Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien"

Transkript

1 Projektarbete för distanskursen Gräs för golfbanor Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien Erik Svärd, Boel Pettersson, Bengt Hansson, Carl-Jan von Bergen, Lars- Göran Albrechtsson och Geir Wevang Handledare: Trygve Aamlid, Planteforsk Oktober 2004 Februari 2005

2 Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 4 Zonindelning 5 Jämförande försöksstationer 6 Vägledning för klimatzon A 7 Vägledning för klimatzon B 8 Vägledning för klimatzon C 9 Vitgröe. Bakgrund och marknad 10 Norsk krypven. Har vi användning för skandinaviska grässorter? 11 Diskussion 12 Referenser 13 2

3 Sammanfattning Vi har delat upp Norden i tre klimatzoner: Zon A: Zon B: Zon C: Danmark, Skåne, västkusten norrut till Göteborg, öskusten norrut till Kalmar, samt Öland, Gotland. Norges kustband norrut till Trondheim. I Sverige från Småland och norrut till en gräns mellan Uppsala och Karlstad, samt norrlanskusten upp till Sundsvall. Norr om gränsen till zon B både i Norge och Sverige. Dessa zoner är jämförda med gräsförsök på följande försöksstationer: Sports Turf Research Institute (STRI), England, National Turfgrass Evaluation Program (NTEP), USA och Norska sortförsöken i Apelsvoll och Landvik. Försöksstationerna som vi valt i USA är Illinois, Michigan, New Jersey och Wisconsin. Dessa är valda med hjälp av information från och klimatkartor från och egna erfarenheter från klimatet i USA. STRI: Bland de äldre krypvenssorterna har Penn A-1 visat högst skottäthet samt det bästa helhetsintrycket. Tillsammans med nyare sorter står sig Penn A-1 väl i konkurrensen med Penn G-2 och G-6. Helhetsintrycket är dock bättre hos Penn G-2 jämfört med övriga sorter. Avalon är den enda brunvenssort som finns upptagen i listan, den är mycket tät och har visat ett bra helhetsintryck. NTEP: I Michigan var skillnaden liten i skottäthet (NTEP, summer density, tabell 12) mellan brunvenen och samtliga krypvensorter. Tydligare skillnad i försöken från Wisconsin, där brunvenen ligger i topp, följt av Penn A1 och A4, övriga Penn-sorter och därefter Providence och SR1119. Landvik och Apelsvoll: Av krypvenerna så presterade Penn A- och G-sorterna bäst på båda de norska försöksplatserna avseende skottäthet och helhetsintryck. På båda försöksplatserna uppvisadeb Brunvenerna Avalon och CISAC1 ett bra helhetsintryck samt klarade vintern bättre än Greenwich. Krypvenerna Bueno och Nordlys har haft bäst vinterhärdighet 2003/2004. De två sistnämnda kom dock igång senare på våren jämfört med övriga sorter. Försöket på Apelsvoll visade att brunvenen var mindre känslig för snömögel och trådklubba än de flesta krypvenssorterna. Den stora mängd vitgröefrö som säljs i Norden kommer i huvudsak ifrån USA, där den har rensats ut från fröpartier av rajgräs, svingel och ven. True Putt är en vitgröe av reptanstyp. I försök på Landvik och Apelsvoll har sortens helhetsintryck varit lågt beroende på dess ljusa färg, grovbladighet och rikliga frösättning på våren. Inledning Vi i Norden har på senare år insett vikten av att ha egen försöksverksamhet på gräs för golfbanor. Vi har många olika klimatförhållanden inom Norden och väldigt problematiska ljusförhållanden. Detta leder till att vi måste vara noggranna vid valet av gräsart och även grässort, på våra golfbanor. För att få reda på vilka grässorter som anpassar sig bäst till våra 3

4 förhållanden krävs att vi utökar vår försöksverksamhet och befintliga försök och framförallt under riktiga greenförhållanden. Medan de norska försöken växer och de andra nordiska länderna börjar bygga upp sin försöksverksamhet så har vi sammanställt på vilka försöksplatser i världen vi kan hitta relevant information motsvarande våra klimatförhållanden. Vi har delat upp Skandinavien i 3 geografiska zoner för att se vilka befintliga försöksplatser i världen dessa tre zoner kan överensstämma med. Vi har också gjort en sammanställning av hur de olika grässorterna har presterat på de olika försöksstationerna. Viss skillnad i bedömning av en sort, på de olika försöksplatserna beror på att bedömarna har olika uppfattningar. Helhets intrycket på alla sorter på en försöksplats påverkar också vilken bedömning respektive sort får. Enkelt uttryckt den mänskliga faktorn påverkar, eftersom det handlar om personliga bedömningar. Vi har valt att koncentrera oss på Agrostis arterna, eftersom de finns medtagna i de försök vi valt ut, både i USA och i Europa. Festuca arterna används inte lika flitigt i USA och finns därför inte medtagna i några greenförsök. De allra flesta Festuca sorter är också av europeiskt ursprung och borde därför inte vara lika känsliga för våra ljusförhållanden. Största skillnaden finner man hos Festuca rubra ssp. rubra, vilken dock inte är aktuell för greener. För försöksresultat på rödsvingel hänvisar vi till de norska sortförsöken på respektive försöksplats och på Sports Turf Research Institute (STRI). En majoritet av banorna i Sverige och Norge har vitgröe som största beståndsdel i sina greener, och många banor har uteslutande vitgröe. På grund av sin starka spridningsförmåga och höga konkurrenskraft har vitgröen blivit mer och mer intressant som greengräs. Vi har tittat på de olika sorterna som finns på marknaden och även tagit en titt på vitgröen som greengräs i framtiden. Syfte Detta arbete ska fungera som ett hjälpmedel för personer som arbetar med golfbanor eller andra personer som har intresse för gräs för golfbanor, var de kan hitta relevanta försöksresultat under klimatförhållanden som är likvärdiga deras egna. De resultat och kommentarer som vi funnit ger en vägledning till hur sorterna presterar på de olika försöksplatserna. Vi har valt att koncentrera oss på Agrostis arterna, i jämförelsen i de olika klimatzonerna eftersom de finns medtagna i de försök vi valt ut, både i USA och i Europa. Vi vill också informera om att det pågår en utveckling av vitgröe och nordisk krypven. 4

5 Zonindelning Zon A: Zon B: Zon C: Danmark, Skåne, västkusten norrut till Göteborg, öskusten norrut till Kalmar, samt Öland, Gotland. Norges kustband norrut till Trondheim. I Sverige från Småland och norrut till en gräns mellan Uppsala och Karlstad, samt norrlandskusten upp till Sundsvall. Norr om gränsen till zon B både i Norge och Sverige. ZON A ZON B ZON C Zonindelningen är gjord i grova mått med stor reservation för lokala skillnader avseende inlandsklimat och kustklimat. Småländska höglandet är en av regionerna som kan skilja sig markant från närliggande regioner. Någon hänsyn till ljusförhållanden är inte tagen. Ljusförhållandena i Sverige motsvarar norra Kanada och Alaska, och där bedrivs ingen 5

6 försöksverksamhet på gräs för golfbanor. Vi har använt svenska och norska klimatzonskartor och jämfört med motsvarande kartor i andra länder. Även personliga reflektioner och kontakter, samt väderstationer har använts. (Riksförbundet Svensk Trädgård s Zonkarta över Sverige, Hageselskapets Sortsliste, Jämförande försöksstationer Sports Turf Research Institute (STRI), England National Turfgrass Evaluation Program (NTEP), USA Norska sortförsöken i Apelsvoll och Landvik STRI s försöksverksamhet är beläget i Bingley i nordvästra England. STRI har också rådgivare utspridda över hela Storbritannien och Irland. Försöksparametrarna som STRI bedömer sorterna efter är skottäthet och utseende vilka ger ett medelvärde som rangordnar sorterna. Även finbladighet och resistens mot rödtrådssjuka poängbedöms samt vilken sommar- och vinterfärg sorten har. NTEP är världens största och mest omfattande försök på både warm-season och coolseason grasses. Alla delstater i USA och några i Kanada har en eller flera försöksstationer. NTEP gör väldigt omfattande försök och man anpassar valen av art och ändamål (green eller fairway) bra till vad som är relevant för den regionen. Man gör försök på allt från täthet på våren till motståndkraft mot vitgröeinvandring. Försöksstationerna i Landvik och i Apelsvoll är de enda oberoende försöken på gräs för golfbanor i Norden. Ytorna sköts under likvärdiga greenförhållanden, såsom kort nerklippning, kontinuerlig näringstillförsel och dressningar. Säsongen 2004 var andra året som försöken var i bruk. De norska försöken har många intressanta parametrar såsom övervintring, sjukdomsbenägenhet och skottäthet under nordiska förhållanden. Det ska också nämnas att de norska försöken är från insåningsåret och andra året medan resultaten från NTEP och STRI är baserade på flerårssnitt. 6

7 Vägledning i klimatzon A Zon A omfattar Danmark, Skåne, västkusten norrut till Göteborg, östkusten norrut till Kalmar, samt Öland, Gotland. Tabellerna nedan är ett utdrag ur försöken på STRI och i NTEP (Illinois og New Jersey). STRI, skottäthet Sortnamn Krypven Penn A-1 7,1 7,1 Penn A-4 6,5 6,5 Penn G-2 7,1 7,1 Penn G-6 7,0 7,0 Providence 6,0 6,0 Bueno 6,6 6,0 Brunven Avalon (7200) 9,8 9,8 Rödven Bardot 6,5 6,5 Heriot 7,3 7,3 Lance 7,3 7,3 NTEP, skottäthet (NTEP, summer density, , table 12) Sortnamn Illinois New Jersey Krypven Penn A-1 6,8 8,1 Penn A-2 6,7 5,8 Penn A-4 6,8 6,8 Penn G-1 6,7 6,8 Penn G-6 6,5 6,6 Providence 6,3 4,7 SR ,0 5,3 Brunven Avalon (7200) 7,1 7,7 Vesper 7,8 7,4 Kommentarer till resultaten på STRI Bland de äldre krypvenssorterna har Penn A-1 haft högst skottäthet och uppvisade det bästa helhetsintrycket. Tillsammans med nyare sorter står sig Penn A-1 väl i konkurrensen med Penn G-2 och G-6. Helhetsintrycket är dock bättre hos Penn G-2 jämfört med övriga sorter. Avalon är den enda brunvenssort som finns upptagen i listan, den är mycket tät och har ett bra helhetsintryck. Rödvenerna Lance och Heriot ligger i topp både avseende skottäthet och helhetsintryck. Bardot är mindre tätvuxen och har ett lägre helhetsintryck än ovan nämnda sorter. Kommentarer till resultaten på NTEP Vid jämförelse mellan platserna avseende skottäthet (summer density, tabell 12, NTEP) ligger de båda brunvensorterna i topp. Mellan Penn A- och G-sorterna råder små skillnader i Illinois, medan Penn A1 utmärker sig i positivt och Penn A2 negativt jämfört med de övriga Pennsorterna i New Jersey. Providence och SR1119 har en lägre skottäthet på båda försöksplatserna jämfört med Penn-sorterna och brunvenen. Vid jämförelse av genomsnittlig skottäthet över året (NTEP, mean turf density, tabell 1, 2, ej med i vårt arbete) skiljer sig de båda försöksplatserna åt. I New Jersey ligger brunvenen i topp tillsammans med Penn A1 och mindre skillnader mellan övriga Penn-sorter. I Illinois var skillnaderna små mellan samtliga krypvensorter, medan brunvenen har gått betydligt sämre där jämfört med i New Jersey. 7

8 Vägledning i klimatzon B Zon B omfattar Norges kustband norrut till Trondheim och i Sverige, Småland norrut till en gräns mellan Uppsala och Karlstad, samt norrlanskusten upp till Sundsvall. Tabellerna nedan är ett utdrag ur försöken i NTEP (Michigan och Wisconsin) och på Landvik. NTEP (NTEP,summer density, , table 12) Sortnamn Michigan Wisconsin Krypven Penn A-1 8,3 6,3 Penn A-2 8,1 5,7 Penn A-4 7,8 6,2 Penn G-1 7,7 5,8 Penn G-6 7,8 5,8 Providence 7,5 5,6 SR ,6 5,4 Brunven Avalon (7200) 7,8 6,8 Vesper 7,8 7,2 Kommentarer till resultaten på NTEP Landvik (helhetsintryck) I Michigan var skillnaden liten i skottäthet mellan brunvenen och samtliga krypvensorter. Tydligare skillnad i försöken från Wisconsin, där brunvenen ligger i topp, följt av Penn A1 och A4, övriga Penn-sorter och därefter Providence och SR1119. Även vid jämförelse av genomsnittlig skottäthet över året (mean turf density, tabell 2, NTEP; obs. värdena är ej med i vårt arbete) är skillnaden liten mellan arterna och sorterna i försöken i Michigan. I Wisconsin är skottätheten överlag lägre jämfört med Michigan. Denna skillnad kan bero på den mänskliga faktorn hur man bedömer utifrån den nio gradiga skalan på de två försöksplatserna. Vesper uppvisade en genomsnittligt högre skottäthet än Avalon i detta försök. Kommentarer till resultaten på Landvik Sortnamn Krypven Penn A-1 6,1 6,2 Penn A-4 6,0 6,2 Penn G-6 6,2 6,4 Providence 5,7 5,9 Bueno 4,9 5,7 Brunven Avalon (7200) 6,1 6,7 Greenwich 6,5 7,3 CIS AC1 6,2 6,8 Rödven Bardot 5,1 5,9 Denso 5,2 5,8 Jorvik 5,0 6,0 Lance 4,9 5,4 Nor 4,6 5,2 Av krypvenerna så presterade Penn A- och G-sorterna bäst på Landvik avseende skottäthet och helhetsintryck. Avalon och CISAC1 påvisade ett bra helhetsintryck samt klarade vintern bättre än Greenwich, dock gick Greenwich bäst på Landvik, både i jämförelse med övriga brunvenssorter samt krypvenssorterna. Sorterna Jorvik, Bardot och Denso har bästa helhetsintryck, Jorvik visade även god vinterhärdighet tillsammans med den norska sorten Nor. De norska sorterna har en tidigare invintring, vilket ger ett lägre helhetsintryck på hösten. Sorterna har även lägre skottäthet. Samtliga sorter övervintrade bra på Landvik. 8

9 Vägledning i klimatzon C Zon C omfattar området norr om gränsen till zon B både i Norge och i Sverige. Tabellen är ett utdrag ur försöken på Apelsvoll. (Aamlid et al., 2003 och 2004), vi hittade inga andra försöksplatser som motsvarar zon C. Apelsvoll (helhetsintryck, årsmedelvärde) Sortnamn Krypven Penn A-1 7,4 7,1 Penn A-4 7,1 7,0 Penn G-6 7,1 7,0 Providence 7,3 6,8 Bueno 6,3 6,8 Norgreen/Nordlys 6,3 6,4 Brunven Avalon (SR7200) 6,3 6,9 Greenwich 6,0 5,7 CIS AC1 6,2 7,2 Rödven Bardot 5,3 5,9 Denso 5,0 5,7 Jorvik 5,4 5,9 Lance 5,1 5,1 Nor 5,6 5,8 Kommentarer till resultaten på Apelsvoll Norgreen döptes om till Nordlys inför säsongen Pennsorterna och Providence var tätare samt uppvisade bättre helhetsintryck än Bueno och Nordlys. Bäst vinterhärdighet har Bueno och Nordlys visat sig ha under vintern 2003/2004. De två sistnämnda kom dock igång senare på våren jämfört med övriga sorter. Brunvensorterna Avalon och CIS AC1 var vinterhärdigare och uppvisade en lägre höjdtillväxt än Greenwich. I försöket var brunvensorterna mindre känsliga för snömögel och trådklubba än de flesta krypvenssorterna. 9

10 Vitgröe Bakgrund Den morfologiska och fysiologiska variationen är mycket stor hos vitgröen. Det innebär att den har enorm anpassningsförmåga till olika förhållanden vilket gör att den går att finna i stora delar av världen. Vitgröen kan grovt delas in i tre grupper: en frodig annuell typ, en kortlivad perenn typ och långlivad perenn typ (s.k. reptanstyp) (Santesson Gerber, 2001) Den frodiga annuella typen lägger i huvudsak all sin energi på att producera frö tillskillnad mot de perenna som främst satsar energin på skottillväxt. En perenn vitgröe får en mer samlad blomning som innebär en årlig frösättning. I och med att den perenna vitgröen framförallt satsar energin på skottillväxt blir dess frösättning låg, vilket skapar problem vid förädlingsarbetet av vitgröe. I Norge och England har man framförallt hittat den perenna vitgröen i kustområdena och den annuella mer i inlandet. David Huff, Penn State University, USA driver projekt i syfte att få fram täta, lågvuxna och fleråriga vitgröesorter (Poa annua reptans) till greener. I försöken, där även uthållig vitgröe från svenska golfbanor finns med, testas de olika varianterna lämplighet som greengräs. Frö från dessa odlingar har sedan skickats åter till Sverige och ingått i försök i Ljusnedal på Funäsdalsfjällens GK. Tyvärr gick försöket ut pga. isbränna vintern (Santesson Gerber, 2004). Det huvudsakliga problemet med reptanstyperna som framkommit i David Huss odlingar är dess låga frösättning, vilket innebär en osäker tillgång och i slutändan ett högt pris på varan (Santesson Gerber, 2004). I dagsläget finns det sorter på den internationella marknaden men ingen kan klassas som en högkvalitativ reptanstyp (Santesson Gerber, 2001). Marknad Vitgröe Anna är en odlad sort som kommer ifrån DSV i Holland (Nilsson, 2004). Urval har skett genom en renodling av frö från en planta till den befintliga sorten (Santesson Gerber, 2004). Sorten har testats i försök (med 30 mm klipphöjd) på Alnarp och på Rånna i Västergötland. Helhetsintrycket av sorten var 3,0, tolerans mot vinterskador har varierat mellan 4,2 och 6,0 på en niogradig skala (Nilsson, 2004). Sorten har inte jämförts med annan vitgröe utan med övriga greengräs i försöket. True Putt är en vitgröe av reptanstyp. I försök på Landvik och Apelsvoll, Norge har sortens helhetsintryck varit lågt beroende på dess ljusa färg, grovbladighet och rikliga frösättning på våren (Aamlid et al., 2004). Vinterskadorna har varit måttliga (23 % av försöksytan på Apelsvoll) jämfört med övriga greengräs (9-63 %) i försöket (Aamlid et. al., 2004). Den stora mängden av den vitgröefrö som säljs kommer i huvudsak ifrån USA, där den sorterats ut från fröpartier av rajgräs, svingel och ven (Santesson Gerber, 2004; Nilsson, 2004). 10

11 Norsk krypven Har vi användning för skandinaviska grässorter? Regelbundet stöter vi på problematiken med hur de amerikanska krypvenssorterna är anpassade till ett skandinaviskt klimat. Klimatet i Skandinavien är starkt påverkat av golfströmmen som ger en betydligt högre medeltemperatur än vad breddgraden antyder. I Skandinavien har vi dessutom en ljusinstrålning motsvarande förhållandena i norra Kanada eller Alaska. Detta innebär att de importerade amerikanska krypvenssorterna som vi framförallt använder inte är anpassade till det nordiska klimatet. Problemen visar sig först och främst avseende sjukdomsresistens och invintringstidpunkt. De amerikanska sorterna är förhållandevis dagslängdsneutrala, vilket innebär att de inte påverkas av dagslängden när det är dags att starta härdningsprocessen inför vintern. Det innebär att de sällan uppnår maximal vinterhärdighet (Tronsmo & Tronsmo, 2004). Dessa sorter kommer även att vara grönare och frodigare under hösten. De skandinaviska sorterna vill däremot i en mycket större utsträckning nyttja dagslängden, något som leder till att de tidigare går in i en säkrare härdningsprocesss, men de vill också mista färgen tidigare än de utländska sorterna. De uppvisar också en något lägre skottäthet och etableringshastighet, men i så hög grad att ett gräs som Nordlys inte passar som ett greengräs. Kan vi klara oss utan de lokala sorterna? En titt in i kristallkulan avslöjar att den verklighet som kommer att möta greenkeepers i framtiden, med strängare restriktioner av användandet av växtskyddsmedel samt ett högre krav på spelbara banor tidigt på våren. Försök på Apelsvoll, Landvik och Hallingdal visar att den nya norska sorten Nordlys är konkurrenskraftig avseende sjukdomsresistens och vinterhärdighet. Denna art är ett resultat av den fröinsamling som pågått i Norge från mitten av 1970-talet. Emellertid så har denna insamling och förädling avbrutits. Ansvaret för insamling och förädling har överförts från Planteforsk till Graminor AS och ledningen för Graminor har bestämt att det inte ska bedrivas förädling av grönytefrö i Norge. Då är vi i en situation där ideella och speciellt intresserade personer ska driva detta arbete vidare. En sådan eldsjäl är Styrkar Foss som deltog i insamlingsarbetet under 70- och 80talet, han är även den som samlat in grundmaterialet för det som senare blev sorten Norlys. I en artikel i Gressforum skriven av Agnar Kvalbein presenterade han en krypvenssort som kan vara lösningen på våra problem, speciellt på vinterutsatta greener. Det var en krypven som man funnit under is på gården Grindal i Trondelag. Här pratar vi om extrem vinterhärdighet. Geir Wevang fick tillgång till frö från denna fröodling och uförde ett försök i växthuset på Hvams vidaregående skole, i syfte att undersöka etableringshastighet samt skottäthet med tanke för bruk på golfgreener. I försöket ingick Providence och Nordlys som referenser. Första försöket med Grindal visade dålig eller ingen groning. Efter kontakt med Trygve S. Aamlid konstaterades att problemet kunde bero på användandet av orensat frö. Fröna rensades på Landvik och antagelserna var riktiga. 47 % av de orensade fröna var tomma. Försöket upprepades och såddes med rensat frö och groningen fördubblades, men även referenssorten Providence visade en långsam etablering. Orsaken till detta är oklar, en teori är att fröna är groningshämmade och tar tid på sig för att gro. Därför har frön lagts i frysen i ett försök att simulera vinter. Dessa frön blev sådda tillsammans med Providence som referens. Ingen märkbar skillnad i groningshastigheten sågs i detta försök. Då står vi uppenbarligen med möjligheten att detta är en art som i stort sett endast förökar sig med hjälp av stoloner. Från USA är det känt att en del krypvenssorter bara kan uppförökas med hjälp av stoloner och inte med frö. Vi kan anta att Grindal är en liknande sort (T. Aamlid, pers. medd.). 11

12 Bilden visar Grindal till vänster och Nordlys till höger Emellertid har försöket gett en positiv upplevelse av Nordlys. I försöket var sorten en dag efter Providence i groning och under etableringen låg sorten länge en dag efter. Efter fem veckor framstår den som ett mycket vackrare gräs än Providence både till färg och utseende. Det vore önskvärt att se detta gräs i ett fullskaligt greenförsök. I vilken tidsperiod vi talar om innan sorten kan komma ut i kommersiell handel beror på sortens fröproduktion. Det gäller att få fram en frövara som håller greenkvalitet dvs fri från ogräs. (T. Aamlid, pers. medd.). Efter försöket i växthuset var klart, blev plantorna stående och ett kraftigt svampangrepp av en icke identifierad svamp uppstod. Alla försöksplantorna var angripna med undantag av Grindal som var opåverkad. Detta kan bero på ett tunnare bestånd eller att sorten har en bättre resistens mot svampen som förhindrade ett angrepp. Diskussion De försök vi jämför med i USA ligger i liknande klimatzon som södra Sverige d.v.s. mellan 55:e och 60:e breddgraden. Motsvarande klimatzon i USA/Canada ligger mellan 43:e och 55:e breddgraden. Norra Sverige ligger mellan 60:e och polcirkeln(66,6), vilket motsvarar mellersta Kanada, Grönland och Alaska, där inga försök genomförs. De områden vi jämför med ligger alltså på en helt annan breddgrad med en annan ljusinstrålning. Under hösten har vi betydligt mindre solljus än vad man har i USA. Därför blir förhållandena för igångsättningen på våren och invintringen på hösten inte jämförbara. I Europa utförs greengräsförsök i större skala av STRI, som ligger på 54:e breddgraden. De försöken ligger söder om oss och har ett annat, maritimt, klimat. De olikheter, som här påvisats, mellan våra odlingsförhållanden och de som råder i de områden vi hämtar information ifrån, visar att vi är i stort behov av försöksstationer inom Norden, där våra speciella förhållanden beaktas. Med den raska utvecklingen som golfen haft inom Norden, borde det finnas möjligheter att skapa finansiering till försöksodlingar med kapital från golfens organisationer och närliggande branschorganisationer, som också kan dra nytta av denna försöksverksamhet. Det viktigaste faktorn för golfspelet är ytan man spelar på. Det borde vara lättare motivera medel till gräsförsök än till dataprogram. Scandinavian 12

13 Research Foundation är en god start. Dock fattas medel i stiftelsen för att starta en mer omfattande försöksutveckling. Vi har ett mycket avlångt område, i nord-sydlig riktning, att förse med lämpligt gräs. Mellan den 55:e breddgraden och polcirkeln finns ett flertal klimatområden. Sverige och Norge är båda indelade i 8 klimatzoner. Vi har förenklat det hela genom att dela in Norden i tre zoner. Det är en grov indelning utan hänsyn till all lokala variationer inom respektive zon. Försök kan genomföras på olika nivåer. De kan bedrivas i samarbete med golfbanor i lämpliga områden. Sådana försök riskerar att bli ovetenskapliga. Det vore önskvärt med en försöksanläggning på Sveriges Lantbruks Universitet, Ultuna, i samband med en golfbana på deras mark. Här finns ju specialkunskaperna som krävs för att kunna genomföra försöksodlingar på en vetenskaplig nivå. Det krympande traditionella jordbruket borde ge utrymme åt golfen, en mer inne form av jordbruk. Gräsytor behövs ju inte bara inom golfen utan också för andra idrotter och allmänna grönyteändamål. Från Ultuna bör man styra försök på minst tre olika platser i Sverige. Norge har redan två försöksplatser, Landvik och Apelsvoll. Vad som finns i Danmark och Finland är i skrivandets stund obekant. I vems regi det hela skall drivas är oklart. Scandinavian Research Foundation är ett samarbete mellan de nordiska länderna som bör ha stor del i ett samarbete med SLU i Sverige, Planteforsk i Norge och universiteten i Danmark och Finland. Eftersom våra ljus- och klimatförhållanden i Norden är så speciella är det mycket viktigt att vi får igång en utbredd försöksverksamhet på vilka grässorter eller arter som fungerar bra under våra förhållanden. Ett annat relevant forskningsområde är näringstillförsel för att kunna optimera härdningen på hösten och minimera vinterskadorna. Enligt den kanadensiske golfbanearkitekten Bob Kains så används i Torontoområdet uteslutande krypven som greengräs. Toronto har samma klimat som Stockholmsregionen. Han ställde sig väldigt frågande till en rödsvingel/rödven blandning i Kanada, och trodde inte att de någonsin används i Kanada. Rödven i renbestånd används i västra Kanada där man har ett riktigt fuktigt klimat med mycket nederbörd, dock inga vintrar som kan jämföras med nordiska. Referenser Aamlid, T.S., Molteberg, B., Enger, F., Susort, Å., Steensohn, A.A Evaluation of Agrostis and Festuca varieties for use on Scandinavian golf greens. International Turfgrass Congress, Wales. Aamlid, T.S & Molteberg, B Utproving av grasarter og sorter på golfgreener. Resultater fra green-forsoka på Landvik og Apelsvoll i såingsåret Gressforum 1, Aamlid, T.S., Molteberg B, Engelsjord M.E., Larsen, K.O., Evaluation of Agrostis and Festuca varieties for use on Scandinavian golf greens. British Society of Plant Breeders Limited Turfgrass Seed Försökssammanställning på STRI British Society of Plant Breeders Limited Turfgrass Seed Försökssammanställning på STRI Hageselskapets Sortsliste. Riksförbundet Svensk Trädgård s Zonkarta över Sverige. 13

14 Santesson Gerber, A M Vitgröe framtidens greengräs? Referat från 9th International Conference for Turfgrass Research, Toronto, Kanada. The Norwegian Crop Research Institute. (NCRI). The Norwegian Agricultural Inspection Service. (NAIS). Tronsmo, A. & Tronsmo, A.M Hvilke tiltak bør vi gjøre i høst for å øke gressets vinteroverlevelse. Gressforum 3: Webbadresser Personliga meddelanden Nilsson, J. Skånefrö. Telefon den 15 nov Santesson Gerber, A M. Weibulls. Telefon den 17 nov Kains, R. Telefon den 11dec Weibull, P. Telefon den 14 dec Aamlid, T.S. Telefon den 24 jan

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,

Läs mer

CTRF. Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat. Introduktion. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival

CTRF. Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat. Introduktion. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival Handbook turf grass winter survival Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat Introduktion Tanken med detta faktablad är att hjälpa dig när du ska välja de bästa arterna och sorterna i samband med att

Läs mer

PotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden

PotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden PotenTial för Brunven på golfgreener i Norden Bild 1. Brunvenens blad och planta. Foto: Agnar Kvalbein. brunven Botaniska fakta och användningsområde Brunven (Agrostis canina L.) är en flerårig gräsart

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

TRAMPGRÖE - slitagemästaren! Av Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group. Översättning: Boel Sandström.

TRAMPGRÖE - slitagemästaren! Av Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group. Översättning: Boel Sandström. TRAMPGRÖE - slitagemästaren! Av Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group. Översättning: Boel Sandström. Popular Scientific Articles - STERF, November 2016 Denna text är skriven

Läs mer

Gräs till golfbanor. Rätt gräs till rätt miljö. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gräs till golfbanor. Rätt gräs till rätt miljö. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gräs till golfbanor Rätt gräs till rätt miljö Växter som tillhör samma art har inte identisk arvsmassa men de är tillräckligt lika för att kunna befrukta varandra och bilda

Läs mer

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN PROGRAM Vad är STERF? Dagens prioriterade ämnesområden Nya försök Pågående försök syfte Avslutade försök resultat Sammanfattning VAD ÄR STERF?

Läs mer

Vinterarbete och reetablering på våren

Vinterarbete och reetablering på våren SGF: Modern banskötsel, Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Vinterarbete och reetablering på våren agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein

Läs mer

Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga?

Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga? Bekämpning av övervintringssvampar: Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga? Av Trygve S. Aamlid 1, Tatsiana Espevig 1 och Boel Sandström 2 1 Bioforsk

Läs mer

Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF

Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF Artikeln är en översättning från Gressforum nr 1/2017 Vitgröe eller andra gräsarter

Läs mer

Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010

Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010 Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010 Boel Pettersson 2010-08-04 Inledning Trots flygstrejk, följt

Läs mer

Val av gräs till golfbanor

Val av gräs till golfbanor Faktablad - Integrerat växtskydd Val av gräs till golfbanor Reviderat mars 2016 I ruffen skall bollen vara synlig, men samtidigt skall gräset kunna konkurrera med ogräs. Detta handlar oftast mer om jordart

Läs mer

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag

Läs mer

Gräs till parker och fotbollsplaner

Gräs till parker och fotbollsplaner Faktablad Integrerat Växtskydd Gräs till parker och fotbollsplaner Rätt gräs till rätt miljö Växter som tillhör samma art har inte identisk arvsmassa men de är tillräckligt lika för att kunna befrukta

Läs mer

RÄSFRÖ. Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126

RÄSFRÖ. Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126 Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126...127 Brunven...127 Kärrgröe...128 Vitgröe...128 Rena sorter...126...126...127...127 Fårsvingel...127 Hårdsvingel...127

Läs mer

Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna

Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna 2006-2008 Micke Lagestam Samuelsdals GK Innehåll Innehåll...2 Bakgrund och fakta...3 Syfte och mål...4 Geografiskt läge och klimatfakta...4 Greenuppbyggnad...4

Läs mer

Nordisk sortguide för gräs till grönytor, 2007

Nordisk sortguide för gräs till grönytor, 2007 Bioforsk FOKUS Vol. 2 Nr. 18 2007 Nordisk sortguide för gräs till grönytor, 2007 Rekommenderade sorter för green, fairway/tee, gräsmatta, fotbollsplan och extensiv gräsmark baserat på försöksresultat 1985-2006

Läs mer

Gräsguiden 2015. Gräs till grönytor i Norden

Gräsguiden 2015. Gräs till grönytor i Norden Gräsguiden 2015 Gräs till grönytor i Norden FÖrord Baserat på mer än 30 års utprovning av gräsarter och sorter utgavs STERFS gräsguide Gräs till grönytor i Norden första gången i september 2012. Denna

Läs mer

på golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?

på golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel? Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel? Snömögel och fusarioser på golfgreener Av Trygve S. Aamlid1, Bioforsk Turfgrass Research Group, Norge,

Läs mer

Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna och egna erfarenheter av brunven

Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna och egna erfarenheter av brunven Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna och egna erfarenheter av brunven Examensarbete HGU 2006 Micke Lagestam Samuelsdals GK Innehåll Innehåll...2 Frågeställning...4 Vilket gräs passar bäst -

Läs mer

Bild 1. Timrå GK den 21 november 2007. Arbete med täckning,

Bild 1. Timrå GK den 21 november 2007. Arbete med täckning, Kan vintertäckning vara nyckeln till bättre överlevnad och greenkvalité på våren? I slutet av 1990-talet genomfördes försök med vintertäckning av greener i Sverige, Norge och Finland. Utifrån dessa erfarenheter

Läs mer

Successful reestablishment of golf greens following winter damages

Successful reestablishment of golf greens following winter damages Successful reestablishment of golf greens following winter damages Försöksgreen innan projektstart 2 maj Demonstrationsförsök på naturligt skadade greener år 2016 År två av detta delprojekt har startat

Läs mer

Sorter för grönytor i. Sverige. 2013 klimatförändringar. naturresurser. Lagar. restriktioner

Sorter för grönytor i. Sverige. 2013 klimatförändringar. naturresurser. Lagar. restriktioner Sorter för grönytor i naturresurser Sverige Lagar klimatförändringar restriktioner Resultat från sortprovning i programmen SCANTURF och SCANGREEN De nordiska länderna har lång tradition av sortprovning

Läs mer

Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden

Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden Overvintring och tidig vårtillväxt på golfbanor Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden x Grenland GK Trygve S. Aamlid Foto: Bjørn Molteberg Foto: Petter Marum x x Holtsmark GK, våren

Läs mer

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 GUA på Sundsvalls GK 2015 2015 Min förhoppning med dessa timmar! Ge ökad kunskap och förståelse om vad som görs på banan Skapa intresse Insikt om Er

Läs mer

Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså!

Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså! 2017-01-20 1(7) Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså! En resumé kring projektet hjälpsådd av naturligt vinterskadade greener Inledning Återetablering av golfgreener är något som påverkar golfklubbar

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

Tillväxtreglering. på nordiska golfbanor

Tillväxtreglering. på nordiska golfbanor Tillväxtreglering med Primo MAXX på nordiska golfbanor Trygve S. Aamlid Peter Edman FÖrord Sommaren 2011 blev Syngentas tillväxtreglerande medel Primo MAXX godkänt för användning på Svenska golfbanor.

Läs mer

Resan mot rödsvingelgreener

Resan mot rödsvingelgreener Resan mot rödsvingelgreener Examensarbete HGU 2011 Henrik Gustavsson 2013-07-15 Innehållsförteckning Innledning sid 3 Tillvägagångssätt sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 Inledning Längst ut på halvön

Läs mer

CTRF. HÄRDNING OCH VINTERSTRESS Vad är det som skadar golfgreener? Gräs som tål vinter. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL

CTRF. HÄRDNING OCH VINTERSTRESS Vad är det som skadar golfgreener? Gräs som tål vinter. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL HÄRDNING OCH VINTERSTRESS Vad är det som skadar golfgreener? Sammanfattning Många olika förhållanden kan ge vinterskador. Snömögelsvampar är aktiva vid låga temperaturer,

Läs mer

Primo MAXX Verkningssätt

Primo MAXX Verkningssätt Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas

Läs mer

Varning för gödselråd

Varning för gödselråd Varning för gödselråd Svar på Frank Rossis veckobrev om kalium och fosfor Nu är golfsäsongen igång igen, åtminstone på våra sydliga golfbanor, och därför är det hög tid att tänka igenom årets gödslingsprogram

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition

Läs mer

Gräsplantans anpassning till vinterstress

Gräsplantans anpassning till vinterstress SGF: Modern banskötsel Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Gräsplantans anpassning till vinterstress agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Snabbare etablering med argrow än med Wallco

Snabbare etablering med argrow än med Wallco Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,

Läs mer

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?

Läs mer

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05

ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05 ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05 Deltagare: Delsjö Hofgård Mölndal Norge SGF Ingvar Fjellman greenk. Rune Olsson BKO Pg Petterson banägare Hans

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

Så kan vinterskador. Tema: Invintring

Så kan vinterskador. Tema: Invintring Så kan vinterskador Denna säsong har många golfbanor haft större eller mindre skador på sina greener. Att våren sedan blev kall och regnig gjorde knappast saken bättre. Många golfbanor dras fortfarande

Läs mer

kommer att minska problemen med is i dessa områden.

kommer att minska problemen med is i dessa områden. Handbook turf grass winter survival Isbränna När ska isen krossas? Foto: Olav Noteng, Byneset Golf Inledning Istäcke orsakar mer dött gräs i Norden än någon annan vinterskada. Is förekommer oftast i övergången

Läs mer

Ombyggnation av en golfgreen (genom att återanvända befintligt greenmaterial.)

Ombyggnation av en golfgreen (genom att återanvända befintligt greenmaterial.) Ombyggnation av en golfgreen (genom att återanvända befintligt greenmaterial.) Inledning Jag har valt att skriva om renovering/ombygnation av en puttinggreen, där vi tillskillnad från en normal ombyggnation

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Gräsfrö blandningar G R Ä S F R Ö. Naturområden

Gräsfrö blandningar G R Ä S F R Ö. Naturområden G Gräsfrö blandningar Vitgröe ngsgröe Eng. rajgräs Weibulls Horto erbjuder marknaden ett toppsortiment av rena sorter och blandningar från olika växtförädlingsföretag som är anpassade till nordiska förhållanden.

Läs mer

När skall man stödså?

När skall man stödså? När skall man stödså? Alltid!!! Varför? Man har alltid moderna gräsarter i backen. Bestäm vilket gräs man skall prioritera! Sköt sedan detta gräs! Och inte vitgröe. Is och stående vatten Om man inte har

Läs mer

Laddade seminariedagar i Skövde

Laddade seminariedagar i Skövde Laddade seminariedagar i Skövde Banskötselkonferensen i Skövde i slutet av september bjöd på tre laddade seminariedagar. Den som tagit sig till Billingehus på årets sista riktiga sommardagar fi ck lön

Läs mer

Modern banskötsel. Ny kunskap. Beprövad erfarenhet

Modern banskötsel. Ny kunskap. Beprövad erfarenhet 2 3 1 4 5 Modern banskötsel Ny kunskap Beprövad erfarenhet Modern banskötsel Formar Framtiden Anleggsseminar 1 mars 2011 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Välj rätt gräs! Modern banskötsel, nov Trygve S. Aamlid

Välj rätt gräs! Modern banskötsel, nov Trygve S. Aamlid Välj rätt gräs! Modern banskötsel, nov. 2012 Trygve S. Aamlid Other Bioforsk units Wendy Waalen Agnar Kvalbein Tanja Espevig Trygve S. Aamlid Landvik Evolutionen har gjort gräsfamiljen (Gramineae) til

Läs mer

Gröna lösningar 2015

Gröna lösningar 2015 Gräsfrö 2015 Gröna lösningar 2015 INNEHÅLL Val av blandning 3 Utveckling Vad klarar gräsarterna? 4 Varför är sortförsöken viktiga? 5 4turf 6 AXCELLA 7 Mikroklöver 8 iseed 10 Gräsfrö Vinnarsorter 11 Stadion

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28 Här står 28 SGA-mästerskapet 2008: slaget i höst Den 22 september möts SGA:s medlemmar i det årliga och mycket prestigefyllda slaget om vem som är organisationens golfkung/drottning. Tre av Stockholmsregionens

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Golfens utmaningar kräver ny kunskap Ta initiativ - Arbeta proaktivt Skapa förändring

Golfens utmaningar kräver ny kunskap Ta initiativ - Arbeta proaktivt Skapa förändring Golfens utmaningar kräver ny kunskap Ta initiativ - Arbeta proaktivt Skapa förändring Anläggningsseminar, 25 november 2014, Oslo Maria Strandberg, STERF 4 Planetens hållbara gränser Stockholm Resilience

Läs mer

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led.

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led. Måldokument - Banan Nyköpings GK golfbanor ska erbjuda en positiv golfupplevelse via spel på banorna som är en utmaning för motions såväl elitspelare. Spelarna ska känna en kvalité genom greenerna som

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Lignoser. Jeanette Blom

Lignoser. Jeanette Blom Lignoser Jeanette Blom 2013 LIGNOSER Lignoser är ett botaniskt begrepp för vedartade växter, ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar. Ordet lignos kommer sig av att vedartade växter innehåller

Läs mer

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway EXAMENSARBETE HGU 2008 2010 Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway Peter Pettersson Course Manager ABBEKÅS GK 2010 INLEDNING Syfte Är att undersöka om man kan få en märkbar effekt av

Läs mer

Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8

Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Luleå 2008-05-05 Till: Alla berörda parter i klubbarna i banregion 8, banansvariga i Gästrike/Hälsinglands GDF, Jämtland/Härjedalens GDF, Medelpads GDF, Norr/Västerbottens

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Vinterpreparering av golfgreener

Vinterpreparering av golfgreener SGF: Modern banskötsel, Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Vinterpreparering av golfgreener agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein Trygve

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Praktiska sortförsök 2009

Praktiska sortförsök 2009 NBR projektnr 2009-105 Praktiska sortförsök 2009 Kontaktperson NBR: Robert Olsson robert.olsson@nordicsugar.com +46 (0)709 53 72 60 Författare: Per-Olof Persson Nordic Sugar, Agricenter SE Foundation (Fond)

Läs mer

Banskötsel Gunnarns GK

Banskötsel Gunnarns GK Banskötsel Gunnarns GK Utgåva.6 2013-02 ALLMÄNT Gunnarns GK:s mål är att underhålla och förbättra banan på ett hållbart sätt med god standard för spelarna genom att ha kompetent personal, rätt bemanning

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Forskning Formar Framtiden

Forskning Formar Framtiden 2 3 1 4 5 Forskning Formar Framtiden DGA:s utbildningsvecka 2010 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade naturresurser Lagar och restriktioner Opinion och politiskt

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

Riskbedömning av skandinaviska isolat av Sclerotinia homoeocarpa vid olika klimat.

Riskbedömning av skandinaviska isolat av Sclerotinia homoeocarpa vid olika klimat. AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap Riskbedömning av skandinaviska isolat av Sclerotinia homoeocarpa vid olika klimat. Anita Ejderdun 2015 Examensarbete,

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Behovsanpassad gödsling från teori till praktik Tom Ericsson, SLU

Behovsanpassad gödsling från teori till praktik Tom Ericsson, SLU Behovsanpassad gödsling från teori till praktik Tom Ericsson, SLU Min golfverksamhet firar i år 10-års jubileum! Fullerö golfbana 2003-2004 Effects of demand driven fertilization on growth, appearance,

Läs mer

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

GRÖNYTOR 2012 www.skanefro.se

GRÖNYTOR 2012 www.skanefro.se GRÖNYTOR 2012 PERSONAL GRÖNYTOR VI HJÄLPER DIG MED RÄTT GRÄSVAL! Det lönar sig att kontakta oss. Jörgen Nilsson Försäljning/Rådgivning 0414-41 25 21 070-516 14 09 jorgen.nilsson@skanefro.se Per Andersson

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. Ogräsflorans förändring i ett förändrat klimat Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. effektiva spridningsvägar ändrade odlingssystem ändrade odlingsåtgärder

Läs mer

Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong?

Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong? Examensarbete 2012 2013-04-03 Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong? Daniel Olsson Kristianstad GK i Åhus Innehållsförteckning Inledning... 3 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Årskort 2014. Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet 2014. Sammanfattning och slutsatser

Årskort 2014. Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet 2014. Sammanfattning och slutsatser Golfklubb: Stockholms GK Greenkeeper: Pär Gräns Adress: Kevingestrand 20, 182 31 DANDERYD Årskort 2014 Slutrapport Innehåller: Inledning Sammanställning över svampförekomst Årskortet 2014 Sammanfattning

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Under några innehållsrika dagar i september har

Under några innehållsrika dagar i september har Välkommen till ELMIA PARK 2013! Under några innehållsrika dagar i september har du chansen att delta på en mängd aktiviteter och samtidigt ta del av nyheter och erbjudanden från grönytebranschens alla

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

ERFARENHETER AV VITGRÖE

ERFARENHETER AV VITGRÖE ERFARENHETER AV VITGRÖE Magnus Ljungman 35år Banchef på Österåkers Golf 45 håls anläggning i Åkersberga strax norr om Stockholm 36 hål byggda -89 idag vitgröe 9 hål byggda -04 krypven Från vitgröe "hatare"

Läs mer

RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD?

RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD? Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 375 2009 RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD? Sandra Andersson Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm Hippologiskt examensarbete (EX0346)

Läs mer