Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning"

Transkript

1 Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad tillgång på vatten ger något minskad tillväxt. Dålig vattentillgång går ut över fotosyntesen och stressar plantorna. Hur mycket man måste vattna beror på vädret. Sol och vind innebär mycket avdunstning. Gräsplantan förbrukar i genomsnitt 3-4 mm vatten/dygn. Hur ofta man måste vattna bestäms av växtbäddens förmåga att behålla och leverera vatten samt av djupet på rötterna. Det finns olika bevattningsstrategier. Idealet är att inte fukta jorden så mycket det bara går, utan istället hålla den lite åt det torra hållet när man vattnar. Den generella rekommendationen är att vattna USGA-greener var 4-5 dag med ca 15 mm. Ytor som har anlag för torrfläckar bör behandlas med vätmedel. Fröer som ska gro bör vattnas 6-8 ggr/dygn. Mest ekonomiskt är det att vattna på natten, i flera korta vattencykler. Vatten är livsnödvändigt. De flesta gräsplantor klarar sig förhållandevis länge utan vatten men för att lyckas med en bra växt och plantor som tål stress krävs en jämn tillgång på vatten. På många platser i världen är tillgången på vatten en begränsad resurs. Att slösa med vatten belastar inte bara ekonomin, det är också etiskt oacceptabelt. Ny forskning har visat att plantor som har god tillgång på vatten förbrukar mer än de som växer på lite torrare mark. För mycket vattning är inte bara dålig resurshushållning, det kan även ge anaeroba förhållanden (syrebrist) i växtbädden och ge goda förutsättningar för att sjukdomsorganismer ska sprida sig. Fröer som ska gro måste hållas fuktiga. På idrottsanläggningar sår man ofta för att reparera skador. Fukten på ytan och vattnet i jorden påverkar spelkvaliteten. Allt detta betyder att goda bevattningsrutiner blir en kompromiss mellan många olika faktorer. Det verkar enkelt i teorin, men i praktiken är det svårt.

2 Bevattning Foto: Agnar Kvalbein Plantans vattenhushållning Gräset tar upp vatten genom rötterna. Om jorden är porös och innehåller luft trivs rötterna och kommer att växa nedåt för att söka fukt i de små jordporerna. Om alla porer under en lång tid är vattenfyllda får vi syrebrist och dålig rotutveckling med påföljden att plantans vattentillgång blir sämre. För att rötterna ska kunna ta upp vatten måste de nämligen också ha tillgång till luft (syre). Det som driver vattenupptaget är att vatten avdunstar genom porerna i gräsbladet. Den här avdunstningen skapar ett sug i vattenledningssystemet som drar upp vatten från jorden. Om tillgången på vatten är beränsad kommer plantan att reagera genom att stänga till porerna och så småningom genom att prioritera djupare rötter. När porerna stängs igen får plantan samtidigt sämre tillgång på CO 2 från luften. Den här gasen behövs som råvara för plantans energiproduktion som sker genom fotosyntesen. Brist på vatten är därför negativ för tillväxten. Även om gräset kan överleva länge utan vatten, eftersom tillväxtpunkten ligger väl skyddad i bladslidan, så kommer torkstress att gå ut över reparationsförmågan på den aktuella gräsytan. Greener, tees och gräs som utsätts för slitage kommer helt enkelt inte att kunna hålla en jämn och god kvalitet utan bevattningsmöjliheter. På golfbanor är målet att ge plantorna så mycket vatten att det inte begränsar gräsets energiproduktion. Lite begränsad vattentillgång är dock positivt eftersom den totala åtgången på vatten minskar och gräsbladen växer lite långsammare vilket minskar behovet av klippning och ger en bättre bollrull. Behovet av bevattning Det finns många olika metoder för att mäta och värdera behovet av bevattning. Det bestäms av tre faktorer : 1) avdunstning från gräsmattan 2) jordens vattenlagringsförmåga 3) djup och kvalitet på plantans rötter Avdunstningen avgör hur mycket vatten som skall ersättas för att hålla systemet i balans. Punkt 2 och 3 bestämmer hur länge man kan vänta mellan vattningarna. Avdunstning beräknas med hjälp av väderdata. Det kan göras med enkla väderstationer som placeras ut i öppen terräng i anslutning till grönytorna. Nya mätningar har visat att avdunstningen från kortklippt gräs är särskilt hög dagen efter vattning eller regn när vattnet är lättillgängligt för plantorna. Därefter stabiliserar sig avdunstningen på 3-4 mm/dygn under varma dagar. Riklig bevattning leder alltså till en större förbrukning totalt liksom högre kostnad för bevattning. Om man inte har en väderstation som ger avdunstningsvärden kan man räkna med att gräset behöver 3-4 mm för varje sommardag utan nederbörd. Det är omöjligt att ge en kortfattad beskrivning av hur mycket vatten olika jordtyper innhåller. I praktiken är det sandjorden som sticker ut från mängden med sina små vattenreserver. Men sandgreener som byggs med hängande vattenpelare (USGA-greener) är konstruerade för att behålla vattnet, och beroende på sandtyp och innehåll av organiskt material i rotzonen kan sådan greener innehålla mm vatten vid full mätning. Om gräset har ett bra rotsystem som kan hitta det här vattnet kommer en sådan green därför att ha vattenreserver nog för att klara mer än en veckas sommarväder.

3 Foton: Agnar Kvalbein Strategier för bevattning Avdunstning beräknas med hjälp av väderdata. Det kan göras av ganska enkla väderstationer som placeras ut i öppen terräng på golfbanan. Gräsarter Det är ingen stor skillnad på gräsarternas vattenförbrukning men försök tyder på att vissa arter tål torrperioder bättre än andra. Vitgröe skiljer sig från de andra gräsen med ett grundt rotsystem. Det reagerar på torka genom att bilda frövippor. För att hålla en jämn kvalitet på vitgröegreener måste de därför vattnas ofta. På greener där vitgröen är ett ogräs bör man däremot vattna mer sällan så att vitgröen blir stressad och kan konkurreras ut av de andra gräsen. Brunven är den art som utmärker sig positivt genom att tåla längre torrperioder utan att tappa kvalitet. Det är inte många som har brunvensgreener i Norden, men de som satsar på denna art bör ha denna fördel i åtanke. Rödsvingel hittar man ofta på torra platser. Därför säger man att den inte behöver mycket vatten. Det här stämmer om man har höga klipphöjder, men på greener visar pågående försök att rödsvingel använder lika mycket vatten som andra arter. Arten kan däremot utveckla ett djupt och bra rotsystem. Sjukdomar och thatch Några av de svampar som angriper gräsblad sprids från planta till planta via vatten och de förekommer oftast när det är mycket regn. Det handlar till exempel om några av bladfläckssjukdomarna. Andra svampar är beroende av att det finns vatten på bladen några timmar per dygn för att de skall kunna infektera plantan. Generellt trivs svampar i en fuktig miljö. Riklig bevattning ger därför goda förutsättningar för svamsjukdomar och ogräs med dåliga rotsystem (exemeplvis krypnarv och mossor). Thatch kallas det döda organiska material som bildas i en tät gräsmatta. Detta material kan hålla kvar vatten så effektivt att det blir ett problem. Flera svampsjukdomar överlever i de döda växtresterna. Thatchen kan hindra gasutväxlingen till jorden under. Våt thatch bryts dessutom ner sämre av mikroorganismer. Allt pekar på att det är bra att vattna sällan ur ett IPMperspektiv. Rotblöta alt skvättvattning? I traditionellt jordbruk har man rekommenderat att vattna förhållandevis sällan, men alltid så mycket att hela jordprofilen blir ordentligt genomvattnad (=rotblöta). Detta skulle bidra till djupa rötter och sunda plantor. Det stämmer när det handlar om lerhaltig jord som får fler luftfyllda porer när den torkar och spricker. På fairways och andra grönytor kan denna strategi därför vara ett bra sätt att förbättra jordstrukturen. Men på sandbaserade greener är det inte någon fördel att låta jorden torka ut helt. Försök har visat att om man vattnar mindre än en gång i veckan kommer plantorna att utveckla något fler djupa rötter, men det är inte något mål i sig. Med skvättvattning menar vi att man vattnar ofta och i små mängder. När gräsfrön skall gro kan vattning 6-8 ggr/ dag behövas. Vid extremt varmt väder kan en daglig eftermiddagsdusch för att kyla ned gräset vara en bra idé. Vid Bioforsk har vi testat en metod som kallas underskottsvattning, d v s att man vattnar ganska ofta men

4 Foton: Agnar Kvalbein Vid extrem hydrofobisitet tränger vattnet inte ner genom gräsytan. Allt vatten rinner av från ovansidan. Vid sådana förhållanden måste man använda vätmedel. När torrfläckar bildas tränger vattnet ner i jorden på de fuktigaste ställena. Vattnet undviker de hydrofoba områdena i jorden. Fenomenet på bilden kallas finger flow. man fyller aldrig vattenlagret i jorden ända upp. För att kunna använda denna metod, som har många fördelar, måste vattnet spridas väldigt jämnt. Bevattningsanläggningen måste vara optimalt inställd. Tills dess att vi får mer erfarenhet kring denna metod rekommenderar vi att man som normal bevattningsstrategi väntar mellan bevattningstillfällena tills dess att en tredjedel av vattenreserven är förbrukad. På en USGA-green som innehåller en vanlig blandning av organiskt material i rotzonen ( 1-2 viktprocent torv eller kompost) innebär detta vattning var 4-5 dag på sommaren. Mängden vatten skall motsvara den avdunstning som skett sedan sist, d v s ca 15 mm vid fint sommarväder. På fairways och andra grönytor med mer lerhaltig jord och djupare rötter räcker mm en gång i veckan. Torrfläckar problem på sand Ett fenomen som beskrivits i mer än 100 år är att greener blir vattenavstötande (hydrofobt). Det beror delvis på att nedbrytningsprodukter från det organiska materialet i jorden bildar en vaxliknande beläggning runt sankornen. Hydrofob jord förekommer oftast i eller precis under thatchlagret. Vissa sorters svamp, särskilt de som bildar så kallade häxringar, och skikt i greener kan förstärka problemet. När jorden torkar ut mer än till en kritisk punkt blir sanden vattenavstötande. Innan jorden tar till sig vatten igen kan det krävas veckor och månader med regn. Rädslan för torrfläckar talar för att man skall undvika att låta sandjorden torka ut för mycket. Tvålämnen/vätmedel, kan användas förebyggande på ställen där sådana fläckar lätt uppstår. Inom IPM forsöker man undvika användning av kemikalier, men för att kunna vattna mer sällan utan att få torrfläckar kan det vara nödvändigt att använda vätmedel. (engelska: surfactants eller wetting agents) Bevattning tidigt på våren Ibland finns en rädsla för att vattna med iskallt vatten på våren. Det stämmer att en fuktig gräsyta tar bort mycket värme genom avdunstning. Men gräset har behov av vatten under tidig vår och många väntar för länge med att vattna. Man måste vattna, även om vattnet är iskallt, särskilt om rotsystemet är dåligt eller jorden är frusen.

5 Faktablad Integrerat Växtskydd Bred kompetens behovsanpassad bekämpning Bevattning En TDR mätare läser av det genomsnittliga vatteninnehållet i procent. Den är ett bra hjälpmedel för attt bestämma behovet av bevattning. Flera stick kan visa hur jämnt vattnet är fördelat och hjälpa till att avslöja torrfläckar innan de blir synliga. Foto: Agnar Kvalbein Bevattning i praktiken Spridare som går i cirklar eller sektorer vattnar inte jämnt över hela ytan. Även i bra byggda anläggningar, med rätt tryck och välskötta spridare, kommer bevattningen/m 2 att variera +/- 30 procent. Dessutom kommer vinden att bidra till ytterligare variationer. Man ska inte vattna mer än den mängd som avdunstar. Idealet är att plantorna inte ska ha helt fri tillgång till vatten och känna av en lagom torkstress. Det leder till lägre vattenförbrukning, mindre gräsväxt och minskad risk för sjukdomsangrepp. För att uppnå detta kan det vara nödvändigt att hjälpvattna för hand, med slang, på de områden där bevattningsanläggningen har dålig täckning. Nu finns det bra utrustning för mätning av vatteninnehållet i jorden i procent. Detta gör det lättare att övervaka jordens vattenreserver och bevattningen kan styras till en ideal andel fukt i jorden. Flera omgångar För att få vattnet att tränga ner i jorden måste man fukta ytan innan man går över till mer intensiv bevattning. På en torr yta, särskilt krypven, kommer annars vattnet att rinna av från ytan. Vattningen måste göras i små portioner så att vattnet hinner söka sig ner i jorden allt efter som. Det finns flera goda skäl till att bevattning bör göras på natten, eller helst tidigt på morgonen så att man samtidigt tar bort morgondaggen. Vinden är vanligtvis svagare, spelarna är borta och dessutom avdunstar lite mindre vatten. Författare Agnar Kvalbein Turfgrass Research Group Bioforsk Øst, Landvik N Grimstad Telefon: Trygve S Aamlid Turfgrass Research Group Bioforsk Øst, Landvik N-4886 Grimstad Telefon: Översättning, redigering och form: Karin Schmidt Lästips Trygve S Aamlid: Vanningsbehov på golfbaner Trygve S Aamlid, Agnar Kvalbein og Trond Pettersen: Hvor mye vann bruker graset? Artiklarna finns att läsa på sterf.golf. se/project: Evaporative demands and deficit irrigation on sand-based golf greens. Faktablad producerat 2011 av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) i samarbete med Jordbruksverket. Version

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Primo MAXX Verkningssätt

Primo MAXX Verkningssätt Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Examensarbete HGU-2006

Examensarbete HGU-2006 Examensarbete HGU-2006 Praktisk bevattnings revision Leif Paulsson Headgreenkeeper Upsala GK Innehållsförteckning 1. Syfte och mål med arbetet / Inledning. 2. Genomförande 3. Revisions fakta 4. Testområdeskarta

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led.

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led. Måldokument - Banan Nyköpings GK golfbanor ska erbjuda en positiv golfupplevelse via spel på banorna som är en utmaning för motions såväl elitspelare. Spelarna ska känna en kvalité genom greenerna som

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Behovsanpassad gödsling. från teori till praktik

Behovsanpassad gödsling. från teori till praktik Behovsanpassad gödsling från teori till praktik Författarna till gödslingshandboken är från vänster; Tom Ericsson, Karin Blombäck och Agnar Kvalbein. Om Gödslingshandboken Denna handbok är en sammanfattning

Läs mer

Dränering av golfbanor och sportfält

Dränering av golfbanor och sportfält Golfmaskiner Landscaping AB 1 Dränering av golfbanor och sportfält Sammanställd av Peter Jonsson 2 Golfmaskiner Landscaping AB Golfmaskiner Landscaping AB 3 Dränering av sportfält göra allting på en gång.

Läs mer

För mycket thatch i greener

För mycket thatch i greener Robert Löf HGU 2003 För mycket thatch i greener Att komma fram till ett bra skötselprogram. Historik Ale Golfklubb grundades 1986 med en enkel 9-håls bana, 1991 invigdes den stora 18-håls banan. Under

Läs mer

nederbörd. av dessa. punkter de olika

nederbörd. av dessa. punkter de olika Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades

Läs mer

Forskning Formar Framtiden

Forskning Formar Framtiden 2 3 1 4 5 Forskning Formar Framtiden DGA:s utbildningsvecka 2010 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade naturresurser Lagar och restriktioner Opinion och politiskt

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Examensarbete HGU -03

Examensarbete HGU -03 Head greenkeeper 1(14) Examensarbete HGU -03 sida Inledning 2 Vad är torrfläckar för något? 2 Vad finns det för varianter? 2 Hur startar problemen? 3 Är det fel på våra skötselåtgärder? 3 För mycket eller

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Fouling? Don t fight it. Release it.

Fouling? Don t fight it. Release it. Fouling? Don t fight it. Release it. Upptäck HEMPEL:s senaste innovation och tekniska landvinning nya SilicOne bexäxningssläppande silikonbottenfärgssystem! + + Grundfärg Silikongrundfärg Silikonbottenfärg

Läs mer

Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007

Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007 Följ Frank Rossis LJUS Den här veckan när jag och Kim Sintorn reste runt på den svenska landsbygden lade jag märke till landskapets mångfald med kust, jordbruk, skog och bebyggelse. De första dagarna tillbringade

Läs mer

Underhåll. Skyddar, bevarar och reparerar

Underhåll. Skyddar, bevarar och reparerar Underhåll Skyddar, bevarar och reparerar Klistra takpapp När du spikar papptäckning på träpanel måste skarvarna klistras ordentligt. Mataki Specialklister är framtaget speciellt för detta. Det är enkelt

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Växjö 2010-06-20 Slite GK Box 24 620 30 Slite Mikael Frisk Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Syfte med besöket: Medverkande: Vi skulle titta på banan och se vad vi kan göra åt dem blöta

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll Klimatet i Värmland förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Skäm bort dig själv och din trädgård

Skäm bort dig själv och din trädgård SE Universal stabiliserar infarten och motverkar hjulspår PlantProtect skyddar mot lätt vårfrost, insekter och kraftigt solljus Universal håller kvar jorden inuti och minimerar ogräset AquaSorb bekväm

Läs mer

2011-03- 07 Bild: Klas Eriksson

2011-03- 07 Bild: Klas Eriksson 2011-03- 07 Bild: Klas Eriksson Examensarbete vid Naturbruksgymnasiet i Dingle 2011-03-07 Utfört av: Ellen Odelius Titel: Svanenmärkt golfbana 2 Förord Under detta arbetets gång har jag varit i kontakt

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Ventiler och ventilgrupper TIMA har stöd för upp till 16 ventiler som är placerade i två ventilgrupper. När vattning genomförs så vattnar alla ventiler i gruppen

Läs mer

Foto: Smålandsbilder.se. Bekämpning på grönytor

Foto: Smålandsbilder.se. Bekämpning på grönytor Foto: Smålandsbilder.se Bekämpning på grönytor 1 Författare: Maria Tham och Lars Pålsson, Visavi God Lantmannased AB Foto där annat inte anges: Maria Tham, Visavi God Lantmannased AB Teckningar: Hans Lustig

Läs mer

Laddade seminariedagar i Skövde

Laddade seminariedagar i Skövde Laddade seminariedagar i Skövde Banskötselkonferensen i Skövde i slutet av september bjöd på tre laddade seminariedagar. Den som tagit sig till Billingehus på årets sista riktiga sommardagar fi ck lön

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Poa annua har vi något val?

Poa annua har vi något val? Poa annua har vi något val? Åtgärder för att hindra att Poa annua konkurrerar ut andra arter på greener Erik Dahl Magnus Ljungman Marcus Olsson Per Bengtsson Projektarbete: Gräs för golfbanor 2009-2010

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vad händer i komposten

Vad händer i komposten Ungefär hälften av avfallet i en vanlig soppåse är komposterbart. Med en kompost kan man alltså halvera mängden avfall som annars måste skickas med sopbilen. Belastningen på våra soptippar och sopförbränningsanläggningar

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING Det jag vill få fram med min undersökning är hur jag kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I mitt fall har jag använt mig av Penn-A1. Jag begränsade antalet

Läs mer

Användaranvisningar Version 1,0

Användaranvisningar Version 1,0 Användaranvisningar Version 1,0 INTRODUKTION...3 LOKALT VÄDERDATA...3 BESLUTSTÖDSSYSTEM FÖR BEKÄMPNING AV POTATISBLADMÖGEL...3 ANVÄNDARANVISNINGAR...4 WEBBADRESS...4 ANVÄNDARGRÄNSSNITT...4 DAGENS VÄDERDATA...5

Läs mer

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Icopal FONDA för källarytterväggar System FONDA Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Unika och säkra lösningar för din källaryttervägg Källarytterväggen den utsatta byggnadsdelen Fukt

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Tilläggsisolera vindsbjälklaget

Tilläggsisolera vindsbjälklaget STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2008 Bygg 1 så här: Rekv.nr 3037 januari 2008 Tilläggsisolera vindsbjälklaget med Vindsull med skivor underifrån PAROC AB Byggisolering Sverige 541 86 Skövde Telefon 0500-46

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever

Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever av Hannie Warendorf (översättning Millan Ericsson) Hur ska de se ut? För Curly Coated Retriever är pälsen en mycket viktig del. Pälsen är ju t.o.m. omnämnd

Läs mer

Att anlägga en boulebana!

Att anlägga en boulebana! Att anlägga en boulebana! Förutsättningarna för att anlägga en boulebana kan variera. Anläggandet av banan styrs mycket av vilket underlag som banan ska anläggas på, exempelvis gräs, gammal fotbollsplan,

Läs mer

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Greensmaster TriFlex-serien

Greensmaster TriFlex-serien Greensmaster Tillbehör -serien Greensmaster -serien Greensmaster -serien är den första åkgräsklipparen som klipper med samma precision som en gåmodell. Men det är inte allt. har utvecklats för bästa möjliga

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Godbitar från årets mässa i Anaheim

Godbitar från årets mässa i Anaheim Godbitar från årets mässa i Anaheim Vi fick den stora förmånen att få åka över till den stora golfmässan i USA som i år var förlagd till Anaheim söder om Los Angeles. Det var en fantastisk mässa bestående

Läs mer

Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar!

Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar! Isotrol gör rostskyddsmålningen enkel. Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar! Oavsett om det är järnvägsbroar, kraftledningsstolpar, hamnkranar eller mindre ståldetaljer garanterar Isotrolsystemet

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

En golfbanas uppkomst. Ulrika Salegård

En golfbanas uppkomst. Ulrika Salegård En golfbanas uppkomst Ulrika Salegård En golfbanas uppkomst Jag har valt att följa en golfbanas väg från tanke till färdig bana. Banan heter Lycke GK och är under uppbyggnad (februari 2005). Den ligger

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Projekt City Link etapp 2.

Projekt City Link etapp 2. Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2. Konsekvensutredning gällande grundvattensänkning Bakgrund Vid utbyggnad av Svenska kraftnäts kabeltunnel, City Link etapp 2, beräknas

Läs mer

VARM/KALL LUFT BEFUKTARE

VARM/KALL LUFT BEFUKTARE DS 035:0605 VARM/KALL LUFT BEFUKTARE KCC CF-900 Läs denna manual innan användning och spara den för att kunna gå tillbaka och i läsa den. VIKTIGA SÄKERHETS INSTRUKTIONER Vid användandet av en elektronisk

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA MÖBLER/ SNICKERIER ARBETSRÅD INOMHUS

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA MÖBLER/ SNICKERIER ARBETSRÅD INOMHUS DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA MÖBLER/ SNICKERIER ARBETSRÅD INOMHUS MÅLA MÖBLER OCH SNICKERIER INOMHUS Med Beckers Elegant Aqua Lackfärg kan du måla det mesta i snickeriväg inomhus. Med snickerier menas fönster,

Läs mer

på lekplatser, skolgårdar eller trafikmiljöer

på lekplatser, skolgårdar eller trafikmiljöer Royal Grass på lekplatser, skolgårdar eller trafikmiljöer Royal Grass är en internationellt etablerad och ledande aktör inom konstgräs. Med stort fokus på att leverera högsta kvalitet och optimala lösningar

Läs mer