Vitgröe. Bekjemping eller kultivering? Vitgröe. (Poa annua): Vän eller fiende? Trygve S. Aamlid Ogräs eller kulturgräs? Innehåll
|
|
- Emilia Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vitgröe Vitgröe (Poa annua): Vän eller fiende? Trygve S. Aamlid Ogräs eller kulturgräs? Bioforsk Turfgrass Research Group Norge Innehåll Bekjemping eller kultivering? Morfologiske kjennetegn hos Poa annua De viktigste fördelar och nackdelar vid Poa annua Vitgröens ecologiske anpassning: Livscyklus, fröproduktion, kjänsliga faser Flerårig vitgröe fins den? Egenskaper jämfört med andra gräsarter och konsekvenser for skötsel Frö, groning, etablering Mekaniske behandlinger tidspunkt Gjødsling, spesielt N, P, S Klipping litt om antraknos Kort om övervintring av vitgröe Konklusjon - oppsummering Rikelig fröproduktion Lysegrønne blader med skidspor och båtspets Lite rotsystem Morfologiske kjennetegn I Vanligen ikke utlöpare Morfologiske kjennetegn II 1
2 Vitgröen har nogon fördelar Bildar bra greener god spelkvalité Reparerar sig själv snabbt Trivs bra i skugga Tål kompakt och dåligt drenerad jord med lite oksygen bättre än andra gräsarter Tåler hård nerklippning (men det går en gräns!) Bildar mindre filt än krypven Mindre kostnad till innkjöpt frö Fördel nr 1: Greenkvalité: På eftersommaren kan vitgröegreener vara fantastiskt täta, snabba och fina att spela på Foto: Frank Rossi Fördel nr 2: Själv etter allvarlig skade är ofte rask än andra gräsartar att läka skador Vitgröe 20.mai 2005, Apelsvoll Krypven % plant cover Vitgröegreener er oft raskare än andra gräsartar att läka skador Krypven Vitgröe ma i 2 3.mai 1 2.ju n 0 2.ju l 2 2.ju l Bueno C ato Independenc e L-93 Nordly s Penn A-1 Penn A-4 Penn G-1 Penn G-2 Penn G-6 Pennc ross Providenc e SRX 1119 True Putt Fördel nr 3: Vitgröe tåler kompakt och dålig drenerad jord bättre enn andre gräs Men vitgröen har också många nackdelar Är mottaglig för dom flesta svampar, båda i svampar i växtsesongen och övervintringssvampar - Pesticid-krävande Har dålig övervintringsförmåga, både frost och istäcke - Mindre speltid om våren / försommaren Stor tillväxtformåga = stort klippebehov Fröar ofta på försommaren sämre puttekvalité Grunt rotsystem - kjänslig för... 2
3 Nackdel nr 1: Vitgröe er mottaglig for dom flesta svampar, t.ex. antraknos Mottaglig vitgröe Selektert vitgröe Vitgröeförsöket våren 2007 Under nordiska forhållanden er det mera kritisk at vitgröe också är kjänslig mot övervintringssvampar, båda Microcochium och Typhula Från forsøk på Rutgers University, USA Foto i STERF-project på Fullerö: Maria Strandberg, 16 april Vitgröen klarar sig dåligt utan svampmedel % övervintringsskador i frå STERF-project på Füllerö, Västerås, våren Nackdel nr 2: Vitgröen er också kjänslig for fysiska vinterskador, t.ex. istäcke % skadad yta Utan svampmedel Med svampmedel 0 21 mars 16 april 7 maj 21 mars Krypven Rödsvingel Vitgröe 0 16 april 7 maj Egna försøk på Penn State, t Nackdel nr 3: Vitgröen bildar många frötoppar om försommaren - Sämre puttyta Nackdel nr 4: Vitgröe True Putt Brunven Villa Krypven Penn G-2 Vitgröe har dåligt rotsystem Konsekvensar? 3
4 Rotutveckling hos krypven och vitgröe i egna forsök på Penn State Penn A-4 Tycker DU som greenkeeper / klubbchef at fördelene eller nackdelene er störst? Tål hård klippning OK spelkvalitet (om eftersommaren) Ikke så krävande till drenering Mindre frökostnad Dålig övervintring Stängda greener om våren Stort behov av svampmedel Stort klippebehov Dålig rotuveckling kjänslig för stress Frötoppar Vitgröe Anser du vitgröen som vän eller fiende? Ecologisk anpassing anpassing:: Vitgröe finnes i olika former och på alla kontinenter, kontinenter, men mindre vid ekvator än mot polene Flerårig vitgröe finnes.. (kommer tilbake til dette) Vilken typ stress er mest allvarlig?.men den ettårige (vinterannuelle) typen er mest vanlig på golfbanor i Norden (Poa annua var. annua) Vinter-annuell-livscyklus Life Cycle Fröet gror vår eller höst, mindre Övervintrar i om vegetativt sommaren stadium Produserar mycket frö Kan blomstre året rundt, men mest om våren / forsommeren 4
5 Ecologisk anpassning Vinterannuell vitgröe (Poa annua var. annua) Fröformering essentielt Kortlevde plantor som setter frö allerede 3-5 veckor efter groning. Frö på 2 mm höjd Groing av frö gynnas av störningar / öppningar (disturbances) i beståndet. Ca 20% av fröet överlever i jorden på grunn av frövila Fleråriga ädelgräs: krypven, rödven, rödsvingel Satser på vegetativ formering: Nye skott bringer plantan vidare. Eventuelt spriding med utlöpare. Produserer ikke frø ved normal klippehöjd på green, og mycket sjelden på fairway Goda till att tåla stress, men dåliga till att tätta störningar / öppningar i beståndet Den vinterannuelle vitgröen er litar på fröspriding för att överleva Fröet bildas helt ned til 2-3 mm över markytan. Krav för at gräsfrö skall gro 1. Vatten 2. Temperatur 3. Ljus 4. Oksygen (e. Frank Rossi) Foto: Ove Hetland Ljus och temperaturveksling gynnar groningen av vitgröefrö Konstant mørke % grodde frö efter 20 dagar 12 t ljus / 12 t mørke Konstant ljus Konstant 20 ºC Växling 25/15 ºC Medel av tre norska vitgroësorter (Netland 1985) Därfor vil gräsfröet gro i öppningar i beståndet (men detta er ikke specielt för vitgröe) Det som er mer specielt for vitgröe er at den har lågare optimumstemperatur for groning enn ädelgräsen Groningstemperaturer anvendt vid international utsädeskontroll: Gräsart Optimumstemperatur dag / natt, ºC Vitgröe / ängsgröe 25 /15 Ven-artar 30 / 15 Svingel-arter 30 / 20 5
6 Vitgröen gror också bättre enn ädelgräsen på kompakt jord med lite oksygen / mycket CO 2 Fra groningsforsøk med ulike O 2 / CO 2 konsentrasjon (Netland 1986) % groning % O2 / 0.03% C02 10% O2 / 8% C02 Vitgröe bygger upp en enorm fröbank i jorden! data från en green i Melbourne, Australien (Lush 1988) Antall frön pr m2 Vitgröe Krypven Sagina procumbens Andra arter En annan undersökning viste vitgröefrön pr m2 i en fairway i Pennsylvania, USA (Watschke et al. 1979) Vitgröe Ängsgröe vitgröefrö = 5 kg frö / 100 m2 Flere undersökningar viser: Utveckling av antall vitgröefrö i filtlaget gjennom året % av fröene gror med en gång ikke frövila % går begraves i filten (thatchen) och går i vila ( persistent seed bank ). Kan överleva minst sex år. Lush % av fröene grodde samme året som de var produsert 10-20% (= frö pr m2) gikk inn i fröbanken Hur djupt ligger vitgröefröet? Skott och rottillväxt hos vitgröe gjennom året Turgeon (2005) (Tallene viser antal vitgröefro pr jordbor (Lush 1988)) Juni, efter frösetting Vid sesongavslutning På ytan / i gräset 30 4 I filtlaget (3-4 cm) 7 11 Under filten 1 2 Långtids- fröbanken ligger i filten. Nedgraving av fröet vil føre til att fröet går inn i frøvila. Ved mekaniske tiltak kan vi øke langtids-frøbanken. Vinter Kjänslig fas Vår Kjänslig fas Sommar Höst 6
7 I USA och Australia er det dokumentert at balansen mellan krypven och vitgröe I en mixed green varierar gjennom året Er dessa amerikanska och austaliske resultat relevanta under nordiske förhållanden? Karin Blombäcks modellstudier visar at vitgröen når maksimal tillväxt allereda vid 10-12ºC, ca 5ºC lågare än krypven och rödsvingel. Vitröen gror lengre utover høsten enn krypven och rødsvingel Vitgröen har dåligt rotsystem och er därför mer hemmad av varme och törra forhold under sommaren än krypven och rödsvingel Hur kan vi utnyttja dette i skötselen? Hittils har vi sett på vitgröen som en vinter-annuell växt Men vi har jo hört av vitgröen kan vara flerårig / perenn? Studie med livslängd av av vitgröe innsamlat på olika steder i Norge Åker Vall Vall Hur vanlig er perenn vitgröe i Norden? Vall Gräsmatta Vall Dessa studier viste två olika former av vitgröe i Norge Vitgröe från kontinentale områden, ofta från åker De norska resulaten kan forklares gjennom at vitgröe er uppstått ved krossning av to andre arter % døde planter Sådd 15.aug Vitgröe från kust-, områden, ofta från vall eller grönytor Bergen (Netland 1985) Poa infirma Ettårig Upprett Tuedannende Vanlig i Middelhavsområdet Poa supina (trampgröe) Flerårig (prenn) Krypande Skuggetålande Sentblomstrande Vokser og foredles i Sentral-Europa 7
8 Denne genetiske bakgrunnen har gitt upphav til två hovedtyper av vitgröe Vinterannuell vitgröe (Poa annua var. annua) Fremmes av åkerbruk og langt, öppent gräs (eks. rough) Vanlig i kontinentale områden med periode: Tørkesommer, kald vinter. Tidlig blomstring stor fröproduktion Mycket frövila stor fröbank Grove, breda blad Moderat skott-täthet Upprett växtsätt Flerårig vitgröe (Poa annua var.reptans) Fremmes av permanent, kortklipt gras, t.ex. green Vanligst i kustområden Sen blomstring Produserar lite frø Lite / ikke frövila Fine blad Stor (enorm) skuddtetthet Krypende vokseform, kan ha stoloner ( creeping bluegrass ) Prof. David Huff, Penn State University, har arbetat med forädling av flerårig vitgröe i snart 20 år. Hovudproblem: De fleråriga vitgröen er rent vegetativ den bildar ingen fröstenglar Perenn Det kan ofte være stor variasjon og markerte skillnader, selv innenfor samme Poa- green Hur upplevs dette på din bana? Vinterannuell Mellanform -Setter vitgröen frö? - Är den flerårig (perenn )? Såing / frö Hur kan vi anvenda denna kunnskap om vitgröe i praktiken? Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Klipp utan korger när vitgröen produserar mest frö på våren / försommaren Vertikalskjär / luft like etter frösetning slik at vitgrën skal kunne etablere seg. Bruk ikke pengar på innkjöpt frö, heller ikke på True Putt eller uspesifisert vitgröe (til tross for gode finska erfarenheter!) Vill ikke ha vitgröe Fjern fröbanken i thatch-laget Fjern avklipp som innehåller frö, också på fairway! Bygg opp frøbank av ønska arter i jorden. Det er enkelt å bygge opp frøbank, iallfall av ven. Husk: Frøbanken av vitgröe tilsvarer 5 kg frö / 100 m2. Velg grässorter med god konkurrensformåga mot vitgröe Var nogrann med frökvaliteten! Kan iseed ge mindre vitgröe? 8
9 Flerårig (?) vitgröe True Putt på Apelsvoll 18.mai Flerårig (?) vitgröe True Putt på Landvik, 5.april 2005 Flerårig (?) vitgröe True Putt i Oulu, Finland Foto: Kristiina Laukkanen Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Klipp ekstra uten korger när vitgröen produserar mest frö på försommaren Vertikalskjär / luft like etter frösetning slik at vitgrën skal kunne etablere seg. Bruk ikke pengar på innkjöpt frö, heller ikke av av True Putt eller uspesifisert vitgröe (til tross for gode finska erfarenheter!) Såing / frö Vill ikke ha vitgröe Fjern avklipp som innehåller frö, också på fairway! Fjern filtlag med fröbank Bygg opp fröbank av önskade arter. Husk: Det skal noe til å matche fröbanken av vitgröe! Velg grässorter med god konkurrens-formåga mot vitgröe Kjöp rent frø! Coatede frö kan ge mindre vitgröe? Er det möjlig att bygga upp en fröbank av önskade arter? Systematisk fjerning av avklipp fra fairways reduserte vitgröen med 20 % på två år! Hur stor andel av fröet hos ulike arter utsetter groningen til två etter flera år efter at fröet er produsert? Gaussoin and Branham 1985 efter Frank Rossi (Roberts, 1986) 9
10 Hur bevarar frö av olika arter grobarheten ved nedgraving på 13 cm djup? Det er alltså möjlig att bygga upp fröbank av önskade arter Lättere för ven-artene än for rödsvingel? (Lewis 1973) Olika gräsarters och grässorters konkurrans-förmåga mot vitgröe Forsök med innsetting av vitgröe-pluggar i olika grässorter Blir vitgröe-pluggen større eller mindre? Foto: Niels Chr. Nielsen Foto: Anne Mette Dahl Jensen Amerikanska forsøk med innsetting av vitgröe-plugg i olika krypven-sorter Sort Skott pr dm 2 Medel av tre år % vitgröe kvar etter tre år Verknad av tidspunkt for såing / hålpiping / vertikalskjæring och sorter av krypven / brunven på andel krypven i i Poa / krypven- green 1.generasjon 2.generasjon 3.generasjon Penncross Providence Pennlinks Penn A Penn G Penn G Penn G
11 Grooming / vertikalskjæring / hållpipning Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Vill IKKE ha vitgröe Husk av groning av ven och rödsvingel har større krav til jordtemperatur än groning av vitgröe Vitgröen bildar lite filt og trenger därför mindre vertikalskjæring än t.ex. krypven. Hålpipning och evt. vertikalskjæring bør bare utföres når det bidrar til å forynge beståndet, dvs. når frö er produsert och kan gro I Norden vil dette normalt være i mai, samt sept-okt. Grooming får gräset til å reise seg för klipping. Lättare fjerning av vitgröefrö. Ellers: Stör ikke gräset for mycket. Vitgröen vil normalt gro i störningar / sår i beståndet. Huske at vitgröen har lågare optimumstemperatur for groning än krypven. Många amerikanka försøk har vist at hållpipning / resåing bør flyttes från oktober, når bare vitgröen er i växt, till juni eller augusti, når ädelgräset har större konkurrensformåga. Undvik den varmaste tiden under sommaren (juli). 80% vitgröe ett år efter såing av krypven sent om høsten 20% vitgröe ett år etter såing av krypven i juni (e. Frank Rossi) Frökvalité: Du kjöper vel ikke billigt frö som innehåller vitgröe? Minimumsdeklaration på frösäcken Internasjonale minimumskrav for sertifisering av frö Art Grobarhet % Renfrø % Ikke-ondarta ogräsfrö En art Sum av arter Kvein / Ven ,0 2,0 Rødsvingel ,0 1,5 Eng. raigras ,0 1,5 Engrapp Ängsgröe ,0 (1,8)* * Når ugrasa er Poa annua eller Poa trivialis 2,0 (2,8)* Kvalitetsbevisste frøkjøpere forlanger å se analyse-bevisene for enkelt-partiene som inngår i frøblandinga 94% grobarhet. Meget bra 0.5% vitgröe: Med en såmengde på 2 kg rajgräs pr 100 m 2 vil det sås ut 200 vitgröefrön pr m 2! Kan iseed gi bättre konkurrensförmåga mot vitgröe? N och P i coating rundt fröet. Vid såing av 0.75 kg krypven tilføres samtidig 0.15 kg N och 0.03 kg P pr 100 m2. Feed the seed, not the weed Vitgröe, % av banedekke (fotballbane) Kontroll iseed Höst 7 2 Vår
12 Gjödsling USGAs råd for inngroing av greener lyder Gör jordanalyser för att se behovet av näring Göd inte mer än 1 kg P/100m 2 Innan sådd läggs 0.5 kg N/100m 2 ut av långsamverkande gödning Mylla ner gödningen till 5 cm djup Den höga P-givan gynnar vitgröen! Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Behovsprövd gjödsling enligt Tom Ericsson passar bra til vitgröe. Vitgröen har totalt sett större tillväxtförmåga och därmed större kvävebehov än andra gräsarter. På grunn av vitgröens svaka rotsystem er lite och ofte N-tilförsel enda viktigare än for andre gräsarter. N-brist ger antraknos i vitgröen! Ny recommendation från Rutgers, USA: Gi minimum 0.05 kg N / 100 m2 / vecka. Vitgröen trivs bäst vid ph , dvs. noe högare ph-krav än krypven och rödsvingel. Mindre bruk av surtverkende svavelgjödning, t.ex. ammoniumssulfat. Mindre av N-gjødsla bør gis som NH 4, mer som NO 3. Lite rotsystem och stadig nyetablering från frön tilsier stort P- behov hos vitgröe. Relativ tilväxtförmåga = relativt gödningsbehov i olika gräsarter Lett-tilgjengelig fosfor er nödvendig for etablering av gräsplantor från frö 0 ppm P 1 ppm P 5 ppm P = 0.2 kg P / 100 m2 10 ppm P 20 ppm P Från forsøk med etablering av krypven och vitgröe i ren sand, Penn State University Fra STERF-prosjektet Fertilzer stategies for golf turf (Ericsson, Blombäck, Kvalbein 2008) Gjödsling over 5 ppm P, dvs. 0.2 kg P / 100 m2, stimulerte vitgröe mer än krypven Verknad av N og P gjødsling på innvandring av vitgröe på etablerad krypvengreen, Penn State University 0.5 Krypven Forsøk på ett år gammel USGA putting green, lågt næringsinnhold, Mehlich 14.5 ppm = P-AL 1.0, Kumulativ avling, g/potte Vitgröe Ved forsøksstart: 94% krypven Penn A-4, 6% vitgröe Gjødsling annenhver uke over to år. Årlig tilførsel a. 2.0 kg N/100 m 2 i. 0 kg P /100 m 2 b. 2.9 kg N/100 m 2 ii P /100 m 2 c. 3.9 kg N/100 m 2 iii P /100 m 2 d. 4.9 kg N/100 m 2 iv P /100 m 2 P i næringsløsningen, ppm Totalt 16 kombinasjoner 12
13 Etter två år hadde forekomsen av vitgröe ökt på alla rutor, störst ökning vid sterkest N och P-gjødsling Etter två år med olik gjödsling kg P/100 m kg P/100 m 2 Samma kvävenivå på båda rutor: 3.9 kg N / 100 m 2 Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Bevattning Daglig metningsvanning - Grunt rotsystem - Avkjølig (syringing) - Mindre antaknos - Vil ikke ha vitgröe Tørkebaset vanning: Mycket och sellan. Tørr yta Rötter djupare ned. Hur mye torka gräset tåler beror på gräsart och gräsets ålder Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Klippning Vitgröen tål lågare klipping än andra artar, men det går en gräns: Klipping under 3 mm öker angrepen av antraknos! Klippehöjd mer kritisk än klippfrekvens? Vältning er bra! Vil ikke ha vitgröe Her er också låg klipping kritisk! Forsøk med stress-sjukdommen antraknos i vitgröe, Rutgers University, aug Virkning av klipphöjd på utveckling av bladantraknose på en vitgröe-green på ettersommeren i New Jersey, USA Resistent-vitgröesort Sprøyta rute Usprøyta rute To hovedformer: - Bladantraknos - Rotantraknos (Murphy et al. 2008) 13
14 Rot-antraknose skal være vanligere än blad-antraknos ved låge temperaturer Foto: Peter Landschoot Topdressing Våte, mjuke vitgröe-greener Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Skalpering Antraknos Selv om vitgröen ger mindre filt enn krypven och brunven, er toppdressing nödvänding för att skapa en tørrare og fastare yta. Dressa med minimum 0.5 mm sand (50 l/100 m2) annanvar vecka i sesongen, totalt 6-7 mm. e. Frank Rossi Ulike mengder topp-dressing til vitgröe Övervintring av vitgröe Rutgers University Kontroll, ingen dressing 0.3 mm sand / vecka Vitgröen er aldri i djup vila. Selv om vintern foregår biokjemiske reaksjoner i planten. Direkte frostskade: I praksis tåler tillväxtpuktet hos vitgröen ikke barfrost under 12 ºC Kanadensiske forsøk viser også at vekstpunktet til vitgröe avherdes, tar opp vann og dermed fryser i stykker. Dette kan skje til ulike tider på vinteren. Vekstpunktet til vitgröe bør aldri være i kontakt med smeltevatten! Vitgrën tåler maksimalt dagers isdekke, kortest tid hvis det ikke er tele i jorden under isen. Tätt is förer til opphoping av giftiga gasser under isen. Godt kanadisk råd: Törr yta, täta dukar, luft under duken, ikke vatten under duken. 0.6 mm sand / vecka 14
15 Tillväxtreglering: OPPSUMMERING - KONKLUSJON Vil godkänning av Primo föra til mer stresstolerant vitgröe? e. Frank Rossi Bäst möjlig vitgröegreen Daglig metningsvattning. Bygg opp fröbanken: Ikke fjerne avklipp når fröproduksjonen er størst. Holpipa / vertikalskjära når vitgröen har frödd sig i maj. Behovsprøvd, relativt kraftig N- gjødsling: kg N/100 m2. ph Ikke ammoniumsulfat. Högt P-innehåll i jorden, evt. högt P-innehåll i gjødsla. Vekstreguelring med Primo Dekking foran vinteren. Bruk svampmedel! Bruk Primo? Bekämpa vitgröe Törkebasert vanning mest mulig törr yta Dränering: Få inn oksygen i rotsonen. Fjern fröbanken av vitgröe Fjern avklipp når vitgröen frör sig (fairway!). Bygg opp bank av konkurransesterke sorter Stör inte ytan mer än nödvändig Hålpipa / reså når jordtemperaturen gynnar groning av ädelgräsen. Klipp ikke för lågt. Behovsprøvd gjødsling tilpasset den enkelte art. Undvik för höga P-nivå i jorden. 15
PotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden
PotenTial för Brunven på golfgreener i Norden Bild 1. Brunvenens blad och planta. Foto: Agnar Kvalbein. brunven Botaniska fakta och användningsområde Brunven (Agrostis canina L.) är en flerårig gräsart
Läs merBoel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004
Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 GUA på Sundsvalls GK 2015 2015 Min förhoppning med dessa timmar! Ge ökad kunskap och förståelse om vad som görs på banan Skapa intresse Insikt om Er
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merVal av gräs till golfbanor
Faktablad - Integrerat växtskydd Val av gräs till golfbanor Reviderat mars 2016 I ruffen skall bollen vara synlig, men samtidigt skall gräset kunna konkurrera med ogräs. Detta handlar oftast mer om jordart
Läs merpå golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?
Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel? Snömögel och fusarioser på golfgreener Av Trygve S. Aamlid1, Bioforsk Turfgrass Research Group, Norge,
Läs merKärrgröe eller engelskt rajgräs som «hjälpgräs» vid hjälpsådd efter vinterskador
Kärrgröe eller engelskt rajgräs som «hjälpgräs» vid hjälpsådd efter vinterskador Av Trygve S. Aamlid 1, Pia Heltoft 1, Gudni Thorvaldsson 2 og Anne Mette Dahl Jensen 3 1)Norsk institutt for bioøkonomi
Läs merVinterarbete och reetablering på våren
SGF: Modern banskötsel, Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Vinterarbete och reetablering på våren agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein
Läs merMonteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115
Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 MONTERINGSDELER MONTERINGSDELAR Del nr. Beskrivelse Antall Antall til 4,3m. til 3,6m. A Stolpe, øvre del 6
Läs merHydrosådd. Kostnadseffektiv etablering av gräs. Proffs på gröna sportytor
Hydrosådd Kostnadseffektiv etablering av gräs Proffs på gröna sportytor Hydrosådd en effektiv metod för etablering av gräs Hydrosådd är en mycket effektiv metod för etablering av gräs. Med stor precision
Läs merVinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden
Overvintring och tidig vårtillväxt på golfbanor Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden x Grenland GK Trygve S. Aamlid Foto: Bjørn Molteberg Foto: Petter Marum x x Holtsmark GK, våren
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merGolfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning
Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,
Läs merKan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener?
Kan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener? Artikel av: Trygve S. Aamlid 1, Pia Heltoft 1, Anne Mette Dahl Jensen 2 och Gudni Thorvaldsson 3 Översättning: Kim Sintorn, bankonsulent Svenska
Läs merPositionsstol Österlen
Bruksanvisning / Bruksanvisning Positionsstol Österlen Posisjonsstol Østerlen SE NO Item. No. 6020-1173, 6020-1174 SE Tack för att du valt att köpa en produkt från Rusta! Läs igenom hela bruksanvisningen
Läs merÖverskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA
Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merCTRF. Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat. Introduktion. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival
Handbook turf grass winter survival Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat Introduktion Tanken med detta faktablad är att hjälpa dig när du ska välja de bästa arterna och sorterna i samband med att
Läs merBruksanvisning. Växthus. Drivhus. Item. No. 62301040
ruksanvisning Växthus Drivhus SE NO Item. No. 62301040 SE Tack för att du valt att köpa en produkt från Rusta! Läs igenom hela bruksanvisningen innan montering och användning! Växthus Läs bruksanvisningen
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merStudier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder
Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans
Läs merNyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!
Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent! Så är vi då snart framme vd halvårskiftet och då kan det kanske var lite intressant med en summering av det första halvåret. Som nämnts i tidigare nyhetsbrev
Läs merExamensarbete HGU-08
WAXHOLMS GK Examensarbete HGU-08 Stödsådd med rödsvingel Johan Öhrman 2010-08-04 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Metod sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 2 Inledning Waxholms GK är en naturskön
Läs merRenovering och skötsel av fairways. Sammanställd av Peter Jonsson
Renovering och skötsel av fairways Sammanställd av Peter Jonsson 2 Golfmaskiner Landscaping AB Golfmaskiner Landscaping AB 3 Projekt - renovering av fairways första gruppen skall göra är att betygsätta
Läs merGröna lösningar 2015
Gräsfrö 2015 Gröna lösningar 2015 INNEHÅLL Val av blandning 3 Utveckling Vad klarar gräsarterna? 4 Varför är sortförsöken viktiga? 5 4turf 6 AXCELLA 7 Mikroklöver 8 iseed 10 Gräsfrö Vinnarsorter 11 Stadion
Läs merZeoliter i grönyteskötsel
HGU Examensarbete Falsterbo Golfklubb 2014-04-01 2015-08-01 Håkan Lindberg Handledare: Göran Hansson Zeoliter i grönyteskötsel Sammanfattning: Mitt syfte när det gällde försöken med de 6 försöksrutorna
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2009
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET Kvalificerings- och lagtävling Tävlingsuppgifter Detta försättsblad skall du lämna in tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna. Riv loss det från
Läs merVilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga?
Bekämpning av övervintringssvampar: Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga? Av Trygve S. Aamlid 1, Tatsiana Espevig 1 och Boel Sandström 2 1 Bioforsk
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 19 juli 2006 Nr 54 55 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som
Läs merNavn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05
Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Mentalbeskrivning (MH) Svenske Schäferhundklubben, Uddevalla Mentalbeskriver: Anna Carin Andersson 31.mars 2007 1a. Hälsning 1b. Samarbete
Läs merBevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad
Läs merGlöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman
Så perenner - så här kan du göra! Publicerad: 2012-01-03 Det kliar i många gröna fingrar nu. Så snart det nya året börjar blickar vi framåt mot en ny vår och sommar och vi vill börja så fröer! Perennerna
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merARHOLMA. 4x 1x MONTERINGSANVISNING. SE Enkeldörr med sidoparti i glas. NO Enkel dør med sideparti i glass 200945_1
ARHOLMA Enkeldörr med sidoparti i glas Enkel dør med sideparti i glass MONTERINGSANVISNING 200945_1 2x 6x 5x 3x 4x Dahl Sverige AB Box 67, 177 22 Järfälla Teknisk support: 020-583 000 Läs och gå igenom
Läs merOmbyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification
Ombyggnad av greener Agenda USGA - Specifikationen. Greenområden Bevattning, dränering Val av gräs Sådd/torvning Skötsel av de nya greenytorna Kim Sintorn, Bankonsulent SGF USGA specifikation för greenmtrl
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merBilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden
1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merKLIPPA gräs. Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon
KLIPPA gräs Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon Examensarbete HGU 2008 Att det kostar mycket pengar att klippa gräs det vet jag. Att det kostar så mycket det trodde jag inte. Hur har
Läs merJuni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent.
Växjö 2014-06-27 Mikael Frisk Till alla klubbar o Banchefer/Greenkeepers I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Samt GDF ordförande Hej Alla! Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent. Det
Läs merPär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener
Konstgräsgreener 1 Innehåll Sid. 2 Sid.3 Sid.4 Sid.5 6 Sid.7 Sid.8 9 Sid.10 Innehåll Förord Greenuppbyggnad Skötselplan konstgräsgreen Historik/ordlista Våra erfarenheter Referenser 2 Förord Konstgräs
Läs merDen kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?
Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet) FN Artikel
Läs merVirkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL
Virkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL Garn: Silenzio 50% akryl, 25% ull, 25% alpaka, 1 n = 50 g, 60 m Anchor Tapisserie ull: 100% ull, 1 docka/dukke = 10
Läs merRapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013.
Växjö 2013-06-20 Mikael Frisk Mora GK Box 264 Sandängarna 792 24 Mora Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Syfte med besöket: Var att vi skulle titta på banan inför RM Äkta makar 2013. Medverkande:
Läs merSummering av gårdagens gruppdiskussioner. Temagrupper: fiske, vattenbruk, turism, friluftsliv
Summering av gårdagens gruppdiskussioner Temagrupper: fiske, vattenbruk, turism, friluftsliv Fiske - vision Aktiv fiskenäring med stolthet, framtidstro och ansvar i en levande nationalpark. Fiske mål &
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merFramtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE
Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Energi i framtiden Energi är ett av de viktigaste ämnena i det moderna samhället. Att fokusera på
Läs merSÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.
41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade
Läs merStödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links)
Stödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links) Av: Cristian Swärd Stödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links) Cristian Swärd Innehåll: - Inledning - Frågeställning/Försök
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merFramtiden tillhör de kreativa LEGO Education Vetenskap & Teknologi MEKANIK PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE
Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Vetenskap & Teknologi MEKANIK PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Kreativ naturvetenskap! Med Vetenskap & Teknologi från LEGO Education blir undervisningen
Läs mer10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR
10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR Skador Sjukdom Yttre förhållanden Skador i Åtgärder för att före- Bekämpning Utseende Som gynnar sjukdomen huvudsak bygga eller minska skadorna (Våren 1999) Runda fläckar
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merTeknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merLinda Kummel, Planeringsarkitekt MSA. Ökat cyklande I SMÅ OCH STORA STÄDER. Cykelkonferensen 2015 5-6 maj
Linda Kummel, Planeringsarkitekt MSA Ökat cyklande I SMÅ OCH STORA STÄDER Cykelkonferensen 2015 5-6 maj Cykelplan Oktober 2012 Oslo sykkelstrategi 2015-2025 Slik skal Oslo bli en bedre sykkelby www.stockholm.se/cykla
Läs merSanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år?
Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år? Renare mark Vårmöte 2012, Göteborg, 28-29 mars 2012 Jens Laugesen, Det Norske Veritas (DNV) mail: jens.laugesen@dnv.com Varför har vi förorenade
Läs merTillväxtreglering med Primo MAXX på nordiska golfbanor
Tillväxtreglering med Primo MAXX på nordiska golfbanor Trygve S. Aamlid och Peter Edman Bild 1.Klippning av Vitgröe green som användes i Primo MAXX försöken på Bioforsk, Landvik. Foto: Trygve S. Aamlid.
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs merEfterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Läs merERFARENHETER AV VITGRÖE
ERFARENHETER AV VITGRÖE Magnus Ljungman 35år Banchef på Österåkers Golf 45 håls anläggning i Åkersberga strax norr om Stockholm 36 hål byggda -89 idag vitgröe 9 hål byggda -04 krypven Från vitgröe "hatare"
Läs merÅteretablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF
Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF Artikeln är en översättning från Gressforum nr 1/2017 Vitgröe eller andra gräsarter
Läs merHur påverkar träd och skugga våra greener?
Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar
Läs merTrampgröe slitagemästaren!
Trampgröe slitagemästaren! Poa supina (Schrad.) på svenska trampgröe, har varit med i de norska sortförsöken sedan 2011, representerad med sorten Supranova. Den tål slitage, skugga och låg klipphöjd, reparerar
Läs merVad lär ni eleverna? 2
Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna
Läs merBrev från bankonsulenten i arbetsområde 8
Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Luleå 2008-05-05 Till: Alla berörda parter i klubbarna i banregion 8, banansvariga i Gästrike/Hälsinglands GDF, Jämtland/Härjedalens GDF, Medelpads GDF, Norr/Västerbottens
Läs merMikael Johansson, Ullna Golf Club
HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker
Läs merModern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken
Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken Miljöoptimerad Banskötsel Vad är det? Banan sköts utan kemiska bekämpningsmedel Ett numera nordiskt nätverk bildades 2002. Medlemmarna får
Läs merefter vinterskador Av Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO och Carl-Johan Lönnberg, SGF
Återetablering efter vinterskador Av Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO och Carl-Johan Lönnberg, SGF Popular Scientific Articles - STERF, Februar 2017 Vitgröe eller andra gräsarter
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merEfterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö
Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan
Läs merHGU ARBETE 2008/2010 Mikael Hermansson BBGK Effektiva Mikroorganismer (EM)
1 HGU ARBETE 2008/2010 Mikael Hermansson BBGK Effektiva Mikroorganismer (EM) Försöket utfört på Bro Bålsta Golfklubb 2009 och 2010. Förord. Detta HGU kursarbete (aktiva mikroorganismer) 2008/2010 är material
Läs merSnabbare etablering med argrow än med Wallco
Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,
Läs merProfessionella lösningar till din gräsmatta
Gröna lösningar 2014 Professionella lösningar till din gräsmatta Det är inga tvivel om att Turfline är det riktiga valet vid nyanläggning, eftersådd och underhåll av gräsmattor. Därför är det idag möjligt
Läs merVÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med
VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat
Läs merBänk. 12. Blåflox, Phlox divaricata, 60 st, två sorter: o Clouds of Perfume, ljust blåviolett o White Perfume, vit
Bänk Växtförteckning Träd och buskar. Amerikansk strimlönn, flerstammig, Acer pensylvanicum, st. Svartaronia, Aronia melanocarpa GLORIE E, 6 st 3. Klematis, Clematis (Integrifolia-Gruppen) Arabella, st.
Läs merHGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener
HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener Att det tar längre tid att singelklippa greenerna känner vi alla till, kostnaderna ökar. Vad är det som motiverar vissa golfbanor att arbeta med
Läs merfor a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Läs merOgräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merPerennmatta. Perennmatta
118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet
Läs merManual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons
Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16
Läs merI PRAKTIKEN» Teamet i fokus
I PRAKTIKEN» Teamet i fokus Större rörlighet, otydliga gränser och större avstånd både geografiskt och kulturellt. Att arbeta i team blir allt vanligare och samtidigt mer komplext. Ikea har tagit ett grepp
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merProjektledare och kontaktperson
Successful reestablishment of golf greens following winter damages Projektledare och kontaktperson Wendy Waalen, Bioforsk Turfgrass Research Group, Bioforsk Øst Apelsvoll, N-2849 Kapp, Telephone +47 45286790,
Läs merBekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merÅrgang 10. Nr. 4/07. Canis vi förändrar hundvärlden! www.canis.se
E n k u n s k a p s t i d n i n g f ö r a k t i v a h u n d ä g a r e Nr. 4/07 Årgang 10 Canis vi förändrar hundvärlden! www.canis.se SVINAKTIGA VÄRSTINGAR VS. EXEMPLARISKA TUFFINGAR Text: Morten Egtvedt
Läs merFIRST LEGO League. Västerås 2012
FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan
Läs merSammanfattande dokument Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning för Suovas
Sammanfattande dokument Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning för Suovas 1. Namn för Skyddad Ursprungsbeteckning Suovas. 2. Medlemsstater samt tredjeland Sverige, Finland samt Norge. 3. Beskrivning av
Läs merArter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien
Projektarbete för distanskursen Gräs för golfbanor Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien Erik Svärd, Boel Pettersson, Bengt Hansson, Carl-Jan von Bergen,
Läs merTre viktiga dagar om banan, spelet och klubben Elmia Park & Golf 22 24 september 2009
Tre viktiga dagar om banan, spelet och klubben Elmia Park & Golf 22 24 september 2009 Vi har lyckats få föreläsare i världsklass till Jönköping. Du som arbetar på en golfanläggning/klubb, ideellt eller
Läs merNr 2 Maj 2008 -bladet
Nr 2 Maj 2008 S -bladet Medlemstidning för Svenska S 30 förbundet Ur innehållet: - Följ ljuset i sommar - Eskader! - Sommaraktiviteter - Nya klassregler Insidan Svenska S30 förbundet c/o Margareta Johansson
Läs merbab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska
Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merGräs till golfbanor. Rätt gräs till rätt miljö. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Gräs till golfbanor Rätt gräs till rätt miljö Växter som tillhör samma art har inte identisk arvsmassa men de är tillräckligt lika för att kunna befrukta varandra och bilda
Läs merRapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010
Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010 Boel Pettersson 2010-08-04 Inledning Trots flygstrejk, följt
Läs mer