Vinteröverlevnad i Norr. Examensarbete HGU Linus Bylund

Transkript

1 Vinteröverlevnad i Norr Examensarbete HGU Linus Bylund En studie av olika invintringsstrategier, tekniker samt material och växtskyddsmedel som tar avstamp i en kustnära stad belägen i norra norrland, där väderväxlingar och långa vintrar är mer regel än undantag. H

2 Innehållsförteckning 2 Inledning / Bakgrund 3 Syfte och mål 4 Försöksytan 4 Metod 5 Växtskyddsmedel 5 Hålpipning 5 Dressning 5 Vintertäckning 6 Resultat 6 Diskussion / Slutsats 8 Bilagor 10 2

3 Inledning När vi fick till uppgift under den första veckan av utbildningen, att välja ett ämne som examensarbete var min första tanke, vad kan jag göra för att Luleå golfklubb skall ha så stor nytta av min utbildning som möjligt, och vad tror jag skulle kunna gynna klubben mest? Det är trots allt klubben, och medlemmarna som satsar på mig och min utbildning. Förutom all den otroliga kunskap som vi får, som ibland kan vara svår att "ta" på, känns det bra att återgälda med någonting konkret, som alla medlemmar kan följa och ta del av både under tiden försöket pågår, men även se resultatet av slutfört arbete. Valet föll sig ganska naturligt. Hur kan vi få en så bra spelyta som möjligt, så tidigt som möjligt på våren? Bakgrund I norr har vi ofta långa hårda vintrar, längre än dom flesta i vårat avlånga land. Till följd av detta uppstår det stora, för att inte säga fullständigt omfattande vinterskador, främst på greener. I sin tur resulterar detta i en kraftig arbetsinsats i form av nysådd på våren, som kräver goda förhållanden, mycket näring och vatten samt tid för etablering. På grund av kyligt klimat under både vinter och vår, känns det som om vi är bundna till det snabbast groende gräset, vilket är vitgröe alternativt kärrgröe. Dessa gräs har ironiskt nog sämst invintringsförmåga och sjukdsomsresistens, vilket gör det hela till en ond cirkel. Eftersom att Luleå även är en kuststad, lider även vi av mildare, mer växlande väder i övergångsperioden höst till vinter. På senare år upplever jag att vi har fått längre övergångsperioder där vädret växlar mellan kalla veckor, eller månader med minusgrader och snö, för att sedan övergå till blida, regn och blåsiga förhållanden. Vad som har hänt de senaste åren är precis detta, som betyder att det kort och gott har bildats ett tätt istäcke över banan. Eftersom att marken redan frusit, och att snön sedan smält, eller uppstår ett istäcke över i synnerhet greenerna. Detta resulterar i värsta fall att gräset kvävs, eftersom det även under vintern behövs en viss mån av syre. Om inte tjälen har hunnit gå ner i marken innan snön kommit brukar det i regel sluta med enormt stora svampskador, oftast i form av snömögel. Jag upplever att många norrlandsklubbar har accepterat läget som det är, att gräset kommer dö oavsett förebyggande åtgärder i form av sand och luftning. Det verkar även finnas ett relativt stort motstånd mot växtskyddsmedel under devisen att det dels minskar gräsets egen resistensförmåga, samt att gräset oavsett förhållanden kvävs under snö/istäcket, varför man inte tycker att det är värt att spendera dom pengarna för en till två månaders symptomfria puttytor. Vintertäckning har gjorts i varierande kominationer med varierande resultat, vissa lyckade och vissa mindre lyckade, men aldrig riktigt greppat tag i greenkeepers från norr. 3

4 Syfte och mål Jag känner att det måste finnas någonting vi kan göra för att hjälpa våra grönytor på traven. Om inte annat så måste det gå att omfördela arbetetsinsatser på sådant sätt att ytan är mer förberedd inför kommande golfsäsong. Jag vill en gång för alla testa vilka teorirer som fungerar bäst, både i kombination med varandra, men framförallt på våran egen bana. Vad jag också vill betona med testet är hur relevant är teknikerna för oss? Det måste i min mening vara förankrat i verkligheten i och med rådande ekonomi, åtminstone genomförbart inom en snar framtid. Syftet med försöket är alltså inte att hitta den bästa invintringsmetoden i världen, utan den optimala balansen mellan vårstart, bästa möjliga spelyta, ekonomi och arbetsinsats utifrån förutsättningarna och klubbens mål. Vidare vill jag ifrågasätta alla valda sanningar vi lätt slänger oss med, att växtskyddsmedel inte är värt mödan, att vintertäckning inte hjälper i den mån man vill, att hålpipning inte bidrar nog mycket till ökad överlevnad, att det är bra att lämna kvar "korvarna" under vintern för att "bryta istäcket". Eftersom att det ultimata målet är att ha en så komplett spelyta som möjligt har jag även lagt in en ruta som både är hålpipad och fylld med sand, iom. Att det är den mest färdiga spelytan inför våren i min mening. Kan det vara möjligt att stänga en slinga i taget för hålpipning och sandfyllning, för att sedan låta medlemmarna spela tills snön färgar marken vit, med bibehållen eller förbättrad vårstart? Försöksytan Innan vi börjar så följer här en beskrivning av Luleå Golfklubbs puttinggreen som får agera försöksyta av olika anledningar. Till största delen för att våra medlemmar ska känna sig involverade i arbetet, och framförallt att klubben jobbar för att komma framåt i utvecklingen av banan. Ytan är skött som övriga greener enligt skötselplan, 2,2kg N/100m2/år, dressad, luftad v-skär etc. Ytan är en relativt väl uppdressad gammal jordgreen, med väl fungerande dränering inklusive spolbrunn. Ytan blir sällan för blöt, men har dock ett "thatchliknande" lager någon centimeter ned i profilen. Detta thatchliknande skikt kan även som beskrivas som för stor andel organiskt material, med mycket små porer, som även är något mer kompakt jämfört med resten av profilen. Ytan har även en undulering i mitten av greenen som är optimal att utföra ett inledande test av vinterduk, där det är mycket viktigt att inte vatten skall kunna rinna in under den täta duken för att få ett tillförlitligt svar. Jordprofil testyta 4

5 Metod Planering är en viktig del av vårat dagliga arbete, och en än mer viktig del vid större projekteringar och undersök enligt mig, Det här testet är inget undantag. Efter diskussion med bankonsulent Boel Sandström på Svenska Golfförbundet ser upplägget ut enligt nedan för försöket. Steg 1. Steg 2. Tillämpning Växtskyddsmedel Sportak som växtskyddsmedel med standarddos och rekommenderat intervall. Detta betyder tre spruttillfällen, Doseringen är 1liter per hektar, och översatt till testytan har det slutat på 20 ml preparat blandat med ca 50 liter vatten. Som tillägg har jag även använt mig av phsänkare som doserats efter faktablad samt kommunala dricksvattenuppgifter. Hålpipning Vid hålpipning har jag använt mig av pipor med 18 mm i diameter, och luftat ca 10cm djupt. Avståndet mellan hålen cirka 7.5x7.5cm. Sanddressning Jag använde mig av en fallspridare, med ungerfärlig åtgång 3-4m3. Sanden blev manuellt borstad ned i hålen i två riktgningar. En kompletterande dressning och borstning gjordes även senare på säsongen. 5

6 samt båda dukarna syns i bild Detaljbild använt material, Tejp, infästning Vintertäckning Till första lager, användes en vit, genomsläpplig vårduk av bättre kvalitet. Som andra lager användes genomskinlig byggplast skarvad med vattentät tejp från valfri bygghandel. Dukarna fästes med 8mmx200mm tältpinnar med stora plastbrickor, med cc-mått ca 1.5 meter. Resultat Överblick vintertäckning Händelseförlopp För att få en god överblick och lättare att sedan tolka resultaten följer här ett kortfattat händelseförlopp med nyckeldatum av viktiga händelser: 23/8 Första spruttillfället, förebyggande syfte. Inga synliga angrepp. Fin, jämn och tät yta. 12/9 Andra spruttillfället, begynnelse till svampangrepp på övriga greener. Inte på tidigare bekämpad yta. Mycket goda svampföhållanden hela september, varmt, mulet och fuktigt. 3/10 Avdaggning upphör, Ingen dagg därefter. Endast frost under morgonen förekommer. 10/10 Greenen stängs för säsongen pga. Examensarbetet. 11/10 Halva greenen hålpipas för testet. 12/10 Två rutor sanddressas och borstas för fyllnad av hålen, första varvet. 27/10 Sista spruttillfället. Prognosen säger att det fryser på den 29/10 och framåt, vilket också stämde. Temperaturer mellan -5c och -15c. 27/10 En kompletterande sanddressning på två rutor görs för att fylla upp hålen igen. 2/11 Första snön föll, ca 1 cm. Snön sopades bort vartefter vinterdukarna lades på. 9/11 Fyra temperatur-loggare placeras under dukarna. En temperaturloggare används för att mäta 6

7 lufttemperatur. 18/11 Storm. Vädret vänder till plusgrader, stormbyar och regn. Den täta duken rivs sönder och blåser av halva testytan. 19/11 Natten mot den 19:e övergår regnet till snö 20/11 Ytan skottas av, endast ett tunt, poröst lager is återstår ovanpå vårduken. Den täta plasten lagas med tejp och återplaceras /4 Försöksytan skottas, kvar lämnas cirka 10cm snö. 3/5 Försöksytan helt snöfri, och den täta duken plockas bort. Vårduk läggs nu på hela försöksytan. 10/5 Hela försöksytan luftas med bajonettpinnar. 16/5 Hela försöksytan vertikalskärs två varv på 3mm djup, för att sedas sås in med ca 3kg kärrgröe per 100m2. 19/5 Bevattningen är igång och körs fyra gånger dagligen. 29/5 Sådden har tagit sig en del och försöksytan ser nu ut såhär: 2 rutor t.v fylld med sand. 6 mittenrutor vintertäckt. 4 rutor t.h nollruta m. vintertäckning t.v. Längst till höger ser ni nollrutan, med och utan sportak. En del blev även vintertäckt med marginellt bättre vårstart. Mycket gles nyetablering och inget överlevande gräs. I mitten hittar ni den vintertäckta delen, med en del överlevande gräs, där sportak i kombination med vinterduk var i särklass bäst. Marginella skillnader mellan att lämna kvar korvarna kontra att ta bort dom upplevdes. Till höger hittar ni ytan som hålpipades och fylldes med sand. Inget överlevande gräs, men väl en mycket jämn samt snabbare etablering av nysådd. Den 9:e Juni öppnades ytan med relativt jämn och tät etablering med gräs, med små skillnader mellan de olika testytorna. 7

8 Diskussion / Slutsats Efter den längsta vintern på över 40 år i Norrbotten så kändes det som om oddsen försämrades för varje dag som gick under våren med snö långt in i Maj. Det intressanta med detta är att trots sämsta tänkbara vinter, så ser man ändå att arbetsmomenten fungerar! Vintertäckning fungerar, växtskyddsmedel fungerar, att sanddressa och hålpipa fungerar! Inget ont som har något gott med sig också, den lärdomen jag tar med mig från denna vinter är att det krävs mer aktivt arbete med vinterräckning under vinterhalvåret för ett gott resultat. En kort slutstats jag har dragit är att göra lite, eller ingenting inför vintern, är det sämsta du kan göra. Nollrutan, både med och utan sportak var i särklass sämst. Med vintertäcning var den marginellt bättre. Här har isbrännan tagit kål på allt. Under vinterduken hände desto mer. Där sportak inte användes upplever jag att större andel gräs hann få snömögelangrepp och dö av den orsaken jämfört med där sportak nyttjades, där syntes en del snömögel, men inte i närheten av lika mycket. Där var nog rätt och slätt syrebrist dödsorsaken hos gräset. Utan sportak skulle jag uppskatta att max cirka 30% av ytan överlevde i "kolonier", och med sportak cirka 50%, med jämnare fördelning. Dessa rutor hade dock en nackdel, det var svårt att etablera en jämn nysådd emellan det överlevande gräset, samt svårare att vertikalskära upp dom till en bra puttyta. På sista rutorna, som hålpipades och fylldes med sand upplevde jag någonting spännande. När snön hade smält såg man att inget g räs hade överlevt. Men, efter någon vecka började det spira under ytan. På något sätt har vi här gynnat den bestående fröbanken och skapat förutsättningar att lättare växa, för här kommer nya strån upp utan nysådd! Jag upplevde också att vi snabbare fick en jämnare etabering på nysådden kontra nollrutan, vilket är ytterligare bevis på att vi skapat en bra grogrund för gräset! Denna yta upplevde jag som jämnast och bäst att putta på vid öppning, trots lite glesare bestånd kontra den vintertäckta delen. Sandfylld del, 16 Maj, gräs innan nysådd! Nollruta, 16 Maj, "stendöd" 8

9 Slutligen vill jag säga att fylla med sand fungerade för oss och våra förutsättningar, vilket var hela tanken att reda ut i och med detta försök. Antagligen hade vi dåliga förhållanden i marken sedan tidigare och därför fick en sådan dramatisk skillnad i etablering. När jag ska vintertäcka framöver så kommer det att göras i kombination med växtskyddsmedel, då störst effekt av båda delarna framkommer. Vintertäckning kräver dock att du jobbar med det mer aktivt under vinterhalvåret, låt inte snön packa för hårt. Syresätt så mycket du bara kan. Därför kommer jag under nästa försök skotta av ytan med jämna mellanrum och försöka syresätta gräsytan så mycket jag kan även under vintern. Nu har jag sett vintertäckning under den längsta vintern på 40 år, och det fungerade trots allt. Nästa vinter kanske blir den kortaste, hur skulle försöket se ut då? Fel green, rätt år. några dagar innan öppning. 5 Juni

10 Bilagor Yttertemperatur Luleå GK Marktemperatur försöksyta Luleå GK 10