STUDIEHANDLEDNING. PSYKOTERAPI I, t3 748A35. Tema 4: Relationell och interpersonell psykoterapi, 12hp HT2014. Kursansvarig: Erika Viklund

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING PSYKOTERAPI I, t3 748A35 Tema 4: Relationell och interpersonell psykoterapi, 12hp HT2014 Kursansvarig: Erika Viklund Administratör: Fredrik LaFleur 1

2 KURSENS INNEHÅLL Välkommen till tema 4 på kursen Psykoterapi I: Relationell och interpersonell psykoterapi! Temat syftar till att ge de studerade grundläggande kunskap om relationell och interpersonell psykoterapi. Behandlingsrelationens betydelse för psykoterapiprocessen och utfallet studeras särskilt. Under kursen studeras även bedömning och behandling avseende relationell och interpersonell psykoterapi. Metodernas applicerbarhet på terapeutiskt arbete med barn, ungdomar och familjer är också föremål för studierna. Lärandemål De studerande skall under detta tema: - inhämta grundläggande kunskaper om den relationella och interpersonella teoribildningens historia - orientera sig om de centrala relationella och interpersonella begreppen - utveckla en grundläggande förståelse för betydelsen av samspelet i den terapeutiska relationen - orientera sig om olika former av bedömningar inom den aktuella traditionen - skaffa sig överblick över hur den relationella och interpersonella terapin låter sig appliceras på olika problemtyper och/eller klientfall - tillägna sig en överblick över terapimetodernas tillämpning på barn, unga och familjer Kursplan Kursplan för hela kursen finns i kursrummet på LISAM. LISAM Under kursen används LISAM, som är LiU:s webbaserade lärplattform och fungerar som ett virtuellt campus. Alla kurser som ges på LiU har ett eget kursrum i LISAM. Alla studenter som registrerar sig på en kurs läggs automatiskt in i LISAM-systemet så att studenten kommer åt kursrummen för de kurser han/hon går. När du har registrerat dig på en kurs tar det ungefär ett dygn innan du kan komma in i kursrummet på LISAM. På LiU:s hemsida, ingången för studenter, finns en snabblänk till LISAM där du loggar in med ditt LiU-id och ditt lösenord: Första gången du loggar in i LISAM skapar systemet din personliga hemsida, vilket gör att det kan ta lite längre tid än vanligt. När du i fortsättningen loggar in i LISAM kommer du alltid att hamna på dig egen personliga hemsida. I vänstermenyn på din sida hittar du dina kurser under Mina kurser. Under Om Lisam hittar du mer information om Lisam samt manualer. 2

3 Om du upplever att LISAM går långsamt eller om du har svårigheter att ladda upp sidorna kan du prova att använda en annan webbläsare (Chrome, Explorer, Firefox, Safari. Det brukar oftast lösa problemet. Vid övriga frågor om LISAM kan du få hjälp hos tel INFORMATION OM STUDIEFORMER Kursen omfattar fyra viktiga moment: föreläsningar, seminarier, basgruppsarbete och examinationer. Föreläsningar Under kursen kommer ni att få ta del av ett antal föreläsningar som behandlar centrala teman inom området, t ex introduktion till psykodynamisk och interpersonell teori, centrala relationella och interpersonella begrepp och behandlingsmodeller, relationell terapi med barn och ungdomar, bedömning, affekter, samt mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. Seminarier Under seminarierna kommer vi att dels mer praktiskt öva vissa av de färdigheter som behandlats på föreläsningarna dels läsa och diskutera texter, som är relevanta för kursen. Basgruppsarbete I basgrupperna kommer ni att arbeta med ett antal vinjetter, som aktualiserar olika aspekter av kunskapsområdet. Observera att basgruppsarbetet är ett obligatoriskt och examinerande moment. Basgruppens arbete styrs av kursmålen och det gemensamt formulerade basgruppskontraktet. Basgruppsarbetet är ett obligatoriskt moment och för att bli godkänd på basgruppsarbetet krävs att studenten är aktivt deltagande. Aktivt deltagande innebär att 1) studenten är närvarande vid alla basgruppstillfällena (se nedan vad som gäller vid sjukdom) 2) är väl inläst på litteraturen och grundar sina inlägg i diskussionen på vetenskapliga källor 3) har läst varierande litteratur på en vetenskaplig nivå 4) är aktivt lyssnande till de övriga gruppdeltagarnas inlägg och ställer följdfrågor 5) fördjupar diskussionen genom ett reflekterande förhållningssätt 6) driver gruppens arbete framåt och tar ansvar för att gruppen fungerar som en helhet t ex genom att alla får erfarenhet av de olika roller som finns i gruppen (t ex ordförande eller sekreterare) 7) varje basgruppstillfälle avslutas med att deltagarnas egna insatser såväl som gruppens arbete utvärderas. Studenterna förväntas vara närvarande på plats och aktivt deltagande vid varje basgrupp. Om studenten inte är närvarande/ej aktivt deltagande vid ett basgruppstillfälle skall en skriftlig komplettering göras (ca 2 sidor) som lämnas in till basgruppshandledaren och görs tillgänglig för basgruppsdeltagarna. I kompletteringsuppgiften skall studenten, utifrån basgruppens aktuella frågeställning, sammanfatta vad han/hon har läst samt de frågor som väckts i samband med läsningen. Om studenten är frånvarande/ej aktivt deltagande vid fler än 2 basgrupper sker särskild komplettering i samråd med kursansvarig. 3

4 Basgruppshandledare: Basgrupp 1: Örn Kolbeinsson Basgrupp 2: Linda Ekberg Basgrupp 3: Jenny Wetter Basgrupp 4: Hanna Swelén Basgrupp 5: Anna Maria Brandberg Grage Basgrupp 6: Josef Ladén PeerWise PeerWise är en elektronisk plattform, som kan användas både som ett stöd för inlärning och i examinerande syfte. I PeerWise kommer ni att få arbeta med att konstruera, besvara och ge feedback på flervalsfrågor kopplade till kursinnehållet. På kursplatsen i LISAM finns en länk till PeerWise. Det första ni skall göra när ni kommer in i kursrummet på LISAM är att klicka på länken till PeeerWise och registrera er, vilket är enkelt och sker i fyra steg: 1. Välj ett username/användarnamn. Användarnamnet är det namn som är synligt för alla deltagare på kursen. Välj gärna ett anonymt namn. 2. Välj ett password/lösenord och se till att du kommer ihåg det. 3. Ange Course-ID/kursens ID-nummer, som för den här kursen är: Ange din identifier, som på den här kursen är din LiU-adress (t ex erivi219@student.liu.se). Identifiern gör dels att kursansvarig kan se att alla studenter har loggat in sig på kursen, dels vilken student som har bidragit med vad. Tänk på att det kan ta ett par dagar från första registreringen tills ni kan gå in på ert konto och börja lägga upp frågor, så registrera er direkt när kursen startar. I PeerWise får man poäng när man konstruerar egna flervalsfrågor, besvarar frågor som andra har lagt upp eller kommenterar andras frågor på ett konstruktivt sätt för att förbättra dem. PeerWise ingår i examinationen och för att bli godkänd på momentet krävs att man uppnår en viss grundpoäng. Under rubriken Examination nedan finns mer information om hur PeerWise kommer att användas som en del av examinationen på kursen. Examination/Obligatoriska moment Följande moment i kursen är obligatoriska och examinerande: - Basgruppsarbete (motsv 1hp) På momentet ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). För betyget Godkänd (G) krävs närvaro och aktivt deltagande enligt vad som anges under rubriken Basgruppsarbete ovan. 4

5 - Examinationsuppgift 1 (motsv 4 hp). Uppgiften består av att på plattformen PeerWise konstruera tre flervalsfrågor, besvara 50 frågor och kommentera 15 frågor kopplade till kursens innehåll. Samtliga frågor skall vara konstruerade senast 17 oktober och hela uppgiften (konstruera, besvara och kommentera frågor) skall vara slutförd senast 24 oktober. På Examinationsuppgift 1 ges betygen Godkänd eller Underkänd. - Examinationsuppgift 2 (motsv 7hp). Uppgiften består av en individuell skriftlig hemtentamen med fyra uppgifter, kopplade till ett fall. Instruktioner till examinationsuppgiften inklusive bedömningskriterier finns tillgängliga på LISAM fr o m v 43. Examinationsuppgiften inlämnas anonymt via Urkund senast onsdag 7 januari På examinationsuppgift 2 ges betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). - Reflekterande semniarium (motsv 0hp). Kursen avslutas med ett reflekterande seminarium 16 januari då ni dels kommer att få presentera en mindre del av er examinationsuppgift för varandra i smågrupper, dels inventera och diskutera ert lärande under kursen. Momentet är inte poängsatt men det är obligatoriskt och ingår i examinationen. ÅTERKOPPLING Återkoppling på basgruppsarbetet ges muntligt vid basgruppstillfällena, både av handledare och de övriga i basgruppen. Återkoppling på examinationsuppgift 1 ges i form av skriftliga kommentarer i PeerWise från övriga kursdeltagare. Återkoppling på examinationsuppgift 2 sker i form av ifylld återkopplingsmall vid återlämnade av hemtentamen. Även kursbetyget är en form av återkoppling. KURSUTVÄRDERING Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i anslutning till kursavslutningen och ligger öppen i 14 dagar. I mitten av varje termin finns en kursdialog schemalagd. Vid kursdialogtillfället träffar en representant för varje basgrupp kursansvarig för att diskutera synpunkter på kursens upplägg och innehåll samt eventuella problem och svårigheter. Syftet med kursdialogen är att under kursens gång snabbt kunna fånga upp sådant som inte fungerar, försöka hitta lösningar som kan genomföras under tiden kursen pågår samt att få förslag på förändringar och förbättringar. 5

6 Kursen utvärderas också vid det sista basgruppstillfället med hjälp av basgruppshandledarna. Där ges möjlighet att diskutera gruppens arbete, men också kursens upplägg, innehåll och olika moment. Varje basgrupp gör en skriftlig sammanfattning av utvärderingen, som sedan lämnas till kursansvarig. PRAKTISK INFORMATION Kursansvarig: Erika Viklund, Tel: , I:3 431 Administratör: Fredrik La Fleur, Tel: , I:3 327 Studierektor/ avdelningschef: Lars Back, Tel: , I:3 333 Tentamensutlämning Om inget annat är sagt sker tentamensutlämningen av administratörerna. Lokalen för tentautlämningen ligger i D-huset, intill Studievägledarna. Öppettider: måndag och onsdag kl Legitimation samt kurskod för aktuell tenta ska tas med. Studenten kan läsa igenom sin tenta i rummet om denne så önskar. Vill studenten diskutera tentans bedömning med examinatorn får studenten en kopia på tentan att ta med sig. Vill studenten ta med sig originalet stämplar administratören tentan och då ses rätten att diskutera ändrat betyg förverkat. LITTERATURLISTA/REFERENSLITTERATUR Litteraturlistan är att betrakta som förslag och utgångspunkter för terminen. I enlighet med PBL förväntas de studerande därutöver självständigt söka information som styr kunskapsinhämtningen i riktning mot kursmål och personliga inlärningsmål. Ytterligare litteraturtips i form av t ex artiklar kan komma att läggas upp på LISAM. Allmänna länktips APA Division 12 (Clinical Psychology): Research-Supported Psychological Treatments. 6

7 APA Division 29 (Psychotherapy): Här finns t ex fria artiklar från tidskriften Psychotherapy, videointervjuer med ledande psykoterapeuter samt en hel del annat intressant material: APA PsychTHERAPY. Databas med alla APA:s psykoterapifilmer i strömmat format. Länk finns i bibliotekets databaslista: Det finns även en länk samt information om tjänsten på bibliotekets ämnesguide för psykologi och psykoterapi. Competence frameworks for the delivery and supervision of psychological therapies: Interpersonell terapi i Sverige: Psykodynamisk.nu är en blogg om psykodynamisk terapi och forskning: Riksföreningen Psykoterapicentrum organiserar legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom: Svenska föreningen för relationell psykoterapi: Forskning om psykodynamisk terapi Lambert, M. J. (Ed.) (2013). Bergin and Garfield s Handbook of Psychotherapy and Behavior Change. (6 th edition). Hoboken, New Jersey: Wiley. Finns som e-bok. Sök på titeln i LiU-bibliotekets katalog.) Norcross, J. C. (Ed.) (2011). Psychotherapy relationships that work: Evidence-based responsiveness. (2nd ed.) New York: Oxford University Press. (Se även APA:s tidskrift Psychotherapy (2011), vol 48, 1 där bokens olika kapitel finns samlade i artikelform.) Philips, B., & Holmqvist, R. (Red.) (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber. Utvecklingspsykologiska aspekter Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., & Ivarsson, T (2008). Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur. Damasio, A.R. (2010). Self comes to mind. London, UK: Heinemannn. Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi (3e uppl.). Stockholm: Liber. 7

8 Hart, S., & Schwartz, R. (2010). Från interaktion till relation. Om anknytningsteori. Stockholm: Liber. Oatley, K., Keltner, D., & Jenkins, J.M. (2013). Understanding Emotions (3 rd edition). Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons. Wallroth, P. (2010). Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag. Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur & Kultur. Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: Om anknytning och identitet I relationer. Stockholm: Natur & Kultur. Allmänt om psykodynamisk teori och metod samt bedömning Eels, T. E. (Ed.), (2007). Handbook of Psychotherapy Case Formulation (2 nd ed.) New York: The Guilford Press. Safran, J. (2012). Psychoanalysis and psychoanalytic therapies (Theories of psychotherapy series). American Psychological Association. Howard, S. (2009). Skills in psychodynamic counseling and psychotherapy. London: Sage publications. Levy, R. A. & Ablon, R.S. (Eds.)(2008). Handbook of Evidence-Based Psychodynamic Psychotherapy: Bridging the gap between science and practice. Totowa, N.J.: Humana. (Finns som elektronisk resurs via LiU:s bibliotek.) Maroda, K.J. (2010). Psychodynamic techniquies: Working with emotion in the therapeutic relationship. New York, NY: Guilford. McWilliams, N. (2011). Psychoanalytic diagnosis: understanding personality structure in the clinical process (2 nd ed.). New York: Guilford. Philips, B., & Holmqvist, R. (Red.) (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber. Shedler, J. (2010). That was then, this is now: An introduction to contemporary psychodynamic psychotherapy. Hämtad från hen,%20this%20is%20now%20r7.pdf Sumners, R.F., & Barber, J. P. (2010). Psychodynamic Therapy: A Guide to Evidence-Based Practice. New York: The Guilford Press. 8

9 Relationell och interpersonell terapi Gabbard, G.O. (Ed.), (2009). Textbook of Psychotherapeutic Treatments. American Psychiatric Publishing. (Finns som elektronisk resurs via LiU:s bibliotek.) Holmqvist, R. (2007). Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber. Holmqvist, R. (2010). Relationell psykoterapi så här gör man. Stockholm: Liber. Law, R. (2013). Defeating depression: How to use the people in your life to open the door to recovery. London: Robinson. Mufson, L., Pollack Dorta, K., & Moreau, D. (2004). Interpersonal Psychotherapy for Depressed Adolescents (2nd edition). New York: The Guilford Press. Safran, J. D., & Muran, J. C. (2000). Negotiating the therapeutic alliance. A relational treatment guide. New York: The Guilford Press. Stuart, S. (2006). Interpersonal psychotherapy: A Guide to the Basics. Psychiatric Annals, 36(8), Kan hämtas på Weissman, M.M., Markowitz, J.C., & Klerman, G.L. (2007). Clinician s Quick Guide to Interpersonal Psychotherapy. New York: Oxford University Press. Barn, unga och familj Blake, P. (2011). Child and adolescent psychotherapy. (2 nd ed.) London: Karnac Books. Carlberg, G., Eresund, P., & Boalt Boëthius, S. (2008). Child and Adolescent Psychotherapy Research.Workshop for Clinicians and Researchers at the Erica Foundation October Stockholm: Ericastiftelsen. Kan laddas ner på Lanyado, M., & Horne, A. (Eds.)(2009). The Handbook of Child and Adolescent Psychotherapy. Psychoanalytic Approaches (2nd edition). London: Routledge. Verheugt-Pleiter, A. J. E., Zelvalkink, J., & Schmeets, M. G. J. (Eds.) (2008). Mentalizing in Child Therapy: Guidelines for Clinical Practitioners. London: Karnac Books. Weisz, J.R., & Kazdin, A. E. (Eds.) (2010). Evidence-Based Psychotherapies for Children and Adolescents (2 nd edition). New York: The Guilford Press. Tips! Ta även en titt i Mellanrummet tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi. 9

10 Näraliggande behandlingsmetoder till relationell terapi (mentaliseringsbaserad terapi, affektfokuserade terapier) Allen, J.G., Fonagy, P., & Bateman, A.W. (2008). Mentalizing in Clinical Practice. Arlington, VA: American Psychiatric Publishing. Bateman, A.W., & Fonagy, P. (Eds.) (2012). Handbook of Mentalizing in Mental Health Practice. American Psychiatric Publishing. Fosha, D. (2000). The Transforming Power of Affect. A Model for Accelerated Change. New York: Basic Books. Karterud, S., & Bateman, A. (2011). Mentaliseringsbaserad terapi manual och bedömningsskala. Stockholm: Liber. Lemma, A. (2003). Introduction to the practice of psychoanalytic psychotherapy. Chichester: Wiley. Lemma, A., Target, M., & Fonagy, P. (2011). Brief dynamic interpersonal therapy: A clinician s guide. Oxford: Oxford university press. McCullough, L., Kuhn, N., Andrews, S., Kaplan, A., Wolf, J., & Lanza Hurley, C. (2003). Treating Affect-Phobia. A Manual for Short-Term Dynamic Psychotherapy. New York: The Guilford Press. Rydén, G., & Wallroth, P. (2008). Mentalisering: Att leka med verkligheten. Stockholm: Natur & Kultur. Tidskrifter Med anknytning till klinisk psykologi, psykisk hälsa, psykopatologi, psykoterapi. T.ex. Annual Review of Clinical Psychology Annual Review of Psychology Acta Psychiatrica Scandinavica American Journal of Psychiatry American Journal of Psychotherapy Clinical Child and Family Psychology Review Clinical Psychology: Science and Practice Clinical Psychology and Psychotherapy Cognitive Behaviour Therapy 10

11 Cognitive Therapy and Research Contemporary Family Therapy Group Analysis International Journal of Group Psychotherapy Journal of Clinical Child Psychology Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology Journal of Clinical Psychology Journal of Consulting and Clinical Psychology Journal of Counseling Psychology Psychotherapy Psychotherapy Research 11