsatta mål. Detta har bland annat skett genom diskussioner i helklass, i par, genom handuppräckning samt skriftlig dokumentation. Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö... Alla som arbetar i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande... (Skolverket, 2011, s 15). 28

29 PISA-rapporten 2012 visar på sjunkande resultat i NO bland landets 15-åringar. Sveriges medelvärde har minskat med 10 poäng jämfört med 2009 och 19 poäng jämfört med 2006, vilket i likhet med matematik och läsförståelse är den största uppmätta nedgången av samtliga länder (Skolverket, 2012, s. 14). Detta resultat är inte något vi har sett hos våra elever. Vi tycker snarare att de har goda kunskaper. Nu mäter PISA-rapporten resultat först i åk 8 och våra elever på vår skola går här till och med åk 5. Nästa steg I naturvetenskap testas eleverna i att använda och förstå naturvetenskapliga teorier, modeller och begrepp. Likaså mäts elevernas förmåga att tolka, bedöma och kommentera texter med naturvetenskapligt innehåll. Med anledning av PISA-rapportens resultat ser vi ett stort behov av att ta fram en gemensam linje på skolan för hur vi redan från tidig ålder ska arbeta med NO-ämnena. För att vi systematiskt och kontinuerligt ska kunna bedöma vårt arbete önskar vi tid till att upprätta en screeningplan för år 1-5. Vi är övertygade om att det kommer att leda till ökad trygghet samt fördjupad kunskap i bedömningsarbetet. Vårt önskemål är att fler forum ska finnas för gemensamma reflektioner, upprättande av pedagogiska planeringar, samtal, utvärdering samt bedömningsarbete. För ett par år sedan skapades ett NO-rum på skolan innehållande bland annat experimentlådor, vilka är tillgängliga för hela skolan. Dessa har använts flitigt och är mycket uppskattade. Vi ser dock att mer tid behövs för att upprätthålla detta rum. Pedagogerna i NO-gruppen önskar kontinuerlig fortbildning för att sedan kunna dela med sig av ny kunskap till såväl elever som kollegor. Vi har ett samarbete tillsammans med Knappekullaskolan och Torpskolan; Knaspetorp. Vi har tillsammans tidigare gjort en plan för vilket centralt innehåll eleverna skall hunnit arbeta med innan de kommer till år 6. Vi har under vårterminen haft ytterligare en träff för att delge varandra information om hur vi arbetar, något vi alla tyckte var mycket givande. Vi planerar att fortsätta detta samarbete till hösten. Matematik Resultat I årskurs 5 har 94 % av 66 elever nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper. 97 % av 29 flickor samt 92 % av 37 pojkar når kunskapskraven. Eleverna visar i jämförelse med föregående år fortsatt goda kunskaper gällande positionssystemet, beräkning med skriftliga räknemetoder i addition med tiotalsövergångar, subtraktion med växling, multiplikation samt kort division. Eleverna visar säkerhet vad gäller huvudräkning i generaliserad tabellkunskap i de fyra räknesätten. Eleverna visar också goda kunskaper i uppåträkning och nedåträkning med stora naturliga tal med hundra- och tusentalövergångar. Vi kan se att de behärskar relativ storlek på tal i bråkform samt att se samband mellan tal i bråk- och decimalform kopplat till figurer. Vi kan inte se några skillnader mellan flickors och pojkars resultat i dessa styrkeområden. I sammanställningen av diagnoser från Förstå och använda tal kan vi se att eleverna behöver utveckla sina kunskaper i områdena bråk och decimaltal, huvudräkning med ensiffriga och tvåsiffriga tal samt sambandet mellan räknehändelse och uttryck och samband mellan de olika räknesätten. Vi kan inte se några skillnader mellan flickor och pojkars resultat i dessa utvecklingsområden. 29

30 Analys I Lgr 11 står det att vi särskilt ska uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. På skolan har vi en gemensam screeningplan. Med diagnosmaterialet i Förstå och använda tal, bedömningsstöd från skolverket, diagnoser från skolverkets diagnosmaterial Diamant samt observationer och samtal genomförs en kartläggning av alla elever. Kartläggningen ger en bild över elevernas kunskaper och vad de behöver utveckla. Utifrån denna kartläggning planerar lärarna sin undervisning och vi kan identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, elever som behöver extra utmaningar samt vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och om en pedagogisk utredning bör göras. Vi menar att det fortsatt goda resultatet i taluppfattning i samtliga årskurser kan bero på att vi kontinuerligt arbetar med taluppfattning i vår undervisning. Vi har sedan flera år tillbaka använt diagnoser från boken Förstå och använda tal av McIntosh (2010) för att få en bild av elevernas kunskaper och då även uppmärksammat de elever som är i behov av särskilt stöd. McIntosh (2010) menar att en av skolans viktigaste uppgifter är att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter. Han skriver att: för att kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället behöver vi förstå och använda matematik (McIntosh, 2010 s. 1). I jämförelse från föregående år har vi bättre resultat vad gäller att lösa problem genom resonemang och kommunikation samt skriftliga räknemetoder i de fyra räknesätten. Vi menar att det beror på att vi lyft och diskuterat dessa områden och tillsammans planerat, genomfört och utvärderat lektioner. Vi såg föregående år att vi behövde utveckla vår undervisning gällande bråk och decimaltal. I vår sammanställning kan vi fortfarande se att det är i dessa områden våra elevresultat kan förbättras. Förståelse för bråk är inte bara nödvändig vid bråk utan även för att förstå division, tal i decimalform och för att hantera algebra. För att våra elever ska utveckla sina kunskaper menar vi att vi behöver precisera vilka mål eleven ska ha uppnått för varje årskurs. För tal i bråkform är steget från det konkreta arbetet till det formella räknande särskilt stort, vi bör därför arbeta med en tydligare progression samt mer med elevernas begreppsförståelse. Nästa steg Den fortsatta undervisningen fokuseras utifrån resultat och analys. Vi såg i analysen ett icke tillfredställande mönster från föregående år gällande elevernas kunskaper i området bråk och decimaltal. Vi kommer i den fortsatta undervisningen gå från konkret till representativ och därefter till abstrakt nivå. Eftersom steget från det konkreta arbetet till det formella räknande är särskilt stort för tal i bråkform bör vi arbeta med en tydligare progression samt mer med elevernas begreppsförståelse. Då vi kan se i sammanställningen av CR i årskurs 2 att flickorna bedömer sin matematiska förmåga lägre än pojkarna skulle vi vilja göra en mer omfattande undersökning för att se om detta även gäller en större andel flickor på skolan. 30

31 Musik Genom att tillskansa sig musikaliska kunskaper och färdigheter får eleven uppleva bemästringsglädje som leder till förbättrat ökat självförtroende. Att kunna uttrycka sig musikaliskt med sin egen röst, kropp eller instrument ger eleven ökad självkänsla. I årkurs 4 spelar eleverna blåsorkester där det ingår klarinett, saxofon, trumpet och trombon. Här kommer eleven i kontakt med och tränas i olika taktarter, ensemblespel, flerstämmighet, rytm och puls, periodkänsla, genrebredd och hörselvård. Orkestern genomför framträdanden minst tre gånger per läsår. Orkestern leds av lärare från Kulturskolan. Genom att spelas tillsammans i orkester utvecklas fantasi och känslighet och som deltagare i kulturella sammanhang såsom Aspenässkolans klassorkester, utvecklar eleven trygghet och förståelse för vad det vill säga att vara människa, ensam och tillsammans med andra. Pedagogerna verkar för att eleven ska genom klassorkester nå följande mål: Få möjlighet att kunna uttrycka sig musikaliskt tillsammans med andra Värdesätta och uppleva glädje i samspelet Utveckla estetisk, social och kulturell kompetens Att lära sig att hantera ett blåsinstrument innebär många motoriska utmaningar som eleverna tillskansar sig. Denna träning innebär en multisensorisk stimulering som gagnar hjärnans utveckling. I årskurs fem är ett av delmålen i musikundervisningen rytm/puls. Med hjälp av notation, kompmodeller, spel på rytm- och ackordinstrument samt digitala verktyg utvecklas motorik, koordination, pulskänsla och periodkänsla. Genom deltagande har eleverna uppfyllt och förstått detta delmål. De har byggt på sina kunskaper och kan överföra detta i vidare undervisning på ackordinstrument och slagverksinstrument. De ackordinstrument som används är för närvarande ukulele. I årskurs fem framträder eleverna vid minst två tillfällen. Varje år framträder årskurs 5 med ett Luciatåg. Undervisningens huvudsakliga fokus ligger här på elevens sång och röstvård. Med rösten som instrument utvecklas elevens uttrycksförmåga och självkänsla. Vidare jobbar vi mot ett gemensamt mål och under processens gång tränas samarbete, lyssnande, röstvård, musikalisk- och gruppens dynamik. För eleven innebär detta att de får vara del av traditioner och vårt kulturarv. Resultat Måluppfyllelsen i ämnet är 94% och vi ser att det är ett antal pojkar som vi inte har lyckats motivera att nå målen. Flickornas måluppfyllelse är 100%. Analys I vår analys av musikundervisningen i år har vi bl a sett att vi behöver erbjuda mer kontinuitet och en större möjlighet till individualsering i ämnet för att nå en högre måluppfyllelse. Nästa steg 31

32 Nästa läsår kommer orkestern att utgå och eleverna kommer att få sin muskindervisning på samma sätt som i år 5. SO Resultat I årskurs 5 har eleverna, totalt 66 elever fått undervisning i samtliga fyra SO-ämnen; historia, religion, samhällskunskap och geografi. I årskurs 5 har 97% godtagbara kunskaper eller mer i SO-ämnena. Samtliga flickor har godtagbara kunskaper eller mer i de fyra SO-ämnena. 5 % av pojkarna har inte godtagbara kunskaper i något av SOämnena. Av resultatet mer än godtagbara kunskaper kan det utläsas att antalet pojkar är något fler än flickorna i samhällskunskap. Flickorna utgör en större grupp i ämnena geografi och historia. I årskurs 5 har 8% av pojkarna och 3,5% av flickorna mer än godtagbara kunskaper i samhällskunskap. I ämnet geografi har 11 % av pojkarna och 38% av flickorna mer än godtagbara kunskaper. I ämnet historia har 13,5% av pojkarna och 24% av flickorna mer än godtagbara kunskaper. Analys Det resultat som har uppnåtts under detta läsåret stämmer väl överens med fjolårets resultat vad gäller att nå godtagbara kunskaperna i SO- ämnena. Däremot ser vi i år en skillnad vad gäller könen, då de elever som inte har uppnått godtagbara kunskaper är pojkar. Vad gäller elever med mer än godtagbara kunskaper kan SO-gruppen inte göra någon jämförelse med föregående år, då det inte redogjordes för detta i den förra rapporten. Vi kan därmeot i år se att flickorna representerar den större delen av eleverna som har mer än godtagbara kunskaper. Vi i SO-gruppen ställer oss några frågor kring orsakerna; Bedömningsunderlaget gynnas pojkar/flickor av olika typer av underlag? Undervisningens utformning gynnas pojkar/flickor på olika sätt och får de rätt förutsättningar för sitt individuella lärande? Klassammansättning och stöd i klasserna vi vet att klasserna har haft olika förutsättningar, men vi kan inte fastställa i vilken utsträckning det har påverkat resultatet. 32

33 Figur 1. Karta över de fem förmågorna i The Big 5 (Liber, ) När vi blickar tillbaka till fjolårets rapport såg vi svårigheter för eleverna att praktisera och förstå de fem förmågorna jämfört med att tillägna sig faktakunskaper. Framförallt hade eleverna svårigheter att utveckla den metakognitiva förmågan. Vi ser att denna förmåga fortsatt är svår att utveckla. Vi tar med oss detta inför kommande arbete under nästa läsår. Nästa steg Under läsåret har den SO-plan som SO-gruppen arbetat fram innehållande vad som skall lyftas och fokuseras på i de olika årskurserna, används av pedagoger i årskurs 3 och 5. När vi tillfrågar pedgogerna om denna plan har underlättat för planering för SOämnena berättar pedagoger att de har haft stöd och hjälp av planen. Syftet med planen är att säkerställa kvalitén, så alla elever på Aspenässkolan får en likvärdig SOundervisning. Detta arbete fortskrider och planen kommer att ytterligare förankras hos skolans pedagoger. I förra läsårets SKA-rapporten lyfte vi fram två utvecklingsområden som vi skulle fokusera på under detta läsår. Dessa var att se över och granska bedömning av elevernas resultat samt granska hur återkopplingen av elevernas arbete skett. Gruppens fortsatta arbete blir därmed att samla in ett större underlag för granskning under nästa läsår. Arbetet med att granska återkoppling av elevernas arbete utifrån hur pedagogerna genomför en sådan undervisning har ännu inte påbörjats av SO-gruppen. Detta är fortsatt ett utvecklingsområde. Framöver, för att ytterligare utveckla undervisningen i SO-ämnena, så är intentionen att arbeta vidare med fördjupning av Svanelids förmågor, tydliggöra dessa samt ge konkreta modeller på hur man konkret kan arbeta i SO-ämnet. Detta som ett led att öka pedagogernas såväl som elevernas förståelse och medvetenhet. Under det kommande läsåret kommer pedagogerna på skolan ingå i Läslyftet. Vi ser att det kan möjliggöra att fler pedagoger på skolan arbetar mer ämnesövergripande och därmed också arbeta aktivt med svenska i SO-ämnena. Vi tror att Läslyftet kommer att bidra med ökad kunskap kring hur man som pedagog kan lyfta in svenskan i Soämnena, vilket vi ser som positivt då svenskämnet genomsyrar samtliga SO-ämnen. 33

34 Slöjd Resultat I år 5 har 66 elever, 29 flickor och 37 pojkar, fått undervisning i slöjd. Alla elever förutom en har nått godtagbara kunskaper. Precis som förra året kan vi se en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickorna har generellt ett större tålamod och lägger mera tid på själva skapandet av slöjdprodukten vilket ofta resulterar högre i kvalitet på produkten. Vi ser en viss skillnad mellan pojkar och flickor vad det gäller arbetsprocessen, men där skiljer det sig också mellan de olika slöjdarterna. I de hårda materialen är pojkarna mer framträdande i processen medan det i de mjuka materialen är mer likvärdigt mellan de olika könen. Analys Underlag för bedömningen i slöjd baseras på planering/analys- dokumentation, självbedömning genom tva stjärnor och en önskan, skisser och ritningar, gruppdiskussioner, produkt/slöjdföremål live eller foto, samt dagbok. Viktigast är kanske dialogen runt arbetsprocessen mellan elev och pedagog där elevens egna tankar kring processen ligger i centrum för bedömningen. På vilket djup denna bedömning går att göra beror mycket på antalet elever och vilken gruppsammansättning det är i de olika slöjdgrupperna. Arbetsprocessens betydelse i slöjdundervisningen bidrar till att eleverna behöver mycket individuell handledning. Detta medför att undervisningen i slöjdsalarna i högsta grad bygger på individanpassade instruktioner vad det gäller olika lösningar och hur man kan tänka för att gå vidare. Det innebär att vi måste anpassa svårighetsgraden efter elevens behov. Denna individanpassning tror vi kan hjälpa eleverna att få syn på sig själva och då bli medvetna om och sin egen nivå. Vi vill att eleverna ska utveckla ödmjukhet kring att de alla har olika förutsättningar att lyckas i sina slöjdarbeten och då utveckla idéer efter sina egna förutsättningar och kunskaper. Med årskurs tre och fyra arbetar vi med två stjärnor och en önskan som inspirationsunderlag för elevens utvärdering och självbedömning av slöjdarbetet. De skriver ner i sina slöjdböcker två saker de är nöjda med i sitt slöjdarbete och en sak de önskar förbättra. (Wiliam, 2012). Vi har kontinuerlig utvärdering av arbetet och avslutar ibland lektioner med "exitbiljetter för att stämma av måluppfyllelsen (Lundahl, 2011). Bedömning för lärande, 2011) Vi arbetar också med kamratlärande, vilket innebär att eleverna får visa/hjälpa varandra vilket ger ett bra lär tillfälle både för den som visar och för den som får hjälpen (Hattie, 2012). Vi tycker att det är av stor vikt att eleverna själva tänkt till innan vi ger dem hjälp och rätt (i slöjden finns många vägar fram till ett resultat) svar på frågan. Frågan: Vad ska jag göra nu? är klassisk fråga och vi försöker få eleverna att själva istället komma med olika förslag på lösningar för att ta sig vidare. Vi anammar det Wiliam (2013) skriver: Vi ma ste skaffa fram människor som vet hur de ska bete sig när de ställs inför situationer som de inte är speciellt förberedda förr (s 25). Detta budskap är helt i linje med syfte i slöjdens kursplan, att välja och motivera tillvägagångsätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets och miljöaspekter (Skolverket, Vi tycker oss se att vårt förhållningssätt lett till att många elever är mer självständiga och också vågar ta flera egna initiativ. 34

35 Enligt tidigare planering så har vi i år arbetat mer som ett slöjdämne. Vi har under året provat att dela in läsåret för årskurs tre och fyra i fem perioder, två textila, två trä och en gemensam del (metall/läder). Årskurs 5 delade vi in i fyra perioder, två trä/metall och två textil. Denna indelning har gett en större kontinuitet och vi upplever att eleverna i större utsträckning kommit ihåg vad de lärt sig i de olika slöjdarterna. Även det faktum att vissa elever faktiskt föredrar och trivs bättre med en specifik slöjdart har gjort att väntan till slöjdbytet inte känts så långt. Vi har även vidareutvecklat vårt gemensamma dokumentationsunderlag för årskurs 5, bestående av en planerings/analys-del. I denna utveckling har vi använt det dokumentationsunderlag som används i slöjden på Torpskolan. För att täcka av kursplanen har vi tillsammans med Torpskolan i år samplanerat och delat upp kursplanens innehåll mellan arter och skolor. Allt detta har varit ett led i vår utveckling av slöjden där vi lägger fokus på kontinuitet och samhörighet mellan slöjdarterna. Det ska vara tydligt för eleverna att slöjd är ett ämne. Det vi än så länge upplevt är en större samhörighet kring ämnet och att det blivit lättare att samarbeta mellan arterna. Vi tror och hoppas att upplägget tydliggör att slöjd är ett ämne. En upplevelse är att eleverna även känts mer positiva. Vi upplever också elevernas kunskapsinhämtning i respektive art blir mer befäst och inte lika lätt faller i glömska. Nästa steg Under läsåret 2016/17 kommer vår utveckling delvis att fokusera på digitalisering av slöjden, pedagogiska planeringar samt en ökad samplanering med andra ämnen och pedagoger. Läslyftet som vi på Aspenässkolan nästa läsår kommer delta i kommer också i stor utsträckning påverka vår utveckling av slöjdämnet, både digitalt och kulturellt. Vidare vill vi lägga in ytterligare en växel vad det gäller att öka elevernas förståelse kring sin egen förmåga kopplat till förutsättningar och förväntningar på sig själva. Med kunskapen att se sig själv, i kombination med ödmjukhet till allas olika förutsättningar och lika värde, tror vi att självförtroendet växer. Med det är vår finns även en förhoppning om att hjälpa flickorna att bli mer framträdande. Svenska Resultat I årskurs 5 är andelen elever som nått målen i svenska enligt Nya språket lyfter! avstämning D, 94 %. De elever som inte nått målen är pojkar. 23% av eleverna har mer än godtagbara kunskaper. Av dem är 70 % flickor och 30 % pojkar. Bedömningarna i svenska i årskurs fem grundar sig på tester från gamla nationella läsförståelseprov (Kojan, På jakt efter skatter, De tre grottornas berg och Percy skjuter prick), kontinuerligt insamlade skrivuppgifter av olika slag, bedömningar av läsförståelseuppgifter, H4-test samt Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter! upp till nivå E. 6 % av eleverna (majoriteten pojkar) når inte alla delar på nivå D i Nya språket lyfter! På nivå E är det 30 % av eleverna som ej nått alla delar. Av dessa är 79 % pojkar och 21 % flickor. Samtliga av dessa elever ligger lågt på delarna stavning, meningsbyggnad samt interpunktion. När det gäller att skriva olika typer av texter ligger 19 % av eleverna (majoriteten pojkar) lågt. 15 % av eleverna (majoriteten pojkar) ligger lågt på delmomentet läsförståelse. De elever som har haft låga resultat på testerna har följts upp 35

36 under hela läsåret, bland annat genom läsförståelseträning i liten grupp och skrivträning i liten grupp. Vi har haft flera uppgifter och övningar där eleverna tränat på att redovisa muntligt inför klassen eller i mindre grupp. I årskurs 4 upplevde flera av eleverna muntliga framställningar som svårt men vi ser nu att eleverna genom dessa övningar har utvecklats i svenskans delområde "tala". Analys Skolan har under läsåret arbetat fram en screeningplan i ämnet svenska. Screeningplanen är ett stöd för att upptäcka elever som riskerar att inte nå målen i svenska. Inom läs- och skrivutveckling används olika definitioner och begrepp för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och upptäcka deras specifika svårigheter. För att följa elevernas utveckling i ämnet svenska arbetar vi på Aspenässkolan aktivt med Skolverkets bedömningsstöd Nya Spra ket lyfter!. Alla elever på skolan från årskurs 1-5 har en bedömningsmatris baserad på Nya Spra ket lyfter! (Skolverket, 2012) i sina IUP:er på Unikum. Genom att regelbundet och systematiskt observera våra elever kan vi som lärare se hur inlärningsprocessen går framåt. Det ger en medvetenhet om var svårigheterna ligger. Systematiska observationer tidigt under skolåren gör det möjligt att uppmärksamma läsoch skrivsvårigheter och i tid och ge eleven det stöd som behövs. Läraren måste följa utvecklingen, stödja när så behövs och utmana så att eleven kommer vidare. Vid sidan av denna kvalitativa kartläggning som observationerna med stöd av Nya Spra ket lyfter! ger av elevernas läs- och skrivförmåga finns det även i vår screeningplan kvantitativa bedömningsinstrument. Dessa är tänkta som redskap för att kunna göra en mer likvärdig bedömning av elevers förmågor och vägledning om någon elev behöver fångas upp snabbt. Det är viktigt att de elever som är i behov av stöd får det i tid eftersom elever som blir utan hjälp riskerar att få en motsatt utveckling kallad Matteuseffekten. Begreppet Matteuseffekten är ett vedertaget begrepp när det gäller läsutveckling. Detta innebär att elever med svag ordavkodning avsta r från att läsa och väljer lättare texter, vilket leder till långsam utveckling av ordförrådet och resulterar i svag läsförståelse. Tyst läsning är en situation där elever med svag läsförståelse kan hamna i denna negativa spiral. Detta är något vi är medvetna om och aktivt försöker motverka genom att ge lässvaga elever stöd och inte lämna dem ensamma i sin läsning. På skolan arbetar vi aktivt med de olika läsförståelsestrategierna både på gruppnivå och individnivå. På Skolverkets hemsida kan man läsa i artikeln Systematiskt spra kligt stöd bäst för alla barn, om språkforskare A sa Elwe rs (2016) avhandling. Hon lyfter fram att många elever läser flytande men har svårigheter med läsförståelse och att detta uppmärksammas alldeles försent. Nästa steg Vi ser att vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete för att ge de elever som har svårt med den analytiska förmågan redskap att klara av att analysera text, i samtal kunna uttrycka sig åsikter/tankar och använda egna erfarenheter och upplevelser i sina texter. Vi ser också att vi behöver fortsätta att arbeta med läsförståelsestrategier för att öka dessa elevers förmåga att läsa olika slags texter. Vi behöver fortsätta att ge modeller för skrivande av beskrivande, förklarande och instruerande texter. Inför nästa årskurs 36

37 behöver vi fortsätta att träna dubbelteckning och ljudstridig stavning för att befästa den. Vi behöver även gå vidare med hur man använder olika skiljetecken på ett korrekt sätt. Detta läsår kommer samtliga grundskollärare på Aspenässkolan att delta i Läslyftet som är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik. Syftet är att förbättra elevers läsförståelse, läs- och skrivförmåga. Teknik Resultat Läsåret 2015/2016 har 66 elever, 29 flickor och 37 pojkar, undervisats i teknik i årskurs 5. Av dessa 66 elever har 62 elever godtagbara kunskaper. Tre elever, samtliga pojkar, har mer än godtagbara kunskaper. En pojke har inte de kunskaper som förväntas. Under hösten gick stor del av teknikundervisningen åt till projektet "Rädda ägget", ett grupparbete där eleverna fick i uppgift att konstruera en farkost där man placerade ett ägg som sedan släpptes från 15 m. Ägget skulle klara fallet utan att gå sönder. Ett väldigt spännande och roligt projekt som täcker in många delar i kursplanen för teknik. I läroplanen (2011) står det att, "Eleverna får identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar" (s. 269). Under våren har femmorna arbetat med legorobotar och programmering och vi har haft en heldag ute där vi arbetat med krafter av olika slag. Vi lät eleverna arbeta i par och i mindre grupper vilket gav tillfälle till lustfyllt samarbete och lärande. Eleverna visade stort engagemang och delaktighet, något vi såg hos både pojkarna och flickorna. I programmeringsarbetet såg man tydligt hur eleverna tillsammans fick lösa de eventuella problem som uppstod. De kunde till exempel backa tillbaka och tillsammans diskutera hur de kunde ändra sina konstruktioner. Analys Vi försöker arbeta med kamratlärande, vilket innebär att eleverna får visa/hjälpa varandra vilket ger ett bra lärtillfälle både för den som visar och för den som får hjälpen (Hattie, 2012). Vi upplever att elevernas goda resultat till stor del beror på att de fått arbeta praktiskt, något som uppskattats av alla elever och som varit lustfyllt. Idag har skolan få utvärderingsverktyg eller bedömningsstöd för teknikämnet, vilket skulle kunna vara en orsak till att eleverna i så stor grad når målen. Det kan vara svårt att upptäcka dem som eventuellt inte når upp till målen. Tillsammans med Knappekullaskolan och Torpskolan har vi kommit överens om vilka moment i kursplanen som vi tar upp på respektive skola, ett sätt att skapa tydlighet och garantera att alla elever får med sig de kunskaper som läroplanen föreskriver. Det kommer bli mer tydligt vilka moment som vi ska undervisa i. Nästa steg För att ytterligare utveckla teknikämnet planerar vi att framöver varva teoretiska lektioner med praktiska heldagar inom ämnet. Vi vill här hitta en större flexibilitet bland våra kollegor så att vi kan lösa detta under de veckor/perioder vi arbetar praktiskt. Vi bör redan då vi lägger våra scheman bädda för möjligheter att kunna göra ändringar under läsårets gång/ arbeta mer flexibelt. Vi har nu till skolan köpt in kartläggnings- /bedömningsunderlaget Tummen upp som vi kommer att försöka använda oss mer av framöver. 37

38 Enkätresultat grundskolan GR-enkäten GR-enkäten är en enkät som besvaras av samtliga elever i mars månad under skoltid. Enkäten fångar elevers syn på olika områden i skolan, se figur 1 nedan. Varje område innehåller ett antal underfrågor där presenterat index är en summering av samtliga frågor. Resultat i årskurs 2 Figur 1, Åk 2 sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva). Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet i hela kommunen och bland GR:s 13 medlemskommuner Årskurs 2 har ett index på 95 av 100 gällande att eleverna trivs och känner sig trygga på Aspenässkolan. Resultatet är i stort sett oförändrad gentemot föregående år och visar ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Även då det gäller delaktighet och inflytande visas ett index på 94 av 100. Detta är i stort sett oförändrat gentemot föregående år och någon könsskillnad syns inte heller vid denna variabel. Resultatet då det gäller frågor om skolmiljö visar ett index på 79 gällande att eleverna är nöjda, vilket är samma som föregående år. Flickorna visar något lägre resultat jämfört med pojkarna. Det är framför allt toalettmiljön och skolmaten som de uttrycker missnöje kring. Gällande elevers nöjdhet med kunskap och lärande är index 87. Vi konstaterar att resultatet har försämrats jämfört med föregående år då index var 98. Vi ser inte någon skillnad mellan flickor och pojkar i resultat. Resultatet pekar på att eleverna i åk 2 önskar arbeta med dator/läsplatta i ökad utsträckning. När det gäller hur eleverna i åk 2 upplever sig bli bemötta är det ett index på 96 i årets enkät. Siffrorna visar ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Resultaten kring fritidshemmen hamnar lägre utifrån en fråga som handlar om ifall eleverna får hjälp med läxor på fritidshemmet. Vi erbjuder i nuläget inte organiserad läxhjälp. När vi tittar på de kommunspecifika frågorna kring fritids är 95 % nöjda, jämfört med de ordinarie frågorna i enkäten. Vad gäller helhet för årskursen är index 94 vilket visar ett högre resultat jämfört med kommunen och GR. 38

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

2016/2017 Aspenässkolans kvalitetsrapport

2016/2017 Aspenässkolans kvalitetsrapport 2016/2017 Aspenässkolans kvalitetsrapport Maria Johansson och Lotta Larsson Lerums kommun 2016/2017 1 Inledning Vad är värt att lära sig i en tid som mer än någonsin tidigare utmärks av att våra kunskaper

Läs mer

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...

Läs mer

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat: Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan 2012-2013 1 (9) Lärande Berghultsskolan Ulrika Strömblad Maria Johansson Rektor Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan 2012-2013 1. Allmän del LERUM400, v 1.0, 2008-05-26 Enheten erbjuder verksamhet och

Läs mer

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Parkskolan åk 1-6, Läsåret Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt

Läs mer

Handlingsplan - Elevhälsa

Handlingsplan - Elevhälsa Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:4627 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rannebergsskolan F-3 i Göteborgs kommun 2 (9) Tillsyn i Rannebergsskolan F-3 har genomfört

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:5260 Göteborgs kommun lundby@lundby.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bräckeskolan F-6 i Göteborgs kommun 2 (9) Dnr 43-2015:5260 Tillsyn i Bräckeskolan F-6

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019 Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2018/19 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2017-2018 Prästbols skola Innehåll Kunskap och kompetens...3 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag.3 Vision för grundskolan i Sunne kommun.3 Vad som ska

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7 Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde Knutsbo/Junibackens skolområde Åsa Strömberg 0240-861 96 Asa.stromberg@ludvika.se 1(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2017/2018 Elevhälsans

Läs mer

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1(5) Utfärdat av (Namn,, Enhet) Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Inriktning på elevhälsoarbetet 1 Resultat av självskattning och utvärdering 1 Elevhälsoteamets

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:7697 Västerås kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Norra Vallbyskolan i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) Skolinspektionens

Läs mer

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468 Alingsås 150813 Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr 43-2015:468 Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Bedömning av brist Skolinspektionen

Läs mer

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR 1. Kunskaper Västra skolan är en dynamisk skola som speglar samhället i stort med elever från alla samhällskikt och från många delar av världen. Skolan präglas av ett starkt engagemang hos personalen och

Läs mer

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3 NY Lindesbergs kommuns Språkplan från förskolan till skolår 3 Fastställd av: Peter Lundell verksamhetschef grundskola och Kristina Öhrn verksamhetschef förskola Framtagen av: Åsa Jönsson, verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Studieresultat ämnesprov grundskolan Betyg Antal elever Antal elever

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Elevhälsoplan Svenstaviks skola Elevhälsoplan Svenstaviks skola Läsåret 2019-2020 Rektor Jenny Eriksson Rektor Jerry Prestberg Innehållsförteckning Svenstaviks skola... 2 Skolans vision... 2 Skolans elevhälsa... 2 Svenstaviks skolas

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här 150812 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 2 och 3 Läsåret 2015/2016 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Elin Källgarn, lärare i grundskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16 Datum 161001 Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16 Verksamhet: Enligt anvisningarna om systematiskt kvalitetsarbete i skollagen (2010:800, 4 kap 3-8 ). Bakgrund är organisation med förskoleklass

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn i Skolinspektionen Dnr 43-2017:5354 Härryda kommun utbildning@harryda.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rävlandaskolan 2 i Härryda kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg,

Läs mer

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola 1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2017 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd

Läs mer

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Storvretaskolan i Uppsala kommun

Storvretaskolan i Uppsala kommun STYRELSEN FÖR VÅRD OCH BILDNING Handläggare Datum Diarienummer Lars Romanus 2014-02-12 SVB-2013-0573 Skolinspektionen Avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning i Stockholm, enhet Norr Box 23069 10435

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 2011-06-28 Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ängbyskolan är omgiven av fina grönområden och har ca 350 elever samt ca 50 personal. Skolan är byggd 1983 och är mycket välbehållen men är i behov

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4

Läs mer

Stödinsatser i skolan

Stödinsatser i skolan Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eriksdalsskolan belägen i Stockholms kommun 2(6) Tillsyn i Eriksdalsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5 Lokal arbetsplan 2017-2018 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår

Läs mer

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10013 Stockholms kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Magelungsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (8) Tillsyn i Magelungsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019 Arbetsplan Åtorpsskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav

Läs mer

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5 Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6 Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret

Läs mer

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Elevhälsoplan Österskärsskolan

Elevhälsoplan Österskärsskolan Elevhälsoplan 2018-2019 Förskoleklass, grundskola, skolbarnomsorg Trygghet - Hälsa - Lärande - Allt hänger ihop! Rektor: Thordis Sjöstrand E-post: thordis.sjostrand@osteraker.se Hemsida: http://www.osteraker.se/osterskarsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan, Arbetsplan Vågen Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Kompetensutveckling till pedagoger med

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola 1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare Skolutvecklingsplan Skolans namn: Hallerna Skola Läsår:2017-2018 Kommun: Stenungsunds kommun Vi utbildar världsmedborgare Information om skolenheten Hallerna är en nystartad enhet. Verksamheten på enheten

Läs mer