Så kan vinterskador. Tema: Invintring

Transkript

1 Så kan vinterskador Denna säsong har många golfbanor haft större eller mindre skador på sina greener. Att våren sedan blev kall och regnig gjorde knappast saken bättre. Många golfbanor dras fortfarande med återställningsbekymmer av sina greener. Frustrerade medlemmar och greenkeepers samt lägre greenfeeintäkter för klubbar är den verklighet som många klubbar fått erfara denna säsong. Hur medlemmar reagerar mot att deras hemmabana inte haft schyssta greener under hela spelsäsongen återstår att se. Att försöka sätta kronor och ören vad vinterskadorna har kostat klubbarna är svårt men det handlar om mycket stora belopp totalt. Att kunna starta säsongen med alla greener i bra kvalitet är en av de tuffaste utmaningar många greenkeepers har. Bra vårstart med alla greener i topp gör livet liksom lite lättare. De viktigaste orsakerna till vinterskador på våra greener är uttorkning, låga temperaturskador, svampsjukdomar samt kvävningsskador orsakade av främst långvarigt istäcke på greenerna. Vissa skador kan bero på felaktig skötsel under främst hösten på grund av klubbarnas girighet att tjäna pengar på greenfee/företagsgolf varför viktiga skötselåtgärder (höja klipphöjden, luftningsåtgärder, reducera thatch) får stå till- Isbekämpning på Ullna. 30

2 förebyggas baka. Detta kan resultera i att gräsplantan stressas under hela eller delar av invintringsfasen vilket kan få katastrofala följder på våren. Lika tokigt tycker jag det är att öppna banan på våren en viss dag som spikas långt i förväg utan hänsyn till vilken kondition gräset har vid den tidpunkten när spelsäsongen startar. Att skydda sig från vinterskador är ibland omöjligt. Det är vissa saker som du kan göra för att reducera vinterskador och denna artikel kanske ger några uppslag vad du kan göra för att reducera eventuella vinterskador. En viktig förutsättning är att det finns personal på banan vintertid som kan utföra nödvändiga åtgärder i form av snö- och isröjning, täcka av och på greener, med mera. Övervintringsförmågan hos gräsplantan är beroende på två huvudfaktorer, dels gräsplantans ärftliga förmåga att klara av olika stressfaktorer samt den process som gräsplantan genomgår under vintern. Under härdningsprocessen bör du så långt som möjligt reducera möjliga stressfaktorer. En frisk gräsplanta har betydligt större möjligheter överleva vinterstressen mot en svag gräsplanta. Invintringen styrs till stor del av dagsljuset och temperaturen. Den processen startar på sensommaren när dagslängden blir kortare och temperaturen sjunker. För att den skall bli optimal krävs god ljustillgång och att temperaturen ligger inom intervallet cirka noll till åtta plusgrader. Viss skillnad på temperaturkrav finns mellan de olika gräsarter och sorter av samma gräsart. Optimalt väder för en bra invintring på hösten är mycket sol samt att temperaturen sjunker successivt. När gräsplantan har lagrat in för lite kolhydrater eller förbrukat mer av sin näring än den lagrat kan det bero på att hösten varit regnig med mycket moln, greenytan fått för få soltimmar, skadad/stressad gräsplanta. KRITISKA PERIODER Två kritiska perioder för gräsplantan är speciellt milda perioder under senvintern med fluktuationer i temperaturen samt tiden strax före tjällossningen när gräsplantan är svag efter en lång vinter. Om greenytan dessutom ligger i skugga, greengräset är vitgröe samt att greenytan har dålig ytvattenavrinning, bör du inte bli förvånad att det är dött gräs på våren. Tänk på att det är stor skillnad på solens instrålningsvinkel på hösten mot sommaren när du planerar dina gallrings åtgärder runt greener och tees. Denna åtgärd med att öka ljus och luftrörelser i greenområdet om det inte är tillräckligt bör ha mycket hög prioritet. Liten i storlek G31 26 hk enorm i kapacitet McCormicks nya modell G31 med starkare motor rpm frontuttag och frontlyft ger lyftkapacitet upp till 300 kg. Välj mellan fast eller vändbar förarplats för optimal överblick och manövrering av redskapen. NYHET WINNER Vi ser till att Ni blir av med Era stubbar Vi fräser även bort dem. Denna metod är både billigare och smidigare än alternativet att gräva upp, transportera till soptipp osv. Vår utrustning är byggd för att minimera risken för markskador. Våra stubbfräsar arbetar över hela landet samt i Danmark, Norge, Finland och Tyskland. Vi kommer och gör jobbet oavsett om det handlar om ett stort eller litet antal stubbar. DRIVEN BY PRIDE Generalagent: MC Traktor AB, Simrishamnsv. 50, Tomelilla Tel , Box 263, Alingsås Tel Fax Ingvar mobilt

3 Gräset har en ettårig tillväxtcykel med stark rottillväxt under vår och tidig sommar och med en viss ned nedgång under varmaste delen av sommaren, följd av en stark tillväxt under tidig höst och sen höst. Denna cykel styr många av skötselåtgärderna som behöver göras för att maximalt stärka gräset. Gödselstrategin skall gälla under hela tiden gräsplantans rötter är aktiva. Hösten är den viktigaste gödslingen av gräs för att maximalt stärka gräset inför vintern samt ge en bättre start på våren. Av den totala N-givan under en säsong ges mindre (cirka procent) på våren än den gödselgiva som ges under hösten. Konsekvensen av för många kilo N per 100 kvadratmeter på våren skapar mindre rotmassa och en ökad bladmassa. VILA Vila av de viktigaste mekanismer som naturen försett de flesta växter med för att hjälpa plantan att överleva när den utsätts för stress. Vilande tillstånd kan även inträffa på sommaren när plantan utsätts längre period av torka i kombination med hög lufttemperatur. På hösten när gräsplantan går in i vintervila avtar skottillväxten men tillväxtpunkt, ritzom och stolon är fortfarande aktiva. Under vintern förbrukar gräsplantan kolhydrater vid respirationen när gräsplantan Vintertäckning. är täckt av snö och inte är fotosyntetiskt aktiv. När gräsplantan töms på kolhydrater sker samtidigt en gradvis avhärdning vilken påbörjas när temperaturen stiger. Bästa sättet är att se till att gräsplantan föreblir i vila under hela övergångsperioden från vinter till vår vilket minskar risken för näringsutarmning. Kan du skapa denna situation att bibehålla gräsplantan i vila under hela perioden har du en starkare gräsplanta som kan motstå lägre temperaturer när snön försvunnit på våren. Optimalt sker detta dels genom att lös snö blir kvar på tjälad green, dels genom att nyttja vintertäckning. Denna teknik med vintertäckning med vårtäckningsduk, isolerlager och ett tätt plastskynke på topp har under flera år nyttjats med framgång av Bengt-Owe Johansson på Sala GK på hans vitgröegreener. Det är viktigt att hålla koll på temperaturen under täck- Den sönderhackade isen skottas bort för hand. 32

4 ning som inte får bli högre än fem plusgrader för då måste du avlägsna vintertäckningen. Några greenkeepers har den gångna vintern testat att enbart täcka greenerna med tät plast med bra resultat. Oavsett vilken metod du använder måste du se till att inget vatten kommer in under täckningen och ha kontroll på temperaturen för att lyckas. SKYDDA DINA GREENER Uttorkning-frystorka är en av de vanligaste vinterskador vi har från norr till söder. Frystorka är vanlig på greener när marken är frusen. Skadorna uppträder främst på upphöjda delar av greenytan när den relativa fuktigheten är låg, dagstemperaturen är över nollstrecket och greenytan är utsatt för en längre period av förhärskande vind. Det som händer i gräsplantan är att den börjar transpirera mer vatten än den klarar att ta upp vilket skapar ett underskott av vatten i gräsplantan. Symtomen på detta är att gräsplantans blad först blir vitt i topparna, och går det för långt dör plantan. Denna skada uppträder främst på senvinter/vår. Om dina greener är utsatta för frystorka så undvik att lufta dina greener för sent på hösten om du inte fyller igen hålen med dressgods. En kraftig late-season toppdressning (ren sand) kan vara ett alternativ. I områden där snön faller och snabbt blåser av greenytan kan snöstaket vara ett alternativ. Många greenkeepers använder vårtäckningsdukar som läggs på greenytan så fort som möjligt när gräset kommit fram. Jag skulle även rekommendera att spruta greenerna mot svamp så snart som möjligt på våren. Finns möjlighet bör bevattningsanläggningen stängas så sent som möjligt samt komma igång så snabbt som möjligt på våren. Finns möjlighet att vattna (tankbil) utsatta delar av greenytan tidig vår bör detta vara ett alternativ när gräsplantan blir utsatt för torkstress när bevattningsanläggningen inte är i drift. Trafiken skall minimeras på frusen eller blött/slaskigt gräs på vintern. Intensiv trafik kan orsaka orimligt blött gräs vilket kan framkalla snöblask som trampas ner runt tillväxtpunkten. Om temperaturen snabbt sjunker kan det innebära att tillväxtpunkten skadas vilket dödar gräsplantan. På frusen mark kan belastningen på gräsplantan skada växtcellens protoplasma. Så länge som tillväxtpunkten är oskadad är det bladproblem. När värmen kommer igång så återhämtar sig gräsplantan och börjar växa. Frostnupet gräs på hösten får inte beträdas. För några år sedan besökte jag en golfklubb där greenkeepern hade stängt banan på grund av nattfrost. Klubbchefen som inte litade på sin greenkeeper åkte ut med golfbil för att kontrollera om greenkeepern hade tagit rätt beslut. Under några månader kunde man tydligt se på det skadade gräset var klubbchefen hade kört runt med golfbilen. Tomas Näselius Bankonsulent, SGF Dagens dressning = morgondagens green! Tvättad kvalitetssand USGA Greenuppbyggnad USGA Dräneringsgrus USGA Bunkersand Dressand Dressmull Vi levererar även specialsand till fotbollsplaner, sportbanor med konstgräs samt stötdämpande sand till lekplatser. Besöksadress: Baskarp, SE Habo, Sweden Tel Fax baskarpsand@askania.se Askania AB Box SE Göteborg, Sweden Tel Fax

5 Svampar vanligaste hotet Bland de vanligaste vinterskador som orsakas av olika svampar är snömögel och trådklubba. Snömögel (fusarium) uppträder främst under snö och ihållande kyla. Mycket vanligt förekommande om snö faller på ofrusen mark. Har man dessutom genomfört en kvävegödsling för sent så att härdningsprocessen inte slutförts och gräset är frodigt, kan snömögelskador bli allvarliga. Svampskador på Södertälje GK. 34

6 Viktigt att komma ihåg är att snömögel även kan uppträda under kyla och blöta förhållanden utan snötäcke. Kommer snö på otjälad mark på hösten kan det vara en bra lösning att avlägsna snön om det är praktiskt möjligt och samtidigt passa på att behandla greenerna med ett lämpligt fungicidpreparat (till exempel Chipco Green) om det inte är utfört innan. Samma sak bör genomföras på våren om snösmältningen går långsamt. Mekanisk eller kemisk snöröjning, eller både och, nyttjas på många golfbanor. Tänk på att gräset är i svag kondition på våren när snön försvunnit och kan behövas skyddas om vädersituationen snabbt förändras. FRYSSKADOR Frysskador är direkt relaterade till vädret och vilket greengräs man har. Skillnaden mellan till exempel vitgröe och krypven att klara låga temperaturer beror på att fukthalten i tillväxtpunkten är betydligt högre i vitgröe än i krypven. När temperaturen sjunker tillräckligt lågt bildas iskristaller mellan växtcellerna tidigare i vitgröegräs vilket skadar gräsplantan. Har man turen att få snölager på sju centimeter eller mer på tjälad mark och detta består under hela vintern, har man ett tillräckligt skydd mot mycket låga temperaturskador även när det gäller vitgröegräs. KVÄVNINGSSKADOR Denna säsong har många golfgreener fått omfattande skador förorsakade av kvävningsskador på greenerna. Orsaken till kvävningsskador är i hög grad beroende på hur lång tid gräsplantan varit under is. Skadan orsakas av att syret under istäcket förbrukas av mikrober och av gräsplantans andning. När syre förbrukas bildas giftiga gaser som skadar gräsplantan. Varaktigheten av istäcket som leder till skada på gräsplantan varierar mellan olika gräsarter. Studier visar att vitgröe är betydligt mer känslig för istäcke än krypven. Efter 30 dagar under istäcke minskas härdningsnivån drastiskt och efter 75 dagar är vitgröeplantan död. För krypven var det Snö röjs bort så att man kan komma åt isen. inga problem efter 90 dagar under is. Lågpunkter och undermålig ytvattenavrinning (mindre än en procent), eller att området runt green har utformats så att ytvatten leds in på greenytan, skapar stora problem denna vinter. I kombination med stora fluktuationer i temperaturen när smältvatten rinner in och skapar svallis eller bygger på istjockleken i lågpunkter. Att åtgärda lågpunkter under hösten är en utmärkt försäkring för att slippa framtida isskador. Svårare att lösa är att omgivande ytvatten inte kommer in på greenytan eller att greenytan har för dålig ytvattenavrinning. I de flesta fall borde detta problem blivit åtgärdat på arkitektens ritbord innan banan byggdes. Vad gör man om man får tidig isläggning på sina vitgröegreener och om dessutom isen är genomskinlig, vilket förvärrar situationen? Mitt råd är att vid snöfall först se till att ta bort nysnö så att iskakan inte blir tjockare om temperaturen skulle stiga. Efter 30 dagar måste du fatta beslut om eventuella åtgärder. Är det minusgrader skulle jag nyttja morgontimmarna till att försöka bearbeta isen mekaniskt när den är hård och fast. Detta kombinerat med kemisk bekämpning (alternativt mörk dress) när temperaturen stiger. När man väl fått bort isen är gräset mycket utsatt för frystorka eller låga temperaturskador och måste skyddas med vårtäckningsduk eller att man tvingas lägga på ett snölager. Andra viktiga förberedelser inför vintern Dagga greenerna (torra greener reducerar förekomsten av svamp). Klippa med skarpa verktyg (slöa verktyg ökar risken för svampangrepp och ökar transpirationen med mera). Höja klipphöjden successivt (beroende på gräsart). Byta ut klippningen mot att välta greenerna så långt som möjligt. Städa greenerna vid behov från löv, grenar med mera. Nyttja temporära greener strax innan de påbörjar sin invintringsfas fram till våren när tillväxten kommit igång och du har klippt greenerna minst två gånger. Bäst lösningen för gräset är om banan kan stängas helt. Vatten samlas i lågpunkterna. Tomas Näselius Bankonsulent, SGF 36

7 Tre av fyra drabbas av skador Bruna eller gröna greener på banan den första helgen på våren med perfekt golfväder har ingen enkel förklaring. Detta helt oavsett om vårens första helg med perfekt golfväder i din del av landet inträffar i mars, april eller maj. Uppåt tre fjärdedelar av Sveriges golfbanor drabbas varje vinter av allvarliga skador på banan och då främst greenerna. Skador som försenar greenernas öppnande när många av oss är som mest sugna att komma ut och spela. Skador som kostar tid och pengar att åtgärda. I värsta fall behövs total restaurering av en green för att få den spelbar. Vintern på våra breddgrader är en svår tid för många av oss som bor här. För alla växter, inte minst de gräs vi vill ha på våra golfgreener, är det en näst intill omöjlig årstid. En årstid med minimal ljusinstrålning, långa perioder med hög luftfuktighet, snö- och istäcke som ger syrebrist både ovan och under jord, stora temperaturväxlingar samt låga temperaturer och hård vind. Det är inte konstigt att gräset skadas eller dör under vintern. Mer förvånande är att en del gräs faktiskt överlever. Arter och sorter anpassade för vårt klimat har mekanismer för att överleva vintern. Men de tål inte hur mycket som helst. Gräsets övervintring och därmed greenernas status på våren är ett resultat av både hur stor stress som gräset utsätts för under vintern och gräsets förmåga att klara stressen. Gräsplantornas förmåga att klara stressen beror i sin tur både på nedärvda egenskaper och vilken kondition plantorna är när vintern kommer. Ger vi inte plantorna möjlighet att invintra på ett bra sätt så tar vi inte tillvara den nedärvda förmågan att stå emot vinterperiodens påfrestningar. Även om vi ganska väl känner till de stora dragen så kan frågan om gräsets övervintring, invintring, vinterskador och tillväxt på våren utan tvekan beskrivas som komplext. Vad kan vi då göra för att få en bättre övervintring och livskraftiga greener på våren? Mycket praktisk erfarenhet har byggts upp genom åren och utan de stora insatser som görs på många håll skulle övervintringen på enskilda banor utan tvekan vara mycket sämre. Men ser man till hela Sverige eller Skandinavien är vinterskadorna på greener ändå oacceptabelt stora och kostsamma. För att ta fram generella råd och rekommendationer gällande skötselåtgärder för att reducera vinterskador behövs mer systematisk framtagen vetenskapligt grundad kunskap. Kunskap framtagen för olika gräs och inte minst för de temperaturer och ljusförhållande vi har i Sverige. Förhållanden Dränering Fråga: Skillnaden mellan golf och vattenpolo? Svar: Dräneringsröret Ess-Drän. En väl fungerande dränering är avgörande om du vill slippa dras med vattensjuka eller i värsta fall helt dränkta greener, fairways och bunkrar. Lösningen har du i vårt unika dräneringsrör Ess-Drän. Till skillnad från alla andra rörtyper har Ess-Drän nämligen inga insläppshål som börjar sätta igen så fort du täckt över rören. Resultatet blir en attraktiv golfbana i ur och skur. Dessutom till lägre totalkostnad eftersom du slipper allt vad fiberdukar och dräneringsgrus med tillhörande dryga transportkostnader heter. Kontakta oss så berättar vi mer. Extena AB Storlidenvägen 5, Norsjö Vxl: Fax: info@extena.se Member of Treac Group 37

8 Maria Strandberg, SGF, Mats Linde, SLU, Kim Sintorn, SGF, och Magnus Barth, Fullerö GK, studerar rotutveckling i de nya försöksytorna på Fullerö GK. som i viktiga avseenden skiljer sig från andra stora golfländer med forsknings- och utvecklingsverksamhet inom banskötselområdet. Slaghackar PGM AB Ö. Malmskogen, Linköping Reservdelar tel; , fax; info@pgm.se FÖRSÖKSGREENER På Fullerö GK i västra kanten av Västerås finns nu två nyanlagda försöksgreener. Dessa kommer under många år framåt att kunna användas för forsknings- och försöksverksamhet. Greenerna är konstruerade enligt USGA:s rekommendationer vad gäller materialets egenskaper och växtbäddens djup. Växtbäddsmaterialet levererades av Lysegården. En green har såtts med rödsvingel (Barcrown 50 procent, Bargreen 25 procent, Calliope 25 procent) och en med krypven (SR 1119). Alla sorter från Weibull Trädgård. Det första forskningsprojektet på greenerna gäller olika skötselåtgärders betydelse för övervintringen och gräsets tidiga vårtillväxt. Inom projektet kommer särskilt olika gödslingsstrategiers mer långsiktiga effekt på övervintringen att utvärderas men även effekten av vintertäckning och kemisk svampbekämpning ingår i projektet. Parallellt med studierna på försöksgreenerna kommer motsvarande försök att genomföras på en befintlig vitgröegreen. De fyra gödslingstrategier som ingår i försöket är dels en traditionell med extra tillförsel av kalium på hösten, behovsanpassad, traditionell med sen kvävegiva samt behovsanpassad med sen kvävegiva. Gröna växter får den energi som de behöver för alla livsuppehållande funktioner från solljuset. På våra breddgrader, med minimal solinstrålning under flera vintermånader, är växterna hänvisade till att överleva på den reservenergi i form av kolhydrater som finns lagrade i varje enskild planta. För att hushålla med den mycket begränsade energireserv som finns i en gräsplanta så går de fysiologiska processerna ner på ett minimum. Enkelt uttryckt kan man säga att plantan går i vila. När plantorna drabbas av stress och skador under vintern har de svårare att försvara sig och reparera skadorna, men de försvarsmekanismer som ändå finns kräver energi. INTRESSANT ERFARENHET Plantor i god kondition, med fulla energireserver som har invintrat ordentligt, klarar därför svampangrepp, perioder av dålig syretillgång, uttorkning och energibrist bättre. Forskning inom andra sorters gräs visar att både mängden energi i form av kolhydrater och kvalitén på kolhydraterna kan ha betydelse för både motståndkraft mot snömögel och vinterhärdigheten i stort. För att bättre kunna förstå sambandet mellan olika skötselåtgärder och gräsets övervintring i försöket kommer därför en fördjupad studie av kolhydratinlagringen i plantorna att genomföras. Förstår vi varför vissa arter och sorter övervintrar bättre än andra och hur detta påverkas av olika åtgärder har vi bättre grund för att utveckla och förfina vårt val av växtmaterial och åtgärder för olika förhållanden. Erfarenheter och resultat från detta forskningsprojekt ska leda till att vi får bättre rekommendationer för god övervintring. Projektet är designat som en kombination av forsknings- och demonstrationsprojekt. Detta gör att det kommer att finnas mycket intressant erfarenhet att ta del av under hela projektperioden. Information om övervintringsprojektet finns på fou.golf. se. Du är också välkommen att besöka försöksanläggningen på Fullerö. Mats Linde Agr dr, forskare vid institutionen för markvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet Maria Strandberg FoU-ansvarig, Svenska Golfförbundet 38