Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden
|
|
- Ulrika Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Overvintring och tidig vårtillväxt på golfbanor Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden x Grenland GK Trygve S. Aamlid Foto: Bjørn Molteberg Foto: Petter Marum x x Holtsmark GK, våren 2009 Foto: Agnar Kvalbein Forsöksgreenen på Apelsvoll, våren 2009 Foto: Bjørn Molteberg Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö gjennom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter - Reetablering av vinterskadde greener Olika typer vinterskador 1. Mekanisk skade på tillväxtpunktet 2. Direkt frostskade (låg temperatur) 3. Uppfrysning (i etableringsfasen) 4. Is- och vatten skade 5. Uttorkning 6. Overvintringssvampar 1
2 Mekanisk skade på frusna tillväxtpunkt (om høsten) Foto: Agnar Kvalbein Her skulle greenkeeperen ut og henta inn flaggan före vintern Direkt frostskada? Efter god härdning kan de fleste gräsarter overleva väldigt låga temperaturer. Direkte flyseskade er sellan (unntak: vitgröe) Wisconsin, USA Engelsk rajgräs White & Smithberg, 1980 De viktigste årsaker til vinterskador i Norden 2. Uttorking 1. Is- och vatten 3. Skador av övervintringssvampar är ofte inte dödliga 3. Overvintringssvampar Grønmo GK, Foto: Arne Tronsmo 2
3 Största skadan på de högsta punkten: Uttorkning? Viktigaste årsak til skador på nordiska golfbanor är IS OCH VATTEN! Foto: Agnar Kvalbein Vinterskader kommer ofte på lavpunkter der det samler seg vann Is- och vattenskador vil bli endå viktigare med et varmare, våtare, vildare klimat - Varmare: Årlig medeltemperatur øker med ºC, mer i nord än i sör och mer i innlandet än langs kusten. Lengre växtsesong, kortare periode med snö Större krav om vinteröppna banor Sämre härding om hösten Våtare: Årsnederbörden ökar med inntil 20%, mest om hösten och vintern, liten eller ingen ökning om sommaren. Mer av nederbörden kommer som regn, mindre som snö. Vanligvis er skaden störst i de lågaste punkten der vatten samler sig Større krav til drenering Mer mossa Vildare: Antall dager med ekstrem- väder (mycket vind, hög nedbörsintensitet) ökar. Samtidig blir vädret mer ostabilt Mer is og vatten på banorna Gräset avhärdas Ljuset påverkas inte (lite) av klimat-förendringarne Ekstrem-väder öker Dagslengden er uförandrad Total innstråling kan gå med på grunn av Mer støv / forurening i atmosfären Om høsten vil innstrålingen minska också på grunn av mer overskyet väder Sämre härdning. 3
4 Krav til drenering ökar x Is-skador öker Foto: Olav Noteng Is- och vattenskador: a) O 2 -brist och / eller akkumulering av CO 2, alkoholer och/eller organiska syror: Gräset kväles. b) Kronan / tillväxtpunktet tar upp vatten: Gräset avherdes och blir kjänslig för ny frost. Alkoholer, hydrogensulfid, organiska syror och andre resultat av anaerob respirasjon Luktar det? Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö gjennom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter - Reetablering av vinterskadde greener Härdning (vinterforberedelse) hos gräset (1) Fotosyntesen foregår i grønne plantedeler i ljuset: Klorofyll CO 2 + vatten socker + syre (O 2 ) Ljus Normalt brukes sockeret til tillväxt av gräset Når temperaturen avtar til ca 6 C om høsten, reduseras tillväxten, og sockeret lagres i stedet inn som reservnäring. Detta er första trinnet i härdningsprocessen Mycket lys om høsten vil öke reservlageret. For å mer reservenæring rekommenderar vi att öka klippehøjden om hösten. 4
5 Vi menar at ökt klippehöjd i september och oktober vil ökt innlagring av kolhydratreserver före vintern och dermed bättre overlevnad 3.0 mm 4.0 mm 4.5 mm 6 mm Rödsvingel Från STERF-projekt Vinterforberedelse, º 30º 20. juni 20.september Träd på banan ger längst skugga om hösten och är därför mycket skadlig för härdningen Härdning (vinterforberedelse) hos gräset (2) Når temperaturen faller ytterligare, under frysepunktet, vil plantecellerna dehydreres. Cell-membranen blir mer genomsläpplig och vattnet transporteras ut av cellen och / eller bindas til proteiner. Detta er andra trinnet i härdningsprocessen Härdigheten er vanligvis maksimal rundt juletider og avtar deretter utover vinteren. Mildværsperioder eller växling mellan frost och mildt väder reduserar herdigheten. Plantene avhärdes. Oppsummering: To avgjørende forhold om høsten: 1. Mycket reservnäring (socker i plantan) 2. Lite vatten i plantan (och i jorden rundt) Från STERFs brunven-project (bokstavene visar olika brunvensorter och krypven Penn A-4) U- härdat Härdat ved +2 C /ljus Härdat ved +2 C /ljus + -2 C Naturlig härdning ute Efter frysning til -6 C Uherdet Härdat ved +2 C /ljus Härdat ved +2 C /ljus + -2 C Naturlig härdning ute Efter frysning til -15 C Det er stora skillnader i overvintringsevnen til olika gräsarter och -sorter Olika sorter av krypven och rödven, Hallingdal golfbane, 9.mai 2004 Foto: Ole Martin Lilleby Leirin L-93 Nordlys Penncross Nor Heriot Penncross Nordlys Nor Leirin L-93 Heriot Heriot L-93 Nor Leirin Nordlys Penncross x Frigg (N) Klett (N) Frigg (N) Center Barcrown (NL) Klett (N) Center (NL) Fryd (N) Frigg (N) Barcrown (NL) Calliope (DK) Rödsvingelsortar Hallingdal golfbane, 9.mai
6 Vanlig amerikansk rangering av gräsarter etter cold tolerance, Landvik, 13.mars 2004 sorter, Landvik, 13.mars 2004 Cato + Providence (USA) Nordlys (N) Sämst Bäst Kärrgröe Ängsgröe Rödven Rødsvingel Hårdsvingel / fårsvingel Engelsk rajgräs (Stier 2008) Denna amerikanske rangeringen gjelder ikke i Norden! Forutsatt ingen sprutning mot övervintringssvamp viser våra forskingsresultat at kärrgröe, krypven, vitgröe och har sämre övervintring än rödsvingel Engelsk rajgräs Apelsvoll våren 2008 (etter første vinter i STERF s sortsprovningsprojekt ) Utenlandsk rødsvingel Utenlandsk rödven Brunven Rödsvingel Rödven och Brunven STERF s sortsprovning, Apelsvoll, våren 2006 Norsk Norsk rødsvingel rödven Stor stortsvariation innan hver gräsart! Förslag til nordisk rangering av gräsarter til golfbanor etter övervintringsevne Sämst Bäst Ängsgröe Brunven Rödven Tuvtåtel Rödsvingel, tätvuxen Rödsvingel med korta eller lange utløpere Hårdsvignel / fårsvingel Kärrgröe Flerårig rajgräs Kärrgröe STERFfinansiert demonstationsforsök, Samuelsdals GK, Falun, Läs mer om detta i STERF s sortsguide! 6
7 Arter och sorter i forsøket Brunven Avalon Villa Penn A1 Penn G6 SRX 1119 L 93 Penncross Rödven Leirin Bardot Rødsvingel, tätvuxen Musica Calliope Rödsvingel, korte utlöpare Baroyal Cezanne Leonora Rangering av arter og sorter fra best til sämst, Samuelsdals GK, Falun Art och Sort Medel 1 Rödsvingel, k. utlöpare Leonora 8,6 2 Rödsvingel, k. utlöpare Cezanne 8,2 3 Rödsvingel, utan utlöpare Musica 7,8 4 Rödsvingel, utan utlöpare Calliope 7,5 5, L93 7,0 7 Rödsvingel, korte utlöpare Baroyal 6,3 8 Penncross 6,2 9 Brunven Villa 5,6 10 Brunven Avalon 5,6 11 Rödven Bardot 5,3 12 Penn G6 5,2 13 Penn A1 5,0 14 SR Rödven Leirin 4.6 Én forebyggende sprutning mot overvintringssvamp Grunt rotsystem Lysegrønne blader med båtspiss Men hva med vitgröe det vanligaste gräset på golfbanor i Norden? Ved Penn State University leder David Huff et föredlingsprogram for perenn (flerårig) vitgröe, Poa annua reptans Ettårig Poa annua Flerårig Tät, typisk flerårig type Mindre tett mellanform Mellanform 7
8 Många av sortene til David Huff kan gi en fantastisk greenkvalitet (fast dom sätter inte frö!) ns overvintringsevne? Kanadensisk forskning ved Julie Dionne viser: Freezing tolerance: Ved maksimal härdning kan vitgröe tåle frost ned til 12 ºC. ( kan, som vi tidigare har sett, tåle 35 ºC eller lågare). Det er små skillnader mellom ulike vitgröe-sorter i evne til å tåle låg temperatur. Sorter från Kanada er inte mer frost-tolerante än sorter från USA. Ved vintertäckning kan vi unngå at temperaturen blir kritisk låg. På manga golfbanor i Kanada praktiseres detta på vitgröe-greenene. Men hur mycket is kan de lovande vitgröe-sorterna tåla? Under mitt studieopphold på Penn State University i 2005/06 blev føljande projekt gjennomförd i samarbete med dom amerikanske forskerna David Huff och Peter Landschoot: Prover av 13 av de mest lovande Penn State sortene av flerårig vitgröe ble tatt inn från en forsöksgreen i sluten av november, etter naturlig härdning. Tre sorter skillde sig ut med bättre snömögelresistens enn dom andra Sortene blev testad for resistens mot snömögel (Microdochium nivale). Sortene ble også utsatt for simulerad istäcke. I dette forsöket ble krypven Penn A-4 från en nabogreen brukt som kontroll. Anaerobe forhold under is ble simulerad ved å vakuumforsegla prover i tät plast Hva med evne til att tåla is? 8
9 Plasten blev öppnad och turf-proverna plantad i potter. Etter 23 dagers simulerad isdekke var det fortsatt liv i ca 80% av vitgröesortene. Proverna ble oppbevart i mörke i en inkubator ved 1ºC i olik tid Det var ingen samanhäng mellan evne til å tåle istäcke och snömögelresistens. Etter dagers simulerad isdekke började vakuumet at försvinna! Poser med vitgröe började att akkumulera gas Vid öppning av plasten etter 26 dagar blev det tatt prover for gas-analys (C 4 -alkohol) (C 4 -syre) (butyrat) Klart mera av giftiga, nedbrutningsprodukter i vitgröe än i krypven LUKT! Etter 40 dagers simulerad isdekke var samtliga vitgröesorter döda, men det var fortsatt liv i Penn A-4. 9
10 % overlevnad Et nytt forsøk ble gennomförd med uttak av prover av vitgröe och Penn A-4 med tre dagers interval Dager med simulerad isdekke Penn A-4 Konklusjon, isdekke Penn A-4 tålte dagar under tett isdekke. Flerårig, amerikansk vitgröe tålte bara dagar. Forsökene ved Penn State University representerer worst case med helt tät isdekke (ice encasement, not only ice cover) Forbruket av syre (O 2 ) under isen skyldes ikke bare gräset, men också mikroorganismene Under feltforhold er isen ofte ikke helt tät. Våre kanadensiske kolleger Darell Tompkins och Jim Ross har vist vitgröe kan overleva og krypven dager under isdekke. De rekommendarar likevel att fjerna is på vitgröegreener så fort den är bildat: Sitat: It would appear that immediate removal of ice would be most appropriate for annual bluegrass and that removal after 45 days is too late. Ju større innhold av organisk material i topplaget, ju større risk for anaerobe forhold. Ved risk för isdekke / anaerobe forhold må vi vara extra nogrann med filt-kontroll! Anaerobe forhold kan också uppstå vid bruk av täta dukar Vi behöver et luftfylld skikt mellan duken och gräset! (Från STERF-projekt Vintertäckning ) Foto: Boel Pettersson Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö genom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter - Reetablering av vinterskadde greener 10
11 Skötsel genom sesongen för bättre overvintring Stödså med rett art och sort God drenering, både traditionell jordbruksdrenering (täckdikning på fairways!) och overflatedrenering. Balanserad gödning gjennom hele sesongen. Fortsätt med små, balanserade givor (t.ex kg/100m 2 / annankvar vecka) helt til tjälen legger sig. Flytende gödning gir mer mossa! Kontroll med det organiska materialet. Luftning och moderat dressning genom hela sesongen, och mer på hösten. Nok ljus til gräset, specielt i härdningsfasen om høsten Hvis tillåten: Växtregulering med Primo MAXX annanvar vecka och alla ven-arter: Forebyggande sprutning mot svampar et par veckor för växtavslutning: Stratego, Amistar Duo, Acanto Prima, Delaro. Täta duker, med luftlag under: Skall inte leggas ut för gräset er ferdig med sin andra härdingsfas, dvs. når det er tört og i ferd med att bildas tjäle i jorden. Håll overflatevattnet borte från greenerna! Foto: Steinar Selle, Grenland GK Skötsel under vinteren: Skal vi fjerne snö och is från greenerna? Foto: Steinar Selle, Grenland GK Fjärning av snö Fjerning av snö ger lågare temperatur och större temperaturväxlingar i green-ytan. Men det tåler ädelgräsen. Selv vitgröe tåler barfrost til -12 ºC. Mycket og långvarig snö på ufrossen mark ger store fare for snömögel och hydrering av växtpunktet. Då skal snöen bort. Många norska baner hadde sist vinter mindre skador på greener der snöen var fjerna än på fairways der all snöen låg kvar. Fjerning av snö gir mindre fare for tjock is och vatten på greenene. Snöen må fjernes så langt att vattnet inte renner inn på greenen når snöen smelter. Konklusjon: Hvis det er utsikt til växlande vinter med milde perioder bör snöen fjernes! Fjärning av is Forsøk utfört av Dave Minner et al. i Iowa og George Hamilton på Penn State viser at isskaden i vitgröen kommer allerede de to förste veckorna! Växtpunktet på vitgröen bør inte komme i kontakt med frysande vatten! I andre arter er det mer en fråga om hur länge isen ligger kvar. Til skillnad från vitgröe, och för att unngå uttorkning, kan det det vara nok att hacka upp isen, utan att fjärna den. 11
12 Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö genom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter Tidig vårtillväxt: Landvik, 17.mars 2009, 5 dagar etter snösmelting Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Rödsvingel, tätvuxen - Reetablering av vinterskadde greener 31.mars (två veckor senare) 6. april 2009 Rödsvingel, tätvuxen Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Rödsvingel, tätvuxen 13.april: Säsongen har börjad! Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Rödsvingel, tätvuxen Resåing etter vinterskade Den döde greenen innehåller anaerobe groningshemmande forbindelser. Sørg for gjentatt utluftning! Reduser konkurransen fra levende plantemateriale. I starten er rotkonkurranse, spesielt om vann, viktigst. Sørg for at fröet får kontakt med jordens mineralmateriale. Fjern dødt plantemateriale. Dressning. Spar ikke på frö, gjerne förgrodd Vårtäckningsduk. Hyppig bevattning, även om temperaturen er låg. Foto: Olav Noteng 12
13 FRA STERF-PROSJEKTET REETABLERING AV GREEN ETTER VINTERSKADER, 2009 Metode 1: Rödsvingel / rödven / vitgröe green - 100% vinterskadd (efter sprutning med Roundup!) høsten Lite filt. Resådd 17.april 2009 med tre ulike metoder: 1. Såing med direktesåmaskin rett i død green. Dressing. 2. Vertikalskjæring til 2 mm djup, 3 cm mellan sporene. Drop-seeder + blåsing av frøet ned i sporene. 3. Avhøvling av topplaget (ca 2 cm). Deretter direktesåing og kjøring med knastetrommel Direktesåing i död green. Dressning. Etter såing ble hälften av alla tre storrutor duklagt! Metode 2: Vertikalskjæring + bredsåing + dressing Metode 3: Avhøvling av 2 cm topplag før direktesåing Resultat: Utvikling av plantedekke Hälften av alla tre rutor duklagd efter såning
14 Dekningsprosent 8.juni Prosentfordeling av gräsarter 8.juni Rödsvingel Rödven SUM Topplag fjernet før såing Vertikalskåret + dresset Grense Direktesådd + dresset Metode 1: direktesåing Metode 2: Vertikalskjæring Metode 3: Fjerning topplag Ved fjerning av duken tre veckor efter såning sås positiv effekt. Men vid avslutning av forsöket hadde rutor utan duk bäst dekning KONKLUSJON FRÅN PROJEKTET: For varig verknad / bytte til ädelgras bör topplaget fjärnas! Tack for oppmerksomheten og välkommen på besøk! Duklegging ger raskare groning, men verknaden er midlertidig. 14
Kärrgröe eller engelskt rajgräs som «hjälpgräs» vid hjälpsådd efter vinterskador
Kärrgröe eller engelskt rajgräs som «hjälpgräs» vid hjälpsådd efter vinterskador Av Trygve S. Aamlid 1, Pia Heltoft 1, Gudni Thorvaldsson 2 og Anne Mette Dahl Jensen 3 1)Norsk institutt for bioøkonomi
Läs merGolfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning
Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,
Läs merVilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga?
Bekämpning av övervintringssvampar: Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga? Av Trygve S. Aamlid 1, Tatsiana Espevig 1 och Boel Sandström 2 1 Bioforsk
Läs merPotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden
PotenTial för Brunven på golfgreener i Norden Bild 1. Brunvenens blad och planta. Foto: Agnar Kvalbein. brunven Botaniska fakta och användningsområde Brunven (Agrostis canina L.) är en flerårig gräsart
Läs merKan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener?
Kan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener? Artikel av: Trygve S. Aamlid 1, Pia Heltoft 1, Anne Mette Dahl Jensen 2 och Gudni Thorvaldsson 3 Översättning: Kim Sintorn, bankonsulent Svenska
Läs merÅteretablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF
Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF Artikeln är en översättning från Gressforum nr 1/2017 Vitgröe eller andra gräsarter
Läs merefter vinterskador Av Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO och Carl-Johan Lönnberg, SGF
Återetablering efter vinterskador Av Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO och Carl-Johan Lönnberg, SGF Popular Scientific Articles - STERF, Februar 2017 Vitgröe eller andra gräsarter
Läs merSCANGREEN Sammanfattning av. Gräsarter och sorter till golfgreener i Norden:
Gräsarter och sorter till golfgreener i Norden: Sammanfattning av SCANGREEN 2015-2018 Av Trygve S. Aamlid, Pia Heltoft, Tatsiana Espevig & Wendy Waalen, NIBIO, Anne Mette Dahl Jensen, Köpenhamns Universitet
Läs merVitgröe. Bekjemping eller kultivering? Vitgröe. (Poa annua): Vän eller fiende? Trygve S. Aamlid Ogräs eller kulturgräs? Innehåll
Vitgröe Vitgröe (Poa annua): Vän eller fiende? Trygve S. Aamlid Ogräs eller kulturgräs? Bioforsk Turfgrass Research Group Norge Innehåll Bekjemping eller kultivering? Morfologiske kjennetegn hos Poa annua
Läs merTrampgröe slitagemästaren!
Trampgröe slitagemästaren! Poa supina (Schrad.) på svenska trampgröe, har varit med i de norska sortförsöken sedan 2011, representerad med sorten Supranova. Den tål slitage, skugga och låg klipphöjd, reparerar
Läs merVallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar
Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?
Läs merVintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent
Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent Innehåll Presentation Vinter- och vårförhållanden på Svenska Golfbanor Tidigare erfarenheter av vintertäckning i Sverige
Läs merProjektledare och kontaktperson
Successful reestablishment of golf greens following winter damages Projektledare och kontaktperson Wendy Waalen, Bioforsk Turfgrass Research Group, Bioforsk Øst Apelsvoll, N-2849 Kapp, Telephone +47 45286790,
Läs merArter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien
Projektarbete för distanskursen Gräs för golfbanor Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien Erik Svärd, Boel Pettersson, Bengt Hansson, Carl-Jan von Bergen,
Läs merTRAMPGRÖE - slitagemästaren! Av Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group. Översättning: Boel Sandström.
TRAMPGRÖE - slitagemästaren! Av Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group. Översättning: Boel Sandström. Popular Scientific Articles - STERF, November 2016 Denna text är skriven
Läs merkommer att minska problemen med is i dessa områden.
Handbook turf grass winter survival Isbränna När ska isen krossas? Foto: Olav Noteng, Byneset Golf Inledning Istäcke orsakar mer dött gräs i Norden än någon annan vinterskada. Is förekommer oftast i övergången
Läs merBoel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004
Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 GUA på Sundsvalls GK 2015 2015 Min förhoppning med dessa timmar! Ge ökad kunskap och förståelse om vad som görs på banan Skapa intresse Insikt om Er
Läs merLägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.
Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver
Läs merGer vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006
Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området
Läs merVinterarbete och reetablering på våren
SGF: Modern banskötsel, Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Vinterarbete och reetablering på våren agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein
Läs merMikael Johansson, Ullna Golf Club
HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker
Läs merUtvärdering av vinterskador i vitgröe- och krypvengreener
Utvärdering av vinterskador i vitgröe- och krypvengreener D.D Minner, fil. doc. F.J. Valverde, Doktorand Iowa State University Översättning: Robert Martin En viss grad av vinterskada sker varje år på greener
Läs merTillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter
Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Frøavlskonferanse 25. november 2009, Hässleholm, Skåne Tilväxtreglering Godkända
Läs merMycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila
! Jannes Hörna OKTOBER 2018 Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila Golfsäsongen 2018 börjar på våra breddgrader sjunga på sista versen. När detta skrivs i månadsskiftet september/oktober
Läs merRapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010
Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010 Boel Pettersson 2010-08-04 Inledning Trots flygstrejk, följt
Läs merCTRF. HÄRDNING OCH VINTERSTRESS Vad är det som skadar golfgreener? Gräs som tål vinter. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL
HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL HÄRDNING OCH VINTERSTRESS Vad är det som skadar golfgreener? Sammanfattning Många olika förhållanden kan ge vinterskador. Snömögelsvampar är aktiva vid låga temperaturer,
Läs merGräs till parker och fotbollsplaner
Faktablad Integrerat Växtskydd Gräs till parker och fotbollsplaner Rätt gräs till rätt miljö Växter som tillhör samma art har inte identisk arvsmassa men de är tillräckligt lika för att kunna befrukta
Läs merRÄSFRÖ. Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126
Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126...127 Brunven...127 Kärrgröe...128 Vitgröe...128 Rena sorter...126...126...127...127 Fårsvingel...127 Hårdsvingel...127
Läs merGräs till golfbanor. Rätt gräs till rätt miljö. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Gräs till golfbanor Rätt gräs till rätt miljö Växter som tillhör samma art har inte identisk arvsmassa men de är tillräckligt lika för att kunna befrukta varandra och bilda
Läs merBild 1. Timrå GK den 21 november 2007. Arbete med täckning,
Kan vintertäckning vara nyckeln till bättre överlevnad och greenkvalité på våren? I slutet av 1990-talet genomfördes försök med vintertäckning av greener i Sverige, Norge och Finland. Utifrån dessa erfarenheter
Läs merPrimo MAXX Verkningssätt
Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning
Läs merBevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad
Läs merTemperaturtest på vårtäckningsdukar
1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika
Läs merpå golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?
Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel? Snömögel och fusarioser på golfgreener Av Trygve S. Aamlid1, Bioforsk Turfgrass Research Group, Norge,
Läs merCTRF. Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat. Introduktion. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival
Handbook turf grass winter survival Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat Introduktion Tanken med detta faktablad är att hjälpa dig när du ska välja de bästa arterna och sorterna i samband med att
Läs merVal av gräs till golfbanor
Faktablad - Integrerat växtskydd Val av gräs till golfbanor Reviderat mars 2016 I ruffen skall bollen vara synlig, men samtidigt skall gräset kunna konkurrera med ogräs. Detta handlar oftast mer om jordart
Läs merSå kan vinterskador. Tema: Invintring
Så kan vinterskador Denna säsong har många golfbanor haft större eller mindre skador på sina greener. Att våren sedan blev kall och regnig gjorde knappast saken bättre. Många golfbanor dras fortfarande
Läs merSkötselstrategier för att optimera gräsets härdning och tidiga vårtillväxt
Skötselstrategier för att optimera gräsets härdning och tidiga vårtillväxt Projektets övergripande mål är att utveckla/ förbättra skötselstrategier för optimal övervintring av gräs på högkvalitativa golfbanor
Läs merCTRF. ÅTERETABLERING efter vinterskador. Introduktion. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL
HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL ÅTERETABLERING efter vinterskador Introduktion Vinterskador kan förekomma på alla ytor på golfbanan, men generellt är gräs som klipps lågt mest utsatt. Detta faktablad
Läs merHur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?
Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är
Läs merPractical reestablishment of golf greens following winter damages -a field study
Årsrapport från projekt nr. 17 2018-02-15 Practical reestablishment of golf greens following winter damages -a field study Introduktion och bakgrund Ämnen är oftast aktuellt i norra delen av Sverige men
Läs merTillväxtreglering. på nordiska golfbanor
Tillväxtreglering med Primo MAXX på nordiska golfbanor Trygve S. Aamlid Peter Edman FÖrord Sommaren 2011 blev Syngentas tillväxtreglerande medel Primo MAXX godkänt för användning på Svenska golfbanor.
Läs merMåndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).
Banblogg för 2014 Luftning... igen! 2014-07-25 Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Frivilliggruppen...
Läs merVINTERÖVERLEVNAD AV GRÄS PÅ GOLFBANOR:
VINTERÖVERLEVNAD AV GRÄS PÅ GOLFBANOR: VAD DÖDAR GRÄS OCH VAD KAN GÖRAS? Tatsiana Espevig NIBIO Turfgrass Research Group Trygve S. Aamlid Agnar Kvalbein Tatsiana Espevig Trond Pettersen Jan Tangsveen Wendy
Läs merVINTERTÄCKNING AV GREENER Användning av dukar för bättre vinteröverlevnad av greener. Sammanfattning
HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL VINTERTÄCKNING AV GREENER Användning av dukar för bättre vinteröverlevnad av greener Introduktion En del greenkeepers vintertäcker rutinmässigt sina greenerna för att
Läs merRapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017
Emmaboda GK Kyrkogatan 360 60 Emmaboda Växjö 21/4 2017 Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017 Syfte med besöket: Medverkande: Var att vi skulle titta på banan efter den gångna vintern. Klubbens
Läs merGRÄSFÖRSÖK GREENGRÄS PROJEKTARBETE HGU
PROJEKTARBETE HGU -04 2006-08-09 GRÄSFÖRSÖK GREENGRÄS En sammanställning av FoU-gruppen Halland s Försöksplan; Gräsarter och sorter till green utfört vid Halmstad golfklubb Niklas Svantesson, C.M. Halmstad
Läs merNordisk sortguide för gräs till grönytor, 2007
Bioforsk FOKUS Vol. 2 Nr. 18 2007 Nordisk sortguide för gräs till grönytor, 2007 Rekommenderade sorter för green, fairway/tee, gräsmatta, fotbollsplan och extensiv gräsmark baserat på försöksresultat 1985-2006
Läs merBÄTTRE KONTROLL UNDER VINTERTÄCKNINGSDUKEN. Syre-/koldioxidmätning och Medallionförsök
BÄTTRE KONTROLL UNDER VINTERTÄCKNINGSDUKEN Syre-/koldioxidmätning och Medallionförsök Anders Körberg Västerås GK Högre Greenkeeperutbildning 2013-2015 INNEHÅLL 1. Inledning sid. 2-3 2. Bakgrund 4 3. Vintern
Läs merERFARENHETER AV VITGRÖE
ERFARENHETER AV VITGRÖE Magnus Ljungman 35år Banchef på Österåkers Golf 45 håls anläggning i Åkersberga strax norr om Stockholm 36 hål byggda -89 idag vitgröe 9 hål byggda -04 krypven Från vitgröe "hatare"
Läs merSTERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN
STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN PROGRAM Vad är STERF? Dagens prioriterade ämnesområden Nya försök Pågående försök syfte Avslutade försök resultat Sammanfattning VAD ÄR STERF?
Läs merGräsguiden 2015. Gräs till grönytor i Norden
Gräsguiden 2015 Gräs till grönytor i Norden FÖrord Baserat på mer än 30 års utprovning av gräsarter och sorter utgavs STERFS gräsguide Gräs till grönytor i Norden första gången i september 2012. Denna
Läs merKärrgröe i Norrland?
Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag
Läs merVINTERSJUKDOMAR PÅ GRÄS Biotiska vinterskador
HANDBOOK TURF GRA WINTER URVIVAL VINTERJUKDOMAR PÅ GRÄ Biotiska vinterskador Foto: Agnar Kvalbein ammandrag Det är flera svamparter som trivs och skadar gräs vid låga temperaturer. De vanligsta och ekonomiskt
Läs merPesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana
Pesticidfri golfbaneskötsel Hofgårds Golfbana Varför jag valde detta skötselkonceptet Presentation av Hofgårds Golfbana Greenskötsel Övriga gräsytor Framtiden för golfbaneskötsel PG Peterson banägare och
Läs merStödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links)
Stödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links) Av: Cristian Swärd Stödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links) Cristian Swärd Innehåll: - Inledning - Frågeställning/Försök
Läs merTillväxtreglering med Primo MAXX på nordiska golfbanor
Tillväxtreglering med Primo MAXX på nordiska golfbanor Trygve S. Aamlid och Peter Edman Bild 1.Klippning av Vitgröe green som användes i Primo MAXX försöken på Bioforsk, Landvik. Foto: Trygve S. Aamlid.
Läs merGräsplantans anpassning till vinterstress
SGF: Modern banskötsel Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Gräsplantans anpassning till vinterstress agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein
Läs merHöstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland
Höstmöte 2014 Henrik Norén Svenska Golfförbundet Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Växtskyddsförordningen och IPM 2014 Nya förordningen om bekämpningsmedel. IPM: Vad innebär det och vad kan
Läs merUtvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna
Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna 2006-2008 Micke Lagestam Samuelsdals GK Innehåll Innehåll...2 Bakgrund och fakta...3 Syfte och mål...4 Geografiskt läge och klimatfakta...4 Greenuppbyggnad...4
Läs merVinterpreparering av golfgreener
SGF: Modern banskötsel, Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Vinterpreparering av golfgreener agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein Trygve
Läs merOrganiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)
Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merBord Marstrand Bord Marstrand
Bruksanvisning / Bruksanvisning Bord Marstrand Bord Marstrand SE NO Item. No. 6010-1156 SE Tack för att du valt att köpa en produkt från Rusta! Läs igenom hela bruksanvisningen innan montering och användning!
Läs merVälj rätt gräs! Modern banskötsel, nov Trygve S. Aamlid
Välj rätt gräs! Modern banskötsel, nov. 2012 Trygve S. Aamlid Other Bioforsk units Wendy Waalen Agnar Kvalbein Tanja Espevig Trygve S. Aamlid Landvik Evolutionen har gjort gräsfamiljen (Gramineae) til
Läs merNu har klippning och finish högst prioritet på banan
Jannes Hörna JULI 2019 Nu har klippning och finish högst prioritet på banan Skötseln av vår fina golfanläggning går i juli och augusti in i ett något lugnare skede, trots att golfsäsongen då brukar vara
Läs merNär skall man stödså?
När skall man stödså? Alltid!!! Varför? Man har alltid moderna gräsarter i backen. Bestäm vilket gräs man skall prioritera! Sköt sedan detta gräs! Och inte vitgröe. Is och stående vatten Om man inte har
Läs merResan mot rödsvingelgreener
Resan mot rödsvingelgreener Examensarbete HGU 2011 Henrik Gustavsson 2013-07-15 Innehållsförteckning Innledning sid 3 Tillvägagångssätt sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 Inledning Längst ut på halvön
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merErfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway
EXAMENSARBETE HGU 2008 2010 Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway Peter Pettersson Course Manager ABBEKÅS GK 2010 INLEDNING Syfte Är att undersöka om man kan få en märkbar effekt av
Läs merSnabbare etablering med argrow än med Wallco
Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,
Läs merCTRF. Höstförberedelser av greener för bättre vinteröverlevnad. Inledning. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival
Handbook turf grass winter survival Höstförberedelser av greener för bättre vinteröverlevnad Inledning Om gräset på greenerna överlever vintern avgörs först och främst av väderförhållandena och som regel
Läs merPositionsstol Österlen
Bruksanvisning / Bruksanvisning Positionsstol Österlen Posisjonsstol Østerlen SE NO Item. No. 6020-1173, 6020-1174 SE Tack för att du valt att köpa en produkt från Rusta! Läs igenom hela bruksanvisningen
Läs merGräsfrö blandningar G R Ä S F R Ö. Naturområden
G Gräsfrö blandningar Vitgröe ngsgröe Eng. rajgräs Weibulls Horto erbjuder marknaden ett toppsortiment av rena sorter och blandningar från olika växtförädlingsföretag som är anpassade till nordiska förhållanden.
Läs merUtvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna och egna erfarenheter av brunven
Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna och egna erfarenheter av brunven Examensarbete HGU 2006 Micke Lagestam Samuelsdals GK Innehåll Innehåll...2 Frågeställning...4 Vilket gräs passar bäst -
Läs merBruksanvisning / Bruksanvisning. Bord Nice. Bord Nice. Item. No
Bruksanvisning / Bruksanvisning Bord Nice Bord Nice SE NO Item. No. 6010-1159 SE Tack för att du valt att köpa en produkt från Rusta! Läs igenom hela bruksanvisningen innan montering och användning! Bord
Läs merSuccessful reestablishment of golf greens following winter damages
Successful reestablishment of golf greens following winter damages Försöksgreen innan projektstart 2 maj Demonstrationsförsök på naturligt skadade greener år 2016 År två av detta delprojekt har startat
Läs merVilka effekter har djupluftning på våren?
Vilka effekter har djupluftning på våren? Av Jerker Sjödin, Sollefteå GK 6-2-5 I Sammanfattning: I detta arbete berörs viktiga punkter för att vi som greenkeepers ska kunna få en optimal start för våra
Läs merERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05
ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05 Deltagare: Delsjö Hofgård Mölndal Norge SGF Ingvar Fjellman greenk. Rune Olsson BKO Pg Petterson banägare Hans
Läs merRapport från SGFs Bankonsulent
Rapport från SGFs Bankonsulent Det är inte klokt vad tiden går fort, snart är vi inne i mars månad. Hoppas ni verkligen har hunnit med all maskinservice, skyltar och annat banmaterial som skall målas,
Läs merBruksanvisning. Växthus. Drivhus. Item. No. 62301040
ruksanvisning Växthus Drivhus SE NO Item. No. 62301040 SE Tack för att du valt att köpa en produkt från Rusta! Läs igenom hela bruksanvisningen innan montering och användning! Växthus Läs bruksanvisningen
Läs merFortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa
Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet
Läs merKvartalsbrev från SGFs Bankonsulent
Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merGrensehjälpen en mobilapp som förenklar handel och utbyte
Synergi över kölen Grensehjälpen Talentnettverket 2017 Grupp 3 Malin Nygren, Stine Østnes, Anders Teodorsen, Wilhelm Jonsson, Emil Pettersson Grensehjälpen en mobilapp som förenklar handel och utbyte Varför
Läs merInnehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930
Läs merPutt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Läs merREDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY
REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning
Läs merSport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga. Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden
Spel Rättvisa Utmaning Balans Natur Strategi Bra spelytor Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga Röd tråd Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden Skötsel och konstruktion Ekonomi
Läs merMonteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115
Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 MONTERINGSDELER MONTERINGSDELAR Del nr. Beskrivelse Antall Antall til 4,3m. til 3,6m. A Stolpe, øvre del 6
Läs merGödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.
Läs merModern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken
Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken Miljöoptimerad Banskötsel Vad är det? Banan sköts utan kemiska bekämpningsmedel Ett numera nordiskt nätverk bildades 2002. Medlemmarna får
Läs merBESTÄMNINGSNYCKEL FÖR GRÄS
BESTÄMNINGSNYCKEL FÖR GRÄS 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET INSTRUKTIONER Förse dig med ett så välutrustat plantmaterial (inklusive rötter) som möjligt av det gräs du ska bestämma Identifieringen bygger på ett
Läs merÅrskort 2014. Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet 2014. Sammanfattning och slutsatser
Golfklubb: Stockholms GK Greenkeeper: Pär Gräns Adress: Kevingestrand 20, 182 31 DANDERYD Årskort 2014 Slutrapport Innehåller: Inledning Sammanställning över svampförekomst Årskortet 2014 Sammanfattning
Läs merVad menar vi med vinterförhållanden?
Handbook turf grass winter survival Vinterspel på sommargreener Tidig vår på Peuramaa Golf, Finland. Foto: Agnar Kvalbein. Inledning Golfarna diskuterar när det är rätt att tillfälligt stänga banan och
Läs merFörlita dig inte på fröbanken och sluta droppså!
2017-01-20 1(7) Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså! En resumé kring projektet hjälpsådd av naturligt vinterskadade greener Inledning Återetablering av golfgreener är något som påverkar golfklubbar
Läs merVinteröverlevnad i Norr. Examensarbete HGU Linus Bylund
Vinteröverlevnad i Norr Examensarbete HGU 2015-2017 Linus Bylund En studie av olika invintringsstrategier, tekniker samt material och växtskyddsmedel som tar avstamp i en kustnära stad belägen i norra
Läs merAbiotiska skador. Vad är en abiotisk skada? Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Abiotiska skador Abiotiske skader Abiotiske skader Abioottiset vioitukset Skaðar af ólífrænum (áþreifanlegum) orsökum Abitotic damage Foto: Boel Petterson. Vad är en abiotisk
Läs merSorter för grönytor i. Sverige. 2013 klimatförändringar. naturresurser. Lagar. restriktioner
Sorter för grönytor i naturresurser Sverige Lagar klimatförändringar restriktioner Resultat från sortprovning i programmen SCANTURF och SCANGREEN De nordiska länderna har lång tradition av sortprovning
Läs merBrev från bankonsulenten i arbetsområde 8
Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Luleå 2008-05-05 Till: Alla berörda parter i klubbarna i banregion 8, banansvariga i Gästrike/Hälsinglands GDF, Jämtland/Härjedalens GDF, Medelpads GDF, Norr/Västerbottens
Läs merSGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28
Här står 28 SGA-mästerskapet 2008: slaget i höst Den 22 september möts SGA:s medlemmar i det årliga och mycket prestigefyllda slaget om vem som är organisationens golfkung/drottning. Tre av Stockholmsregionens
Läs mer