Varning för gödselråd

Transkript

1 Varning för gödselråd Svar på Frank Rossis veckobrev om kalium och fosfor Nu är golfsäsongen igång igen, åtminstone på våra sydliga golfbanor, och därför är det hög tid att tänka igenom årets gödslingsprogram och val av gödselmedel. I Frank Rossis veckobrev nummer 4, som publicerades i Greenbladet nr 5, 2006, uppmanas vi att minska tillförseln av kalium på våra golfbanor eftersom överskott av detta ämne gynnar angrepp av snömögel. Vidare varnar Frank för regelbunden fosforgödsling eftersom riklig förekomst av P gynnar utvecklingen av vitgröe. Det är med anledning av dessa uttalanden som jag skriver dessa rader. KALIUM Jag håller fullständigt med Frank att man inte bör ge extra K på hösten, men jag grundar min syn på att det aldrig råder kaliumbrist på en golfbana som regelbundet gödslas med välbalanserade gödselmedel. Att tillföra extra K på hösten till gräs som redan har ett överskott av detta ämne leder inte till att kolhydratförråden ökar och frosthärdigheten förbättras. Det som händer är att stora mängder kalium går förlorat på grund av läckage från våra greener. På sin färd genom markprofilen kommer kaliumjonen dessutom att ta med sig negativt laddade föreningar i form av nitrat, fosfat, sulfat och klorid. Att ge extra K till ett välmående gräs saknar därför all biologisk relevans och är dessutom negativt både för ekonomin och miljön. Vidare anser Frank att balansen mellan tillfört N och K under säsongen inte ska överstiga 1:0.25. På denna punkt delar jag inte Franks åsikt och jag vill kraftigt varna för en sådan gödslingsstrategi. I de studier som jag har genomfört på andra växtslag har det visat sig att kaliumbrist uppstår när kaliumproportionen i vävnaderna understiger 0.3 till 1 N (Ericsson & Kähr 1993). Det finns inget från våra egna försök på SLU som tyder på att golfgräs har ett lägre kaliumbehov jämfört med andra växter. Att gå så lågt som till proportionen 1:0.25 mellan N och K, vilket Frank rekommenderar, förutsätter att marken har en egen K-levererande förmåga. Om marken inte kan frigöra det kalium som fattas i gödselmedlet kommer gräset förr eller senare att drabbas av kaliumbrist, och denna brist är ytterst allvarlig för gräset. Den påverkar vattenbalansen och fotosyntesen negativt och därmed produktionen av socker. Resultatet blir att tillväxten av framför allt rötterna minskar, likaså sockerförråden i vävnaderna. Detta i sin tur gör att gräset lättare angrips av skadegörare (till exempel svamp). Min rekommendation: Jag anser att N:K förhållandet i ett bra gödselmedel bör ligga på cirka 1:0.6 under hela tillväxtperioden, vilket speglar upptaget av dessa ämnen när gräset själv får bestämma (Ericsson 2005, Strandberg 2006). FOSFOR Undvik regelbunden fosforgödsling under säsongen eftersom P, enligt Frank Rossi med flera, gynnar vitgröe på de andra gräsens bekostnad. Detta uttalande har jag svårt att förstå. Gräs, oavsett art, behöver tillgång till P under hela tillväxtperioden och dessutom kommer detta mineral på tredje plats i behovsligan bland näringsämnena. På en välskött golfbana är det kväve som utgör det tillväxtbegränsande näringsämnet och denna situation skapas om man använder sig av välbalanserade gödselmedel (Strandberg 2006) och håller igen en aning på givorna. Under sådana betingelser kommer tillgången på alla ämnen utom N att, utifrån gräsets perspektiv, upplevas som mer än tillräcklig för det löpande behovet. När så är fallet har storleken på P-överskottet ingen som helst inverkan på vitgröeplantornas konkurrensförmåga gentemot andra gräsarter. Färdiga gräsmattor odlade på sandjord. Fröer av utvalda toppsorter Passar Tee eller Fairway Snabba leveranser Tel Frösvidals Gräs Örebro 76

2 Vitgröe är den gräsart som anses vara mest snabbväxande. Därför är det också vitgröe som gynnas mest av höga kvävegivor eftersom tillväxt och kvävebehov är intimt kopplade till varandra. Men för att vitgröe ska kunna dra nytta av en riklig kväveförekomst måste också tillgången på samtliga övriga näringsämnen, inklusive P, vara lika god. Här tror jag vi har en delförklaring till fosforns påstådda inverkan på vitgröes expansionsförmåga. Det är därför inte så konstigt att man i amerikanska försök har sett ett tydligt samband mellan kvävenivå och tillgången på P (Raley 2006). Ju högre kvävegiva desto bättre svarar vitgröe på fosforgödsling. Men denna respons är ju förväntad och är inte typisk för vitgröe. Alla gräsarters behov av P (och övriga ämnen) ökar i takt med kväveförekomsten. Slutsats: Den redan existerande vitgröen på greenerna har ingen som helst fördel av stora P-överskott och kan inte utnyttja dessa för att konkurrera ut sina grannar eftersom kvävetillgången sätter taket för hur fort gräset kan växa. En möjlig förklaring till att vitgröe anses gynnas av P kan ha med fröplantornas tidiga utvecklingsstadium att göra. När fröreserven på P är slut gäller det att rotsystemen är tillräckligt välutvecklade så att rötterna kommer i kontakt med markens P-förråd. Fosfor har låg rörlighet i marken och därför är det viktigt att rötterna aktivt söker upp detta näringsämne. Höga P-nivåer i jorden kan då tänkas gynna utvecklingen hos fröplantorna och därmed skulle den nya generationen av vitgröeplantor dra fördel av riklig P-förekomst. Detta resonemang känns logiskt, men haltar på en punkt. På en sandbaserad golfgreen borde även brist på lättrörliga näringsämnen kunna utgöra ett problem i fröplantestadiet. Kalium är ett exempel på ett sådant ämne och koncentrationen närmast jordytan borde kunna bli mycket låg på grund av utlakning (bevattning/regn). Men mot bakgrund av att thachlagret innehåller betydande mängder av organiskt bundna näringsämnen, som frigörs med hjälp av mikroorganismernas arbete, borde näringssituationen närmast jordytan trots allt vara ganska bra för en fröplanta. Min rekommendation: Att periodvis upphöra med P- gödsling innebär för mig ett risktagande eftersom gräset måste ha en kontinuerlig tillgång till detta ämne för att må bra. Nybyggda greener saknar P-förråd och måste därför kontinuerligt tillföras detta ämne. Den enklaste lösningen på fosforproblematiken är därför att alltid inkludera fosfor vid varje gödslingstillfälle. De mängder av P och andra näringsämnen som tillförs på detta vis ska ju bara räcka fram till nästa gödslingstillfälle. Man skapar på detta sätt inga näringsförråd i marken. Att förrådsgödsla en mark som består av nästan ren sand kan ju inte vara en bra idé sett ur ett miljöperspektiv. Därmed skapas inga höga P-koncentrationer i marken som eventuellt kan gynna vitgröens utveckling. Trots de låga P- koncentrationerna i marken har inga problem med P-brist under våren rapporterats från de golfbanor som tillämpar konceptet Behovsanpassad gödsling. Det handlar således om att byta gödslingsstrategi och att istället för att förrådsgödsla med P tillföra detta ämne i behovsanpassade mängder regelbundet under hela säsongen. Vi kan inte tillämpa samma rutiner på golfbanorna som man gör inom jordbruket. Systemen är helt enkelt inte jämförbara. Kontakta mig gärna om ni har synpunkter på detta inlägg, Tom.Ericsson@sol.slu.se. Tom Ericsson Institutet för stad och land, SLU REFERENSER Ericsson, T. & Kähr, M Growth and nutrition of birch seedlings in relation to potassium supply rate. Trees, 7: Ericsson, T Inverkan av behovsanpassad gödsling på golfgräs tillväxt, utseende och kväveutnyttjande. http//fou.golf.se Raley, R Using nitrogen and phosphorus to suppress annual bluegrass in turfgrass. Seminar January 27, Penn State University. Strandberg, M Handledning för behovsanpassad gödsling. http//fou.golf.se Succén fortsätter för LG Traktor Introduktionen i fjol av LG traktorer blev direkt en succé. Nu finns det över 50 traktorer hos svenska grönytevårdare och det blir fler för varje vecka! Traktorerna från LG passar för skötsel av golfbanor, bostadsbolag, kyrkogårdar och till alla andra som har ett behov av en traktor i mellansegmentet. Ett stort urval av däcksutrustning och tillbehör som frontlyft med PTO, lastare, hytt, samt alla typer av redskap ger ett mycket brett användningsområde. LG Traktor marknadsförs i Sverige av: Golfmaskiner AB Tel

3 Kunskapen finns både här och där Replik till Kim Sintorns artikel Var finns kunskapen? Kim Sintorn lovordar den nordamerikanska forskningen rörande golfbanor och golfbaneskötsel i sin artikel Var finns kunskapen? i Greenbladet nummer Ingen kan ifrågasätta den kvantitet i golfrelaterad utbildning och forskning som produceras där, och då främst i USA. Men Kim ifrågasätter samtidigt djupet och bredden på vår egen kunskap, och som jag tolkar det, även värdet av egen golfforskning här i Sverige. Detta med argumentet att vårt klimat är snarlikt det nordamerikanska och att vi har samma skötselproblem här som där. Vi skulle alltså bara behöva översätta den kunskap som finns i Nordamerika. Jag, som svensk forskare inom anläggning och skötsel av golfbanor, vill hävda att så inte är fallet. Vi har ett speciellt klimat här i Sverige och i Norden. Rent meteorologiskt med främst andra ljusförhållanden och samhällsmässigt vad gäller till exempel miljölagstiftning, restriktioner och människors inställning till golf i landskapet. De nordiska golfförbunden startade år 2001 gemensamt en stiftelse (STERF) med ändamålet att finansiera golfforskning i Norden. Stiftelsen har på bara några få år finansierat forskningsprojekt som genererat unik kunskap till den nordiska golfbaneskötseln och även resultat som rönt uppmärksamhet internationellt. Nedan följer några exempel. I Norge bedrivs en grässortprövning sedan Resultaten har tydligt visat på stora sortskillnader vad gäller lämplighet för olika klimat. Rekommendationerna för lämpliga grässorter har inte kunnat översättas mellan olika klimatzoner och olika länder (Aamlid med flera 2005 och 2006). Som ett direkt resultat av de första årens sortprövning har nu ett nytt projekt på brunvens tålighet och skötselkrav initierats från Norge. Detta med samarbetspartners från Rutgers University och University of Cornell i USA samt University of Guelph i Kanada. Det här är alltså ett exempel på projekt där den nordiska golfforskningen är världsledande. I Sverige anlades 2001 en försöksgreen på Fullerö GK där jag tillsammans med kollegor bland annat studerade kväveutnyttjandet av en då typisk gödslingsplan för krypven. Resultaten från den treåriga studien visade att näringsutnyttjandet var mycket lågt under vår och höst. Men att det i juli var ett utnyttjande på 100 procent (Hedlund & Strandberg, 2005; Hedlund med flera, 2005). Som ett resultat av denna kartläggning började vi fundera på alternativa gödslingsstrategier. Dessa skulle bättre motsvara gräsets näringsbehov under spelsäsongen, och några inledande enkla försök med en gödsling som följer gräsets tillväxtpotential över säsongen gjordes (Eriksson, 2005 och 2006). I dag kallas denna gödslingsprincip behovsanpassad gödsling och har blivit ett begrepp inom svensk golfbaneskötsel. Vi forskare fortsätter att i mer avancerade försök kartlägga olika gräsarters kvävebehov och tillväxtpotential. Detta är kunskaper som i dag inte finns och som, av bland annat forskare i USA, anses bli unika. Kunskaper som är ytterligare ett exempel på att den nordiska golfforskningen ligger i forskningsfronten. Som ett sista exempel vill jag nämna forskningen kring bekämpningsmedel. I undersökningar på dräneringsvatten från försöksgreenen i Fullerö fann man spår av bekämpningsmedel. För att bättre förstå orsakssambanden och riskerna kring läckage från golfbanor startades en skandinavisk forskningsstudie där man kombinerade mätningar i fält med simuleringsstudier med en datormodell. REFERENSER Aamlid, T.S., Molteberg, B. Enger, F. Susort, Å. & Steensohn, A.A Evaluation of Agrostis and Festuca varieties for use on Scandinavian golf greens. International Turfgrass Society Annexe - Technical Papers : p Aamlid, T.S., Molteberg, B. Steensohn, A.A., Susort Å. & Enger, F Evaluation of Agrostis and Festuca varieties for use on Scandinavian golf greens. Results from variety testing at Landvik and Apelsvoll Bioforsk report Vol. 1 No p. bioforsk.no/viewppp.aspx?view=publication&id=9426 &view Ericsson, T Inverkan av behovsanpassad gödsling på golfgräs tillväxt, utseende, och kväveutnyttjande. - Ericsson, T., Behovsanpassad gödsling. Greenbladet 2, Hedlund, A. & Strandberg, M., Gräsets tillväxt och kvävegödsling i Skandinavien. Greenbladet, april nr 2, sid Hedlund, A., Blombäck, K. & Strandberg, M., Nitrogen flows and use efficiency in a golf green during three seasons in central Sweden. International Turfgrass Society Annexe - Technical Papers : p Strömqvist, J. & Jarvis, N., 2005a. Leaching of fungicidesfrom golf greens: quantification and risk assessment. Final Report.. Swedish University of Agricultural Sciences. Department of Soil Sciences, Division of Environmental Physics, Uppsala. Strömqvist, J. & Jarvis, N., 2005b. Sorption, degradation and leaching of the fungicide iprodione in a golf green under Scandinavian conditions: measurements, modelling and risk assessment. Pest Management Science 61, Strömqvist, J. & Jarvis, N., Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön. Greenbladet, kommande nummer. 78

4 Med hjälp av datormodellens beräkningar har man kunnat uppskatta nedbrytningen i marken och riskerna för läckage av kemiska ämnen (Strömqvist & Jarvis, 2005a & b; 2005b; Strömqvist & Jarvis, 2007). Arbetet med datormodellen har använts som underlag för Kemikalieinspektionens bedömning och tillståndsgivning för nya bekämpningsmedel. Det har bland annat bidragit till att två nya produkter (Sportak, Amistar) nu finns ute på golfmarknaden. Jag vill med bestämdhet hävda att kunskap om anläggning och skötsel av golfbanor finns både här och där. Det är viktigt att slå vakt om den breda kunskapsuppbyggnaden och kunskapsutbytet. Men oavsett var vi får vår nya kunskap ifrån måste den anpassas till våra svenska och nordiska förhållanden, såväl klimatiska som kulturella och ekonomiska. Vi har olika kulturer i Nordamerika, Storbritannien och Norden, eller var övrigt vi finner kunskap. De kulturella skillnaderna ger behövlig breddning av både problemställningarna och sökandet efter lösningar. I min kontakt och mitt yrkesmässiga utbyte med internationella golfforskare har jag blivit övertygad om att de har mycket att ge oss. Men också att vi här i Norden har intressant kunskap att sprida, och som också efterfrågas. Karin Blombäck Forskare vid Institutionen för markvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Nya tider Efter att under några år arbetat inom golfindustrin så är jag nu åter tillbaka till modernäringen. En speciell känsla infinner sig när man åter får driva gräs under de extrema förutsättningar vi har att jobba med. Apropå speciell känsla, föll det ner en ny broschyr för inte så länge sedan från SGF om forskning och utveckling. Den ska, vad jag förstår, visa på de övergripande mål man har ställt upp för golfen. Allt detta är ju hedersvärd läsning som alla kan ta till sig. Samtidigt har en Vetenskaplig slutrapport över inverkan av behovsanpassad gödsling på tillväxt, utseende och kväveutnyttjande hos golfgräs producerats av Tom Ericsson med delar av 10-kronan och Stiftelsen. Vid noggrann läsning av den rapporten blir man lite konfunderad över försökets uppläggning. Man kan inte finna någon hänvisning till källor eller citat. Man får inte veta vilken typ av gödselprogram det jämförs med i försöket, vilka kemiska värden och vattenhållande förmåga, samt perkolation som greensanden hade före, under och efter försöksperioden. Vi finner heller ingen analys på bevattningsvattnet eller frekvens av bevattningen över huvudtaget. Inga klipphöjder eller skötselrutiner anges. Man finner ingen visuell en levande banritning Nu e de vår! Hur mår greenerna? Skicka in gräsklipp för analys! Vet du hur mycket växtnäring ditt vatten tillför? om inte! Gör en vattenanalys! GOLFBANAN I DIN HAND ger Dig all den kunskap om banan, som Du behöver vid absolut rätt tillfälle. Du arbetar effektivt och Du sparar pengar, så kostnaderna för våra tjänster är snabbt intjänade. Perolof Borgström Tfn Mobiltel Per-Göran Andersson Tfn Mobiltel LMI AB Box Helsingborg tel: E-post: info@lmiab.com Hemsida: 79

5 värdering eller stimpmeter av försöksytor. Däremot justerar man näringsgivor mellan åren vilket minskar trovärdigheten till resultaten. Överhuvudtaget är underlaget svagt och i många delar obefintligt. Det man däremot ser är en tydlig fokus på att hela tiden bekräfta egna hypoteser, vilket är minst sagt tvivelaktig form av vetenskaplig evaluering. Det framkommer i en notis i rapporten, att eftersom man inte kunde erhålla tillräckligt med pengar till projektet (man har tydligen fått kronor), så kunde ingen replikering (upprepning) eller statistisk analys genomföras. Försöket är kanske inte helt värdelöst som vetenskapligt dokument. Men det bör snarare användas som diskussionsunderlag och inget annat. Man är naturligtvis snabb att påpeka behovet av mera pengar till andra projekt. Men så är det alltid, speciellt som både skogs- och lantbruksfakulteterna minskar den institutionella forskningen. Då får golfen hoppa in som kassako istället. Följande kan konstateras: 1. Försök har gjorts på Fullerö försöksgreen under 2003/ Det påpekas att på grund av för lite pengar (har kostat kronor), kan försöket inte betraktas som vetenskapligt fullständigt. 3. Det innebär symboliskt att golfare har lagt var sin tiokrona på något som inte kan betraktas som tillräckligt för att få kallas ett vetenskapligt dokument. 4. Ändå dras ett antal slutsatser som konfirmerar olika teorier. 5. Dessa slutsatser utgör grundbulten i SGF:s information till Greenkeepers och inte minst förtroendevalda, att ett gödselprogram inte behöver kosta mer än några tusen kronor. 6. Man ogiltigförklarar en hel Greenkeeperkårs samlade erfarenhet genom att sälja in konceptet hos förtroendevalda. 7. Det framstår som förvånande att man använder sig av svaga forskningsresultat i det som kallas den nya kunskapen för att söka vinning i egen sak. Jag förutsätter att detta är ett olycksfall i arbetet och att man i framtiden har en ödmjukare hållning till näringen och större respekt för de som arbetar inom grönytesektorn. Både till Greenkeepers och till gödselindustrin. Är det en medveten strategi, ja, då har vi ett problem. Kim von Essen CM, Kyssinge 80