VINTERÖVERLEVNAD AV GRÄS PÅ GOLFBANOR:

Transkript

1 VINTERÖVERLEVNAD AV GRÄS PÅ GOLFBANOR: VAD DÖDAR GRÄS OCH VAD KAN GÖRAS? Tatsiana Espevig NIBIO Turfgrass Research Group Trygve S. Aamlid Agnar Kvalbein Tatsiana Espevig Trond Pettersen Jan Tangsveen Wendy Waalen Pia Heltoft pensjonist Modern banskötsel november 2018

2 Program Omfattning av vinterskador Härdning, avhärdning, rehärdning Frystolerans Is och isskador. Vintertäckning av greener Snömögel

3 Omfattning av vinterskador och försenad öppning av golfbanor Nordisk enkätundersökning Försenad öppning i procent av alla golfbanor Nordisk spørreundersøkelse % i Norge - 64% i Sverige - 62% i Danmark - 53% i Finland - 32% i Island Från 2 till 12% hade försenad öppning nästan vart år

4 Ekonomiska konsekvenser av vinterskador i genomsnitt för de nordiska länderna (per år under år med betydliga vinterskador): Pr. golfbane Totalt for Norden (ca golfbaner) Minimum EURO Reparationskostnader Intäktstapp SUMMA

5 IS och Vatten SNÖMÖGEL Europe_satellite_orthographic.jpg

6 Vinterskador på golfbanor i Norden: Höst Plantans vinterstyrka Vår Risk för vinterskador Stressfaktorer: Slitage Isbildning i cellerna Snömögel Solstrålning och vind Tjälskjutning och frusen jord Långvarigt mörker Istäcke Översväm -ning Mycket ljus och låg temperatur Skada på cellnivå: Sjukdom Uttorkning Utarmning Kvävning Skada på cellmembraner Fotoinhibering Vinterstyrka är ett samspel mellan: Gräs - genotyp Skötsel Miljö og härdning

7 Härdning före vintern - Leder till ökad frys-tolerans, is, snömägel och andra stressfaktorer - Genetisk anpassning gör att olika gräsarter reagerar olika - Skottväxten avtar när dygnsmedeltemperaturen (MDAT) går under 10 C MDAT= (Dygnets maximum + Dygnets minimum)/2 10 C (Kussow, 1988) MEN: Gräsarterna som vi använder är inte i vila på hösten och vintern

8 Härdning Två faser för höstkorn och flerårigt gräs (Tumanov, 1940): Första fasen:låga, icke-frysande temperaturer: 10 C (dag) - 0 C (natt) Förändringar i cellmembranens uppbyggnad, kolhydratomsättning, proteinomsättning Andra fasen: Temperaturer nära fryspunkten ( C) Isbildning mellan cellerna och mindre vatten i cellerna. - Inga tydliga gränser mellan faserna i fält Les mer om dette, f.eks. hos Huang, DaCosta & Jiang, 2017

9 Anpassning av fotosyntesen hos gräs vid låga temperaturer Solenergi Ljusreaktionen ljusavhängig Fotoinhibering minimal om ljusreaktionen och mörkerreaktionen går lika fort. Kemisk energi (ATP + NADPH) Fotoinhibering om ljusreaktionen går fortare än mörkerreaktionen Fotosyntesens två reaktioner Mörkerreaktionen temperaturavhengig CO 2 H 2 O Läs mer: Huner et al., 1993; Ensminger et al., 2006; Huang et al., 2017 = > CO 2 H 2 O Växt, respiration och försvar SUKROS Lagring (oftast fruktaner) förbrukning av socker vid optimal temp. för tillväxt förbrukning av socker vid låga härdingstemperaturer Figur: T. Espevig Minimumtemperaturen för fotosyntes är ned til -4 C (Skinner et al., 2007; Höglind et al., 2011) Optimal växttempertur är C (Fry and Huang, 2004) 9

10 Gusta & Wisniewsi, 2012 Fiur ved Angie Settle fra Fry & Huang 2004 FRYS- TOLERANS Mitt i oktober Ekstracelluär frysning Intracellulär frysning (dödlig) Undvikande av skador Eget Skydd Fickor där is bildas Ämnen som som förhindrer sådana fickor Is bara på bestämda platser i plantan Underkylt vatten Kraftig nedkylning Bildande av islinser Barrärer för isbildning Membran-uppbyggning Osmotisk justering Reglering av planthormoner Frosthämmande förbindelser Antioxidant försvars-system Proteiner som bildas vid kyla Produktion av socker og andre lösta ämnenstoffer Kontrolleras med härdning och avhärdning Slutet av mars Foto A. Kvalbein Stäng banan (minst greenerna!) om det är rimfrost på ohärdat gräs

11 Mätning av frystolerans i laboratorie Dødelig temperatur for 50 % av plantene (LT50) Ikke-skadelig varighet av frost No observed effect duration (NOED) Overlevelse, % LD = Lethal duration (dødelig varighet) Vinterherdig gress Ikke vinterherdig gress Vinterherdig gress Ikke vinterherdig gress

12 Frysttolerans hos 4 gräsarter på fairway Landvik Milt Ingen tjäle Ingen snö Normal vinter 1 månad med snö Ingen is Frost Tjäle Snö Kall och lång vinter Is under snö

13 Avhärdning och återhärdning Avhärdning = tappar frystoleransen Avgörande faktorer: Temperatur, uttömning av kolhydratreserver under is och snö Avhärdning sker mycket snabbare än härdning (Gay & Eagles, 1991) Hur fort avhärdningen sker beror på gräsart och varierar från år till år (Jørgensen et al., 2010) Avhärdningen kan vara mer eller mindre reversibel beroende på temperatur och längden på avhärdningsperioden (Pomeroy et. al, 1975; Gusta and Fowler, 1976a and 1976b; Rapaz, 2002) Återhärdning är plantans förmåga till att återigen öka frystoleransen efter varma avhärdningsperioder Läs mer, t.ex.. hos Gusta & Wisniewski,

14 Hur snabbt sker avhärdning? Kan gräs återhärdas? FH Härdning i fält per nov. + 4 dager i fryser om ved -2 C DH6 Avhärdning vid 10 C i 6 dager DH12 Avhärdning vid 10 C i 12 dager RH Återhärdning vid 2 C i 23 dager (bara i 2012) Lys v/avherding: Lys v/reherding: 50 mol m -2 s -1 & 10-h daglengde 150 mol m -2 s -1 & 16-h daglengde Krypven Brunven Rödsv. u/utløp. Rödsv. korte utløp. Rödven Vitgröe Espevig, T., M. Höglind & T.S. Aamlid 2014

15 Försäkra dig om god härdning på hösten Faktorerna som påvärkar härdningen är de samma som påvärkar fotosyntesen Externa faktorer Ljus Temperatur Vatten (jord and luft) Interna faktorer: Bladareal, bladålder och evt. sjukdom Planthälsa CO2 Näringstillgång (N, P, K, Mg, Fe)

16 Project : Turfgrass winter survival in a changing climate : Herding (frost toleranse) var ikke påvirket av dårlig drenering og vannmetning om høsten MEN reduserte vinteroverlevelse. FARE: Isdannelse Landvik høst 2012 Landvik vår

17 IS och ISSKADOR Oftast i övergången mellan kustklimat och inlandsklimat Kan bli mer vanligt också i inlandet allt eftersom ökande temperaturer ger klimatförändringar Haga GK. Photo: Agnar Kvalbein

18 Varför är ett istäcke en så stor påfrestning för gräset? Under is och snö är temperaturen vanligvis mellan -1 och -5 C Plantorna andas när är över -2 C och behöver därför syre även på vintern Istäcke förhindrar syretillgången till plantan och skapar då anaeroba förhållanden Vid ca 5% O2 skiftar plantan från aerob til anaerob respiration Vid aerob respiration frigörs mer energi än vid anaerob: 38 ATP vs. 2 ATP per 1 glukos Pga låg energifrigörning sker uttömningen av kolhydratlagret snabbare - avhärdning Torr luft: % Kväve 78 Syre (O2) 21 CO Övrigt 0.96

19 Varför är ett istäcke en så stor påfrestning för gräset? Farlig/dödlig CO2 koncentration > 8 % CO2 & < 8% O2 (Ross et al., 2014) Under anaeroba förhållanden produceras giftiga kemikalier spirehemmende stoffer Uttorkning Torr luft: % Kväve 78 Syre (O2) 21 CO Övrigt 0.96 Toxicity of metabolites in soil extracts from grass Type of damage Ice Frost Fungi Root length of radish, mm Malonate Acetate Butyrate Ethanol Malate Citrate Succinate Some of the metabolites might be of bacterial origin Gudleifsson et al.,

20 När skall isen krossas? Vinter? Vår? Bortagning av snö och is kan medföra fysiska skador och öka risken för frysskador Andra Metoder mot istäcke: magnesiumklorid, kalcium, magnesium acetat (CMA), Leca kulor Landvik, Januar 2013 Landvik, Mars

21 Is-vintern på Landvik Istäcke från stax före Jul 2017 Snöborttagning 16.jan 2018 Spikning 5.jan 25.jan 2018 öborttagningsn Snöborttagning mars

22 Landvik: vintern

23 24.maj 2018 VITGRÖEGREEN

24 24.Mai Juni aug

25 Testning av tolerans mot istäcke Apelsvoll 2011/12 och 2012/13

26 Apelsvoll: mitten av november gräsarter: Vitgröe, Rödven, brunven, krypven, rödsvingel x 2 Kontroll, is, plastduk, plastduk+isolering Is från 22.nov och 1.dec 2012 Delaro bekämpningsmedel i september Bilder: Wendy M. Waalen Waalen et al., 2017

27 Återväxt på våren (etter normal vinter), maj 2013 Brunven > krypven > rödsvingel u/utlöpare (Festuca. rubra L. ssp. commutata) och rödsvingel m/korta utlöpare (F. rubra L. ssp. litoralis) rödven (A. capillaris) > vitgröe Kontroll (snö 141 d) Is Tät duk Tät duk + isolering Rödsvingel utan utlöpare Rödsvingel, korta utlöpare Brunven Rödven Krypven Vitgröe Waalen et al.,

28 Effekten av istäckets varaktighet på grästäcknings % (efter 21 dagars återväxt) Brunven Rödven Krypven Rödsv. u/utløp Rödsv. korte utløp. Vitgröe Waalen et al., 2017

29 VINTERTÄCKNING AV GREENER NÄR, VAR OCH VARFÖR ANVÄNDS VINTERTÄCKNING: o Läggs på gräset före vintern och får ligga på ända tills våren o Skydd mot temperaturförändringar, infrysning och is, uttorkning, smältvatten o Isolerande täckmaterial (t.ex. enkamat) - Om problemet är låga temperaturer o Tät duk - om problemet är istäcke eller smältvatten; användes för att hålla de luftfylda porerna i jorden fri från vatten och skyddar mot kvävning o Installering av ventilationssystem Ventilationssystem har testats i Kanada Bilde: Jim Ross Sala GK. Bild: Torbjörn Pettersson

30 STERF projekt: «Vinteröverlevnad av grönytegräs i ett förändrat klimat» nov Vintertäckning Tunrapp & markrapp: vinterdekking der risiko for is er veldig høy Timrå GK. Bilder: Håkan Blusi

31 STERF projekt: «Vinteröverlevnad av grönytegräs i ett förändrat klimat» Hundekvein & krypkvein: i tre år green-up og gjenvekst på våren var best på udekket delen av green. Oulu Golf, Finland. Bilder: Juha Karsikko

32 STERF projekt: «Vinteröverlevnad av grönytegräs i ett förändrat klimat» VÅR 2012 Semi-permeable cover & plastic over air filled space gave the most reliable protection of the greens MIKLAGARD GOLF. Bilder: Stefan Schön

33 Erfarenheter vintertäckning: Täckning av greener är kostbart Effektivt där vinterförhållandena är speciellt krävande Vitgröe har mer nytta av dukar än andra gräsarter (pga. svårt utsatta för alla typer av vinterskador) Dukmaterial och metoder bör anpassas till de vinterförhållanden som är vanligt lokalt Spruta mot svamp p.g.a. att alla typer av täckning ökar risken för svampangrepp Övervakning av gaskoncentrationen under dukarna (kritisk nivå för syre är 8%): mät eller lukta

34 Övervakning av tjäle i marken

35 Dominerande gräsart? Vitgröe (Poa annua) Andra gräsarter (Agrostis /Festcua) Vanligsta orsaken till vinterskada i ditt distrikt är: a. Biotiske (snömögel) b. Abiotiske (låg temperatur, vatten is, vind) Duker er ikke anbefalt Svampmedel kan inte användas Det är vanlig med ett stabilt snötäcke Temp under -12 C är ovanligt Det är sällan mer än 20 dagars istäcke Temp. < -12 C förväntat på greenytan Vattentät duk över isolering rekommenderas Temp. varierar mellan -12 och + 0 C Vattentät duk rekommenderas Få makroporer eller högt innehåll av organiskt material eller ett filtproblem Semi-permeabla dukar, luftlager under plast eller mekanisk ventilation rekommenderas. Sammanhängande istäcke mer än 60 dagar forekommer oftare än vart år och dominerande gräsart är: a. Svingel (Festuca sp) eller rödven (A. capillaris) b. Ven (Agrostis sp) Mer än 80 dagars isdtäcke är vanligt och arten er krypven (A.stolonifera)

36 Förebyggande av isskador Mindre risk för isskador på unga greener: god dränering och lite filt Filtkontroll på äldre greener! Använd arter som tål is Undvik stående ytvatten Bilder: Steinar Selle, Grenland GK

37 Tillfällig avledare för ytvatten Foto: Steinar Selle, Grenland GK

38 Ansökan till NFR, NGF och STERF om nytt projekt Samarbete med forskare i USA ICE-BREAKER: Reducing the agronomic and economic impact of ice damage on golf greens Is-tolerans hos olika arter och sorter; Införande av trådlösa CO2/O2 sensorer som verktyg för när is/snö skall tas bort Effekten av mängden organisk material i filt på isskador (unga vs. gamla greener); Effekt av hög ljusintensitet på våren och reetablering efter isskador; Reetablering efter isskador: groningshämmande ämnen på nya och gamla greener av olika arter och metoder för att reducera de ämnena; Reetablering efter isskador: optimal så-metod och användande av olika typer av prillade frö. Avgörs i slutet av februari

39 SNÖMÖGEL Bilde: Agnar Kvalbein

40 Mest vanliga vintersjukdomen: Mikrodochium fläckar (=pink snow mould, Microdochium nivale) Röd trådklubba (Typhula incarnata) (längre snötäcke) Svart trådklubba (Typhula ishikariensis) (längre snötäcke) Andra, gräsröta (Pythium spp., Coprinus psychromorbidus, Sclerotinia borealis)

41 Miljön under snö: Snö isolerar mot köld Konstant låg temperatur (ofta runt 0 ºC) Mörker Hög fuktighet Ingen naturliga fiender till snömögel Syre SJUKDOMSTREKANT

42 Rödsvingel-rödven-vitgröe-green, April 2018, Norge

43 Microdochiumfläckar på greener under växtsäsong och på hösten & risker (på Landvik) Vitgröe 4/ Vitgröe 12/ Vitgröe 31/ Brunven 16/ Rödsvingel 7/

44 Krypkven. Bilde: Mikael Frisk Vitgröe 21/

45 Trådklubba (Typhula spp.) VÅR Angripes: Alle gressarter Gunstig miljø: 0-10 C Langvarig snø dekke Symptomer: Runde lyse eller gråe flekker Tegn: Vår: Hvileknoller (sklerotia) og hvit eller gråaktig mycel Høst: spirte sklerotia med rosa fruktlegemer HÖST Bilder: T. Espevig

46 Röd Trådklubba Typhula incarnata 60 dagar snötäcke Svart Trådklubba Typhula ishikariensis 180 dagar snötäcke Bilder: T. Espevig

47 Andra vintersjukdomar - Gräsröta Bilde: T. Espevig Bilde: P. Bengtsson

48 Bekämpning av snömögel skall vara integrerat Kemisk bekämpning Metoder Förebyggande / bekämpning Mekanisk bekämpning Biologisk bekämpning Växtmaterial och skötsel Diagnos Övervakning Skadetröskel Åtgärd Fundament

49 Härdning ökar resistens mot snömögel Bilde: K. Gundsø Jensen

50 Resistens och skötsel: Använd resistenta arter och sorter Bekämpa vitgröe (mest mottaglig!) (både greener och fairway) använd reparationsdugliga arter Reparasjon av mikrodochium flekk 3.mai 2012 Bilder: T.S. Aamlid

51 RESISTENTA ARTER OCH SORTER Våren 2008, Landvik Rödsvingel Ven

52

53 HÖSTGÖDSLING Bild: Torbjörn Pettersson

54 N-gödsling på hösten på golfbanor i Norden STERFs Enkätundersökning % sista N-gödsling i augusti sista N-gödsling i september fortsätter att gödsla till frosten kommer

55 Snömögel Sen höstgödsling med kväve Tidigare rekommendationer: N gödsling bör avslutas i slutet av september/tidig oktober (Noer 1963) Mer N ger mindre CHO reserver i gräset et al., 1967) (Powell Sen höstgödsling stimulerar växt och vattenupptag i plantor. Detta kan reducera härdning och därmed övervintringsförmågan (Beard, 1969) Socker Horsfall and Diamond, 1957; Ferri et al., 2011 Angrepp av mikrodochiumfläckar (=rosa snömögel) på vintern var positivt korrelerat med ökande N-gödsling (som ammoniumsulfat) sent på hösten (Smith 1957)

56 Sen höstgödsling med kväve Nya erfarenheter från tidigt på 1970-talet och framåt: Sen höstgödsling leder förmodligen inte till uttömning av CHO-reserverna (Powell et al., 1967) Näringsämnen bör inte vara begränsande på hösten och god näringstillgång viktig för att gräset skall återhämta sig efter sommarstress (Kussow, 1988) God N-tillgång ger en bättre vinterfärg, tidigare växtstart och bättre helhetsintryck på våren (Kussow, 1988; Hummel, 1990; Grossiet al., 2005) Kväve i låga eller moderata mängder sent på hösten ökar inte faran för vinterskador på flerårigt rajgräs (Webster & Ebdon, 2005) Rek. N-mängder: g N/m² på greener (Kussow, 1988; Bauer et al., 2012) Rek. tidpunkt för gödsling : lite efter sista klippning (Kussow, 1988; Baird, 2007) N koncentration i blad Foto fra Ericsson et al.,

57 Fältförsök på Landvik & vitgröe & krypven USGA green 6 gödselled med veckovis tillförsel från mitten av september till 1.a veckan i december (12 gödslingar) 6 gjødselledd: N:S forhold N-0 S-norm N- låg S-norm N-norm S-norm 100:9 N- hög S-norm N-norm S-0 100:0 N-norm S-hög 100:160 Led Ukentlig mengde SUM kg / 100 m Låg N från 0.04 til Normal N från 0.08 til Hög N från 0.12 til Hög S från 0.13 til

58 N på hösten och frosttolerans (LT50) (Landvik)

59 N på hösten och vinteröverlevnad (Landvik, 16 Mars 2015) Bilder: A. Kvalbein

60 Försöket på Landvik låg på en lysimeteranläggning där allt dräneringsvatten blev uppsamlat 4% 20% 43% innanför N-gräns för dricksvatten på 50 mg N/L

61 Påverkan av S i fält (Landvik, 16 March 2015) No S, norm N Norm S, norm N Hög S, norm N Vitgröe Krypven Bilder: A. Kvalbein

62 K om høsten Gamle anbefalinger: mye kalium (K) om høsten Mer kalium (K) om høsten ikke fører til mindre snømugg og bedre vinterstyrke (Moody 2011; Soldat & Koch 2016) N og K i mengdeforholdet 100:65 gjennom hele året (Ericsson et al. 2013)

63 Rekommendationer för höstgödsling: Använd samma typ av gödsel med samma optimala innehåll av olika näringsämnen som under resten av året Om greenerna innehåller mycket fosfor, kan detta näringsämne tas bort för att spara miljön. Säkert gränsvärde: P-AL>30 mg P/kg jord; Mehlich > 44 mg P/kg jord Justera N-mängden i slutet av augusti: normalt blir denna N- mängd hälften av den maximala veckovisa N-mängden i juni och juli Reducera gödselmängden veckovis till den tidspunkt när gräset vanligvis slutar att växa Olika arter har olika behov: vitgröe > krypven > rödven > brunven > rödsvingel Ta sikte på att hålla gräset grönt tills frosten kommer Reducera N-mängden med 10-20% om risken för vinterskador är hög på grund av skugga, sjukdom och begränsad/saknas tillgång til växtskyddsmedel Näringsbehov Gödselbehov Näring från jord Kvalbein & Eldhuset,

64 Handbok och kalkylator för höstgödsling Översikt över vinterskador i Norden Gräsarter och vinterstresstolerans Skötsel mot sjukdomar Is och vatten Utmaningar på våren

65 CIVITAS ONE TM Blanding av organisk olje (CivitasTM ) & blå-grønn pigment (HarmonizerTM) Utviklet av Petro-Canada. Begge produsert Suncor Energy, Canada. Påvist å indusere resistens i planter (Cortes et al., 2010) Samme og til og med bedre kontroll av snømugg i felt sammenliknet med fungicider med snødekke under 79 dager (feltforsøk i Danmark, Sverige og Finland) (Aamlid et al., 2018) Bilde: Pia Heltoft 65

66 Kemisk bekämpning När andra metoder inte är tillräckliga Sprutning skall inte vara programmerat Baserat på övervakning av skadegörare (vid första symptom eller förebyggande baserat på sjukdomstryck från tidigare år, osv.) Varningsmodeller kan också användas Systemiska och kontaktverkande medel

67 Kontaktverkande fungicider vs. Systemiska Dr Watson's E-Tec Bulletin, Syngenta

68 TILLÅTNA SVAMPMEDEL SYSTEMISK/ KONTAKT Amistar (t.o.m. 2019) Azoxystrobin, 250 g/l S 1 L/ha x3 Banner Maxx Propiconazole, 156 g/l S 3 L/ha x4 Banner Maxx II Propiconazole, g/l S 3 L/ha x2* 3 L/ha x3 Bolt XL Propiconazole, 250 g/l S 0.5 L/ha x3 Basso Prochloraz, 400 g/kg Comet Pro Delaro 325 EC Propiconazole, 90 g/l Pyraclostrobin, 200 g/l Trifloxystrobin, 157 g/l Prothioconazole, g/l S Exteris Stressgard Trifloxystrobin, 12.5 g/l Fluopyram, 12.5 g/l S 10 L/ha x2 Headway Azoxystrobin, 62.5 g/l (t.o.m. 2019) Propiconazole, 104 g/l S 3 L/ha x2 Heritage Azoxystrobin, 500 g/kg S 0.5 kg/ha x2 Instrata Elite Difenoconazole, 80 g/l Fludioxonil, 80 g/l S 3 L/ha x2 Juventus 90 Metconazole, 90 g/l S Librax Metconazole, 45 g/l Fluxapyroxad, 62.5 g/l S S S SVERIGE FINLAND NORGE DANMARK 1.25 L/ha 1.2 L/ha/sesong x2 Minor use 3 L/ha x1 Minor use 2 L/ha/sesong x2 1 L/ha x2 Medallion TL Fludioxonil, 125 g/l C 3 L/ha x4 3 L/ha x4 3 L/ha x4 Proline EC 250: Prothioconazole, 251 g/l Stratego EC 250: Switch 62,5 WG: Trifloxystrobin, g/l Propiconazole, g/l Cyprodinil, 375 g/kg & Fludioxonil, 250 g/kg Tilt 250 EC: Propiconazole, 250 g/l S 0.5 L/ha x3 * Banner Maxx II, Sweden: Max 2x every year on greens and tees. Max 1x every second year on fairway. S S S/C 1 L/ha x1 0.8 L/ha x2 Minor use 1 kg/ha x1 Minor use

69 Azoxystrobin (Amistar, Heritage) Propiconazole (Banner Maxx) Fluopyram Trifloxystrobin Fludioxonil (Medallion) Difenoconazole Microdochium patch X X ny X X ny Typhula X X ny X ny Dollar spot X ny ny Anthracnose X X X X X ny Headway Exteris StressGard Enligt etikett: Dollar Spot Brown Patch Anthracnose Snow Molds Rust Red Thread Instrata Elite Enligt etikett: Microdochium patch Anthracnose Dollar spot Brown patch

70 Förebyggande av resistens mot fungicider Upprepad användning av samma svampmedel medför fara för att svampen kan utveckla resistens Denna fara är större för systemiska medel än för kontaktmedler För att reducera risken är det vanlig att ha två aktiva ämnen med olika verkningsmekanismer Alternativet är att spruta olika preparat vid olika tid På greener som inte sputas mer än två gånger om året, en gång med systemiskt och en gång med kontaktverkande, är det generellt liten fara för resistensutveckling

71 Tilsetningsstoffer Øker opptak og virkning av plantevernmidler Doser av fungicider kan reduseres Ikke registrert for gress til grøntanlegg Bør testes i felt Forsøk på Landvik i vinter

72 NY HÅNDBOK OM VINTERSYKDOMMER

73 Tack! Spørsmål?