Laddade seminariedagar i Skövde

Transkript

1 Laddade seminariedagar i Skövde Banskötselkonferensen i Skövde i slutet av september bjöd på tre laddade seminariedagar. Den som tagit sig till Billingehus på årets sista riktiga sommardagar fi ck lön för mödan. Från tidig morgon till sen eftermiddag gavs det spännande och viktig information i Lilla teatern i hotellets konferensavdelning. Mårten Wallberg, ordförande i Stockholms läns naturskyddsförening berättade om ett projekt tillsammans med fem golfklubbar i Stockholms län. Se artikel sidan 59. Anders Levin, försäkringskonsult på Svensk näringsliv, informerade om avtalen som gäller för anställda på golfanläggningar. Försäkringsskyddet kan ses som en pyramid med ett grundskydd i botten i form av det lagstadgade skyddet som gäller alla. Ovan på det kommer kompletterande försäkringar i form av kollektivavtalade och eventuella privata försäkringar. Företag inom privat sektor som omfattas av kollektivavtal har skyldighet att teckna följande försäkringar för sina anställda arbetare respektive tjänstemän. Mer information finns på fora.se gällande arbetarnas försäkringsskydd samt collectum.se gällande tjänstemännens försäkringsskydd. Maria Strandberg, miljöansvarig på SGF och Tryggve S Aamlid, på norska Bioforsk, presenterade färska forskningsresultat. Se artikel på följande sidor. SGF:s bankonsulenter tog alla upp ämnen inom sina respektive ansvarsområden. Peter Edman, som har ansvar för Göteborg, Bohuslän och Västergötland, berättade om hur man kan förenkla kontakterna med myndigheterna i miljöfrågor. Peters arbete ska utmynna i ett kompendium som ska var tillgängligt under hösten. Tomas Näselius, Uppland, Södermanland och Östergötland, talade om vikten av att få banorna torra inför invintringen. Han uppehöll sig också till stor del kring vikten av ljus. Gräsets rötter kan vara 30 till 50 procent mindre där ljuset är dåligt. Det är viktigt att undersöka vilka träd som kan tas bort. Ett tio meter högt träd ger en skugga på 26 meter i oktober. Boel Pettersson, Norrland, talade om sina erfarenheter av vintertäckning i Norrland. Hon hade exempel från Järvsöbaden, Timrå och Umeå som gjort försök med vintertäckning och konstaterat att man nått bäst resultat med tät duk och luftspalter. Banorna måste jobba för att få bort lågpunkter eller leda bort överflödigt vatten. Bengt Svärd, Värmland, Dalarna, Gästrikland och Närke, talade om vikten av att välja rätt gräsfröer. Om man söker information om vilka sorter som passar kan man bland annat ta hjälp från försök i Sverige, England och Norge. För södra Sverige är kanske försöken i engelska Bingley (STRI) och Landvik i Norge mest tillämpliga. För Mellansverige, de norska försöken i Apelsvoll och Landvik och för norra Sverige försöken i Apelsvoll och Boden. Kim Sintorn, Halland (även rådgivningsansvarig), var med på Frank Rossis svenska resa. En utförlig rapport finns längre bak i tidningen. Göran Hansson, Skåne, tipsade om vikten att hålla knivarna slipade. Det minskar stressen på greenytan, ger jämnare bollrull, minskar risken för sjukdomar och ger bättre färg. Mikael Bobban Frisk, Småland, Blekinge och Gotland, avslutade med att tala om vikten av att komma åt slitaget. Han levererade många tips, från att stänga av utsatta ställen till att lägga in plättar med konstgräs och att vrida på fläckarna. Medlemmarna uppskattar en bana som ser prydlig ut. Johan Benestam, golfarkitekt, talade om vikten av ytdränering. Hans teser kan ni läsa om i förra numret av Greenbladet. Björn Eichmüller, organisationskonsulent, talade om ledarskap och kommunikation. Björn är inte minst känd bland dem som deltagit i kursen Ledarskap & kommunikation där han varit en av lärarna. Stig Persson, klubbchef på Ljunghusen, Per-Göran Andersson och Perolof Borgström från Golfbanan i din hand samt Anders Stålberg och Jan Stavås, Rain Bird S/48, berättade om gamla golfkartor och nya detaljerade uppmätningar av golfbanor med hjälp av gps. Peder Weibull, Svalöf Weibull, berättade om förädling av grönytegräs för den nordiska marknaden. Han underströk vikten av att sorter som ska användas på den nordiska marknaden också testas i regionala grönyteförsök. Svalöf Weibull har fyra testanläggningar i Sverige från Svalöv och Hammenhög i söder till Bjertorp i Västergötland och Lännäs i norr. Arvode till SGA:s styrelse I samband med Banskötselkonferensen höll även SGA höstmöte inför verksamheten Stig Persson, Ljunghusen, höll som vanlig ordförandeklubban med Olof Örberg som sekreterare. Det som väckte mest diskussion var förslaget om arvode till SGA:s ordförande. I motionen föreslogs att ordföranden ska ersättas med ett basbelopp per år räknat från och med Ingen hade invändningar mot detta, tvärtom föreslogs att även ledamöterna ska ersättas för sitt arbete. Det förslaget antogs. Från och med 2007 ska de arvoderas med 20 procent av ett basbelopp per år. Höstmötet beslutade också att avskaffa sig självt. I framtiden blir det vid det ordinarie årsmötet som alla beslut fattas. Valen förflöt utan dramatik: Lars-Göran Bånge omvaldes som ordförande för ett år. Andreas Jansson, Avesta, omvaldes som ledamot för två år och Olof Örberg, 56

2 Full aktivitet inom forskningen Att satsa på att ta fram ny kunskap är en god investering som ger mångdubbelt tillbaka. Forskning och utveckling (FoU), i nära samarbete med landets golfanläggningar, ger praktiska verktyg för att utveckla en hållbar verksamhet såväl ekonomiskt som miljömässigt. Tidigare forskningsprojekt har gett värdefulla resultat. Satsningen har nu utökats med sju nya projekt som startade under Dessa ska ge värdefull kunskap om allt från vinterskador till golfbanor som naturmiljöer. Forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass Research Foundation bildades Detta för att skapa förutsättningar för genomförande och finansiering av FoU, av golfförbunden i Sverige, Danmark, Finland och Norge tillsammans med Swedish Greenkeepers Association (SGA). Samarbete ger alla parter mer forskning för varje investerad krona. Vi får dessutom tillgång till den bästa kompetensen, i alla nordiska länder, och vi får volym på verksamheten. Stiftelsen är en bra grund för vårt nordiska arbete och betraktas i dag som ett av Europas tre viktiga centra för FoU, relaterad till anläggning och skötsel av golfbanor. Forskningsprojekt sker i samarbete med nordiska universitet, högskolor och forskningsinstitut där den största delen av forskningskompetensen finns. Forskningsprojekt kräver resurser och tar tid om de ska ge tillförlitliga resultat. Försök måste ofta genomföras under flera år och under olika förutsättningar. Samtliga projekt nedan finansieras, helt eller delvis, av SGF och övriga nordiska golfförbund genom forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass Research Foundation. Fler nya projekt planeras att starta FORSKNINGSPROJEKT 1) Rekommendationer för övervintring Skötselstrategier för att optimera gräsets härdning och tidiga vårtillväxt ( ) 2) Gräsguide för Norden Sortprovning av ven, (Agrostis) och svingel (Festuca) för användning på skandinaviska golfgreener ( ) Brunven (Agrostis canina) potential för användning på skandinaviska golfgreener ( ) 3) Rekommendationer för anpassad gödsling Effekt av behovsanpassad gödsling på gräsets kväveutnyttjande samt spelkvalitet ( ) 4) Bekämpningsmedel på kort och lång sikt Utlakning av fungicider från golfgreener: mätning och riskbedömning ( ) Miljörisk vid användning av fungicider på skandinaviska golfgreener ( ) Effekt av organiskt material och vätmedel på utlakning av fungicider från äldre golfgreener ( ) Biologisk bekämpning av snömögel (Microdochium nivale) och ogräs i golfgreener och andra gräsytor ( ) Bättre strategier för att kontrollera snömögel (Microdochium nivale) på spelytor för golf ( ) Skötselstrategier för att kontrollera ogräs på fairway utan användning av kemisk bekämpning ( ) 5) Vård av natur och kulturvärden Golfbanedammars betydelse för biologisk mångfald, särskilt sötvattenlevande organismer, i Storstockholm ( ) Nordiska golfanläggningars inflytande på natur och miljö ( ) Natur- och miljövård på golfbanor i Stockholmsområdet ( ) Golfbanors potential som bärare av höga naturvärden (2006) Maria Strandberg FoU & Miljöansvarig Svenska Golfförbundet Det finns alternativ! För mer information ring: Sörfors, nyvaldes på två år. Anna Joelsson Söfting, Gullbringa, avgick på egen begäran från sin ordinarie styrelseplats för att i stället väljas till suppleant för ett år. Patric Sjöblom, Västervik, och Christer Jönsson, Sölvesborg, omvaldes som revisorer på ett år, medan Mattias Jöckert, Kungsbacka, nyvaldes som suppleant. Lennart Jönsson, Haverdal, och Lars Bonnevier, Linköping, utsågs till valberedning. Lars Delbohm, Åtvidaberg, avgick på egen begäran. Verksamhetsplanen och budget för 2007 godkändes. För information vad dessa innehåller se sga.golf.se. 57

3 Vilka svampmedel är effektivast och samtidigt mest miljövänliga? De sista årens sprutförsök visar att svampmedel av typen strobiluriner, till exempel Amistar, är mer effektiva mot svamp under växtsäsongen och mot övervintrande svampar, än medel med andra verkningsmekanismer, till exempel Sportak eller Rovral/Chipco Green. Amistar är emellertid utsatt för utlakning via dikena och bör därför inte användas på sandgreener utan tillsats av lite organiskt material. Det framgick av ett föredrag som Trygve S Aamlid vid norska Bioforsk höll vid Banskötselkonferensen i Skövde. Hela materialet kan ni läsa på SGA:s hemsida sga.golf.se. NORSKA FORSKNINGSSTATIONER Det STRF-finansierade projektet har genomförts på de norska forskningsstationerna i Apelsvoll (i inlandet 14 mil norr om Oslo) och Landvik (vid kusten 28 mil sydväst om Oslo). Apelsvoll är normalt täckt av snö under en lång period och har stora problem med övervintrande svamp, både Bild 2 Försöksbesprutning på Landvik, oktober Lägg märke till fläckarna med rotdödare. Foto: Trygve S Aamlid snömögel (Microdochium nivale) och trådklubba (Typhulaspp.). Här visar försök med förbyggande besprutning att Amistar och Amistar Duo, som båda innehåller det verksamma medlet azoksystrobin, och Stratego 250 EC, som innehåller trifloksystrobin, var genomgående bättre mot övervintrande svamp än Rovral 75 WG (iprodyon) (tabell 1). Sämst verkningsgrad i dessa försök hade Sportak (prokloraz). Inget av preparaten gav fullgott resultat, men vid sprutning med Amistar, Amistar Duo eller Stratego var det möjligt att reducera vinterskadorna med cirka 50 procent. I försöksfälten på Apelsvoll fanns det också skador av isbränna, och på våren var det inte alltid helt enkelt att skilja på vad som orsakats av svamp och vad som kunde skyllas på is. TABELL 1: Resultat från förebyggande besprutning mot övervintrande svamp på rödsvingel/rödvensgreen på Apelvoll i Norge. (Amistar vara bara med 2003/2004 och Amistar Duo bara 2004/2005.) Övervintringsskada, % Dosering 2003/ /05 Osprutad kontroll Sportak 1.0 l/ha Rovral 75 WG 3.0 kg/ha Amistar 0.75 l/ha 30 Amistar Duo 1.0 l/ha 35 Stratego 250 EC 1.0 l/ha Bild 1 I försöksgreenen på Landvik har det i varje ruta grävts ner ett kar som gör det möjligt att samla upp dräneringsvatten. Växtmassan är antingen ren sand eller Green Mix (två viktprocent organiskt material). Foto: Trygve S Aamlid AMISTAR KAN ORSAKA RESISTENS Förutom äldre preparat som Topsin M (tiofanatmetyl), Baycor 25 WG (biteranole) och Rovral/Chipco Green har svenska greenkeepers från och med 2006 haft anledning att använda Sportak och Amistar på sina greener. I Norge får man inte använda Topsin M eller Baycor, men däremot är Amistar Duo och Stratego 250 EC godkända. I motsats till azoksystrobin och trifloksystrobin innehåller båda dessa propikonazol, alltså samma verksamma ingrediens som i Tilt. Generellt ger kombinationen av medel med olika verkningsmekanismer bättre påverkan på svamp, samtidigt som risken för resistens reduceras. Därför är det svårt att förstå varför svenska greenkeepers får spruta med Amistar, men inte med Amistar Duo eller Stratego. STORA DOSER ÄR NÖDVÄNDIGA Försöket på Landvik utfördes i en anläggning med uppsamling av dräneringsvatten från greenerna (bild 1). Greenen var sådd med krypven, Penn A4. Försöket bekräftade att Amistar Duo och Stratego var effektivare än Sportak, inte bara mot övervintrande svamp, utan också mot bekämpning av svamp under växtsäsongen, i första hand Microdochiumfläckar och Leptospherulina. I försöksdoserna hade däremot inget av preparaten effekt mot rotdödare (bild 2). I USA räknas azoksystrobin (Heritage) som ett effektivt medel mot rotdödare, men användningen och storleken på doserna som används är långt större än vad som är tillåtet i Norge och Sverige. Rovral/Chipco Green fanns inte med i försöken på Landvik. ORGANISKT MATERIAL HINDRAR UTLAKNING Alla fält i försöksgreenen på Landvik är uppbyggda enligt USGA-standard men där har använts två olika underlag. Antingen ren sand eller sand tillsatt med 20 volymprocent 58

4 trädgårds/parkavfallskompost (motsvarar två viktprocent organiskt material). I prov tagna mellan två dagar och tre veckor efter besprutning fanns det i dräneringsvattnet från rutorna med ren sand vid flera tillfällen rester av azoksystrobin, ett av de verksamma medlen i Amistar Duo, men det fanns inga rester från Sportak eller Stratego. I förhållande till de använda doserna utgjorde resterna i dräneringsvattnet maximalt 0,2 procent, det vill säga en försvinnande liten del. Men koncentrationen var ändå långt över EU:s miljögräns. I dräneringsvattnet från rutor där underlaget innehöll två viktprocent organiskt material blev det praktiskt taget aldrig funnet några rester. Det bekräftar tidigare svenska försök med Rovral/Chipco Green på Fullerö-greenen och visar att greenuppbyggnad med ren sand, till exempel enligt Kalifornien-metoden, är mindre miljövänlig. STRATEGO BORDE GODKÄNNAS Försöken har alltså visat att de närbesläktade medlen Amistar och Stratego är i stort sett lika effektiva mot övervintrande svamp, men utlakningsrisken är långt större vid bruket av Amistar. Av det skälet rekommenderar vi nu i Norge användandet av Stratego som förstaval vid förebyggande besprutning mot övervintrande svamp på greener utan eller med lite organiskt material i uppbyggnaden. Ur miljösynpunkt borde Stratego godkännas som ett alternativ till Amistar också i Sverige. Trygve S Aamlid Bioforsk, Norge Projekt naturoch miljövård på golfbanor Golfbanor som kombinerar välskötta spelytor med vackra naturmiljöer har mycket att vinna, de är roligare att spela på och bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Den inte sällan upplevda konflikten mellan golfsporten och miljö- och naturvården beror många gånger på missförstånd och kan minska genom samarbete med intresseorganisationer, myndigheter, universitet och högskolor. Ett projekt lett av Mårten Wallberg, ordförande i Naturskyddsföreningen i Stockholms län, som syftar till att utveckla detta samarbete har pågått sedan Projektet innefattar både naturvårdsåtgärder och praktiskt miljöarbete på golfanläggningar och sker i nära samarbete med SGF och Stockholms läns landsting. Syftena är flera. Att öka den biologiska mångfalden på de banor som ingår i projektet är bland det viktigaste. I projektet arbetas också med att aktivt initiera och stödja miljöarbetet på och i anslutning till golfbanan. Projektet Graden Sand Injection Funderar ni på att renovera Era greener? Titta på Graden Sand Injection innan ni sätter igång. Med tio behandlingar byter du ut hela greenytan. Beställ en Graden Sand Injection innan den 15:e december 2006 för leverans under våren 2007 och du får den levererad till vårat introduktionspris SEK exklusive moms. Pris från och med 16:e december SEK exklusive moms. Lövängsvägen UPPLANDS VÄSBY info@ecoturf.se Tel

5 22 fick diplom efter två års studier syftar vidare till att motverka den många gånger inbyggda konflikten som finns mellan golfsporten och miljö- och naturvården. Att bidra till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan golfen och intresseorganisationer är därför ett av projektets viktiga mål. GOLFBANAN EN NATURTILLGÅNG På en golfbana finns ett antal naturtyper som av flera orsaker är viktiga att bevara och utveckla. Bland dessa kan räknas ängar, våtmarker, ädellövskog, fågel- och groddjursdammar och betade hagar. I genomsnitt är endast procent av en golfbanas mark ren spelyta, resten är naturmark. En bana skött i en anda av att värna miljön och naturvården kommer samtidigt att öka de estetiska värdena, utan att inverka menligt på golfspelet. I denna anda har under projektets gång ett antal åtgärder på golfanläggningarna kommit till stånd. Några exempel är slåtter av ängar, fårbete, naturvandringar, naturskyltar, anläggande av våtmarker och en naturtypsinventering med skötselråd. Anläggandet av nya våtmarker och dammar är en annan mycket spännande del av projektet. För att ytterligare generera ett ökat samarbete mellan olika aktörer anordnas med jämna mellanrum uppskattade seminarier till vilka allt från personer på länsstyrelser till banarkitekter bjuds in. På seminarierna presenteras bland annat ny forskning och goda exempel från olika klubbar. FRAMTIDEN Efter att under de första åren ha involverat sex klubbar i ett pilotprojekt har nu ett ytterligare antal klubbar anslutit sig till projektet. För närvarande deltar ett tiotal klubbar i stockholmsregionen i projektet och samarbetet innefattar även kommuner, universitet och högskolor och andra kommunala och regionala aktörer. Målsättningen är att också involvera klubbar som ligger i län gränsande till Stockholms län. Det finns stora möjligheter att arbeta för en ren miljö och vackra naturmiljöer på våra golfbanor och det här projektet är bara början. Mårten Wallberg. 22 personer fick sina diplom i Skövde efter att ha genomgått högre greenkeeperutbildning (HGU). Liksom förra kullen så var könsfördelningen något ojämn. Bland de 22 fanns bara en kvinna, Anette Nilsson, Haningestrand GK. Som vanligt hade de ett hårt jobb med att välja ut vem som skulle bli gruppens stipendiat. Den lycklige blev till slut Jimmy Fröberg, Troxhammar GK. Hans examensarbete handlade om reservdelspriser. Jimmy Fröberg, årets HGU-stipendiat. Mårten Wallberg marten.wallberg@snf.se Här är alla som fi ck sina diplom vid Banskötselkonferensen i Skövde. 60

6 HÄR ÄR ALLA NYA HGU-ARE: Namn Ämne Samuel Eriksson, Gagnefs GK Skötselytor: storlek och kostnader Henrik Glaas, Högbo GK Vårtäckning Magnus Göransson, Sturup Park GK Miljöplan för golfklubb Anette Nilsson, Haningestrand GK Tjejer var är ni? Marcus Olsson, Ullna Golf Club Skötsel 1983 respektive 2004 Jerker Sjödin, Sollefteå GK Djupluftning Verti-drain Anders Svensson, Båstad GK Fill & Drill Stefan Thoresson, Skaftö GK Leasing enkätundersökning Jan-Åke Tyllman, Ingarö GK Human Resource Management Johan Werner, Saltsjöbadens GK Köpt-leasad maskinpark Anders Askmo, Tortuna GK Slitsdränering i greener Namn Mikael Collin, Torreby GK Alf Danielsson, Grönhögen GK Anders Eklund, Storsjöbygdens GK Jimmy Fröberg, Troxhammar GK Christer Hedlund, Bodens GK Martin Lindén, Ågesta GK Robert Mattson, Kyssinge GK Roland Moström, Motala GK Stefan Olsson, Lövsättra Golf Niklas Svantesson, Halmstad GK Fredrik Svensson, Växjö GK Ämne Solens inverkan på greener Trädförfl yttning vid nybyggnad Vattenkvaliténs påverkan på greener Reservdelspriser Kärrgröe i Norrland Maskinhall planering & projektering Avdaggning av greener Gammal dränering Rötslam (biomull) på fairway Greengräsförsök Halland A4-insådd skötsel Trilo SG400 Sugvagn En universalmaskin för rationell och ekologiskt riktig skötsel av grönområden. Helt flytande arbetshuvud med vakuum/borste arbetsbredd 1.7 m, högtippande 4.0 kbm behållare (tipphöjd 2 m) och 5 meter sugslang med kopplingslåda. Flexibel 3-delad vertikalskärare förhindrar skalpering av ondulerade gräsytor. Effektbehov 45 hk. Vikt kg Pris :- + moms Andra modeller på förfrågan. Telefon VI TACKAR FÖR ÅRET SOM GÅTT SAMT ÖNSKAR ALLA En God Jul OCH Ett Gott Nytt År Stockholm Mobilt Tfn/Fax