Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna och egna erfarenheter av brunven

Transkript

1 Utvärdering av lokalt greengräsförsök i Dalarna och egna erfarenheter av brunven Examensarbete HGU 2006 Micke Lagestam Samuelsdals GK

2 Innehåll Innehåll...2 Frågeställning...4 Vilket gräs passar bäst - rödsvingel, brunven, krypven eller rödven?... 4 Bakgrund och fakta...4 Försöksgreen... 5 Brunven på befintlig bana... 5 Syfte och mål...6 Försöksgreen... 6 Brunven på befintlig bana... 6 Geografiskt läge och klimatfakta...6 Arter och sorter...7 Brunven (agrostis canina)... 7 Krypven (agrostis stolonifera)... 7 Rödven (agrostis capillaris)... 8 Rödsvingel tätvuxen (festuca rubra commutata)... 8 Rödsvingel korta utlöpare (festuca rubra trichophylla)... 8 Sådd och vattning...9 Försöksgreen... 9 Brunven på befintlig bana... 9 Gödsling...10 Försöksgreen Brunven på befintlig bana Dressning...11 Försöksgreen/Brunven på befintlig bana Klippning/Vältning...12 Försöksgreen Brunven på befintlig bana Luftning...13 Försöksgreen Brunven på befintlig bana Bekämpning

3 Försöksgreen Brunven på befintlig bana Erfarenheter...15 Försöksgreen Brunven på befintlig bana Sammanfattning/Slutsats...21 Försöksgreen Brunven på befintlig bana Källangivelse...23 Bilagor...24 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 Frågeställning Vilket gräs passar bäst - rödsvingel, brunven, krypven eller rödven? Det är en återkommande fråga vid nysådd av en green. Mina förhoppningar är att vi kan komma lite närmare svaret på denna fråga vilka arter och sorter som är bäst anpassade för klimatet i vår region efter vi gjort en utvärdering av det greengräsförsök som har pågått under snart tre växtsäsonger på Samuelsdals GK. Utöver att följa, dokumentera och utvärdera greengräsförsöket, så kommer jag i mitt examensarbete att specialstudera hur det fungerar med brunven på vår breddgrad. Vi har mellan 2005 och 2007 byggt och färdigställt sex nya golfhål + en övningsgreen där valet av gräsart till greenerna föll på just brunven och sorten Avalon. Jag presenterar i detta dokument greengräsförsöket och brunvensgreenerna var för sig i underrubrikerna försöksgreen och brunven på befintlig bana. Bakgrund och fakta Figur 1. Bengt Svärd - mannen "bakom försöken 4

5 Försöksgreen Initiativtagare är Bengt Svärd, SGF och Dalarnas GDF och försöket finansieras av STERF med en engångssumma på kr och av Dalarnas DGF med 40000kr. Försöket var till en början tänkt att vara förlagt till Säters GK där en ny puttinggreen skulle anläggas, men dessa planer gick i stöpet av olika anledningar. Istället fick vi på Samuelsdals GK under hösten 2006 en förfrågan om att ha denna försöksyta hos oss i anslutning till vår nybyggda bana vilket vi naturligtvis tackade ja till. Skötsel av provytan ansvarar Samuelsdals GK för efter instruktioner och samråd med Bengt Svärd. Försöket skall pågå under minst tre växtsäsonger och två vintrar. Försöksytan är förlagd till en torvgreen (se bilaga 1)och innehåller 10 vensorter och 5 rödsvingelsorter med parceller om 1x1 meter med en upprepning. Brunven på befintlig bana Bygget av nya banan påbörjades och där vi själva stod för regin, så tillvida att två av delägarna till Samuelsdal Golf AB, Håkan Glimåker och Lasse Nordström, ritat banan (bilaga 1) och bolagets banpersonal var delaktiga i själva byggandet och arbetsledandet. Som entreprenörer hade vi anlitat Källsta Schakt AB som har mycket god erfarenhet av golfbanebyggnation. Invigning av nya banan hölls Varför föll valet av greengräs på brunven då? Ja, efter att ha funderat och diskuterat mycket med bankonsulent Bengt Svärd och gräskonsulenten vid Weibulls och nuvarande bankonsulent, Erik Svärd (Svärd), beträffande val av gräs till våra greener, så kom vi fram till att vi skulle prova brunven. Brunvenen hade visat mycket goda resultat, gällande övervintring och tolerans mot utvintringssvamp, i de norska sortförsöken i Landvik och Apelsvoll (Trygve S Aamlid, ). Då Apelsvoll har liknande klimatförhållande som oss och ligger på samma breddgrad (60:e) var detta av extra stort intresse och en stor bidragande orsak till att vi vågade prova brunven till våra nya greener. Övriga fakta greener: Areal: 4100m2 Såbädd: 30 cm packad sand/mull 80/20 från Heby (bilaga 2) Dräneringsgrus: 10 cm fraktion 0-8 mm Drän. grus runt dränslang: Fraktion 4-8 mm Dräneringsslang ringledning: 92/80 Dräneringsslang fiskben : 58/50 5

6 Syfte och mål Försöksgreen Syftet med försöken är att beslutsfattare och banpersonal på golfbanor i regionen bättre kan se och lära känna de gräsarter som används vid nysådd på golfbanor. Målet är att på plats kunna bedöma de olika gräsarterna och -sorternas tolerans mot vinterskador och sjukdomar, helst också slitage (Svärd, Bengt SGF). Att försöksytan är belägen på en torvgreen är kanske inte helt idealiskt då man inte får något mått på slitage från golfspel på samma sätt som om försöket hade legat på en puttinggreen, som tanken var från början. Därför kommer tyvärr inte slitage att kunna mätas i detta försök. Brunven på befintlig bana Att studera, dokumentera och utvärdera vad som händer med brunvenen på vår nya bana avseende övervintring, slitagetolerans, sjukdomsresistens, spelbarhet och begränsning av thatchlager med just våra skötselåtgärder och rutiner. Geografiskt läge och klimatfakta Plats: Samuelsdals GK, Falun Latitud: N Longitud: E Växtzon: 5 Medeltemperatur : 4,2 Medeltemperatur 2005: 5,9 Årsnederbörd : 617 mm Årsnederbörd 2005: 500 mm Årsavdunstning : 400 mm (smhi) Figur 2. Graf över temperatur under ett år vid Helsinggårdsbryggan vid sjön Runn som ligger ca 4 km från Samuelsdals gk (temperatur.nu). 6

7 Arter och sorter Brunven (agrostis canina) Avalon Villa Egenskaper: Medelgrön, hög skottäthet, extremt finbladig, korta stoloner, lågt vatten- och näringsbehov. Klipphöjd < 4 mm. Etymologi. Släktnamnet Agrostis var namnet på ett gräs hos Homeros (800 f. Kr.). Artnamnet canina kommer av latinets canis (hund). "Hundhvenen är en af de få dugliga foderväxter som trifvas på sur mossjord. Den växer der stundom temligen tätt, och igenkännes då redan på afstånd af den rödbruna färg den ger sin växtplats (Brunhven)." Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868). Krypven (agrostis stolonifera) Penn A1 Penn G6 SR 1119 L 93 Nordlys Penncross Egenskaper: Penn A1 och Penn G6: grågrön, hög skottäthet, mycket finbladig, stoloner, relativt lågt vatten- och näringsbehov. Klipphöjd 4 mm. L 93, SR1119 och Nordlys: grågrön, relativt hög skottäthet, finbladig, stoloner, relativt lågt vatten- och näringsbehov. Klipphöjd 5 mm. Nordlys skiljer sig till färgen och är mera klargrön än grågrön. Penncross: Gamla generationen. Är mer bredbladig och har lägre skottäthet än de övriga krypvenssorterna men i övrigt samma egenskaper. Etymologi. Artnamnet stolonifera kommer av latinets stolon (utlöpare) och suffixet -fer (bära), namnet betyder 'med stoloner' och syftar på de ovanjordiska utlöparna. 7

8 Rödven (agrostis capillaris) Leirin Bardot Egenskaper: Klargrön, hög skottäthet, finbladig, stoloner och rhizomer. Klipphöjd 5 mm. Etymologi. Artnamnet capillaris kommer av latinets capillus (hår) och betyder hårfin, vilket syftar på de tunna vippgrenarna. Markmattan är ömsevis svingel och tåtel och på de solstekta fläckarna står den lysande skirblonda rödvenen, detta gräs som hur tätt det än står verkar strålfint skimmerlätt och genomlyst, nästan andligt, och hur man än letar finner man inte ord som är tillräckligt rättvist lätta för detta solskir." Ur En vandring till bärskogen av Harry Martinson (Midsommardalen, 1938). Rödsvingel tätvuxen (festuca rubra commutata) Musica Calliope Egenskaper: Medel/mörkgrön, extremt finbladig, saknar utlöpare, mycket lågt vatten- och näringsbehov. Klipphöjd 4,5 mm. Rödsvingel korta utlöpare (festuca rubra trichophylla) Baroyal Cezanne Leonora Egenskaper: Medel/ljusgrön, extremt finbladig, korta rhizomer, mycket lågt vatten- och näringsbehov. Klipphöjd 4,5 mm. Etymologi. Artnamnet rubra kommer av latinets ruber (röd) och syftar på att arten ofta antar en rödaktig färg under sommaren. "Rödsvingeln, liksom Fårsvingeln ger ett dugligt bete, särdeles för får, och derigenom af värde på magra och torra ställen der betet annars är knappt. Den är till och med ett bland de bästa betesgräsen emedan den snart återväxer sedan den betats och sent skjuter stjelk, på samma gång som roten är varaktigare än hos många andra betesgräs." Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868) 8

9 Sådd och vattning Figur 3. Bengt Svärd i färd med att så en av parcellerna. Försöksgreen Datum för sådd av försöksgreenen var 6:e september Temperaturen var vid såtillfället för årstiden ganska gynnsam, 16 grader i jorden och 18 grader i luften. Vensorterna såddes med 10 gram/m2 och Rödsvingelsorterna med 20 gram/m2 i en såram om 1 m2 i storlek. Bevattning skedde vid behov (ca var 3: dje timme under dagtid) för att hela tiden hålla ytan fuktig för fröna. Ytan täcktes även nattetid med en 17g Lutracilduk. Vensorterna grodde efter sju dagar och rödsvingelsorterna efter 14 dagar. Brunven på befintlig bana År1(2006): De sju greenerna är sådda i fyra olika omgångar efter den ordning de vart färdigställda. Såmängd var 1 kg/100m2. Bifogar en bilaga hur vi gick till väga när vi anlade och sådde greenerna (bilaga 3). 1. Puttinggreen - 17/ Green 2, 4 och 5 28/ Green 1 och 6 22/ Green 3 31/ År 2(2007): Bevattningsstrategin var att hålla greenerna så torra som möjligt för att undvika svampangrepp och att thatchlagret skulle tillväxa. Bevattning vid torr väderlek skedd ungefär var 7:e dag ca 25 min/green. År 3(2008): Vi har till i år ändrat lite på vårt tillvägagångssätt gällande bevattning. Vi försöker var annan till var tredje dag ersätta det vatten som plantan förbrukar och det som avdunstar. Vi har ingen teknisk apparatur som kan mäta dessa parametrar, utan vi försöker, genom att kontrollera dräneringsutlopp från greener, såbädd och thatch vid omhålning (sker 3ggr i veckan) se till att greenen är lagom fuktig. 9

10 Gödsling Figur 4. JD 4600 drar en 4,5 m bred sprutramp med en tillhörande tank på 300 liter Försöksgreen Gödslingsstrategin för försöksgreenen var och är fortfarande att ge näring efter principen behovsanpassad gödsling. År 1 (2006) var målsättningen att, med ett granulerat NPK-gödselmedel, ge rödsvingeln och brunvenen motsvarande max 1kg N/100m2/år och krypvenen och rödvenen max 2kg/100m2/år. Gödsling för rödsvingel/brunven skedde enligt följande: 19/ kg/100m2=0,025 26/ kg/100m2=0,025 2/ ,25kg/100m2=0,025 10/ ,25kg/100m2=0,035 Total giva N = 0,11KgN Gödsling för krypven/rödven: 19/ ,5kg/100m2=0,05kgN 26/ ,5kg/100m2=0,05kgN 2/ ,5kg/100m2=0,05kgN 10/ ,5kg/100m2=0,07kgN Total giva N= 0,22kgN År 2 och 3 (2007 och 2008) var målet att minska givorna för rödsvingel/brunven till 0,75kg N/100m2/år och för krypven/rödven till 1,5kg N/100m2/år. All gödsling utom första givan år 2 har getts i flytande form. Av praktiska skäl (för stor sprutramp) har vi inte kunnat uppfylla målsättningen med att skilja gödselgivorna mellan de olika arterna, därför har vi lagt samma mängd på hela försöksytan, 0,96 kg N/100m2/år (schema, bilaga 5 och 6). Brunven på befintlig bana Gödsling har skett med samma metod och samma giva som för försöksgreenen (bilaga 5 och 6). 10

11 Dressning Figur 5. Sanddress av försöksytan med Turfco-dressaren Försöksgreen/Brunven på befintlig bana År 1 (2006): Lätt dress av försöksgreen vid två tillfällen (9/10 och 17/10) och vid 3-6 tillfällen på brunvensgreenerna (antal ggr beroende av när de färdigställdes). v.31 Sanddress pg (putinggreen). v.33 Sanddress pg. v.37 Sanddress green 1, 2, 4, 5, 6 och pg. v.39 Sanddress samtliga greener. v.41 Sanddress samtliga greener. v.42 Sanddress samtliga greener. År 2 och 3 (2007 och 2008) Lätt dress 1ggr/vecka under hela växtsäsongen. Dressmaterialet består av Rimbo Jords tvättade greendress med fraktion 0,2-1 mm. Det åtgår ca 40-45m3 sand till våra brunvensgreener + försöksgreenen. Sammanlagda ytan av dessa greener är ca 4100m2 vilket gör att vi i praktiken dressar upp greenerna ca 1cm. 11

12 Klippning/Vältning Klippning har, med undantag för ett fåtal gånger, skett med en Jacobsen 522A singelklippare på både försöksgreenen och brunvensgreenerna. Vältaggregat är Greenfit vibrerande rullar från Emja AB som bärs av en trippelgreenklippare. Försöksgreen År 1 (2006): Första klippningen skedde den 26/9, 20 dagar efter sådd. Rödsvingeln klipptes på 8mm och venen på 6mm. Viktigt att tillägga är att vältning av ytan utfördes innan första klippningen så att ojämnheter trycktes till och risk för skalpering minimerades. Klippning skedde en andra gång på hösten och då klipptes rödsvingeln fortsatt på 8mm och venen på 5mm. År 2 (2007): Klippning april juni 2ggr/vecka. Juli - september 3 ggr/vecka, oktober 1ggr/vecka. Vältning 2 3 ggr/vecka. Successiv sänkning av klipphöjd enligt nedan. 27/4 Rödsvingel 7mm Ven 5mm 11/7 Rödsvingel 6mm Ven 4mm 16/7 Rödsvingel 5mm Ven 3,5mm 1/10 Rödsvingel 6mm Ven 3,5mm År 3 (2008): Klippning mitten av maj - mitten av september 3 ggr/vecka, övrig tid 1-2 ggr/vecka. Klipphöjder enligt nedan. 25/4 Rödsvingel 7mm Ven 5mm 11/6 Rödsvingel 6mm Ven 4mm 4/7 Rödsvingel 5mm Ven 3,5mm Brunven på befintlig bana År 1 (2006): Första klippningen av brunvensgreenerna skedde mellan dagar efter sådd. Klipphöjden under hela första året låg på 5mm, från första till sista klippning. Även dessa greener vältades före klippning nr ett. År 2 (2007): Klippning mitten av maj - slutet av september 3 ggr/vecka, övrig tid 1-2 ggr/vecka. Vältning 2 3 ggr/vecka. Successiv sänkning av klipphöjd enligt nedan. 2/4 5mm 29/5 4mm 11/7 3,5mm År 3 (2008): Klippning mitten av maj - slutet av september 3 ggr/vecka, övrig tid 1-2 ggr/vecka. Vältning 2 3 ggr/vecka. Successiv sänkning av klipphöjd enligt nedan. 24/4 4mm 1/7 3,5mm 12

13 Luftning Figur 6. Luftning av puttinggreen med 12 mm krysspinnar. Försöksgreen År 2 (2007) 24/7 Knivluftning med korta knivar. Luftdjup ca 7 cm. 4/9 Knivluftning med korta knivar. Luftdjup ca 7 cm. 2/10 Knivluftning med korta knivar. Luftdjup ca 7 cm. År 3 (2008) Luftning med spikers (stjärnor) varje vecka. Luftdjup 2 cm. 21/5 Crosstines 12 mm. Luftdjup ca 14 cm. 8/7 Crosstines 12 mm. Luftdjup ca 12 cm. Brunven på befintlig bana År 2 (2007) 17/7 Vertikalskärning puttinggreen ±0 mm. 24/7 Knivluftning med korta knivar. Luftdjup ca 7 cm. 4/9 Knivluftning med korta knivar. Luftdjup ca 7 cm. 2/10 Knivluftning med korta knivar. Luftdjup ca 7 cm. År 3 (2008) Luftning med spikers (stjärnor) varje vecka. Luftdjup 2 cm. 7/5 Vertikalskärning, djup ±0 21/5 Crosstines 12 mm. Luftdjup ca 14 cm. 8/7 Crosstines 12 mm. Luftdjup ca 12 cm 13

14 Bekämpning Figur 7. Snömögelangrepp green nr.4. Fotodatum Försöksgreen Svampbekämpning har förekommit endast 1 ggr/år i förebyggande syfte för att förhindra angrepp av utvintringssvamp. Preparat som användes: Chipco Green 75 WG. 23/ Dosering: 8 kg/ha 2/ Dosering: 8 kg/ha Brunven på befintlig bana Svampbekämpning har skett både vid konstaterade angrepp under växtsäsong och i förebyggande syfte inför vintern. Svampen är ej analyserad. Val av preparat har skett i samråd med SGF:s bankonsulenter efter beskrivning av symptom. 21/ Green 2, 4 och 5 Amistar. 1l/ha 18/ Green 1, 3 och 6 Amistar. 1l/ha 25/ Samtliga greener Chipco G. 2kg/ha. Baycor. 1kg/ha 23/ Samtliga greener Chipco Green 75 WG. 8kg/ha 15/ Samtliga greener Baycor 25 WP. 1kg/ha 31/ Samtliga greener Amistar. 1l/ha 26/ Samtliga greener Baycor 25 WP. 1kg/ha 14/ Samtliga greener Chipco G. 2kg/ha. Baycor. 1kg/ha 13/ Samtliga greener Amistar. 1l/ha 3/ Samtliga greener Amistar. 1l/ha 2/ Samtliga greener Chipco Green. 8kg/ha 28/ Samtliga greener Baycor 25WP. 1kg/ha 24/ Samtliga greener Amistar. 1l/ha 14

15 Erfarenheter De resultat som vi fått fram här hos oss, både gällande försöksgreenen och brunvensgreenerna, bygger på just de förutsättningar och skötselrutiner som vi har och använder oss av. Slutsatserna är sådana att ingen vetenskaplig undersökning har gjorts av oss för att testa ifall resultatet skulle ha blivit ett annat om vi använt oss av andra rutiner, utan är baserade på diskussioner och observationer tillsammans med Bengt och Erik Svärd, Staffan Månsson (LMI), andra medarbetare och kollegor samt egna iakttagelser. T.ex. så har vi inte sått någon parcell med en annan mängd frö så vi på detta vis skulle kunna hävda att det är just detta svampangreppen vid etableringen beror på. Det är mycket möjligt och ganska troligt att vi skulle fått andra resultat om man t.ex. kunnat skilja på gödselgivorna mellan rödsvingeln och venarterna, vilket var tekniskt omöjligt för oss, eller om vi fått mindre svampangrepp under 2007 på våra brunvensgreener med andra skötselrutiner. Vi kanske skulle ha haft mer is i magen och väntat ut dessa angrepp, men de flesta var sådana att de hade en ganska snabb spridning och vi har, vis av sortförsöken, sett hur svårt brunvenen har att läka svampskador. Vi har gjort det vi tror är rätt och riktigt för att sköta försöksytan och brunvensgreenerna på bästa sätt, återigen, efter våra egna specifika förutsättningar. Alla dessa förutsättningar och rutiner finns dokumenterat i detta examensarbete. Försöksgreen Bedömningar av försöksgreenen (bilaga 4) som gjorts har genomförts av Bengt Svärd och Micke Lagestam. Vid några tillfällen har även Jocke Lindquist (AHG, Samuelsdals GK) varit med. Vi graderar och jämför helhetsintrycket hos venparcellerna från 1 10 där den sort som ger bäst intryck får siffra 1, näst bästa sort nr. 2 o. s. v. Likaså hos rödsvingelparcellerna, med den skillnaden att skalan där går från 1 5 p. g. a. att där är 5 i stället för 10 sorter till antalet (figur 8 och 9). Bedömning av helhetsintryck görs också för varje sort, oavsett art, där de betygsätts på en skala från Ju högre siffra desto bättre betyg (figur 10). Parametrarna vi väger in i helhetsintrycket är: skottäthet, färg, skador under växtsäsong, skador efter vintern, inblandning av ogräs, örter, mossa och så gott det går, spelbarhet (bollrull). Sådd: Såmängden 10 g/m2 (1kg/100m2) var förmodligen en bidragande orsak till att det vart så stora angrepp på de tätvuxna brunvenerna och de mindre angreppen på Penn G6. Man bör minska såmängd för brunven och nya generationens krypven till omkring 0,6-0,8 kg/100m2, lägre siffran för brunven, högre för krypven, och om möjligt använd betat frö för att i mesta möjliga mån slippa de svampsporer som kan medfölja fröna. Nysådd bör ej ske för sent på året så att ytorna inte hinner etablera sig tillräckligt inför vintern och läka eventuella skador från etableringssvamp mm. Försöken har visat att vengräset i allmänhet och brunvenen i synnerhet, har svårt att självläka svampskador. Har dock visat tendenser att bättra sig vid liten omläggning av gödsel- och bevattningsrutiner. Mer om denna omläggning i avsnitt sådd/bevattning och i avsnittet nedan om brunven. 15

16 Brunven Avalon och Villa Är den av arterna i försöket som gror snabbast och bildar en tät yta och har därigenom bästa förutsättningen att snabbt etablera en bra och tät green. Den venart som bäst är anpassad till den relativt låga gödselgivan Högst skottäthet och mest finbladig av venerna. Har minst höjdtillväxt av venerna och kan därmed spara klippningar. Vaknar tidigast och börjar växa efter vintervila. Minst känslig mot nattfrost på våren. Blir aningen violett till färgen, men övriga venarter, framför allt rödven antar en djupare nyans av denna färg och tenderar att ta längre tid på sig att gå ur vila och börja växa igen. Svampangrepp under växtsäsong 2 (2007) var det gott om. Det var sex stycken konstaterade angrepp på försöksytan och brunvenen var angripen mer eller mindre vid varje tillfälle. Bägge sorterna har visat ungefär samma känslighet för angrepp. Avalon har fått något bättre omdömen i graderingen sorterna emellan totalt sett över försökstiden men Villa har dock visat sig vara på gång under 2008 och har i år fått något högre betyg än Avalon. I övrigt är de lika vad gäller täthet, färg och höjdtillväxt. Ett konstaterat angrepp under 2008 så här långt (v. 30) Skador efter utvintringssvamp har däremot varit så gott som obefintlig. Det får vi nog härleda till våra förebyggande bekämpningar med Chipco Green på senhösten. Det har förekommit angrepp av snömögel (2007), men det har kommit i samband med låga temperaturer under våren, men då i gamla skador som ej läkt från föregående växtsäsong. Visat god vinterhärdighet då de till stora delar av vintern 2007/2008 legat under is. Har visat sämst förmåga att läka skador efter svampangrepp, men vi kan under 2008 se en liten förbättring beträffande just detta. Möjligen kan det ha att göra med ändringen av bevattningsstrategin (se avsnitt sådd/bevattning) och att vi har gödslat med kaliumnitrat vid några tillfällen för att just stimulera läkningen i sidled. Thatchlagret ligger på en acceptabel nivå (ca 10mm) och är väl uppblandat med sand. Lite inslag av mossa och sagina i bägge sorterna. Liten ökning av inblandning under 2008 jämfört med föregående år. Att dessa kan konkurrera med gräset beror förmodligen på de relativt låga gödsel givorna. Krypven Penn A1, Penn G6, L 93, SR1119, Nordlys och Penncross L 93 är den sort som fått bäst genomsnittligt resultat både i graderingarna och vid bedömningarna av alla vensorter. Nordlys är den sort av krypvenerna som under 2008 visat mest tecken på att vara i behov av mer näring. Har glesnat och fått mer inblandning av framför allt mossa än de övriga vensorterna. Har varit väldigt ojämn. Den har gått från att vara bland de sämre i graderingarna till att vara nr 1 vid några tillfällen. Den har varit som bäst på försommaren för att sedan tappa under högsommaren, vilket kan tyda på att den behöver mer näring under just denna period. Samtliga sorter av krypven har nog i dessa försök fått för lite näring (0,96kg N/år). Penn A1 och Penn G6 finbladigast näst efter brunvenen. Penncross bredbladigast av samtliga vensorter. Penncross störst höjdtillväxt. Samtliga sorter är mer eller mindre mottaglig för angrepp under växtsäsongen, mest Penn A 1, men har inte varit lika omfattande som hos brunvenen. Ett konstaterat angrepp under 2008 på samtliga sorter (v. 30). L 93, Penncross, Nordlys och i viss mån Penn G6 har visat ganska god läkningsförmåga efter svampangrepp. Penn A1 och SR1119 har i mindre utsträckning visat detsamma, men även de sorterna har, liksom brunvenen tenderat att läka bättre under Penn G6 var enda sorten av krypven som fick angrepp i samband med etablering vilket kan tyda på att, som jag skrev ovan, såmängden var för tilltagen. 16

17 Alla sorter har visat god vinterhärdighet då de till stora delar av vintern 2007/2008 legat under is. Thatchlagret ligger på en acceptabel nivå (ca 10mm) och är väl uppblandat med sand. Nordlys är sist ur vintervila av krypvenssorterna men tidigare än rödvenen. Rödven Bardot och Leirin Bardot har visat bra tendenser både angående sjukdomsresistens efter vintern 06/07 och under växtsäsongen Var under 2007 en av de mer motståndskraftiga vensorterna och fick till och med en topplacering under detta år i en gradering mellan vensorterna. Tappade lite mot slutet av året och under 2008 jämfört med de flesta andra vensorter. Har svårt att läka de gamla skadorna från 2007 och har haft ett konstaterat angrepp under 2008 (v. 30). Leirin har tyvärr inte visat några direkt positiva sidor. Den har inte växt ihop riktigt sedan den såddes 2006 och den är klart sämst i både ranking och bedömning. Även Leirin drabbades av samma svampangrepp som de övriga vensorterna (v. 30). En möjlig förklaring till varför de båda sorterna inte följer de flesta andra vensorterna i utveckling kan vara de stora skiftningarna i temperatur från varmt till kallt som varit och under Båda sorterna, men framför allt Leirin, tenderar att gå i vila och anta en röd/violett färg så fort temperaturen sjunker ner mot ca. 3-4 grader vilket den har gjort under juni och juli vid ett flertal tillfällen. Leirin har två gånger fått bra gradering ( och ) och bägge tillfällena sammanföll med varm väderlek (figur 2) Följaktligen så är rödvenen kvar länge i vintervila och tidig att invintra. Thatch och vinterhärdighet samma som för övriga vensorter. Rödsvingel Musica, Calliope, Baroyal, Cezanne och Leonora Rödsvingelsorterna har, så här långt (3/8-08), visat sig från sin bästa sida. Inte ett angrepp eller någon annan skada på någon rödsvingelparcell vare sig efter någon av de två vintrarna eller under växtsäsongerna. Enda skada som finns på dessa är på sorten Baroyal som troligtvis från början är av mekanisk art och sedan har det bildats alger och mossa där. Övriga sorter har fått lite inblandning av antingen klöver eller sagina men det är inget som påverkar helhetsintrycket. Leonora (k. utlöpare) och Cezanne (k. utlöpare) är de sorter som utmärkt sig mest av alla oavsett sort eller art i detta försök. Musica (tätvuxen) och Calliope (tätvuxen) får också mycket bra omdömen men betyget dras ner något p. g. a. att de är längre i vintervila. Dessa fyra sorter har alla jämförbar skottäthet och bildar en mycket tät och fin matta. Baroyal är, förutom skadan som nämnts ovan, inte lika tät som övriga sorter och har därför fått lite sämre resultat i bedömningarna. Den står sig dock väl i jämförelse med samtliga venarter. Det är svårt att avgöra spelbarhet på sådan liten yta som parcellerna har, men min uppfattning är att det är mycket jämn och bra bollrull på samtliga sorter. 17

18 Art och Sort Resultat Krypven L Brunven Avalon Krypven Penncross Krypven Nordlys Brunven Villa Krypven Penn G6 Rödven Bardot Krypven Penn A1 Krypven SR1119 Rödven Leirin Figur 8. Gradering ven 1-10 varav 1 är bäst. Genomsnitt av samtliga graderingar Art och Sort Resultat K. utlöpare Leonora Tätvuxen Musica K. utlöpare Cezanne Tätvuxen Calliope K. utlöpare Baroyal Figur 9. Gradering rödsvingel 1-10 varav 1 är bäst. Genomsnitt av samtliga graderingar

19 Art och Sort Medel 1 Rödsvingel 8,0 9,0 8,8 8,5 8,58 k. utlöpare Leonora 2 Rödsvingel 8,0 8,0 8,8 8,0 8,20 k. utlöpare Cezanne 3 Rödsvingel 5,5 8,8 8,5 8,5 7,82 tätvuxen Musica 4 Rödsvingel 6,0 8,2 8,2 7,6 7,50 tätvuxen Calliope 5 Krypven 7,0 6,8 7,5 6,8 7,02 L93 6 Krypven 4,3 7,5 8,0 5,3 6,28 Nordlys 7 Rödsvingel 5,0 7,0 6,5 6,6 6,27 k. utlöpare Baroyal 8 Krypven 6,6 5,0 7,0 6,3 6,22 Penncross 9 Brunven 4,0 6,5 5,0 7,0 5,62 Villa 10 Brunven 4,3 6,0 5,5 6,5 5,58 Avalon 11 Rödven 4,3 5,2 6,0 5,5 5,25 Bardot 12 Krypven 6,3 3,8 4,2 6,3 5,15 Penn G6 13 Krypven 5,3 4,0 4,2 6,5 5,00 Penn A1 14 Krypven 5,6 3,5 5,0 5,8 4,98 SR Rödven Leirin 4,3 5,2 4,0 5,0 4,62 Figur 10. Bedömning ven och rödsvingel (1-10). Genomsnitt av samtliga bedömningar

20 Brunven på befintlig bana Sådd: Liksom i sortförsöken så sådde vi brunvensgreenerna med 1 kg/100m2 och fick även här omfattande angrepp ca 2 3 veckor efter sådden oavsett tidpunkt på året det var gjort hade vi en fantastiskt bra övervintring på samtliga greener med några få angrepp av snömögel (figur 8). Det ska sägas att vintern 2006/2007 kanske inte var den bästa värdemätaren då den var ovanligt mild och snö/is -fattig. Ett ytterligare bevis för detta är att vår gamla bana som har vitgröegreener också hade en nästan hundraprocentig övervintring. Vintern 2007/2008 däremot var mycket tuffare. Den var mild (figur 2) men det kom en del nederbörd i form av regn och snö, som sedan frös till is på våra greener. Två av greenerna låg under is från mitten av november till slutet av mars. Diverse åtgärder vidtogs, så som snöskottning, knivluftnig mm, för att försöka få ner syre, men detta lyckades ej. Dessa greener fick följaktligen ganska omfattande skador. Greenerna ligger så till att de har ett berg söder om sig med tillhörande tallskog som skymmer det mesta av solen. Vi har till hösten 2008 fått tillstånd av markägaren (Falu Kommun) att göra en omfattande avverkning bl.a. på detta område. Övriga brunvensgreener hade inte ens en antydan till is- eller svampskador medans våra gamla vitgröegreener visade stora utvintringsskador p.g.a. långvarigt istäcke. Återetableringen av de två brunvensgreenerna med utvintringsskador har gått/går långsamt. Vi har hjälpsått dem vid två tillfällen i år. Ena greenen hade vi täckt till hälften med Lutracilduk och den andra helt täckt under nattetid ända till slutet på maj. De är ännu långt ifrån bra (15/7) har vi tagit spurwayanalys på våren och växtsaftanalys var 3: dje vecka under säsongen och tillfört makro och mikro -näring utifrån dessa analyser. Gödslat med kaliumnitrat för att stimulera gräset att läka i sidled. Ändrat bevattningsstrategi (se avsnitt sådd och vattning). Fått betydande minskning av svampangrepp 2008 jämfört med Vi har haft angrepp av svamp och gjort en behandling under våren och ytterligare en under högsommaren (v. 30) Angreppen fans redan (v. 27) på två av greenerna men vi genomförde då ingen kemisk behandling mot detta. Däremot gjordes en alternativ behandling genom att spruta med järnsulfat (6 kg/ha) och samtidigt sänkt ph i sprutan och veckan efter (v. 29) en dos med Proalexin (10 l/ha) och det märktes en viss förbättring. Under v. 30 spred sig dock angreppen till samtliga greener och beslut togs att bekämpa svampen på kemisk väg. Ingen ökning av thatch Ligger mellan mm. 20 mm kan tyckas vara i överkant men den är väl uppblandad med sand. Det tjockare lagret av thatch återfinns på skuggigare partier av greenerna. Hålpipluftning där vi tar bort pluggarna och återfyller hålen med sand skall genomföras under hösten Greenerna behöver ej klippas mer än max 3 ggr/vecka med bibehållen bollrull tack vare den låga höjdtillväxten. Vältning sker 2 3 ggr/vecka. Ej klippning eller vältning av greener på helgen, endast daggning. 20

21 Sammanfattning/Slutsats Försöksgreen Vad har jag kommit fram till och vad blir svaret på den fråga jag ställde mig för snart två år sedan? Vilken gräsart och sort ska man välja till sin green - rödsvingel, brunven, krypven eller rödven? Här följer en sammanfattning av de arter/sorter jag tycker skulle kunna lämpa sig som greengräs hos oss utifrån de resultat vi fått från sortförsöken. Alla arter och sorter som jag beskriver här nedan har visat bra prov på vinterhärdighet, men samtliga vensorter är dock betjänta av åtminstone en eller ett par kemiska behandlingar under växtsäsongen och även en förebyggande inför vintern. Krypven L 93 är den vensort som ligger i topp detta försök. Har visat sig att vara bäst att läka skador efter angrepp. Krypven Penncross ser ut att trivas ganska bra på vår breddgrad och ligger bra till i både bedömningarna och graderingarna. Växer mest på höjden av alla vensorterna och behöver därmed klippas oftast. Krypven Nordlys är en mycket intressant sort. Dock är den lite ojämn i kvalitén och bör kanske testas på en yta (t.ex. puttinggreen/övningsgreen) som även ger mått på slitagetoleransen innan man provar den fullt ut på en nyanläggning. Brunven Avalon och Villa är snabbast att bilda en tät yta vid nyetablering, är finbladigast och har högst skottäthet av alla arter och sorter i försöket. Kräver relativt lite vatten och näring. Har lägst höjdtillväxt av vensorterna och är tidigast ur vintervila. Minus för känslighet mot svampangrepp under växtsäsong. Rödsvingeln har imponerat mycket på alla inblandade i detta sortförsök. Den har varit överlägsen i förmåga att klara sig ifrån angrepp av svamp under växtsäsongen. Det är ju ett stort plus med tanke på miljön och att vi kanske i framtiden måste klara oss mer eller mindre, eller kanske helt utan, bekämpningsmedel. Toppsort är Leonora men samtliga sorter av rödsvingel skulle lämpa sig mycket väl som greengräs på vår breddgrad enligt de resultat vi nått. Brunven på befintlig bana Spelbarheten på dessa har varit mycket god med mycket bra och jämn bollrull (stimp mellan 11 och 12) från, i stort sett, slutet av april när vi öppnat banan till vi stänger i mitten av oktober. Såväl medlemmar som gäster har varit mycket nöjda. Det har också varit mycket god övervintring på greenerna utom två stycken som fick omfattande skador under 2007/2008 (mer detaljer under rubriken erfarenheter ). Inte en enda skada på övriga greener efter den vintern vare sig av is eller av svamp. 2006/2007 hade vi några få angrepp av snömögel men de var försumbara. Man kan säga att vi förlängt spelsäsongen, på bra greener, med nästan två månader. Normalt sett spelas det hos oss, med vissa undantag för år med extremt bra övervintring för vitgröen, på bra greener först till mitten/slutet av juni. Minus hos brunvenen har varit svampangreppen under växtsäsong och läkningsförmågan efter dessa, men även förmågan att klara slitage i form av nerslagsmärken (tryck). Man kan konstatera att brunvenen har svårt att läka i sidled. Visst kräver brunvensgreenerna mycket skötsel i form av luftning och dressning mm, men en punkt där de kräver mindre än övriga vensorter är när det kommer till klippning. Vi har klippt max 3 ggr/vecka under högsäsong och till och med vid något tillfälle bara 2 ggr/vecka med, i stort sett, bibehållen bollrull. Vältning har skett 2-3 ggr/vecka. Dock har vi varken klippt eller vältat greenerna under helgerna utan bara daggat av dem. Detta medför att man kan göra stora besparingar av personalkostnaden. 21

22 Sammanfattningsvis kan man säga att brunvenen har lite oförtjänt fått ett rykte om sig att vara ett gräs som bara bygger thatch och kräver mycket skötsel och därmed är dyr i drift. Samuelsdal har också en gammal bana (invigd 1994) där vitgröe är det dominerande gräset på greenerna och vi har i stort sett samma skötselrutiner för bägge banorna. Det enda som skiljer är att vi dressar brunvenen varje vecka och vitgröen varannan vecka och att vi klipper vitgröen dagligen, vardag som helgdag, under högsäsong och brunvenen betydligt färre gånger. Dessutom får vitgröen drygt 50 % mer gödsel än brunvenen. Med mina mattekunskaper får jag det till att vitgröen är den art utav de två som kräver högre budget. Nu är det väl kanske inte vitgröe man ska jämföra med i första hand men jag menar att alla arter och sorter kräver mycket skötsel för att möta dagens allt högre krav på våra greener. Man har större chans att få behålla samt locka till sig nya medlemmar och gäster i rådande golflågkonjunktur om man kan ha bra greener under större delen av året. Då är brunvenen ett fullgott alternativ med bra egenskaper så som bl. a. god vinterhärdighet och, i mitt tycke, fantastiskt bra spelegenskaper! Figur 11. Jocke Lindquist kliver in på green nr 3 på Sam GK 1/4-08. Man kan fortfarande se lite av snön ligger kvar mot skogskanten och gräset runtom greenen är antingen i tillfällig eller i evig vila. Endast brunvenen är vaken 22

23 Källangivelse Bengt och Erik Svärd, SGF. Rådgivare och bollplank Staffan Månsson, LMI. Rådgivare och bollplank grundat på spurway och växtsaftanalyser Den virituella floran. [Online] temperatur.nu. [Online] smhi.. Trygve S Aamlid, Björn Molteberg, Frank Enger, Anne A. Steensohn, Åge Susort. Evuluation of Agrostis and Festuca varieties for use on Scandinavian golf greens. u.o. : Bioforsk, Svärd, Bengt SGF. Lokalt greengräsförsök i Dalarna C. F. Nyman (1868). Utkast till svenska växternas naturhistoria II Harry Martinson (Midsommardalen, 1938). En vandring till bärskogen 23

24 Bilagor Bilaga 1 Försöksgreenen är markerad med en rund ring i övre, vänstra hörnet av kartan 24

25 Bilaga 2 25

26 Bilaga 3 Anläggning av green + anslutningar Utläggning av såbädd + anslutningar av grävmaskin Greenyta och anslutningar körs med bunkerkratta Greenyta justeras med raka Anslutningar krattas fri från ev. sten och torv Kompaktera anslutningar med lätt maskin sedan tyngre maskin för att undvika förskjutning av material. Genomvattning av greenyta Kompaktering av greenyta med vält dragen av lättare fordon typ JD Gator Bunkerkratta greenyta Greenyta justeras med raka Greenyta justeras med dressnät Greenyta sås i tre riktningar Rulla över greenyta i dubbla riktningar med bunkerkrattans nabbdäck 26

27 Bilaga 4 Bedömning 23 april Bengt Svärd (BS) och Micke Lagestam(ML) VEN. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Brunven Avalon Brunven Villa Krypven Penn A Krypven Penn G Krypven SR Krypven L Krypven Nordlys Krypven Penncross Rödven Leirin Rödven Bardot RÖDSVINGEL. Gradering 1 5 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Tätvuxen Musica Tätvuxen Calliope K. utlöpare Baroyal K. utlöpare Cezanne K. utlöpare Leonora

28 Bedömning 31 juli Bengt Svärd (BS) och Micke Lagestam(ML) VEN. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Brunven Avalon 4 2 Brunven Villa 8 3 Krypven Penn A1 7 4 Krypven Penn G6 6 5 Krypven SR Krypven L Krypven Nordlys 9 8 Krypven Penncross 2 9 Rödven Leirin Rödven Bardot 1 RÖDSVINGEL. Gradering 1 5 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Tätvuxen Musica 1 2 Tätvuxen Calliope 4 3 K. utlöpare Baroyal 5 4 K. utlöpare Cezanne 2 5 K. utlöpare Leonora 3 28

29 Bedömning 3 april Bengt Svärd (BS), Jocke Lindquist(JL) och Micke Lagestam(ML) VEN. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Brunven Avalon 6 2 Brunven Villa 9 3 Krypven Penn A1 5 4 Krypven Penn G6 3 5 Krypven SR Krypven L Krypven Nordlys 8 8 Krypven Penncross 2 9 Rödven Leirin Rödven Bardot 7 VEN. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning Bedömning Bedömning Medel (BS) (JL) (ML) 1 Brunven Avalon 4,3 2 Brunven Villa 4,0 3 Krypven Penn A1 5,3 4 Krypven Penn G6 6,3 5 Krypven SR1119 5,6 6 Krypven L93 7,0 7 Krypven Nordlys 4,3 8 Krypven Penncross 9 Rödven Leirin 4,3 10 Rödven Bardot 4,3 6,6 29

30 RÖDSVINGEL. Gradering 1 5 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Tätvuxen Musica 4 2 Tätvuxen Calliope 3 3 K. utlöpare Baroyal 5 4 K. utlöpare Cezanne 2 5 K. utlöpare Leonora 1 RÖDSVINGEL. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning( Bedömning( Bedömning( Medel BS) JL) ML) 1 Tätvuxen Musica 5,5 2 Tätvuxen Calliope 6 3 K. utlöpare Baroyal 5 4 K. utlöpare Cezanne 8 5 K. utlöpare Leonora 8 30

31 Bedömning 4 maj Bengt Svärd (BS) och Micke Lagestam(ML) VEN. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Brunven Avalon Brunven Villa Krypven Penn A Krypven Penn G Krypven SR Krypven L Krypven Nordlys Krypven Penncross Rödven Leirin Rödven Bardot VEN. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning( Bedömning( Bedömning( Medel BS) JL) ML) 1 Brunven Avalon 7 5 6,0 2 Brunven Villa 7 6 6,5 3 Krypven Penn A ,0 4 Krypven Penn G6 4,5 3 3,8 5 Krypven SR ,5 6 Krypven L93 7,5 6 6,8 7 Krypven Nordlys 8 7 7,5 8 Krypven Penncross 6 4 5,0 9 Rödven Leirin 6,5 4 5,2 10 Rödven Bardot 6,5 4 5,2 31

32 RÖDSVINGEL. Gradering 1 5 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Tätvuxen Musica Tätvuxen Calliope K. utlöpare Baroyal K. utlöpare Cezanne K. utlöpare Leonora RÖDSVINGEL. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning( Bedömning( Bedömning( Medel BS) JL) ML) 1 Tätvuxen Musica 9 8,5 8,8 2 Tätvuxen Calliope 8,5 8 8,2 3 K. utlöpare Baroyal K. utlöpare Cezanne 8,5 7,5 8 5 K. utlöpare Leonora

33 Bedömning 4 juni Bengt Svärd (BS) och Micke Lagestam(ML) VEN. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Brunven Avalon Brunven Villa Krypven Penn A Krypven Penn G Krypven SR Krypven L Krypven Nordlys Krypven Penncross Rödven Leirin Rödven Bardot VEN. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning( Bedömning( Bedömning( Medel BS) JL) ML) 1 Brunven Avalon 5,5 5,5 5,5 2 Brunven Villa 4 6 5,0 3 Krypven Penn A1 4 4,5 4,2 4 Krypven Penn G6 4 4,5 4,2 5 Krypven SR ,0 6 Krypven L ,5 7 Krypven Nordlys 8,5 7,5 8,0 8 Krypven Penncross 7 7 7,0 9 Rödven Leirin 4 4 4,0 10 Rödven Bardot 7 5 6,0 33

34 RÖDSVINGEL. Gradering 1 5 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Graderin g (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Tätvuxen Musica Tätvuxen Calliope K. utlöpare Baroyal K. utlöpare Cezanne K. utlöpare Leonora RÖDSVINGEL. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning( Bedömning( Bedömning( Medel BS) JL) ML) 1 Tätvuxen Musica 8,5 8,5 8,5 2 Tätvuxen Calliope 8 8,5 8,2 3 K. utlöpare Baroyal 7 6 6,5 4 K. utlöpare Cezanne 9 8,5 8,8 5 K. utlöpare Leonora 9 8,5 8,8 34

35 Bedömning 11 juli Bengt Svärd (BS), Jocke Lindquist(JL) och Micke Lagestam(ML) VEN. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Brunven Avalon Brunven Villa Krypven Penn A Krypven Penn G Krypven SR Krypven L Krypven Nordlys Krypven Penncross Rödven Leirin Rödven Bardot VEN. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning( Bedömning( Bedömning( Medel BS) JL) ML) 1 Brunven Avalon 6 6,5 7 6,5 2 Brunven Villa ,0 3 Krypven Penn A1 7, ,5 4 Krypven Penn G6 7,5 5,5 6 6,3 5 Krypven SR ,5 6 5,8 6 Krypven L93 7, ,8 7 Krypven Nordlys ,3 8 Krypven Penncross 7,5 5 6,5 6,3 9 Rödven Leirin ,0 10 Rödven Bardot 6,5 4,5 5,5 5,5 35

36 RÖDSVINGEL. Gradering 1 5 varav 1 är bäst Ruta Art och Sort Gradering (BS) Gradering (JL) Gradering (ML) Medel 1 Tätvuxen Musica Tätvuxen Calliope K. utlöpare Baroyal K. utlöpare Cezanne K. utlöpare Leonora RÖDSVINGEL. Bedömning (1 10) Ruta Art och Sort Bedömning( Bedömning( Bedömning( Medel BS) JL) ML) 1 Tätvuxen Musica 8 9 8,5 8,5 2 Tätvuxen Calliope 7,5 7,5 8 7,6 3 K. utlöpare Baroyal ,6 4 K. utlöpare Cezanne K. utlöpare Leonora 8,5 8,5 8,5 8,5 36

37 Genomsnitt av samtliga graderingar och bedömningar VEN. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Art och Sort Resu ltat K. v L B. v Avalon K. v Penncross K. v Nordlys B. v Villa K. v Penn G R. v Bardot K. v Penn A K. v SR R. v Leirin VEN. Bedömning (1 10) Rank Art och Sort Medel 1 Krypven L93 7,0 6,8 7,5 6,8 7,02 2 Krypven Nordlys 4,3 7,5 8,0 5,3 6,28 3 Krypven Penncross 6,6 5,0 7,0 6,3 6,22 4 Krypven Penn A1 5,3 4,0 4,2 6,5 6,00 5 Brunven Villa 4,0 6,5 5,0 7,0 5,62 6 Brunven Avalon 4,3 6,0 5,5 6,5 5,58 7 Rödven Bardot 4,3 5,2 6,0 5,5 5,25 8 Krypven Penn G6 6,3 3,8 4,2 6,3 5,15 9 Krypven SR1119 5,6 3,5 5,0 5,8 4,98 10 Rödven Leirin 4,3 5,2 4,0 5,0 4,62 37

38 RÖDSVINGEL. Gradering 1 10 varav 1 är bäst Art och Sort Resultat K. utlöpare Leonora Tätvuxen Musica K. utlöpare Cezanne Tätvuxen Calliope K. utlöpare Baroyal RÖDSVINGEL. Bedömning (1 10) Rank Art och Sort Medel 1 K. utlöpare Leonora 8,0 9,0 8,8 8,5 8,58 2 K. utlöpare Cezanne 8,0 8,0 8,8 8,0 8,20 3 Tätvuxen Musica 5,5 8,8 8,5 8,5 7,82 4 Tätvuxen Calliope 6,0 8,2 8,2 7,6 7,50 5 K. utlöpare Baroyal 5,0 7,0 6,5 6,6 6,27 38

39 Bilaga 5 Gödselschema år 2 Produkt Kg/100m2 N/100m2 P/100m2 K/100m2 Ca/100m2 Mg/100m2 v.17 Arena Höst X ,03 0,03 0,1 0,01 v.19 Rexolin CA 10 0,01 0,001 0,01 v.19 ArenaCrystal ,11 0,02 0,002 0,016 v.20 ArenaCrystal ,16 0,03 0,003 0,024 0,01 v.21 Rexolin CA 10 0,01 0,001 0,015 v.22 ArenaCrystal ,21 0,04 0,004 0,03 0,015 v.23 ArenaCrystal ,26 0,05 0,005 0,04 0,006 v.24 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.24 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.25 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.26 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.26 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.27 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.28 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.28 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.29 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.30 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.30 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.31 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.32 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.32 ArenaCrystal ,26 0,05 0,005 0,04 0,006 v.33 ArenaCrystal ,26 0,05 0,005 0,04 0,006 v.34 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.34 ArenaCrystal ,21 0,04 0,004 0,03 0,005 v.35 ArenaCrystal ,21 0,04 0,004 0,03 0,005 v.36 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.36 ArenaCrystal ,16 0,03 0,003 0,024 0,004 v.37 ArenaCrystal ,16 0,03 0,003 0,024 0,004 v.38 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.38 ArenaCrystal ,11 0,02 0,002 0,016 0,0025 v.39 ArenaCrystal ,11 0,02 0,002 0,016 0,0025 v.40 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.40 ArenaCrystal ,053 0,01 0,001 0,008 0,0012 v.41 ArenaCrystal ,053 0,01 0,001 0,008 0,0012 v.42 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.42 ArenaCrystal ,053 0,01 0,001 0,008 0,0012 Summa/år 0,96 0,123 0,854 0,01 0,

40 Bilaga 6 Gödselschema år 3 Produkt Kg/100m2 N/100m2 P/100m2 K/100m2 Ca/100m2 Mg/100m2 v.18 ArenaCrystal ,11 0,02 0,002 0,016 v.19 Rexolin CA 10 0,01 0,001 0,01 v.19 ArenaCrystal ,11 0,02 0,002 0,016 v.20 ArenaCrystal ,16 0,03 0,003 0,024 0,01 v.21 Rexolin CA 10 0,01 0,001 0,015 v.22 ArenaCrystal ,21 0,04 0,004 0,03 0,015 v.23 Urea 0,1 0,05 v.23 MKP ,25 0,13 0,09 v.24 Krista-K Plus ,5 0,065 0,19 v.25 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.26 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.26 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.27 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.28 Krista-K Plus ,5 0,065 0,19 v.29 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.30 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.30 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.31 ArenaCrystal ,32 0,06 0,006 0,05 0,007 v.32 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.32 ArenaCrystal ,26 0,05 0,005 0,04 0,006 v.33 ArenaCrystal ,26 0,05 0,005 0,04 0,006 v.34 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.34 ArenaCrystal ,21 0,04 0,004 0,03 0,005 v.35 ArenaCrystal ,21 0,04 0,004 0,03 0,005 v.36 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.36 ArenaCrystal ,16 0,03 0,003 0,024 0,004 v.37 ArenaCrystal ,16 0,03 0,003 0,024 0,004 v.38 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.38 ArenaCrystal ,11 0,02 0,002 0,016 0,0025 v.39 ArenaCrystal ,11 0,02 0,002 0,016 0,0025 v.40 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.40 ArenaCrystal ,053 0,01 0,001 0,008 0,0012 v.41 ArenaCrystal ,053 0,01 0,001 0,008 0,0012 v.42 Rexolin CA 10 0,01 0,001 v.42 ArenaCrystal ,053 0,01 0,001 0,008 0,0012 Summa/år 0,96 0,208 1,1 0,008 0,