Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Transkript

1 Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad tillgång på vatten ger något minskad tillväxt. Dålig vattentillgång går ut över fotosyntesen och stressar plantorna. Hur mycket man måste vattna beror på vädret. Sol och vind innebär mycket avdunstning. Gräsplantan förbrukar i genomsnitt 3-4 mm vatten/dygn. Hur ofta man måste vattna bestäms av växtbäddens förmåga att behålla och leverera vatten samt av djupet på rötterna. Det finns olika bevattningsstrategier. Idealet är att inte fukta jorden så mycket det bara går, utan istället hålla den lite åt det torra hållet när man vattnar. Den generella rekommendationen är att vattna USGA-greener var 4-5 dag med ca 15 mm. Ytor som har anlag för torrfläckar bör behandlas med vätmedel. Fröer som ska gro bör vattnas 6-8 ggr/dygn. Mest ekonomiskt är det att vattna på natten, i flera korta vattencykler. Vatten är livsnödvändigt. De flesta gräsplantor klarar sig förhållandevis länge utan vatten men för att lyckas med en bra växt och plantor som tål stress krävs en jämn tillgång på vatten. På många platser i världen är tillgången på vatten en begränsad resurs. Att slösa med vatten belastar inte bara ekonomin, det är också etiskt oacceptabelt. Ny forskning har visat att plantor som har god tillgång på vatten förbrukar mer än de som växer på lite torrare mark. För mycket vattning är inte bara dålig resurshushållning, det kan även ge anaeroba förhållanden (syrebrist) i växtbädden och ge goda förutsättningar för att sjukdomsorganismer ska sprida sig. Fröer som ska gro måste hållas fuktiga. På idrottsanläggningar sår man ofta för att reparera skador. Fukten på ytan och vattnet i jorden påverkar spelkvaliteten. Allt detta betyder att goda bevattningsrutiner blir en kompromiss mellan många olika faktorer. Det verkar enkelt i teorin, men i praktiken är det svårt.

2 Bevattning Foto: Agnar Kvalbein Plantans vattenhushållning Gräset tar upp vatten genom rötterna. Om jorden är porös och innehåller luft trivs rötterna och kommer att växa nedåt för att söka fukt i de små jordporerna. Om alla porer under en lång tid är vattenfyllda får vi syrebrist och dålig rotutveckling med påföljden att plantans vattentillgång blir sämre. För att rötterna ska kunna ta upp vatten måste de nämligen också ha tillgång till luft (syre). Det som driver vattenupptaget är att vatten avdunstar genom porerna i gräsbladet. Den här avdunstningen skapar ett sug i vattenledningssystemet som drar upp vatten från jorden. Om tillgången på vatten är beränsad kommer plantan att reagera genom att stänga till porerna och så småningom genom att prioritera djupare rötter. När porerna stängs igen får plantan samtidigt sämre tillgång på CO 2 från luften. Den här gasen behövs som råvara för plantans energiproduktion som sker genom fotosyntesen. Brist på vatten är därför negativ för tillväxten. Även om gräset kan överleva länge utan vatten, eftersom tillväxtpunkten ligger väl skyddad i bladslidan, så kommer torkstress att gå ut över reparationsförmågan på den aktuella gräsytan. Greener, tees och gräs som utsätts för slitage kommer helt enkelt inte att kunna hålla en jämn och god kvalitet utan bevattningsmöjliheter. På golfbanor är målet att ge plantorna så mycket vatten att det inte begränsar gräsets energiproduktion. Lite begränsad vattentillgång är dock positivt eftersom den totala åtgången på vatten minskar och gräsbladen växer lite långsammare vilket minskar behovet av klippning och ger en bättre bollrull. Behovet av bevattning Det finns många olika metoder för att mäta och värdera behovet av bevattning. Det bestäms av tre faktorer : 1) avdunstning från gräsmattan 2) jordens vattenlagringsförmåga 3) djup och kvalitet på plantans rötter Avdunstningen avgör hur mycket vatten som skall ersättas för att hålla systemet i balans. Punkt 2 och 3 bestämmer hur länge man kan vänta mellan vattningarna. Avdunstning beräknas med hjälp av väderdata. Det kan göras med enkla väderstationer som placeras ut i öppen terräng i anslutning till grönytorna. Nya mätningar har visat att avdunstningen från kortklippt gräs är särskilt hög dagen efter vattning eller regn när vattnet är lättillgängligt för plantorna. Därefter stabiliserar sig avdunstningen på 3-4 mm/dygn under varma dagar. Riklig bevattning leder alltså till en större förbrukning totalt liksom högre kostnad för bevattning. Om man inte har en väderstation som ger avdunstningsvärden kan man räkna med att gräset behöver 3-4 mm för varje sommardag utan nederbörd. Det är omöjligt att ge en kortfattad beskrivning av hur mycket vatten olika jordtyper innhåller. I praktiken är det sandjorden som sticker ut från mängden med sina små vattenreserver. Men sandgreener som byggs med hängande vattenpelare (USGA-greener) är konstruerade för att behålla vattnet, och beroende på sandtyp och innehåll av organiskt material i rotzonen kan sådan greener innehålla mm vatten vid full mätning. Om gräset har ett bra rotsystem som kan hitta det här vattnet kommer en sådan green därför att ha vattenreserver nog för att klara mer än en veckas sommarväder.

3 Foton: Agnar Kvalbein Strategier för bevattning Avdunstning beräknas med hjälp av väderdata. Det kan göras av ganska enkla väderstationer som placeras ut i öppen terräng på golfbanan. Gräsarter Det är ingen stor skillnad på gräsarternas vattenförbrukning men försök tyder på att vissa arter tål torrperioder bättre än andra. Vitgröe skiljer sig från de andra gräsen med ett grundt rotsystem. Det reagerar på torka genom att bilda frövippor. För att hålla en jämn kvalitet på vitgröegreener måste de därför vattnas ofta. På greener där vitgröen är ett ogräs bör man däremot vattna mer sällan så att vitgröen blir stressad och kan konkurreras ut av de andra gräsen. Brunven är den art som utmärker sig positivt genom att tåla längre torrperioder utan att tappa kvalitet. Det är inte många som har brunvensgreener i Norden, men de som satsar på denna art bör ha denna fördel i åtanke. Rödsvingel hittar man ofta på torra platser. Därför säger man att den inte behöver mycket vatten. Det här stämmer om man har höga klipphöjder, men på greener visar pågående försök att rödsvingel använder lika mycket vatten som andra arter. Arten kan däremot utveckla ett djupt och bra rotsystem. Sjukdomar och thatch Några av de svampar som angriper gräsblad sprids från planta till planta via vatten och de förekommer oftast när det är mycket regn. Det handlar till exempel om några av bladfläckssjukdomarna. Andra svampar är beroende av att det finns vatten på bladen några timmar per dygn för att de skall kunna infektera plantan. Generellt trivs svampar i en fuktig miljö. Riklig bevattning ger därför goda förutsättningar för svamsjukdomar och ogräs med dåliga rotsystem (exemeplvis krypnarv och mossor). Thatch kallas det döda organiska material som bildas i en tät gräsmatta. Detta material kan hålla kvar vatten så effektivt att det blir ett problem. Flera svampsjukdomar överlever i de döda växtresterna. Thatchen kan hindra gasutväxlingen till jorden under. Våt thatch bryts dessutom ner sämre av mikroorganismer. Allt pekar på att det är bra att vattna sällan ur ett IPMperspektiv. Rotblöta alt skvättvattning? I traditionellt jordbruk har man rekommenderat att vattna förhållandevis sällan, men alltid så mycket att hela jordprofilen blir ordentligt genomvattnad (=rotblöta). Detta skulle bidra till djupa rötter och sunda plantor. Det stämmer när det handlar om lerhaltig jord som får fler luftfyllda porer när den torkar och spricker. På fairways och andra grönytor kan denna strategi därför vara ett bra sätt att förbättra jordstrukturen. Men på sandbaserade greener är det inte någon fördel att låta jorden torka ut helt. Försök har visat att om man vattnar mindre än en gång i veckan kommer plantorna att utveckla något fler djupa rötter, men det är inte något mål i sig. Med skvättvattning menar vi att man vattnar ofta och i små mängder. När gräsfrön skall gro kan vattning 6-8 ggr/ dag behövas. Vid extremt varmt väder kan en daglig eftermiddagsdusch för att kyla ned gräset vara en bra idé. Vid Bioforsk har vi testat en metod som kallas underskottsvattning, d v s att man vattnar ganska ofta men

4 Foton: Agnar Kvalbein Vid extrem hydrofobisitet tränger vattnet inte ner genom gräsytan. Allt vatten rinner av från ovansidan. Vid sådana förhållanden måste man använda vätmedel. När torrfläckar bildas tränger vattnet ner i jorden på de fuktigaste ställena. Vattnet undviker de hydrofoba områdena i jorden. Fenomenet på bilden kallas finger flow. man fyller aldrig vattenlagret i jorden ända upp. För att kunna använda denna metod, som har många fördelar, måste vattnet spridas väldigt jämnt. Bevattningsanläggningen måste vara optimalt inställd. Tills dess att vi får mer erfarenhet kring denna metod rekommenderar vi att man som normal bevattningsstrategi väntar mellan bevattningstillfällena tills dess att en tredjedel av vattenreserven är förbrukad. På en USGA-green som innehåller en vanlig blandning av organiskt material i rotzonen ( 1-2 viktprocent torv eller kompost) innebär detta vattning var 4-5 dag på sommaren. Mängden vatten skall motsvara den avdunstning som skett sedan sist, d v s ca 15 mm vid fint sommarväder. På fairways och andra grönytor med mer lerhaltig jord och djupare rötter räcker mm en gång i veckan. Torrfläckar problem på sand Ett fenomen som beskrivits i mer än 100 år är att greener blir vattenavstötande (hydrofobt). Det beror delvis på att nedbrytningsprodukter från det organiska materialet i jorden bildar en vaxliknande beläggning runt sankornen. Hydrofob jord förekommer oftast i eller precis under thatchlagret. Vissa sorters svamp, särskilt de som bildar så kallade häxringar, och skikt i greener kan förstärka problemet. När jorden torkar ut mer än till en kritisk punkt blir sanden vattenavstötande. Innan jorden tar till sig vatten igen kan det krävas veckor och månader med regn. Rädslan för torrfläckar talar för att man skall undvika att låta sandjorden torka ut för mycket. Tvålämnen/vätmedel, kan användas förebyggande på ställen där sådana fläckar lätt uppstår. Inom IPM forsöker man undvika användning av kemikalier, men för att kunna vattna mer sällan utan att få torrfläckar kan det vara nödvändigt att använda vätmedel. (engelska: surfactants eller wetting agents) Bevattning tidigt på våren Ibland finns en rädsla för att vattna med iskallt vatten på våren. Det stämmer att en fuktig gräsyta tar bort mycket värme genom avdunstning. Men gräset har behov av vatten under tidig vår och många väntar för länge med att vattna. Man måste vattna, även om vattnet är iskallt, särskilt om rotsystemet är dåligt eller jorden är frusen.

5 Faktablad Integrerat Växtskydd Bred kompetens behovsanpassad bekämpning Bevattning En TDR mätare läser av det genomsnittliga vatteninnehållet i procent. Den är ett bra hjälpmedel för attt bestämma behovet av bevattning. Flera stick kan visa hur jämnt vattnet är fördelat och hjälpa till att avslöja torrfläckar innan de blir synliga. Foto: Agnar Kvalbein Bevattning i praktiken Spridare som går i cirklar eller sektorer vattnar inte jämnt över hela ytan. Även i bra byggda anläggningar, med rätt tryck och välskötta spridare, kommer bevattningen/m 2 att variera +/- 30 procent. Dessutom kommer vinden att bidra till ytterligare variationer. Man ska inte vattna mer än den mängd som avdunstar. Idealet är att plantorna inte ska ha helt fri tillgång till vatten och känna av en lagom torkstress. Det leder till lägre vattenförbrukning, mindre gräsväxt och minskad risk för sjukdomsangrepp. För att uppnå detta kan det vara nödvändigt att hjälpvattna för hand, med slang, på de områden där bevattningsanläggningen har dålig täckning. Nu finns det bra utrustning för mätning av vatteninnehållet i jorden i procent. Detta gör det lättare att övervaka jordens vattenreserver och bevattningen kan styras till en ideal andel fukt i jorden. Flera omgångar För att få vattnet att tränga ner i jorden måste man fukta ytan innan man går över till mer intensiv bevattning. På en torr yta, särskilt krypven, kommer annars vattnet att rinna av från ytan. Vattningen måste göras i små portioner så att vattnet hinner söka sig ner i jorden allt efter som. Det finns flera goda skäl till att bevattning bör göras på natten, eller helst tidigt på morgonen så att man samtidigt tar bort morgondaggen. Vinden är vanligtvis svagare, spelarna är borta och dessutom avdunstar lite mindre vatten. Författare Agnar Kvalbein Turfgrass Research Group Bioforsk Øst, Landvik N Grimstad Telefon: agnar.kvalbein@bioforsk.no Trygve S Aamlid Turfgrass Research Group Bioforsk Øst, Landvik N-4886 Grimstad Telefon: trygve.aamlid@bioforsk.no Översättning, redigering och form: Karin Schmidt Lästips Trygve S Aamlid: Vanningsbehov på golfbaner Trygve S Aamlid, Agnar Kvalbein og Trond Pettersen: Hvor mye vann bruker graset? Artiklarna finns att läsa på sterf.golf. se/project: Evaporative demands and deficit irrigation on sand-based golf greens. Faktablad producerat 2011 av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) i samarbete med Jordbruksverket. Version