Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien"

Transkript

1 Projektarbete för distanskursen Gräs för golfbanor Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien Erik Svärd, Boel Pettersson, Bengt Hansson, Carl-Jan von Bergen, Lars- Göran Albrechtsson och Geir Wevang Handledare: Trygve Aamlid, Planteforsk Oktober 2004 Februari 2005

2 Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 4 Zonindelning 5 Jämförande försöksstationer 6 Vägledning för klimatzon A 7 Vägledning för klimatzon B 8 Vägledning för klimatzon C 9 Vitgröe. Bakgrund och marknad 10 Norsk krypven. Har vi användning för skandinaviska grässorter? 11 Diskussion 12 Referenser 13 2

3 Sammanfattning Vi har delat upp Norden i tre klimatzoner: Zon A: Zon B: Zon C: Danmark, Skåne, västkusten norrut till Göteborg, öskusten norrut till Kalmar, samt Öland, Gotland. Norges kustband norrut till Trondheim. I Sverige från Småland och norrut till en gräns mellan Uppsala och Karlstad, samt norrlanskusten upp till Sundsvall. Norr om gränsen till zon B både i Norge och Sverige. Dessa zoner är jämförda med gräsförsök på följande försöksstationer: Sports Turf Research Institute (STRI), England, National Turfgrass Evaluation Program (NTEP), USA och Norska sortförsöken i Apelsvoll och Landvik. Försöksstationerna som vi valt i USA är Illinois, Michigan, New Jersey och Wisconsin. Dessa är valda med hjälp av information från och klimatkartor från och egna erfarenheter från klimatet i USA. STRI: Bland de äldre krypvenssorterna har Penn A-1 visat högst skottäthet samt det bästa helhetsintrycket. Tillsammans med nyare sorter står sig Penn A-1 väl i konkurrensen med Penn G-2 och G-6. Helhetsintrycket är dock bättre hos Penn G-2 jämfört med övriga sorter. Avalon är den enda brunvenssort som finns upptagen i listan, den är mycket tät och har visat ett bra helhetsintryck. NTEP: I Michigan var skillnaden liten i skottäthet (NTEP, summer density, tabell 12) mellan brunvenen och samtliga krypvensorter. Tydligare skillnad i försöken från Wisconsin, där brunvenen ligger i topp, följt av Penn A1 och A4, övriga Penn-sorter och därefter Providence och SR1119. Landvik och Apelsvoll: Av krypvenerna så presterade Penn A- och G-sorterna bäst på båda de norska försöksplatserna avseende skottäthet och helhetsintryck. På båda försöksplatserna uppvisadeb Brunvenerna Avalon och CISAC1 ett bra helhetsintryck samt klarade vintern bättre än Greenwich. Krypvenerna Bueno och Nordlys har haft bäst vinterhärdighet 2003/2004. De två sistnämnda kom dock igång senare på våren jämfört med övriga sorter. Försöket på Apelsvoll visade att brunvenen var mindre känslig för snömögel och trådklubba än de flesta krypvenssorterna. Den stora mängd vitgröefrö som säljs i Norden kommer i huvudsak ifrån USA, där den har rensats ut från fröpartier av rajgräs, svingel och ven. True Putt är en vitgröe av reptanstyp. I försök på Landvik och Apelsvoll har sortens helhetsintryck varit lågt beroende på dess ljusa färg, grovbladighet och rikliga frösättning på våren. Inledning Vi i Norden har på senare år insett vikten av att ha egen försöksverksamhet på gräs för golfbanor. Vi har många olika klimatförhållanden inom Norden och väldigt problematiska ljusförhållanden. Detta leder till att vi måste vara noggranna vid valet av gräsart och även grässort, på våra golfbanor. För att få reda på vilka grässorter som anpassar sig bäst till våra 3

4 förhållanden krävs att vi utökar vår försöksverksamhet och befintliga försök och framförallt under riktiga greenförhållanden. Medan de norska försöken växer och de andra nordiska länderna börjar bygga upp sin försöksverksamhet så har vi sammanställt på vilka försöksplatser i världen vi kan hitta relevant information motsvarande våra klimatförhållanden. Vi har delat upp Skandinavien i 3 geografiska zoner för att se vilka befintliga försöksplatser i världen dessa tre zoner kan överensstämma med. Vi har också gjort en sammanställning av hur de olika grässorterna har presterat på de olika försöksstationerna. Viss skillnad i bedömning av en sort, på de olika försöksplatserna beror på att bedömarna har olika uppfattningar. Helhets intrycket på alla sorter på en försöksplats påverkar också vilken bedömning respektive sort får. Enkelt uttryckt den mänskliga faktorn påverkar, eftersom det handlar om personliga bedömningar. Vi har valt att koncentrera oss på Agrostis arterna, eftersom de finns medtagna i de försök vi valt ut, både i USA och i Europa. Festuca arterna används inte lika flitigt i USA och finns därför inte medtagna i några greenförsök. De allra flesta Festuca sorter är också av europeiskt ursprung och borde därför inte vara lika känsliga för våra ljusförhållanden. Största skillnaden finner man hos Festuca rubra ssp. rubra, vilken dock inte är aktuell för greener. För försöksresultat på rödsvingel hänvisar vi till de norska sortförsöken på respektive försöksplats och på Sports Turf Research Institute (STRI). En majoritet av banorna i Sverige och Norge har vitgröe som största beståndsdel i sina greener, och många banor har uteslutande vitgröe. På grund av sin starka spridningsförmåga och höga konkurrenskraft har vitgröen blivit mer och mer intressant som greengräs. Vi har tittat på de olika sorterna som finns på marknaden och även tagit en titt på vitgröen som greengräs i framtiden. Syfte Detta arbete ska fungera som ett hjälpmedel för personer som arbetar med golfbanor eller andra personer som har intresse för gräs för golfbanor, var de kan hitta relevanta försöksresultat under klimatförhållanden som är likvärdiga deras egna. De resultat och kommentarer som vi funnit ger en vägledning till hur sorterna presterar på de olika försöksplatserna. Vi har valt att koncentrera oss på Agrostis arterna, i jämförelsen i de olika klimatzonerna eftersom de finns medtagna i de försök vi valt ut, både i USA och i Europa. Vi vill också informera om att det pågår en utveckling av vitgröe och nordisk krypven. 4

5 Zonindelning Zon A: Zon B: Zon C: Danmark, Skåne, västkusten norrut till Göteborg, öskusten norrut till Kalmar, samt Öland, Gotland. Norges kustband norrut till Trondheim. I Sverige från Småland och norrut till en gräns mellan Uppsala och Karlstad, samt norrlandskusten upp till Sundsvall. Norr om gränsen till zon B både i Norge och Sverige. ZON A ZON B ZON C Zonindelningen är gjord i grova mått med stor reservation för lokala skillnader avseende inlandsklimat och kustklimat. Småländska höglandet är en av regionerna som kan skilja sig markant från närliggande regioner. Någon hänsyn till ljusförhållanden är inte tagen. Ljusförhållandena i Sverige motsvarar norra Kanada och Alaska, och där bedrivs ingen 5

6 försöksverksamhet på gräs för golfbanor. Vi har använt svenska och norska klimatzonskartor och jämfört med motsvarande kartor i andra länder. Även personliga reflektioner och kontakter, samt väderstationer har använts. (Riksförbundet Svensk Trädgård s Zonkarta över Sverige, Hageselskapets Sortsliste, Jämförande försöksstationer Sports Turf Research Institute (STRI), England National Turfgrass Evaluation Program (NTEP), USA Norska sortförsöken i Apelsvoll och Landvik STRI s försöksverksamhet är beläget i Bingley i nordvästra England. STRI har också rådgivare utspridda över hela Storbritannien och Irland. Försöksparametrarna som STRI bedömer sorterna efter är skottäthet och utseende vilka ger ett medelvärde som rangordnar sorterna. Även finbladighet och resistens mot rödtrådssjuka poängbedöms samt vilken sommar- och vinterfärg sorten har. NTEP är världens största och mest omfattande försök på både warm-season och coolseason grasses. Alla delstater i USA och några i Kanada har en eller flera försöksstationer. NTEP gör väldigt omfattande försök och man anpassar valen av art och ändamål (green eller fairway) bra till vad som är relevant för den regionen. Man gör försök på allt från täthet på våren till motståndkraft mot vitgröeinvandring. Försöksstationerna i Landvik och i Apelsvoll är de enda oberoende försöken på gräs för golfbanor i Norden. Ytorna sköts under likvärdiga greenförhållanden, såsom kort nerklippning, kontinuerlig näringstillförsel och dressningar. Säsongen 2004 var andra året som försöken var i bruk. De norska försöken har många intressanta parametrar såsom övervintring, sjukdomsbenägenhet och skottäthet under nordiska förhållanden. Det ska också nämnas att de norska försöken är från insåningsåret och andra året medan resultaten från NTEP och STRI är baserade på flerårssnitt. 6

7 Vägledning i klimatzon A Zon A omfattar Danmark, Skåne, västkusten norrut till Göteborg, östkusten norrut till Kalmar, samt Öland, Gotland. Tabellerna nedan är ett utdrag ur försöken på STRI och i NTEP (Illinois og New Jersey). STRI, skottäthet Sortnamn Krypven Penn A-1 7,1 7,1 Penn A-4 6,5 6,5 Penn G-2 7,1 7,1 Penn G-6 7,0 7,0 Providence 6,0 6,0 Bueno 6,6 6,0 Brunven Avalon (7200) 9,8 9,8 Rödven Bardot 6,5 6,5 Heriot 7,3 7,3 Lance 7,3 7,3 NTEP, skottäthet (NTEP, summer density, , table 12) Sortnamn Illinois New Jersey Krypven Penn A-1 6,8 8,1 Penn A-2 6,7 5,8 Penn A-4 6,8 6,8 Penn G-1 6,7 6,8 Penn G-6 6,5 6,6 Providence 6,3 4,7 SR ,0 5,3 Brunven Avalon (7200) 7,1 7,7 Vesper 7,8 7,4 Kommentarer till resultaten på STRI Bland de äldre krypvenssorterna har Penn A-1 haft högst skottäthet och uppvisade det bästa helhetsintrycket. Tillsammans med nyare sorter står sig Penn A-1 väl i konkurrensen med Penn G-2 och G-6. Helhetsintrycket är dock bättre hos Penn G-2 jämfört med övriga sorter. Avalon är den enda brunvenssort som finns upptagen i listan, den är mycket tät och har ett bra helhetsintryck. Rödvenerna Lance och Heriot ligger i topp både avseende skottäthet och helhetsintryck. Bardot är mindre tätvuxen och har ett lägre helhetsintryck än ovan nämnda sorter. Kommentarer till resultaten på NTEP Vid jämförelse mellan platserna avseende skottäthet (summer density, tabell 12, NTEP) ligger de båda brunvensorterna i topp. Mellan Penn A- och G-sorterna råder små skillnader i Illinois, medan Penn A1 utmärker sig i positivt och Penn A2 negativt jämfört med de övriga Pennsorterna i New Jersey. Providence och SR1119 har en lägre skottäthet på båda försöksplatserna jämfört med Penn-sorterna och brunvenen. Vid jämförelse av genomsnittlig skottäthet över året (NTEP, mean turf density, tabell 1, 2, ej med i vårt arbete) skiljer sig de båda försöksplatserna åt. I New Jersey ligger brunvenen i topp tillsammans med Penn A1 och mindre skillnader mellan övriga Penn-sorter. I Illinois var skillnaderna små mellan samtliga krypvensorter, medan brunvenen har gått betydligt sämre där jämfört med i New Jersey. 7

8 Vägledning i klimatzon B Zon B omfattar Norges kustband norrut till Trondheim och i Sverige, Småland norrut till en gräns mellan Uppsala och Karlstad, samt norrlanskusten upp till Sundsvall. Tabellerna nedan är ett utdrag ur försöken i NTEP (Michigan och Wisconsin) och på Landvik. NTEP (NTEP,summer density, , table 12) Sortnamn Michigan Wisconsin Krypven Penn A-1 8,3 6,3 Penn A-2 8,1 5,7 Penn A-4 7,8 6,2 Penn G-1 7,7 5,8 Penn G-6 7,8 5,8 Providence 7,5 5,6 SR ,6 5,4 Brunven Avalon (7200) 7,8 6,8 Vesper 7,8 7,2 Kommentarer till resultaten på NTEP Landvik (helhetsintryck) I Michigan var skillnaden liten i skottäthet mellan brunvenen och samtliga krypvensorter. Tydligare skillnad i försöken från Wisconsin, där brunvenen ligger i topp, följt av Penn A1 och A4, övriga Penn-sorter och därefter Providence och SR1119. Även vid jämförelse av genomsnittlig skottäthet över året (mean turf density, tabell 2, NTEP; obs. värdena är ej med i vårt arbete) är skillnaden liten mellan arterna och sorterna i försöken i Michigan. I Wisconsin är skottätheten överlag lägre jämfört med Michigan. Denna skillnad kan bero på den mänskliga faktorn hur man bedömer utifrån den nio gradiga skalan på de två försöksplatserna. Vesper uppvisade en genomsnittligt högre skottäthet än Avalon i detta försök. Kommentarer till resultaten på Landvik Sortnamn Krypven Penn A-1 6,1 6,2 Penn A-4 6,0 6,2 Penn G-6 6,2 6,4 Providence 5,7 5,9 Bueno 4,9 5,7 Brunven Avalon (7200) 6,1 6,7 Greenwich 6,5 7,3 CIS AC1 6,2 6,8 Rödven Bardot 5,1 5,9 Denso 5,2 5,8 Jorvik 5,0 6,0 Lance 4,9 5,4 Nor 4,6 5,2 Av krypvenerna så presterade Penn A- och G-sorterna bäst på Landvik avseende skottäthet och helhetsintryck. Avalon och CISAC1 påvisade ett bra helhetsintryck samt klarade vintern bättre än Greenwich, dock gick Greenwich bäst på Landvik, både i jämförelse med övriga brunvenssorter samt krypvenssorterna. Sorterna Jorvik, Bardot och Denso har bästa helhetsintryck, Jorvik visade även god vinterhärdighet tillsammans med den norska sorten Nor. De norska sorterna har en tidigare invintring, vilket ger ett lägre helhetsintryck på hösten. Sorterna har även lägre skottäthet. Samtliga sorter övervintrade bra på Landvik. 8

9 Vägledning i klimatzon C Zon C omfattar området norr om gränsen till zon B både i Norge och i Sverige. Tabellen är ett utdrag ur försöken på Apelsvoll. (Aamlid et al., 2003 och 2004), vi hittade inga andra försöksplatser som motsvarar zon C. Apelsvoll (helhetsintryck, årsmedelvärde) Sortnamn Krypven Penn A-1 7,4 7,1 Penn A-4 7,1 7,0 Penn G-6 7,1 7,0 Providence 7,3 6,8 Bueno 6,3 6,8 Norgreen/Nordlys 6,3 6,4 Brunven Avalon (SR7200) 6,3 6,9 Greenwich 6,0 5,7 CIS AC1 6,2 7,2 Rödven Bardot 5,3 5,9 Denso 5,0 5,7 Jorvik 5,4 5,9 Lance 5,1 5,1 Nor 5,6 5,8 Kommentarer till resultaten på Apelsvoll Norgreen döptes om till Nordlys inför säsongen Pennsorterna och Providence var tätare samt uppvisade bättre helhetsintryck än Bueno och Nordlys. Bäst vinterhärdighet har Bueno och Nordlys visat sig ha under vintern 2003/2004. De två sistnämnda kom dock igång senare på våren jämfört med övriga sorter. Brunvensorterna Avalon och CIS AC1 var vinterhärdigare och uppvisade en lägre höjdtillväxt än Greenwich. I försöket var brunvensorterna mindre känsliga för snömögel och trådklubba än de flesta krypvenssorterna. 9

10 Vitgröe Bakgrund Den morfologiska och fysiologiska variationen är mycket stor hos vitgröen. Det innebär att den har enorm anpassningsförmåga till olika förhållanden vilket gör att den går att finna i stora delar av världen. Vitgröen kan grovt delas in i tre grupper: en frodig annuell typ, en kortlivad perenn typ och långlivad perenn typ (s.k. reptanstyp) (Santesson Gerber, 2001) Den frodiga annuella typen lägger i huvudsak all sin energi på att producera frö tillskillnad mot de perenna som främst satsar energin på skottillväxt. En perenn vitgröe får en mer samlad blomning som innebär en årlig frösättning. I och med att den perenna vitgröen framförallt satsar energin på skottillväxt blir dess frösättning låg, vilket skapar problem vid förädlingsarbetet av vitgröe. I Norge och England har man framförallt hittat den perenna vitgröen i kustområdena och den annuella mer i inlandet. David Huff, Penn State University, USA driver projekt i syfte att få fram täta, lågvuxna och fleråriga vitgröesorter (Poa annua reptans) till greener. I försöken, där även uthållig vitgröe från svenska golfbanor finns med, testas de olika varianterna lämplighet som greengräs. Frö från dessa odlingar har sedan skickats åter till Sverige och ingått i försök i Ljusnedal på Funäsdalsfjällens GK. Tyvärr gick försöket ut pga. isbränna vintern (Santesson Gerber, 2004). Det huvudsakliga problemet med reptanstyperna som framkommit i David Huss odlingar är dess låga frösättning, vilket innebär en osäker tillgång och i slutändan ett högt pris på varan (Santesson Gerber, 2004). I dagsläget finns det sorter på den internationella marknaden men ingen kan klassas som en högkvalitativ reptanstyp (Santesson Gerber, 2001). Marknad Vitgröe Anna är en odlad sort som kommer ifrån DSV i Holland (Nilsson, 2004). Urval har skett genom en renodling av frö från en planta till den befintliga sorten (Santesson Gerber, 2004). Sorten har testats i försök (med 30 mm klipphöjd) på Alnarp och på Rånna i Västergötland. Helhetsintrycket av sorten var 3,0, tolerans mot vinterskador har varierat mellan 4,2 och 6,0 på en niogradig skala (Nilsson, 2004). Sorten har inte jämförts med annan vitgröe utan med övriga greengräs i försöket. True Putt är en vitgröe av reptanstyp. I försök på Landvik och Apelsvoll, Norge har sortens helhetsintryck varit lågt beroende på dess ljusa färg, grovbladighet och rikliga frösättning på våren (Aamlid et al., 2004). Vinterskadorna har varit måttliga (23 % av försöksytan på Apelsvoll) jämfört med övriga greengräs (9-63 %) i försöket (Aamlid et. al., 2004). Den stora mängden av den vitgröefrö som säljs kommer i huvudsak ifrån USA, där den sorterats ut från fröpartier av rajgräs, svingel och ven (Santesson Gerber, 2004; Nilsson, 2004). 10

11 Norsk krypven Har vi användning för skandinaviska grässorter? Regelbundet stöter vi på problematiken med hur de amerikanska krypvenssorterna är anpassade till ett skandinaviskt klimat. Klimatet i Skandinavien är starkt påverkat av golfströmmen som ger en betydligt högre medeltemperatur än vad breddgraden antyder. I Skandinavien har vi dessutom en ljusinstrålning motsvarande förhållandena i norra Kanada eller Alaska. Detta innebär att de importerade amerikanska krypvenssorterna som vi framförallt använder inte är anpassade till det nordiska klimatet. Problemen visar sig först och främst avseende sjukdomsresistens och invintringstidpunkt. De amerikanska sorterna är förhållandevis dagslängdsneutrala, vilket innebär att de inte påverkas av dagslängden när det är dags att starta härdningsprocessen inför vintern. Det innebär att de sällan uppnår maximal vinterhärdighet (Tronsmo & Tronsmo, 2004). Dessa sorter kommer även att vara grönare och frodigare under hösten. De skandinaviska sorterna vill däremot i en mycket större utsträckning nyttja dagslängden, något som leder till att de tidigare går in i en säkrare härdningsprocesss, men de vill också mista färgen tidigare än de utländska sorterna. De uppvisar också en något lägre skottäthet och etableringshastighet, men i så hög grad att ett gräs som Nordlys inte passar som ett greengräs. Kan vi klara oss utan de lokala sorterna? En titt in i kristallkulan avslöjar att den verklighet som kommer att möta greenkeepers i framtiden, med strängare restriktioner av användandet av växtskyddsmedel samt ett högre krav på spelbara banor tidigt på våren. Försök på Apelsvoll, Landvik och Hallingdal visar att den nya norska sorten Nordlys är konkurrenskraftig avseende sjukdomsresistens och vinterhärdighet. Denna art är ett resultat av den fröinsamling som pågått i Norge från mitten av 1970-talet. Emellertid så har denna insamling och förädling avbrutits. Ansvaret för insamling och förädling har överförts från Planteforsk till Graminor AS och ledningen för Graminor har bestämt att det inte ska bedrivas förädling av grönytefrö i Norge. Då är vi i en situation där ideella och speciellt intresserade personer ska driva detta arbete vidare. En sådan eldsjäl är Styrkar Foss som deltog i insamlingsarbetet under 70- och 80talet, han är även den som samlat in grundmaterialet för det som senare blev sorten Norlys. I en artikel i Gressforum skriven av Agnar Kvalbein presenterade han en krypvenssort som kan vara lösningen på våra problem, speciellt på vinterutsatta greener. Det var en krypven som man funnit under is på gården Grindal i Trondelag. Här pratar vi om extrem vinterhärdighet. Geir Wevang fick tillgång till frö från denna fröodling och uförde ett försök i växthuset på Hvams vidaregående skole, i syfte att undersöka etableringshastighet samt skottäthet med tanke för bruk på golfgreener. I försöket ingick Providence och Nordlys som referenser. Första försöket med Grindal visade dålig eller ingen groning. Efter kontakt med Trygve S. Aamlid konstaterades att problemet kunde bero på användandet av orensat frö. Fröna rensades på Landvik och antagelserna var riktiga. 47 % av de orensade fröna var tomma. Försöket upprepades och såddes med rensat frö och groningen fördubblades, men även referenssorten Providence visade en långsam etablering. Orsaken till detta är oklar, en teori är att fröna är groningshämmade och tar tid på sig för att gro. Därför har frön lagts i frysen i ett försök att simulera vinter. Dessa frön blev sådda tillsammans med Providence som referens. Ingen märkbar skillnad i groningshastigheten sågs i detta försök. Då står vi uppenbarligen med möjligheten att detta är en art som i stort sett endast förökar sig med hjälp av stoloner. Från USA är det känt att en del krypvenssorter bara kan uppförökas med hjälp av stoloner och inte med frö. Vi kan anta att Grindal är en liknande sort (T. Aamlid, pers. medd.). 11

12 Bilden visar Grindal till vänster och Nordlys till höger Emellertid har försöket gett en positiv upplevelse av Nordlys. I försöket var sorten en dag efter Providence i groning och under etableringen låg sorten länge en dag efter. Efter fem veckor framstår den som ett mycket vackrare gräs än Providence både till färg och utseende. Det vore önskvärt att se detta gräs i ett fullskaligt greenförsök. I vilken tidsperiod vi talar om innan sorten kan komma ut i kommersiell handel beror på sortens fröproduktion. Det gäller att få fram en frövara som håller greenkvalitet dvs fri från ogräs. (T. Aamlid, pers. medd.). Efter försöket i växthuset var klart, blev plantorna stående och ett kraftigt svampangrepp av en icke identifierad svamp uppstod. Alla försöksplantorna var angripna med undantag av Grindal som var opåverkad. Detta kan bero på ett tunnare bestånd eller att sorten har en bättre resistens mot svampen som förhindrade ett angrepp. Diskussion De försök vi jämför med i USA ligger i liknande klimatzon som södra Sverige d.v.s. mellan 55:e och 60:e breddgraden. Motsvarande klimatzon i USA/Canada ligger mellan 43:e och 55:e breddgraden. Norra Sverige ligger mellan 60:e och polcirkeln(66,6), vilket motsvarar mellersta Kanada, Grönland och Alaska, där inga försök genomförs. De områden vi jämför med ligger alltså på en helt annan breddgrad med en annan ljusinstrålning. Under hösten har vi betydligt mindre solljus än vad man har i USA. Därför blir förhållandena för igångsättningen på våren och invintringen på hösten inte jämförbara. I Europa utförs greengräsförsök i större skala av STRI, som ligger på 54:e breddgraden. De försöken ligger söder om oss och har ett annat, maritimt, klimat. De olikheter, som här påvisats, mellan våra odlingsförhållanden och de som råder i de områden vi hämtar information ifrån, visar att vi är i stort behov av försöksstationer inom Norden, där våra speciella förhållanden beaktas. Med den raska utvecklingen som golfen haft inom Norden, borde det finnas möjligheter att skapa finansiering till försöksodlingar med kapital från golfens organisationer och närliggande branschorganisationer, som också kan dra nytta av denna försöksverksamhet. Det viktigaste faktorn för golfspelet är ytan man spelar på. Det borde vara lättare motivera medel till gräsförsök än till dataprogram. Scandinavian 12

13 Research Foundation är en god start. Dock fattas medel i stiftelsen för att starta en mer omfattande försöksutveckling. Vi har ett mycket avlångt område, i nord-sydlig riktning, att förse med lämpligt gräs. Mellan den 55:e breddgraden och polcirkeln finns ett flertal klimatområden. Sverige och Norge är båda indelade i 8 klimatzoner. Vi har förenklat det hela genom att dela in Norden i tre zoner. Det är en grov indelning utan hänsyn till all lokala variationer inom respektive zon. Försök kan genomföras på olika nivåer. De kan bedrivas i samarbete med golfbanor i lämpliga områden. Sådana försök riskerar att bli ovetenskapliga. Det vore önskvärt med en försöksanläggning på Sveriges Lantbruks Universitet, Ultuna, i samband med en golfbana på deras mark. Här finns ju specialkunskaperna som krävs för att kunna genomföra försöksodlingar på en vetenskaplig nivå. Det krympande traditionella jordbruket borde ge utrymme åt golfen, en mer inne form av jordbruk. Gräsytor behövs ju inte bara inom golfen utan också för andra idrotter och allmänna grönyteändamål. Från Ultuna bör man styra försök på minst tre olika platser i Sverige. Norge har redan två försöksplatser, Landvik och Apelsvoll. Vad som finns i Danmark och Finland är i skrivandets stund obekant. I vems regi det hela skall drivas är oklart. Scandinavian Research Foundation är ett samarbete mellan de nordiska länderna som bör ha stor del i ett samarbete med SLU i Sverige, Planteforsk i Norge och universiteten i Danmark och Finland. Eftersom våra ljus- och klimatförhållanden i Norden är så speciella är det mycket viktigt att vi får igång en utbredd försöksverksamhet på vilka grässorter eller arter som fungerar bra under våra förhållanden. Ett annat relevant forskningsområde är näringstillförsel för att kunna optimera härdningen på hösten och minimera vinterskadorna. Enligt den kanadensiske golfbanearkitekten Bob Kains så används i Torontoområdet uteslutande krypven som greengräs. Toronto har samma klimat som Stockholmsregionen. Han ställde sig väldigt frågande till en rödsvingel/rödven blandning i Kanada, och trodde inte att de någonsin används i Kanada. Rödven i renbestånd används i västra Kanada där man har ett riktigt fuktigt klimat med mycket nederbörd, dock inga vintrar som kan jämföras med nordiska. Referenser Aamlid, T.S., Molteberg, B., Enger, F., Susort, Å., Steensohn, A.A Evaluation of Agrostis and Festuca varieties for use on Scandinavian golf greens. International Turfgrass Congress, Wales. Aamlid, T.S & Molteberg, B Utproving av grasarter og sorter på golfgreener. Resultater fra green-forsoka på Landvik og Apelsvoll i såingsåret Gressforum 1, Aamlid, T.S., Molteberg B, Engelsjord M.E., Larsen, K.O., Evaluation of Agrostis and Festuca varieties for use on Scandinavian golf greens. British Society of Plant Breeders Limited Turfgrass Seed Försökssammanställning på STRI British Society of Plant Breeders Limited Turfgrass Seed Försökssammanställning på STRI Hageselskapets Sortsliste. Riksförbundet Svensk Trädgård s Zonkarta över Sverige. 13

14 Santesson Gerber, A M Vitgröe framtidens greengräs? Referat från 9th International Conference for Turfgrass Research, Toronto, Kanada. The Norwegian Crop Research Institute. (NCRI). The Norwegian Agricultural Inspection Service. (NAIS). Tronsmo, A. & Tronsmo, A.M Hvilke tiltak bør vi gjøre i høst for å øke gressets vinteroverlevelse. Gressforum 3: Webbadresser Personliga meddelanden Nilsson, J. Skånefrö. Telefon den 15 nov Santesson Gerber, A M. Weibulls. Telefon den 17 nov Kains, R. Telefon den 11dec Weibull, P. Telefon den 14 dec Aamlid, T.S. Telefon den 24 jan

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

RÄSFRÖ. Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126

RÄSFRÖ. Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126 Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126...127 Brunven...127 Kärrgröe...128 Vitgröe...128 Rena sorter...126...126...127...127 Fårsvingel...127 Hårdsvingel...127

Läs mer

Sorter för grönytor i. Sverige. 2013 klimatförändringar. naturresurser. Lagar. restriktioner

Sorter för grönytor i. Sverige. 2013 klimatförändringar. naturresurser. Lagar. restriktioner Sorter för grönytor i naturresurser Sverige Lagar klimatförändringar restriktioner Resultat från sortprovning i programmen SCANTURF och SCANGREEN De nordiska länderna har lång tradition av sortprovning

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

Primo MAXX Verkningssätt

Primo MAXX Verkningssätt Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Laddade seminariedagar i Skövde

Laddade seminariedagar i Skövde Laddade seminariedagar i Skövde Banskötselkonferensen i Skövde i slutet av september bjöd på tre laddade seminariedagar. Den som tagit sig till Billingehus på årets sista riktiga sommardagar fi ck lön

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28 Här står 28 SGA-mästerskapet 2008: slaget i höst Den 22 september möts SGA:s medlemmar i det årliga och mycket prestigefyllda slaget om vem som är organisationens golfkung/drottning. Tre av Stockholmsregionens

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Poa annua har vi något val?

Poa annua har vi något val? Poa annua har vi något val? Åtgärder för att hindra att Poa annua konkurrerar ut andra arter på greener Erik Dahl Magnus Ljungman Marcus Olsson Per Bengtsson Projektarbete: Gräs för golfbanor 2009-2010

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Växjö 2010-06-20 Slite GK Box 24 620 30 Slite Mikael Frisk Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Syfte med besöket: Medverkande: Vi skulle titta på banan och se vad vi kan göra åt dem blöta

Läs mer

Forskning Formar Framtiden

Forskning Formar Framtiden 2 3 1 4 5 Forskning Formar Framtiden DGA:s utbildningsvecka 2010 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade naturresurser Lagar och restriktioner Opinion och politiskt

Läs mer

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led.

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led. Måldokument - Banan Nyköpings GK golfbanor ska erbjuda en positiv golfupplevelse via spel på banorna som är en utmaning för motions såväl elitspelare. Spelarna ska känna en kvalité genom greenerna som

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Hans och hans kolleger har fått fart på Sydöstra igen

Hans och hans kolleger har fått fart på Sydöstra igen Hans och hans kolleger har fått fart på Sydöstra igen Hans Karlsson framför det som ska bli ny green till det ombyggda 17:e hålet. Under lång tid låg arbetet i SGA:s sydöstra distrikt i träda. Till stor

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Riskvärdering av växtskadegörare

Riskvärdering av växtskadegörare Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda

Läs mer

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv Partnerskap Alnarp möteplatsen mellan akademi och näringsliv Bengt Persson, Lantbrukare och LRF:: Framtiden ligger i kunskap ny kunskap eller bättre utnyttjande av existerande kunskap Henrik Stridh, rådgivare:

Läs mer

Foto: Smålandsbilder.se. Bekämpning på grönytor

Foto: Smålandsbilder.se. Bekämpning på grönytor Foto: Smålandsbilder.se Bekämpning på grönytor 1 Författare: Maria Tham och Lars Pålsson, Visavi God Lantmannased AB Foto där annat inte anges: Maria Tham, Visavi God Lantmannased AB Teckningar: Hans Lustig

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent

Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent Innehåll Presentation Vinter- och vårförhållanden på Svenska Golfbanor Tidigare erfarenheter av vintertäckning i Sverige

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Slutrapport projekt Friskare golfgreener/green greens of course Partnerskap Alnarp projekt 105 A-06 och 105 B-07

Slutrapport projekt Friskare golfgreener/green greens of course Partnerskap Alnarp projekt 105 A-06 och 105 B-07 Slutrapport projekt Friskare golfgreener/green greens of course Partnerskap Alnarp projekt 105 A-06 och 105 B-07 Av Forskningsledare Lars Wiik (projektledare) Sammanfattning I ett samarbete mellan SLU

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Odlingssystemforskning för framtiden

Odlingssystemforskning för framtiden Välkommen till Odlingssystemforskning för framtiden Partnerskap Alnarp ett möte mellan akademi och näringsliv 1 Henrik Stridh, adviser: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse

Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse 1 Partnerskap Alnarp VÅR OMVÄRLD (2003) Ökad internationalisering - ökad konkurrens Ändrad roll för areella näringar Förändrade kost-

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

Ingen vinter är den andra lik

Ingen vinter är den andra lik Övervintring av plantskoleväxter - studieresa Ingen vinter är den andra lik En tidig och vacker februarimorgon rullade vår buss med studietursdeltagande plantskoleföretagare ut från Hushållningssällskapets

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Banbesök: Upsala GK. Det vackraste hålet på Upsala GK? Hål 3 på gamla banan är Leif Paulssons favorit.

Banbesök: Upsala GK. Det vackraste hålet på Upsala GK? Hål 3 på gamla banan är Leif Paulssons favorit. Banbesök: Upsala GK Det vackraste hålet på Upsala GK? Hål 3 på gamla banan är Leif Paulssons favorit. Anrik anläggning bygg Upsala GK är en golfanläggning med anor. Den grundades redan 1937 och var den

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Sammanställning av enkäter gjorda under februari 2012 för att belysa arbetsbelastningen på butikerna i Systembolaget.

Sammanställning av enkäter gjorda under februari 2012 för att belysa arbetsbelastningen på butikerna i Systembolaget. Sammanställning av enkäter gjorda under februari för att belysa arbetsbelastningen på butikerna i Systembolaget. Vi från SPF's sida har gjort en enkät som är ett försök att visa om vi hinner med det vi

Läs mer

Golfbanemanagement 55-60 hp

Golfbanemanagement 55-60 hp 55-60 hp Varför denna utbildnings förändring? Golfsektor ställer högre krav på anläggningarna Som CM ska man kunna vara med och utveckla golfen vilket kräver bättre teoretiska kunskaper Myndigheterna ställer

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

För mycket thatch i greener

För mycket thatch i greener Robert Löf HGU 2003 För mycket thatch i greener Att komma fram till ett bra skötselprogram. Historik Ale Golfklubb grundades 1986 med en enkel 9-håls bana, 1991 invigdes den stora 18-håls banan. Under

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna

Läs mer

Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007

Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007 Följ Frank Rossis LJUS Den här veckan när jag och Kim Sintorn reste runt på den svenska landsbygden lade jag märke till landskapets mångfald med kust, jordbruk, skog och bebyggelse. De första dagarna tillbringade

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

TJÄNA PENGAR SOM GRÄS?

TJÄNA PENGAR SOM GRÄS? Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:67 TJÄNA PENGAR SOM GRÄS? IS IT POSSIBLE TO MAKE MONEY ON LAWN? Martin Svedberg Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för JBT

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Visste du att New Wave

Visste du att New Wave Presentation av Visste du att New Wave är det enda svenska börsbolag som har ökat i både omsättning och resultat 16 år i rad? är det svenska bolag som har ökat snabbast i Europa då det gäller arbetstillfällen?

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk 1 En nordisk finansiell koncern med ett globalt synsätt Fakta Marknadsledare i Danmark, Finland och Nordirland 3,8 miljoner kunder

Läs mer

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

nederbörd. av dessa. punkter de olika

nederbörd. av dessa. punkter de olika Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING Det jag vill få fram med min undersökning är hur jag kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I mitt fall har jag använt mig av Penn-A1. Jag begränsade antalet

Läs mer

Behovsanpassad gödsling. från teori till praktik

Behovsanpassad gödsling. från teori till praktik Behovsanpassad gödsling från teori till praktik Författarna till gödslingshandboken är från vänster; Tom Ericsson, Karin Blombäck och Agnar Kvalbein. Om Gödslingshandboken Denna handbok är en sammanfattning

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Robotens och andra gräsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemträdgården

Robotens och andra gräsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemträdgården The image part with relationship ID rid10 was not found in the file. Robotens och andra gräsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemträdgården The robot and other grass cutting machinery

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer