HELIX Årsrapport 2010

Transkript

1 link ö pin g U N I V E R S I T Y HELIX VINN Excellence Centre LiU EXPANDING REALITY HELIX Årsrapport 2010

2

3 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och Vision 5 2. Flerdisciplinär och interaktiv forskning 6 3. Centrets organisation 7 4. Pågående forskningsprojekt Arbetsplatslärande, kompetensutveckling och rörlighet Hälsa, arbetsförmåga och kompetensutveckling i arbetslivet Vardagsinnovationer och arbetsplatsens innovationssystem Lean Production och organisationsutveckling i industri och offentlig sektor Horisontell och vertikal rörlighet, genus och ledarskap Entreprenörskap och regional utveckling Nya organisationsformer nya sätt att organisera HELIX forskarskola Spridningsaktiviteter, seminarier och workshops Partnerskapsmöten under International Scientific Advisory Board Seminarier och workshops Samlad förteckning över publikationer Artiklar i vetenskapliga tidskrifter Monografier Bokkapitel Rapporter Konferensbidrag Presentationer 56

4

5 1. Uppdrag och Vision Verksamheten vid HELIX VINN Excellence Centre omfattar i huvudsak: forskning; forskarutbildning; forskningstöd till utvecklings-/innovationsprocesser; aktiviteter för spridning av forskningsresultat. HELIX genomför flerdisciplinär forskning och forskningsstött utvecklingsarbete inom arbetslivsområdet, framförallt genom studier av rörlighet som drivkraft för lärande, hälsa, entreprenörskap och innovation. Verksamheten inom centret organiseras i nära samarbete med företag, offentlig verksamhet och arbetsmarknadsorganisationer (se vidare avsnitt 3 nedan). Därtill genomför HELIX forskarutbildning i samverkan med de institutioner och ämnen som samverkar inom ramen för centret. Ytterligare viktiga uppgifter för centret omfattar spridning av forskningsresultat samt att skapa långsiktig samverkan med olika aktörer inom forskningsområdet nationellt och internationellt. I gällande verksamhetsplan för perioden formuleras HELIX vision som: To achieve a position nationally and internationally as a leading research and innovation centre in the field of working life research; With a focus on the management of mobiity of people and ideas in relation to individual and organizational learning, health, and innovation/entrepreneurship. Sid 5 HELIX Årsrapport 2010

6 2. Flerdisciplinär och interaktiv forskning Forskningen vid HELIX är flerdisciplinärt organiserad. Forskargruppen har en spridning vad gäller ämnestillhörighet, teoretiska utgångspunkter och traditioner. Följande discipliner/ forskningsfält finns företrädda inom centret: arbetsvetenskap, företagsekonomi, hälso-vetenskap, kvalitetsteknik, pedagogik och sociologi. Genom en flerdisciplinär organisering skapas förutsättningar för en bredare förståelse för de fenomen som studeras. Den egna disciplinens utgångspunkter och perspektiv kan problematiseras och utvecklas, och förutsätt-ningar finns därmed för att integrera kunskaper från olika kunskapsfält. Centrets uppdrag är att bedriva forskning, forskarutbildning och forskarstött utveckling-sarbete. En utmaning är att forskningen inom HELIX ska ha relevans såväl i ett vetenskapligt perspektiv, som för medverkande företag och organisationer. Dessa intressen integreras inom ramen för vad vi kallat en interaktiv forskningsansats. Den modell för interaktiv forskning som tillämpas inom HELIX är utvecklad och baserad på flera års erfarenheter av interaktiv forskning (se figur nedan). En central utgångspunkt är att forskare och företrädare för olika verksamheter i en gemensam process definierar problem, genomför olika forskningsaktiviteter (gemensamt eller var för sig) och gemensamt försöker tolka och förstå de resultat och effekter som uppstår. Utifrån denna interaktiva forsknings ansats, kan de två systemen (forskningssystemet och praktiksystemet) ses som två sammankopplade lärcykler där forskningssystemet kan få viktig input från praktiksystemet, och på motsvarande sätt praktiksystemet få viktig input från forskningssystemet. Den interaktiva forskningen har således den dubbla uppgiften att både bidra till uppbyggnad av forskningsbaserad kunskap och teoribildning om studerade fenomen, och att ge underlag för och stödja utvecklingsoch innovationsprocesser i samverkande organisationer. HELIX Årsrapport 2010 Sid 6

7 3. Centrets organisation HELIX VINN Excellence Centre är uppbyggt enligt en s.k. Triple Helix-logik, vilket i grunden innebär att verksamheten baseras på en samverkan mellan företrädare för forskning, företag och offentlig verksamhet. I fallet HELIX har denna modell utvidgats till att även inkludera arbetsmarknadsorganisationer. De organisationer som samverkar inom ramen för HELIX bildar ett s.k. partnerskap. Detta partnerskap omfattar för perioden totalt 17 organisationer varav: Industri Toyota/BT Products AB, Industrikompetens AB, IUC Östergötland AB, Rimaster AB, SAAB AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB och TRR Trygghetsrådet AB Offentlig verksamhet Finspångs kommun, Linköpings kommun, Mjölby kommun, Norrköpings kommun, Försäkringskassan, Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam, Arbetsmarknadsorganisationer IF Metall, Kommunal och Unionen. Verksamheten inom HELIX leds av en styrelse bestående av tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Ledamöter och suppleanter nomineras av HELIX partnerskap. Följande 12 personer ingår för innevarande period i styrelsen som ordinarie ledamöter: Jan-Erik Rydén, VD, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Ordförande. Jan-Olof Andersson, VD, Rimaster AB Per-Erik Djärf, Unionen, Regionchef. Kerstin Ekberg, Professor, Linköpings universitet. Cecilia Kallén, Vice President Human Resources, SAAB AB. Maria Kreese, Personaldirektör, Linköpings kommun. Katarina Nyhammar, HR chef, Industrikompetens AB Jostein Pettersen, Doktorand, Linköpings universitet. Yvonne Stolt, Kommunal, Distriktsombudsman, vice ordförande Per-Olof Strandberg, Personaldirektör, Norrköpings kommun. Mats Uddin, HR samordnare, Landstinget i Östergötland. Joel Zenkert, Ombudsman, IF Metall Östergötland. Som ersättare i styrelsen ingår för denna period följande personer: Sune Karlsson, VD, IUC Östergötland AB Magnus Klofsten, Professor, Linköpings universitet Peder Rehnström, Regiondirektör, Regionförbundet Östsam Britt Skau, Regionchef, TRR Trygghetsrådet Elisabeth Sundin, Professor, Linköpings universitet Elsy Söderberg Holberg, HR chef, Försäkringskassan. Sid 7 HELIX Årsrapport 2010

8 Forskning inom samtliga fakulteter vid Linköpings universitet medverkar i HELIX som alltså omfattar forskning inom filosofisk fakultet, hälsouniversitetet, tekniska högskolan och utbildningsvetenskap. Närmare bestämt baseras verksamheten på en samverkan mellan följande tre institutioner: institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), tillika värdinstitution för HELIX; institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI); institutionen för medicin och hälsa (IMH). Verksamheten inom HELIX leds av en centrumföreståndare samt följande forskningsledare: Per-Erik Ellström, professor, centrumföreståndare, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) Göran Brulin, adjungerad professor, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI) Kerstin Ekberg, professor, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR) och Institutionen för medicin och hälsa (IMH) Jörgen Eklund, professor, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Skolan för teknik och hälsa (tidigare knuten till industriell arbetsvetenskap, IEI) Mattias Elg, docent, bitr. centrumföreståndare, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI) Leif Jonsson, docent, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK); Magnus Klofsten, professor, Centrum för innovation och entreprenörskap (CIE) och IEI. Henrik Kock, fil.dr, universitetslektor, IBL och studierektor för HELIX forskarskola. Elisabeth Sundin, professor, IEI. Lennart Svensson, professor, IBL. Därutöver är ett drygt 30-tal forskare och doktorander knutna till olika forskningsprojekt inom HELIX (se vidare avsnitt 4 nedan). HELIX Årsrapport 2010 Sid 8

9 4. Pågående forskningsprojekt I det följande redovisas de projekt som ingår i projektportföljen för HELIX VINN Excellence Centre för perioden Projekten har utvecklats i dialog mellan forskarna och partnerskapet för HELIX inför fastställandet av nu gällande verksamhetsplan hösten Projekten är organiserade i form av sju kunskapsplattformar eller klusterprojekt. Varje sådant kluster omfattar två eller flera delprojekt, som kan vara kortare eller mer långsiktiga till sin karaktär. En övergripande strävan har varit att skapa en projektportfölj som, i linje med HELIX uppdrag och interaktiva forskningsstrategi, har en balans mellan forskning (F) och utveckling/ innovation (U/I). Andra viktiga kriterier som varit styrande för urval och formulering av projekt är: att projektet ligger i linje med HELIX visioner och mål samt det flerdisciplinär forskningsprogram som fastställts som del av verksamhetsplanen; att projektet uppfyller krav på hög vetenskaplig kvalitet samt är innovativt både från ett vetenskapligt och också ett praktiskt perspektiv; att projektet har direkt relevans och betydelse för en eller helst flera organisationer inom HELIX partnerskap; att projektet kan utgöra bas för en eller flera doktoranders avhandlingsarbeten; att projektet är betydelsefullt i relation till samverkan med andra forskningspartners eller initiativ på nationell eller internationell nivå, dvs. har betydelse för uppbyggnad av och deltagande i forskningsnätverk. I det följande redovisas de sju klusterprojekt och delprojekt som under 2010 utgjort HELIX projektportfölj. 4.1 Arbetsplatslärande, kompetensutveckling och rörlighet Forskningsledare: Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson I fokus för detta klusterprojekt står arbetsplatsen som lärmiljö, dvs. de betingelser och praktiker i en verksamhet som kan antas underlätta eller begränsa lärande och kompetens-uppbyggnad (individuellt eller kollektivt) på en arbetsplats. En viktig del av bakgrunden är att många verksamheter har blivit alltmer kunskapsintensiva. Återkommande möjligheter till reflektivt handlande och utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen kan antas främja individers beredskap för rörlighet, men även beredskap för att delta i projekt som syftar till idé-och verksamhetsutveckling. Tidigare forskning inom detta område har till stor del inriktats mot studier av betingelser för s.k. informellt lärande på arbetsplatser. Även om det informella lärandet är centralt i många avseenden, är det samtidigt mycket som talar för att detta lärande inte är tillräckligt när det gäller kunskapsbildning i relation till mer komplexa, icke-rutinartade arbetsprocesser. Därutöver krävs tillgång till explicit, begreppslig kunskap som hjälper oss att identifiera och tolka den information som erfarenheten ger. Sid 9 HELIX Årsrapport 2010

10 Detta stöds också av studier som visar hur man genom planerade utbildningsinsatser kan främja ett infor mellt lärande i det dagliga arbetet. Omvänt har även visats att effekter av planerade utbildnings insatser kan förstärkas genom att integreras med det informella lärande som sker i det dagliga arbetet. Planerade utbildningsinsatser och informellt lärande kan således förstärka varandra genom olika typer av samspelsprocesser. Hur detta kan förstås teoretiskt, och vilka betingelser som i praktiken främjar ett fruktbart samspel är emellertid långt ifrån klart. Det är också en av de huvudfrågor som ska belysas i detta klusterprojekt. Delprojekt 1. Ledning och organisering av arbetsplatslärande Syftet är att ge kunskap om samspelet mellan formell utbild ning och informellt lärande i och genom det dagliga arbetet, samt hur arbetsplatslärande kan främjas bl a genom ett utvecklingsstödjande ledarskap. Tidigare forskning visar på den avgörande betydelse som ledare, och då främst första linjens chefer, har för att främja lärande och utvecklingsprocesser på individ-, team- och organisa tions nivå. Emellertid har vi idag endast begränsad forskningsbaserad kunskap om ledares arbete och hur de hanterar denna typ av frågor i det dagliga arbetet. Ett område som tidigt fokuserats inom detta projekt har därför varit att studera denna problematik. Ett annat område gäller betingelserna för brukarstyrd kompe-tensutveckling i äldreomsorgen. Vad innebär det om brukarna får vara med och bestämma om utbildnings innehåll och former? Vilken typ av kompetens kommer då att prioriteras? Delstudier med interaktiv forskningsansats har genomförts med koppling till pågående utvecklingsprocesser inom: (a) äldreomsorg bl.a. i relation till den statliga satsningen Kompetens stegen med fokus på arbetsplatsen som lärmiljö; (b) Toyota/BT Products AB och Rimaster AB kopplat till första linjens chefer som underlättare av medarbetarnas lärande; samt (c) med fokus på hur mellanchefer kan stödja lärande och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvårds organisationer. Grundläggande metodik: Multipla fallstudier baserade på intervjuer med berörda aktörer samt deltagande observation. Kopplingar görs även till fallstudier utförda inom andra organisationer för att bredda kunskapsbasen. Forskare: Professor Per-Erik Ellström, docent Bodil Ekholm, docent Eva Ellström, fil. dr Henrik Kock, fil. dr Kjerstin Larsson, professor Lennart Svensson, fil. dr Andreas Wallo, doktorand Maria Bennich. Deltagande parter: Linköpings och Mjölby kommun, Kommunal, Rimaster AB, Toyota/BT Products AB Delprojekt 2. Validering i arbetsliv och yrkesutbildning Validering av människors kunskap/kompetens handlar främst om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt kunskaper som utvecklats i andra sammanhang än formell utbildning. Detta kan vara en del av en kompetensutvecklingsprocess och även öka rörligheten i arbetslivet. Genom att synliggöra den reella kompetensen förväntas det bli lättare att ta vara på denna kompetens. Här handlar det även om att validera yrkeskompetens från andra länder, för att därmed underlätta inträde och rörlighet på arbetsmarknaden för människor med utländsk bakgrund. I detta projekt har vi främst studerat valideringsprocesser inom ramen för kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Ett annat intresse är vilken roll bedömning av kunskap/kompetens, alltså en form av validering, har vid rekrytering av personal. Validering av utländsk yrkeskompetens och inom ramen för andra yrkesområden än omvårdnad har också varit föremål för vårt intresse. HELIX Årsrapport 2010 Sid 10

11 Delstudier med interaktiv forskningsansats har genomförts med koppling till pågående utvecklingsprocesser inom: (a) äldreomsorg bl.a. i relation till den statliga satsningen Kompetens stegen, och (b) Industrikompetens AB bl.a vad gäller validering av yrkeskompetens. Kopplingar görs även till fallstudier utförda inom andra organisationer för att bredda kunskapsbasen. Forskare: Docent Per Andersson, docent Andreas Fejes, doktorand Fredrik Sandberg. Deltagande parter: Industrikompetens AB, Linköpings och Mjölby kommun, Kommunal, Regionförbundet Östsam. Delprojekt 3. Utvärderingar av pågående satsningar på Teknik College och Vård College Helix har initierat två studier av Teknikcollege respektive Vård och Omsorgscollege, där utvecklingen i Östergötland ingår i båda studierna. Studierna har stöd av de nationella råden som utför ackreditering. Det unika med de nya samarbetsformerna är att arbetsgivarna är i majoritet i styrgrupperna. Det ger en förutsättning för att utveckla mer efterfrågestyrda, flexibla och tillgängliga utbildningar. Studierna visar att det krävs stöd, uppföljning och ny kompetens om förutsättningarna för en mer jämlik samverkan ska kunna skapas. Det har visat sig vara en lång process för att skapa ett partnerskap mellan arbetslivet och skolan, både på regional och också lokal nivå. Proaktiva och pådrivande regionala aktörer, som Östsam, kan spela en viktig roll i detta arbete. Forskare: Professor Lennart Svensson, fil. dr Erik Jakobsson, utredare Malin Ljungzell. Deltagande parter: IUC Östergötland, Linköpings, Mjölby och Norrköpings kommuner, Regionförbundet Östsam. 4.2 Hälsa, arbetsförmåga och kompetensutveckling i arbetslivet Forskningsledare: Kerstin Ekberg, Jörgen Eklund, Per-Erik Ellström Sverige har haft ett antal år med internationellt sett hög sjukfrånvaro, idag har sjuktalen minskat men antalet personer med långa sjukskrivningar eller sjuk/aktivitetsersättningar är fortfarande högt och dessa personer har ofta svårt att återkomma i arbetslivet, delvis beroende på en stängd arbetsmarknad som begränsar möjligheterna till rörlighet in i nya arbeten, eller ur ett förebyggande perspektiv, rörlighet mellan arbeten. Rörligheten tillbaka till arbetslivet efter lång sjukfrånvaro försvåras också av att välfärdssystemets regelverk och arbetsmetoder inte är anpassade till att samverka med arbetslivets logik. Arbetslivet har genomgått och genomgår stora förändringar i samband med effektiviseringar, nedskärningar och införande av nya organisationsprinciper. Förändringarna innebär nya förutsättningar för de anställda. Man talar om en ökad individualisering som bygger på kontinuerlig kompetensutveckling, kommunikationsförmåga, planeringsförmåga, och problemlösnings-förmåga. En ökad rörlighet bland Sid 11 HELIX Årsrapport 2010

12 anställda, dels inom organisationen, dels mellan olika organisationer/ verksamheter uppfattas som positivt av flera skäl, rörlighet innebär kompetensutveckling och lärande för den enskilde individen och rörlighet kan ur verksamhetens perspektiv vara väsentligt för kompetensförsörjningen, men också för att hantera variationer i produktionen. Även positiva effekter på hälsa av en rörlighet ut ur arbeten som inte passar den anställdes kompetens eller förmågor har påvisats. Rörlighet i arbetslivet skall även främjas av nya regler i socialförsäkringssystemet. Rörlighet kan emellertid för den enskilde individen uppfattas som oförenligt med andra värden i livet. Bedömningar av individens arbetsförmåga och anställningsbarhet kommer härigenom i fokus; vad främjar en individs arbetsförmåga och när är en person anställningsbar? Delprojekt 1. Arbetsförmåga och anställningsbarhet En pågående studie syftar till att få ökad kunskap om vilka faktorer som har samband med arbetsförmåga och anställningsbarhet hos personer som avslutat en anställning inom en kommun efter långvarig sjukskrivning. Vilka faktorer har samband med rörlighet i form av återgång till ett arbete, respektive utanförskap från arbetsmarknaden efter långvarig sjukskrivning? Resultaten visar att det viktigaste för den självupplevda anställningsbarheten är generalist-kompetens, som att vara flexibel och anpassningsbar, att ha en god samarbetsförmåga och vara initiativrik, följt av erfarenhet och personliga egenskaper. Minst viktigt för anställnings-barheten anses specialistkompetens, som specifik och teoretisk yrkeskunskap, och hög utbildning vara. De i studiegruppen som senare fått ett nytt arbete anser i större utsträckning än de som inte lyckats återkomma i arbetslivet att förändrade arbetsuppgifter, ökade möjligheter att påverka sitt arbete, ökad bemanning på arbetsplatsen eller om de bytt yrke skulle ha haft betydelse för deras möjligheter att undvika sjukskrivning. Resultaten pekar således på att tidiga åtgärder som understödjer rörlighet skulle kunnat förebygga långvarig sjukskrivning. Forskare: Professor Kerstin Ekberg, fil. dr Staffan Nilsson Deltagande parter: Norrköpings kommun, Kommunal Delprojekt 2. Samverkan i välfärden och återgång i arbete Åtgärder för att främja återgång i arbete för sjukskrivna grundas ofta på ett biomedicinskt perspektiv och individ-inriktade åtgärder, baserat på antagandet att besvärslindring leder till återgång i arbete. Under senare år har det emellertid skett ett paradigmskifte inom forskningen, från fokus på sjukdomsprevention och behandling, till prevention av arbets-oförmåga och utveckling av åtgärder och management för att stödja återgång i arbete. Långtidssjukfrånvaro ses inte som en direkt konsekvens av sjukdom, utan snarare som ett resultat av hur samverkan utformas mellan den sjukskrivne, hälsooch sjukvårdssystemet, arbetsplatsen och sjukförsäkringssystemet. Betydelsen av samverkan mellan välfärdssystemets aktörer har accentuerats under senare år. I flera pågående studier studeras samverkan för att främja återgång i arbete empiriskt och ur ett välfärds- och organisationsteoretiskt perspektiv. HELIX Årsrapport 2010 Sid 12

13 Forskare: Doktorand Christian Ståhl, professor Kerstin Ekberg, professor Tommy Svensson, fil.dr Gunilla Petersson. Deltagande parter: Norrköpings kommun, Landstinget i Östergötland, Försäkringskassan, samt, via Samordningsförbunden i Norrköping och Motala/Vadstena, Motala kommun, Vadstena kommun, Arbetsförmedlingen. Delprojekt 3. Återgång i arbete arbetsplatsen som arena Andra studier inriktas på arbetsplatsen som arena för åtgärder för att främja arbetsåtergång. Hur arbetsplatsen organiserar och implementerar rehabiliteringsprogram har betydelse dels för hur effektiva åtgärderna blir i praktiken, sannolikt dels för hur hållbar arbetsförmågan blir hos den sjukskrivne medarbetaren. Betydelsen av en genomtänkt och väl kommunicerad implementeringsstrategi för att ett rehabiliteringsprogram skall få åsyftad verkan belyses i en studie. Sociala processer på arbetsplatsen och ledares och arbetskamraters förhållningssätt då en sjukskriven återgår i arbete studeras för närvarande i samarbete med flera partners. Forskare: Doktorand Åsa Tjulin, professor Kerstin Ekberg. Deltagande parter: Norrköpings kommun, Mjölby kommun, Linköpings kommun Delprojekt 4. ReWESS återgång i arbete I en pågående länsövergripande prospektiv kohortstudie, ReWESS, kommer nysjukskrivnas process tillbaka till arbete eller till annat arbete eller till arbetslöshet att följas i detalj för att öka kunskapen om hur och i vilken form de olika berörda aktörerna genomför åtgärder för att främja återgång i arbete. Studien syftar till att ge ökad kunskap om vilka åtgärder som är effektivast för att främja en tidig och hållbar återgång i arbete. Datainsamling sker med enkäter till den sjukskrivne och till arbetsledaren, samt data från primärvården, försäkringskassan och företagshälsovården. Projektet stöds även av forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Forskare: Professor Kerstin Ekberg, doktorand Åsa Tjulin samt forskare från inst. för medicin och hälsa. Deltagande parter: Landstinget i Östergötland, Försäkringskassan samt företagshälso-vårdsenheter i länet. Delprojekt 5. Organisation och ledarskap för hälsa och produktion Synen på hälsa och vem som ansvarar för individers hälsa i arbetslivet är inte självklart, utan påverkas av ideologier, värderingar och olika uppfattningar hos de olika aktörerna i arbetslivet. Både på policynivå och i den dagliga praktiken kan arbetslivets aktörer uppleva intressekonflikter mellan prioritering av medarbetares hälsa eller produktion. Det är inom ramen för denna upplevda intresse-konflikt som policies för hälsofrämjande och förebyggande arbete i arbetslivet skapas. Sid 13 HELIX Årsrapport 2010

14 Hälsa och produktion är inte oberoende av varandra, men i praktiken tenderar dessa båda centrala aspekter av verksamheten att hanteras med olika logiker. Inom arbetsplatsen är hälsofrämjande och förebyggande arbete, liksom arbetet för att främja återgång i arbete för sjukskrivna medarbetare, beroende av organisationens värderingar och policies. Ur ett teoretiskt perspektiv strävar individer efter reciprocitet i sina relationer inom och utom arbetsplatsen, t.ex. mellan chef och anställd, eller mellan arbetsledare den sjukskrivne medarbetaren. Hälsoutveckling i arbetslivet formas emellertid ofta utifrån ett individinriktat perspektiv, medan en mycket omfattande forskning entydigt pekar på att hälsovinster snarare grundas i förändrade arbetsvillkor, som i sin tur utformas inom ramen för organisationsfilosofi och ledarskapets utformning. Ledarskapet ses ofta som en nyckelfaktor för hur den organisatoriska strukturen för hälsofrämjande och rehabiliteringsarbete utvecklas, men det saknas forskning om hur ledarskap påverkar medarbetares hälsa, arbetsförmåga och prestation. Ledarskapet är i sig inte kontext-neutralt, utan påverkas både av individuella och organisatoriska faktorer. Utveckling av hälsa och arbetsförmåga är således komplext och kräver en bred och systemorienterad ansats. Detta projekt syftar till att studera hur organisationsform och ledarskap stödjer innovativa strategier för utveckling av lärande, hälsa, arbetsförmåga och produktion i olika organisatoriska kontext. Olika organisatoriska förhållanden kan leda till olika möjligheter för ledare på olika nivåer att främja lärande och hälsa. Projektet är i en planeringsfas och kommer att omfatta upprepade enkäter och intervjuer med ledare på olika nivåer i verksamheten och med anställda. I ett längre perspektiv syftar studien till att utveckla kunskap om hur hälsofrämjande arbete kan utvecklas. Forskare: Professor Kerstin Ekberg, professor Jörgen Eklund, docent Maria Gustavsson, fil. dr Mats Liljegren, doktorand Cathrine Reineholm, doktorand Daniel Lundqvist. Deltagande parter: Projektet är i planeringsfas, ett antal partners har anmält intresse att medverka. 4.3 Vardagsinnovationer och arbetsplatsens innovationssystem Forskningsledare: Elisabeth Sundin, Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten. Innovationsbegreppet associeras såväl i forskning, politik som i dagligt tal med avancerad teknik och framtagning av forskningsbaserade produkter. Under senare år har dock detta synsätt ifrågasatts. För det första har även så kallade lågteknologiska innovationer utvecklade i tjänstesektorer såsom vård och omsorg uppmärksammats. För det andra har skett en breddning även vad gäller synen på kopplingar mellan kunskapsbildning och innovationer. Från att enbart eller främst se innovationer som en funktion av satsningar på FoU och spridning av forskningsbaserad kunskap genom formell utbildning (främst utbildning inom universitet och högskolor, men även exempelvis yrkesutbildning), finns idag en inriktning mot att se innovationer även som en funktion av den kunskapsutveckling och det lärande som sker i produktionen av varor och tjänster, dvs. direkt i arbetsprocessen. Med anknytning till detta breddade synsätt använder vi här begreppet vardagsinnovationer. Detta innebär som konsekvens ett fokus på arbetsplatsens innovationssystem som komplement till nationella och regionala innovationssystem. HELIX Årsrapport 2010 Sid 14

15 Givet ett sådant fokus för innovationspolitiken blir det förstås av avgörande betydelse att sätta fokus på lärande och innovationsprocesser i det dagliga arbetet. Dessa ansatser finns också representerade inom detta kluster, dock ännu inte som doktorandprojekt. Delprojekt 1. Produktförnyelse i vård och omsorg (PIMM) PIMM utläses Produktförnyelse i vård och omsorg men inbegriper, trots namnet, också tjänsteinnovationer. Genom PIMMs konstruktion och arbetssätt angrips flera problem som PIMMprojektet alltså blir ett medel att lösa. Utgångspunkten är övertygelsen om att anställda långt ner i organisationerna, i detta fall Landstinget, Norrköpings och Motala kommun, har idéer som kan förbättra det egna arbetet och arbetsplatsen och som också i några fall kan kommersialiseras och därmed spridas. För att söka dessa idéer har de tre organisationerna anställt var sin s.k. idélots som i två fall hämtats från den egna organisationen. Dessa besöker arbetsplats efter arbetsplats för att informera och låta sig informeras. I föreliggande fall slussas idéer vidare till ALMI för hjälp och råd och kanske också senare till producerande företag. Tanken är alltså inte att idégivaren skall starta eget själv utan stanna hos arbetsgivaren men ändå få idén spridd. Helix-forskare följer både det praktiska arbetet och styr- och referensgrupper. Forskare: Fil. dr Johanna Nählinder, professor Elisabeth Sundin Deltagande parter: Norrköpings kommun, Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland. Delprojekt 2. Konnektiva modeller för arbetsplatslärande och praktikbaserade innovationer I fokus för detta projekt står studier av hur lärande på arbetsplatser kan ske genom ett samspel mellan planerade utbildningsinsatser och informellt lärande i det dagliga arbetet, samt hur sådana lärprocesser kan skapa förutsättningar för praktikbaserade innovationer vad gäller produkter (tjänster) och/eller organisatoriska processer. Vi kommer härvid att anknyta till vad som kan kallas en konnektiv modell för arbetsplatslärande, och som bygger bl a på utveckling av partnerskap för lärande mellan arrangörer av formell utbildning och arbetsplatser. I teoretiska termer kan ett sådant samspel förstås i termer av möten och samhandling mellan aktörer (lärare, chefer/ledare, handledare, medarbetare och fackliga företrädare) på gemensamma handlingsarenor inom en arbetsplats, samt hur man därigenom skapar förutsätt-ningar för utvecklings inriktade lär- och innovationsprocesser på arbetsplatsen. Empiriskt genomförs projektet genom studier av enheter inom kommunal äldreomsorg samt privata vårdföretag som deltagit i en försöksverksamhet med nya former för arbetsplats lärande inom ramen för den statliga satsningen på kompetens- och kvalitetsutveckling inom äldreomsorgen kallad Kompetensstegen. Projektet finansieras till största delen genom särskilt anslag från VINNOVAs program Arbetsplatsen som innovationssystem. Forskare: Professor Per-Erik Ellström, docent Bodil Ekholm, docent Eva Ellström, doktorand Karin Kihlhammar. Deltagande parter: Kommunala och privata utförare av äldreomsorg i Linköpings kommun, Regionförbundet Östsam, Kommunal samt ett antal andra kommuner runt om i landet bl a Katrineholm, Jönköping, Mark, Säffle, Tyresö. Sid 15 HELIX Årsrapport 2010

16 Delprojekt 3. Tjänsteinnovationer i vården med patienten i fokus Patienten är den ende som upplever ett helt sjukdomsförlopp - från första symptom till eventuell kontakt med vårdsystemet med undersökning, behandling, uppföljningsaktiviteter och rehabilitering. Ofta följs förloppet på nära håll av närstående. Patienten och närstående har deras egen upplevelse av kvaliteten och effektiviteten i vårdens tjänster. Trots det faktum att patienten har en ovärderlig översikt och ingående kunskap om det egna vårdförloppet ses denne inte i tillräckligt stor utsträckning som en resurs för utvecklingen av vårdens tjänster. Projektet avser att bidra med tjänsteinnovationer till sjukvårdssystemet med utgångspunkt i att låta patienten vara en resurs, allt från rådgivning till att patienten tar över delar av den egna vården. Vidare vill vi ta fram metoder som kan användas inom sjukvårdssystemet för att fortsätta att involvera patienter i utvecklingen av vården. Finansieras främst genom anslag från SKL och VINNOVA. Forskare: Docent Mattias Elg, fil. dr Bozena Poksinska, universitetslektor Lars Witell, fil. dr Linda Askenäs, doktorand Peter Kammerlind. Deltagande parter: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Lunds universitet, Landstinget i Jönköpings län. 4.4 Lean Production och organisationsutveckling i industri och offentlig sektor Forskningsledare/forskare: Jörgen Eklund, Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson, Bozena Poksinska Begreppet rörlighet som används i HELIX forskningsprogram avser också rörlighet hos idéer och hur dessa sprids och utvecklas. Det avser också hur organisationer rör sig och etablerar sig i olika länder och kulturer. Ett exempel på detta är hur japanska produktionskoncept sprids internationellt och speciellt när de sprids till svenska organisationer och företag. Idag är det många industriföretag som börjar införa Lean Production i sin verksamhet, och det finns också ett stort intresse från vården och annan offentlig sektor att införa Lean. Detta sker inte problemfritt, vilket gör att bättre kunskap om dessa processer är angelägna. Målet är att forskningen ska bidra till ny kunskap kring hur organisationer kan utvecklas och bidra till bättre hälsa, lärande och innovationsförmåga. Ett specifikt mål är att bidra till att utveckla kunskap om hur nya internationella organisationskoncept kan anpassas till och utvecklas för svenska förhållanden, både i industrin och i offentlig sektor. Delprojekt 1. Överföring av produktionsfilosofier mellan olika kulturer Många organisationer börjar idag arbeta efter principer i Lean Production. Kunskapen är begränsad om hur hänsyn kan tas till kulturella skillnader när nya filosofier och principer införs. Vidare finns få empiriska studier på hur Lean Production implementeras. Syftet med detta projekt är att identifiera konsekvenser som kan uppstå när nya produktionsfilosofier flyttas mellan olika kulturer. Syftet är också att ge exempel på hur dessa nya produktions-filosofier anpassas och implementeras för att stödja HELIX Årsrapport 2010 Sid 16

17 hälsa, lärande och innovationsförmåga. En interaktiv forskningsansats används och projektet drivs framåt genom en seminarieserie som genomförs i samverkan mellan forskarna och representanter från partnerskapet. Forskare: Professor Jörgen Eklund, docent Mattias Elg, doktorand Jostein Langstrand, doktorand Andreas Bolling Deltagande parter: IUC Östergötland, Landstinget i Östergötland, Norrköpings kommun, SAAB AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Toyota/BT Products AB, IF Metall. Delprojekt 2. Kommunikation mellan produktutveckling och production Ett centralt problem för många företag är kommunikationsbehov och erfarenheter mellan produktion och produktutveckling. Brister i kommunikationen leder till problem att effektivisera värdekedjan och att kvalitetssäkra produkter till marknaden. Syftet med detta projekt är att identifiera hur kommunikation och samarbete mellan produktion och produktutveckling kan underlättas. En interaktiv forskningsansats används med tonvikt på en seminarieserie där problematisering och analyserande av olika problemställningar genomförs i samverkan mellan praktiker och forskare. Forskare: Professor Jörgen Eklund, docent Mattias Elg, doktorand Jostein Langstrand, doktorand Andreas Bolling Deltagande parter: IUC Östergötland Inc., Landstinget i Östergötland, SAAB AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Toyota/BT Products AB, IF Metall, Unionen. Delprojekt 3. Produktionslyftet Detta projekt är en utvärdering av ett nationellt program för att införa Lean Production i 60 medelstora tillverkningsföretag. Syftet är att öka effektiviteten i svensk industri genom att sprida kunskap om Lean Production. Programmet finansieras med ca 65 miljoner kronor, av VINNOVA, KK-stiftelsen och Tillväxtverket, vilket ger de ingående företagen tillgång till den metodik som utvecklats för detta ändamål, utbildning, seminarier, erfarenhetsutbyte och konsulthjälp. HELIX ansvarar för interaktiv följeforskning där forskargruppen följer programmet under dess tre år, uppdelat i två delstudier. Som en del fokuseras programmets organisation och ledning samt styrgrupper, programledning och ägarskap. Den andra delen fokuserar på konsekvenserna hos de ingående företagen som en följd av deras förändringsarbete, utifrån frågeställningen om Lean kan implementeras på ett hållbart sätt. Följeforskningen och de interaktiva aktiviteterna stödjer lärandet och möjliggör att programmet kontinuerligt kan förbättras. Forskare: Professor Jörgen Eklund, professor Lennart Svensson, docent Henrik Kock, ddoktorand Andreas Bolling, doktorand Agneta Halvarsson, doktorand Mikael Brännmark Deltagande parter: IUC Östergötland, Chalmers, SWEREA/IVF, Teknikföretagen, IF Metall, JTU, LTU och KTH, samt de deltagande medelstora företagen spridda över landet. Detta HELIX projekt finansieras till största delen av KK stiftelsen. Sid 17 HELIX Årsrapport 2010

18 Delprojekt 4. Vårdnära service I fokus för projektet står överföringen av vissa arbetsuppgifter till andra än sjukvårds-utbildade. De vårdnära servicetjänsterna kan omfatta försörjning (förråd, tvätt, sophantering m.m.); transporter; städning (sängar och salar); köksarbete (dukning, frukost, inköp). Arbetsuppgifterna definieras med en tydlig avgränsning mot sjukvårdande uppgifter. Konceptet vårdnära service (VNS) är ett sätt att möta kommande rekryteringssituationer, höja kvaliteten i dessa sysslor samt skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande av personalens kompetens genom mer sammanhållna och fokuserade arbetsuppgifter. Den planerade förändringen bryter i flera avseenden mot de principer som varit styrande för bemanningen inom sjukvården. Idén om vårdnära service kan därför sägas stå för ett paradigmskifte. Den tidigare strategin byggde på att rekrytera enbart personer med sjukvårds-utbildning, framförallt för att minska de negativa konsekvenserna av en långtgående arbets-uppdelning. Syftet med detta forskningsprojekt är att bl.a. att studera: (a) hur arbets-uppgifterna för undersköterskor och för den icke-sjukvårdsutbildade personalen förändrads när konceptet VNS implementerats; (b) vad dessa förändringar innebär för undersköterskor och sjuksköterskor, när det gäller bl.a. kompetenskrav, utvecklings möjligheter, arbetsför-delning och samverkan. Projektet baseras på en fallstudie av tre vårdenheter (inom US i Linköping), vilka tidigare ingått i en pilotstudie kring VNS. Data samlas in via intervjuer, observationer och dokumentanalys. Forskare: Professor Per-Erik Ellström, professor Lennart Svensson, doktorand Erika Byström. Deltagande parter: Landstinget i Östergötland. Delprojekt 5. Mätetalsbaserad styrning och kvalitetsutveckling i vården Vårdens styrnings- och förbättringsarbete drivs i allt högre grad med utgångspunkt i mätetal. I en organisation som traditionellt sett har varit professionsstyrd med autonomi som en viktig princip för organiserande förändras vårdens förutsättningar när mätetal börjar användas. Projektets syfte är att problematisera den mätetalsbaserade styrningen och kvalitetsutvecklingen i vården och att i den mån det är möjligt identifiera faktorer och förhållningssätt som kan bidra till en framgångsrik användning av mätetal. Forskningen bedrivs utifrån en interaktiv forskningsansats där deltagande verksamheter tillsammans med forskare problematiserar och analyserar fall där mätetal används för styr- och förbättringsarbete. Forskare: Docent mattias Elg, doktorand Ann-Christine Andersson Deltagande parter: Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland. Projektet finansieras också delvis av programmet Bridging the gaps genom forskningsmedel från Vårdal och VINNOVA. HELIX Årsrapport 2010 Sid 18

19 Delprojekt 6. Lean-filosofin och chefskap i vården: förutsättningar, former, och processer Lean production används redan som förbättringsmetodik inom hälso- och sjukvården såväl internationellt som i Sverige. Resultaten visar att tillämpning av Lean-tänkande kan bidra till en bättre, säkrare och effektivare vård. Flera studier visar dock att ledarskapet är en mycket central del i hur väl implementeringen av Lean-konceptet lyckas. Flera experter inom området säger att Lean kräver en närmast fullständig förändring av synen på chefskap, på styrningen av verksamheten och på medarbetarnas roll. För att uppnå långsiktiga och hållbara resultat med Lean krävs en övergripande kulturförändring av verksamheten. Projektet syftar till att utveckla kunskap om förutsättningar, former och processer för ledningssystem byggt på principerna i Lean inom svenska hälso- och sjukvården, samt att bidra till ökad förståelse om principer och innebörden av ett framgångsrikt ledarskap i organisationer som använder Lean. Projektet är interaktivt samt tillämpat, och genomförs i samarbete med vårdverksamheter som arbetar med Lean. Projektet bedrivs enligt en modell för forskningssamverkan och interaktiv kunskapsbildning. Forskare: Docent Mattias Elg, fil. dr. Bozena Poksinska Deltagande parter: Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet finansieras av VINNOVA. 4.5 Horisontell och vertikal rörlighet, genus och ledarskap Forskningsledare: Kerstin Ekberg, Per-Erik Ellström, Elisabeth Sundin Rörlighet kan under vissa omständigheter vara positivt för lärande och utveckling, hälsa och välbefinnande, kunskapsflöde mellan verksamheter och för innovativa aktiviteter på en organisatorisk nivå. Forskning visar emellertid också att rörlighet kan ha negativa konsekvenser för individen och verksamheten och många företag föredrar en låg mobilitet. Inom ramen för detta kluster söker vi utveckla kunskapen om hinder för rörlighet inom och mellan verksamheter på individuell, organisatorisk och samhällsnivå. Vilken betydelse har t.ex. ålder, kön och utbildning för vilja till rörlighet? Hur utformas rekryteringsprocesser inom företag? Hur påverkas rekryteringsprocesser av lokala eller regionala förhållanden? Varför finns det så få kvinnor på ledande befattningar inom mansdominerade verksamheter? Delprojekt 1. Kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer och utöva ledarskap I en omfattande intervjustudie har frågor som berör chefers uppfattningar om ledarskap, chefsrekrytering, lärande och karriär, jämställdhet och hälsa analyserats. Resultaten visar att det finns en stor osäkerhet kring vilket ansvar chefer har för jämställdhetsfrågor, jämställdhetsarbetet riskerar att läggas som en parallell process och inte integreras i det faktiska ledarskapsuppdraget. Olika möjliga handlingsalternativ för att utveckla den interna och könsmedvetna rörligheten diskuteras i den första rapporten från projektet. Sid 19 HELIX Årsrapport 2010

20 Forskare: Professor Kerstin Ekberg, fil. dr Anna Fogelberg-Eriksson, docent Maria Gustavsson, doktorand Daniel Lundqvist, fil. dr Peter Nilsson. Deltagande parter: Toyota/BT Products AB. Delprojekt 2. Chefsrörlighet Projektet initierades 2006 från flera parter i HELIX. I projektet har en strävan varit att integrera erfarenhetsutbyte mellan parterna när det gäller frågor om chefers rörlighet i arbetslivet. Syftet med detta har varit att identifiera förhållanden som kan utveckla tänkandet och handlandet vad gäller chefsrörlighet i organisationer. Projektets huvudfråga är: Är chefsrörlighet något viktigt i så fall varför, för vem och för vad? Under 2007 och 2008 bestod projektet framför allt av erfarenhetsutbytande aktiviteter vilka ledde till att forskningsfrågor preciserades och studier planerades bland parterna. Två delprojekt har mejslats ut. Det ena handlar om hur chefers rörlighet uppfattas i organisationer av organisationsledare/ arbetsgivarföreträdare respektive av människor på arbetsplatser. Intervjuer har gjorts med ett stort antal personer bland de företag och kommuner som medverkar i projektet. Detta delprojekt är i stort sett avslutat. Det andra delprojektet handlar om hur personer som har lämnat chefspositioner har upplevt sådan rörlighet. Forskare: Docent Leif Jonsson, doktorand Andreas Bolling, utredare Sven-Inge Arnell. Deltagande parter: Finspångs, Linköpings, Mjölby och Norrköpings kommun, Industrikompetens AB, SAAB AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Toyota/BT Products AB, Unionen. Delprojekt 3. Rörlighet som en drivkraft för lärande Learning in Transitions Detta projekt gäller på ett övergripande plan det lärande och den personliga utveckling som kan ske i samband med mobilitetsprocesser ( learning in transitions ) exempelvis i samband med omställningsprocesser i arbetslivet ( från arbete till arbetslös till nytt arbete eller eget företagande ). Projektet omfattar två delstudier. Den ena delstudien som utförs av Anders Hallqvist inom ramen för hans avhandlingsarbete fokuserar på hur individer upplever och hanterar påtvingad rörlighet i samband med arbetslöshet. Sådana händelser kan ses som mer eller radikala brott i en livsbana. Frågeställningarna kretsar kring hur denna typ av händelser påverkar individers identitet, och hur individer subjektivt försöker förstå och skapa mening i händelserna. En viktig frågeställning är också vad det betyder för utfallet av en påtvingad rörlighet att individen upplever sig vara drivande i processen. Teoretiskt utgår denna delstudie bl. a. från teorier om aktörsskap. Den andra delstudien utgår från projektet Omställningsarbete på SAAB. Projektet genomförs i samverkan med aktörer från partnerskapet som agerar i omställningsarbetet. Syftet är att studera och bidra till en ökad förståelse kring individers benägenhet att under tvingande omständigheter ett omställningsarbete, bryta upp från ett arbete eller överge en arbetsplats som individen vistats på under längre tid och söka sig vidare arbets- och yrkesmässigt. Det empiriska materialet baseras på intervjuer HELIX Årsrapport 2010 Sid 20

21 med aktörer från partnerskapet samt ett urval av verkstadsanställda: (a) en grupp som blev omskolade till annat yrke inom företaget, (b) en grupp som gjorde individuella uppgörelser med arbetsgivaren, (c) en grupp som blev ett uppsagda. En rapport är under utarbetande, och kommer att publiceras under våren Forskare: Docent Maria Gustavsson, doktorand Anders Hallqvist. Deltagande parter: SAAB AB, IF Metall, TRR Trygghetsrådet, Resurstorget, Industrikompetens AB och Linköpings Kommun. 4.6 Entreprenörskap och regional utveckling Forskningsledare: Magnus Klofsten, Göran Brulin, Elisabeth Sundin Entreprenörskap är en central funktion i regional utveckling. Det är genom entreprenörskap som idéer förverkligas och blir till ny verksamhet som i sin tur skapar nya produkter/tjänster och därigenom nya arbeten. I detta klusterprojekt intresserar vi oss för tre områden inom entreprenörskap och regional utveckling, nämligen: 1) Utveckling av idéer och start av ny verksamhet; 2) Kommersialisering av forskning och forskarrörlighet; 3) Utvärdering och uppföljning av policybeslut med syfte att skapa nya arbeten, företag och regional utveckling; 4) Kartläggning och analys av insatser för att främja kvinnors företagande. Vi anser att regional utveckling med fördel förstås genom att studera individ- och organisationsnivåer. Nedan följer en övergripande beskrivning av respektive delprojekt med respektive syften. Delprojekt 1. Utveckling av idéer och start av ny verksamhet Att förstå den tidiga tillväxt och utvecklingsprocessen i verksamheter är viktigt främst för att aktiviteter som äger rum under denna period starkt kommer att påverka den senare utvecklingen. Mycket av entreprenörskapsforskningen under den senaste 10-årsperioden har varit fokuserad på entreprenören och dennes förmåga att upptäcka och exploatera möjligheter i verksamhetsmiljön (Davidsson et al, 2006). Det finns fortfarande ett växande intresse för att studera möjligheter, vilket är högst relevant, men det finns samtidigt en tendens att ta idén bakom verksamheten för givet. Studier som fokuserar den tidiga idéutvecklingen och de krafter som påverkar idéer att utvecklas till hållbara verksamheter är få. Vi har i vår tidigare forskning observerat att källan till idén och den omkringliggande miljön starkt påverkar dess utvecklingsprocess (Klofsten, 2005). Därför är det högst relevant att öka förståelsen för hur idéer utvecklas i olika typer av verksamheter (produkt- vs serviceorienterad verksamhet), karaktären på idé (abstrakt vs konkret), eller vilket kontext idén utvecklas i (offentlig vs privat sektor). Följande två huvudsyften har formulerats inom detta delprojekt: 1) Att studera den tidiga idéutvecklingsprocessen i olika typer av verksamheter och kontext. Att skapa en modell som visar på vilket sätt kan man stimulera framgångsrik idéutveckling. Sid 21 HELIX Årsrapport 2010

22 Forskare: Professor Magnus Klofsten, doktorand Erik Lundmark. I projektet deltar också doktorand/ professor Thomas Hedner som är finansierad av Göteborgs universitet/sahlgrenska Academy. Deltagande parter: Linköping och Norrköpings kommuner, SAAB och Siemens. Delprojekt 2. Kommersialisering av forskning och forskarrörlighet Forskning kan kommersialiseras på flera olika sätt som exempelvis genom start av ett avknoppningsföretag, licensiering, patent, konsultverksamhet eller externa kurser. Forskare kommersialiserar sin forskning av flera olika skäl bland annat för att tjäna pengar, förverkliga idéer eller helt enkelt för att det är kul (Klofsten & Jones Evans, 2000). Flera studier har visat att framgångsrik kommersialisering kan kopplas till en kombination av olika faktorer som exempelvis utförandet av excellent forskning, tillgång till management och industriellt kunnande, en gynnsam organisationskultur samt tillgång till finansiering (Etzkowitz, 2002). Det är ovanligt att den enskilde forskaren ensam kan hantera dessa faktorer. Den affärsmässiga kompetensen behöver vanligtvis hämtas utanför akademien och därför är det nödvändigt för forskaren att etablera relationer med industrin och dessutom behövs finansiell support från offentligt eller privat aktörer eller båda (Gibbons et al, 1994). Dessutom så är personliga nätverk utanför akademien mycket viktiga för framgångs kommersialisering på samma sätt som nätverk inom akademien är viktiga för att uppnå forskningsmässig progress. En annan viktigt faktor i kommersialiseringsprocessen är rörlighet bland akademiker exempelvis att forskare får möjlighet att till bringa viss tid i industrin (Nordfors et al, 2003). Just detta har varit utgångspunkten i det nystartade centret vid Linköpings universitet kallat AgoraLink. Här får doktorander möjlighet att under sina studier tillbringa viss tid i en organisation utanför universitet (kallat spinning) i syfte att stimulera nytänkande och kreativitet. Förhoppningen är att detta på sikt skall leda fram till nya produkter och tjänster. Följande huvudsyfte har formulerats inom detta delprojekt: Att studera olika former kommersialiseringsprocesser (företag, patent, licenser etc) som äger rum inom det akademiska systemet. Ett särskilt intresse finns att studera Triple Helix samverkan och forskarrörlighet. Forskare/doktorander: Professor Magnus Klofsten, doktorand Peter Svensson. I projektet medverkar också fil. dr Dzamila Bienkowska som tillsammans med Magnus Klofsten genomför ett projekt med fokus på kommersialisering av medicinsk teknik och doktorandrörlighet. Deltagande parter: Norrköping Science Park, Norrköpings kommun och Acreo. Delprojekt 3. Utvärdering och uppföljning av policybeslut med syfte att skapa nya arbeten, företag och regional utveckling Stora summor läggs årligen på innovation och entreprenörskapsprogram (Brulin 2003) och följer man policydeklarationer så som Lisabonstrategin (COM, 2005) ser detta ut att fortsätta även fragment. De största investeringarna, kanaliserade via strukturfonderna, har genererat ett antal projekt och stödprogram på regional nivå. Med hänsyn till de summor som investeras i policy interventioner är det viktigt att ställa sig frågan vad dessa interventioner leder till i form av arbetstillfällen, nya företag och tillväxt/utveckling i befintliga företag. Man hävdar att teknikbaserade innovationsföretag är viktiga för tillväxt och utveckling i samhället (Storey & Tether, 1998b), detta förklarar även varför policyprogram för stöd av denna typ av företag tillkommit. Detta projekt fokuserar på vad man kan lära från offentliga HELIX Årsrapport 2010 Sid 22